Defekt eller effekt?

Hur beskriver du ytan på era produkter?

Hög glans, jämnrandig yta och defektfri utan repor eller andra skador… Kanske inte helt realistiskt och definitivt inte hållbart, eller? Mängden detaljer som kasseras på grund av missförstånd, undermålig kravbeskrivning eller subjektivitet är stor och kostsam då ytfel oftast upptäcks sent i produktionskedjan. För att råda bot på detta driver Högskolan i Halmstad, tillsammans med Jönköpings Universitet och 11 företag knutna till aluminiumbranschen, ett projekt inom Metalliska Material – METALsurf - Objektiv klassning av aluminiumytor. Halvvägs igenom projektet kan vi konstatera att de klassificeringar som finns fokuserar på defekter och hur dessa kan förhindras, vilket inte är förenligt med designperspektivet där fokus ligger på vad vi vill uppnå snarare än vad som ska undvikas. Går det att skapa en gemensam terminologi med mätbara storheter?

Första steget var terminologin – vad använder företagen för termer för att beskriva vad de ser i en extruderad aluminiumyta? Genomförd roundrobin-studie, baserad på 53 respondenter fördelade på 10 företag, styrkte en förväntad stor begreppsvariation. Över 300 ord och fraser användes för att beskriva ett 20-tal olika ytavvikelser. Dessa ord och fraser sorterades och kategoriserades efter informationsnivå, exempelvis sorterades ord som bubbla, knottra, prick, förorening, damm och spåna in under kategorin märke – utåtgående avvikelse. Fig 1 visar ett första utkast på en gemensam begreppsnivå, fig 2 visar ytterligare uppdelning i olika kategorier. Dessa begrepp ska sedan länka till en beskrivning av hur de ser ut, synonymer, hur de kan förhindras, vilket ofta är företagsspecifikt, samt hur de kan bestämmas objektivt, det vill säga med mätbara parametrar. Men var går gränsen för vad som anses vara ok?

Eftersom alla processer lämnar spår i ytan, se fig 3, mer eller mindre önskvärda, kan vi välja att motarbeta eller nyttja och förstärka vad vi får. Hållbarhetsmässigt är det sistnämnda alternativet att föredra. Tänk att skapa en ytstruktur som maskerar eventuella ytavvikelser – tumlade ytor eller varför inte helrepiga som Angel Hair®?! Ta fasta på era kunskaper och bli först med att skapa en ny trend med hållbara yteffekter!

Intresserad och har idéer?! Vill ni vara med och testa klassningssystemet? Kontakta gärna sabina.rebeggiani@hh.se eller martin.bergman@ hh.se på Högskolan i Halmstad.

Fig 1. Utkast på klassificering av ytavvikelser för extruderade aluminiumdetaljer.

Fig 2. Utkast på uppdelning av begrepp baserat på dess utbredning – ”Hela området”, ”Märke” och ”Rand” – där några specifika termer ärinlagda under ”Taktil avvikelse”. Till höger ses hur enskilda avvikelserkan beskrivas med ord och mätetal, här exemplifierat av ”Kontaminering ilack”.

Fig 3. Förenklat processflöde för att visa på var i processen avvikelsen uppkommer och hur den påverkar nästkommande steg. För slutkunden äravvikelsen ett märke, medan samma avvikelse har ett annat namn tidigare ikedjan.