Ny analys

Text av Patrik Ragnarsson

Globala aluminiumorganisationer välkomnar en ny OECD-analys av klimatpåverkan av subventioner inom aluminiumindustrin.

Aluminiumorganisationer i USA, Europa, Kanada och Japan välkomnar en ny rapport från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) med titeln ”The climate implications of government support in aluminium smelting and steelmaking”.

Rapporten tittar på hur de nuvarande stöden från regeringar påverkar företag som tillverkar aluminium och stål. Den visar att dessa stöd har ökat produktionen och utsläppen av växthusgaser inom dessa sektorer. Dessutom har produktionen flyttats till mindre miljövänliga fabriker, främst i Kina och Indien. Rapporten lyfter också fram fördelarna med alternativa stödåtgärder som främjar utveckling och användning av klimatsmarta tekniker, som är viktiga för att minska globala utsläpp.

OECD-rapporten simulera vad som skulle hända om man tog bort nuvarande statliga stöd och fann att detta skulle minska världens växthusgasutsläpp med 1 %, samtidigt som den globala produktionen bara skulle minska med 0,3 %. De största minskningarna skulle komma från Kina och Indien, som står för 96 % respektive 89 % av dessa förändringar. Detta beror till stor del på att förhållandet mellan stöd och produktion i Kina och Indien är mellan 1,8 och 7 gånger högre än världsgenomsnittet, och deras växthusgasutsläppsintensitet är en och en halv till tre gånger högre än i OECD-ekonomierna.

Sammanfattningsvis understryker rapporten följande:

• En effektiv strategi för att minska utsläppen i svårpåverkade sektorer är att ta itu med överdrivna statliga subventioner och främja rättvisa regler över hela världen. Idag leder höga subventioner i Kina till att produktionen flyttas från mer miljövänliga fabriker, vilket resulterar i högre globala koldioxidutsläpp. Att ta bort sådant skadligt stöd är avgörande för att aluminiumindustrin ska kunna nå sina mål om nettonollutsläpp.

• Att hitta rätt balans mellan statligt stöd och den privata sektorns utgifter för forskning, utveckling och teknikadoption i stor skala är nyckeln till att möjliggöra en livskraftig aluminiumindustris hållbara framtid.

• Övergången till nettonollutsläpp globalt kommer att kräva stora nya investeringar, men kostnaderna kan inte bäras enbart av regeringarna. Det krävs också ökade investeringar från den privata sektorn för att minska koldioxidutsläpp från elproduktion och smältverk samt en strävan efter att nå 100 % återvinning av aluminium.

Alla dessa åtgärder är beroende av rättvisa, öppna och konkurrenskraftiga aluminiummarknader och frihet från aggressiv statlig inblandning.

Det är viktigt att EU använder sig av de verktyg de har för att undvika att europeisk industri blir utkonkurrerad på orättvisa villkor.

Statligt stöd i förhållande till produktion per land inom aluminiumsmältning - topp 10 producenter

Statligt stöd som (moder)företaget får tilldelas dess smältverk baserat på deras relativa produktion. Statsstödsbelopp per smältverk summeras sedan per land. Statligt stöd per land divideras sedan med den totala produktionen av aluminium per land. Figuren visar procentuell förändring av detta förhållande i förhållande till urvalsgenomsnittet. Till exempel är aluminiumsubventionerna i Indien och Kina över sex gånger det genomsnittliga urvalet.

Källa: Beräkningar baserade på (OECD, 2021[5]) och CRU-utsläppsanalysverktyg.

Minskning av produktion och CO2-utsläpp per land

Produktionsminskning per land (i procentuella förändringar) för de 20 mest drabbade länderna. Produktionsförändringar beräknas per land för alla sektorer. Förändringar av CO2-utsläpp beräknas genom att ta uteffektförändringarna och mappa dem till utsläppsintensitetsdata (per land-sektor).

Källa: Beräkningar baserade på (OECD, 2021[5]), CRU-utsläppsanalysverktyg, OECD TiVA-indikatorer: 2021-utgåvan, EXIOBASE, och OECD:s koldioxidutsläpp som ingår i internationell handels datauppsättning.