Issuu

Branschtidningen om ytbehandling • #6/7 • 2026

Ytbehandling & Ytbehandlingsutrustning Sid 52–57 samt på ytforum.se

G N LI X A D E N V A O H E PR TB Å N Y R F PÅ ER 2 M N S DA L Ä SI

“Vi sätter en ny standard för ytbehandling.” Besök oss i våra montrar på Elmia Subcontractor 2026 Pollux A01:18

Provexa B03:42

Brink B03:42

Nr 6/7 • 2026

Innehåll 5

Ledare

Branschnytt

Faradays bur: Varför elektrostatiska lösningar inte fungerar vid beläggning av fördjupningar

Vad avgör valet mellan lego och egen lackering?

Mässor, Kurser & Konferenser

Schlötter bjöd på Oktoberfest i Hillerstorp

Laserprocesser utvecklas för PFAS-fria ytbehandlingar

Sherwin-Williams öppnar nytt FoU-center i Arlandastad

Kablarna som kan avgöra framtidens elfordon

Färre och större aktörer inom svensk legoytbehandling

Transparenta färgskikt för varmförzinkat stål

40 år i ytbehandlingsbranschen

Ny utrustning för lösningsmedelsrengöring vid lägre kapacitetsbehov

Robotteknik får allt fler uppgifter inom ytbehandling

Prozink växer efter avvecklingen i Vadstena

Tre vägar till brandskydd för trä

Från morbroderns verkstad till över 350 Deltaliftar

Ytbehandling på Elmia Subcontractor

Robottvätt ger jämnare process och bättre arbetsmiljö

Så ska den nya utbildningen till ytbehandlingstekniker se ut

Ytskyddsakademien informerar

Branschregistret Företag

Produktregistret - Legoytbehandling

Produktregistret - Rådgivning & Utbildning

Produktregistret - Utrustning & Tillsatsmaterial

Kuriosa

Redaktör och ansvarig utgivare Johan Askengren Omslag: QStrip/L.Askengren Design: InMarketing AB Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm ISSN 0349-4470 Nästa utgåva (#8/26) Material: 19/11 Utgivning: 11/12

Tidskriften är intresseorgan för: Jönköping University Nordic Coating Association, f.d. SPF Nordic Galvanizers RISE Sydsvenska Galvano Intresseförening, SGI Svensk Ytbehandlingsförening, SYF Ytskyddsakademien

20 40

48 Utges av Askengren Kommunikation AB Industrivägen 8, 518 31 Sandared Tel: +46 (0)33-10 44 06 E-post: info@ytforum.se Internet: www.ytforum.se Bankgiro: 194-9742

Annonsering Peter Edvall, Business Factory AB peter@businessfactory.se +46 (0)70-791 07 85 Prenumeration & Adressändring info@ytforum.se 875 kr exkl. moms per år Utanför Sverige 1050 kr

Stor framgång på svenska marknaden

Electron E-Coat +3 Master Nu lanserar vi:

Electron E-Coat +3 Master Kontakta oss för mer info och demo

- Prestanda i HÖGSTA klass IntegreradLED-Lampa LED-LampaI Ipistolen pistolen - -Integrerad Mycket ANVÄNDARVÄNLIG enhet - -Mycket ANVÄNDARVÄNLIG enhet - Extremt ROBUST utrustning - Professionell enhet till RÄTT PRIS - Smart konstruktion för enkel SERVICE - Vi ger full SUPPORT och SERVICE - En PROFESSIONELL enhet till RÄTT PRIS

Hör med oss om ni har funderingar kring anläggning och lackbox. Hög prestanda behöver inte vara dyrt.

LDP Lackdepån D&P AB 0371-20000 LDP Lackdepån D&P AB 0371-20000 info@lack.nu www.lack.nu info@lack.nu

www.lack.nu

Ledare

vensk legoytbehandling håller på att förändras. I detta nummer har Ytforum gått igenom 26 företag och företagsgrupper som omsätter minst 50 miljoner kronor. Mönstret är tydligt. Det blir färre men större aktörer, och allt fler erbjuder flera olika processer under samma tak. Kemisk och elektrolytisk ytbehandling, varmförzinkning och lackering hamnar i samma koncerner, ofta med ett investeringsbolag som ägare. Samtidigt finns det plats för fler vägar framåt. När företag köps upp eller läggs ner öppnas möjligheter för andra. Prozink i Aneby har tredubblat omsättningen sedan 2021 och börjar nu arbeta skift. Även slutkunderna tänker om. Allt fler tillverkande företag räknar på nytt på om de ska lackera själva eller köpa lackeringen av en legolackerare. Det finns inget enkelt svar, men kalkylen måste innehålla mycket mer än priset per detalj. Robotarna tar allt större plats i ytbehandlingen. Hos Qstrip i Vimmerby har en robot tagit över högtryckstvätten, ett arbete som tidigare var både fuktigt och tungt. I detta nummer visar vi också hur robotar används för blästring, maskering och hantering av gods. Vinsten ligger ofta lika mycket i en bättre arbetsmiljö och en jämnare kvalitet som i ett minskat personalbehov. Den 10–12 november samlas industrin åter på Elmia Subcontractor i Jönköping. Mässan är som vanligt en viktig mötesplats för underleverantörer och deras kunder, och ytbehandlingen syns tydligt. På sidan 46 kan du läsa mer om mässan. Ytforum kommer att vara på plats, och jag hoppas att vi ses i Jönköping.

Johan Askengren, Redaktör

ELCOMETER-KIT Inspektionskit för rostskyddsmålning

ELCOMETER 224 Profildjupsmätare för blästring ELCOMETER 456 Snabb och smidig skikttjockleksmätare ELCOMETER 319 Fukt- och temperaturmätare för säker målning ELCOMETER 480 Glansmätare för både matta och högblanka ytor

ElcoMaster, smidig programvara för både Android och Apple iOS!

Elcometer 510 Automatiskt vidhäftningsmätare med lagring och rapporter direkt i pdf-format.

KARL DEUTSCH NORDISKA AB 021 35 70 00 www.kdn.se

Branschnytt

AkzoNobel och Axalta får namnet Axanzo efter sammanslagningen – Axanzo kommer ständigt att sätta en ny standard för vad färg och ytbehandling kan åstadkomma. Det nya namnet fångar perfekt vår gemensamma ambition att tänja på gränserna. Det hedrar vårt arv samtidigt som det ger en spännande inblick i vad som komma skall, säger Chris Villavarayan, vd för Axalta och blivande vice vd för det sammanslagna bolaget. Den sammanslagna verksamheten kommer att omfatta en diversifierad och balanserad portfölj med cirka 100 varumärken inom färg och ytbehandling, med närvaro i mer än 160 länder. Både AkzoNobel och Axalta kommer att fortsätta verka som självständiga företag fram till att affären slutförs, vilket väntas ske i början av 2027, under förutsättning att alla myndighetsgodkännanden erhålls och att sedvanliga villkor för slutförande uppfylls.

AkzoNobel och Axalta Coating Systems har meddelat att det sammanslagna bolaget kommer att heta Axanzo när fusionen har genomförts. Den planerade sammanslagningen, som aviserades i november 2025, skapar en stor global koncern inom färg och ytbehandling. Efter sammanslagningen kommer bolaget att handlas under tickersymbolen AXZ på både New York-börsen (NYSE) och Euronext Amsterdam. – Vi är glada över att kunna presentera det nya namnet på vårt sammanslagna bolag. Axanzo signalerar en djärv nystart för ett företag som kommer att vara starkare på alla sätt. Det är en språngbräda för att nå längre och snabbare än vad vi någonsin skulle kunna göra på egen hand. Det förkroppsligar tempot och kraften att innovera, styrkan att leverera och den excellens som krävs för att lyckas, säger Greg Poux-Guillaume, vd för AkzoNobel, i ett pressmeddelande. Han blir även vd för det sammanslagna bolaget.

SPEEDOVEN®

CONVECTION

TRI LED

Andreas Nilsson till Swedecote AB Swedecote förstärker organisationen inom produktionsledning av bolagets åtta verkstäder genom rekryteringen av Andreas Nilsson. Andreas kommer att arbeta tillsammans med Kjell Ahlin och Conny Alfredsson med frågor som rör tillväxt, effektiviseringar och anpassningar till nya regelverket BAT STM. Andreas, som är 52 år, har många års erfarenhet inom ytbehandling som produktionschef i Trio Perfekta i Lönsboda, men även inom leverantörsledet till branschen. Han har även drivit Cejns ytbehandling fram till 2015.

F I N I S H I N G SY ST E M

Energioptimerade industriugnar för härdningsoch torkningsprocesser TRIAB TRI INNOVATIONS AB

ÅLEGÅRDSGATAN 3, 431 50 MÖLNDAL

031 27 21 30

INFO@TRIAB.COM

WWW.TRIAB.COM

Bulten säljer fyra fabriker och minskar exponeringen mot fordonsindustrin Bulten säljer sin europeiska kontraktstillverkning inom fordonsindustrin till det svenska investmentbolaget Maelir AB. Affären omfattar fyra fabriker och är en del av koncernens förändrade inriktning mot en mindre kapitalintensiv verksamhet. De verksamheter som säljs finns i Hallstahammar i Sverige, Bergkamen i Tyskland samt Bielsko-Biała och Radziechowy i Polen. Dessutom omfattas sälj- och servicebolag i Sverige och Rumänien. Totalt berörs omkring 1 000 anställda. Det överenskomna rörelsevärdet, exklusive leasingskuld, uppgår till cirka 484 miljoner kronor. Baserat på siffrorna för 2025 motsvarar den avyttrade verksamheten omkring 1 900 miljoner kronor i årlig nettoomsättning, cirka 38 % av Bultenkoncernens omsättning. – För Bulten skapar transaktionen en mer fokuserad och mindre kapitalintensiv koncern, med en större andel verksamheter med högre förädlingsvärde och en tydligare plattform för lönsam tillväxt, säger Axel Berntsson, vd och koncernchef för Bulten AB, i ett pressmeddelande. Efter försäljningen ska Bulten lägga större vikt vid bland annat C-artiklar, inköp och handel, distribution, värdeskapande tjänster samt precisionstillverkning. Med C-artiklar avses komponenter med lågt styckpris som tillverkningsföretag normalt lagerhåller i stora kvantiteter. Tillsammans med försäljningen av kontraktstillverkningen i Tianjin i Kina och förändringarna i den amerikanska verksamheten innebär affären att Bulten avyttrar sin globala kontraktstillverkning för fordonsindustrin. Fordonsindustrin kommer dock även fortsättningsvis att ingå i koncernens verksamhet inom utvalda områden. I samband med affären övergår även rättigheterna till varumärket Bulten till Maelir. Den kvarvarande börsnoterade koncernen får använda namnet under en övergångsperiod på upp till 24 månader och ska därefter få en ny företagsidentitet. Affären är villkorad av bland annat regulatoriskt godkännande och väntas vara slutförd senast i oktober 2026.

Det är ett faktum

Ytbehandling kräver mycket energi.

Det kan vi göra något åt

Med vår GO GREENER-lösning säkras energioptimering, CO2-reducering och återvinning vid anläggningen. Hur mycket kan reduceras? Skanna och läs mer.

Vi hjälper våra kunder mot en grönare framtid

Kontakta oss och få råd och vägledning om GO GREENER: Henric Fagerlind

hfa@aabo-ideal.com Tel: +46 708 841 389

Fredrik Munter

fmu@aabo-ideal.com Tel: +46 732 178 252

Se mer information på: www.aabo-ideal.com 7

Branschnytt

Lågtemperaturhärdande billack från PPG

Stillströms Industrifärg, Axalta och Syntema i Arbrå inleder ett nytt samarbete. – Tillsammans skapar vi möjligheter att erbjuda våra kunder hög kvalitet. Stark kompetens och ännu bättre lösningar inom färg och ytbehandling, berättar Johan Holmqvist, Syntema i Arbrå i ett meddelande på Linkedin. Som en del i samarbetet kommer Syntema i Arbrå även att sälja varumärket AkzoNobel, vilket öppnar upp för nya möjligheter på marknaden. – Det är ett samarbete vi verkligen tror på där kompetens, erfarenhet och starka varumärken möts för att skapa ännu mer värde för våra kunder och partners, anser Johan.

Reliability, compliance & quality assurance Balancing friction control, protection & aesthetics with environmentally conscious anti-corrosion technology

Experience the difference at www.macdermidenthone.com

ena är en fristående baslack som kan härdas vid 110 °C. Det andra är ett treskiktssystem där samtliga skikt kan härdas tillsammans vid 90 °C.

FOTO: PPG

Nytt samarbete inom färg

PPG har presenterat ett nytt lacksystem för fordonsindustrin som möjliggör härdning vid lägre temperaturer än konventionella processer. PPG Low Temperature Cure är utvecklad för att underlätta en mer integrerad lackering av komponenter i metall och plast och visades vid fordonskonferensen SURCAR Asia 2026 i Shanghai. Karosser i metall och plastkomponenter, exempelvis stötfångare, lackeras normalt i separata processer på grund av materialens olika värmetålighet och krav på härdning. PPG:s teknik kombinerar lackmaterialens utformning med anpassade härdningsmekanismer för att bredda processfönstret och göra det möjligt att hantera flera typer av substrat i mer integrerade lackeringsprocesser. – Tekniken handlar om att skapa större flexibilitet i hur fordon lackeras. Den effektiviserar lackeringsprocessen, ger en jämn kulör mellan olika substrat och möjliggör mer integrerade tillverkningsprocesser, säger Haijiao Wang, Strategic Marketing Manager, Topcoat, Asia Pacific, Automotive OEM Coatings på PPG, i ett pressmeddelande. Det finns två varianter av systemet. Det

Alina Wang, PPG Market Manager, OEM Asia

Konventionella processer har högre härdningstemperatur och arbetar vid omkring 140 °C. De lägre temperaturerna kan därmed minska energibehovet och samtidigt öka möjligheterna att använda värmekänsliga substrat. PPG planerar nu linjeförsök tillsammans med fordonstillverkare för att utvärdera tekniken i olika lackeringsprocesser, produktionsförhållanden och fordonsplattformar inför en bredare kommersiell användning.

De tyska instituten SKZ och Fraunhofer IFAM har inlett forskningsprojektet KombiHaft för att förbättra lackerbarheten hos polyolefiner direkt i formsprutningsprocessen. Genom att kombinera fotoreaktiva vidhäftningsförmedlare med styrning av formverktygets temperatur och ytstruktur är målet att minska behovet av efterföljande förbehandling som flamning, plasmaaktivering och primer.

MAXIM UM

Forskningsprojekt ska förbättra vidhäftningen på plaster PTIMIZAT GY O ION ER EN

KOMPLETTA LACKERINGSANLÄGGNINGAR DRIFTSÄKRA • ENERGIEFFEKTIVA våt- och pulverlackeringsanläggningar

FOTO: MAGNIFIC

för industrin i över 35 år

Lackerad plast.

Polyolefiner som polypropen (PP) och polyeten (PE) används i stor omfattning inom industrin. Materialens opolära yta innebär dock låg vidhäftning vid lackering och annan ytbehandling, vilket normalt kräver någon form av förbehandling. I KombiHaft undersöker Kunststoff-Zentrum (SKZ) och Fraunhofer IFAM hur de nödvändiga ytegenskaperna istället kan skapas redan under tillverkningen. Fraunhofer IFAM utvecklar fotoreaktiva vidhäftningsförmedlare som tillsätts materialet och under formsprutningen ska anrikas vid detaljens yta. Efter formningen aktiveras ämnena med ultraviolett strålning, UV, och fixeras i ett molekylärt tunt skikt. Avsikten är att skapa en yta som kan lackeras utan ytterligare våtkemisk eller termisk förbehandling. Arbetet inriktas mot molekyler som är termiskt stabila, kostnadseffektiva och toxikologiskt säkra. Parallellt undersöker SKZ hur formsprutningsprocessen kan användas för att påverka detaljens ytskikt. Arbetet omfattar aktiv och passiv temperaturstyrning av formytan, bland annat med keramiska värmesystem och funktionella beläggningar. Även biologiskt inspirerade mikrostrukturer på verktygsytan ska studeras. Målet är att integrera ytaktiveringen i den löpande tillverkningsprocessen. Om metoden fungerar som avsett skulle separata processteg som flamning, plasmaaktivering och applicering av primer kunna reduceras eller i vissa fall tas bort. Tekniken kan även bli relevant för limning, tryckning och flerkomponentsprocesser där vidhäftningen mot polyolefinytor är avgörande. KombiHaft löper under två år och genomförs inom det tyska programmet för industriell samverkansforskning (IGF). Projektet finansieras av Tysklands förbundsministerium för ekonomi och energi (BMWE).

Skanna QR-koderna och se exempel på levererade våtoch pulverlackeringsanläggningar i Sverige

TRÄ

PLAST

METALL

Jørgen Hansens Vej 1 • DK-6670 Holsted • Tel. +45 75 39 26 44 mail@moldow.com • www.moldow.com

Branschnytt

Galvanext tar upp AI och digitalisering inom galvanoteknik Den 3–4 november arrangeras Galvanext 2026 hos Fraunhofer IPA i Stuttgart. Det nya tvådagarsforumet fokuserar på hur digitalisering och artificiell intelligens, AI, kan användas praktiskt inom galvanoteknik, från insamling av processdata till processtyrning och administration. Bakom arrangemanget står Galvanicus, en stödförening för fackskolor inom galvanoteknik och kretskortsteknik, tillsammans med Fraunhoferinstitutet för produktionsteknik och automation, Fraunhofer IPA. Målgruppen är bland annat företag med ytbehandling, lego eller in-house, samt kretskortstillverkare och anläggningsbyggare. Under den första dagen behandlas vägen mot en mer digitaliserad galvanisk produktion. Programmet omfattar bland annat digital processtyrning och AI-baserad anläggningsstyrning, affärssystem för galvanisk verksamhet samt hur signaler och processdata från galvaniska anläggningar kan omvandlas till användbar information. Peter Schwanzer, Senior Scientist vid Fraunhofer IPA, ska även visa exempel

på hur maskininlärning kan användas för produktivitetsökning och processtyrning. Industrins erfarenheter tas bland annat upp av B+T Oberflächentechnik, som

införa AI. Bland programpunkterna finns bildanalys av galvaniska lösningar, AI-assistenter och automatisering samt de rättsliga kraven i EU:s AI-förordning, AI Act.

presenterar företagets väg från digitalisering mot användning av AI. Härtha Group medverkar med ett exempel på AI-baserad hantering av offerter och order. Den andra dagen inriktas mer på til�lämpningar och förutsättningarna för att

I programmet ingår även visningar av Fraunhofer IPA:s laboratorier och anläggningar. Galvanext 2026 genomförs på tyska och äger rum den 3–4 november 2026 i Stuttgart.

Hitta rätt lösning inom maskering - Optimera din maskering med rätt material och temperaturklass för varje applikation.

Monter: A09:36 10-12 November

AUTOMATISKA PULVERLACKERINGSANLÄGGNINGAR ÄR HANSEN-ICOMAS SPETSKOMPETENS

Fördubbla din effektivitet Använd OptiCenter® All-in-One OC11

Systemet med OptiSpray all-in-One-pumpteknik och dubbla OptiSpeederpulverbehållare (DualSpeeder) gör det möjligt att hantera två kulörer samtidigt i maskinen. Två kulörer i maskinen för snabba kulörbyten. Parallellt styr målaren pulverköket där ena behållaren är i produktion och den andra i rengöringsläge. Full flexibilitet på hur pulvret återvinns. Hansen-Icoma AB | Fabriksgatan 5B | 331 35 Värnamo +46 370 515 490 | info@hansen-icoma.se

Faradays bur: Varför elektrostatiska lösningar inte fungerar vid beläggning av fördjupningar

nder mina 35 år inom pulverlackeringsindustrin har ”Faradays bur-effekten” kanske varit det uttryck som oftast använts för att beskriva en besvärlig applicering. Begreppet har fått sitt namn efter Michael Faraday, den brittiske vetenskapsmannen som 1836 visade att externa elektriska fält inte tränger igenom en jordad metallbur. Det finns alltså inget elektriskt fält inuti buren. Inom modern pulverlackering har det blivit vanligt att kalla nästan alla fördjupningar eller hörn för ”områden med Faradays bur-effekt”. Men används begreppet verkligen korrekt? Saknas det verkligen ett elektriskt fält inne i hörnen eller fördjupningarna på de produkter vi belägger? Det korta svaret är ett tydligt nej. Begreppet används inte bara felaktigt inom vår bransch, det är också missvisande. Genom att beskriva dessa utmaningar som ”Faradays bur” pekar vi felaktigt ut ett elektrostatiskt fenomen som orsak.

Det antyder att beläggning av komplexa geometrier bör förbättras genom att styra det elektriska fältet och laddningen. Utrustningsleverantörer utnyttjar ofta denna missuppfattning och det faktum att vi helt

Figur 1a. Fältet mellan en sprutpistols laddningselektrod och ett jordat objekt.

enkelt inte kan se elektriska fält genom att hävda att en ny elektrostatisk styrfunktion i sprutsystemet på något magiskt sätt kan ”tränga in” i dessa områden. Tyvärr är det ofta bara en illusion.

Figur 1b. Det laddade pulvermolnet skapar dessutom ett rymdladdningsfält.

ELEKTRISKT FÄLT – FINNS DET BARA ETT? De flesta av oss minns från skolan en bild av ett elektriskt fält ritat som linjer mellan två elektroder (figur 1a). Bilden förändras dock när en koronaurladdning uppstår och vi börjar spruta pulver. Så snart utrymmet mellan pistolen och detaljen fylls med laddade luftmolekyler, joner och pulverpartiklar skapas ett andra elektriskt fält av den sammanlagda laddningen i detta moln (figur 1b). På ungefär samma sätt som ett elektriskt fält bildas mellan ett åskmoln och marken och kan ge upphov till blixtar, finns detta andra fält, som kallas rymdladdningsfält, överallt där laddade partiklar finns. Detta rymdladdningsfält är helt avgörande för skiktuppbyggnaden. Utan det skulle gravitationen eller de aerodynamiska krafterna helt enkelt dominera processen och det önskade beläggningsskiktet skulle få svårt att bildas.

Oavsett hur litet eller smalt ett hörn är skapar pulvermolnet sitt eget elektriska fält om sprutsystemet för in ett moln av laddat pulver i fördjupningen. DEN OSYNLIGA VÄGGEN: AERODYNAMIK Om det finns ett elektriskt fält inne i fördjupningen används alltså begreppet ”Faradays bur” uppenbart felaktigt. Det innebär också att försök att förbättra täckningen enbart genom att justera de elektrostatiska parametrarna kanske inte är rätt angreppssätt. Som figur 2 visar följer det externa elektriska fält som skapas av ett sprutsystem minsta motståndets väg till närmaste yta, vilket ofta är kanterna på en fördjupning. Om sprutsystemet därför är placerat på ett visst avstånd från den produkt som pulverlackeras, vilket är fallet i de flesta automatiska pulverlackeringssystem, bidrar det

Figur 3. Pulverapplicering på en garageport med smala fördjupningar i ytan.

externa fältet inte till pulveravsättningen inne i fördjupningen. Figur 3 visar pulverapplicering på en garageport med smala fördjupningar i ytan. I dessa smala kanaler finns endast rymdladdningsfältet. Samtidigt skapar luftflödet från sprutpistolen kraftig aerodynamisk turbulens i en sluten fördjupning, se figur 4.

Figur 2. Det externa elektriska fältet söker sig i första hand till de närmaste ytorna vid fördjupningens kanter.

Figur 4. Luftflödet skapar turbulens i en sluten fördjupning och kan motverka skiktuppbyggnaden.

Den verkliga utmaningen vid pulverlackering av fördjupningar är det komplicerade samspelet mellan elektriska och aerodynamiska krafter. När ett sprutsystem riktas mot en sluten fördjupning eller ett hörn skapar den luft som används för att transportera pulvret betydande turbulens. Om luften rör sig för snabbt fungerar den som en osynlig barriär och stör skiktuppbyggnaden innan det elektriska fältet hinner göra sitt arbete. DEN NEGATIVA SPIRALEN VID HÖG HASTIGHET När spruthastigheten är för hög hamnar operatören ofta i en kontraproduktiv spiral: • Översprutning: Man fortsätter att spruta för att försöka tvinga fram täckning, men luften med hög hastighet fortsätter att blåsa ut pulvret ur fördjupningen. • Bakjonisering: Den fortsatta sprutningen leder till att bakjonisering uppstår på de yttre ytorna. • Försämrad laddning: När bakjonisering har uppstått avger dessa yttre ytor positiva joner som kan fästa vid negativt laddade pulverpartiklar. Det minskar partiklarnas laddning och försvagar rymdladdningsfältet inne i fördjupningen. Skiktuppbyggnaden blir då ännu svårare. Slutresultatet är en ytfinish med brister, alltför stor pulveruppbyggnad på kanterna och otillräcklig täckning i hörnen. Historiskt har lackerare fått rådet att helt enkelt sänka högspänningen för att förbättra täckningen. En lägre spänning kan visserligen fördröja uppkomsten av bakjonisering, men det är ett tveeggat svärd. Om spänningen ställs in för lågt minskar styrkan hos det elektriska fältet mellan pistolen och detaljen, vilket leder till en lägre laddning hos pulvermolnet. Det försvagar i sin tur det viktiga rymdladdningsfältet inne i fördjupningen och gör ingenting för att lösa det bakomliggande aerodynamiska problemet. 14

LÖSNINGEN: SÄNK HASTIGHETEN FÖR ATT ÖKA TAKTEN För att motverka luftturbulensens negativa inverkan måste vi förändra hur pulvret transporteras. I system med traditionella venturipumpar är det svårt att minska spruthastigheten. Eftersom dessa pumpar använder standardslangar med en diameter på 10–11 mm krävs en stor luftvolym enbart för att transportera pulvret till pistolen. Den stora luftmängden leder ofrånkomligen till högre sprut hastighet och mer turbulens. Det verkliga genombrottet kom med introduktionen av pumptekniken HDLV, High Density Low Velocity, det vill säga hög pulverdensitet och låg hastighet, se figur 5. Till skillnad från venturisystem använder HDLV tätfastransport, där ”pulver driver pulver” genom en betydligt smalare slang på 6 mm. Därmed kan lackeraren styra spruthastigheten helt oberoende av pulvermängden genom att tillsätta luften för sprutmönstret direkt i sprutpistolen i stället för vid pumpen.

Figur 5. HDLV-pump för tätfastransport av pulver.

• Mjuka sprutmönster: HDLV skapar ett mjukt pulvermoln som når in i fördjupningar utan den återstudsning som orsakas av luft med hög hastighet. • Hög effektivitet vid högt pulverflöde: Mer än 450 g/min pulver kan matas fram samtidigt som ett ”mjukt” pulvermoln bibehålls, vilket ger hög appliceringseffektivitet även på komplexa geometrier och vid hög beläggningstakt. • Minskad turbulens: Genom att eliminera överflödig transportluft minskar den aerodynamiska turbulensen inne i hörnen, vilket gör att rymdladdningen kan bidra till uppbyggnad av skiktet. DEN PERFEKTA KOMBINATIONEN: HDLV OCH ROBOTAR Under senare år har användningen av robotautomation ökat stadigt inom pulverlackeringsindustrin, särskilt för komplexa produkter som normalt kräver omfattande manuell efterlackering. En korrekt inställd robot kan göra allt som en operatör gör, men snabbare och med större kontroll över processen. Jag har ägnat många år åt att utbilda pulverlackerare och har ofta rekommenderat dem att hålla pistolen längre från detaljen för att få ett långsammare sprutmönster och bättre effektivitet. Men om jag har en sprutpistol i handen och en djup fördjupning framför mig finns det ingen kraft som kan hindra mig från att föra in pistolen i fördjupningen. Det ligger i den mänskliga naturen. Med tätfastekniken finns det inte längre något behov av att kämpa emot denna instinkt. Oavsett om det är en operatör med en manuell pistol eller ett robotmonterat sprutsystem går det att arbeta mycket nära de aktuella hörnen utan att blåsa bort pulvret. Robotarnas egenskaper och HDLV-systemens möjligheter passar ovanligt väl ihop: • Högt pulverflöde med hög effektivitet: Robotar rör sig snabbt och kräver ett högt pulverflöde. HDLV-system kan leverera mer än 450 g/min utan att appliceringseffektiviteten försämras. • Repeterbarhet: Robotar har 100 % repeterbarhet. HDLV-pumpar levererar ett konstant pulverflöde under tusentals drifttimmar utan att justeringar behöver göras för att kompensera för slitage. • Riktad positionering: Robotar kan placera sprutsystemet nära målområdet. Eftersom HDLV ger ett mjukt sprutmönster kan appliceringen ske på nära håll utan att skapa alltför kraftig

Figur 6. Fyra robotmonterade HDLV-sprutsystem ersatte 16 venturisprutsystem och gav högre effektivitet och bättre ytfinish.

aerodynamisk turbulens. När sprutsystemet förs nära ett svårtillgängligt hörn flyttas dessutom dess externa elektriska fält in i området. Det samverkar då med rymdladdningsfältet och ökar överföringseffektiviteten betydligt. Figur 6 visar ett system med fyra robotmonterade sprutsystem som ersatte 16 venturisprutsystem och gav betydligt högre effektivitet och bättre ytfinish vid samma produktionstakt. Genom att applicera pulvret på nära avstånd från svåråtkomliga hörn minskar dessutom skikttjockleken på de yttre ytorna avsevärt, vilket ger betydande besparingar av applicerat pulver. SLUTSATS: DAGS ATT AVLIVA MYTEN Framgångsrik pulverlackering handlar om att uppnå en känslig balans mellan elek-

trostatik och aerodynamik. När vi slutar skylla varje svåråtkomligt hörn på ”Faradays bur” kan vi i stället angripa den verkliga orsaken: den lufthastighet som hämmar skiktuppbyggnaden. Genom att flytta fokus från högspänning och elektrostatik till styrning av spruthastigheten går vi från gissningar till en tillförlitlig och vetenskapligt grundad pulverlackeringsprocess. I takt med att branschen fortsätter att ta till sig automation och robotteknik blir valet av appliceringsteknik ännu viktigare. Genom att använda HDLV-teknik går det inte bara att lösa ett tekniskt problem, utan också att ge operatörer och robotar möjlighet att åstadkomma bättre ytfinish, snabbare applicering och mindre pulverspill. Målet är trots allt inte bara att ta sig igenom en upplevd ”bur”, utan att använda de lämpligaste verktygen för att säkerställa att pulvret hamnar exakt där det ska.

Huvudpunkter: Att ta sig in i ”Faradays bur” • Missvisande begrepp: Användningen av uttrycket ”Faradays bur” leder felaktigt tankarna till ett elektrostatiskt problem, när problemet ofta är aerodynamiskt. • Verkligheten: Ett pulvermoln skapar sitt eget rymdladdningsfält. Om pulver kommer in i en fördjupning finns där också ett elektriskt fält. • Det verkliga hindret: För hög lufthastighet och turbulens förhindrar skiktuppbyggnaden i hörn innan det elektriska fältet hinner göra sitt arbete. • Spänningsfällan: Att sänka spänningen försvagar ofta pulvermolnets laddning, vilket kan göra det ännu svårare att bygga upp skikt i djupa områden. • Fördelen med HDLV: Tätfastekniken gör det möjligt att separera styrningen av pulvertransporten från bildandet av sprutmönstret och därmed skapa ett ”mjukt” pulvermoln som inte stör pulveravsättningen inne i fördjupningar. • HDLV och robotar: Användning av tätfassystem vid robotapplicering ger bättre beläggningsresultat, ökad produktivitet och minskad pulverförbrukning. TEXT: SERGEY GUSKOV, NORDSON CORPORATION FOTO & ILLUSTRATIONER:NORDSON CORPORATION

OM FÖRFATTAREN Sergey Guskov är Sales Manager för Industrial Coating Systems vid Nordson Deutschland GmbH. Han har arbetat inom pulverlackeringsindustrin sedan 1989 och är diplomingenjör i elektroteknik samt har en MBA-examen. Under sin karriär har han arbetat med forskning och utveckling inom högspänningsteknik, konstruktion, marknadsföring och försäljningsledning.

MATERIALHANTERING FÖR STORA OCH SMÅ PROJEKT

www.hjort.com

Lösningar för krävande företag i över 50 år ABB • AGA Gas • Alackering • Alucrom • Atlas Copco • Belgatom • Bharat Forge • BMW • Componenta • Danfoss • Electrolux • Ford • ICA • Inwido • Lafuma • Le Creuset Mubea • OPEL • OSTP • Ovako • Permascand • Saab • SAPA • SAS Catering • Scania • SONACA • VBG • Volvo

Vad avgör valet mellan lego och egen lackering?

ör många tillverkande företag är ytbehandling en nödvändig del av produktionen, men inte nödvändigtvis en del av kärnverksamheten. Det gör frågan om egen lackering eller köp från en legolackerare till ett återkommande strategiskt beslut. Det finns heller inget generellt svar på vilket alternativ som är bäst. Produktionsvolymer, produktmix, kvalitetskrav, logistik och investeringsbehov kan göra att två till synes likartade företag kommer fram till helt olika slutsatser. Under senare år har Ytforum beskrivit flera företag som valt att gå från att köpa ytbehandlingstjänster till att bygga en egen anläggning. Det kan lätt ge intrycket att utvecklingen generellt går mot lackering i egen regi. Så enkelt är det knappast. För många företag erbjuder en specialiserad legolackerare fördelar som skulle vara svåra eller kostsamma att åstadkomma i egen regi. Samtidigt kan förändringar i produktionsteknik och krav på kortare och säkrare leveranskedjor göra det intressant att på nytt räkna på alternativen. INVESTERING MOT STYCKKOSTNAD Den mest uppenbara skillnaden är ekonomisk. Att köpa lackering innebär att en stor del av kostnaden blir rörlig. Företaget betalar för det som lackeras och behöver inte själv bära investeringen i förbehandling, lackeringsutrustning, ugnar, transportörer, ventilation och andra installationer. Med en egen anläggning blir situationen den motsatta. Investeringen och en betydande del av kostnaderna är fasta. Fördelen uppstår när anläggningen kan utnyttjas tillräckligt väl. Vid stora och förhållandevis stabila volymer kan kostnaden per lackerad detalj bli låg. Vid låg eller ojämn beläggning kan kalkylen snabbt försämras. En jämförelse bör därför inte begränsas till legolackerarens pris per detalj eller kvadratmeter. Kapitalkostnader, personal, energi, underhåll, kemikalier, reservdelar, kvalitetskontroll och kostnader för miljö-

och arbetsmiljöarbete måste ingå i kalkylen för egen produktion. På motsvarande sätt finns kostnader vid outsourcing som inte alltid syns på fakturan från lackeraren. Transporter, emballage, lager, administration och hantering av skador och kvalitetsavvikelser kan vara betydande. LOGISTIKEN KAN VÄGA TUNGT Lackering hos en extern leverantör innebär att produkter lämnar det egna produktionsflödet för att senare komma tillbaka. Det skapar transporter och ofta även mellanlager. Det kan dessutom förlänga genomloppstiden betydligt mer än själva lackeringen kräver. Att flytta in lackeringen kan därför ge vinster även om den rena lackeringskostnaden inte blir lägre. Kortare ledtider, mindre kapital bundet i produkter i arbete och minskat behov av emballering och transporter kan påverka den totala kalkylen. Betydelsen varierar också med produkterna. Stora, skrymmande konstruktioner är dyra att transportera, medan små detaljer kan skickas till en legolackerare med relativt liten logistikkostnad. Samtidigt kan en legolackerare erbjuda en annan sorts flexibilitet. Företaget behöver inte dimensionera en egen anläggning för produktionstoppar och kan få tillgång till flera förbehandlingar, färgsystem och lackeringstekniker utan egna investeringar. En specialiserad leverantör kan dessutom ha utrustning och kompetens som det inte vore ekonomiskt rimligt för kunden att hålla själv. KVALITET OCH KOMPETENS Att ta hem lackeringen innebär också att företaget tar hem ansvaret för processen. Lackering kan vid första anblicken förefalla vara en relativt enkel process, men ett reproducerbart korrosionsskydd och ett jämnt visuellt resultat kräver kunskap om bland annat förbehandling, badkontroll, sköljvatten, applicering, skikttjocklek och

härdning. En etablerad legolackerare kan fördela kostnaderna för kompetens och utrustning på många kunder. För ett företag som bara har behov av ett begränsat antal lackerade produkter kan detta vara ett starkt argument för outsourcing. Å andra sidan kan egen lackering ge bättre kontroll över kvaliteten. Det är lättare att kommunicera kvalitetskrav internt. Företaget kan dessutom optimera processen för ett betydligt smalare produktsortiment än vad en legolackerare normalt kan göra. MILJÖFRÅGAN HAR FÖRÄNDRATS Miljö- och arbetsmiljökraven har traditionellt varit ett argument för att lägga ut ytbehandling. Företaget slipper då driva en kemisk förbehandling och hantera de miljöfrågor som följer med verksamheten. Det argumentet finns kvar, men förutsättningarna har förändrats. Pulverlackering och vattenburna färger ger normalt mycket små utsläpp av organiska lösningsmedel. Modern kemisk förbehandling kan dessutom använda tunnfilmsteknik med betydligt mindre kemikalie- och slamhantering än traditionella processer. Slutna eller nästan slutna vattensystem kan också kraftigt minska mängden processavloppsvatten. ROBUSTHET ELLER BEROENDE? Med egen lackering minskar beroendet av en extern leverantör och de transporter som krävs mellan företagen. Lackeringen kan integreras med övrig produktion och planeras efter det egna behovet. Men egen lackering innebär samtidigt ett annat beroende. Ett haveri i en egen ugn, transportör eller förbehandlingslinje kan stoppa produktionen helt. En legolackerare har ibland större möjligheter att omfördela produktionen eller hitta alternativa lösningar. Frågan handlar därför inte enbart om att minska beroenden utan om vilka risker företaget är bäst rustat att hantera.

EXEMPEL PÅ FÖRETAG SOM TAGIT HEM LACKERINGEN Ytforum har tidigare besökt flera företag som av olika skäl valt att ta hem lackering som tidigare utförts av externa leverantörer. Här följer några exempel som visar vilka faktorer som kan ligga bakom ett sådant beslut.

för att kunna hantera Axelents växande volymer. Samtidigt transporterades stora mängder gods genom Hillerstorp mellan Axelent och lackeringsföretaget. Genom att investera i en egen lackeringsanläggning kunde Axelent minska transporterna och samtidigt effektivisera godsflödet.

GÖTEBORGS SPÅRVÄGAR (YTFORUM 2/2026) För att få bättre kontroll över kvalitet, logistik och kostnader har Göteborgs Spårvägar tagit hem en stor del av den ytbehandling som tidigare lagts ut på externa leverantörer. Företaget bedömer att det är viktigt att ha kontroll över de egna processerna och vara så självförsörjande som möjligt. Viktiga motiv har också varit att korta ledtiderna och höja kvaliteten.

PRESS KOGYO SWEDEN (YTFORUM 7/2025) Med det nya måleriet kan Press Kogyo Sweden samla hela produktionskedjan i Oskarshamn. Färdiga produkter kan därmed packas och levereras direkt från fa-

briken, vilket ger företaget bättre kontroll över kvalitet och ledtider samtidigt som transporterna minskar. Investeringen har också en koppling till företagets arbete med miljö och hållbarhet. Den egna processen ger bättre möjligheter att möta framtida kundkrav på minskad klimatpåverkan. Press Kogyo arbetar tillsammans med sina kunder mot gemensamma mål för 2030 och 2040, där koldioxidneutral produktion är en central del. TEXT & FOTO: YTFORUM

MOTALA HISSAR (YTFORUM 7/2025) När Motala Hissar för tre år sedan beslutade att ta hem lackeringen från externa leverantörer handlade det både om miljö och kvalitet. Med den egna anläggningen har företaget fått bättre kontroll över såväl ytskikt som leveranstider. Miljöpåverkan har dessutom minskat genom att transporter till och från externa lackeringsföretag har kunnat undvikas. Även den interna godshanteringen har minskat. En eventuell omlackering kan numera utföras på några timmar, jämfört med tre till fyra dagar när arbetet utfördes av en legolackerare. PEPAB PRODUKTIONSPARTNER I SÖDERHAMN (YTFORUM 8/2025) Bakgrunden till Pepabs investering i en ny lackeringsanläggning var företagets ambition att utveckla verksamheten och stärka den framtida konkurrenskraften. Under många år hade företaget köpt lackering som en extern tjänst, men behovet av bättre kontroll över kvalitet, ledtider och logistik gjorde att man började överväga en egen anläggning. Samtidigt konstaterade företaget att lackeringskapaciteten i regionen var begränsad. Därmed fanns en möjlighet att inte bara tillgodose det egna behovet utan även erbjuda lackering till andra företag. Investeringen blev på så sätt också ett strategiskt steg mot att bli en mer komplett leverantör och kunna möta kundernas ökade efterfrågan på helhetslösningar. AXELENT (YTFORUM 4/2024) Axelents leverantör av pulverlackering stod inför behovet av en större investering 17

Mässor, Kurser & Konferenser

2026

Dec

Nov

DATUM

PLATS

EVENEMANG

ARRANGÖR

3–4

AMSTERDAM, NEDERLÄNDERNA

Sustainable Coatings

European Coatings

AMSTERDAM, NEDERLÄNDERNA

PFAS-free Coatings

European Coatings

Elmia Subcontractor

Elmia

10–12

JÖNKÖPING

11–13

GUANGZHOU, KINA

ChinaCoat

Sinostar-Ite International Ltd

17–18

BERGEN, NORGE

Overflate

NKF Bergen

17–19

HILLERSTORP

Pulverappliceringsteknik – Grund

Hangon Coating Academy

23–27

STOCKHOLM

Frosio Inspektör Rostskydd

Ytskyddsakademien / Frosio

2–3

STOCKHOLM

Utbildning Korrosion & Rostskydd

Ytskyddsakademien

Apr Mar Feb

2027 10–11

GÖTEBORG

Ej fastställt

BIRMINGHAM, STORBRITANNIEN

27–29

NÜRNBERG, TYSKLAND

Ytskyddsdagarna

Ytskyddsakademien

Surface World

Hill Media

European Coatings Show

Vincentz Network / NürnbergMesse

Här presenteras ett urval av mässor, kurser & konferenser som berör ämnet ytbehandling. Uppgifterna publiceras med reservation för feltryck och ändringar.

Riktiga målningsrobotar Det finns robotar som kan användas för målning och så finns det robotar som är utvecklade just för det. En riktig lackeringsrobot är ATEX-klassad, har integrerad styrning av färg och processluft och ger exakt kontroll av pistolens till- och frånslag, synkroniserat med doseringssystemet. Den har en handled med dolda slangar och programmeras enkelt för svepande, repeterbara rörelser. Det är helt enkelt en målningsmaskin. Eksar projekterar, installerar och driftsätter ABB:s dedikerade målningsrobotar i Norden. Vi bygger kompetens kring varje lösning för att maximera värdet av våra kunders investering. Vi stannar kvar efter leverans för att förbättra och optimera över tid.

eksar.se 18

engineered paint automation

Schlötter bjöd på Oktoberfest i Hillerstorp Oktoberfesterna i München och Stuttgart är välkända tillställningar i Tyskland. Oktoberfesten i Hillerstorp har vissa likheter med de tyska förebilderna, om än i betydligt mindre skala. Den 1 oktober samlades omkring 65 personer hos Schlötter för tävlingar, nyheter och samvaro med tyska förtecken.

ör nionde gången arrangerade Schlötter sin Oktoberfest i företagets lokaler i Hillerstorp. Till skillnad från de stora oktoberfesterna i södra Tyskland genomförs arrangemanget vartannat år. Det är ett tillfälle för Schlötters kunder att träffas under avslappnade former, utbyta erfarenheter och knyta kontakter. Samtidigt får värdföretaget möjlighet att informera om aktuella nyheter. MINGEL OCH FEMKAMP Vid femtiden på eftermiddagen började de första gästerna anlända. Efter en stunds inledande mingel var det dags för en femkamp med bland annat pilkastning och frisbeegolf. Tävlingen bjöd på både koncentration och glada skratt. När resultaten summerades stod Lars Jaldevik från Västbo Galvan i Smålandsstenar som segrare. NY VD PÅ SCHLÖTTER En av de viktigaste nyheterna under kvällen var att Schlötter står inför ett vdskifte. Torbjörn Eriksson kommer att lämna posten som vd för det svenska bolaget och efterträdas av Daniel Carinci. Daniel började på Schlötter i slutet av 2019 som projektledare inom elteknik och

Den stora nyheten under Oktoberfesten var att Daniel Carinci, vice vd, kommer att ta över som vd efter Torbjörn Eriksson, som i traditionsenlig klädsel berättade om nyheten.

Fortistan C, ett elektrolytiskt applicerat skikt av tenn-nickellegering med inbyggda grafitpartiklar. Kombinationen ger låg friktion, god slitstyrka och korrosionsbeständighet samtidigt som den elektriska ledningsförmågan bibehålls. Ytbehandlingen är bland annat avsedd för elektriska kontakter och anslutningar, exempelvis inom fordonsindustrin. Andra ämnen som presenterades var nickelelektrolyter utan borsyra, oorganisk och organisk eftertätning för olika til�lämpningar samt vattenrening. Deltagarna fick också information om Schlötters nya forskningsoch utvecklingscentrum i tyska Geislingen.

har under de senaste två åren varit företagets vice vd. Han kommer nu att ta över det fulla ansvaret som vd. Torbjörn har arbetat på Schlötter i mer än 33 år, varav de senaste tio åren som vd. Han kommer även fortsättningsvis att arbeta inom företaget, men i mindre omfattning. NYHETER INOM YTBEHANDLING Schlötter passade också på att presentera ett antal tekniska nyheter. En av dessa var Simon Jacobsson och Alfred Liljehall, Industrikemi Gnosjö AB, vid ett av långborden som dukats upp i verkstaden.

TYSKINSPIRERAD BUFFÉ Efter eftermiddagens aktiviteter fortsatte kvällen med en tyskinspirerad buffé. På menyn stod bland annat surkål och tyska korvar, som serverades tillsammans med direktimporterat tyskt öl. Några av deltagarna hade tagit det tyska temat ett steg längre och kommit klädda i lederhosen och tyrolerhatt. TEXT: YTFORUM FOTO: TOMMY ANDERSSON, SCHLÖTTER

Deltagarna i femkampen väntar spänt på resultatet.

För stora glidlager i bland annat vindkraftverk undersöker Fraunhofer ILT PEEK-baserade skikt som alternativ till PTFE-baserade lösningar.

Laserprocesser utvecklas för PFAS-fria ytbehandlingar Att ersätta PFAS-baserade ytbehandlingar innebär inte bara att hitta alternativa material. Även friktion, slitage, vidhäftning och tillverkningsprocess behöver hanteras. Fraunhofer Institute for Laser Technology ILT i Aachen utvecklar laserbaserade metoder för bland annat lösningar med polyetereterketon (PEEK) och diamond-like carbon (DLC). Dr Samuel Fink vid Fraunhofer ILT berättar för Ytforum att en central utmaning fortfarande är att nå egenskaper jämförbara med PFAS-baserade material.

FAS, per- och polyfluorerade alkylsubstanser, förekommer i industriella tillämpningar där bland annat låg friktion och hög beständighet efterfrågas. Polytetrafluoreten (PTFE) är en fluorpolymer som används i exempelvis funktionella skikt och glidande komponenter. Fraunhofer ILT arbetar i forskningsprojekten RePEEK, EPOS, LEMBAS och pureWaterSeal med olika metoder för att ersätta fluorerade material. Gemensamt för projekten är att laser används för att bearbeta, applicera eller strukturera material och ytor. 20

SVÅRT ATT NÅ SAMMA FRIKTIONSOCH SLITAGEEGENSKAPER Materialbytet från PTFE och andra PFAS-baserade material är dock inte okomplicerat. – Den största utmaningen är enligt min mening att uppnå jämförbara egenskaper när det gäller slitage och friktionskoefficient. PFAS har tyvärr mycket goda egenskaper som är svåra att nå med andra, mindre problematiska material, säger Samuel Fink, chef för gruppen Thin Film Processing vid Fraunhofer ILT. Han pekar på att materialutveckling och

ytstrukturering kan behöva kombineras för att minska skillnaden. – För att komma vidare tror jag att man behöver undersöka både funktionella additiv och anpassade mikro- eller nanostrukturer för att förbättra egenskaperna hos PFAS-fria alternativ. PEEK FÖR GLIDLAGER Två av Fraunhofer ILT:s projekt behandlar glidlager för tunga applikationer, bland annat vindkraftverk. I RePEEK undersöks polyetereterketon (PEEK) som alternativ till PTFE. En av frågorna är vidhäftningen

PROJEKTEN HAR NÅTT TRL 5–6 På Ytforums fråga om hur nära tekniken befinner sig industriell användning uppger Samuel Fink att arbetet med glidlager har kommit relativt långt. – Vi har två projekt inriktade på glidlager för tunga applikationer, exempelvis vindkraftverk. Båda projekten är redan ganska nära de första testerna och befinner sig ungefär på TRL 5–6, säger Samuel Fink. TRL står för Technology Readiness Le-

FOTO: FRAUNHOFER ILT/RALF BAUMGARTEN

mellan polymer och metallsubstrat. Därför appliceras först ett metalliskt skikt med en laserbaserad process. Skiktet görs avsiktligt grovt för att ge polymeren mekanisk förankring. PEEK appliceras därefter som pulver och smälts lokalt med laser. För pulverappliceringen har forskarna utvecklat ett cyklonmunstycke som reducerar gasflödet och därmed partiklarnas hastighet. Syftet är att minska mängden pulver som studsar bort från ytan. En patentansökan har lämnats in för processen. Det andra projektet, EPOS, är inriktat på PEEK-baserade flerskiktsbeläggningar för stora glidlager. Här studeras bland annat skiktens kristallinitet, mikrostruktur samt mekaniska och termomekaniska egenskaper. Projektet genomförs tillsammans med ACS Coating Systems och Polymer Service GmbH Merseburg. En fråga är att kunna bygga relativt tjocka skikt. Projektpartnern ACS Coating Systems, som har utvecklat PEEK-beläggningar sedan mitten av 1990-talet, tillverkar i dag skikt från några få μm upp till 1 mm.

Dr Samuel Fink (till höger) arbetar tillsammans med Rebar Hama-Saleh Abdullah (till vänster) och Julius Funke (i mitten) med att utveckla en ny laserbaserad metod för att applicera PEEK på metallkomponenter.

vel och är en niogradig skala för teknisk mognad. TRL 5–6 innebär att tekniken har passerat den tidiga laboratoriefasen och nått en nivå där den valideras och demonstreras under tillämpningsnära förhållanden. Arbetet fortsätter samtidigt med materialens tribologiska egenskaper. – Vi börjar nu undersöka olika additiv för att sänka friktionskoefficienten. Ett annat viktigt mål är att kunna tillverka skikt med en tjocklek på omkring 1 mm, vilket är ganska utmanande med konventionella metoder, berättar Samuel Fink. LOKAL UPPVÄRMNING AV STORA KOMPONENTER Laserns lokala energitillförsel är särskilt relevant för stora komponenter. Vid konventionell termisk behandling kan hela komponenten behöva värmas trots att be-

Det PFAS-fria DLC-sksiktet modifieras selektivt genom laserbaserad mikrostrukturering. Den strukturerade ytan (till höger) minskar inre spänningar och möjliggör användning av vattenbaserade smörjmedel.

handlingen endast krävs vid ytan. Fraunhofer ILT använder stora glidlager för vindkraftverk som exempel. Sådana metallkomponenter kan väga flera ton. Med laser kan värmen istället koncentreras till området där polymerskiktet ska bearbetas. Samma princip används i LEMBAS-projektet, där arbetet gäller non-stick-beläggningar för elastomervalsar inom bland annat film-, förpacknings- och pappersproduktion. Där undersöks PEEK, polyamid och polypropen som material. Utmaningen är att polymererna behöver smältas utan att det temperaturkänsliga elastomersubstratet skadas. Ett mellanskikt mellan elastomer och funktionsskikt utvecklas därför för att skydda substratet och förbättra vidhäftningen. DLC FÖR TÄTNINGAR I projektet pureWaterSeal arbetar Fraunhofer ILT tillsammans med Fraunhofer IWM (Fraunhofer-institutet för materialmekanik) med tätningar och PFAS-fria polymermaterial i kombination med DLC, diamond-like carbon. Laser används för att strukturera DLC-skiktet med målet att bland annat påverka spänningar, friktion och slitage. Projektet omfattar tätningar som ska kunna användas med vattenbaserade istället för oljebaserade smörjmedel. De första prototyperna används i pumpar vid geotermiska kraftverk. Tekniken anpassas även för tillämpningar inom bland annat personbilar, fartygspropellrar, vindkraftverk och jordbruksmaskiner. Fraunhofer ILT:s projekt visar samtidigt varför substitution av PFAS inte enbart är en fråga om att välja ett annat material. För att nå de egenskaper som krävs behöver även ytstruktur, vidhäftning, skikttjocklek och appliceringsprocess anpassas. TEXT: YTFORUM

FOTO: FRAUNHOFER ILT

PROTEAM Process & Cleantech AB PROTEAM – För att nordisk industri förtjänar det bästa

Processanläggningar för kemiska och elektrolytiska processer: • Hänggods • Trumgods • Korg/Pallgods • Kombi

Processventilation

Process-kar i:

• PVC • PP • PP´s • PE

• PP • PE • PVC • CPVC • PVDF • GAP • GAP-linade invändigt med termoplast

FU-kontrakt

Industrivattenreningar: • Satsvis behandling • Kontinuerlig behandling • Vakuumindunstare • Jonbytare

• Förebyggande underhåll • Daglig tillsyn • Veckotillsyn • Akutservice • Reservdelshållning

Energivattenreningar:

Tillbehör/reservdelar

• Skrubbervatten • Kondensvatten

Ombyggnad och optimering av: • Manuella och automatiska processanläggningar för kemiska och elektrolytiska processer • Industrivattenreningar • Energivattenreningar

• Transportörer • Skrubbers • Droppavskiljare • Behandlingskar/Lameller/Sandfilter • Pumpar/Omrörare • Filter • Badvärmare • Nivåvakter/pT 100 givare/ Termostater • Överhettningsskydd • m.m.

Proteam Process & Cleantech AB Lokalkontor, Sandviken www.proteam.se

Process-tankar 100 l till 35m3: • PP • PE • PVC • GAP • GAP-linade invändigt med termoplast

Konsulttjänster: • Anläggningsoptimering • Projektledning • Konstruktion • Inköp • Rörmärkning

Kakelugnsvägen 5, 618 33 KOLMÅRDEN +46 11 39 18 00 Centralvägen 40, 812 31 STORVIK +46 (0)70-527 67 71

Är du intresserad av att anlita oss eller veta mer om vad vi kan erbjuda, kontakta: Roberth Mattsson Mikael Andersson Peter Johansson Robbin Mattsson Camilla Hess Kevin Mattsson

+46 (0)72-190 18 50 +46 (0)70-385 14 41 +46 (0)70-527 67 71 +46 (0)76-521 51 37 +46 (0)72-219 18 50 +46 (0)72-744 05 05

roberth.mattsson@proteam.se mikael.andersson@proteam.se peter.johansson@proteam.se robbin.mattsson@proteam.se camilla.hess@proteam.se kevin.mattsson@proteam.se

Anläggningar Ombyggnader Konsult, Process system Vice VD Reservdelar & Tillbehör El & Styrsystem, Konsult El

Sherwin-Williams öppnar nytt FoU-center i Arlandastad Sherwin-Williams har öppnat ett nytt center för forskning och utveckling i Arlandastad. Den närmare 4 000 m² stora anläggningen ska användas för forskning, provning och utveckling av ytbehandlingsteknik för träindustrin och har kapacitet för upp till 60 ingenjörer, forskare och tekniska specialister.

et nya forskningsoch utvecklingscentret, FoU-centret, blir en del av Sherwin-Williams Industrial Wood Divisions globala utvecklingsverksamhet. Här ska forskning, provning och samarbete kring nästa generations ytbehandlingsteknik för trä samlas på samma plats, med inriktning på kunder i Europa och på andra marknader. Den två våningar höga byggnaden har en brutto-

Sherwin-Williams nya forskningsoch utvecklingscenter i Arlandastad omfattar närmare 4 000 m² och innehåller fler än 20 laboratorier.

area på närmare 4 000 m² och innehåller fler än 20 laboratorier. Där finns också gemensamma arbetsytor, sex mötesrum samt en konferens- och utställningsdel med plats för upp till 150 personer. Anläggningen är dimensionerad för framtida expansion och

kan ge arbetsplats åt upp till 60 ingenjörer, forskare och tekniska specialister. Centret ska ge möjlighet till närmare samarbete mellan forskning och utveckling, teknisk service, produktledning och kunder. Den utökade kapaciteten ska användas för att utveckla ytbehandlingslösningar utifrån förändrade marknadsbehov, regelkrav och hållbarhetsmål. – Öppningen av FoU-centret i Arlandastad ger våra team en avancerad miljö där vetenskaplig kompetens, applikationsprovning och kundernas erfarenheter kan föras samman på ett effektivare sätt. Genom att utöka vår laboratoriekapacitet och våra samarbetsytor får vi bättre förutsättningar att utveckla ytbehandlingsteknik för trä med hög prestanda, som möter förändrade marknadsbehov, stödjer efterlevnaden av regelverk och bidrar till mer hållbara lösningar för våra kunder, säger Cécile Berry, FoU-chef för Sherwin-Williams Industrial Wood Division, i ett pressmeddelande. Hållbarhetsfrågor har varit en del av utformningen av den nya anläggningen. Byggnaden har bland annat isolering med hög energiprestanda och system för värmeåtervinning. Energi som genereras i de tekniska processerna kan på så sätt tas till vara. Anläggningen försörjs dessutom med

Bandklippning vid den officiella invigningen av Sherwin-Williams nya FoU-center i Arlandastad.

energi från förnybara källor. – Innovation har alltid varit en central del av Sherwin-Williams. Öppningen av vårt nya FoU-center i Arlandastad är en viktig investering i vår framtida kapacitet och vår förmåga att stödja kunderna med avancerade ytbehandlingslösningar. Anläggningen för samman kompetenta forskare, moderna laboratorieresurser och samarbetsytor som är utformade för att påskynda produktutvecklingen och stärka samarbetet med våra kunder. Den speglar vår tilltro till den framtida marknaden för industriell ytbehandling av trä och vårt åtagande att hjälpa kunderna genom innovation, säger Karl J. Jorgenrud, President Global Industrial på Sherwin-Williams. Det nya FoU-centret är integrerat i Sherwin-Williams svenska verksamhet och kompletterar företagets globala nätverk för forskning, tillverkning och teknisk support inom ytbehandling av trä. Den utökade FoU-kapaciteten ska bland annat bidra till kortare tid från utveckling till marknadsintroduktion, förstärkt teknisk kompetens och fortsatt utveckling av ytbehandlingsteknik med fokus på hållbarhet. TEXT & FOTO: SHERWIN-WILLIAMS

AVX Pro Automatic Airmix® spray gun

VÅR NYA INOVATIVA AUTOMATISKA AIRMIX® - SPRUTPISTOL FÖR KRÄVANDE UTMANINGAR MED BÄSTA SÖNDERDELNING, PRODUKTIVITET & HÅLLBARHET

RISE

Kablarna som kan avgöra framtidens elfordon

är det pratas om elfordon är det ofta fokus på batterier, räckvidd och snabbladdning. Men utan felfria kablar och elektriska kontakter skulle fordonen inte fungera. RISE planerar, tillsammans med kontakt- och kabeltillverkare samt fordonsoch motortillverkare, en förstudie avseende ”Robusta kabelsystem för EV” för att kartlägga de största utmaningarna och kunskapsluckorna inom området. Målet är att lägga grunden för ett större nationellt forskningsoch innovationsprojekt med planerad start under 2027 om hur framtidens högspänningskabelsystem kan göras säkrare, energieffektivare och mer hållbara. Flera företag har visat intresse för att bidra till förstudien och sannolikt delta i det forskningsprojekt som den ska utmynna i. Erfarenheterna från Vinnova-projektet ELYFOG (Långtidsstabila tillförlitliga elektriska kontakter i elbilar) har tydligt visat att vi fortfarande har mycket att lära om hur elektriska kontakter fungerar och åldras över tid i elfordon. Det gäller bland annat val av material, ytbehandlingar, monteringsförhållanden och hur funktionssäkerheten bäst kan utvärderas. Projektet pekade också på behovet av ökad kunskap om hur elektriska anslutningar påverkas av faktorer som korrosion, vibrationer, temperaturvariationer och långvarig användning. Samtidigt har aktiviteter inom RISE:s nätverk Centrum för renhet lyft fram teknisk renhet och kontamineringskontroll som ett område med växande betydelse. Erfarenheter från batteriindustrin visar att partiklar,

processrester och korrosionsprodukter kan påverka funktion, kvalitet och säkerhet. För högspänningssystem med elektriska kontakter och kabelanslutningar är kunskapen fortfarande begränsad kring vilka typer av föroreningar som är kritiska och vilka nivåer som kan accepteras utan att prestanda eller livslängd påverkas. Frågeställningarna har till viss del undersökts i projektet ”Partiklars inverkan vid tillverkning och montering av batterimoduler och batteripack” (PARTMODPACK), men det finns fortfarande ett stort behov av fördjupad kunskap och gemensam utveckling inom området.

Elektrifieringen av väg- och sjötransporter går snabbt. Batterierna blir kraftfullare, laddningen går snabbare och kraven på driftsäkerhet ökar. Samtidigt måste stora mängder el transporteras mellan batteri, kraftelektronik och elmotor utan energiförluster eller säkerhetsrisker. Här spelar kabelsystemen en avgörande roll. Några exempel på utmaningar och områden: • Ett viktigt fokus är övergången att ersätta koppar med aluminium i kablar och anslutningar. Aluminium kan minska både vikt och materialkostnad, men medför också nya utmaningar

Vi är din partner inom avancerad industriell ytbehandling. När du behöver det sträcker sig våra tjänster längre än så. Vårt mål är alltid att ta fram helhetslösningar som gör både din produkt och dina processer smartare.

SW Advanced Coating AB Traktorgatan 9, 442 40 Kungälv, Backa Bergögata 13, 422 46 Hisings Backa • Kontakt: info@adcoat.se Tel: +46 (0)303 24 56 30

RISE Flera aktörer har signalerat att de vill vara med i ett fortsättningsprojekt. Känns frågeställningarna relevanta också för dig? Vill du veta mer eller diskutera hur deltagande i den här typen av forskningsprojekt kan vara till nytta för ditt företag? Kontakta oss, vi berättar gärna mer! TEXT: ANNABELLE JAAKO, ANNABELLE.JAAKO@RI.SE

Projektförslag:

Robusta kabelsystem för EV

Olika exempel på kontakter som har drabbats av olycka.

kopplade till korrosion, oxidbildning och långsiktig stabil funktion. Det behövs ökad förståelse för hur elektriska kontakter påverkas av vibrationer, temperaturväxlingar och åldrande under fordonets livslängd. • Brandsäkerhet, teknisk renhet och påverkan från kylmedier är viktiga områden för framtidens elektrifierade fordon. De handlar om att skapa säkra och pålitliga system genom att förstå hur värme, föroreningar och kylmedier

påverkar elektriska komponenter under hela deras livslängd. Med förstudien avses att identifiera och definiera tekniska utmaningar och frågeställningar för robusta kabelsystem i elektrifierade drivlinor, såsom materialval, kravsättning, konstruktion och verifiering av kabelsystem för hög prestanda, låg vikt, hållbarhet och lång livslängd som sedan kan utredas vidare i ett större fortsättningsprojekt.

Syfte: Kartlägga behov, utmaningar och kunskapsluckor kring kabelsystem mellan batteri, kraftelektronik och elmotor för att lägga grunden för ett större forskningsoch innovationsprojekt. Mål på sikt: Att bidra till utvecklingen av säkrare, mer tillförlitliga och energieffektiva elfordon för både vägoch sjötransporter samt stärka svensk konkurrenskraft inom elektrifiering. Varför är det viktigt? Kabelsystemens funktion påverkar energieffektivitet, säkerhet, driftsäkerhet och livslängd i elektrifierade fordon. Brister kan leda till energiförluster, överhettning och försämrad prestanda. Fokusområden: • Materialval och övergången från koppar till aluminium. • Elektriska kontaktytor och tillförlitlighet över tid. • Brandsäkerhet i högspänningssystem. • Teknisk renhet och kontamineringskontroll. • Kylmediers påverkan på elektriska komponenter. • Standardisering, kravställning och testmetoder. Deltagare: Fordons-, kontakt- och kabeltillverkare. Planerad start: År 2027, 3-årigt projekt.

Det perfekta lyftet har många beståndsdelar Helhetsansvaret. Rådgivningen. Produkten. Vänd dig till våra auktoriserade återförsäljare. Då kan du alltid lita på att din lyftutrustning är en del av en trygg helhetslösning. Den ger dig tillgång till expertisen i ABUS Sverige Gruppen under kranens hela livslängd. Hitta din återförsäljare på abus-kransystem.se

Färre och större aktörer inom svensk legoytbehandling Den svenska marknaden för legoytbehandling har under lång tid genomgått en konsolidering. Utvecklingen har kommit olika långt inom olika delar av branschen, men riktningen är tydlig. Företagen blir större och många breddar samtidigt sitt utbud. Ytforum har kartlagt 26 företag och företagsgrupper med en nettoomsättning på minst 50 miljoner kronor inom industriell ytbehandling och tungt rostskydd.

tforum har under många år följt den ekonomiska utvecklingen inom olika delar av legoytbehandlingen. Tidigare har det varit relativt naturligt att dela upp företagen i exempelvis kemisk och elektrolytisk ytbehandling, varmförzinkning och lackering. Den indelningen blir allt svårare att använda. Förvärv och sammanslagningar har skapat större företagsgrupper samtidigt som flera av dem har breddat sitt processutbud. Företag som tidigare främst förknippades med kemisk och elektrolytisk ytbehandling erbjuder i dag även lackering. Företag inom rostskydd och entreprenadmålning utför inte bara uppdrag ute hos kunden utan har också omfattande verksamhet i egna anläggningar. I den här kartläggningen har vi därför valt att se bredare på svensk legoytbehandling. Förteckningen omfattar

företag och företagsgrupper med en nettoomsättning på minst 50 miljoner kronor inom industriell ytbehandling och tungt rostskydd. Någon exakt statistik över antalet svenska legoytbehandlingsföretag finns inte. SNI-gruppen Beläggning och överdragning av metall omfattar drygt 500 företag, men där ingår verksamheter som inte är renodlad legoytbehandling. Samtidigt återfinns relevanta ytbehandlingsföretag under andra branschkoder. En rimlig uppskattning är därför att det finns några hundra företag i Sverige vars huvudsakliga verksamhet är ytbehandling på uppdrag. VARMFÖRZINKNINGEN HAR KONCENTRERATS Inom varmförzinkning har koncentrationen gått långt. Danska DOT har genom en rad förvärv skapat en stark po-

sition på den svenska marknaden. Vid sidan av DOT är ProZink en av få renodlade svenska legoytbehandlare inom varmförzinkning. Det finns ytterligare företag som utför varmförzinkning på lego men där en del av verksamheten är knuten till egen tillverkning. Ett exempel är DEFAB, Degerfors Förzinkning, som omsätter omkring 60 miljoner kronor men där en del av faktureringen går till ägaren Skyllbergs Bruk. Weland har förzinkning i både Ulricehamn och Häfla, men även där kommer en del av godset från egen tillverkning. Detsamma gäller AB Varmförzinkning i Smålandsstenar och Smekab Citylife i Önnestad. Under senare år har samtidigt flera varmförzinkningsanläggningar lagts ned, bland annat i Södertälje, Jönköping, Rydsgård, Vadstena och Göteborg. I de flesta fall har nedläggningarna skett i

samband med att anläggningarna förvärvats. För mindre anläggningar med stora investeringsbehov kan det vara svårt att räkna hem investeringarna jämfört med att öka produktionen vid en befintlig anläggning. För företag med flera anläggningar finns därför möjligheter att koncentrera verksamheten. FÅ STORA INOM KEMISK OCH ELEKTROLYTISK YTBEHANDLING Även inom kemisk och elektrolytisk ytbehandling är koncentrationen till ett antal större företagsgrupper tydlig. Swedecote, Proton Finishing och Provexa har genom förvärv och utveckling av befintliga verksamheter samlat flera produktionsenheter och ett stort antal processer. Samtidigt har många mindre legoytbehandlare inom segmentet försvunnit under en längre period. Fortfarande finns ett antal mindre och medelstora fristående företag, men en betydande del av den totala omsättningen inom kemisk och elektrolytisk legoytbehandling finns numera hos ett relativt begränsat antal större aktörer.

Ytbehandlingsanläggningar

MÅNGA FÖRETAG INOM INDUSTRIELL LACKERING Lackering i olika former är en mycket stor del av den industriella ytbehandlingen, både i egen regi och på lego. Bland de större renodlade legolackerarna finns exempelvis A-Lackering och LEBA Industriservice. Samtidigt finns ett stort antal mindre lackeringsverkstäder med en omsättning under 50 miljoner kronor. SNABB KONSOLIDERING INOM ENTREPRENAD OCH ROSTSKYDD Broar, cisterner, fartyg och industrianläggningar är exempel på objekt där rostskyddsmålning utförs på entreprenad. Flera företag inom området arbetar också med brandskyddsmålning och utför uppdrag i egna blästrings- och målningshallar. Här har konsolideringen tagit fart under det senaste året. Det tydligaste exemplet är Revivo Group, som på kort tid har samlat ett antal företag inom ytbehandling och korrosionsskydd i Sverige, Norge, Finland och Danmark.

Kar, Reservdelar & Ombyggnader

Candor erbjuder även: Kemi & Kemiprocesser

Egen tillverkning & Laboratorium

Anodmetaller

Vattenreningsteknik

www.candorsweden.com Tel: +46 11-21 75 00 info@candorsweden.com

VAKUUMTEKNIKER Bland de större företagen i kartläggningen finns också Ionbond och Oerlikon Balzers, som arbetar med vakuumbaserade ytbehandlingar som PVD (Physical Vapour Deposition) och CVD (Chemical Vapour Deposition). Teknikerna används inom många industriområden. Legomarknaden omfattar bland annat skärande och formande verktyg samt maskinkomponenter där beläggningarna kan användas för att exempelvis öka slitstyrkan eller minska friktionen. GRÄNSERNA MELLAN PROCESSERNA SUDDAS UT De traditionella skiljelinjerna mellan olika delar av ytbehandlingsbranschen blir allt mindre tydliga. Flera av de större företagen kan i dag erbjuda kunderna ett bredare utbud av ytbehandlingar. Swedecote, Provexa och Proton har till exempel alla lackering i sina respektive koncerners utbud. DOT har anläggningar för rostskyddsmålning och pulverlackering i Danmark och förvärvade nyligen två pulverlackeringsföretag i Sverige. Även företag som utför entreprenaduppdrag har verksamhet i egna fasta produktionsanläggningar. Där utförs inte bara traditionell rostskyddsmålning utan exempelvis pulverlackering och termisk sprutning. NYA ÄGARE DRIVER PÅ KONSOLIDERINGEN Ägarbilden bland de större företagen varierar. Flera är familjeägda eller ägarledda industriföretag. Dit hör exempel28

Anm.: Omsättning avser total omsättning/rörelseintäkter enligt de använda bokslutsdatabaserna. EBIT-marginalen är beräknad som rörelseresultat (EBIT) dividerat med omsättningen. För grupper där relevant svensk koncernredovisning saknas har de operativa bolagens omsättning summerats. Sådana summeringar är inte konsoliderade och kan innehålla koncernintern försäljning. Förvärv som skett under verksamhetsåret inkluderas med helårsomsättning enligt senaste bokslut. Bokslutsåren varierar mellan företagen. Revivo-siffran är en pro forma-summering av svenska verksamheter med senast användbara bokslut och inkluderar Premators svenska verksamhet.

Omsättning Mkr

EBITmarginal

ca 530

ca 14 %

Företag/grupp

År

DOT Sverige inkl. Assars och Pulverlacken i Hillerstorp

2025/26

Revivo Group (svenska verksamheter)

2025/26

ca 411

ca 13 %

Swedecote inkl. Ferroprotect och SMT

2024

ca 352

ca 10,0 %

Alucrom

2025

310,2

4,9 %

Proton Finishing

2025

ca 274

ca 2,0 %

A-Lackering

2024

262,1

2,6 %

Provexa inkl. Brink och Pollux

2025

ca 250

4,1 %

MPA Måleriproduktion Coating

2024/25

144,6

–7,7 %

Oerlikon Balzers Coating Sweden

2024

133,1

4,4 %

Industri Plast & Målningsteknik Norden

2025

121,4

1,0 %

LEBA Industriservice

2025

120,6

3,6 %

Bodycote Ytbehandling

2024

105,6

25,9 %

Bogelack

2025

82,9

2,8 %

Heurlins Lackering

2024/25

80,5

3,0 %

Fintlings, Ytcenter och Huskvarna Elektrolytpolering (Ytborgen)

2025

79,7

7,8 %

YTAB, Ytbehandlingsteknik i Näsum

2024/25

78,2

8,2 %

Allblästring Entreprenad

2024/25

71,3

10,2 %

Zinkano

2025

63,4

10,1 %

K.E.G. Bomans Lackeringsverkstad

2024/25

63,2

1,9 %

Pulverlack i Hedesunda

2025

63,0

2,2 %

Gazic Allservice

2025

62,5

1,7 %

Ahlins i Habo

2025

58,9

5,3 %

Svensk Trälackering

2025

58,9

3,7 %

Mytec Ytbehandling

2024

55,6

–26,6 %

Ionbond Sweden

2024/25

55,6

–12,2 %

Falk Lack

2025

55,0

0,4 %

vis Swedecote, Provexa och Proton. En annan typ av ägare representeras av Bodycote. Det brittiska moderbolaget Bodycote plc är noterat på Londonbörsen och har globalt över 165 anläggningar. Koncernens verksamhet omfattar framför allt värmebehandling, ytbehandling och HIP, het isostatisk pressning. Den svenska ytbehandlingsverksamheten utgör därmed en del av en betydligt större internationell industrikoncern. Under senare år har även investeringsbolag fått en tydlig roll i konsolideringen. DOT hade redan under lång tid vuxit genom förvärv när danska Kirk Kapital gick in som huvudägare 2024. Kirk Kapital är ett investeringsbolag som ägs av familjen Kirk Johansen, ättlingar till Lego-grundaren Ole Kirk Christiansen. DOT hade vid den tidpunkten omkring tolv anläggningar och 600 anställda i Skandinavien. Expansionen har därefter fortsatt. Genom ytterligare förvärv har DOT breddat verksamheten och även tagit ste-

get utanför Skandinavien. Förvärvet av Galco Steel under 2026 gav DOT verksamhet vid fyra anläggningar på Irland och en i Nordirland. Koncernen har nu över 950 anställda. Revivo Group etablerades 2025 tillsammans med Helix Kapital, ett svenskt tillväxtorienterat investeringsbolag. Ambitionen är att bygga en större nordisk aktör inom ytbehandling och korrosionsskydd. Tillväxten ska ske både organiskt och genom förvärv, och expansionen har gått snabbt. Genom en rad förvärv har Revivo på kort tid etablerat verksamhet i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Efter förvärvet av Premators nordiska verksamheter uppgav Revivo en omsättning på över 1,25 miljarder kronor och mer än 800 heltidsanställda. TEXT: YTFORUM

Power. Performance. Precision.

www.nordson.com/powder ics-eu-cs@nordson.com

10-12 november 2026

Nyhet!

Sprint Sprint 2 & 2 Expe rt

Powder centers with EEP: Energy Efficiency Package Upp till 40% lägre energiförbrukning!

WAGNER handanläggning med unika applicerings-egenskaper

Effektivitet – Hållbarhet – Lönsamhet

WAGNERs produkter bygger på beprövad teknik med de senaste lösningarna. Vårt serviceteam ser till att utrustningen fungerar över tid med samma effektivitet. wagner-group.com

Nordic Galvanizers

Parkeringshus i Fitchburg, USA, behandlat med Brugalcolor 018 Green. Bilden visar ytan efter tio år i drift.

Transparenta färgskikt för varmförzinkat stål Varmförzinkat stål kan ges en kulör utan att zinkytans karakteristiska utseende försvinner. Det spanska företaget Procoat erbjuder två transparenta produkter som även skyddar nyförzinkat gods mot vitrost. Valet mellan dem avgörs av vilken miljö konstruktionen ska användas i.

armförzinkning ger stål en lång underhållsfri livslängd i många olika miljöer, och den grå ytan smälter ofta in i omgivningen. Om en annan kulör önskas, eller om miljön är mer aggressiv, kan det varmförzinkade godset målas med våtlack eller pulverlack. Ett annat alternativ är transparenta färgskikt, till exempel Brugalcolor och Brugal Colorshield från det spanska företaget Procoat. FÄRG MED SYNLIG ZINKYTA Med Brugalcolor och Brugal Colorshield kan godset ges en specifik färg, samtidigt som zinkskiktets brokighet och eventuella rosmönster fortfarande syns genom färgen. Produkterna appliceras genom doppning eller sprutning och finns i ett brett urval av beständiga, transparenta kulörer. Båda produkterna skyddar det förzinkade godset mot vitrost, en vit beläggning som kan bildas på nyförzinkat gods när fukt blir kvar på ytan, till exempel i spalter mellan tätt staplat gods. Vitrost påverkar inte korrosionsskyddet hos den varmförzinkade ytan, men den är missprydande och ogillas ofta av kunderna. EGEN PRODUKTUTVECKLING Procoat är ett familjeägt företag specialiserat på kemiska behandlingar av metallytor, med lång erfarenhet av varmförzinkat stål. Under mer än 50 år har företaget vidareutvecklat sina egna produkter för att möta kundernas behov och förändrade lagkrav. Procoat har sitt huvudkontor i Barcelona i Spanien och dotterbolag i USA, Indien och Tyskland. Produkterna säljs även

Båda produkterna finns i en rad kulörer där zinkytans struktur syns genom färgskiktet.

via ett nätverk av partners och distributörer i stora delar av världen. SKILLNADEN MELLAN PRODUKTERNA Vilken produkt som passar beror på var den varmförzinkade konstruktionen ska användas. Båda skyddar nyförzinkat gods mot vitrost, men i övrigt har de olika användningsområden. BRUGALCOLOR Brugalcolor är en vattenbaserad, transparent lösning som lämpar sig för exempelvis utemöbler i stadsmiljö, där utseendet är viktigt men kraven på reptålighet, kemikaliebeständighet och tålighet mot tuffa miljöer är lägre. BRUGAL COLORSHIELD Brugal Colorshield är också vattenbaserad och transparent, men är avsedd för mer krävande miljöer. Produkten har bland annat följande egenskaper: • Förbättrat korrosionsskydd: Kustnära miljöer med hög luftfuktighet och salthalt kan kräva ett förstärkt skydd av den varmförzinkade ytan.

• Isavvisande förmåga: Isbildning är oönskad på vissa konstruktioner. Ytan är starkt vattenavvisande (hydrofob), vilket gör att vattendroppar glider av och att isen blir betydligt tunnare. • Reptålighet och slitstyrka: När is på en varmförzinkad yta börjar smälta i solen kan den glida längs ytan och orsaka repor. • Beständighet mot kemikalier och nötning: Skiktet skyddar ytan mot aggressiva kemikalier, repor och allmänt slitage. Det är viktigt för exempelvis plattformar i Östersjön, där produkten kan användas på gallerdurk och andra varmförzinkade konstruktioner. • Klotteravvisande egenskaper: Permanent märkpenna och sprayfärg fäster sämre, vilket underlättar rengöring. • Självrengörande förmåga: Den låga ytenergin gör att regnvatten eller enkel avspolning avlägsnar smuts och föroreningar. • UV-beständighet: Skiktet är utformat för att tåla kraftig UV-strålning utan att blekna eller brytas ned. TEXT: ANNIKKI HIRN, NORDIC GALVANIZERS

Anders Mattsson – 40 år i ytbehandlingsbranschen

fter mer än 40 år i ytbehandlingsbranschen har Anders Mattsson lämnat Vårgårda Kromverk för ett friare liv som pensionär. Han är tredje generationen i familjen som drivit företaget, vilket grundades av hans farfar 1931. Anders följde med pappa och farfar redan som liten och fick sin första lön 1971 (6 år gammal). Han började arbeta heltid 1986 och tog så småningom över både vd-posten och ägandet. När Swedecote förvärvade Vårgårda Kromverk i början av 2023 stannade han kvar fram till sommaren 2026. Strax före anställningens upphörande träffade Ytforum honom för ett samtal om branschens utveckling, framtidens utmaningar och livet efter företaget. DU HAR ARBETAT I ÖVER 40 ÅR I BRANSCHEN. HUR TYCKER DU ATT UTVECKLINGEN HAR VARIT? Det har på många sätt varit en positiv utveckling. Processkemin har blivit betydligt ”snällare”, både för oss som arbetar på ytbehandlingsföretagen och för den yttre miljön. Branschen använder till exempel cyanider i mycket liten omfattning och passiveringar med sexvärt krom har i stort sett försvunnit. De seriösa företagen har i dag bra reningsverk och mycket små utsläpp. Dessutom har lönsamheten i branschen förbättrats, vilket har varit helt nödvändigt. DET ÄR FÄRRE FÖRETAG NU ÄN NÄR DU BÖRJADE ARBETA MED YTBEHANDLING. HUR SER DU PÅ DET? Det är en naturlig utveckling, precis som inom andra branscher där en konsoli-

dering äger rum. Dessutom har mycket hänt inom industrin, till exempel genom övergången från elektromekanik till mer elektronik, minskad förkromning till förmån för andra lösningar och en större användning av plåt som ytbehandlas redan på stålverken. Samtidigt ökar kraven på ytbehandlingsföretagen, inte minst när det gäller miljö. Det gör det svårt för små ytbehandlingsföretag att klara kostnaderna, då en tjänst med annan kompetens krävs för att täcka behovet. Det är en av anledningarna till att jag bedömde att det var en fördel för Vårgårda Kromverk att bli en del av Swedecote. VILKA UTMANINGAR SER DU FÖR YTBEHANDLINGSINDUSTRIN FRAMÖVER? Den svenska branschen har ett stort investeringsbehov eftersom många anläggningar är gamla. Vi vet ännu inte fullt ut hur EU:s kommande bindande BAT-slutsatser kommer att påverka oss. Jag känner en viss oro över svenska myndigheters tendens att övertolka EU-direktiv. De kommande reglerna kommer troligtvis att innebära ett ökat administrativt arbete som inte nödvändigtvis bidrar till minskad miljöpåverkan. Kompetensförsörjningen är också viktig. En svårighet är att branschen är förhållandevis liten, vilket gör det svårt att bygga upp ett bra utbildningssystem.

Branschföreningen SYF tar olika initiativ, vilket förstås är bra, men det går alltid att önska mer. Jag är inte orolig för branschens framtid. Så länge vi har en tillverkande industri i Sverige kommer vi också att ha en ytbehandlingsindustri. DU HAR ARBETAT HÅRT PÅ VÅRGÅRDA KROMVERK I ÖVER 40 ÅR. MEN DU ÄR BARA DRYGT 60 ÅR. VAD KOMMER DU ATT GÖRA FÖR ATT KLARA OMSTÄLLNINGEN TILL ETT LIV SOM PENSIONÄR? Jag har inte gjort upp några stora planer, utan jag får se hur det hela utvecklar sig. Närmast kommer flytten från Jonsered till den gård som min fru och jag har köpt i Skåne att ta en del tid. Vi har också planerat en längre segling i Östersjön nästa sommar och tänker då bland annat besöka Stockholm. Nu kommer jag också att få tid till sådant som jag inte hunnit med tidigare, och livet i Skåne kommer säkert att ge nya möjligheter till ett utvecklande pensionärsliv.

Redan tre år efter starten byggde Vårgårda Kromverk nya lokaler.

BERÄTTAT FÖR: YTFORUM

Automatisera mer Svetsa smartare Robotautomation för svetsning, plock och hantering från Beijer Industri

Beijer Industri AB levererar kompletta robotlösningar för svetsning, plock, hantering och materialflöden, från robotcell, programmering och integration till installation, utbildning, service och reservdelar.

Vi hjälper er från idé och konstruktion till färdig robotcell och fortsatt support.

Öka produktiviteten

Våra lösningar utvecklas med fokus på produktivitet, flexibilitet, kvalitet, arbetsmiljö och långsiktig lönsamhet. Som ABB Value Provider kombinerar vi ABB ledande robotteknik med Beijer Industris erfarenhet inom industriell automation, integration och service.

Säkra kvaliteten Skapa bättre arbetsmiljö Anpassad efter era behov

www.beijerind.se / www.intercut.se / 040-35 83 00

EcoCbase är en instegslösning för rengöring med halogenfria kolväten och modifierade alkoholer vid lägre rengöringsvolymer.

Ny utrustning för lösningsmedelsrengöring vid lägre kapacitetsbehov

är det gäller att effektivt avlägsna föroreningar som oljor, fetter, emulsioner och spån är halogenfria kolväten och modifierade alkoholer väl lämpade rengöringsmedier. Ecocleans nya utrustning EcoCbase är en instegslösning för rengöring med dessa lösningsmedel. Den kompakta och flexibla plug-and-play-anläggningen har utvecklats speciellt för företag med mindre kapacitetsbehov och höga krav på processäkerhet samt resurs- och energieffektivitet. Den kan anpassas efter behov för för-, mellan- och slutrengöring.

Inom den allmänna industrin ställs allt högre krav på komponenternas kvalitet och renhet. Samtidigt leder mer diversifierade produktportföljer till mindre produktionsserier. För att bibehålla konkurrenskraften under dessa förutsättningar behöver komponentrengöringen vara processäker och ekonomisk samt energi- och resurseffektiv. För dessa tillämpningar har Ecoclean utvecklat EcoCbase för rengöring med halogenfria kolväten och modifierade alkoholer. Den kompakta plug-and-play-anläggningen erbjuds i versionerna S och M

och kräver en golvyta på 2 000 × 1 400 mm respektive 2 500 × 1 600 mm (L × B). Den relativt låga transporthöjden på 1 940 mm gör att enkammaranläggningen för fullvakuumrengöring kan installeras även i lokaler med låg takhöjd. Den maximala laststorleken för EcoCbase S är 430 × 225 × 200 mm (L × B × H) och den maximala lastvikten är 50 kg. M-versionen är konstruerad för laster på upp till 75 kg med måtten 530 × 320 × 250 mm. Anläggningen matas som standard manuellt via en ergonomisk laststation och kan automatiseras på begäran.

RENING AV LÖSNINGSMEDEL OCH VAL AV RENGÖRINGSMETOD Anläggningen är utrustad med en översvämningstank i grundutförandet. Fullströmsfiltrering vid fyllning och tömning av arbetskammaren samt bypassfiltrering säkerställer att lösningsmedlet håller en jämn kvalitet. Om anläggningen utrustas med en andra tank har även denna en separat filtrering. Den kontinuerliga reningen av lösningsmedlet genom den integrerade destillationsanordningen bidrar också till en konstant mediekvalitet. Den avskilda oljan leds kontinuerligt till en extern behållare med nivåövervakning. Det möjliggör återvinning av kostsamma bearbetningsoljor och bidrar, tillsammans med lösningsmedlets långa livslängd, till låga driftskostnader. Fyllning och tömning av arbetskammaren anpassas efter komponenterna med hjälp av frekvensstyrda översvämningspumpar. För att rengöra olika komponenter efter behov och uppnå respektive renhetskrav kan standardmetoderna ång-

avfettning, sprutning och doppning samt injektionsspolning kombineras fritt med ultraljud, Ultrasonic Plus och Pulsated Pressure Cleaning (PPC). Rengöringseffekten kan dessutom förstärkas på ett riktat sätt genom frekvensstyrd rotation av godset och positionering av komponenterna. På så sätt kan den renhetsgrad som krävs vid för-, mellan- och slutrengöring uppnås. De processteg som krävs lagras som komponentspecifika rengöringsprogram i anläggningens styrsystem och väljs via operatörspanelen, HMI (Human Machine Interface). Styrsystemet har plats för totalt 50 program. RESURS- OCH ENERGIEFFEKTIVITET För att minska energiförbrukningen vid rengöringen värms mediet i EcoCbase helt med spillvärme från destillationen. I lösningsmedelsanläggningen används även nya funktioner för värmeåtervinning, vilket ytterligare minskar energiförbrukningen och driftskostnaderna. Det redundanta säkerhetskonceptet

omfattar flera automatiska övervakningsfunktioner för alla relevanta temperaturer och tryck. Tillsammans med den nästan utsläppsfria rengöringsprocessen bidrar detta till en säker och resurssnål drift av lösningsmedelsanläggningen. Komponenter av olika material kan dessutom rengöras i samma anläggning. Därmed kan även företag med mindre rengöringsvolymer börja använda lösningsmedelsrengöring. Anläggningen kan dessutom användas för decentraliserade rengöringsstationer i större tillverkningsmiljöer. Lösningsmedelsanläggningen kan även användas i regioner där användningen av vatten som rengöringsmedium och/ eller hanteringen av avloppsvatten från rengöringsprocesser är reglerad. En förutsättning är att lösningsmedelsrengöring är lämplig för den aktuella tillämpningen. Ecoclean erbjuder därför rengöringstester vid egna testcenter runt om i världen. TEXT: DORIS SCHULZ FOTO: ECOCLEAN GMBH

Genom att kombinera standardmetoderna ångavfettning, sprutning och doppning samt injektionsspolning med bland annat ultraljud kan olika komponenter med höga renhetskrav rengöras.

Robotteknik får allt fler uppgifter inom ytbehandling

obotar har sedan länge använts för målning inom bland annat fordonsindustrin, där stora serier och återkommande rörelsemönster lämpar sig väl för automatisering. I dag används robotteknik i betydligt fler delar av ytbehandlingen, från blästring, laserbehandling och målning till maskering och materialhantering. En utveckling mot enklare programmering har samtidigt breddat de möjliga tillämpningarna. Drivkrafterna bakom robotiseringen är flera. Automatisering kan ge en jämn och repeterbar process, samtidigt som operatörer kan avlastas från arbetsmoment som innebär exempelvis damm, buller, lösningsmedel eller fysiskt krävande arbete.

NEDPLOCKNING AV GODS, ELITFÖNSTER Robotar kan användas för upphängning och nedplockning av gods i ytbehandlingslinjer. Här plockar en robot ned lackerade fönsterdelar från transportören och placerar dem på ett band för vidare transport till nästa operation.

ROBOTISERAD VÅTLACKERING, WAGNER Robotiserad våtlackering förekommer i många olika utföranden. Anläggningarna kan ha en eller flera robotar och vara utrustade med olika typer av appliceringsutrustning beroende på produkt och process.

För processer där appliceringsavstånd, hastighet och rörelsemönster påverkar resultatet kan robotstyrning bidra till att parametrarna hålls inom definierade intervall. Samtidigt förändras förutsättningarna för vad som går att automatisera. Sensorer, kameror och utvecklade metoder för programmering gör det möjligt att hantera mer varierande geometrier och arbetsstycken. Det öppnar för robotisering även utanför de stora serier och standardiserade produktionslinjer där industriroboten traditionellt haft en tydlig roll. Inom förbehandling kan roboten exempelvis bära utrustning för blästring eller laserbehandling och följa en programmerad bana över arbetsstycket. Vid målning kan

VR-PROGRAMMERING, EKSAR Utvecklingen av programmeringsverktyg har gjort robotprogrammeringen mer flexibel. Med 3D-modeller av de detaljer som ska ytbehandlas och VR-teknik kan stora delar av programmeringen utföras virtuellt, utan att arbetet behöver göras direkt vid roboten.

MASKERING Tejp kan bland annat användas för maskering inför ytbehandling eller för dekorativa ändamål. Även appliceringen av tejp kan robotiseras med anpassad utrustning.

motsvarande princip användas för att styra sprutpistolens rörelse, avstånd och hastighet. Men robotens uppgift behöver inte vara begränsad till själva ytbehandlingen. Det finns även robotar som används för bland annat rengöring, maskering och materialhantering. Vilken lösning som är lämplig beror bland annat på processen, detaljernas variation, produktionsvolymen och vilka krav som ställs på den färdiga ytan. Robotar kan också användas för att automatisera enskilda moment där bland annat åtkomlighet, arbetsmiljö eller repeterbarhet är viktiga faktorer. TEXT: YTFORUM

BÄTTRINGSMÅLNING MED INDUSTRIROBOT, TOYOTA M H Industrirobotar kan ha lång räckvidd och hög rörelsehastighet, men arbetsområdet behöver normalt avskärmas så att människor inte kan komma in när roboten är i drift. I denna anläggning används industrirobotar för bättringsmålning innan godset går vidare in i pulverboxen.

PULVERLACKERING, VOLVO CE Traverser används ofta vid automatiserad pulverlackering, men gods med komplicerade geometrier kan kräva andra lösningar. Den här hytten ska lackeras både invändigt och utvändigt, vilket utförs med hjälp av robotar.

BLÄSTRING, BLASTMAN Fristråleblästring är ofta ett fysiskt krävande arbete som kräver anpassad skyddsutrustning. Robotbaserad blästring kan avlasta operatören från själva blästringsarbetet och samtidigt ge förutsättningar för ett repeterbart resultat.

BLÄSTRING, VÄDERSTAD Väderstad blästrar normalt allt gods före målning. Många av konstruktionerna har komplicerade geometrier, vilket innebär att slungblästringen inte når alla ytor tillräckligt. Som komplement har därför en station med två robotar installerats. Med hjälp av laser rengör robotarna de svåråtkomliga ytorna. Efter blästringen blåses kvarvarande blästermedel av från godset. Även här kan komplicerade geometrier göra att blästermedel blir kvar. I en efterföljande station används två robotar med tryckluftsmunstycken, programmerade för att nå de delar av konstruktionen där det finns risk för kvarvarande blästermedel.

BÄTTRINGSMÅLNING MED COBOT, ASSARS Vid pulverlackering med traverser kan bättringsmålning behövas för att ge tillräcklig täckning utan onödigt hög pulverförbrukning. Här används en kollaborativ robot, cobot, för bättringsmålningen. En cobot är konstruerad för att kunna användas i närheten av människor, men behovet av skyddsåtgärder avgörs av den aktuella applikationen och dess riskbedömning.

Protection upgraded

Skräddarsydda kemiska specialprodukter för ytbehandling

SurTec 041 LT – Lågtemperatur rengörare

SurTec @ Elmia Subcontractor mässa i Jönköping: Hall B, Monter B07:93

SurTec 199 P – Högpresterande avfosfatering SurTec 638 RS – Förbehandling av multimetalli i 3-5 processteg SurTec 650 – Globalt nr. 1 Trevärd krom passivering för korrosionsskydd av aluminium SurTec Scandinavia ApS Rådhuspladsen 16M 1550

Phone: +46 (0) 703 30 11 60 Email: info@SurTec.com Web: www.SurTec.com

Patrik och Kinna Göransson har drivit Prozink sedan 2018.

Prozink växer efter avvecklingen i Vadstena Kinna och Patrik Göransson tog över Vadstena Varmförzinkning med dotterbolaget Prozink 2018. Efter några tunga år, med bland annat nedläggningen av anläggningen i Vadstena, har verksamheten i Prozink vuxit. Omsättningen har idag tredubblats jämfört med 2021 och prognosen för 2026 är 24 miljoner kronor.

atrik Göransson började arbeta på Vadstena Varmförzinkning 2014 tillsammans med dåvarande ägaren Bill Carlsson. När Bill, som drivit företaget under många år, tyckte det var dags att dra sig tillbaka tog Patrik, tillsammans med sin fru Kinna, över verksamheten. Marknadsutvecklingen gjorde dock att det inte var motiverat att driva företagets båda anläggningar vidare. Med tanke på det större underhållsbehovet i Vadstena och den högre mekaniseringsgraden i Prozink i Aneby fattades beslut om att koncentrera verksamheten dit.

VADSTENAANLÄGGNINGEN LÄGGS NER I augusti 2022 gjordes det sista doppet i zinkgrytan i Vadstena. Därefter pumpades zinken upp och fick stelna i tackor som sedan kunde säljas. Att stänga en varmförzinkningsanläggning innebär betydligt mer än att stoppa produktionen. Uppsägningar av personal måste förhandlas med berörda fackliga organisationer samtidigt som bad, processkemikalier och utrustning måste tas om hand. Planen för avvecklingen har granskats och godkänts av tillsynsmyndighe-

ten. Kemikalier har skickats till extern destruktion och processutrustning som kar och zinkgryta har monterats ner och avlägsnats. Markprover har tagits både i och utanför lokalerna. Något förhöjda zinkhalter har noterats, vilket har inneburit att viss sanering genomförts. – Kostnaderna har varit omfattande och har till viss del kunnat finansieras genom försäljningen av zinken. I övrigt har vi genomfört avvecklingen i den takt som överskottet från verksamheten i Prozink har tillåtit, säger Patrik Göransson. Arbetet befinner sig nu i slutfasen. Am-

bitionen är att tillsynsmyndigheten ska kunna genomföra en slutbesiktning under hösten och att fastigheten därefter ska kunna säljas. FRÅN SEX TILL NÄRMARE 20 ANSTÄLLDA När Kinna och Patrik Göransson tog över Prozink 2018 hade verksamheten sex anställda. Nu pågår ytterligare rekrytering och personalstyrkan väntas uppgå till omkring 19 personer. – Det har gått fort och nu kommer vi att börja arbeta skift, säger Kinna Göransson. Den ökade produktionen innebär att verksamheten organiseras med tre skiftlag som arbetar efter ett rullande schema. En förklaring till den ökade efterfrågan är enligt Kinna och Patrik förändringarna på den svenska marknaden för varmförzinkning. Uppköp och nedläggningar har förändrat marknadsstrukturen och gett Prozink nya affärer. Samtidigt växer flera av företagets kunder, vilket också bidrar till den ökade efterfrågan. FÖRÄNDRINGAR I FÖRBEHANDLINGEN Förbehandlingen är en central del av varmförzinkningsprocessen och Prozink har under senare tid gjort förändringar inom området. För processkemin samarbetar företaget numera huvudsakligen med en italiensk leverantör som också har erfarenhet från egen varmförzinkningsverksamhet. Leverantörens tekniker besöker Sverige ett par gånger om året för att följa upp processerna hos kunderna. – Han är som ett uppslagsverk, även om han inte har kunskap om just vår process

Varmförzinkningen drivs vidare i Aneby.

för betning, säger Patrik. Prozink använder järnkloridbetning med relativt låg halt saltsyra, omkring 3–4 %. Metoden skiljer sig från processer där andra tillsatser och inhibitorer används för att styra betningen. Efter betningen sker en omfattande sköljning för att begränsa mängden järn som följer med till flussbadet. I flussen används även en tillsats som minskar zinkstänk som annars kan uppstå om inte flusskiktet torkat ordentligt innan dopp i den varma zinken. TEKNISK KOMPETENS ÄVEN UTANFÖR DEN EGNA PRODUKTIONEN Kompetensen inom varmförzinkning används ibland även utanför den egna verk-

samheten. Patrik Göransson anlitas för tekniska bedömningar när det uppstår frågor om exempelvis skikttjocklek och kravuppfyllelse hos olika varmförzinkade konstruktioner. Ett aktuellt exempel är ett ställverksprojekt där skikttjockleken på vissa varmförzinkade ståldelar inte motsvarade de specificerade kraven. Prozink hade inte utfört förzinkningen utan Patrik anlitades för att göra en teknisk bedömning som en oberoende part. Fallet visar hur ytbehandlingen kan få stor betydelse även när de varmförzinkade komponenterna utgör en begränsad del av en betydligt större investering. TILLVÄXTEN KRÄVER NYA INVESTERINGAR Den ökade produktionen innebär också behov av investeringar. Närmast planerar Prozink att öka kapaciteten i förbehandlingen genom att installera ytterligare ett betkar. Det finns även planer på solceller för att bidra till verksamhetens elförsörjning. Samtidigt innebär den växande personalstyrkan att personalutrymmena behöver byggas ut. På några år har Prozink därmed gått från sex anställda till en verksamhet som närmar sig 20 personer och skiftarbete. Samtidigt som de sista delarna av anläggningen i Vadstena avvecklas ligger fokus nu på att skapa kapacitet för den fortsatta verksamheten. TEXT & FOTO: YTFORUM

Anton Svärd slipper stänk vid doppning tack vare en tillsats i flussen.

Tre vägar till brandskydd för trä Trä är ett brännbart material, men dess reaktion vid brand kan påverkas kraftigt genom olika typer av brandskyddsbehandling. Två etablerade metoder är att tillföra brandhämmande ämnen genom impregnering eller att applicera ett brandskyddande skikt på ytan. Metoderna kan också kombineras. Ur ytbehandlingssynpunkt är skillnaderna betydande.

mpregnering är en behandling där brandskyddsmedlet förs in i träet, medan brandskyddsfärg bildar ett skikt på ytan. I ett kombinationssystem kan ytbehandlingen antingen bidra aktivt till brandskyddet eller framför allt skydda impregneringen mot fukt och urlakning. IMPREGNERING FÖR IN BRANDSKYDDET I TRÄET Vid brandskyddsimpregnering tillförs kemiska ämnen som tränger in i träets struktur. För att få in en tillräcklig mängd

används ofta vakuum- och tryckprocesser. Vid vakuum- och tryckimpregnering placeras virket i en sluten behandlingscylinder. Genom ett inledande vakuum avlägsnas luft ur träets hålrum. Behandlingsvätskan tillförs därefter och kan med hjälp av övertryck pressas in i träet. Processen avslutas normalt med att överskott av behandlingsvätska avlägsnas. Efter behandlingen måste träet torkas till lämplig fuktkvot. Hur mycket brandskyddsmedel som tas upp och hur djupt det tränger in påverkas bland annat av träslag, densitet, fuktkvot

och processparametrar. Olika träslag är också olika lätta att impregnera. Brandskyddsmedlen kan exempelvis vara baserade på fosfor- eller kväveföreningar. Deras uppgift är inte att göra träet obrännbart utan att förändra hur materialet bryts ned vid upphettning. Behandlingen kan främja bildningen av ett kolskikt och minska bildningen av brännbara nedbrytningsprodukter. En fördel med impregnering är att behandlingen inte enbart finns på träets yttersta yta. Samtidigt finns en viktig begränsning. Vissa brandhämmande

ämnen är vattenlösliga och kan migrera eller lakas ur när träet utsätts för fukt. Att en produkt är brandskyddsimpregnerad innebär därför inte automatiskt att brandegenskaperna förblir oförändrade under hela produktens livslängd. BRANDSKYDDSFÄRG BYGGER UPP ETT SKYDDANDE SKIKT Den andra principen är att applicera brandskyddet på ytan. Det finns olika typer av brandskyddande system, men en viktig grupp är de intumescerande färgerna. Intumescerande betyder ungefär svällande vid upphettning. Vid normal tempe-

ratur är färgen ett förhållandevis tunt skikt. Vid kraftig upphettning startar kemiska reaktioner som gör att skiktet expanderar och bildar ett betydligt tjockare, poröst kolskikt. Detta fungerar som värmeisolering mellan branden och träet. Funktionen skiljer sig från impregneringens. Impregneringen påverkar träets termiska nedbrytning och förbränningsförlopp, medan det intumescerande skiktet framför allt skapar en barriär som bromsar värmeöverföringen och begränsar avgången av brännbara gaser. Skillnaderna illustreras i en studie från 2023 av Iben Hansen-Bruhn och T. Richard Hull, där vakuum-/tryckimpregnerad plywood jämfördes med plywood som behandlats med en vattenburen intumescerande brandskyddsfärg. Båda behandlingarna förbättrade brandegenskaperna, men på delvis olika sätt. Impregneringen gav den största minskningen av värmeavgivningen, det vill säga den värmeenergi som branden ger upphov till. Jämfört med obehandlad plywood minskade den maximala värmeavgivningshastigheten med cirka 34 % och den totala värmeavgivningen med cirka 45 %. För den intumescerande färgen var motsvarande minskningar cirka 20 % respektive 21 %. Brandskyddsfärgen hade samtidigt andra fördelar. Den fördröjde den varaktiga antändningen längre än impregneringen och fördröjde även genombränningen. Studien visar därmed också svårigheten i att rangordna olika brandskyddsmetoder utifrån en enda egenskap, exempelvis total värmeavgivning. APPLICERING AV BRANDSKYDDSFÄRG Appliceringen av en intumescerande färg liknar på många sätt annan industriell målning. Underlaget måste vara lämpligt för systemet och fritt från sådant som försämrar vidhäftningen. Färgen kan, beroende på produkt och objekt, appliceras exempelvis genom sprutning, pensling eller rollning. Någon generell skikttjocklek för intumescerande färg på trä går inte att ange. I forskningsförsök förekommer allt från

några tiondels millimeter till flera millimeter torrt skikt beroende på färgtyp och önskad funktion. Appliceringsmängden måste därför följa det specifika systemets dokumentation och den konstruktion som brandegenskaperna har verifierats för. Flera skikt kan behövas för att uppnå föreskriven mängd. Torkning mellan skikten och slutlig härdning blir då en viktig del av processen, liksom kontroll av den applicerade mängden. Intumescerande brandskyddsfärg kan i vissa system kompletteras med ett täckskikt för att få önskad kulör, glans, rengörbarhet eller beständighet. Men övermålningen kan påverka hur brandskyddsskiktet reagerar när temperaturen stiger. KOMBINATIONEN KAN FYLLA TVÅ FUNKTIONER Ett tredje alternativ är att kombinera impregnering och ytbehandling. Då kan ytbehandlingen ha två principiellt olika uppgifter. I det första fallet bidrar båda behandlingarna aktivt till brandskyddet. Ett impregnerat trä kan exempelvis förses med en intumescerande färg. Man kombinerar då impregneringens påverkan på träets termiska nedbrytning med den isolerande barriär som färgen bildar vid brand. I det andra fallet är ytbehandlingens huvudsakliga funktion att skydda impregneringen mot fukt och urlakning. Färgen behöver då inte själv vara intumescerande. Kombinationen av impregnering och målning behöver alltså inte syfta till att addera två olika brandskyddseffekter. Ytbehandlingens viktigaste uppgift kan i stället vara att säkerställa att impregneringens brandskyddande funktion finns kvar efter lång tids användning. Källor Hansen-Bruhn, I. & Hull, T.R. (2023): Flammability and burning behaviour of fire protected timber, Fire Safety Journal, Vol. 140, 103918. Östman, B.A.-L. & Tsantaridis, L.D. (2017): Durability of the reaction to fire performance of fire-retardant-treated wood products in exterior applications – a 10-year report, International Wood Products Journal 8(2), 94–100. Popescu, C-M. & Pfriem, A. (2020): Treatments and modification to improve the reaction to fire of wood and wood based products—An overview, Fire and Materials 44(1), 100–111. TEXT: YTFORUM

NÄR KRÄVS BRANDSKYDDSBEHANDLAT TRÄ?

BRUKSKLASSER ENLIGT EN 16755

Byggreglerna ställer normalt inte krav på att trä ska vara impregnerat med brandskyddsmedel eller behandlat med brandskyddsfärg. I stället anges vilken brandteknisk prestanda en yta eller byggnadsdel ska uppnå. Kraven varierar beroende på bland annat byggnadens och verksamhetens art och var materialet används. Om obehandlat trä inte klarar den föreskrivna brandklassen kan brandskyddsimpregnering eller en brandskyddande ytbehandling vara ett sätt att möjliggöra användning av trä. Det är då den provade och klassificerade träprodukten eller systemet som ska uppfylla kraven.

Den europeiska standarden EN 16755 anger klassificeringskrav för beständigheten hos brandreaktionsegenskaperna hos brandskyddsbehandlade träprodukter avsedda för användning inom- och utomhus. Den omfattar trä som under tillverkningen behandlats med brandskyddsmedel genom antingen en penetrerande behandling eller en ytbehandling, exempelvis en filmbildande eller intumescerande brandskyddsfärg. Den omfattar även brandskyddsbehandlade produkter som därefter belagts med vanlig färg.

När Anders Hansen kom till Sverige 1970 hade han en elektrikerutbildning i bagaget och erfarenheter från en uppfinningsrik morbrors verkstad hemma i Danmark. Fyra år senare startade han Galvanoservice. Det blev början på närmare fyra årtionden av konstruktion och tillverkning för ytbehandlingsindustrin, från trummor och plastkar till kompletta anläggningar och den patenterade Deltaliften. 2013 såldes verksamheten till Schlötter.

nders Hansen växte upp utanför Fredensborg på Själland. Efter nio år i skolan började han som lärling och utbildade sig till elektriker. Den 2 februari 1970, dagen efter avslutad utbildning, satte han sig i sin röda Fiat 600 och körde till Sverige, eftersom möjligheterna till arbete som industrielektriker var mycket större där. Intresset för ytbehandlingsindustrin hade dock väckts redan i Danmark. En viktig person var hans morbror Axel Nyborg, en självlärd konstruktör som arbetade med plast och hade lärt sig att svetsa polyvinylklorid, PVC, vid en tid då tekniken fortfarande var relativt ny. Axel byggde bland annat trummor för ytbehandling

och olika typer av maskinutrustning. Anders kunde som elektriker hjälpa till med styrningar och elinstallationer. – Han inspirerade mig. Jag hjälpte honom med det elektriska och så fann vi varandra, säger Anders Hansen, grundare av Galvanoservice. Morbrodern var en uppfinnartyp som gärna sökte egna lösningar. Under andra världskriget, när det var svårt att få tag på cykeldäck i Danmark, hade han exempelvis tillverkat ersättningsdäck av material från uttjänta bildäck. När den första lösningen inte tålde väta lärde han sig att vulkanisera materialet istället. Samma praktiska sätt att angripa tekniska problem kom senare att prägla Anders egen verksamhet.

FOTO: YTFORUM

Från morbroderns verkstad till över 350 Deltaliftar

Anders Hansen, grundare av Galvanoservice.

YTBEHANDLINGEN FÖRDE HONOM IN I SVENSK INDUSTRI Efter flytten till Sverige arbetade Anders som industrielektriker. Genom morbroderns kontakter fick han samtidigt en ingång till svensk ytbehandlingsindustri. Ett av de första uppdragen var att bygga ett styrskåp till en ytbehandlingsverksamhet i Kungälv. Under lediga perioder från skiftarbetet reste han tillbaka till Danmark och arbetade tillsammans med Axel. Han svetsade bland annat ihop trummor för ytbehandling som han sedan tog med sig till Sverige. Det blev efter hand allt mer verksamhet vid sidan av anställningen. Efter fyra år tog Anders steget fullt ut.

På nästan ingen tid alls. Vi kan pulverlackering. Över 40 års erfarenhet och en obändig vilja att bli den snabbaste aktören på marknaden har givit oss

en ledande position i Norden. En ansenlig mängd gods passerar genom Leba varje dag. Med åtta separata lackeringsprocesser

Kontakta oss!

Telefon: 0370-373 200 Fax: 0370-264 27

E-mail: info@leba.se

och över 1300 unika färger på hyllan är det enkel matematik att räkna ut att vi är en extremt flexibel pulverlackerare. Dessutom står våra maskiner aldrig helt still, några av dem körs varje natt för att bibehålla en hög servicenivå mot våra kunder. Läs mer på leba.se

– Jag sade upp mig och blev egenföretagare 1974 för att satsa på den egna verksamheten. Den enskilda firman fick namnet Galvanoservice Anders Hansen, berättar Anders. BÖRJADE MED 19 KVADRATMETER Förutsättningarna var småskaliga. Anders hyrde en lokal på 19 m² av Halmstads kommun. Där hade han bland annat en cirkelsåg och utrustning för att bearbeta plast. Något etablerat kontaktnät inom branschen hade han inte. Försäljningen fick istället ske direkt ute hos ytbehandlingsföretagen. Han kunde komma till varuintaget med en nytillverkad trumma, ställa den på golvet och fråga om företaget behövde något liknande. Tillverkningen utvecklades samtidigt. Trummorna byggdes av plana plastskivor som perforerades och därefter formades. För borrningen konstruerade Anders en egen automatisk utrustning. År 1982 ombildades företaget till aktiebolag under namnet Galvanoservice Anders Hansen AB. PLAST BLEV ETT KONSTRUKTIONSMATERIAL Arbetet med termoplaster blev efter hand en central del av Galvanoservices verksamhet. Framför allt användes polypropen, PP, för kar och annan utrustning i ytbehandlingsanläggningar. Anders började också tidigt arbeta med datorstödd konstruktion, CAD, och kompletterade sina praktiska erfarenheter med en kortare utbildning i bland annat dimensionering av större plastkonstruktioner. Vid den tiden mötte han uppfattningen att stora processkar inte kunde byggas i PP eftersom plasten skulle deformeras när karen fylldes. Anders såg det på ett annat sätt. – Kan du göra små, kan du göra stora. Det är bara en fråga om dimensionering, menade Anders.

Ett exempel på att det går att bygga stora kar i PP visade bland annat Anders 1998 när Galvanoservice byggde stora kar för ett varmförzinkningsföretag. De hade en volym på omkring 55 m³ och var 13,4 meter långa. Vid den här tiden hade Galvanoservice vuxit till omkring tio anställda. Företaget levererade inte längre bara enskilda komponenter utan konstruerade även kompletta ytbehandlingsanläggningar. EGEN LÖSNING FÖR MATERIALTRANSPORT Ett annat utvecklingsområde var transporten av gods mellan processbaden. Utrymmet i en ytbehandlingsanläggning är ofta begränsat, inte minst ovanför baden där traverser och annan transportutrustning ska samsas med ventilation och övriga installationer. Anders hade arbetat med olika typer av lyftanordningar när han började utveckla en egen konstruktion. Resultatet blev Deltaliften. Den tekniska lösningen byggde på ett armsystem, en pantograf, som styrde lyftrörelsen. Konstruktionen gjorde det möjligt att dra upp lasten nära åkbalken och därmed utnyttja den tillgängliga höjden i anläggningen fullt ut. – Det är alltid trångt i en ytbehandlingsanläggning, konstaterar Anders. Konstruktionen patenterades 1988 och skyddades senare även på marknader utanför Sverige. Galvanoservice monterade liftarna i egen regi, men Anders försökte samtidigt bygga konstruktionen kring standardkomponenter. Det skulle göra utrustningen lättare att underhålla och minska beroendet av enskilda leverantörer. – Köper du någon specialkomponent av en leverantör för att få fram din produkt blir du bunden till den leverantören, menar Anders.

Deltaliften blev en återkommande produkt för Galvanoservice. Totalt levererades över 350 liftar till ytbehandlingsanläggningar. De kom att användas på flera håll i Europa, och Galvanoservice sålde själv bland annat till kunder i England och Frankrike. ETT LÅNGVARIGT SAMARBETE MED SCHLÖTTER En betydande del av Deltaliftarna gick genom Schlötter, som använde dem i sina anläggningsprojekt. Kontakten mellan företagen fanns därför långt innan Galvanoservice bytte ägare. Samarbetet innebar att Galvanoservices konstruktioner kunde ingå i större leveranser av kompletta ytbehandlingsanläggningar. För det mindre företaget gav det samtidigt en väg ut på fler marknader. Efter närmare 40 år som egenföretagare började Anders fundera på hur verksamheten skulle drivas vidare. – Jag ville inte sälja till vem som helst. Det skulle vara någon som kunde ta hand om det, ansåg Anders. 2013 såldes Galvanoservice till Schlötter. Anders fortsatte arbeta i verksamheten under ytterligare fem år. Under den perioden bedrevs verksamheten vidare i Galvanoservices tidigare lokaler i Laholm. Därefter flyttades den till Hillerstorp. PROBLEMET KOM ALLTID FÖRST När Anders Hansen ser tillbaka på åren med Galvanoservice återkommer han ofta till hur enskilda tekniska problem, snarare än en på förhand utstakad företagsstrategi, har format verksamheten. Det arbetssättet hade mycket gemensamt med det han hade sett hos morbrodern Axel Nyborg. Skillnaden var att Anders efter hand kombinerade den praktiska problemlösningen med konstruktion, standardkomponenter och serieproduktion. – Jag har lärt mig den långa vägen, avslutar Anders. TEXT: YTFORUM FOTO: SCHLÖTTER

FOTO: JIWE, NUMERA DOT

Galvanoservice konstruerade och ansvarade för bygget av den nya varmförzinkningsanläggningen åt Jiwe i Sölvesborg efter branden 2002.

Deltaliften gjorde det möjligt att dra upp lasten nära åkbalken och därmed utnyttja den tillgängliga höjden i anläggningen fullt ut.

Ytbehandling på Elmia Subcontractor

en 10–12 november samlas åter en stor del av den svenska underleverantörsindustrin tillsammans med internationella utställare på Elmia Subcontractor i Jönköping. Årets tema är ”Resilience powered by industry”, med fokus på hur industrin kan bygga robustare leverantörskedjor och bättre möta en omvärld präglad av osäkerhet och snabba förändringar. Elmia Subcontractor har arrangerats sedan 1975 och har under drygt 50 år utvecklats från en mindre svensk underleverantörsmässa till en internationell mötesplats för tillverkningsindustrin. Det är en specialistmässa för inköp och produktutveckling, där underleverantörer möter såväl befintliga som potentiella kunder. Bland utställarna finns företag inom bland annat metallbearbetning, gjutning, plåt, plast, gummi, elektronik, komponenttillverkning, material och olika typer av industriella tjänster. Gemensamt är rollen som leverantörer till den tillverkande industrin. TEMA MOTSTÅNDSKRAFT Årets tema, ”Resilience powered by industry”, tar sin utgångspunkt i de förändrade förutsättningar som industrin möter. Geopolitisk oro, störningar i internationella leveranskedjor och osäker tillgång till material och komponenter har gjort försörjningstrygghet och motståndskraft till allt viktigare frågor. Det handlar bland annat om att minska sårbarheten i leverantörskedjorna, men också om flexibilitet i produktionen, tillgång till alternativa leverantörer och möjligheten att återanvända material. Flera av de företag som Elmia presenterat inför årets mässa lyfter just dessa frågor. Ett exempel är Mikroponent i Värnamo, som utsetts till en av Elmia Subcontractors ambassadörer 2026. Företaget arbetar bland annat mot försvarsindustrin, där kraven på kvalitet, spårbarhet och leveransförmåga är höga. Mikroponent beskriver flexibilitet i produktionen, riskanalyser och långsiktiga relationer i värdekedjan som viktiga delar för att minska sårbarheten.

SMART KUNSKAPSARENA En central del av mässan blir återigen SMART by Subcontractor, som samlar frågor kring Sustainability, Material, Research och Technology. Tanken är att föra samman teknik, materialutveckling, forskning och hållbarhet och samtidigt göra utvecklingen mer konkret för besökarna. Arenan är uppdelad i tre områden: SMART Material Hub, SMART Sustainability Hub och SMART Tech Hub. På Material Hub ligger fokus på nya och alternativa material. Här ska besökarna kunna se och känna på material och diskutera möjliga användningsområden med experter. Bland exemplen finns biobaserade och cirkulära material, smarta material, lättviktslösningar och material för industriell 3D-printing. Sustainability Hub behandlar bland annat cirkulära arbetssätt, resurseffektivitet och digitala produktpass. Här kopplas hållbarhetsfrågorna också till försörjningstrygghet, eftersom återanvändning, återtillverkning och återvinning av produkter och material kan minska både resursförbrukningen och beroendet av nya råvaror. På Tech Hub står industrins digitalisering i centrum. AI och cybersäkerhet är två av de områden som Elmia särskilt lyfter fram. Ambitionen är att visa konkreta exempel på hur ny digital teknik kan användas inom tillverkningsindustrin, snarare än att enbart diskutera tekniken på ett övergripande plan. SMART-arenan får också ett eget scenprogram med företag, forskare och andra experter. Enligt Elmia kommer programmet att innehålla industriella praktikfall, framtidsspaningar och paneldiskussioner. KOMPETENS FORTSATT VIKTIG Kompetensförsörjningen får också en egen arena genom Competence by Subcontractor. Där samlas utbildningsanordnare, rekryteringsföretag och andra aktörer kring frågor om utbildning, rekrytering, ledarskap och teknisk kompetens. Bakgrunden är industrins fortsatta svårigheter att hitta rätt kompetens. Samtidigt förändras kompetensbehoven när produk-

FÖRETAG A-HALLEN

MONTER

AB FURHOFFS ROSTFRIA

A01:18

POLLUX YTBEHANDLING, AB

A01:18

SWEPROD GRAPHICS AB

A01:30

HT LASER (FI)

A02:12

INDUCORE AB

A03:34

WELAND AB

A04:12

FERROPROTECT I GÖTEBORG AB

A05:17

SWEDECOTE AB

A05:17

MEKOPRINT A/S (DK)

A05:27

HYGAPGRUPPEN

A06:28

ROTAGE AB

A08:10

RELICOMP OY (FI)

A08:20

DAMING TRANSM. EUROPE S.R.L. (ITA)

A08:39

EMJ METALS SIA (LAT)

A08:42

SILMOR (LAT)

A08:42

CASTINGS PLC (GB)

A09:12

HFI BV (NL)

A09:15

SVARVMEKANO I MALMÖ AB

A09:30

P.O. JANSSON INDUSTRI AB

A09:31

ESSENTRA COMPONENTS AB

A09:36

tionen automatiseras och digitaliseras och när nya tekniker införs. På arenan kombineras seminarier med möjligheter till direktkontakt mellan företag och aktörer inom utbildning och rekrytering. AFFÄRSMÖTEN BOKAS I FÖRVÄG Affärerna är fortfarande själva kärnan i Elmia Subcontractor. Ett verktyg för att underlätta nya kontakter är Subcontractor Connect, där leverantörer och inköpare från olika delar av Europa matchas mot varandra. Utifrån inköparnas behov och leverantörernas erbjudanden kan deltagarna boka korta affärsmöten i förväg. Mötena kan genomföras på plats under mässan eller digitalt. På så sätt ska även företag som inte tidigare känner varandra kunna identifiera möjliga affärsrelationer. Vid sidan av detta finns en utställarscen där företagen får möjlighet att presentera produkter, tekniska lösningar och erfarenheter i kortare föredrag. TEXT: YTFORUM

Hall A

Presscenter Lobby Nord Småland Bageriet

Kongresshus

Mässgatan

Hall B Hall B

FÖRETAG C-HALLEN

MONTER

K. MET AS (EST)

C00:10

GUSS-EX (PL)

C00:15

ASSARS INDUSTRI AB

C01:20

LASER QUALITY MARKINGS OY (FI)

C01:21

STOCKHOLMS VATTENSKÄRNING AB

C02:12

7H PLAST AB

C02:20

BODYCOTE AB

C02:40

KAOCHEN METAL GROUP (TW)

C03:18

NORDIC STEEL S.R.O. (CZ)

C04:12

SHIJIAZHUANG OC. MACH. (CN)

C04:36

Club Elmia

Lounge Syd

Black & White

Lobby Syd

Vättern

Hall D Hall D

Hall C

Hall C N: IO AT TR US ILL

IA M EL

FÖRETAG D-HALLEN

MONTER

FÖRETAG B-HALLEN

MONTER

FÖRETAG B-HALLEN

MONTER

HERMAN ANDERSSONS PLÅT AB

D01:16

TRUSHAPE PREC. CAST. (IND)

B00:78

HÄRENVIKS SWEDEN AB

B03:94

MALMÖ GRAVYRVERKSTAD AB

D01:21

TATA STEEL PLATING H&M GMBH (DE)

B00:91

BIRN GROUP (DK)

B04:32

CERAMARET SA (CH)

D01:59

HON A.S. (CZ)

B01:109

TRUMLINGSAKTIEBOLAGET

B04:48

PR TRYCK AB

D01:62

SIDE SYSTEM AB

B01:110

TORM METALL OÜ (EST)

B04:83

SÖDERGRENS METALLINDUSTRI AB

D02:14

IDÉ-PRO SKIVE A/S (DK)

B01:113

PREMETA UAB (LIT)

B06:100

TGV INTERNATIONAL (BG)

D02:20

RK METALS SIA (LAT)

B01:120

METEC GROUP (EST)

B06:101

NORDIQ GROUP AB

D02:46

FEREX PRODUKTION AB

B01:29

AURAJOKI OY (FI)

B06:55

SHAPERS' POLSKA SP. Z O.O. (PL)

D02:59

LK PRECISION PARTS AB

B01:36

DIAMANTPROFIL EUROPE AB

B06:72

EAST METAL SIA (LAT)

D03:17

AB MASKINARBETEN

B01:56

KAPIL ENTERPRISES (IND)

B07:120

KULLARP SWEDEN AB

D03:35

RÅDA COATING AB

B01:62

KB COMPONENTS AB

B07:47

ATLAS INDUSTRIAL PRINT AB

D03:53

PARS PLÅTGRUPPEN AB

B01:77

J.H. TIDBECK AB

B07:81

PRIDENT AB

D04:25

GIMA S.P.A. (ITA)

B02:110

EKETS GROUP AB

B08:09

STELLAR TECHNOFORGE (IND)

D04:30

AB ZINKANO

B02:88

NORRA ADDITIVE MANUFACTURING AB

B08:100

VAGGERYDS MASKIN AB

D04:48

FALK LACK AB

B02:88

LEUKA GMBH (DE)

B08:12

SHENZHEN M.P.M.P. CO.,LTD (CN)

D04:51

BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB

B03:42

TERMODYN INDUSTRI AB

B08:15

ALISE TECHNIC OÜ (EST)

D05:23

PROVEXA SURFACE TECHNOLOGY AB

B03:42

FUNDIVEN S.A. (PT)

B08:18

I&T METALL (EST)

D05:23

BLEKINGE PRESSGJUTERI AB

B03:66

SENOPLAST KLEPSCH & CO. (AT)

B08:75

ATONA S.R.O. (CZ)

D05:28

ERIK OLSSONS MEK. VERKSTAD AB

B03:86

MEC-2 SRL (ITA)

B08:95

EGE FORGE (TR)

D05:30

HÖGANÄS VERKSTADS AB

B03:86

AQ GROUP AB

B09:32

INDO-MIM LTD (IND)

D05:31

OSBY MEKAN AB

B03:86

AUTOFER, LDA (PT)

B09:42

SURTEC SCANDINAVIA APS (DK)

D05:32

Din leverantör och servicepartner för full kontroll på din färg

Skikttjocklek

Ljusskåp LED

spectrofotometer för kulörkontroll

mätinstrument för glans, haze, DOI, opacitet och analys av ytans utseende

för mer info:

tel 0300-514 60 - info@innovanordic.se - www.innovanordic.se

Roboten tvättar återkommande gods efter avbränning. För Scaniastativen tar ett tvättprogram 24 minuter för fyra stativ.

Robottvätt ger jämnare process och bättre arbetsmiljö QStrip i Vimmerby, som arbetar med avlackering, har infört en robotstyrd högtryckstvätt för eftertvätt av avbränt gods, ett moment som tidigare skötts manuellt. Investeringen syftar främst till att förbättra arbetsmiljön och ge ett jämnare tvättresultat, men ingår också i ett bredare arbete med att minska den manuella hanteringen av fixturer genom hela flödet.

fter avlackering med pyrolys, upphettning utan öppen låga, återstår aska och andra rester som måste avlägsnas innan kundens artiklar eller fixturer kan återgå till produktionen. Detta kan göras med hjälp av blästring el-

ler högtryckstvätt. På QStrip kan blästring göras automatiskt i en sluten blästringskabin som har begränsad volym. Det gör att större objekt tidigare rengjordes manuellt med högtryckstvätt. Nu placeras stativen istället i den nya tvätthallen där en robot

styr högtrycksstrålen. – Drivkraften för robottvätten var primärt inte att spara arbetskraft. Det var framför allt att få en bättre arbetsmiljö och bättre resultat, säger Marcus Alsér, vd.

ARBETSMILJÖN STYRDE INVESTERINGEN Roboten arbetar med ett vattentryck på omkring 120 bar. Förutom själva roboten ingår ett vridbord som företaget har utvecklat för att göra godset åtkomligt från olika håll. Anläggningen är inte en färdig standardlösning utan har konstruerats och byggts upp utifrån företagets eget produktionsflöde. För programmeringen används kundernas 3D-modeller. Robotintegrationen har utförts av Eksar, som även har utbildat QStrips personal i programmeringen. Tvättprogrammen byggs därefter upp med X-, Y- och Z-koordinater i en virtuell miljö. Det krävs samtidigt kunskap om hur vattenstrålen ska riktas, vilka vinklar som behövs och hur robotens rörelser ska läggas upp. En särskild utmaning är högtrycksslangen. Roboten känner inte själv till hur slangen ligger och programmet måste därför utformas så att den inte trasslar in sig under rörelserna. Programmet för Scaniastativen har utvecklats i flera steg och är nu inne på sin fjärde version. – Vi vet med säkerhet att alla stativ som kommer ut från roboten är tvättade på exakt samma sätt. Var vi nöjda första gången får vi samma process nästa gång, säger Marcus. Ett program för fyra stativ tar 24 minuter. Efter tvätten görs fortfarande en manuell kontroll. Den gäller bland annat att stativen inte har skadats eller deformerats under användningen. Kontrollen omfattar inte själva tvättresultatet. Automatiseringen innebär samtidigt att operatören kan arbeta med andra upp-

Peter Lundqvist visar ett exempel på fixturer som kan följa med på samma ställ genom avlackeringen, vilket minskar behovet av manuell hantering.

Marcus Alsér, vd, och Peter Lundqvist, produktionschef, framför QStrips nya anläggning för automatiserad högtryckstvättning.

gifter medan tvätten pågår. Manuell högtryckstvätt innebär en fuktig och krävande arbetsmiljö. Genom automatiseringen minskar tiden som operatörerna behöver vistas i tvätthallen, vilket har gett en bättre arbetsmiljö. VATTNET RENAS OCH ÅTERANVÄNDS Tvättvattnet cirkulerar i ett slutet system. Grova föroreningar avskiljs först i ett bandfilter. Därefter går vattnet vidare genom ytterligare rening med ultrafiltrering innan det återförs till tvättprocessen. Det avskilda materialet samlas som avfall, medan det renade vattnet återanvänds. Enligt företaget är behovet av nytt vatten omkring 1000 liter per månad. En stor del av vattenförlusten uppstår genom att vatten följer med det tvättade godset ut ur anläggningen. – Nästa projekt vi funderar på är tryckluft på roboten, så att den kan blåsa godset torrt efter tvätten, berättar Marcus. Den nya vattenreningen innebär också en förändring jämfört med den tidigare tvätthallen. Företaget återanvände vatten även tidigare, men har nu lagt till ytterligare reningssteg för att få renare processvatten. ARBETSMILJÖ VIKTIGT ÄVEN VID HANTERING AV FIXTURER Arbetsmiljöfrågan återkommer också i företagets arbete med fixturer och ställ. Ett exempel är en kund vars gods innebar sammanlagt 135 ton manuella lyft under ett år. För att minska den manuella hanteringen försöker QStrip hitta lösningar med anpassade ställ där fixturerna som ska avlackeras kan hänga kvar under hela processen.

För vissa typer av gods kan istället korgar användas, där fixturerna ligger kvar genom processen utan att behöva plockas om styckvis. – Med dessa lösningar blir det mindre belastning på våra medarbetare och en kostnadseffektiv lösning för våra kunder, säger Peter Lundqvist, produktionschef och ägare. ÖKAT FOKUS VID INVESTERINGAR Företaget upplever ett förändrat fokus i samband med investeringar i nya lackeringsanläggningar. Tidigare låg intresset framför allt på själva målningsprocessen. I dag kommer frågor om fixturer, krokar och rengöring oftare in redan under projekteringen. – När någon investerar i en större anläggning finns fixtur- eller krokhanteringen med på ett annat sätt i dag. Där har det skett en stor förändring genom åren, säger Peter. Det kan få betydelse för hela livscykelkostnaden. Ett ställ som från början konstrueras för både lackeringsprocessen och återkommande rengöring kan användas många gånger utan att godset behöver plockas om. Utformningen har samtidigt stor betydelse för avlackeringen. Olämpliga rörprofiler, håligheter och konstruktioner där blästermedel kan samlas skapar extra arbete. Därför vill företaget helst komma in tidigt i projekten tillsammans med kunden och fixturtillverkaren. – Har man ett samarbete med kunden hela vägen och med kroktillverkaren kan man få fram en lösning som fungerar genom hela flödet, säger Marcus. TEXT & FOTO: YTFORUM

Så ska den nya utbildningen till ytbehandlingstekniker se ut

n ansökan om en ny yrkeshögskoleutbildning till ytbehandlingstekniker har skickats in till Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH). Utbildningen är tänkt att starta i Jönköping i augusti 2027, under förutsättning att ansökan beviljas. Besked väntas i januari 2027. BAKGRUND TILL UTBILDNINGEN Initiativet till utbildningen kom efter att Yrkeshögskolan Jönköping fått signaler från flera företag i branschen om ett behov av ytbehandlingstekniker. Enligt Yrkeshögskolan Jönköping saknar gymnasieskolan i dag ofta den specifika kompetens inom ytbehandling som branschen efterfrågar, medan den som har en högskoleutbildning i kemi kan hamna på en nivå som inte matchar branschens behov och i stället söker sig till andra branscher. Utbildningen har därför tagits fram tillsammans med representanter för branschen, bland annat genom ett antal workshoppar. Samtliga yrkeshögskoleutbildningar är näringslivsbeställda, vilket innebär att de bara kan starta med stöd från arbetslivet. KORTFAKTA OM UTBILDNINGEN Utbildningen omfattar 1,5 år och motsvarar 300 yrkeshögskolepoäng (Yh-poäng), där fem Yh-poäng motsvarar en veckas heltidsstudier. Den planeras rymma 20 platser per omgång och genomförs som

heltidsstudier på distans med platsträffar hos Yrkeshögskolan Jönköping och branschföretag. Ansvarig utbildningsanordnare är Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH), medan Yrkeshögskolan Jönköping ansvarar för genomförandet. Förkunskapskravet är gymnasieexamen samt lägst betyget E/3/G i angivna kurser eller motsvarande kunskaper. Utbildningen leder till en yrkeshögskoleexamen på nivå 5 i Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF), som är kopplad till den europeiska referensramen (EQF). Efter examen ska de studerande kunna gå direkt in i yrkesroller som ytbehandlingstekniker, processtekniker eller processkötare. INNEHÅLL OCH UPPLÄGG Utbildningen är upplagd på tre terminer med kurser om fem veckor vardera. Den inleds med en introduktion till ytbehandling och industrin samt grundläggande kemi och mätteknik, följt av processkunskap inom tvätt och förbehandling och en första period av lärande i arbete (LIA) i produktionsnära miljö. Därefter följer kurser i elektrolytiska och kemiska ytbehandlingar, bland annat anodisering av aluminium, kromatering och passivering samt elektrolytisk förzinkning. Kurser i miljöteknik och kemikalielagstiftning, lackeringsmetoder (pulver- och våtlack) samt kvalitetssäkring och

provning ingår också. Den avslutande terminen omfattar utrustnings- och anläggningsteknik, förbättringsarbete och produktionsteknik, ytterligare en LIA-period samt examensarbete. Bland de kompetenser som utbildningen ska ge finns processtyrning och felsökning, mätteknik och kvalitetsprovning, kemikaliehantering enligt gällande lagstiftning samt förmåga att självständigt övervaka och utveckla ytbehandlingsprocesser med ansvar för kvalitet, säkerhet och produktionseffektivitet. NÄRINGSLIVETS MEDVERKAN AVGÖRANDE FÖR ANSÖKAN För att en ansökan ska ha goda chanser att beviljas krävs normalt att ett tjugotal företag på något sätt intygar att utbildningen behövs. Vid bedömningen granskar MYH bland annat branschens behov av utbildade personer, i vilken utsträckning företagen har bidragit till utbildningens innehåll och upplägg samt möjligheten att erbjuda LIA-platser. Hela processen, från att ett kompetensbehov identifieras till att det är täckt genom anställningar, tar normalt tre till fyra år för en yrkeshögskoleutbildning. TEXT: YTFORUM

Kontakt Robert Grubesic, Yrkeshögskolan Jönköping robert.grubesic@jonkoping.se, 036-10 58 33 Mats Kihlman, Tekniska Högskolan i Jönköping mats.kihlman@ju.se, 036-10 15 20

Skillnaden mellan hårdbetong och UHPC Hårdbetong och ultrahögpresterande betong (UHPC) används båda när betongen ska ha hög beständighet och slitstyrka, men de är två olika lösningar. Hårdbetong ger ett slitstarkt ytskikt på en betongyta, medan UHPC är ett konstruktionsmaterial där hela betongen är utvecklad för mycket hög hållfasthet och täthet. HÅRDBETONG Hårdbetong innebär framför allt att betongytan får ett mycket slitstarkt ytskikt. Det kan till exempel göras genom att ett hårdbetongmaterial arbetas in i den färska betongytan. TYPISKA EGENSKAPER: • God slit- och nötningsbeständighet • Tål truckar, hjultrafik och annan mekanisk belastning • Används ofta på industri- och lagergolv • Kan ge en hårdare yta som dammar mindre • Relativt enkel och billig lösning för betonggolv VANLIGA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN: Industrigolv, lager, verkstäder, parkeringshus, garage och andra ytor med mycket trafik.

ULTRAHÖGPRESTERANDE BETONG (UHPC) Ultrahögpresterande betong, UHPC (Ultra-High Performance Concrete), är en betongtyp där hela materialet är utvecklat för att uppnå mycket hög hållfasthet, täthet och beständighet. UHPC har normalt mycket låg permeabilitet, det vill säga släpper igenom mycket lite vatten och gaser, och kan uppnå mycket hög tryckhållfasthet. Ofta tillsätts fibrer för att förbättra materialets seghet och motverka sprickbildning.

VANLIGA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN: Broar, broreparationer, prefabricerade konstruktioner, industrikonstruktioner, tunna förstärkningsskikt och krävande betongreparationer. Hårdbetong används alltså främst för att göra en betongyta hårdare och mer slitstark, medan UHPC är ett konstruktionsmaterial för tillämpningar med mycket höga krav på hållfasthet, täthet och beständighet. KUNSKAPSFÖRMEDLARE: TOMMY THÖRN, TOMMY.THORN@YTSKYDD.COM

TYPISKA EGENSKAPER: • Mycket hög tryckhållfasthet • Mycket tät struktur • Hög beständighet mot vatten, frost och kemisk påverkan • God motståndskraft mot slitage • Kan användas i mycket tunna konstruktioner • Lämplig för avancerade reparationsoch konstruktionslösningar 51

BRANSCHREGISTRET FÖRETAG A-LACKERING AB Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 E-post: info@alackering.se Web: www.alackering.se AABO-IDEAL A/S Industrivej 7, DK-5600 Faaborg Tel: +45 626 161 25 E-post: info@aabo-ideal.com Web: www.aabo-ideal.com ALUCROM AB Arendalsvägen 15, 418 78 Göteborg Tel: 010-470 73 00 E-post: info.ial@alucrom.se Web: www.alucrom.se ANEST IWATA SCANDINAVIA AB Ögärdesvägen 6c, 433 30 Partille Tel: 031-340 28 60 Web: www.anest-iwata-coating.com ANTI-CORROSION SVERIGE AB Järnvägsgatan 11, 172 75 Sundbyberg Tel: 08-629 07 00 E-post: info@anti-corrosion.com Web: www.anti-corrosion.com ASSARS INDUSTRI AB Håkanstorpsv. 2, 335 73 Hillerstorp Tel: 0370-34 62 70 E-post: info@assars.se Web: www.assars.se AXALTA POWDER COATING SYSTEMS NORDIC AB Södra Varvsgatan 23, 593 25 Västervik Tel: 0490-662 00 E-post: info-se@axalta.se Web: www.powder.axaltacs.com BACKMANS SLIPERI AB Nystrandsgatan 9B, 63346 Eskilstuna Tel: 016–51 59 11 E-post: info@backmanssliperi.se Web. www.backmanssliperi.se BODYCOTE YTBEHANDLING AB Mossvägen 4, 641 21 Katrineholm Tel: 0150-778 00 E-post: sales.sverige@bodycote.com Web: www.bodycote.se Anläggningar: Katrineholm, tel: 0150-778 00 V:a Frölunda, tel: 031-709 56 60 BOLIDEN BERGSØE A/S Hvissingevej 116, DK-2600 Glostrup Tel: +45 432 683 00 E-post: sales.glostrup@boliden.com Web: www.boliden.dk BOMANS LACKERINGSVERKST. AB Hökärrsvägen 109, 141 91 Huddinge Tel: 08-746 91 49 E-post: info@boman.se Web: www.boman.se BRENNTAG NORDIC AB Hyllie Stationstorg 31, 215 32 Malmö Tel: 040-28 73 00 E-post: martin.nilsson@brenntag.se Web: www.brenntag.com BRINKS FÖRNICKLING AB Saltängsgatan 83, 602 38 Norrköping Tel: 011-21 96 90 E-post: info@brinkfornickling.se Web: www.brinkfornickling.se BÄCKMAN BLÄSTERMASKINER AB Industrivägen 19, 682 33 Filipstad Tel: 0590-125 45 E-post: info@backmanblast.se Web: www.backmanblast.se

CHEMETALL AB Backa Strandgata 18, 422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Web: www.chemetall.com

ELPLATEK A/S Bybjergvej 7, DK-3060 Espergerde Tel: +45 491 320 10 E-post: elplatek@elplatek.dk Web: www.elplatek.dk

HENKEL NORDEN AB Vasagatan 14A, 172 61 Sundbyberg Tel: 010-480 7601 E-post: andreas.brannstrom@henkel.com Web: www.henkel.se

EL-YTA KEM AB Ekängsvägen 3, 293 40 Olofström Tel: 0454-489 35 E-post: info@el-yta.se Web: www.el-yta.se

HERMANSSONS MARINTJÄNST AB Industrivägen 12, 473 31 Henån Tel: 0304-360 50 E-post: sj_herman@hotmail.com Web: www.hmarin.se

(PROTON TECHNOLOGY)

Sjöåkravägen 28, 564 31 Bankeryd Tel: 036-37 38 53 E-post: service@coteclabs.com Web: www.coteclabs.com

ENVIROSTRIPP CHEMICALS AB Ålegårdsgatan 1, 431 50 Mölndal Tel: 031-27 12 11 E-post: erica@envirostripp.se Web: www.envirostripp.se

HEURLINS LACKERING AB Birger Svenssons väg 18, 432 23 Varberg Tel: 0340-190 50 E-post: marknad@heurlins.se Web: www.heurlins.se

CRESCOCITO AB Kartåsgatan 11, 531 40 Lidköping Tel: 0510-48 87 70 E-post: info@crescocito.com Web: www.crescocito.com

EPIFATECH AB Mossarp 40, 332 92 Gislaved Tel: 0371-51 16 85 E-post: order@epifatech.se Web: www.epifatech.se

HJORTS INDUSTRILACKERING AB Bofors Industriområde, 691 80 Karlskoga Tel: 0586-652 55 E-post: info@hjorts.com Web: www.hjorts.com

CROMTJÄNST AB Box 102, 567 22 Vaggeryd Tel: 0393-360 30 E-post: info@cromtjanst.se Web: www.cromtjanst.se

ESSENTRA COMPONENTS AB Bäckstensgatan 7, 431 49 Mölndal Tel: +46 (0)31-10 50 00 E-post: sales@essentracomponents.se Web: www.essentracomponents.se

ICOTRON AB Fabriksgatan 61, 568 31 Skillingaryd Tel: 0370-706 80 E-post: info@icotron.se Web: www.icotron.se

DACAR Okvägen 2, 281 51 Hässleholm Tel. 0451-880 00 E-post info@dacar.se Web: www.dacar.se

FALK LACK AB Vattugatan 8, 792 36 Mora Tel: 0250-59 20 50 E-post: falk@falklack.se Web: www.falklack.se

IGP SCANDINAVIA AB Drottensgatan 2, 222 23 Lund Tel: 0461-202 20 E-post: info.se@igp-powder.com Web: www.igp-powder.com

DANOD I ROBERTSFORS AB Hantverkargränd 2, 915 31 Robertsfors Tel: 0934-148 10 E-post: info@danod.se Web: www.danod.se

FERROPROTECT I GÖTEBORG AB Importgatan 21D, 422 46 Hisings Backa Tel: 031-788 14 40 E-post: info@ferroprotect.se Web: www.ferroprotect.se

DEGERFORS FÖRZINKNINGSAKTIEBOLAG DEFAB Strömtorpsvägen 44, 693 34 Degerfors Tel: 0586-430 00 E-post: info@defab.net Web: www.defab.net

FINTLINGS YTBEHANDLINGSFABRIK AB Industrivägen 4, 171 48 Solna Tel: 08-566 167 00 E-post: mail@fintlings.se Web: www.fintlings.se

IKPAB INDUSTRIKEMIPRODUKTION AB Ödegärdsgatan 3, 504 94 Borås Tel: 031-730 57 53 E-post: info@ikpab.se Web: www.ikpab.se

DIAC AB Momarken 7, 556 50 Jönköping Tel: 036-36 78 60 Web: www.diac.se

FREI LACKE AB Maskinistgatan 10, 253 51 Påarp Tel: 042-22 96 20 E-post: henrik.nystrom@freilacke.se Web: www.freilacke.se

INDUSTRIGALV I BORÅS AB Idrottsvägen 21, 507 71 Gånghester Tel: 033-25 61 30 E-post: info@industrigalv.se Web: www.industrigalv.se

GEMA GMBH Se Hansen-Icoma AB (generalagent)

INDUSTRILACKERING I HALLSBERG AB Kvarngatan 20, 694 31 Hallsberg Tel: 0582-140 65 E-post: ilack@ilack.se Web: www.ilack.se

CHEM-TEC PLATING A/S Kærvejen 13, DK-7171 Uldum Tel.: +45 756-792 92 E-post: info@chemtec.dk Web: www.chemtec.dk COTEC LABS AB

DOT AB Thure Carlssons väg 5, 294 21 Sölvesborg Tel: 077-142 24 23 E-post: info@dot.se Web: www.dot.se Produktionsanläggningar: Sölvesborg, Thure Carlssons väg 5 Tel: 0456-422 00 Eskilstuna, Fräsargatan 5 Tel: 016-15 01 70 Halmstad, Pilefeltsgatan 56 Tel: 035-16 67 67 Jönköping, Hagaleden 35 Tel: 036-12 74 00 Lysekil, Lyse Industriområde Tel: 0523-66 84 84 Säffle, Säterivägen 32 Tel: 0533-69 16 50 DST-KEMI A/S Merkurvej 27B, DK-6000 Kolding Tel: +45 75-50 63 60 E-post: info@dstchemicals.com Web: www.dstchemicals.com EBP I OLOFSTRÖM AB Agrasjövägen 3-5, 293 21 Olofström Tel: 0454-30 17 00 E-post: info@ebp.se Web: www.ebp.se

CALAMO AB Prostgårdsvägen 2, 655 60 Molkom Tel: 0553-313 01 E-post: sales@calamo.se Web: www.calamo.se

ELEMENT MATERIALS TECHNOLOGY AB ASJ-vägen 7, 582 54 Linköping Tel: 013-16 90 00 Artilleriplan 2, 691 50 Karlskoga Tel: 0586-810 55 Web: www.element.com

CANDOR SWEDEN AB Spårgatan 11, 602 23 Norrköping Tel: 011-21 75 00 E-post: info@candorsweden.com Web: www.candorsweden.com

ELMACRON AB Järngatan 27 C, 602 23 Norrköping Tel: 011-17 03 00 E-post: info@elmacron.se Web: www.elmacron.se

GF YTBEHANDLING AB Utmarksvägen 3, 802 91 Gävle Tel: 026-12 82 53 E-post: gf@gfy.se Web: www.gfy.se GRUNDFOS WATER TREATMENT SWEDEN AB (EUROWATER) Wadmans linje 8, 561 33 Huskvarna Tel: 036-38 77 77 E-post: info.se@grundfoswt.com Web: www.grundfoswt.com GUPEX AB Östra vägen 1, 462 32 Vänersborg Tel: 0521-27 27 91 E-post: info@gupex.se Web: www.gupex.se HANGON AB Industrivägen 7, 330 33 Hillerstorp Tel: 0370-37 33 73 E-post: info@hangon.se Web: www.hangon.se HANSEN-ICOMA AB Fabriksgatan 5B, 331 35 Värnamo Tel: 0370-51 54 90 E-post: info@hansen-icoma.se Web: www.hansen-icoma.se

IMPACT COATINGS AB Cobolgatan 5, 583 30 Linköping Tel: 013-35 99 50 E-post: info@impactcoatings.com Web: www.impactcoatings.com

KATRINEHOLMS INDUSTRILACKERING AB Västra Fredsgatan, 641 39 Katrineholm Tel: 0150-547 00 E-post: mikael@kilab.se Web: www.kilab.se KLÄTTERSERVICE I NORDEN AB Mediavägen 16, 135 48 Tyresö Tel: 08-588 311 30 E-post: info@klatterservice.se Web: www.klatterservice.se KONGAVERKEN AB Bruksgatan, 362 40 Konga Tel: 0705-19 17 22 E-post: info@kongaverken.com Web: www.kongaverken.com KORROTERM AB Tellbovägen 22, 585 64 Linghem Tel: 013-35 70 70 E-post: info@korroterm.se Web: www.korroterm.se

H&G FILTER & INDUSTRISERVICE AB Södra Freberga 26, 591 92 Motala Tel: 072-728 64 43 E-post: hampus@hgfilter.se

LACKDEPÅN DESIGN & PROCESSTEKNIK AB Stansgatan 1, 334 32 Anderstorp Tel: 0371-200 00 E-post: info@lack.nu Web: www.lack.nu

HEMPEL FÄRG (SVERIGE) AB Datavägen 61, 436 32 Askim Tel: 031-69 52 50 E-post: ccn@hempel.com Web: www.hempel.com

LAGOTECH AB Metodvägen 14, 435 33 Mölnlycke Tel: 031-332 63 60 E-post: lagotech@lagotech.se Web: www.lagotech.se

LANDSKRONA GALVANOVERK AB Gasverksgatan 23, 261 35 Landskrona Tel: 0418-44 98 70 E-post: ytbehandling@galvanoverken.se Web: www.galvanoverken.se LARAY AB Svanvik 220, 471 72 Hjälteby Tel: 0304-66 99 10 E-post: info@laray.se Web: www.laray.se LINKÖPINGS FÖRNICKLING AB Kolfallsgatan 8, 582 73 Linköping Tel: 013-12 98 90 E-post: kontoret@linkopingsfornickling.se Web: www.linkopingsfornickling.se MACDERMID PERFORMANCE SOLUTIONS SCANDINAVIA AB Mässingsgatan 1, 601 23 Norrköping Tel: 011-36 74 70 E-post: lars.knutsson@macdermidenthone.com Web: www.macdermidenthone.com MELACK BROKER AB Snickarevägen 3, 443 61 Stenkullen Tel: 0302-357 20 E-post: info@melack.se Web: www.melack.se MOLDOW A/S Jörgen Hansens Vej 1, DK-6670 Holsted Tel: +45 753 926 44 E-post: mail@moldow.com Web: www.moldow.com MPA MÅLERIPRODUKTION AB Friledningsgatan 7, 721 37 Västerås Tel: 021-81 53 00 E-post: stefan@maleriproduktion.se Web: www.maleriproduktion.se NG NORDIC SWEDEN AB 692 85 Kumla Tel: 019-30 51 00 Web: www.ngnordic.com NORDIC COATING ASSOCIATION (F.D. SPF)

Blåeldsvägen 16, 165 73 Hässelby Tel: 070-445 17 29 E-post: sekretariat@nordiccoating.se Web: www.nordiccoating.se NORDIC GALVANIZERS Danderydsvägen 146, 182 36 Danderyd Tel: 08-446 67 60 E-post: info@nordicgalvanizers.com Web: www.nordicgalvanizers.com NYLANDERS ROSTFRIA AB Plåtvägen 1, 432 78 Tvååker Tel: 0340-48 01 00 E-post: info@nylanders-rostfria.se POLLUX YTBEHANDLING AB Östergärde Industriväg 406, 417 29 Göteborg Tel: 031-55 05 04 E-post: info@polluxytbehandling.se Web: www.polluxytbehandling.se PROMINENT DOSERTEKNIK AB Södra Hildedalsgatan 10, 402 73 Göteborg Tel: 031-65 66 00 Web: www.prominent.se PROTEAM PROCESS & CLEANTECH AB Kakelugnsvägen 5K, 618 33 Kolmården Tel: 011-39 18 00 Web: www.proteam.se PROTON FINISHING AB Box 1002, Armaturgatan 1, 331 29 Värnamo Tel: 0370-65 62 00 E-post: finishing@proton.se Web: www.protonfinishing.se Produktionsanläggningar: Proton Finishing Anderstorp, GrandPrix Proton Finishing Anderstorp, Stans 1 Proton Finishing Anderstorp, Stans 8 Proton Finishing Eskilstuna Proton Finishing Forsheda Proton Finishing Hillerstorp

PROVEXA SURFACE TECHNOLOGY AB Gamlestadsvägen 303, 415 02 Göteborg Tel: 031-430 770 Web: www.provexa.com Anläggningar: Provexa Technology AB Göteborg Provexa Ytbehandling AB Göteborg Provexa Plastics AB Anderstorp PROZINK Påtorpsvägen 10, 578 33 Aneby Tel: 0380-478 90 E-post: order@prozink.se Web: www.prozink.se PVI SEGERSTRÖM AB Rinmansgatan 1, 633 46 Eskilstuna Tel: 076-532 97 18 E-post: marcus.soderberg@pvisegerstrom.se Web: www.pvisegerstrom.se QSTRIP AB Fönstergatan 7, 598 40 Vimmerby Tel: 0492-208 85 E-post: info@qstrip.se Web: www.qstrip.se QUALITY POWDER COATING QPC AB Hantverksgatan 12, 571 34 Nässjö Tel: 0380-51 47 20 E-post: qpc@qpc.nu Web: www.qpc.nu RAYLINE AB Svarvaregatan 9, 442 34 Kungälv Tel: 0303-634 45 E-post: niclas@rayline.se Web: www.rayline.se RECYCLEAN SYSTEMS AB E.A. Rosengrens Gata 9–11, 421 31 Västra Frölunda Tel: 031-86 67 50 E-post: info@recyclean.se Web: www.recyclean.se RICHARD STEEN AB Lövaskog Kronogården, 516 92 Äspered Tel: 033-27 62 00 E-post: mats@richardsteen.se Web: www.richardsteen.se RISE, RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN E-post: info@ri.se Web: www.ri.se RUNLACK INDUSTRILACKERING AB Fabriksgatan 7, 266 35 Munka-Ljungby Tel: 0431-43 10 40 E-post: josef@runlack.com Web: www.runlack.com RÖA INDUSTRIFÄRGER, AB Sundbornsvägen 3, 791 47 Falun Tel: 023-70 53 50 E-post: roa@rotmotaverken.se Web: www.rotmotaverken.se SAMES Södra Vemmentorpsvägen 127, 254 71 Hasslarp Tel: 0733-88 66 88 E-post: bjorn.palmqvist@sames.com Web: www.sames.com SCHLÖTTER SVENSKA AB Linnégatan 22, 602 23 Norrköping Tel: 011-36 28 40 E-post: info@schloetter.se Web: www.schloetter.se SHERWIN-WILLIAMS SWEDEN AB Industrigatan 5, 195 60 Arlandastad Tel: 0381-261 00 E-post: info.sweden@sherwin.com Web: industrial.sherwin-williams.com SIFCO ASC SWEDEN AB Furudalsvägen 9, 795 32 Rättvik Tel: 0248-125 25 E-post: info@sifco.se Web: www.sifco.se

SMEKAB CITYLIFE SAFEROAD SMEKAB AB Skolgatan 1, 291 73 Önnestad Tel: 044-767 00 E-post: infosmekab@saferoad.se Web: www.saferoad.se STRAALTECHNIEK INTERNATIONAL SWEDEN AB Härdgatan 26, 432 32 Varberg Tel: 0727-29 45 67 E-post: info@straaltechniek.se Web: www.straaltechniek.net STRENOV PRODUKTER APS Kongevejen 213, DK-2830 Virum Tel: +45 459 507 00 E-post: salg@strenov.dk Web: www.strenovprodukter.dk SURTEC SCANDINAVIA APS Rådhuspladsen 16M, DK-1550 København V Tel: +46 (0)703 30 11 60 E-post: stefan.nyckel@surtec.com Web: www.surtec.com SVENSK MÅLNINGSTEKNIK AB Storgatan 16, 342 60 Moheda Tel: 0470-73 32 20 E-post: info@metaltech.se Web: www.metaltech.se SVENSK RENINGSINDUSTRI AB & STRIMECS AB Rattgatan 13, 442 40 Kungälv Tel: 0303-948 66 E-post: a.k@sriab.se Web: www.sriab.se SWEDECOTE AB Box 110, 565 23 Mullsjö Tel: 010-471 31 00 E-post: info@swedecote.se Web: www.swedecote.se Produktionsanläggningar: Vansbro, Skamhed 36 Grythyttan, Lokalvägen 1 Vårgårda, Lilla Korsgatan 3 Mullsjö, Industrivägen 1 Gnosjö, Götarp 20 Hillerstorp, Fabriksgatan 8-10 Alvesta, Blädingevägen 42 Halmstad, Knäredsgatan 21 SYF, SVENSK YTBEHANDLINGS FÖRENING Box 71, 501 13 Borås Tel: 0737-12 21 99 E-post: info@syf.se Web: www.syf.se

TRILACK INDUSTRIPRODUKTER AB Backa Bergögatan 6, 422 46 Hisings-Backa Tel: 031-58 53 50 E-post: info@trilack.se Web: www.trilack.se VBG GROUP TRUCK EQUIPMENT AB Herman Kreftings gata 4, 462 28 Vänersborg Tel: 0521-27 77 00 Web: www.vbggroup.com VIKING INDUSTRIMÅLNING AB Skäggebyvägen 26, 612 00 Finspång Tel: 0122-190 30 E-post: info@viking-industrimalning.se Web: www.viking-industrimalning.se VILOKAN Uddevallavägen 3, 452 31 Strömstad Tel: 0526-187 30 E-post: info@vilokan.com Web: www.vilokan.com VÄSTBO GALVAN Västra Järnvägsgatan 175, 333 31 Smålandsstenar Tel: 0371-306 96, E-post: zink@galvan.se Web: www.galvan.se WAGNER INDUSTRIAL SOLUTIONS SCANDINAVIA AB Skolgatan 61, 568 31 Skillingaryd Tel: 0370-798 30 E-post: info@wagner-industri.com Web: www.wagner-industri.net YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY Turbingatan 3, 195 60 Arlanda Stad Tel: 08-590 750 50 E-post: info@ytcenter.se Web: www.ytcenter.se YTECH YTBEHANDLINGSTEKNIK AB Västerselsvägen 10, 895 40 Mellansel Tel: 0661-449 90 E-post: info@ytech.se Web: www.ytech.se YTTEKNIK QP3 AB Göteborgsvägen 74, 433 63 Sävedalen Tel: 031-26 36 68 E-post: anders.abrink@ytteknik.com Web: www.ytteknik.com ZINKANO AB Industrigatan 6, 548 23 Hova Tel: 0506-368 80 E-post: jd@zinkano.se Web: www.zinkano.se

TEBECO AB Stålverksgatan 1, 302 50 Halmstad Tel: 035-15 32 00 E-post: info@tebeco.se Web: www.tebeco.se TEKNOS AB Limmaredsvägen 2, 514 32 Tranemo Tel: 0325-61 95 00 E-post: info@teknos.com Web: www.teknos.se TERVENTO ENGINEERING AB Svarvargatan 6, 937 32 Burträsk Tel: 0914-105 00 E-post: info@tervento.se Web: www.tervento.se TIKKURILA SVERIGE AB Textilgatan 31, 120 86 Stockholm Tel: 08-775 60 00 E-post: se-order@tikkurila.com Web: www.tikkurila.se TRIAB Ålegårdsgatan 3, 431 50 Mölndal Tel: 031-27 21 30 E-post: info@triab.com Web: www.triab.com TRILACK FINISHING AB Backa Bergögatan 6, 422 46 Hisings Backa Tel: 031-58 53 55 Web: www.trilack.com

PRODUKTREGISTRET LEGOYTBEHANDLING ENTREPRENADARBETEN BLÄSTRING, ENTREPRENAD Alucrom AB MPA Måleriproduktion AB ROSTSKYDDSMÅLNING, REPARBETE Klätterservice i Norden AB ROSTSKYDDSMÅLNING, ENTREPRENAD Alucrom AB Klätterservice i Norden AB MPA Måleriproduktion AB Viking Industrimålning AB FÖRBEHANDLING AVFETTNING Ferroprotect i Göteborg AB Industrilackering i Hallsberg AB BETNING Backmans Sliperi AB Danod AB El-Yta Kem AB Ferroprotect i Göteborg AB BETNING AV ROSTFRITT STÅL Brinks Förnickling AB Calamo AB El-Yta Kem AB Ferroprotect i Göteborg AB Hermanssons Marintjänst AB Nylanders Rostfria AB Provexa Surface Technology AB BLÄSTRING Alucrom AB Falk Lack AB Hjorts Industrilackering Industrilackering i Hallsberg AB Kongaverken AB Korroterm AB Melack Broker AB Runlack Industrilackering AB VBG Group Truck Equipment AB BLÄSTRING, GLASBodycote Ytbehandling AB Hjorts Industrilackering BLÄSTRING, SLUNGKorroterm AB Svensk Målningsteknik AB FOSFATERING, JÄRNDiac AB Svensk Målningsteknik AB FOSFATERING, MANGANHjorts Industrilackering Swedecote AB FOSFATERING, ZINKDanod AB Industrilackering i Hallsberg AB Swedecote AB FOSFATERING, ZINK-MANGANFalk Lack AB Heurlins Lackering AB Industrilackering i Hallsberg AB Kongaverken AB PVI Segerström AB Svensk Målningsteknik AB VBG Group Truck Equipment AB

KROMATERING Bodycote Ytbehandling AB Danod AB El-Yta Kem AB GF Ytbehandling AB Provexa Surface Technology AB Quality Powder Coating

FÖRKROMNING Brinks Förnickling AB Cromtjänst AB Elplatek A/S Ferroprotect i Göteborg AB Provexa Surface Technology AB Swedecote AB

KEMISK FÖRNICKLING Bodycote Ytbehandling AB Brinks Förnickling AB Chem-Tec Plating A/S Ferroprotect i Göteborg AB Fintlings Ytbehandlingsfabrik AB Provexa Surface Technology AB

SLIPNING Bodycote Ytbehandling AB

FÖRKROMNING AV ALUMINIUM Brinks Förnickling AB Provexa Surface Technology AB

KEMISK FÖRNICKLING MED FÖRSTÄRKT KORROSIONSSKYDD Ferroprotect i Göteborg AB Provexa Surface Technology AB

TRUMLING Bodycote Ytbehandling AB Korroterm AB Pollux Ytbehandling, AB Swedecote AB KEMISK & ELEKTROLYTISK YTBEHANDLING ANODISERING Bodycote Ytbehandling AB Bomans Lackering AB Danod AB GF Ytbehandling AB Hjorts Industrilackering Pollux Ytbehandling, AB Provexa Surface Technology AB Ytcenter i Upplands Väsby AB ANODISERING, HÅRDBodycote Ytbehandling AB Provexa Surface Technology AB Ytcenter i Upplands Väsby AB ANODISERING, HÅRDMED TEFLONIMPREGNERING Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i Upplands Väsby AB ANODISERING MED VÄXELSTRÖMSINFÄRGNING Bodycote Ytbehandling AB BORSTPLÄTERING Sifco ASC Sweden AB COMPCOTE Bodycote Ytbehandling AB ELFÖRZINKNING Cromtjänst AB Danod AB El-Yta Kem AB GF Ytbehandling AB Hjorts Industrilackering Industrigalv i Borås AB Landskrona Galvanoverk AB Linköpings Förnicklings AB Proton Finishing AB Provexa Surface Technology AB Swedecote AB Västbo Galvan Ytech Ytbehandlingsteknik AB Zinkano AB ELPOLERING Backmans Sliperi AB Calamo AB Elplatek A/S El-Yta Kem AB Fintlings Ytbehandlingsfabrik AB Nylanders Rostfria AB Hermanssons Marintjänst AB Pollux ytbehandling, AB Provexa Surface Technology AB FÖRGYLLNING Brinks Förnickling AB Chem-Tec Plating A/S Elplatek A/S Provexa Surface Technology AB FÖRKOPPRING Brinks Förnickling AB Chem-Tec Plating A/S Cromtjänst AB Elplatek A/S Provexa Surface Technology AB Swedecote AB

FÖRKROMNING AV PRESSGJUTEN ZINK Brinks Förnickling AB Provexa Surface Technology AB FÖRKROMNING, HÅRDBrinks Förnickling AB Fintlings Ytbehandlingsfabrik AB FÖRKROMNING, MATTCromtjänst AB Elplatek A/S Provexa Surface Technology AB FÖRKROMNING, SVARTChem-Tec Plating A/S Elplatek A/S FÖRNICKLING Brinks Förnickling AB Cromtjänst AB Elplatek A/S Ferroprotect i Göteborg AB Fintlings Ytbehandlingsfabrik AB Provexa Surface Technology AB Swedecote AB FÖRNICKLING AV ALUMINIUM Brinks Förnickling AB Chem-Tec Plating A/S Fintlings Ytbehandlingsfabrik AB Provexa Surface Technology AB FÖRNICKLING + FÖRKOPPRING PÅ KOPPAR Provexa Surface Technology AB FÖRNICKLING, MATTCromtjänst AB Elplatek A/S Provexa Surface Technology AB FÖRNICKLING PÅ MÄSSING Ferroprotect i Göteborg AB Provexa Surface Technology AB FÖRNICKLING, SVARTChem-Tec Plating A/S Fintlings Ytbehandlingsfabrik AB FÖRSILVRING Bomans Lackering AB Chem-Tec Plating A/S Elplatek A/S Ferroprotect i Göteborg AB GF Ytbehandling AB Provexa Surface Technology AB Swedecote AB Ytcenter i Upplands Väsby AB FÖRSILVRING AV ALUMINIUM Chem-Tec Plating A/S Elplatek A/S Ferroprotect i Göteborg AB Fintlings Ytbehandlingsfabrik AB Provexa Surface Technology AB FÖRTENNING Chem-Tec Plating A/S Cromtjänst AB Elplatek A/S Provexa Surface Technology AB Swedecote AB

KEMISK FÖRNICKLING MED FÖRSTÄRKT SLITAGESKYDD Ferroprotect i Göteborg AB KEMISK FÖRNICKLING MED PVD Ferroprotect i Göteborg AB KEMISK FÖRNICKLING MED TEFLONIMPREGNERING Bodycote Ytbehandling AB Brinks Förnickling AB Chem-Tec Plating A/S Ferroprotect i Göteborg AB KEMISK NICKELSTRIPPNING Brinks Förnickling AB Ferroprotect i Göteborg AB KERONITE Brinks Förnickling AB KROMATERING AV MAGNESIUM Fintlings Ytbehandlingsfabrik AB Provexa Surface Technology AB NEDOX Bodycote Ytbehandling AB PASSIVERING AV ALUMINIUM Bodycote Ytbehandling AB Cromtjänst AB Danod AB El-Yta Kem AB Ferroprotect i Göteborg AB Hjorts Industrilackering Provexa Surface Technology AB Zinkano AB PASSIVERING AV ROSTFRITT STÅL Backmans Sliperi AB Pollux Ytbehandling, AB Provexa Surface Technology AB SVARTOXIDERING Danod AB Hjorts Industrilackering Provexa Surface Technology AB TUFRAM Bodycote Ytbehandling AB ZINKFLAKES GEOMET® Provexa Surface Technology AB ZINK-JÄRNLEGERING Linköpings Förnicklings AB Provexa Surface Technology AB Swedecote AB Västbo Galvan AB Zinkano AB ZINK-NICKELLEGERING Danod AB El-Yta Kem AB Proton Finishing AB Swedecote AB Västbo Galvan AB Zinkano AB

RÅDGIVNING & UTBILDNING

LACKERING

TERMISK SPRUTNING

AVLACKERING Industrilackering i Hallsberg AB QStrip AB

DOT AB

ED-LACKERING EBP i Olofström AB Falk Lack AB Heurlins Lackering AB Kongaverken AB Proton Finishing AB Provexa Surface Technology AB PVI Segerström AB Svensk Målningsteknik AB VBG Group Truck Equipment AB PULVERLACKERING A-Lackering AB Assars Industri AB Diac AB Falk Lack AB Heurlins Lackering AB Industrilackering i Hallsberg AB Katrineholms Industrilackering AB Kongaverken AB Korroterm AB Laray AB Melack Broker AB Proton Finishing AB Proton Finishing ALSAB AB Provexa Surface Technology AB PVI Segerström AB Quality Powder Coating Runlack Industrilackering AB Svensk Målningsteknik AB VBG Group Truck Equipment AB

KORROSIONSTESTER

RÅDGIVNING & KONSULTTJÄNSTER

KORROSIONSPROVNING Element Materials Technology AB Provexa Surface Technology AB

ARBETSMILJÖ Element Materials Technology AB

VAKUUMBELÄGGNING CVD/PVD

KORROSIONSPROVNING, ACKREDITERAD ENL. ISO 17025 Cotec Labs AB (Proton Technology)

KEMISK & ELEKTROLYTISK YTBEHANDLING Element Materials Technology AB

Chem-Tec Plating A/S Impact Coatings AB

AASS - ACETIC ACID SALT SPRAY Provexa Surface Technology AB RISE Research Institutes of Sweden

VARMFÖRZINKNING

ACT I & ACT II - ACCELERATED CORROSION TEST Provexa Surface Technology AB RISE Research Institutes of Sweden

KORROSION & KORROSIONSSKYDD Element Materials Technology AB Nordic Galvanizers

Defab DOT AB Prozink AB Smekab AB

KLIMATSKÅPSPROVNINGAR Element Materials Technology AB Provexa Surface Technology AB RISE Research Institutes of Sweden MILJÖPROVNING I SO2 OCH H2S ATMOSFÄR RISE Research Institutes of Sweden SALTDIMSKÅPSPROVNINGAR & NSS Element Materials Technology AB Provexa Surface Technology AB RISE Research Institutes of Sweden

LACKERING Element Materials Technology AB Lackdepån Design & Processteknik AB Laray AB Rayline AB LIMNING Element Materials Technology AB UTBILDNINGAR GRUNDKURS I YTTEKNIK FÖR KONSTRUKTÖRER Element Materials Technology AB HÅLLBAR KEMISK RENGÖRING IKPAB - Industrikemiproduktion AB

ROSTSKYDDSMÅLNING Alucrom AB Hjorts Industrilackering Runlack Industrilackering AB

WEATHEROMETER-PROVNINGAR Element Materials Technology AB RISE Research Institutes of Sweden

TRUMLINGSMÅLNING Heurlins Lackering AB

MATERIAL OCH YTANALYSER

HÄRDPLAST - ARBETE MED ALLERGIFRAMKALLANDE PRODUKTER Teknos AB

VÅTLACKERING DOT AB Falk Lack AB Heurlins Lackering AB Hjorts Industrilackering AB Katrineholms Industrilackering AB Melack Broker AB Runlack Industrilackering AB

KEMISKA ANALYSER Element Materials Technology AB IKPAB - Industrikemiproduktion AB RISE Research Institutes of Sweden

KORROSIONSSKYDD Cotec Labs AB (Proton Technology) Element Materials Technology AB

PLAST- OCH GUMMIBELÄGGNING

PROVYTBELÄGGNINGAR Element Materials Technology AB Provexa Surface Technology AB

ORGANISK OCH OORGANISK YTBEHANDLING Candor Sweden AB Element Materials Technology AB RISE Research Institutes of Sweden

HALARBELÄGGNING Epifatech AB

RENHETSMÄTNING IKPAB - Industrikemiproduktion AB RISE Research Institutes of Sweden

PULVERLACKERING Hansen-Icoma AB Laray AB

SKADEUTREDNING Element Materials Technology AB RISE Research Institutes of Sweden

BRANSCHFÖRENINGAR

SKIKTTJOCKLEKSMÄTNING Element Materials Technology AB Provexa Surface Technology AB RISE Research Institutes of Sweden

Nordic Coating Association (f.d. SPF) Nordic Galvanizers Svensk Ytbehandlings Förening

PLASTBELÄGGNING Korroterm AB PVC-BELÄGGNING Epifatech AB TERMOPLASTBELÄGGNING Korroterm AB Melack Broker AB VIRVELSINTRING Korroterm AB

MATERIAL- OCH YTANALYSER Cotec Labs AB (Proton Technology) Element Materials Technology AB RISE Research Institutes of Sweden

MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖ Element Materials Technology AB

VIDHÄFTNINGSPROVNING Element Materials Technology AB Provexa Surface Technology AB

PRODUKTREGISTRET

UTRUSTNING & TILLSATSMATERIAL BELÄGGNINGAR KORROSIONSSKYDDANDE BELÄGGNINGAR DaCar AB SLITAGESKYDD DaCar AB

FÄRGER, LACKER, ETC. BRANDSKYDDSFÄRGER Hempel Färg (Sverige) AB Sherwin-Williams Sweden AB Teknos AB Tikkurila Sverige AB EFFEKTPIGMENT Lagotech AB Sherwin-Williams Sweden AB ARKITEKTURFÄRGER IGP Scandinavia AB Lackdepån Design & Processteknik AB Teknos AB Tikkurila Sverige AB

VATTENBURNA LACKER AB Röa Industrifärger Sherwin-Williams Sweden AB Teknos AB VERKSTADSGRUNDFÄRGER (SHOP PRIMER) Hempel Färg (Sverige) AB Teknos AB Tikkurila Sverige AB ZINKRIKA FÄRGER Hempel Färg (Sverige) AB Sherwin-Williams Sweden AB Teknos AB Tikkurila Sverige AB

KEMISK & ELEKTROLYTISK YTBEHANDLING UTRUSTNING: ANODER Schlötter Svenska AB Strenov Produkter Aps ANODHÅLLARE Epifatech AB Schlötter Svenska AB

GOLVFÄRGER Hempel Färg (Sverige) AB Teknos AB Tikkurila Sverige AB

BADVÄRMARE & KYLSLINGOR Candor Sweden AB Proteam Process & Cleantech AB Schlötter Svenska AB

GRUNDFÄRGER Hempel Färg (Sverige) AB Lackdepån Design & Processteknik AB Sherwin-Williams Sweden AB Teknos AB Tikkurila Sverige AB

FILTER Candor Sweden AB Proteam Process & Cleantech AB Schlötter Svenska AB

INDUSTRIELL PRODUKTMÅLNING Axalta Powder Coating Systems IGP Scandinavia AB Lackdepån Design & Processteknik AB Lagotech AB Sherwin-Williams Sweden AB Teknos AB Tikkurila Sverige AB

KAR Candor Sweden AB Proteam Process & Cleantech AB Schlötter Svenska AB LIKRIKTARE Candor Sweden AB Proteam Process & Cleantech AB Schlötter Svenska AB

LACKER Lackdepån Design & Processteknik AB Lagotech AB Sherwin-Williams Sweden AB Teknos AB Tikkurila Sverige AB

PLATINERADE TITANANODER Schlötter Svenska AB Strenov Produkter Aps

METALLFÄRGER AB Röa Industrifärger Hempel Färg (Sverige) AB Lackdepån Design & Processteknik AB Sherwin-Williams Sweden AB Teknos AB Tikkurila Sverige AB

TRUMMOR Proteam Process & Cleantech AB Schlötter Svenska AB

PULVERFÄRGER Axalta Powder Coating Systems Frei Lacke AB IGP Scandinavia AB Lackdepån Design & Processteknik AB Sherwin-Williams Sweden AB Teknos AB Tikkurila Sverige AB ROSTSKYDDSFÄRGER Hempel Färg (Sverige) AB IGP Scandinavia AB Lackdepån Design & Processteknik AB Sherwin-Williams Sweden AB Teknos AB Tikkurila Sverige AB TÄCKFÄRGER Hempel Färg (Sverige) AB Lackdepån Design & Processteknik AB Sherwin-Williams Sweden AB Teknos AB Tikkurila Sverige AB

STYRSYSTEM Schlötter Svenska AB

YTBEHANDLINGSANLÄGGNINGAR Candor Sweden AB Proteam Process & Cleantech AB Schlötter Svenska AB

KEMISK & ELEKTROLYTISK YTBEHANDLING ELEKTROLYTER: ANODISERING Schlötter Svenska AB Strenov Produkter Aps ELPOLERING Schlötter Svenska AB Surtec Scandinavia Aps FÖRGYLLNING Schlötter Svenska AB FÖRKOPPRING Candor Sweden AB Schlötter Svenska AB

FÖRKROMNING Schlötter Svenska AB Surtec Scandinavia Aps FÖRNICKLING Candor Sweden AB Schlötter Svenska AB Surtec Scandinavia Aps

PASSIVERING AV LÄTTMETALLER (AL, MG) Candor Sweden AB Chemetall AB Henkel Norden AB Schlötter Svenska AB Surtec Scandinavia Aps

FÖRTENNING Schlötter Svenska AB

KONTROLLINSTRUMENT, SKIKT

FÖRZINKNING Candor Sweden AB Schlötter Svenska AB Surtec Scandinavia Aps

SKIKTTJOCKLEKSMÄTARE Strenov Produkter Aps

FÖRBEHANDLING & RENGÖRING UTRUSTNING: AVFETTNING, ALKALISK Candor Sweden AB Recyclean Systems AB Schlötter Svenska AB Tervento Industri AB AVFETTNING, BIOLOGISK Recyclean Systems AB Schlötter Svenska AB EMULSIONSAVFETTNING Triab FOSFATERING Tervento Industri AB

FÖRBEHANDLING & RENGÖRING

INSTRUMENT FÖR PROCESSTYRNING FLÖDESMÄTARE Elmacron AB Prominent Doserteknik AB Schlötter Svenska AB MÄTELEKTRODER FÖR PH, REDOX OCH LFM Elmacron AB Prominent Doserteknik AB PH-MÄTARE Elmacron AB Prominent Doserteknik AB Schlötter Svenska AB Strenov Produkter Aps

UPPHÄNGNINGSFIXTURER & MASKERING

KEMIKALIER:

ANODISERINGSFIXTURER Epifatech AB

AVFETTNING Candor Sweden AB Chemetall AB DST-Kemi A/S EnviroStripp Chemicals AB Hempel Färg (Sverige) AB Henkel Norden AB IKPAB - Industrikemiproduktion AB Recyclean Systems AB Schlötter Svenska AB Strenov Produkter Aps Surtec Scandinavia Aps Triab

FIXTURER FÖR ELEKTROLYTISK YTBEHANDLING Epifatech AB

AVLACKERING / FÄRGBORTTAGNING Candor Sweden AB Chemetall AB Henkel Norden AB IKPAB - Industrikemiproduktion AB Envirostripp Chemicals AB Svensk Reningsindustri AB & Strimecs AB Trilack Industriprodukter AB

TEJP & MASKERING Epifatech AB HangOn AB

BASKEMIKALIER Brenntag Nordic AB BETNING Candor Sweden AB Chemetall AB Henkel Norden AB Schlötter Svenska AB Surtec Scandinavia Aps FOSFATERING Candor Sweden AB Chemetall AB Henkel Norden AB Schlötter Svenska AB Surtec Scandinavia Aps LIMLÖSNING Envirostripp Chemicals AB

FIXTURER FÖR LACKERING Epifatech AB HangOn AB LACKERINGSKROK Epifatech AB HangOn AB

VÄRMEBESTÄNDIGA PLUGGAR/ LOCK Epifatech AB Essentra Components AB HangOn AB

MEKANISK FÖRBEHANDLING MEDEL FÖR: BLÄSTERMEDEL Tebeco AB SLUNGBLÄSTERMEDEL Tebeco AB

MEKANISK FÖRBEHANDLING UTRUSTNING FÖR: BLÄSTERANLÄGGNINGAR Richard Steen AB BLÄSTRING Anti-Corrosion Sverige AB Bäckman Blästermaskiner AB Richard Steen AB Straaltechniek International Sweden AB Tebeco AB SLUNGBLÄSTERANLÄGGNINGAR Richard Steen AB SLUNGBLÄSTRING Bäckman Blästermaskiner AB Richard Steen AB Straaltechniek International Sweden AB Tebeco AB TRUMLING Bäckman Blästermaskiner AB Straaltechniek International Sweden AB Tebeco AB

MÅLNING & LACKERING UTRUSTNING FÖR: CONVEYOR & TRANSPORTANORDNINGAR Crescocito AB Lackdepån Design & Processteknik AB Rayline AB Triab DOPPNINGSANLÄGGNINGAR Aabo-Ideal Crescocito AB Lackdepån Design & Processteknik AB Rayline AB Tervento Engineering AB Triab ED-LACKERINGSANLÄGGNINGAR Lackdepån Design & Processteknik AB Rayline AB ELEKTROSTATISKA SPRUTOR Anti-Corrosion Sverige AB Crescocito AB Hansen-Icoma AB Lackdepån Design & Processteknik AB Sames Trilack Finishing AB Wagner Sverige AB FÄRGFILTER Crescocito AB Lackdepån Design & Processteknik AB Rayline AB Trilack Finishing AB Trilack Industriprodukter AB FÄRGPUMPAR Anest Iwata Scandinavia AB Crescocito AB Trilack Finishing AB

FÄRGSPRUTOR Anest Iwata Scandinavia AB Anti-Corrosion Sverige AB Crescocito AB Lackdepån Design & Processteknik AB Sames Trilack Finishing AB Wagner Sverige AB IR-UGNAR Triab LUFTLÖS SPRUTNING Anti-Corrosion Sverige AB Crescocito AB Sames Trilack Finishing AB Wagner Sverige AB

PROCESSVATTENBEHANDLING

TEMPORÄRA SKYDD

FARLIGT AVFALL NG Nordic Sweden AB

ROSTSKYDDSMEDEL DaCar AB

FLOCKNING Candor Sweden AB Chemetall AB Henkel Norden AB Prominent Doserteknik AB Schlötter Svenska AB

VCI ROSTSKYDDSPAPPER DaCar AB

VAKUUMTEKNISK YTBEHANDLING

FÄRGKOAGULERINGSMEDEL Vilokan

UTRUSTNING FÖR:

MÅLNINGSROBOTAR Crescocito AB Icotron AB

JONBYTARE Eurowater AB Schlötter Svenska AB

ANLÄGGNINGAR Impact Coatings AB

OMRÖRARE Crescocito AB

KAMMARFILTERPRESSAR Proteam Process & Cleantech AB Schlötter Svenska AB

VARMFÖRZINKNING

PLANMÅLNING Wagner Sverige AB PULVERLACKERINGSANLÄGGNINGAR Aabo-Ideal Crescocito AB Hansen-Icoma AB Icotron AB Lackdepån Design & Processteknik AB Moldow Rayline AB Tervento Engineering AB Triab Trilack Finishing AB

MEMBRANFILTRERING Eurowater AB Prominent Doserteknik AB Proteam Process & Cleantech AB Vilokan OLJEAVSKILJARE Proteam Process & Cleantech AB Schlötter Svenska AB OMRÖRARE Proteam Process & Cleantech AB Prominent Doserteknik AB Schlötter Svenska AB

SPRUTBOXAR Aabo-Ideal Crescocito AB Icotron AB Lackdepån Design & Processteknik AB Moldow Tervento Engineering AB Triab Trilack Finishing AB Trilack Industriprodukter AB

RENINGSANLÄGGNINGAR Candor Sweden AB Proteam Process & Cleantech AB Prominent Doserteknik AB Schlötter Svenska AB

TVÅKOMPONENTSSPRUTOR Anti-Corrosion Sverige AB Crescocito AB Sames Trilack Finishing AB Wagner Sverige AB

VAKUUMINDUNSTARE Candor Sweden AB Proteam Process & Cleantech AB Schlötter Svenska AB Vilokan

UGNAR Aabo-Ideal Crescocito AB Icotron AB Lackdepån Design & Processteknik AB Moldow Rayline AB Tervento Engineering AB Triab UV-LAMPOR/UGNAR Triab VARMSPRUTOR Anti-Corrosion Sverige AB Crescocito AB Wagner Sverige AB VÅTLACKERINGSANLÄGGNINGAR Aabo-Ideal Anti-Corrosion Sverige AB Crescocito AB Hansen-Icoma AB Icotron AB Lackdepån Design & Processteknik AB Moldow Rayline AB Richard Steen AB Sames Tervento Engineering AB Triab Trilack Finishing AB Trilack Industriprodukter AB Wagner Sverige AB

SANDFILTER Proteam Process & Cleantech AB Prominent Doserteknik AB Schlötter Svenska AB

UTRUSTNING FÖR: ANLÄGGNINGAR Recyclean Systems AB

VENTILATION ANLÄGGNINGAR Gupex AB Proteam Process & Cleantech AB Schlötter Svenska AB Tervento Engineering AB FLÄKTAR Gupex AB Proteam Process & Cleantech AB VÄRMEÅTERVINNING Gupex AB Tervento Engineering AB

PUMPAR CENTRIFUGALPUMPAR Prominent Doserteknik AB Proteam Process & Cleantech AB Schlötter Svenska AB DOSERINGSPUMPAR Elmacron AB Prominent Doserteknik AB Proteam Process & Cleantech AB Schlötter Svenska AB FATPUMPAR Crescocito AB Prominent Doserteknik AB Proteam Process & Cleantech AB Schlötter Svenska AB Trilack Finishing AB KOLVPUMPAR Crescocito AB Prominent Doserteknik AB Proteam Process & Cleantech AB Schlötter Svenska AB Trilack Finishing AB MEMBRANPUMPAR Crescocito AB Prominent Doserteknik AB Proteam Process & Cleantech AB Schlötter Svenska AB Trilack Finishing AB

AI identifierar pigment i gamla målningar

ilka pigment använde konstnären för flera hundra år sedan? Att ta reda på det kan kräva avancerade analyser och ibland provtagning från själva målningen. Nu har forskare utvecklat en metod som kombinerar bildanalys och artificiell intelligens för att identifiera pigment utan att skada konstverket. Metoden bygger på att målningen fotograferas under tre olika ljusförhållanden: synligt ljus, ultraviolett ljus och infrarött ljus. Pigmentens olika optiska egenskaper ger information som sedan analyseras med hjälp av maskininlärning. Forskarna undersökte 40 olika pigment, som vardera förekom i fem varianter. Bland annat ingick blandningar med blyvitt, zinkvitt och titanvitt. Totalt skapades 200 pigmentklasser som användes för att träna och utvärdera systemet.

Metoden prövades även på historiska målningar där experter tidigare hade identifierat pigment i olika delar av motiven. Traditionella analysmetoder, exempelvis röntgenfluorescens och Ramanspektroskopi, kan ge detaljerad information om pigmentens sammansättning men kräver specialutrustning. Den nya metoden använder enklare bildteknik och relativt begränsad databehandling.

TRÄFFSÄKERHET PÅ ÖVER 99 % Flera olika modeller för maskininlärning testades. Bäst resultat gav en så kallad random forest-modell, som bygger på att ett stort antal beslutsträd tillsammans klassificerar materialet. I testerna uppnåddes en träffsäkerhet på 99,3 %.

Läs Ytforum digitalt! Som prenumerant på papperstidningen ingår även Ytforum i digitalt format. Om du inte får den digitalt redan, gå in på ytforum.se/aktivera för att läsa tidningen var du än befinner dig!

Branschtidningen om ytbehandling • #4 • 2019

Branschtidningen om ytbehandling • #1 • 2019

Ytbehandling & Ytbehandlingsutrustning Sid 38– 50

För konservatorer kan tekniken bli ett hjälpmedel vid undersökning och restaurering av äldre konstverk. Den visar också hur kunskap om pigment och optiska egenskaper kan kombineras med digital bildanalys för att undersöka färgskikt utan fysisk provtagning. KÄLLA: MARKOWSKI, M. P. M.FL. (2025): NON-INVASIVE PAINTING PIGMENT CLASSIFICATION THROUGH SUPERVISED MACHINE LEARNING, APPLIED SCIENCES 15, 7594.

AVSÄNDARE: YTFORUM MEDIA C/O ASKENGREN KOMMUNIKATION AB INDUSTRIVÄGEN 8, 518 31 SANDARED

Betong

Metall

Inspektion Tillståndsbedömning Appliceringsanalys Alternativa lösningar Kostnadsanalys Förutsättningar för renovering Förarbete Applicering Härdning

Energiverk - Fastigheter – Processindustrin - VA-Verk m.fl Ökad livslängd på befintliga utrustningar och konstruktioner i betong och metall sparar pengar och minskar miljöpåverkan. Rätt Teknologi på Rätt Plats på Rätt Sätt i TID.

Ytskydd.com