Företagere 2/2014

LEDARE Man kan alltid skapa något nytt s. 3

2 / 2014

SME-företagen är en kraftresurs i Egentliga Finlands skärgårdskommuner s. 8 – 9

2/2014

INNEHÅLL BYGG & FASTIGHETER

LEDARE ARMI MURTO | 3

AKTUELLT FIF | 4 – 7

KOLUMN MICHAEL LINDHOLM | 5

SME-företagen är en kraftresurs

8

12 NYLANDS FÖRETAGARE

14

HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

20

FÖRETAGARNA I FINLAND En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland.

TEMA UTKOMMER Informationsteknik & Kommunikation vecka 8 Bygg & Fastigheter vecka 15 Trafik & Turism vecka 24 Industri & Logistik vecka 37 Handel & Service vecka 45 Hälsa & Välmående vecka 52

MATERIAL 27.1.2014 17.3.2014 19.5.2014 18.8.2014 13.10.2014 1.12.2014

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

22

HELSINGFORS FÖRETAGARE

ISSN ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online)

10 16

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

18

HÄNDELSEKALENDER 2014 | 7

SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

MATERIAL maija.aarnio@rp-yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Sandögatan 6, 65100 VASA tel. 050 3740 727

DISTRIBUTION Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHEFREDAKTÖR Armi Murto, Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

UPPLAGA 3200 st.

UTGIVARE Företagarna i Finland

TRYCK Wasa Graphics Oy

OMBRYTNING Muotoilutoimisto Into

3

LEDARE

Man kan alltid skapa något nytt Du läser nu den andra tidningen för i år. Vi har i detta nummer valt att ha bygg– och fastigheter som tema. Ett område som säkert är väldigt bekant för många. Byggbranschen har i princip funnits till så länge som vi människor har existerat här på denna planet. Till byggsammanhang hör även fastigheter.

Fastigheternas form och allt kring byggtekniken har under de senaste decennierna ändrats i snabb takt.

Företagarna i dessa branscher har fått hålla ögonen uppe och anpassa sig till de olika förändringarna.

Ibland har det sett ut som att branscherna och utvecklingen stannat upp men så är inte fallet. Allt flera företag har hittat nya sätt att existera i byggbranschen och nya fina uppfinningsrika fastigheter har blivit till. Egentligen är det inte alltid stora utvecklingar som behövs, utan man kan till exempel omformulera sättet att bemöta sina kunder.

Företagarna i Finland har tillsammans med olika samarbetspartners skapat tävlingen Ravistajat. Denna tävling går ut på att hitta de företag som inom främst sin egen bransch lyckats bäst på att omskapa någonting. Målsättningen var att hitta små och medelstora företag som genom sin kreativitet har skakat om branschen där de agerar. Vi kan samtidigt konstatera att nya arbetsplatser skapas i sme-företagen och vi i FiF anser därför att denna tävling är ett bra sätt att framhäva behovet av att inte stagnera och gå runt i samma gamla banor utan hellre att stanna upp och fundera på nya sätt att agera. Visst finns det en hel del förändringar och nya uppfinningar,

men tillsammans med en framåtblickande anda kan vi skapa något så mycket större. Det är fint att till exempel spel- och programmeringsbranschen ständigt utvecklas med så stora framsteg, men vi i FiF vill påminna om att även så kalllade mer traditionella branscher kan skakas om. Även bygg- och fastighetsbranschen.

Ravistajat-tävlingen har fått in många bidrag och ett av företagen som finns med bland top 10 för tillfället är byggföretaget Fira. Företaget är intressant, för fram till år 2009 fungerade Fira som ett traditionellt byggföretag. Men efter finanskrisen gjorde de förändringar inom företaget och omarbetade sin verksamhet. De vände på sättet de arbetat och istället för att enbart bygga så fokuserar de nu på kundbetjäningen. Det nya tankesättet – som känns som en självklarhet – är det som gjort just Fira till ett byggföretag som har blivit något speciellare och ur kundens synpunkt en aning lättare att kontakta. Företagets omsättning har efter förändringarna vuxit från 14 till 60 miljoner och antalet arbetstagare har ökat från ca.30 till ungefär hundra stycken. En ovanlig detalj i verksamheten är att även ägarbasen har förändrats och numera äger ca.30 arbetstagare en del av företaget. Såsom fallet även är med till exempel Supercell.

Samtidigt som vi ordnat tävlingen så har det även skrivits en bok om dessa tio finalister. Fira och nio andra suveräna företag berättar och tipsar om hur man kan lyckas med att omskaka sin bransch. Även boken går under namnet Ra-

vistajat och finns att beställa på www.ravistajat.fi. Boken innehåller finalisternas berättelser om hur de har varit med och skapat nya sätt att existera i deras bransch. Boken är definitivt värd att läsa. De bästa inspirationskällorna brukar vara konkreta exempel på hur någon annan kommit på en idé och vad denna idé har lett till. Vi i redaktionen ser fram emot att se alla Ravistajat-tävlingens företag skapa en våg av fler omskakande händelser i Finland. Hur tänker du skaka om och förändra din bransch?

Hoppas vårsolen skiner nära dig och att den ger dig energi och ork att vara så företagsam som möjligt!

Armi Murto Chefredaktör

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Sm-företagens förväntningar steg, men det tar tid innan vi når normala förhållanden

D

en ekonomiska verksamhetsmiljön för små och medelstora företag har börjat förstärka sig, vilket gör att förväntningarna har stigit en aning. Konjunkturförväntningarnas saldotal är nu +16, då det för ett år sedan bara var +5. Detta framgår av den färska sm-företagsbarometern som besvarades av ca 4 400 sm-företag. Förfrågningen utfördes av Företagarna i Finland, Finnvera och arbets- och näringsministeriet.

Hela 33 procent av företagen förväntar sig att konjunkturerna kommer att förbättras, medan den motsvarande andelen förra hösten bara 25 var procent. Förväntningarna har stigit i alla de viktigaste branscherna, men samtidigt har skillnaderna mellan branscherna ökat. Tillsvidare har företagen inget konkret bevis på att situationen skulle ha förbättrats, vilket betyder att förväntningarna riktas mer till slutet av året.

Sme-företagsbarometern publiceras två gånger i året. Den publiceras av Företagarna i Finland, Finnvera och Arbets- och näringsministeriet.

Klara besparingsbeslut skulle uppmuntra till att investera Fastän det finns tecken på en bukt är tron svag. Investeringarna har kommit i gång, men väldigt sakta. Att investeringarna har vaknat upp är positivt, men att de gjort det så sakta berättar att företagen är försiktiga, berättar Företagarna i Finlands ekonomist Petri Malinen.

Tilliten att den offentliga sektorns ekonomi kan fås i balans med att skära ner utgifter skulle enligt Malinen uppmuntra till att investera i Finland.

- Därför är det viktigt att regeringen tar och fattar klara besparingsbeslut i budgetrian i mars Inbesparingar ska enligt Malinen ske i en sådan tidtabell, att de skadar den kortsiktiga tillväxten så litet som möjligt.

- Skatter kan ej längre höjas, för att i denna situation, för att skapa tillväxt och nya arbetsplatser, skulle en höjning skada mest, förklarar Malinen

Arbetsplatserna har förvarats men fler behövs Förbättringen av sm-företagens konjunkturförväntningar återspeglas ännu inte i en ökning av personalen. Saldotalet för personalförväntningarna på +8 steg med två enheter från föregående höst även om läget på hemmamarknaden har försämrats. Inom industrin var utvecklingen den mest gynnsamma och personalförväntningarna steg mest från föregående höst, med fem enheter. Servicebranschernas sysselsättningsförväntningar är alltjämt en aning bättre än de övriga branschernas.

- Även om det vanligaste hindret för sysselsättningen är den osäkra efterfrågan, borde man förbättra förutsättningarna för sm-företagens sysselsättningsmöjligheter. Om arbetsmarknadens flexibilitet förbättras, uppstår det nya arbetsplatser och ekonomins hjul börjar rulla. På det här sättet skulle man också förbättra den offentliga ekonomins situation, konstaterar Petri Malinen som tips.

Anpassningen fortsätter Närmare hälften av sm-företagen berättar att de har anpassat sin verksamhet till det rådande ekonomiska läget. Andelen har ytterligare ökat från föregående höst. De vanligaste anpassningsåtgärderna är permitteringar och andra arbetstidsarrangemang.

- Det som är positivt är att vart fjärde sm-företag försöker anpassa sig genom att utvidga sin affärsverksamhet till nya produkter. I synnerhet tillväxtorienterade och unga företag gör så här i stället för att gallra sin affärsverksamhet.

4

5 Vill du ha tillväxt?

Nu har du din chans!

Vi söker efter nya tillväxtorienterade små och medelstora företag till kampanjen Kasvu Open.

Kasvu Open är en kostnadsfri process öppen för alla företag, där 500 experter från näringslivet stödjer företag i de utmaningar som tillväxten innebär. Vi söker nu efter 150 tillväxthungriga små och medelstora företag till evenemanget.

– Sökandet efter företag har startat, och vi använder alla tillgängliga kanaler för att hitta tillväxtorienterade företag som vill vara med. Jag vet med säkerhet att det finns företag med tillväxtpotential i Finland. Det har vi bland annat sett i samband med generationsväxlingar, när ungdomar har tagit över kommandot i företagen med sina idéer och öppnat för tillväxt, säger Mikko Simolinna, ordförande för Företagarna i Finland och domare i tävlingen. Årets Kasvu Open-evenemang startar i mars och anordnas på olika orter i landet, från Helsingfors till Kajana och från Vasa till Joensuu.

– Kasvu Open stimulerar bevisligen till tillväxt. Den framgång som deltagarna har rönt under tidigare år är den bästa belöningen för arrangörerna, konstaterar Uljas Valkeinen, verkställande direktör för Mellersta Finlands handelskammare och värd för evenemanget.

Alla deltagare får nyttiga kontakter och tillgång till metoder för att tydliggöra sin strategi och utveckla sin kompetens. De får även tillfälle att träffa finansiärer, investerare och eventuella partner. Tio vinnare av tillväxtvägen belönas med 3 000 euro var som ska täcka kostnader för internationaliseringsresan.

Du kan anmäla dig med en öppen blankett från och med den 17 mars 2014. Anmälningstiden går ut den 14 juni 2014.

Mer information hittar du på webbplatsen www.kasvuopen. fi. Under tiden 17.3–13.6.2014 utser Kasvu Open-juryn 50 finalister bland dem som anmält sitt intresse. Som sparringpartner för finalisterna kallas orubbliga experter på företagstillväxt: erfarna ledare för exportföretag, tillväxtfinansiärer, affärsänglar, professionella inom styrelsearbete samt experter inom internationell försäljning. De investerar sin kompetens och tid för att möjliggöra tillväxt i ditt företag.

HÄNDELSEKALENDER 2014 APRIL 10.4.

Rockkväll, Vasa

1.4.

Hur agerar små och medelstora företag i EU, Åbo

23.4.

MeetingPoint 2014 –med i storprojekten, Karleby

24.4.

Kust-Österbottens Företagare rf, vårmöte

25.4.

Svenska Träffen, Vasa

MAJ 8.5.

Speed meetings, Korsholm

9.5.

Unga företagares evenemang, Vasa

17.5.

M-Ö:s Företagares Årsmöte och Vårgala, Kannus

22.5.

Nätverka vid Jannes Saloon, Vasa

JUNI 10.6.

NiceRun, Vasa

5–6.6.

GetTogether 2014 – möte för unga företagare, Karleby/Kalajoki

KOLUMN Bit inte den hand som föder dig

J

ag aktiverade mig i företagarorganisationen när jag hörde om Åbo stads planer att bolagisera sina affärsverk för ungefär 6 år sedan. Håret reste sig i nacken när jag hörde att Åbo höll på att starta aktiebolag som skulle komma att konkurrera med näringslivet. Kan staden verkligen konkurrera med samma aktörer som betalat skatter och som möjliggjort denna verksamhet? Min förundran var stor. Efter dessa år och även efter att ha suttit med i Åbo stads affärsverks direktion har mina tankar inte förändrats i större grad. Åbo har bolagiserat massor. Åbo har energibolag, fastighetsbolag, tvättbolag, byggbolag, skötsel och underhållsbolag, vattenbolag, cateringbolag ... listan är lång. I kombination med stora upphandlingar och egna bolag som offererar tappar vi småföretagare snabbt mark.

En riktig rysare läste vi dagarna mellan jul och nyår i Turun Sanomat där man frågade de olika partiernas gruppledare i fullmäktige om man borde ge de egna bolagen stöd om det går dåligt för bolagen: Hälften av gruppledarna var beredda att stöda bolagen med skattemedel. Kommentarer jag har fått från olika håll är att detta inte kommer att hända men den 21.1.2014 fick vi ett konkret exempel: Åbo Stads stadsstyrelse beviljade Tiera (delvis ägt av staden) ett aktiekapitalslån på 0,5M€ till 5 % ränta utan egentliga villkor för återbetalning.

Aktiekapitalslån och andra stödmetoder kan bli fel på flera sätt: den offentliga sektorn får lån på andra premisser än näringslivet och vi skattebetalare är med och finansierar stöden. ”Små” detaljer som dessa betyder mycket när vi tävlar t.ex. om en offentlig upphandling. Jag håller fast vid mina tankar att staden borde vara den instans som erbjuder förutsättningarna för att näringslivet och invånarna skall må bra, verka och utveckla sig på bästa möjliga sätt. Små företag står för 49 % av alla arbetsplatser och betala ca 532 miljoner euro i skatter till i staten och staden. Vad händer om staden konkurrerar ut oss småföretagare? Dessutom blir det inte rätt om staden politiskt styr olika intressen genom vilka man påverkar förutsättningarna för de egna bolagen. Det allmänna svaret är igen att man inte kommer att göra det men det är ju självklart att styrning sker om de egna bolagen behöver det. Oftast sker styrningen av mindre grupper ”högre upp i organisationen” och fullmäktigeledamöter som inte är insatta i dessa frågor nickar snabbt jakande på de förslag som läggs fram.

I Åbo är vi redan inne på en väg som inte vi i större grad kan bygga om så nu gäller det att hitta på nya lösningar för att minimera skadan och maximera nyttan för oss småföretagare. För att hitta dessa behöver vi i FiF, samarbete med staden, mer information till ledningen i staden samt nya kreativa idéer av oss företagare.

Var aktiva och berätta om ni har dessa. Världen håller på att förändras på många sätt och vi måste hänga med.

Michael Lindholm, företagaren som tänker bli frisk igen

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Hela 86 % av företagarna tänker rösta i EU-parlamentsvalet

I

företagarenkäten uppgav 86 procent av de svarande att de tänker rösta i EU-valet. Elva procent var ännu osäkra, och endast tre procent uppgav att de inte tänker rösta. Enkäten var en del av den SMF-företagsbarometer som Företagarna i Finland, Finnvera samt arbets- och näringsministeriet genomförde gemensamt. Enkäten besvarades av 4 400 slumpmässigt valda företagare runt om i Finland.

– Resultatet visar att företagare förstår vilken betydelse EU har för deras arbete. Närmare 70 procent av den lagstiftning som rör finländska företag bygger på EU-beslut, säger Antti Neimala, vice verkställande direktör för Företagarna i Finland.

– Aktiv medverkan och konstruktivt samarbete med andra är det enda fungerande sättet att dra nytta av EU-medlemskapet för ett litet land som Finland.

Företagare har insett detta, och vi uppmuntrar även andra medborgare att påverka, säger Neimala.

Små företag måste uppmärksammas mer i lagstiftningen Det finns cirka 21 miljoner företag i EU-länderna. Hela 99,8 procent av dessa är små och medelstora företag med mindre än 250 anställda. SMF-företagen sysselsätter närmare 70 procent av arbetskraften inom den privata sektorn, och merparten av de nya arbetsplatserna inom den privata sektorn skapas i små och medelstora företag.

– Europas framgång kräver att de små företagens tillväxtmöjligheter tas till vara. EU är viktigt för företagandet, men företagandet är ännu viktigare för EU, säger Antti Neimala.

EU har skapat fred och stabilitet i Europa. EUmedlemskapet har öppnat en inre marknad för Finland med 500 miljoner konsumenter. Medlemskapet har främjat ekonomisk tillväxt, positiv sysselsättningsutveckling och balans i de offentliga finanserna.

Nackdelen med den inre marknaden är den överdrivna reglering som redan hotar hela EU-områdets konkurrenskraft.

– Den inre marknaden skapades för 20 år sedan genom lagstiftning med fokus på de stora företagens behov. Lagstiftningen är fortfarande för tung för små och medelstora företag. Principen ”Tänk småskaligt först” måste omsättas i praktiken. Enligt denna princip ska små företags villkor beaktas vid beredning av lagar, säger Neimala.

Neimala påminner om att om vi vill trygga européernas välbefinnande så måste företagandets villkor förbättras och konkurrenskraften stärkas.

6

Hur upplever företagare EU-medlemskapet?

Företagarna i Finland publicerade sitt EU-valprogram i dag. Programmet uppmuntrar medborgare att rösta, betonar företagandets betydelse för Europas ekonomiska tillväxt och sysselsättning och föreslår metoder för att stoppa den överdrivna regleringen. I programmet berättar företagare hur de upplever Finlands EU-medlemskap. ”Mitt företag har expanderat från Finland till övriga Norden och Baltikum. Expansionen hade inte varit möjlig utan ländernas EU-medlemskap.

I och med medlemskapet fungerar lagstiftningsförfarandena. Företagsklimatet är i dag tillräckligt stabilt och pålitligt för ett litet företag som vårt.”

Mikko Simolinna, ordförande för Företagarna i Finland, styrelseordförande för gruppen United Software Distributors ”Eetu Lampi är en 18-årig illusionistföretagare, som inte kan tänka sig ett liv utan EU. En gång fick jag betalt för en show av ett tyskt företag, naturligtvis i euro.

Man behövde inte bry sig om valutakursen mellan den tyska och finska marken.

– Jag minns när marken byttes ut mot euro, även om jag inte använde så mycket pengar vid den tiden”, minns Lampinen sin tid på lågstadiet.

Eetu Lampi, illusionist och medlem i Företagarna i Finland, Imatra ”EU:s inre marknad fungerar för vårt företag i ordets fulla bemärkelse. Handeln med bland annat Vietnam och Ryssland har krävt minst tio gånger så mycket pengar och arbetstid som den interna handeln inom EU. Problemen med visumförfarandena och det arbete och besvär dessa medför blir tydliga först när man måste komma iväg snabbt. Inom EU räcker det med att ta med sig passet eller ett officiellt ID-kort.”

Pentti Patosalmi, styrelsemedlem i Företagarna i Finland, ordförande för Företagarna i Päijänne-Tavastland, verkställande direktör för Ferroplan Oy ”Vi har gjort affärer med Kina sedan början av 2000-talet. Vi importerar belysningsarmatur därifrån. EU-medlemskapet är viktigt för alla finländska företag, eftersom kineserna ser Finland som en del av

7 Företagarna i Finland förespråkar en höjning av grundavdraget för moms till 50 000 euro, inte en höjning av den allmänna momsgränsen

Företagare tänker rusa till valurnorna i EU-parlamentsvalet i maj: hela 86 % av dem som svarade på företagarenkäten uppgav att de tänker rösta.

Europa. Det är gynnsamt även för ett litet företags marknadsföring att kineserna litar på europeisk kvalitet, kunskap och kompetens.”

Paula Aikio-Tallgren, medlem i arbetsutskottet för Företagarna i Finlands styrelse, ordförande i Företagarna i Lappland, verkställande direktör för VirvatuliValaisimet Oy

Antti Neimala

Företagarna i Finland har föreslagit att de negativa effekter som en höjning av mervärdesskattesatsen skulle ha på småföretagare borde kompenseras med en höjning av grundavdraget, dvs. med en progressiv lättnad vid den nedre gränsen av momsskyldighet från 22 500 euro till 50 000 euro.

Lättnad vid den nedre gränsen tillämpas när företagets omsättning ligger över den nedre gränsen för momspliktig verksamhet på 8 500 euro men under 22 500 euro. Småföretagare kan inom detta omsättningsintervall få tillbaka en del av den skatt som de betalat genom ett avdrag som minskar stegvis. Med grundavdraget minskar den momsbörda som uppstår för de allra minsta företagarna då gränsen för den momspliktiga verksamheten överskrids. Grundavdraget inkluderades på sin tid in i mervärdesskattelagen på FiF:s initiativ.

För närvarande pågår även ett medborgarinitiativ om att höja den allmänna gränsen för momspliktig verksamhet från 8 500 euro till 50 000 euro. För närvarande är en försäljare inte momsskyldig om omsättningen under räkenskapsperioden är högst 8 500 euro, förutsatt att försäljaren själv inte har registrerat sig som skattskyldig. Enligt medborgarinitiativet skulle försäljningen vara momspliktig först när omsättningen överstiger 50 000 euro. Företagarna i Finland förespråkar dock inte en sådan höjning av den allmänna momsgränsen, eftersom det skulle kunna snedvrida konkurrensen mellan företag av olika storlekar.

Om en småföretagare konkurrerar utan moms till exempel med ett företag som sysselsätter 1–2 personer och som har en omsättning på mer än 50 000 euro, försämrar detta det sysselsättande småföretagets möjligheter att konkurrera om samma arbeten. En höjning av den stegvis minskande lättnaden från 22 500 euro till 50 000 euro skulle däremot inte ha denna effekt. Det handlar med andra ord om olika typer av lättnader.

En höjning av grundavdraget till 50 000 euro skulle enligt FiF:s beräkningar gälla cirka 60 000 företagare och minska deras momsbörda med cirka 70 miljoner euro. I jämförelse med detta skulle kostnaden för en allmän höjning av den nedre gränsen vara mångdubbelt större. Även EU begränsar användningen av lättnader för småföretag. Skattelättnader ska endast i begränsad utsträckning riktas in på småföretag och tas bort när företagets försäljning ökar, dvs. momslättnad kan inte beviljas som en allmän skattelättnad för alla företag.

SME-företagen

Pargas stadsdirektör Folke Öhman (till vänster) och Kimitoöns kommundirektör Tom Simola vill ha en aktiv kommunikation med företagarna i sina kommuner.

8

9

är en kraftresurs

i Egentliga Finlands skärgårdskommuner TEXT ANNELI FRANTZÉN BILD: VESA-MATTI VÄÄRÄ

I skärgårdskommunerna Pargas och Kimitoön i Egentliga Finland är man medveten om SMEföretagens betydelse för sysselsättningen. Kommunernas geografi ställer emellertid sina speciella krav på företagandet.

B

åde Pargas och Kimitoön har en stark företagssektor, även om företagsstrukturen i de båda kommunerna har vissa olikheter sinsemellan. Av Kimitoöns drygt 600 företag är majoriteten SME-företag och därtill finns över 200 lantbruksföretagare. Däremot finns det knappt någon storindustri i kommunen. Även i Pargas är största delen av de 1 100 företagen SME-företag, men kommunen har dessutom flera stora industriföretag. Också parti- och detaljhandeln är betydande arbetsgivare.

Skärgårdsföretagarnas specialbehov beaktas SME-företagarnas roll som arbetsgivare framhävs speciellt i kommunernas skärgård, där många serviceföretag verkar. Skärgårdsföretagarnas speciella utmaningar, långa avstånd och beroendet av färjeförbindelser är bekanta frågor för beslutsfattarna i Pargas och på Kimitoön.

– Problem finns, och vi är medvetna om dem. Våra möjligheter att förbättra förbindelserna är emellertid begränsade, eftersom finansieringsansvaret och beslutanderätten beträffande dem hör till staten, konstaterar Pargas stadsdirektör Folke Öhman.

– För närvarande är det främst förkörsrätterna till färjorna som skapar missnöje, eftersom sådana i alltför liten utsträckning har beviljats företagarna. Vi har betonat den här frågan och försöker hitta en lösning på problemet i samarbete med staten, berättar Öhman.

Distansarbete har enligt Öhman ännu inte blivit vanligt i skärgården, trots att dataförbindelserna redan på många ställen skulle möjliggöra det.

– Vi har grävt ner en hel del optisk fiberkabel i skärgården, men ännu behövs det mera. För dessa projekt har vi inte fått statsbidrag, utan de måste skötas på kommunens egen bekostnad, konstaterar Öhman.

Aktiv diskussion viktig På Kimitoön utvecklas verksamhetsförutsättningarna för företagen bl.a. genom planläggningen.

– Kommunen har tomter för alla intresserade företag. De fastigheter som kommunen äger är också

i någon mån i företagens användning, berättar Kimitoöns kommundirektör Tom Simola.

Kommunens beslutsfattare är enligt Simola lyhörda för företagarnas behov och han hoppas på en aktiv ömsesidig kommunikation.

– En kontinuerlig och icke formell diskussion är viktig, eftersom det ger oss aktuell information om företagarnas och kommuninvånarnas behov. Kommunen kan förstås inte lösa alla problem, men vi gör vårt bästa i de ärenden som vi kan påverka, säger Simola.

Också Öhman önskar att företagarna ska ge sin syn på utvecklingsbehoven för servicen.

– Kommunen har inte fått speciellt goda vitsord av företagarna i opinionsundersökningar, men utan konkret information är svårt att åtgärda problemen.

Vi önskar att företagarna kontaktar oss när det finns anledning att vidta åtgärder, konstaterar han.

Fördröjningen i kommunreformen försvårar planeringen I Pargas och på Kimitoön håller man för närvarande på med en gemensam kommunutredning. Några omfattande besparingar i samband med förnyelserna väntar man sig emellertid inte. Däremot upplever man i kommunerna att de fördröjda kommun- och social- och hälsovårdsbesluten försvårar situationen.

– Beslut behövs definitivt före sommaren. Nu vet vi till exempel inte om kommunen i fortsättningen har ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna, och de utgör ändå stadens halva budget. Besluten inverkar också på de företag som producerar köptjänster, konkretiserar Öhman.

– Kommunens ekonomi är i gott skick, men den utdragna beslutsfattningen börjar så småningom märkas i planeringen. En kommunsammanslagning skulle emellertid inte föra med sig några lätta beslut, eftersom kommunen är en egen geografisk helhet, förklarar Tom Simola angående Kimitoöns situation.

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

TEXT OCH BILD ANNELI FRANTZÉN

W

illiam Österbergs företagarbana började för ett och ett halvt år sedan, då han önskade sig en egen grävmaskin i födelsedagspresent. Williams pappa Jan Österberg, som själv arbetar som tryckeri- och fastighetsföretagare, bestämde sig för att förverkliga sin sons dröm och köpte en liten, begagnad maskin. Försäljaren lovade att köpa tillbaka maskinen, om pojkens gräviver av någon orsak skulle avta. Men ivern avtog inte, istället byttes maskinen snart till en större och för entreprenaduppdragen grundades bifirman William’s Gräv. Nu är William Österberg redan inne på sin tredje fullstora grävmaskin, och för att flytta jordmassorna har han en egen traktor. Grävarbetena för vägar, avlopp och husgrunder genererade under fjolåret en omsättning på 20 000 euro.

Williams unga ålder sätter emellertid vissa gränser för verksamheten. För att till exempel flytta maskinerna från ett ställe till nästa krävs pappans hjälp, likaså med företagets pappersarbeten och anskaffningar. Företagaren själv koncentrerar sig på det väsentliga.

– Jag vill göra det här för att det är roligt. Och det är inte ens svårt. Man får bara sitta och gräva, och kunden betalar in pengarna på kontot, förklarar William Österberg.

Han har också klara planer för hur han ska använda sina inkomster.

– Jag vill förtjäna pengar till en moped och en mopedbil, planerar han.

– Att gräva är roligt och jag vill göra det när jag blir stor också, men jag har inte bestämt mig för något speciellt yrke ännu, berättar han.

Korsholmsbon William Österberg, 12, går i skolan på vardagarna, på helgerna jobbar han som grävmaskinentreprenör. I februari blev han KÖF:s första studerandemedlem.

William, 12, är KÖF:s första studerandemedlem 10

Studerandemedlemskapet är en mjukstart för företagare Studerandemedlemskapet är Företagarna i Finlands handräckning till unga som är intresserade av företagande. En heltidsstuderande som vill utveckla sitt nätverk och öka sina kunskaper om företagande kan ansluta sig som studerandemedlem. Som medlem i Företagarna i Finland kan den studerande bekanta sig med andra företagare och utväxla tankar med andra studerandemedlemmar både ansikte mot ansikte och på det egna diskussionsforumet. Förutom kontakter och kamratstöd får studerandemedlemmarna Företagarna i Finlands servicepaket, som består av det material som presenteras på medlemssidorna och av de riksomfattande medlemsförmånerna.

Ytterligare information: nuoretyrittajat.fi/opiskelijajasenyys.

11

ANVIA VIERASHUONE i Kust-Österbottens Företagares utrymmen

Anvia Vierashuone erbjuder nätuppkoppling, dator och tillhörande utrustning för Företagarna i Finlands medlemmar.

20 € DAG

Hyran för medlemmar 20 € (+moms) per dag, för övriga 40 € (+moms) per dag.

lek” ”Passlig stor ”Förmånligt” ”Centralt”

VÄLKOMMEN ATT GÖRA AFFÄRER

Adress: Sandögatan 6, 65100 Vasa Bokningar: info@vaasanyrittajat.com / 06-356 0820

Företagare – behöver du råd?

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE ERBJUDER

MÖTESUTRYMME

Kust-Österbottens Företagares kontor är beläget i centrum av Vasa.

Medlemmar får hyra vårt mötesutrymme till ett förmånligt pris: Hyran för medlemmar 60 € (+moms) per dag, för övriga 120 € (+moms) per dag.

60 € DAG

W

elcome Office är ett projekt i Österbotten som erbjuder rådgivning och information i ärenden som berör migration. Projektet finansieras av ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden ) genom Österbottens förbund samt av 12 olika kommuner i regionen. Welcome Office har tre infopunkter som är belägna i Vasa, Jakobstad och Närpes. Projektet vägleder invandrare, arbetsgivare, kommuner, tredje sektorn etc. i frågor som berör immigration.

På Welcome Office kan vi ge Dig mera information om: • • • •

registrering och myndigheternas service språkkurser och fritidsaktiviteter hur hälsovården och dagvården fungerar basinformation om det finländska samhällets tjänster

Ta gärna kontakt med oss!

I utrymmet finns ett bord för 14 personer plus tilläggsstolar, nätuppkoppling och videokanon.

I samband med mötesrummet finns ett kök för förvaring och servering av tilltugg.

Mera information om Welcome Office hittar du från www.welcomeoffice.fi

Kontaktuppgifterna till Welcome Office är: Tfn +358 (0) 6 325 1551 / welcome.office@vaasa.fi Tfn +358 (0)44 7851 883 / welcome.office@jakobstad.fi Tfn +358 (0)40 566 1572 / welcome.office@narpes.fi

VÄLKOMMEN ATT GÖRA AFFÄRER

Adress: Sandögatan 6, 65100 Vasa Bokningar: info@vaasanyrittajat.com / 06-356 0820

Vårmöte

Kust-Österbottens Företagare rf ordnar vårmöte onsdagen den 23.4.2014 kl. 18 på kontoret, Sandögatan 6.

NYLANDS FÖRETAGARE

Den långa, varma säsongen i Turkiet gör landet attraktivt för många finländare.

En av förmedlarens viktigaste uppgifter är att

ge råd om rätt pris TEXT OCH FOTOGRAFI: MIA BERG-LUNDQVIST

S

Under sina nio år i fastighetsbranschen har Stefan Ingvesback provat på att både tillhöra olika kedjor och att verka som självständig bostadsagent. Han föredrar det sistnämnda.

- Kunderna uppskattar att det finns ett alternativ till de stora förmedlarna som i regel är bundna till någon bank, säger Ingvesback som primärt förmedlar på området Hangö till Ingå.

tefan Ingvesback säger sig vara en typisk österbottning som gillar att jobba självständigt. Egenföretagandet passar honom därför som hand i handske. I slutet av år 2005 grundade han sitt företag Ingvesback AFM LKV och han har sedan dess arbetat inom fastighetsbranschen.

En utmaning med att ha en självständig agentur är att det kan vara svårare att värva kunder, speciellt i dessa kärva ekonomiska tider. Då folk inte klarar av att sköta sina huslån, går objekten direkt till bankens egen förmedling, berättar Ingvesback.

- Men i slutändan är det ändå de personliga kontakterna som är viktigast på små orter.

- Jag föreställer mig att man som privat förmedlare kan arbeta med kunderna på ett annat sätt. Det finns ingen press utifrån och man kan göra lite mera än det som lagen föreskriver att faller på förmedlarens lott.

12

Viktigt med rätt prissättning Bostadsmarknaden har gått litet på tomgång under en längre tid nu och ännu ser man inga klara tecken på en förändring till det bättre. Men det ekonomiska läget till trots, har prisnivån på bostäder inte nämnvärt sjunkit och Ingvesback tror att en liten priskorrigering kan vara nödvändig.

- Köparen har en uppfattning om att det är köparens marknad, men säljarna har inte riktigt förstått det. De som inte är tvungna att sälja just nu, drar hellre tillbaka sina objekt från marknaden än säljer till vad de uppfattar som underpris.

- En av förmedlarens viktigaste uppgifter är att ge råd om en korrekt prissättning av ett objekt, men i slutändan är det säljaren som bestämmer, säger Ingvesback.

13

Trend mot mindre bostäder Det finns trots allt vissa försäljningsobjekt som lågkonjunkturen biter mindre på. Hit hör exempelvis nybyggda lägenheter med centralt läge. Dessa är eftertraktade pensionärslägenheter. Vidare säljs mindre lägenheter såsom en- och två rummare fortare än större lägenheter.

- Det finns också en ständig efterfrågan på jordbrukslägenheter bland folk som exempelvis har hästar och behöver ett par hektar mark, berättar Ingvesback och tillfogar fritidsfastigheter till listan på objekt som fortfarande har efterfrågan under ekonomiskt kärva tider.

På grund av den planerade lagförändringen om bolånetak, vilken innebär att köpare inte längre får belåna fastigheter till hundra procent, tror Ingvesback att vi kommer att få se trendförändring i att folk allt mer kommer att efterfråga mindre bostäder och egnahemshus.

Håll bostaden möblerad För den som står i beråd att sälja sin bostad finns det flera saker man kan tänka på som kan underlätta en försäljning.

Det första rådet är att låta bostaden stå möblerad. Potentiella kunder har då lättare att visualisera hur mycket möbler det ryms i ett rum.

- Därtill är bostaden mer representativ då den är möblerad.

Ingvesback får ofta förfrågningar om vilken typ av reparationer och renoveringar det lönar sig att utföra innan man sätter ett objekt till salu.

- Då det är frågan om kosmetiska åtgärder, typ målfärg och tapeter, är det inte säkert att det är mödan värt. De flesta köpare vill sätta sin egen prägel på sitt hem. Däremot kan exempelvis en åtgärd som att förnya rör vara en investering som underlättar en försäljning.

Om man har värdefulla tavlor eller andra dyra föremål rekommenderar Ingvesback att man plockar bort dem innan bostaden fotograferas. Det finns nämligen en liten risk att det är andra än potentiella kunder som besöker bostadssajterna.

Stefan Ingvesback hoppas på att våren ska blåsa lite liv i bostadsmarknaden.

Har också utlandsobjekt Ingvesback har en specialnisch i att han förmedlar utlandsobjekt i Estland och Turkiet.

- I Estland har jag specialiserat mig på områdena kring Ösel, Pärnu och Haapsalu. Köparen är inte sällan en investerare som köper sig ett fritidshus.

I Turkiet förmedlar Ingvesback nybyggda lägenheter på semesterorten Alanya. Här är det ofta kommande eller nyblivna pensionärer som söker sig en bostad borta från mörkret och kylan i Finland.

- Det förmånliga kvadratmeterpriset i kombination med en lång säsong som varar från mars till oktober gör landet attraktivt, konstaterar Ingvesback.

Om man har dyrbara tavlor, eller andra värdefulla föremål, är det bra att plocka undan dem innan bostaden fotograferas inför en försäljning. (Arrangerad bild, ej verkligt försäljningsobjekt)

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

Gröna värden är viktiga för företagarna Jimmy Kronberg (till vänster) och Peter Kronberg. Företagets slogan är ”Skärgårdens brunnsborrning står för hållbara lösningar”.

Skärgårdens brunnsbor TEXT OCH BILDER LAURA JOHANSSON

T

rots namnet Skärgårdens brunnsborrning Ab gör företaget och dess 15 anställda också annat än brunnsborrning. Det familjeägda företaget i Pargas har en omsättning på nästan 3 miljoner

euro.

Brunnsborrning, muddring och jordvärme Den ursprungliga affärsidén var att borra brunnar i skärgårdens utmanande förhållanden. Detta gör man fortfarande med den specialtillverkade utrustning som krävs för att nå alla skär och holmar, samt att borra i ofta svåra omständigheter. Företaget erbjuder också muddring och andra specialtjänster i skärgården.

Under de senaste åren har jordvärmen blivit allt populärare och Skärgårdens brunnsborrning har också hoppat på detta tåg. Företaget har redan 20-års erfarenhet av jordvärme, i och med att man började som återförsäljare för Thermia redan år 1994. Men först efter år 2000 upplevde man en riktig jordvärmeboom, då energipriserna skjöt i höjderna. Nu har företaget

14

installerat omkring 1000 värmepumpar. En rolig detalj som delägaren och mångsysslaren i företaget, Jimmy Kronberg, berättar är att Skärgårdens brunnsborrning Ab har installerat den sydligaste jordvärmepumpen i Finland, på Utö.

– Men ännu kan man göra rekord – det var nämligen inte den sydligaste platsen på holmen, skrattar han.

Ser lovande ut trots lågkonjunktur Företaget mår bra, trots att man erkänner att lågkonjunkturen varit svår även i denna bransch. Men även om den ekonomiska svackan varit tung för Skärgårdens brunnsborrning Ab så har man inte varit tvungen att permittera någon.

– Nu börjar det svänga, märker man. I början av 2014 har vi haft bra med orderstock, vilket inte hänt sedan 2011, berättar Jimmy Kronberg.

– Situationen är faktiskt bättre än på länge, så vi hoppas på att komma ut på sjön så fort som möjligt, säger huvudägaren Peter Kronberg.

15

Den specialtillverkade pråmen kan röra sig smidigt bland skärgårdens skär och kobbar, i och med att den inte behöver mycket djup för att komma fram.

rning tror på jordvärme Krävs en kortpacke i plånboken En sak som både Peter Kronberg och Jimmy Kronberg oroar sig över är mängden kurser och certifikat som nuförtiden krävs av den redan kompetenta personalen.

– Det verkar som om vi skulle behöva en hel kortpacke i plånboken för att få göra det vi hållit på med redan i tiotals år, konstaterar de. Även om både Peter Kronberg och Jimmy Kronberg förstår att det är bra att försäkra sig om personalens kompetens så anser de att kurs efter kurs känns som slöseri av både tid och pengar. Regelverket i Finland tycks bli allt mer komplicerat, och detta påverkar företagens lönsamhet.

– Det är ju inte enbart kurserna och certifikaten som kostar. Det är också bort från arbetstid och ofta måste man dessutom bo flera nätter på hotell, fortsätter Jimmy Kronberg.

Vissa kurser är naturligtvis nyttiga, men båda anser de att många av certifikaten känns främst i plånboken hos småföretagare.

– Dessutom har vi ofta i Finland tendensen att göra saker “bättre” än vad EU kräver. Det är företagarna som lider av dessa krav, konstaterar Jimmy Kronberg.

Gröna värden Skärgårdens brunnsborrning Ab har en bra affärsidé. Att de gröna värdena blir allt viktigare och att både el- och oljepriserna är höga, gör att jordvärmen blir allt mer attraktivt. Att hushållsbidragen höjts är inte heller negativt.

– Företag kan dessutom få investeringsstöd för att ersätta sitt oljesystem med jordvärme, påminner Jimmy Kronberg.

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Företagarna bakom Pohjanmaan Kre ivi-talo Ab, (fr. vänster) Pasi Pekkarinen och Har ri Puskala

Finlands tätaste hus görs i Kelviå, Mellersta Österbotten TEXT: NINA NIEMI BILDER: KREIVI-TALO OY

I

Kreivi-talo Ab:s husmodell Merilinna var framgångsrik på Bostadsmässan i Karleby 2011, och kom på en fin tredje plats i den allmänna röstningen. Dessutom valdes Merilinna till den mest energieffektiva husmodellen.

Företagarna Harri Puskala och Pasi Pekkarinen Kelviå finns en grupp på 15 personer, med stark har tillsammans, redan från år 1988, byggt hus till yrkesskicklighet, som gör ca.50 egnahemshus i försäljning. I år blir det 20 år från det att Puskala och året av storelement. Kunderna vill ha mer fullstänPekkarinen grundade Pohjanmaan Kreivi-talo Ab, för diga hus, så största delen är tillverkade längre än att bygga i bättre förhållanden inomhus och effektibara huspaket. I mode är också hus i ett plan, vilka vare. Till nuvarande lokaler flyttade företaget år 1999. tillverkas största delen. De vanligaste kunderna är Kreivi-talo Ab:s försäljningsargument är flexibel unga barnfamiljer och husens storlek är i genomsnitt planering och service samt mellan 130-150m2. energiekonomiska lösningar.

– Kunderna är mer kunniga Företaget har försäljningsnär det gäller bl.a. inredning ”Vi arbetar med en god kontor förutom Kelviå också och värmealternativ, berättar sak, vi får bygga nya hus åt i Ylivieska och Jakobstad. företagaren och försäljningsmänniskor” Omsättningen stiger till chefen Harri Puskala. – Direkt ca.3Milj €. elvärme väljs allt minder och Framtiden ser positivt ut konstaterar företagarna. istället väljer man fjärr- och jordvärme samt olika – Det kommer alltid att byggas och man måste bara hybridpumpar, tillägger Puskala. reagera till kundernas önskemål, för att vara konkurGenom sina underleverantörer anställer företaget renskraftig, säger Puskala. – Vi får arbeta med en god dessutom ca.20 personer. Företaget använder sig av sak, vi får bygga nya hus åt människorna, tillägger råvaror och arbetskraft som är inhemska till 100 %.

Puskala. Till kommunernas planering önskar företaMan använder underleverantörer bl.a. i vvs-, el- och garna mer snabbhet, för att det i långa loppet ökar grundarbeten. – Vi har anlitat lokala företag p.g.a. sysselsättningen och skatteinkomsterna. att de finns nära till och är pålitliga, berättar Puskala.

På fritiden reser Harri Puskala en del och kopplar Dessutom gör man samarbete med bl.a. yrkesskolan av på villan. Dessutom deltar han på den lokala förei Karleby, därifrån man får huvudsakligen sommarartagarföreningens evenemang. betare och praktikanter.

16 16

17

RIKSOMFATTANDE UNGA FÖRETAGARE DAGAR

KARLEBYKALAJOKI 5.-6.6.2014 www.gettogether.fi

Vårens största Match Making -evenemang i Karleby Gamla Tullpackhuset (Tullkammargatan 1) ons 23.04.2014 från kl. 12.00.

• SEMINARIUM • B2B-MÖTEN • KVÄLLSSAMVARO – MIDDAGSBUFFÉ Pris: 40 €/person Registering: senast 9.4. på www.kosek.fi För mer information: Jukka Oravainen 040 778 4262 jukka.oravainen@kosek.fi

Finnmet

Par tners

HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

LKV Tuija Hurme Oy - fastighetsförmedling i tre generationer TEXT MARIANNE SUNDBLAD BILDER ROB ORTHEN

N

är företagarföreningar väljer årets företagare, blir resultatet ofta ett lite större företag med betydande omsättning och flera anställda. Trots att största delen av medlemmarna ändå är mikroföretagare. Detta är naturligt, eftersom det är mycket svårt att lyfta fram ett litet förtag bland så många. Förra året bestämde Vanda Företagare dock att premiera en typisk medlemsföretagare.

Det fanns flera orsaker att välja just LKV Tuija Hurmes VD Pia Hurme till årets företagare, men en av de viktigaste var den lyckade generationsväxlingen, som genomfördes för sju år sedan. Dessutom

18

ska årets företag naturligtvis vara lönsamt och ha ett gott rykte.

Från mamma till dotter Den nuvarande verkställande direktören Pia Hurmes föräldrar grundade LKV Tuija Hurme Oy för 25 år sedan. 1990-talets recession var inte lätt för företaget, men det klarade sig med beslutsamhet och hårt arbete.

För sju år sedan blev det dags för generationsväxling. Tuija Hurme hade haft helt andra planer beträffande företagets framtid, men plötsligt befann hon sig i en situation med ingen efterträdare.

19 Men förra oktober började läget lätta, och innePia arbetade då på ett stort företag i IT-branvarande år har börjat i positiva tecken. Försäljningsschen, men när mamman ringde och berättade om tiderna är visserligen alltjämt rätt långa – 80 dygn i läget, behövde Pia ingen tid att fundera. Hon skulle genomsnitt – men marknaden börjar närma sig ett ta över företaget. Många tyckte att det var ett riska”normalläge”. belt beslut att lämna en trygg arbetsplats och hoppa in i en helt ny bransch, men Pia har inte ångrat sig.

Pia älskar sitt jobb. ”Några människor är bara Orsakerna bakom framgången födda för att sälja!” säger hon. Naturligtvis var det Vad är då orsaken till att LKV Tuija Hurme har en stor förändring att börja dra ett litet företag efter förmedlat bostäder framgångsrikt i Västra Vanda i att ha haft flera underordnade och folk som sköter ett kvartssekel? rutinerna. En mikroföretagare tar ju hand om allt på Enligt Pia är det viktigt att personalen stänsitt företag – från kaffekokning digt utbildar sig och känner till marknadsföring. Men Pia är lagstiftningen och fastighetsnöjd med sitt beslut. Fortfaranförmedlingsmarknaden för ”Några människor är bara de efter sju år vaknar hon varje övrigt. Kunderna måste kunna födda för att sälja!” morgon med känslan ”yes – en lita på förmedlarens expertis. arbetsdag!”.

Dessutom har företagets 25 år av verksamhet i Västra Vanda gjort att det känner den lokala marknaden. ”Också Läget på bostadsmarknaden kunderna har redan anlitat oss i flera generationer”, Vi har fått läsa att priserna på bostads- och fastigsäger Pia. hetsmarknaden har sjunkit, att försäljningstiderna Och viktigt är säkert också stämningen på är långa och att det är svårt att få lån från banken. företaget. Pias mamma, som har fyllt 70, hjälper Hur ser Pia Hurme på läget? alltjämt till vid behov, och också den tredje geneEnligt Pia blev läget svårare när bankerna blev rationen, Pias dotter, är med i verksamheten. Pia mycket strängare med att bevilja lån för bostadsköp. anser att företagande är ett fint sätt att leva och Kravet på 20 % av egen finansiering för köpare av arbeta – och att kunderna är underbara. Inte behövs första bostad gjorde att kedjan plötsligt stannade. det väl mycket annat för att skapa ett framgångsrikt Bostadsaffärer bildar ju alltid en kedja. Om ingen företag! köper den lilla tvåan, kan ägaren inte köpa en större bostad osv.

HELSINGFORS FÖRETAGARE

Hur ska vårt framtida Helsingfors se ut?

TEXT PIA PAKARINEN BILDER ILONA SAVITIE

Enligt visionen som ligger till grund för Helsingfors nya generalplan förenar spårtrafiken i Helsingfors år 2050 tätt bebyggda förortscenter. Innerstaden har byggts ut längs motorvägarna som gjorts om till stadsboulevarder. Utgångspunkten för visionen är befolkningsprognosen. Enligt prognosen kommer Helsingfors att ha cirka 860 000 invånare och 560 000 arbetsplatser – nästan 150 000 fler än idag – år 2050.

I

visionen beskrivs de strategiska avsikterna av de viktigaste markanvändningslösningarna i generalplanen. Målet är att utkastet till generalplan ska färdigställas i slutet av 2014. Generalplanen ska behandlas i nämnden uppskattningsvis år 2015 och i stadsstyrelsen och Helsingfors stadsfullmäktige under 2016. År 2050 är Helsingfors centrum fortfarande ett center för företagsverksamhet. Staden har enhetliga arbetsplatsområden som även lämpar sig för industri. Företag kan erbjudas affärstomter för olika behov på bra ställen på olika håll i staden.

Utgångspunkten för visionen är befolkningsprognosen: cirka 860 000 invånare år 2050. En viktig fråga att lösa är hur man garanterar tillräckligt med bostäder för den växande staden. I visionen är Helsingfors alltigenom tätare bebyggt än idag.

Nybyggen förläggs särskilt till förorterna, kring spårtrafikstationerna. Förortcentren har blivit urbana koncentrationer för boende, service och

20

arbetsplatser. Det är självklart att om prognosen om 560 000 arbetsplatser inte förverkligas, befolkningsprognosen kan inte heller bli verklighet.

Hur ska arbetstrafik se ut? Visionens Helsingfors är en nätverksstad vars flera center förenas av spårtrafiken – metro, tåg och tvärgående snabbspårvägar. Nuvarande motorvägarna och motorvägsnära gatorna har blivit stadsboulevarder innanför Ring 1 – Österleden från Östra centrum fram till stadsgränsen. Till vissa delar har lederna kunnat täckas eller tunnlas in.

Generalplanen är en långsiktig plan för markanvändning som styr utvecklingen av stadens samhällsstruktur. Planen påverkar hur Helsingfors kommer att se ut om flera årtionden. En ny generalplan behövs eftersom Helsingfors måste kunna erbjuda måttligt prissatta bostäder till den ökande befolkningen.

Läs mer om visionen och kommentera: www.yleiskaava.fi.

21

FÖRETAGARNA I SÖDRA ÖSTERBOTTEN

Byggfix – Här prutar man inte på kvaliteten TEXT: MICAELA HESELIUS BILD: SARA BONDEGÅRD

22

23

U

lf Österback är snickare i grunden, men efter att ha jobbat några år på en byggfirma vidareutbildade han sig till byggnadsingenjör. Den egna byggfirman, Byggfix, grundade han som nyutexaminerad och i år firar han 20 år som företagare.

Det har inte alltid varit lätt, men med tiden har finländarna börjat förstå hur viktigt företagandet är och vad det tillför samhället i form av arbetstillfällen och utveckling. För Österback lockade företagandet redan tidigt, eftersom han såg det som en möjlighet att förverkliga sina egna idéer. Att starta eget föll sig därför naturligt.

Alla typer av byggtjänster Mitt i byn Påskmark, nära Kristinestads centrum, hittar vi Österback som är i full färd med ett renoveringsprojekt. En gammal skolbyggnad, den så kallade ”Lillskolan”, ska byggas om till bostadshus och det medför givetvis lite speciallösningar, speciellt när man som Österback, vill bevara och återställa till ursprungsskick. Byggfix erbjuder alla typer av byggtjänster, allt från renovering och restaurering till nybygge av både bostadshus och industrihallar samt mindre arbeten såsom terrasser, bryggor och snickarglädje. Dessutom utför man dräneringsarbeten i samarbete med en lokal entreprenör. Österback poängterar att som företagare på en liten ort bör man vara flexibel och mångsidig – både små och stora byggen är därför aktuella.

Kvalitet ger nöjda kunder Byggfixs målgrupp är kort och gott den som önskar bygga något.

Men, säger Österback, den ideala kunden, är en kund som ger oss utrymme att genomföra vårt arbete på bästa sätt. Kvalitet och gediget hantverk tar tid, men det ger också goda resultat. När vi får sätta sista handen vid arbetet syns det, slutfinishen finns där, säger Österback. Genvägar vinner man inget på, utan varje arbete ska genomföras på ett sådant sätt att det skulle platsa i det egna hemmet.

De största utmaningarna ligger därför i att hitta de bästa lösningarna för varje enskilt projekt, både kvalitets- och kostnadsmässigt. Med ett sådant tankesätt kommer man som företagare längre. Österback poängterar också att en nöjd kund är en kund som återkommer och att ett gott tecken för Byggfixs del därför är att kunderna gärna anlitar företaget om och om igen. Goda kundrelationer är A och O och Österback glädjer sig över att vissa kunder har funnits med honom ända sedan han grundade företaget.

Kunskap och kontakter Som den byggare han är föredrar Österback trä framom andra material. Men där slutar favoriseringen – slutprodukten väljer råvaran, eftersom olika träslag har olika egenskaper och lämpar sig olika väl för olika ändamål. Att Österback har en bred kunskap inom sin bransch är tydligt, med många års arbete följer också många erfarenheter.

Men, om vi inte själva har kunskapen eller tiden rekommenderar jag gärna något annat företag i nejden som jag har förtroende för, säger Österback, och understryker samtidigt att samarbete och goda kontakter inom branschen är viktigt. Alla vinner ju på det ifall vi stöder varandra, både kunskapsmässigt och nätverksmässigt.

Balans i vardagen Att få företagandet och privatlivet att gå ihop har aldrig varit ett problem för Österback, han har varit noggrann med att skilja på arbete och fritid och att inte jobba för långa dagar. Företagandet ger frihet, men också ansvar, och det gäller att hitta balans i vardagen både för sina anställda och framförallt för sig själv, när man så att säga är sin egen herre. Tack vare prioriteringarna har det alltid varit roligt på måndag morgon, säger Österback. På sin lediga tid sysslar Österback gärna med trädgårdsarbete, det är något som ger avkoppling och extra energi. Det, och att det går bra för HIFK, säger Österback och skrattar.

Byggfix byggfix.fi Grundat: 1994 Anställda: 4 Hemort: Kristinestad

Svenska Träffen – ett framtidsseminarium Kust-Österbottens Företagare står som värd för premiären av den första nationella Svenska Träffen som ordnas i Blomsterhuset i Vasa den 25.4.2014. Tillställningen är öppen för alla Företagarna i Finlands medlemmar som vill komma och lyssna samt ta del av möjligheterna att skapa nätverk inför framtiden.

Framtidsseminarium

25/04/2014 kl. 13.00 i Blomsterhuset Rådhusgatan 16, 65100 Vasa

Tillställningen leds av Företagarna i Finlands Armi Murto 13:00

Välkommen Ordförande Kust-Österbottens Företagare Caj-Erik Karp Företagsklimatet och Finland Försvarsminister Carl Haglund Inget är som förr-inte i bankbranschen heller VD Vasa Andelsbank Ulf Nylund Europa-Finland och vårt landskap behöver mera företagare Riksdagsman Peter Östman

15:00

Diskussion och buffé

19:00

Gemensam trerätters middag (egen bekostnad): Hotell Kantarellis Rostensgatan 6, 65100 Vasa

VÄLKOMMEN! Anmälningar senast den 17.4.2014 per e-post: nina.fredriksson@yrittajat.fi per tel.: 050 5848 548 Middagen bokas i samband med anmälningen

Övernattningsmöjligheter:

Original Sokos Hotel Vaakuna, Vaasa Standard enkelrum á 68 €/natt Standard dubbelrum á 88 €/natt Superior enkelrum á 88 €/natt Superior dubbelrum á 108 €/natt Bokning med märket ”KÖF 2014” senast den 11.04.2014. Bokningar per: telefon: +358 6 212 4113/4123 e-post: sales.vaasa@sokoshotels.fi Priserna inkluderar riklig frukost, kvällsbastu, inträde till nattklubben SKY, trådlöst internet och S-Bonus förmåner.

Hotell Kantarellis Enkelrum Dubbelrum

á 115 €/natt á 139 €/natt

Priserna inkluderar frukost.

Tel. 06 - 357 8100 eller hotel@kantarellis.fi.

Ersättande arbete under sjukledighet

Anvisningar för utbildningsavdrag för arbetsgivare

Återbetalning av kapital – dividend eller överlåtelse?

FÖRETAGARINFO 2/2014

Mer valfrihet i social- och hälsovårdsreformen – det är till företagarnas fördel Jag har fått en bluffaktura – vad ska jag göra?

BERÄTTA FÖR DIN FÖRETAGARKOMPIS

OM VÅRA RÅDGIVNINGSTJÄNSTER

OCH VINN EN MERCEDES-BENZ! Rekommendera medlemskap i Företagarna i Finland till en företagarkompis. I och med medlemskapet får företagaren över 100 expertersom ger råd och vägledning i företagsverksamheten.

När din rekommendation leder till medlemskap får du fritt välja en facktidskrift för 3 månader.

Dessutom deltar du i utlottningen av en Mercedes-Benz i A-serien!

Rekommendera medlemskap i Företagarna i Finland på adressen yrittajat.fi/suosittele. Ju mera du rekommenderar, desto större möjligheter har du att vinna.

EN FÖR ALLA OCH ALLA FÖR EN FÖRETAGARE!

FÖRETAGARINFO 2/2014 SKATT OCH FINANS Anvisningar för utbildningsavdrag för arbetsgivare Återbetalning av kapital – dividend eller överlåtelse?

Nya anvisningar för momsbeskattning av hälso- och sjukvårdstjänster

4 5 6

ARBETSGIVARENS ABC Ersättande arbete under sjukledighet Arbetsdomstolens rättspraxis: uppsagt anställningsförhållande består

8 9

FÖRETAGENS ABC Den juridiska rådgivaren svarar: Bluffakturor

10

LOKAL PÅVERKAN Mer valfrihet i social- och hälsovårdsreformen – det är till företagarnas fördel Små företag bör beaktas bättre i EU-lagstiftningen Betygsätt din kommun/ Små företag bör beaktas bättre i EU-lagstiftningen

12 12 13 14

LÄS FÖRETAGARINFO PÅ NÄTET

YRITTAJAT.FI/FORETAGARINFO LOGGA IN MED DITT MEDLEMSNUMMER!

FÖRETAGARINFO UTGIVARE Företagarna i Finland 6 nummer per år ISSN 1239-5544 (PRINT) ISSN 2342-1738 (ONLINE) REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsassistent tfn 09 2292 2855 anna lantee@yrittajat fi Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit kattilakoski@yrittajat fi PÄRMBILD Pixhill

ARTIKELFÖRFATTARE I DETTA NUMMER

• Arttu Joensuu, juridisk rådgivare • Susanna Kallama, chef för näringsfrågor • Sanni Kotilainen, juridisk rådgivare • Anssi Kujala, vice verkställande direktör • Laura Kurki, skatteexpert • Atte Rytkönen, juridiskt ombud

4 1 20 UTGIVNINDATUM

1

17 1

2

14 3

3

95

4

15 8

5

10 10

6

5 12

SKATT OCH FINANS

Anvisningar för utbildningsavdrag för arbetsgivare

Företagarna i Finland Laura Kurki skatteexpert t . 09 2292 2928 laura.kurki@yrittajat.fi

Utbildningsavdrag är ett kalkylmässigt tilläggsavdrag som ska göras i beskattningen av en arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk

Kalkylmässigt uppgår avdraget till cirka hälften av lönekostnaderna under utbildningstiden. Utbildningsavdrag beviljas för högst tre utbildningsdagar per anställd. Den minsta omfattningen på ett utbildningsavdrag är en utbildningsdag per anställd, dvs. en utbildning på sex timmar.

Det är möjligt att yrka på utbildningsavdrag för första gången för skatteåret 2014. Utbildningsavdrag ska yrkas med blankett 79 i samband med skattedeklarationen. Utbildningsavdrag för jordbruk ska yrkas med blankett 79A. Utbildningsavdraget påverkar inte rätten till avdrag för kostnader för utbildning av anställda. De är liksom tidigare avdragsgilla i beskattningen. Följaktligen kan ett utbildningsavdrag öka den förlust som ska fastställas för arbetsgivaren i beskattningen.

Förutsättningar för avdrag Utbildningsavdrag beviljas en arbetsgivare som bedriver skattepliktig verksamhet enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet eller inkomstskattelagen för gårdsbruk.

De arbetsgivare som utifrån karaktären och den juridiska formen på deras verksamhet inte har rätt till utbildningsavdrag kan ha rätt till utbildningsersättning. Hushållsarbetsgivare har in-

te möjlighet till utbildningsavdrag eller utbildningsersättning.

Arbetsgivaren beviljas utbildningsavdrag för utbildning av en anställd som står i ett anställningsförhållande enligt 1 kap. 1 § i arbetsavtalslagen till arbetsgivaren. Med arbetsgivare avses den för vars räkning det arbete utförs för vilket lönen betalas. Utbildningsavdrag beviljas inte för utbildning av hyrd arbetskraft, en verkställande direktör eller företagaren själv (t.ex. en näringsidkare eller en enda delägare i ett aktiebolag). Utbildningsavdrag beviljas inte för utbildning av anställda som vad gäller lönekostnaderna är föremål för lönesubvention under skatteåret.

Arbetsgivaren ska betala ut lön till de anställda under utbildningen. Utbildningsavdrag beviljas inte till den del som en anställd genomgått utbildning under sin semester eller fritid.

Förutsättningen för utbildningsavdrag är att utbildningen grundar sig på en utbildningsplan som utarbetats av arbetsgivaren. Utbildningsplanen ska sammanställas enligt samarbetslagen, om företaget omfattas av den. En arbetsgivare som inte omfattas av samarbetslagen ska utarbeta en utbildningsplan enligt lagen om ekonomiskt understödd utveckling av yrkeskompetensen.

En skriftlig utredning över att förutsättningarna för utbildningsavdrag

uppfylls ska utarbetas för varje anställd.

Rätten till avdrag uppkommer inte enbart utifrån en utbildningsplan, utan arbetsgivaren ska följa upp genomförandet av planen för varje anställd.

Utbildningen ska ha ordnats av arbetsgivaren och upprätthålla och främja den anställdes yrkeskompetens. Den ska anknyta till den anställdes nuvarande eller framtida arbetsuppgifter hos den aktuelle arbetsgivaren. Utbildningsavdrag beviljas inte för introduktion eller arbetshandledning.

Förutsättningarna för avdrag i korthet 1. Arbetsgivaren bedriver näringsverksamhet eller jordbruk.

2. Den som utbildas är en egen anställd som får lön under utbildningstiden.

3. En utbildningsplan som omfattar hela personalen har sammanställts, följs upp och rapporteras om.

4. Utbildningen upprätthåller och främjar den anställdas yrkeskompetens.

MER INFORMATION www.vero.fi > Detaljerade skatteanvisningar > Skatteförvaltningens anvisningar 2014 > Utbildningsavdrag för arbetsgivare (10.2.2014) www.yrittajat.fi > Työnantajan ABC > Osaamisen kehittäminen (på finska) (på medlemssidorna finns bl.a. utbildningsplansblanketten) Mer information om utbildningsavdraget finns även i Företagarinfo nummer 6/2013. www.yrittajat.fi/foretagarinfo

4

Företagarinfo 2/2014

SKATT OCH FINANS

Företagarna i Finland Laura Kurki skatteexpert t . 09 2292 2928 laura.kurki@yrittajat.fi

Återbetalning av kapital – dividend eller överlåtelse?

Skatteförvaltningen har uppdaterat sina anvisningar om beskattning av överlåtelsevinster av värdepapper

Den i aktiebolagslagen avsedda utdelningen av tillgångar från fonden för fritt eget kapital betraktas i beskattningen som dividend fr.o.m. skatteåret 2014.

Utdelning av tillgångar ur fonden för fritt eget kapital från ett icke listat bolag likställs dock med överlåtelse om bolaget återbetalar till aktieägaren hans kapitalinvestering innan tio år har förflutit från det att investeringen gjordes.

Lagen trädde i kraft i början av år 2014. Lagändringen omfattar återbetalning av kapital från icke listade bolag under övergångstiden.

Återbetalning av kapital från ett icke listat bolag Utdelning av tillgångar från ett icke listat bolag ur fonden för fritt eget kapital beskattas hos fysiska personer i regel som dividend. Detta omfattar också utdelningen av tillgångar ur fonden för s.k. inbetalt fritt eget kapital. Om det till den skattskyldige från fonden för fritt eget kapital dock återbetalas ett belopp som motsvarar beloppet av en kapitalinvestering som han gjort i bolaget, beskattas utdelning av tillgångar

enligt bestämmelserna om överlåtelsevinst (ISkL 33b.6 §).

Förutsättning för beskattning som överlåtelsevinst är också att 1. det har gått högst tio år från kapitalinvesteringen när medlen delas ut, och 2. den skattskyldige visar en tillförlitlig utredning om att villkoren är uppfyllda.

Om förutsättningar för beskattning som överlåtelsevinst inte uppfylls, betraktas utdelning av tillgångar som dividend och på den tillämpas bestämmelserna om dividend.

Att beskatta utdelning av tillgångar som överlåtelsevinst kommer i fråga närmast i de situationer där det av teckningspriser för aktier som delägaren har antecknat eller av optioner återbetalas till delägaren den del som har bokförts i fonden för fritt eget kapital.

Beskattning av överlåtelsevinst kommer däremot inte i fråga i situationer där fonden för fritt eget kapital har bildats genom företagsomstruktureringar eller fondöverföringar i eget kapital.

När utdelningen från fonden för fritt eget kapital beskattas som överlåtelse,

avdras anskaffningsutgiften för aktien från beloppet av de tillgångar som har fåtts vid utdelningen, dock högst beloppet av de mottagna tillgångarna.

Anskaffningsutgiften för aktien minskas med det belopp som har dragits av från utdelningen av tillgångar.

Övergångsbestämmelser När tillgångar som har kommit till genom kapitalinvestering skatteåren 2014 och 2015 delas ut ur fonden för fritt eget kapital, delas återbetalningar in i två olika grupper.

Om investeringen har gjorts före 1.1.2014 har den tidpunkt då investeringen gjordes eller vem som gjorde den ingen betydelse. I fråga om investeringar som har gjorts 1.1.2014 och därefter ska investeringen vara gjord av aktieägaren, utdelning av tillgångar ur fonden för fritt eget kapital ska ske inom 10 år från investeringen och den skattskyldige ska uppvisa en tillförlitlig utredning om att förutsättningar för kapitalinvesteringen uppfylls. Övergångsbestämmelserna tillämpas inte längre skatteåret 2016.

MER INFORMATION www.vero.fi > Detaljerade skatteanvisningar > Inkomstbeskattning av personkunder > Beskattning av överlåtelsevinster av värdepapper (24.1.2014)

Företagarinfo 2/2014

5

SKATT OCH FINANS

Nya anvisningar för momsbeskattning av hälsooch sjukvårdstjänster

Företagarna i Finland Laura Kurki skatteexpert t . 09 2292 2928 laura.kurki@yrittajat.fi

Skatteförvaltningens nya anvisningar förändrar behandlingen av momsbeskattning vid överlåtelse av arbetskraft inom hälso- och sjukvårdsbranschen

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 7 mars 2013 ett beslut (L 819) som ändrade rättspraxisen. Enligt detta beslut är en överlåtelse av arbetskraft som utgörs av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården till sin karaktär en momsfri hälso- och sjukvårdstjänst.

Den part som överlåter tjänster behöver inte ha ett tillstånd för privat hälso- och sjukvård, om tjänsten överlåts till en offentlig hälso- och sjukvårdsenhet eller en privat hälso- och sjukvårdsenhet som har beviljats tillstånd.

Tjänster som produceras som underentreprenad utgör momsfria hälso- och sjukvårdstjänster när den enhet som överlåter tjänsterna till en patient är en offentlig hälso- och sjukvårdsenhet eller en privat hälso- och sjukvårdsenhet som har beviljats tillstånd.

Dessutom ska de personer till vilka arbetskraft överlåts vara yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården.

Anvisningarna innehåller även ställningstaganden till andra frågor om momsbeskattning inom hälso- och sjukvårdsbranschen. Momsbeskatt-

ningen av hälso- och sjukvårdstjänster fastställs särskilt på grundval av vem som utför tjänsten och tjänstens natur.

Med hälso- och sjukvårdstjänster avses i mervärdesskattelagen åtgärder för att bestämma, återställa och upprätthålla en människas hälsotillstånd samt funktions- och arbetsförmåga.

Skatteförvaltningens nya anvisningar träder i kraft 1.5.2014. Anvisningarna gällande överlåtelse av arbetskraft träder dock i kraft redan 1.1.2014.

MER INFORMATION www. vero.fi > Detaljerade skatteanvisningar > Skatteförvaltningens anvisningar 2013 > Momsbeskattning av hälso- och sjukvården (19.12.2013, diarienummer A160/200/2013) www.vero.fi/sv-FI/Detaljerade_skatteanvisningar/Skatteforvaltningens_anvisningar/2013/ Momsbeskattning_av_halso_och_sjukvarden(30724) Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 7.3.2013 L 819.

MedleMsföretagare koM ihåg att utnyttja dina MedleMsförMåner!

Den avgiftsfria rådgivningsservicen finns där för dig varje vardag kl. 9–16 via 09 229 221.

6

Företagarinfo 2/2014

synergia. yrittajat.fi

Bli inte en oBekant storhet. Även om dina stövlar är stora och företagsidé stor, så kan inte enbart din storhet ge dig framgång, uta n du behöver ett bra nätverk. Nu har du chansen att nätverka på bästa möjliga sätt, med andra företagare. Kollektivet heter Synergia, en ny medlemstjänst på nätet. Synergia förenar företagare.

I Synergia kan du inrikta din marknadsföring, hitta kontakter och bli upphittad. På din egen sida kan du berätta om ditt företag. du kan beskriva dina produkter och marknadsföra dina tjänster, grunda diskussionsgrupper och massor annat. Ta och kolla samt registrera med fo- och medlemsnumret nu. Du kan vinna en Tallink Silja kryssning för två. synergia.yrittajat.fi

elsUt!! vn Mpsatljä n e l s D ä j e ysMi UU n

ARBETSGIVARENS ABC

Företagarna i Finland Arttu Joensuu juridisk rådgivare t. 09 229 221 arttu.joensuu@yrittajat.fi

Ersättande arbete under sjukledighet

Ett sjukintyg utfärdat av en läkare ger som utgångspunkt arbetstagaren rätt att vara borta från arbetet under hela sjukledigheten Det är dock arbetsgivaren som fattar det slutgiltiga beslutet om arbetstagarens sjukledighet och dess längd

Om arbetstagaren inte är helt arbetsoförmögen kan han eller hon utföra ett ersättande arbete. Det ersättande arbetet måste dock följa lagen, kollektivavtalet och villkoren i anställningsavtalet, och det får inte äventyra arbetstagarens tillfrisknande eller säkerhet.

Det finns inga lagstadgade bestämmelser om begreppet ersättande arbete, men principerna baseras på arbetsavtalslagen. Arbetsgivarens rätt att låta arbetstagaren utföra ett ersättande arbete under sjukledigheten grundar sig på arbetsgivarens rätt att leda arbetet. Om arbetsgivaren bedömer att

Ersättande arbete får inte äventyra tillfrisknandet eller säkerheten.

arbetstagaren inte är helt arbetsoförmögen kan arbetsgivaren förutsätta att han eller hon utför ett lättare arbete.

Arbetsbeskrivningen som fastställts i arbetstagarens anställningsavtal har en central roll vid utformningen av det ersättande arbetet. Som utgångspunkt är arbetstagaren skyldig att endast utföra arbetsuppgifterna i anställningsavtalet. Dessutom är en förutsättning för det ersättande arbetet att arbetstagarens arbetsförmåga inte försämras ytterligare.

Om arbetsgivaren beslutar att låta arbetstagaren utföra ersättande arbetsuppgifter måste beslutet stödas av en medicinsk bedömning och ett samtycke av en läkare. Därför borde läkaren vara insatt i förhållandena på arbetsplatsen och möjligheterna till ersättande arbetsuppgifter.

Ett typiskt exempel på ersättande arbete kan till exempel vara en situation där en arbetstagare bryter sin

arm på fritiden. I arbetstagarens anställningsavtal fastställs det att arbetsuppgifterna omfattar lyft och andra uppgifter som arbetsgivaren anvisar. Arbetstagaren kan uppenbarligen inte utföra de lyftarbeten som avses i anställningsavtalet.

Däremot skulle det vara möjligt att låta arbetstagaren utföra ett lättare arbete som motsvarar anställningsavtalet och normala arbetsuppgifter, som att leda de andra anställda. I situationer som denna rekommenderas det att arbetsgivaren låter företagsläkaren bedöma arbetstagarens förmåga att utföra lättare uppgifter.

Det lönar sig alltid för arbetsgivaren att kontrollera vilka bindande bestämmelser i kollektivavtalet som han eller hon själv omfattas av. Dessutom rekommenderas det att man på förhand utarbetar gemensamma regler om eventuellt ersättande arbete på arbetsplatsen.

Ersättande arbete i teknologiindustrins kollektivavtal I vissa kollektviavtal avtalas det separat om arbetsgivarens rätt att låta arbetstagarna utföra ersättande arbete. Till exempel i teknologiindustrins kollektivavtal anges följande: Det ersättande arbetet ska vara ändamålsenligt och i mån av möjlighet motsvara arbetstagarens normala arbetsuppgifter, och kan i vissa situationer även vara utbildning som lämpar sig för arbetstagaren. Läkarintyget över arbetstagarens arbetsoförmåga bör innehålla en beskrivning av de eventuella begränsningar som sjukdomen eller skadan medför i arbetet. Arbetsgivarens beslut om ersättande arbete för arbetstagaren ska grunda sig på ett medicinskt motiverat ställningstagande. Beslutet att låta arbetstagaren utföra ersättande arbete ska baseras på gemensamt utformade regler för förfarandet på arbetsplatsen och på en konsultation med företagsläkaren. Arbetstagaren ska ha möjlighet att diskutera med företagsläkaren innan det ersättande arbetet inleds.

8

Företagarinfo 2/2014

ARBETSGIVARENS ABC

Företagarna i Finland Atte Rytkönen juridiskt ombud t. 09 2292 2871 atte.rytkonen@yrittajat.fi

Arbetsdomstolens rättspraxis: uppsagt anställningsförhållande består Arbetsdomstolen fällde i februari sitt domslut om en arbetsgivares rätt att hålla en arbetstagares anställningsavtal som uppsagt Arbetstagaren hade inte återvänt till arbetet efter sin semester och hade inte angett något godtagbart skäl till sin frånvaro Enligt arbetsavtalslagen får arbetsgivaren anse anställningsförhållandet som uppsagt om arbetstagaren har varit frånvarande från arbetet i minst sju dagar utan att under den tiden ge sin arbetsgivare ett godtagbart skäl till frånvaron. Arbetsgivaren kan då anse anställningsavtalet som uppsagt från och med den första dagen som arbetstagaren varit frånvarande.

Arbetsgivaren kan hänvisa till denna uppsägningsgrund ända tills ar-

betstagaren kontaktar arbetsgivaren.

Då måste arbetsgivaren omedelbart meddela om uppsägningen. Arbetsgivaren kan fortfarande ha rätt att häva eller säga upp anställningsavtalet om det inte föreligger ett godtagbart skäl till frånvaron.

I detta fall hade arbetstagaren inte återvänt till arbetet efter sin semester.

Han hade lämnat sjukintyg till sin arbetsgivare som täckte frånvaron först cirka två veckor efter att semestern ha-

de avslutats. Personen hade inte uppgett något läkarintyg eller annat godtagbart skäl till sin frånvaro för tiden dessförinnan. Det enda meddelandet var arbetstagarens sons berättelse på arbetsplatsen.

Eftersom arbetstagaren inte hade något godtagbart skäl till sin frånvaro direkt efter sin semester hade arbetsgivaren rätt att anse personens anställningsavtal som uppsagt från och med att semestern avslutats.

Ingen förklaring gavs till två veckors frånvaro Arbetstagare A hade arbetat som bagare i arbetsgivarens tjänst sedan 1995. A hade varit på semester 6.6–5.7.2011.

Arbetsgivaren höll A:s anställningsförhållande som uppsagt från och med den 6.7.2011 med motiveringen att personen hade varit frånvarande från arbetet efter sin semester i minst sju dagar utan att meddela ett godtagbart skäl till sin frånvaro.

Finlands Livsmedelsarbetareförbund SEL rf krävde att arbetsdomstolen förpliktar arbetsgivaren att betala arbetstagaren lön för sex månaders uppsägningstid, semesterersättning för uppsägningstiden och en ersättning motsvarande 24 månaders lön för upphävande av A:s anställningsavtal. Arbetsgivaren och Livsmedelsindustriförbundet rf bestred talan.

Arbetsdomstolen förkastade enhälligt talan A:s son hade berättat i arbetsdomstolen att hans pappa inte var arbetsförmögen efter att semestern var slut den 6.7.2011 på grund av depression. A hade då sagt åt sin son att han ska kontakta en läkare. Sonen, som sommarjobbade på sin pappas arbetsplats, hade dessutom berättat att han hade pratat med chefen om sin pappas insjuknande.

När pappan efter semestern den 15.7.2011 återgick till arbetsplatsen skickades han hem igen. Man hade dessutom berättat för A om bolagets praxis för meddelanden om frånvaro och om händelserna som ledde till att man ansåg att uppsägningen av anställningsavtalet förblev giltig. Arbetstagaren hade heller inte kommit till diskussionstillfället som man senare hade reserverat för honom.

Uppgifterna om att A:s semester hade upphört den 5.7.2011 och att han inte hade återgått till arbetet efter det var obestridliga. Läkarintygen som arbetstagaren visade upp gällde hans frånvaro först från och med den 19.7.2011. Personen hade inte uppgett något läkarintyg eller annat godtagbart skäl till sin frånvaro för tiden 6.7–18.7.2011. Den enda förklaringen var det som arbetstagarens son berättade, dvs. att arbetstagaren inte var arbetsförmögen under frånvaron. På basis av läkarutlåtandet daterat den 8.9.2011 kunde arbetsgivaren heller inte på goda grunder dra den slutsatsen, att A skulle ha varit arbetsoförmögen redan från och med att semestern upphörde.

Arbetsdomstolen ansåg att A inte hade haft ett godtagbart skäl till att vara frånvarande från arbetet under tiden 6.7– 18.7.2011. Därmed hade arbetsgivaren haft rätt att anse arbetstagarens anställningsavtal som uppsagt.

Avgörande: TT:2014-39

Företagarinfo 2/2014

9

FÖRETAGENS ABC

Företagarna i Finland Sanni Kotilainen juridisk rådgivare t. 09 229 221 sanni.kotilainen@yrittajat.fi

Lakineuvoja Den juridiskavastaa: rådgivaren svarar: Aiheettomat Bluffakturor laskut FRÅGA Olika telefonförsäljare ringer mig ofta Jag har även fått några beställningsbekräftelser och fakturor, även om jag anser att jag inte har beställt något Vad ska jag göra?

SVAR Vid telefonförsäljning ska företagaren vara mycket försiktig eftersom det inte finns någon allmän annulleringsrätt för affärer företag emellan. Som utgångspunkt är ett avtal som ingåtts per telefon lika giltigt som ett skriftligt avtal.

Lagen skyddar inte mot ogenomtänkta eller oförmånliga avtal. Det avgörande är om ett avtal överhuvudtaget har ingåtts, och i så fall, vad det innehåller, och det har inget med annulleringsrätt att göra.

Om något avtal inte har ingåtts är fakturan obefogad. Ett typiskt exempel på en obefogad faktura är en så kallad bluffaktura, som inte baseras på ett avtal eller åtagande parterna emellan.

Ett avtal kan inte ingås ”av misstag” I situationen som frågan gäller handlar det om oklarheter gällande hur ett avtal ingås. Vid telefonförsäljning uppstår missförstånd lätt, men man måste komma ihåg att ett avtal inte kan ingås ”av misstag”. Ett avtal förutsätter alltid båda parternas vilja att ingå ett avtal.

Om ett avtal ingås förbinder det parterna så som man har kommit överens.

Vid telefonförsäljning betyder det här att endast villkoren som man har avtalat i telefon förbinder parterna. Köparen och försäljaren kan i ett senare skede komma överens om ytterligare villkor, men det här förutsätter alltid en överenskommelse.

Försäljaren kan alltså inte till exempel hänvisa till avtalsvillkor som har skickats i efterhand, om köparen inte har godkänt dem i telefon. Sådana

10

Företagarinfo 2/2014

ensidiga tillägg förbinder inte den andra parten.

Reklamera skriftligen Det är inte nödvändigt att reagera på klart obefogade fakturor. Det här gäller till exempel om parten som har skickat fakturan påstår att ett avtal har ingåtts per telefon, även om så inte är fallet.

I oklara fall är det dock motiverat att kontakta den som har skickat fakturan och att reklamera den. Det rekommenderade sättet är via e-post, eftersom du då kan spara ett bevis på att du har skickat reklamationen. Reklamering via telefon rekommenderas av denna orsak inte. Det kan även kosta att reklamera via telefon.

Reklamera även till indrivningsföretaget Du kan få en betalningsuppmaning från ett indrivningsföretag på grund av den obefogade fakturan. Det lönar sig att svara på den, så undviker du onödiga påföljder som betalningsanmärkningar.

Fakturan från indrivningsföretaget ska bestridas, dvs. du ska meddela indrivningsföretaget att fakturan är obefogad och att den inte baseras på ett avtal. Samtidigt är det bra att kort ge din egen syn på händelserna.

Indrivningsföretaget kan inte fortsätta driva in en faktura som på goda grunder har bestridits. Om parten som har skickat fakturan fortfarande anser att ett avtal har ingåtts ska parten ifråga föra ärendet vidare för behandling i domstol.

FÖRETAGENS ABC

Om ett avtal har ingåtts förbinder det parterna så som det har avtalats.

Den som har skickat fakturan ska kunna visa upp en grund till fakturan (till exempel en inspelning av försäljningssamtalet eller ett avtalsdokument) om parten vill fortsätta driva in fordran på ett framgångsrikt sätt i domstol. Avtalsvillkor eller beställningsbekräftelser som försäljaren ensidigt har skickat räcker inte för att bevisa att ett avtal har ingåtts.

Oklarheter granskas med samtalsinspelningar Vid oklara fall av telefonförsäljning kan en inspelning av samtalet spela en avgörande roll vid bedömningen av om ett avtal har ingåtts och dess villkor. Enligt personuppgiftslagen har företagaren rätt att granska inspelningar som har sparats för telefonmarknadsföring.

Inspelningen kan granskas till exempel på företagets verksamhetsplats, eller så kan företagaren begära att få telefoninspelningen skickad till sig. Om företagaren begär att få inspelningen av telefonsamtalet ska det alltid lämnas ut även i skriftlig form. Som huvudregel är det inte möjligt att vägra lämna ut inspelningen.

Jag vill få tag på samtalsinspelningen som försäljaren gjort. Hur ska jag göra?

I oklara telefonförsäljningssituationer kan du alltid lämna en granskningsbegäran enligt personuppgiftslagen till försäljaren. Granskningsbegäran bör göras genom att använda det färdiga blankettunderlaget som finns på Dataombudsmannens byrås webbplats.

Om försäljaren vägrar att lämna ut inspelningen måste han eller hon enligt lagen lämna en skriftlig förklaring där orsakerna till vägran framgår. Försäljaren anses även ha vägrat lämna ut inspelningen om han eller hon inte har gjort det inom tre månader efter att begäran lämnades.

Dataombudsmannen övervakar att personuppgiftslagen efterföljs. Om försäljaren inte lämnar ut uppgifterna kan ärendet föras vidare för behandling av dataombudsmannen. Dataombudsmannen kan kräva att försäljaren lämnar ut inspelningen under hot om böter. Vid brott mot personuppgiftslagen kan man alltid vända sig till dataombudsmannen.

MER INFORMATION Begäran om kontroll av registeruppgifter: http://www.tietosuoja.fi/50000.htm Guide till sparade uppgifter i personregistret: http://www.tietosuoja.fi/27255.htm

MER INFORMATION Du kan alltid kontakta Företagarna i Finlands rådgivningstjänst, så hjälper vi dig att lösa din situation. Den avgiftsfria rådgivningen hjälper medlemmarna på vardagar kl. 9–16 på nummer 09 229 221.

Mer information om telefonförsäljning och indrivning finns även i Företagarinfo 1/2013, 3/2013 och 4/2013. www.yrittajat.fi/foretagarinfo

Företagarinfo 2/2014

11

LOKAL PÅVERKAN Enligt företagarna var Nystad den bästa staden 2012. Vilken stad är i topp i år? Svara på enkäten som du har fått och var med och påverka.

Företagarna i Finland Susanna Kallama chef för näringsfrågor t. 09 2292 2943 susanna.kallama @yrittajat.fi

Betygsätt din kommun Företagarna och kommunerna är ett oskiljaktigt par. Företagen skapar arbetsplatser som står för huvuddelen av kommunernas kommunalskatt. Därför

Enkäten om näringspolitiska mätare utreder följande: • Hur är den näringspolitiska atmosfären i din kommun?

• Hur bör man utveckla den?

• Vilket budskap bör företagarna ge kommunen?

Du hittar en länk till enkäten i din inkorg. Det tar 5–10 minuter att svara på den. Om du inte har fått enkäten ska du meddela det till tutkimus@yrittajat.fi.

är det ur kommunernas synvinkel viktigt att företagen trivs i kommunen. Lika viktigt är det för företagarna att kommunen verkar på ett företagsfrämjande sätt och beaktar företagen i beslutsfattandet. Det är lättare att driva företag i en miljö som är positivt inställd till företagare.

I vår senaste enkät om näringspolitiska mätare år 2012 ansåg företagarna att en miljö som är positivt inställd till företag var ett av de viktigaste delområdena inom företagsinriktat beslutsfattande i kommunen. Även den allmänna näringspolitiken och upphandlingar var bland de tre viktigaste. Enligt företagarna var den bästa staden Nystad.

Forskning är en stark påverkare

kild kommun. Materialet har stor betydelse för hur vår företagarorganisation kan påverka både nationellt och i varje enskild kommun i Finland för företagarnas bästa.

I år har vi skickat ut enkäten om näringspolitiska mätare via e-post till alla våra medlemmar. När vi har fått in tillräckligt med svar från kommunerna får lokalföreningen tillgång till de kommunspecifika resultaten. Med hjälp av de kommunspecifika resultaten kan företagarna förstärka diskussionskontakten med tjänstemännen och de förtroendevalda inom kommunen. Forskning ger det näringspolitiska utvecklingsarbetet kraft och rätt riktning. Även ditt svar är alltså ytterst viktigt. Om du inte har fått enkäten ska du meddela det till tutkimus@yrittajat.fi.

Enkäten om näringspolitiska mätare formar en helhetsbild av näringspolitiken både i hela Finland och i varje ens-

FoF Growth II sätter fart på små och medelstora företags tillväxt FoF Growth II är en fond som förvaltas av statens kapitalinvesteringsbolag Finlands Industriinvestering Ab och som gör investeringar i cirka tio kapitalplaceringsfonder verksamma i Finland. Därigenom främjas tillgången till finansiering för tillväxtföretag. Fondens kapital uppgår till 130 miljoner euro.

FoF Growth II är en fondernas fond vars investeringar kanaliseras till noggrant utvalda kapitalplaceringsfonder.

På basis av den katalysatoreffekt som FoF Growth I hade under sin investeringsperiod, som nu är avslutad, kan man uppskatta att det under de närmaste åren i målfonderna kan uppstå tillväxtstödande riskinvesteringskapacitet till ett värde av en miljard euro. − Majoriteten av de nya jobben kommer att skapas vid små och medelstora tillväxtföretag. Å andra sidan utgör just finansieringen av små och medel-

12

stora företags tillväxt en av de svåraste flaskhalsarna när det gäller tillväxt. Den nya fonden hjälper för sin del att lindra problemet, konstaterar näringsminister Jan Vapaavuori.

Utöver staten har fyra arbetspensionssammanslutningar, nämligen Ilmarinen, Keva, Elo och Statens Pensionsfond, gjort investeringar i fonden. I likhet med sin föregångare FoF Growth I investerar den nya fonden i kapitalplaceringsfonder som är verksamma i Finland och som i sin tur gör investeringar i lovande icke börsnoterade tillväxtföretag. Investeringsperioden är 2014–2018. − Tack vare FoF Growth II har finländska kapitalplaceringsfonder tillgång till kapital så att de kan investera i finländska tillväxtföretag och samtidigt ställa sitt kunnande och sina nätverk till företagens förfogande. Genom fonderna

Företagarinfo 2/2014

kommer FoF Growth II att sätta fart på drygt hundra lovande och tillväxtorienterade finländska företags tillväxt, säger direktör Jouni Hakala vid Finlands Industriinvestering.

Grundandet av fonden är ett led i det program för tillväxtfinansiering som regeringen fattade beslut om i mars 2013 och som bidrar till att aktivera kapitalplaceringsmarknaden och påskynda små och medelstora företags tillväxt.

Programmet består av Tekes fondprogram för nyetablerade företag och Industriinvesterings fonder för företag i tillväxtskede. Staten kommer att vara en minoritetsinvesterare i de fonder som grundas.

Mer information: www.industryinvestment.com/hem

LOKAL PÅVERKAN Genom att tydligt särskilja mellan att ordna och producera tjänster kan man effektivisera kommunernas verksamhet, produktionen av tjänster och samtidigt skapa livskraft, nya arbetsplatser och företag.

Företagarna i Finland Anssi Kujala vice verkställande direktör t. 09 2292 2942 anssi.kujala@yrittajat.fi

Mer valfrihet i social- och hälsovårdsreformen – det är till företagarnas fördel I tre år har man nu diskuterat social- och hälsovårdsreformen (den så kallade sote-reformen) i Finland. Det är få som hänger med och förstår vad det riktigt är frågan om. Det är möjligt att nästa modell redan har presenterats när det här publiceras. I den livliga diskussionen har man dock glömt bort det viktigaste, nämligen att ordna tjänster inte är det samma som att producera tjänster.

Företagarna i Finland har gett ett utlåtande till social- och hälsovårdsministeriet med våra synpunkter om den så kallade sote-lagen. Vi anser att det centrala problemet i lagförslaget är att ansvaret för att ordna kommunala tjänster inte klart och tydligt särskiljs

från produktionen av dem. Jag förhåller mig kritiskt: förslaget borde ha innehållit en klar beskrivning av vad ansvar för att ordna innebär och vilken organisationsstruktur det kräver.

Att ordna tjänster hör till den offentliga sektorn Jag anser att ansvaret för att ordna tjänster även i framtiden ska höra till den offentliga sektorn. Den offentliga arrangören ska besluta om hur tjänsterna ska produceras. Att ordna och producera tjänster måste dock klart och tydligt särskiljas från varandra än mer än tidigare. Det är det enda sättet att effektivisera produktionen av tjänster

Valfrihet tvingar fram förändringar Vår nya hälsovårdslag ger patienterna fri rörlighet inom Finlands offentliga hälsovård. Många finländare kommer även i fortsättningen att välja den bekanta hälsocentralen eller det närmaste sjukhuset, men valfriheten har redan nu haft effekter. Den har fått sjukhusen att fästa uppmärksamhet vid utveckling och marknadsföring av sina tjänster.

Den inhemska valfriheten och EU:s patientdirektiv tvingar vårt hälsovårdssystem till en totalrenovering inom en nära framtid. Valfriheten växer. Kommunerna blir tvungna att räkna sina egna kostnader och det skapas en äkta konkurrens om hälsovårdstjänster mellan aktörerna.

Det bästa för den offentliga sektorn skulle vara att fokusera på att skapa sådana verksamhetsförhållanden som främjar bra tjänster. Och med tanke på det bör man även satsa på att förbättra förutsättningarna för privata företags tjänsteverksamhet.

Finländarna bör ha rätt att själva välja var de söker vård. Pengarna kommer med patienterna, dvs. kunderna.

Företagarinfo 2/2014

och kommunernas verksamhet. Samtidigt kan man främja kommunernas livskraft och nya arbetsplatser och företag.

Kommunernas kostnadsbörda kan lättas genom att avveckla kommunernas egen produktion och överlåta den till företagen. För kommuninvånarna är tillgången och kvaliteten på tjänster det viktigaste, inte producenten.

Ett ökat antal tjänsteproducenter säkerställer även tillgången på tjänster. Alla bör ha tillgång till viktiga välbefinnandetjänster på ett flexibelt sätt utan långa köer.

Alla producenter på samma rad Enligt Företagarna i Finland bör reformens målsättning vara att kunden ska ha valfrihet inom alla sektorer för välbefinnandetjänster. Valfriheten bör även sträcka sig till privatproducerade tjänster. På basis av undersökningar vet vi att nästan 90 procent av finländarna själva vill välja sin egen tjänsteproducent.

Det snabbaste och lättaste sättet att främja valfriheten är att utvidga användningen av servicesedlar. Till saken hör dock även social- och hälsovårdsreformen, reformen av kommunlagen och reformen av hälsovårdens finansiering.

Jag anser att alla tjänsteproducenter, den offentliga sektorn, företagen, stiftelserna och föreningarna borde placeras på en och samma linje och att finländarna borde ha rätt att själva välja var de söker vård. Pengarna kommer med patienterna, dvs. kunderna. Det skapar ett behov av äkta prissättning, kvalitetskonkurrens, nya former av betalsystem och framför allt ett behov av en verklig modell med flera producenter. Enkelt men vackert.

13

LOKAL PÅVERKAN

Små företag bör beaktas bättre i EU-lagstiftningen I EU-länderna finns det cirka 21 miljoner företag Av dem är så många som 99,8 procent små och medelstora företag, dvs sysselsätter färre än 250 personer Nästan 70 procent av arbetskraften inom den privata sektorn arbetar i SMF-företag, och majoriteten av nya arbetsplatser inom den privata sektorn skapas i SMF-företag

– Framgång i Europa förutsätter att man utnyttjar tillväxtmöjligheterna för små företag. Därför är Europaparlamentsvalet mycket viktigt för företagare, säger Företagarna i Finlands vice verkställande direktör Antti Neimala.

EU-valet ordnas i Finland 25.5.2014.

Principen om att sätta de små först måste tillämpas i praktiken EU har fört med sig lugn och stabilitet i Europa. EU-medlemskapet har öppnat upp en inre marknad med 500 miljoner konsumenter för Finland. Medlemskapet har stött den ekonomiska tillväxten, en bra sysselsättningsutveckling och en balans inom den offentliga ekonomin.

Den inre marknadens avigsida är dock överdriven reglering, som redan hotar konkurrensförmågan inom hela EU. – Den inre marknaden skapades för 20 år sedan med lagstiftning som var koncentrerad på de stora företagens behov. Lagstiftningen är fortfarande för tung med tanke på SMF-företagen. Man måste ta i bruk principen om att sätta de små först, så att de små företagens omständigheter beaktas vid beredningen av lagar, säger Neimala.

Neimala påminner om att om man vill trygga européernas välmående måste man förbättra förutsättningarna för företagande och förstärka konkurrensförmågan.

Vi utmanar de finländska medlemmarna i Europaparlamentet att:

1.

Förbinda sig till vår målsättning om att lyfta företagande till toppen av EU:s politiska program.

Kompromisslöst följa principen om att sätta de små företagen först i lagberedningsarbetet.

Som lagstiftare ha en öppen interaktion med företagsrepresentanterna.

Ansöka till kommittéer inom parlamentet som är viktiga för företagande och arbeta för att grunda en kommitté för företagande och konkurrenskraft i parlamentet.

2.

3.

4.

Mot ett företagandets Europa Valdagen är söndagen den 25.5.2014. Förhandsröstningen genomförs i Finland 14– 20.5 och i utlandet 14–17.5. Kandidatnomineringen till EU-valet avslutas 24.4.2014.

I Europaparlamentsvalet väljs sammanlagt 751 medlemmar till Europaparlamentet från 27 medlemsländer. Från Finland väljs 13 medlemmar till parlamentet.

14

MER INFORMATION Företagarna i Finlands EU-valprogram: www.yrittajat.fi/yrittajyyden_eurooppa

Företagarinfo 2/2014

Kommunledningens seminarium 2014

Företagarna i Finlands

Kommunledningens seminarium seinäjoki 14–15.5.2014 Kommunledningens seminarium ordnas redan för 22. gången och är en unik möjlighet för näringspolitiska aktörer att träffas.

Målsättningen i samarbetet är att påverka hur vi tryggar arbetsplatser i Finland, skapar nya sådana och hur mycket livskraft det finns i kommunerna.

Under seminariet kan både kommunbeslutsfattare och företagarpåverkare lära sig nya saker gällande utvecklandet av kommuner och skapandet av livskraft utan att glömma den lättsamma samvaron.

År 2014 kommer bl.a. Esko Aho, Paula Risikko samt visionsrika företagare tillsammans med kommunpåverkare att agera som talare.

Välkommen till Seinäjoki!

Anmäl dig senast 22.4. www.yrittajat.fi/kunnallisjohto

ArrAngör

I SAmArbete med