Företagare 6/2014

LEDARE Kan du hjälpa om det behövs | 3

6 / 2014

Holistiskt välmående som verksamhetsidé

6/2014

iNNEhÅLL HÄLSA & VÄLMÅENDE

LEDARE ARMI MURTo | 3

8

AKTUELLT FIF | 4 – 7

KOLUMN MIcHAEL LINDHoLM | 5

hErbATiK

10

holisktik välmående som verksamhetsidé

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

12 NYLANDS FÖRETAGARE

14 EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

18 HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

16

20

22

HELSINGFORS FÖRETAGARE

ISSN ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online) FÖRETAGARNA I FINLAND En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland.

TEMA UTKOMMER Informationsteknik & Kommunikation vecka 8 Bygg & Fastigheter vecka 15 Trafik & Turism vecka 24 Industri & Logistik vecka 37 Handel & Service vecka 45 Hälsa & Välmående vecka 52

MATERIAL 27.1.2014 17.3.2014 19.5.2014 18.8.2014 13.10.2014 1.12.2014

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

MATERIAL nina.fredriksson@yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Sandögatan 6, 65100 VASA tel. 050 584 8548

DISTRIBUTION Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHEFREDAKTÖR Armi Murto, Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

UPPLAGA 2200 st.

UTGIVARE Företagarna i Finland

TRYCK Wasa Graphics Oy

OMBRYTNING Muotoilutoimisto Into

3

LEdArE

Kan du hjälpa om det behövs?

H

är är vi igen. Årets sista nummer och nästa vår fyller tidningen redan två år. Tiden har gått otroligt snabbt och jag måste säga att vi här på FiF är av den åsikten att vi har lyckats bra med våra tidningar. Speciellt med Företagare i Finland-tidningen. Dock är vi inte ännu färdiga. Man kan alltid förbättra och hitta nya sätt att förverkliga idéer, men vi är nog rätt så nöjda. Vår målsättning har varit att informera om ärenden som berör företagare och företag samt att berätta företagsstoryn från olika regioner runtom Svenskfinland. Tillsammans med dessa grundpelare så har vi haft olika teman i varje nummer. Vi har även haft möjligheten att skicka Företagarinfon tillsammans med Företagare i Finland-tidningen, vilket har varit ett fungerande paket. Årets sjätte tidning, den som ni nu har i er hand, handlar om hälsa och välmående. I detta nummer har vi t.ex. tips på hur man bättre kan hantera stress och en intervju om första hjälpen-kurser. Hoppas att ni har användning av dessa tips och överväger att delta i en första hjälpen-kurs. För alla vet ju att det i en nödsituation är fråga om minuter. Det är också viktigt att veta att en skadad eller en person som fått en plötslig sjukdomsattack alltid måste få vård. Kanske är det du som råkar vara på plats i en sådan situation? Kanske det händer på ditt företag? Den viktigaste frågan är då: kan du ge första hjälpen och hjälpa när det behövs? Läs intervjun och fundera vidare. Kanske det är dags för dig eller för dina anställda och medarbetare att delta i en första hjälpen-kurs. Du kan även förhandla om att kursen

hålls på ditt företag om det passar dig bättre. Ännu några ord om vår organisation. FiF har en ny ordförande, Jyrki Mäkynen och även nya vice ordföranden. Mera om dessa personval från FiF:s förbundsmöte kan ni läsa i denna tidning. På förbundsmötet fastslogs även riktlinjerna för Företagarna i Finlands arbete och vilka frågor som ska prioriteras under det kommande året t.ex. i vår riksdagsvalskampanj.

Jag vill ännu även tacka för deltagandet i vår Svenska träffen-tillställning, som vi ordnade under Företagardagarna i Tammerfors. Under träffen fick vi höra Pär Andler från Rovio berätta deras företagsoch utvecklingsstory. Han jobbar med ett uppdrag för Rovio Fun Learning för att utveckla bättre undervisning för världens barn. Detta innebär digitalt undervisningsinnehåll samt en moln-baserad omgivning för att göra dylikt material lättillgängligt. Dessutom hade alla deltagare möjlighet att delta i en diskussion om Företagarna i Finlands svenskspråkiga verksamhet. Under nästa års Förbundsdagar i Vuokatti så ska vi försöka ordna en ännu längre träff med ännu mera innehåll. Detta är ju förstås inte allt, även nästa vår ordnas det en Svenska Träffen-tillställning och denna gång i Södra Finland. Mera information kommer snart.

Till sist vill jag ännu tacka alla som svarade på medlemsenkäten. Vi har startat analysarbetet och gått igenom svaren. Er respons är värdefull och ni är välkomna att kontakta mig när som helst. Jag finns till här på FiF:s kontor för att hjälpa er när ni behöver det. Vi i FiF vill ju skapa bättre förutsättning-

ar för företagare. Ert välmående är viktigt för oss.

Mera om hälsa och välmående kan ni läsa i detta nummer av Företagare i Finland. Hela vår redaktion önskar er trevliga lässtunder. Nästa tidning kommer ut 2015 och nästa år ska vi fortsätta att utveckla konceptet och förhoppningsvis kommer ni att få ännu mera ut av vår tidning. Med dessa ord vill jag önska alla en framgångsrik och lyckad vinter!

Jag önskar er en framgångsrik och lyckad vinter!

Armi Murto Chefredaktör

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

På ett litet företag har arbetstagaren de bästa möjligheterna att påverka sitt arbete De som arbetar på mikroföretag med under tio anställda har de bästa möjligheterna att påverka arbetsuppgifterna, fördelningen av arbetet och arbetstakten. Möjligheten att påverka ens eget arbete gör att den anställda orkar bättre på arbetet, vilket å sin sina förlänger tiden i arbetslivet.

D

e anställda på små företag är nöjdast med hur de kan påverka sin arbetstakt, sina arbetsuppgifter och fördelningen av

arbetet.

— En liten arbetsplats och naturlig kommunikation gör att de anställda vanligen har goda möjligheter att påverka sitt eget arbete. Detta förbättrar arbetsmotivationen, hjälper den anställda att orka med sitt arbete samt minskar frånvaron och förlänger arbetskarriären, säger Atte Rytkönen, juridisk ombudsman hos Företagarna i Finland.

Man försöker höja medelåldern för pensioneringen genom att satsa på upprätthållandet av arbetsförmågan.

De anställda på små företag upplever

Ägarchefen känner alltså arbetet, ändringarna i det samt de anställda och deras arbetsförhållanden väl.

att såväl deras psykiska som fysiska välmående är i bra skick.

— Då befolkningen åldras och åldersklasserna blir mindre, blir välmåendet på arbetet och förlängningen av tiden i arbetslivet allt viktigare, säger Rytkönen.

Uppgifterna framgår av Företagarna i Finlands utredning, som baserar sig på de uppgifter som arbets- och näringsministeriet i samband med arbetsförhållandebarometern hösten 2013 fått av löntagarna om arbetslivets kvalitet. Till Företagarna i Finlands utredning valdes i år från ministeriets material i synnerhet uppgifter som påverkar de anställdas möjligheter att orka arbeta. Synvinkeln är aktuell framför allt på grund av den färska pensionsreformen.

Organisering av arbete, diskussionskontakt, resurser och beredskap till ändringar i skick På mikroföretag med mindre än tio personer är de anställda nöjdare med diskussioner om sina arbetsuppgifter och målsättningar än på större företag.

Dessutom upplever de anställda på de minsta företagen också att deras chefer ställer sig mer konstruktivt till ändringsförslag. Även organiseringen av arbetet på arbetsplatserna och det att de anställda upplever att arbetsgemenskapens resurser är tillräckliga har en väsentlig inverkan på hur de anställda okar arbeta vidare.

— De anställda på små företag upplever att arbetet är välorganiserat oftare än de anställda på stora företag. Även om stora företag har mera resurser för organiseringen och förvaltningen av arbetet, torde de anställda själva ha bättre möjligheter att påverka saker på mindre företag, tolkar Rytkönen förfrågningens resultat.

Småföretagaren känner arbetet och de som utför det Största delen av ägarna av mikroföretag med mindre än tio personer arbetar med samma uppgifter som deras anställda, tillsammans med dem.

– Ägarchefen känner alltså arbetet, ändringarna i det samt de anställda och deras arbetsförhållanden väl. Detta är en anledning till goda arbetsförhållanden, säger Atte Rytkönen.

4

5

Jyrki Mäkynen

KOLUMN Vår kära granne Mikko Akselin

Styrelsen för Tommi Matikainen Företagarna i Finland utnämnde sitt arbetsutskott Styrelsen för Företagarna i Finland höll sitt konstituerande möte i Helsingfors den 18.11.2014. Vid mötet valdes styrelsens arbetsutskott för Företagarna i Finland.

A

rbetsutskottet sköter under styrelsens övervakning de uppgifter som hör till styrelsens befogenheter och de uppgifter som styrelsen har tilldelat utskottet samt förbereder ärenden som ska behandlas på styrelsens möten.

Företagarna i Finlands arbetsutskott består av centralorganisationens ordförande, vice ordföranden och högst sex medlemmar valda bland styrelsemedlemmarna. Enligt det verksamhetspolitiska avtalet bör minst två av dessa sex valbara personer representera branschorganisationerna.

Juhani Hyry

Hanna Munter

Företagarna i Finlands arbetsutskott 11/2014–11/2015 Ordförande: Jyrki Mäkynen, Vice ordföranden: Mikko Akselin, Juhani Hyry, Tommi Matikainen och Hanna Munter.

Medlemmar: Kai Andersson Finlands Taxiförbund, Lauri Mikkonen Norra Österbottens Företagare, Minna Nissilä Tavastlands Företagare, Pentti Patosalmi PäijänneTavastlands Företagare, Kari Varkila Läkarföretagen och Janne Vuorinen Birkalands Företagare.

Styrelsen för Företagarna i Finland samlas fyra gånger per år. Den är organisationens högsta beslutande organ efter den i oktober anordnade förbundsmötet. Arbetsutskottet samlas åtta gånger per år.

Näringslivets gemensamma budskap för nästa styrelseperiod:

En vändning i ekonomin kräver djärva handlingar Ställningstagande 19.11.2014

F

inlands ekonomi har hamnat i allvarliga problem och på avgrundens rand. För att få ekonomin att vända mot en stabil uppgång behövs djärva reformer och effektiva incitament för företagande och arbete. På grund av situationens allvar har det finska näringslivet för första gången samlat ihop gemensamma teser för att åtgärda krisen.

1. Investeringarna ska höjas, mera arbete och flera arbetstillfällen 2. Finland behöver allmänt kända finska ägare; de livsdugliga företagens kontinuitet måste säkerställas

3. Ordning på motivationen: stimulanser för arbete och framgång 4. Storleken på den offentliga sektorn måste minskas Detta är ett gemensamt ställningstagande av följande organisationer: Finlands Näringsliv EK Centralhandelskammaren K3 Familjeföretagens förbund Företagarna i Finland

Mera information om teserna finns på Företagarna i Finlands nätsida.

D

iskussioner kring den svenska utbildningen i Finland har varit ett hett samtalsämne både bland politiker och pressen. Företagarna har i allmänhet inte i större grad deltagit i diskussionen så det är kanske passligt att ge en företagares syn på saken.

Sverige och Norden i övrigt utgör en marknad på ca 20 miljoner människor. Marknaden är väldigt nära och en väl utvecklad logistik finns till förfogande. Enbart Stockholmsregionen är en marknad på ca 2 miljoner människor. Marknaderna är ganska likadana i fråga om kultur och lagstiftning och Sveriges roll för Finlands ekonomi kan vi inte låta gå obemärkt förbi. Sverige har enligt EK under de senaste 10 åren varit vårt största exportland (tävlar nära med Tyskland) och Sverige har varit det land som med en överlägsen andel står för de största investeringarna i Finland. 2013 var investeringarna i Finland 63,7 miljarder euro och Sveriges andel är ungefär 50 % dvs. 30 miljarder euro. De här investeringarna sker förstås mest i de stora bolagen men påverkar nog oss småföretagare också.

Kommunikation är mycket viktig för att upprätthålla och utveckla samarbetet. För tillfället har jag svårt att förstå varför politiker och andra sätter så mycket energi på att påverka detta negativt med att försämra förutsättningarna för samarbetet med Sverige t.ex. genom att försämra den svenska språkutbildningen. Det enda svenska universitetet utanför Sverige finns i Åbo och i våra skolor har vi en bra svensk utbildning. Utbildningen är en mycket viktig länk i samarbetet med Sverige.

Mycket glädjande är att vi just fick en bra knuff framåt i samarbetet mellan Finlands företagare och företagarorganisationen i Stockholmstrakten när vi träffades på en gemensam kryssning. Evenemanget arrangerades denna gång av våra svenska kolleger och kallades för Företagarbåten. Evenemanget var lyckat och hade samlat ca. 100 deltagare. Alla var överens om att detta evenemang måste få en fortsättning. Det finns en stor potential i den svenska och den nordiska marknaden. Detta är en av orsakerna varför FiF bör satsa på den svenska verksamheten och samarbetet med Sverige och de övriga Nordiska länderna.

God jul och Gott nytt år till er alla Michael Lindholm Svenska Utskottets ordförande

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Undersökning:

Företagsaffärerna stupar för det mesta på begärt pris och finansieringsproblem - hjälp behövs vid värdebestämning I Finland görs årligen endast ett par tusen företagsaffärer med små- och medelstora företag.

Egentligen borde man göra mer än dubbelt så många bara på grund av det faktum att företagarna blir allt äldre. Enligt köparna blir affärerna ofta inte av på grund av för högt pris. Enligt säljarna är finansieringen det största problemet. Orsakerna till ej realiserade företagsaffärer framgår av den undersökning som publicerades i november.

— Vid värdebestämning skulle man ofta behöva experthjälp. Numera utnyttjas experterna mestadels av erfarna och utbildade personer som gör företagsaffärer, berättar docent Elina Varamäki från yrkeshögskolan i Seinäjoki.

Varamäki ledde undersökningen Avbrutna företagsaffärer — ur säljarnas och köparnas synvinkel, som gjordes på yrkeshögskolan i Seinäjoki. Undersökningen belyste företagsaffärer ur de små- och medelstora företagens synvinkel. Varamäki presenterade undersökningsresultaten på konferensen Ägarbyte 2014 på tisdagen i Helsingfors.

— På grundval av resultaten kan man rekommendera att man vid offentligt finansierad ägarbytesrådgivning ska koncentrera sig noggrannare än tidigare på livsdugliga företag. För samhällets del är det viktigt att företagsaffärerna genom vilka man sparar arbetstillfällen, kommer till avslut, konstaterar Varamäki.

Finansieringen är ett problem men även en behändig förklaring På grundval av undersökningen är finansieringen av företagsaffärerna ett betydande problem. Framförallt är det säkerhetskraven som är stränga och utesluter eventuella köpare.

Elina Varamäki påpekar att finansieringen kan användas som en offentlig orsak till att dra sig ur förhandlingarna när man inte vill ange den egentliga orsaken.

6

Detta framgår av att säljarna oftare än köparna betraktar finansieringen som orsak till att företagsaffären inte blev av.

— En del av affärerna genomförs inte heller därför att det företag som ska säljas i praktiken inte är livsdugligt när man tar hänsyn till den ekonomiska bördan.

Man startar ofta försäljningen av företaget för sent Undersökningen visat att man startar försäljningen av företaget för sent.

Förutom det faktum att ägaren blir äldre utgörs tidsplaneringens risker av utsikterna för branschen och allmänna konjunkturer.

— Det är speciellt viktigt att företaget utvecklas ända fram till försäljningstidpunkten. När köpare och finansiärer diskuterar företagets livsduglighet och framtida avkastning tar de hänsyn till utsikterna för branschen, produkterna och marknaderna, säger Varamäki.

— En äldre säljare kan nödvändigtvis inte tidsplanera affären till lämpligt konjunkturläge. Försäljningen av företaget lyckas bäst när det går bra för företaget.

Fart på ägarbyte hos små företag med hjälp av ägarfonden Den största delen av ägarbytena i små företag intresserar inte kapitalfonderna. I samband med företagsköp eller generationsväxling behöver speciellt privatpersoner nästan alltid extern finansiering.

Enligt Elina Varamäki skulle en åter-

hållsam kapitalfond, som skulle placera i små inhemska företag, sätta fart på ägarbyten i mikroföretag. Placerare skulle kunna vara pensionsförsäkringsfonder och andra institutionella placerare, offentliga placerare samt privata kapitalinvesterare.

— I fondens arbetssätt borde även ingå deltagande i styrelsearbete. På så sätt skulle man kunna överföra de erfarna företagarnas know-how till den nya ägaren.

Enligt Varamäki är strandade förhandlingar inte alltid ett misslyckande.

— Vid förhandlingar kan köparen bekanta sig med företaget och konstatera att företaget inte motsvarar hans behov. Då är det bra att affären inte blir av. Det är en del av näringslivets naturliga dynamik, säger Varamäki.

Om undersökningen Det är mycket svårt att få information om avbrutna företagsaffärer. Undersökningsmaterialet samlades in under sommaren 2014 genom en internetenkät, som vidarebefordrades av Företagarna i Finland och ägarbytesexperterna. Det kom in 156 svar. Av dessa var 40 köpare och 116 säljare. Dessutom gjordes 20 temaintervjuer. Yrkeshögskolan i Seinäjoki genomförde undersökningen med ESF-finansiering som en del av projektet Konkurrensfördel med ägarbyten inom affärsverksamhet och marknadsorientering.

7

Första hjälp kunskap som behövs på arbetsplatserna text och bild nina fredriksson

E

nligt Finlands arbetarskyddslag är det arbetsgivarens skyldighet att se till att det finns första hjälpenberedskap på en arbetsplats. Detta innebär att arbetsgivaren måste se till att det finns personer på arbetsplatsen som har kunskap i första hjälpen och att det finns ändamålsenlig utrustning på plats. Utrustningen anpassas enligt arbetsplatsens behov och arbetsplatserna delas in i tre grupper beroende på hur stor risken för olycksfall är, låg risk, uppenbar risk eller särskild risk.

Isabella Olli är sjukskötare och jobbar för Röda Korset inom Österbottens svenska distrikt. Hon har hållit kurser i första hjälpen sedan år 2006 och kommer att delta i en vidareutbildningskurs för första hjälpen-utbildare. Direktiv och bestämmelser ändrar hela tiden så det är viktigt att hålla sig uppdaterad, men framför allt är det viktigt att förmedla kunskapen att hjälpa vidare.

– Målsättningen för Röda Korset är att alla medborgare skulle lära sig första hjälpen så att man vet hur man skall handla i olika situationer, säger Isabella. Första hjälpen 1

Livsviktig kunskap som förhoppningsvis aldrig behöver användas (FHJ1) är en grundkurs som omfattar 16 timmar och man kommer ganska långt på vägen genom att gå den. Vill man vidareutbilda sig efter FHJ1 så finns möjligheten att gå FHJ2 eller FHJ3, som är fördjupade versioner av FHJ1. Man kan även gå kortare kurser såsom Livräddande första hjälpen 4 – 8 timmar, där man fokuserar på återupplivning vid olika olycks- och sjukdomsscenarier Det är trots allt FHJ1 som de flesta företag är intresserade av. Arbetsplatssäkerheten är viktig och enlig lag bör det alltid finnas någon eller några, beroende på personalens storlek, som kan första hjälpen på en arbetsplats. Isabella håller kurser antingen i Röda Korsets utrymmen eller ute på arbetsplatserna. Hon kan skräddarsy kurserna som anpassas enligt företagets behov och beredskapen och materialet som behövs, exempelsvis första hjälpen-väskor och defibrillatorer, kan beställas via Röda Korset. Hon påminner om att företag kan ansöka om ersättning för kostnaderna från FPA. – Vid olycks- och sjukdomsfall är snabbheten A och O. Det är viktigt att hålla sig lugn så att man kan agera. Det bästa vore om alla på arbetsplatsen hade kunskap om första

hjälpen, men det borde åtminstone finnas en ansvarig person och en planritning över var hjälputrustningen finns, poängterar Isabella.

En första hjälpen kurs innebär mera praktiska övningar och diskussioner än teori. Man får bl. a lära sig hjärt-lungräddning och användandet av en defibrillator samt hur man får bort främmande föremål i luftvägarna. Andra livräddande åtgärder som att stilla blödningar, vårda sår och förebygga chocker ingår också i kursen. Giltighetstiden för FHJ-kurser är tre år.

Kursdeltagare blir automatiskt påminda när intyget håller på att förfalla och det är dags att uppdatera kunskapen.

– Livsviktig kunskap som förhoppningsvis aldrig behöver användas, skrattar Isabella.

Johanna Lagerholms Herbatik erbjuder naturprodukter från livsmedel till kosttillskott och kosmetika.

Holistiskt välmående som verksamhetsidé text ANNELI FRANTZÉN bilder Peter Lundqvist

Intresset för välmående och hälsa fick Johanna Lagerholm att lämna arbetet som lärare och bli ägare till en hälsokostbutik. Karriärbytet gick sist och slutligen snabbare än hon hade förväntat sig.

I

nnan Johanna Lagerholm blev företagare hade hon under några års tid varit hemma med sina tre små barn. Möjligheten till karriärbytet dök upp vid samma tidpunkt som det blev aktuellt för henne att återvända tillbaka till arbetslivet.

– Jag hade redan under vårdledigheten funderat på att byta bransch och hade också börjat fördjupa mig i hälsoproduktbranschen. Av en tillfällig-

8

het sökte den lokala hälsokostbutiken Herbatik just då en ny ägare och jag bestämde mig för att anta utmaningen.

Jag köpte butiken år 2007 och började driva den som firma. För två år sedan ändrades företagsformen till aktiebolag, berättar Lagerholm.

Strikta produktkriterier Herbatik finns i en 50 kvadratmeter stor hyreslokal i centrum av Lovisa. Butiken

har även två anställda som sköter om kundbetjäningen tillsammans med Lagerholm. I butiken finns ett brett urval av naturprodukter från livsmedel till kosttillskott och kosmetika. Enligt Lagerholm prioriteras kvaliteten högst då produkterna väljs.

– För mig är det viktigt att veta vad produkterna innehåller och vilken verkan de har. Jag söker ständigt efter ny information och jag förutsätter även att mina

9

anställda har kunskap inom branschen.

Jag rekommenderar endast ekologiskt producerade produkter eftersom syntetiska ingredienser medför mer skada än nytta för kroppen, förklarar hon.

Lagerholm lyfter även fram kundförtroendet och ansvaret som verksamheten innebär. Man måste fördjupa sig i kundens behov och kunna ge sanningsenlig information om produkterna.

– Verksamheten får inte enbart gå ut på att sälja produkter, utan målet är att tillsammans med kunden hitta de produkter som passar bäst för det aktuella behovet.

Vi är även noga med att påpeka att våra produkter endast är avsedda till att främja hälsan och de ersätter inte sjukvård, säger Lagerholm angående verksamhetsprincipen.

Kvalitet och expertis som trumfkort Herbatik har befäst sin position som de hälsomedvetna lovisabornas shoppingställe. Den typiska kunden är en vuxen som har uppnått medelåldern eller som närmar sig den, men alltfler unga börjar också hitta till butiken. Enligt Lagerholm är det speciellt ekologiska livsmedel, olika superfoods och ekologisk kosmetika som är populära bland unga.

– Det är positivt att kundkretsen utvidgas till de yngre åldersgrupperna i dessa tider då nätbutikerna används så flitigt, säger Lagerholm.

– Nätbutikerna är utan tvekan en konkurrent, men vårt trumfkort är produktsäkerhet och sakkunnig service. De produkter som säljs i en hälsoaffär har granskats av tullen och man känner till deras innehåll, vilket nödvändigtvis inte alltid är fallet vid näthandel. Vi kan också ge pålitlig information om produkternas verkan, berättar hon.

Examen i homeopati som nästa mål Johanna Lagerholms stora intresse för människans holistiska välmående har även fått henne att studera till homeopat. Det är en 4-års utbildning och hon är som bäst inne på sitt tredje studieår. Efter avlagd examen är tanken att hon ska öppna en egen mottagning vid sidan av butiken, eventuellt tillsammans med någon annan företagare inom välmåendebranschen.

– Som homeopat kan jag erbjuda kunderna nya aspekter gällande näringens inverkan på hälsan och på ett holistiskt välmående. Det finns ännu väldigt få experter inom branschen i Finland, speciellt i jämförelse med till exempel Tyskland och Frankrike där homeopati även ingår i läkarnas utbildningsprogram, säger Lagerholm.

KUST-öSTErbOTTENS FörETAGArE

Vs. Relax

är en avkopplingsoas för jäktade människor TExT ANNELi FrANTZÉN bILD ESA SiLTALOPPi

Avkopplingscentret Vs. Relax i Lillkyro erbjuder rekreations- och mötesmöjligheter för privatpersoner och företag.

Helheten kompletteras av lokala samarbetspartner av vilka kunderna kan beställa mat-, transport- eller annan önskvärd service.

V

s. Relax fick sin början då företagaren Vesa Syri köpte den övergivna affärsfastigheten i kyrkbyn i Lillkyro. Den förra ägaren hade byggt en simbassäng i fastigheten som nu renoverades. Samtidigt ändrades utrymmena för att motsvara det nya användningssyftet. Några månader förflöt från att köpbeslutet gjordes tills verksamheten startade. Nu har invånarna och företagen på orten en oas till sitt förfogande där de kan koppla av privat, ordna möten eller till exempel sitta en kväll med kompisgänget.

Ett välmåendecenter för nöjes skull Vesa Syri berättar att han vid första anblicken blev förtjust i fastigheten och efter en kort tids fundering stod också användningssyftet klart. Det hade varit en stor besvikelse för invånarna i Lillkyro då deras enda lokala simbassäng hade stängt fyra år tidigare.

Därför ville Syri rätta till situationen. Samtidigt ville han också erbjuda sina kunder andra möjligheter till avkoppling. Till en början renoverades dock fastigheten grundligt.

– Ett fysioterapiföretag hade varit verksamt i fastigheten och mottagningsrummen togs nu bort.

Istället byggdes ett konferensrum med kök. I anknytning till bassängavdelningen byggdes en traditionell bastu och en infrarödbastu och i fastighetens andra konferensrum, som är beläget bredvid bassängavdelningen, installerades en öppen spis. Därtill förnyades även fastighetens belysning och ventilation, berättar Syri.

Syri är sedan tidigare verksam som företagare inom fastighetsbranschen och har också ett jobb hos en stockhustillverkare. För välmåendecentret registrerade han ett separat firmanamn.

– Jag funderade och sökte länge ett passande namn tills jag kom på att ordet relax används i betydelsen avkoppling på många språk. Mottot kom däremot nästan av sig självt. Jag skämtade nämligen med bekanta om att jag köpt fastigheten bara för nöjes skull. Sedan märkte jag att företagsidén ligger däri och tog den som slogan, berättar Syri.

Valuta för pengarna

Vesa Syri har väckt simanläggningen i Lillkyro till ett nytt liv

10

Vesa Syri driver verksamheten utan fastanställd personal. Bokningar görs via företagets hemsida och faktureringen sker per e-post. Från den lokala super-

11

marketen kan man även köpa ett tio gångers kort som man enkelt kan fylla på genom ett telefonsamtal. Det kostar 35 euro att hyra utrymmet en timme oberoende av antalet personer.

– Jag strävar efter att erbjuda billigt och bra. Vi har till exempel en automat där man kan köpa läskedrycker till tillverkarens nettopriser. Kunderna kan även ta med sig egen servering eller beställa mat från den lokala restaurangen, pizzerian eller supermarketen.

– Det låga timpriset förutsätter å andra sidan att kunderna själva aktiverar sig lite. Smutsig disk ska läggas i diskmaskinen och kortkunderna måste själva knäppa på bastun, berättar Syri.

Verksamheten har enligt Syri startat bra och man har till och med haft fler besökare än väntat.

En del av kunderna har redan bokat egna återkommande turer och det har kommit företagsgrupper ända från Vasa och Seinäjoki. Följande steg i planerna är att utvidga servicen i samarbete med andra företagare inom välmåendebranschen.

– Under julen ordnar vi ett välmående-evenemang där lokala företag kan presentera sina tjänster. Målet är att vidareutveckla samarbetet som gagnar både kunder och företagare, konstaterar Syri.

Ung Företagare!

Vill du skapa kontakter och bolla idéer med andra unga företagare i regionen?

Vi ordnar After Work-träffar, gemensamma frukostar och annat skoj.

Vi deltar även varje år i det nationella evenemanget för unga företagare, Get Together. (www.nuoretyrittajat.fi/ tapahtumat/get-together-2015/) Alla med, vi far dit tillsammans!

TA KONTAKT!

Nina Fredriksson nina.fredriksson@yrittajat.fi KÖF Unga Företagare

Dags att lyssna på företagarna

P

å det årliga höstmötet utser lokalföreningarna en ordförande och väljer sina styrelsemedlemmar för den tid framöver som stadgarna föreskriver.

Under höstens möten har några av våra lokalföreningar fått nya ordföranden och medlemmar till sina styrelser. Ny ordförande för Korsnäs Företagare är JanErik Ravals och till Korsholms Företagares nya ordförande valdes Maria Norrlin-Asplund.

Vi här på kontoret hälsar de nya ordförandena och alla nya styrelsemedlemmar varmt välkomna.

De övriga föreningarna som fortsätter i samma konstellation som tidigare är i trygga händer och vi ser fram emot nästa års samarbete.

En av lokalföreningarnas huvuduppgifter är att fungera som intresseorganisation och påverka näringspolitiken i den egna kommunen. Våra lokalföreningar är driftiga och möjligheterna att påverka är därför goda.

Vi kan ta Malax Företagare som exempel. I början av juni ordnade Kust-Österbottens Företagare kurser angående den nya lagen om rapporteringsskyldighet inom byggbranschen. Lagen trädde i kraft den 1.7.2014 och den berör samtliga inblandade i ett byggprojekt. Tanken med anmälningsplikten är att få bukt med den gråa ekonomin inom byggbranschen, men hur fungerar det i praktiken? Uselt.

Företagen belastas av byråkratin som lagen medför och dessutom kostar detta pengar. Tidigare vice ordförande för Malax Företagare, Håkan Rönnqvist, tog saken i sina egna händer och kontaktade företagsrådet och

riksdagsledamot Lars Gästgivars. Tillsammans med fyra andra österbottningar besökte de skattestyrelsen i Helsingfors och informerade vad lagens tillämpning medför i praktiken.

De ansvariga lovade följa upp problemet. Ni fick stenen i rullning, heja Malax!

Ett annat exempel är hur Korsholms Företagare drivit på beslutet gällande rätten till inlösen av företagstomter på kommunens industriområde, ett beslut som sedan godkändes.

Det kan handla om att lokalföreningen lunchar tillsammans med kommunfullmäktige, skickar in skrivelser angående avfallshantering, samarbetar med stadens upphandlingscentral eller har sina representanter i näringslivsråd och i andra utskott. Huvudsaken är att företagarens röst blir hörd och att man lyssnar på dem som vet bäst gällande saker som berör företagarna själva.

Förutom att önska alla företagare en god jul och ett framgångsrikt nytt år, så vill jag informera att kontoret kommer att flytta till nya utrymmen i början på nästa år. Den nya adressen är Rådhusgatan 12–14 och kom ihåg att kaffepannan alltid står varm för er!

Nina Fredriksson

NYLANdS FörETAGArE

Päivi Sirén-Laine säger att det bästa med egenföretagandet är att man får vara sin egen chef och göra det man gillar. Att tycka om sitt jobb är en förutsättning då det tidvis kan bli mycket långa arbetsdagar.

Kvaliteten på vården TExT ocH bILDER MiA bErG-LUNdqViST

Folk är onödigt rädda för att ha anställda i dessa dagar. Man vill inte vara arbetsgivare, eftersom arbetsgivaravgifterna upplevs som skrämmande för många, säger Päivi Sirén-Laine vid Karis Fysioterapi. Hon har själv gått emot strömmen och har två anställda vid sin mottagning.

12

är viktigare än priset

– Trenden i min bransch är att man har egenföretagande yrkesutövare som hyr in sig i lokaliteterna, i stället för att själv anställa personal. Då företaget grundades i slutet av 1980-talet var det konceptet inte ett alternativ, konstaterar Päivi Sirén-Laine och tillägger att hon trots allt upplever att fördelarna med att ha anställd personal överväger nackdelarna.

Då Karis Fysioterapi etablerades för tjugosex år sedan var de fyra delägare med jämnstora andelar, en ägarmodell man absolut bör undvika enligt Sirén-Laine.

– Det är ingen bra idé att ha fyra delägare med lika stort inflytande, beslutsgången blir svår och det fungerar bara inte.

I dag är det Sirén-Laine som ensam driver Karis Fysioterapi, som fortfarande verkar i samma utrymmen på Köpmansgatan som vid starten.

13 Fortbildning en nödvändighet Sirén-Laine är konditionsskötare till utbildningen, men har främst arbetat med lymfaterapi. Lymfaterapi går i korthet ut på att behandla svullnader, exempelvis som behandling efter operation.

– Rent generellt kan jag tycka att fysioterapeuterna är en lite underskattad yrkesgrupp.

Folk förstår inte alltid att det finns en lång och diger utbildning i grunden. Det är också ett yrke där man aldrig blir fullärd, man måste ständigt fortbilda sig för att hänga med i utvecklingen på området.

Vid Karis Fysioterapi spenderar man årligen i genomsnitt tusen euro per person till fortbildning, vissa år ännu mera. Erfarenheten är att kvaliteten på tjänsterna är absolut första prioritet för kunderna.

– Det är mycket sällan vi får förfrågningar om pris. När klienter kontaktar oss är det viktigast att vi kan erbjuda just den typ av behandling som personen är i behov av, konstaterar Sirén-Laine.

Trots att priset inte är den avgörande faktorn då en klient söker behandling, är detta första gången i företagets historia som de märkt av de ekonomiskt ansträngda tiderna.

– På vissa behandlingar har vi märkt en viss nedgång i efterfrågan. Men konkurrensen i Karis har också hårdnat, så det är svårt att veta om det beror på ekonomin eller på att det i dag finns flera mottganingar att välja mellan.

På Karis Fysioterapi utför varje anställd i genomsnitt tio behandlingar per dag, vilket SirénLaine anser är ett lämpligt antal klienter för att få företaget att gå runt med vinst.

trycker också en önskan om större valfrihet för kommuninvånarna.

Hon omnämner ibruktagandet av så kallade servicesedlar som exempel, en åtgärd hon upplever att skulle gynna både invånarna och privatföretagarna.

– Det kan i värsta fall vara tre månaders kötid till läkare vid Karis hälsostation. I sådana situationer borde folk erbjudas servicesedlar som de kan använda vid någon privat hälsostation. Det här är ett exempel, med det kunde tillämpas på flera områden, säger SirénLaine.

Fysiotrainer på kommande Sirén-Laine får avslutningsvis frågan om framtida trender inom hennes bransch.

– Dels tror jag att folk börjar ta bättre hand om sin hälsa och kommer på behandling även i preventivt eller upprätthållande syfte, utan remiss från läkare.

– Dels tror jag att efterfrågan på så kallade fysiotrainers kommer att öka. Det har ju sedan en tid varit populärt med personliga tränare. Men en fysiotränare har en annan hälsovårdsinriktad bakgrund och kan analysera rörelser på ett annat sätt. De första skolningarna på just det här området har redan kommit i gång i Finland, säger Sirén-Laine.

bättre samarbete med kommunen Sirén-Laine tillfrågas hur hon tycker att våra beslutsfattare kunde underlätta egenföretagandet för små- och medelstora företag.

– På nationell nivå skriver jag under nära på samtliga punkter Företagarna i Finland r.f. driver.

Jag tycker exempelvis att det skulle vara viktigt att dela de kostnader som uppkommer i och med moderskapsledigheter och under de år då barnen är små och ofta sjuka. Det här är en speciellt viktig fråga för kvinnodominerade branscher.

– Men det man gör nu, att tvinga föräldrar att dela på vårdledigheten, tycker jag är rent idiotiskt. Vem som stannar hemma med barnen är en fråga som varje familj själv måste fatta beslut om, inte samhället, säger Sirén-Laine eftertryckligt.

För vi ned frågan om företagandet och verksamhetsförutsättningar på en kommunal nivå, efterlyser Sirén-Laine ett bättre samarbete mellan kommun och företagare.

– Jag tycker att man i Raseborg inte riktigt förstår hur viktiga små- och medelstora företag är för kommunens ekonomi.

Som konkret exempel omnämner hon att de lokala företagarföreningarna önskat göra upp ett näringspolitisktprogram tillsammans med staden, något som inte skett. Sirén-Laine ut-

Päivi Sirén-Laine, här tillsammans med Eva Länsiluoto (till vänster), säger att hon har ett bra team bakom sig och att den goda stämningen på arbetsplatsen gör att arbetsdagen går snabbt.

EGENTLiGA FiNLANdS FörETAGArE TExT LAUrA JOhANSSON bILDER LÄKArSTATiON ELONi

Läkarstationen Eloni satsar stort från början

T

imo och Minna Talvio grundade läkarstationen Eloni i Åbo för 1,5 år sedan. Paret Talvio hade insett att det fanns en marknad för en lokalt ägd läkarstation i Åbo.

– Tidigare har det alltid funnits åtminstone en lokalt ägd läkarstation i Åbo och när det inte längre fanns, kände vi att det är vår uppgift att grunda Eloni, berättar Timo Talvio.

Idén bakom läkarstation Eloni är att erbjuda alla tjänster på ett ställe för såväl privatpersoner, som företagskunder.

Genom ett samarbete med nätverket ”Hyvän terveyden verkosto” kan större organisationer som verkar på flera orter utnyttja Eloni i Åbo och andra läkarstationer på andra orter.

– Det är speciellt viktigt för större organisationer att vi är medlemmar i nätverket. Då kan de vara våra kunder, även om de skulle använda andra läkarstationers tjänster för de anställda som finns på andra orter, fortsätter Timo Talvio.

14

Timo Talvio är en erfaren företagare och frun Minna Talvio är läkare. Paret kände att det var dags att erbjuda Åboborna ett lokalt alternativ. Genom att kombinera entreprenörskap, läkarkompetens samt it-kunnande byggde paret upp en läkarstation med stora visioner. Man vill inte bara ta hand om sjuka, utan man vill hjälpa företag och andra organisationer att sköta om sina anställda på ett preventivt sätt.

Genom moderna system kan man i ett tidigt skede på en större arbetsplats uppmärksamma t.ex. symptom som leder i långa loppet till många och långa sjukfrånvaron samt sämre effektivitet i arbetet.

För att sparka igång en så stor verksamhet behövdes det en bra plan och funktionella utrymmen. Hyresvärden Veritas har varit en bra samarbetspart som under tiden då Hansakvarterets utrymmen renoverades, erbjöd andra utrymmen för personalet att starta upp verksamheten i. Läkarstation Eloni öpp-

nade sina dörrar den 25 april 2013 med ett team på 35 anställda. Modigt skulle någon påstå, men paret Talvio säger att det helt klart var vad som krävdes för att de skulle tas på allvar.

– Om vi hade börjat med en mindre verksamhet skulle inte större företag och organisationer ha tagit oss på allvar, konstaterar Minna Talvio.

Det blev ingen kundinvasion i början av läkarstationens historia. Sommaren kom och först på hösten började större mängder kunder hitta läkarstationen.

Paret Talvio kan glädja sig åt att läkarstationen efter 1,5 år äntligen haft några månader med positivt resultat. Men paret är inte ännu på det torra.

– Vi har skulder upp över öronen så vi får jobba vidare. Det behövs ännu lyckade år före vi är på det torra, skrattar paret Talvio.

15

Läkarstation Eloni erbjuder förutom läkartjänster också laboratorietjänster.

Minna och Timo Talvio grundade läkarstation Eloni i Åbo för 1,5 år sedan. Läkarstationen erbjuder både företagshälsovård och tjänster för privata kunder.

Arbetshälsa med fokus på preventiva åtgärder

M

inna Talvio är företagsläkare och delägare i läkarstation Eloni. Hon berättar att läkarstation Eloni vill satsa allt mera på att hjälpa kunderna i vardagen genom att ge stöd i ledarskap, öka välmåendet och förbättra arbetsförmågan hos anställda i företag.

– Vi har valt att fokusera starkt på preventiv vård och välmående på arbetsplatserna. Vi vill alltså inte att företagshälsovård är enbart sjukvård, berättar Minna Talvio.

Företag och andra organisationer som har verksamhet på flera olika orter kan också anlita läkarstation Eloni. Genom nätverket Hyvän terveyden verkosto kan kundföretaget använda sig av lokala läkarstationer på olika håll i Finland. Just nu sköter läkarstation Eloni om omkring 8500 personers arbetshälsovård från ca 600 olika företag.

Av dessa är omkring 200 mikroföretag men bland kunderna finns också stora företag som Hesburger och Veritas.

Timo Talvio är också delägare

i läkarstation Eloni. Han har lång erfarenhet av både företagsamhet och it-system. Han ville satsa på att bygga system för att följa upp data om patienterna.

Genom dessa system kan man hålla uppsikt på saker som kan i långa loppet orsaka sjukdomar och sjukfrånvarodagar på arbetsplatserna.

– Genom att följa upp de anställdas hälsa kan vi fortare känna igen symptom för vissa arbetsrelaterade sjukdomar och få dessa under kontroll före de orsakar sjukfrånvaro, berättar Timo Talvio.

– Vi vill bygga upp en långvarig relation till våra kunder och satsa på förebyggande verksamhet, i stället för att enbart sköta om de sjuka, fortsätter Minna Talvio.

Läkarstation Eloni har satsat på att ebjuda tvåspråkig service och flera av läkarna talar svenska.

– Vi vill erbjuda god service på svenska, det är viktigt för oss, säger Timo Talvio.

mellersta österbottens FÖRETAGARE

Företagarna Ulla-Beth Mäki-Jussila och Henrik Wiik är paret bakom Emmes Retreat.

Hunden Nando tycker om att vandra i skogen.

Emmes Retreat

- en plats dit du kan dra dig undan vardagens stress Text Nina Niemi Bilder Emmes Retreat

E

mmes Retreats ägare, Ulla-Beth MäkiJussila och Henrik Wiik, är ett par som drömmer om ett stressfritt liv, både för egen och andras del. Nu håller drömmen på att förverkligas.

Ulla-Beth är utbildad socionom, familjeterapeut (leg. psykoterapeut) och arbetshandledare. Hon har bl.a. arbetat på Mödra- och skyddshemmet i Vasa och med yrkesrehabilitering på Norrvalla Rehab Center. Hon vill hjälpa människor våga göra förändringar och få dem att tro på sig själva och sin förmåga att klara av de utmaningar som kommer emot i livet. År 2007 inledde hon studierna till familjeterapeut och grundade samtidigt eget företag.

Henrik är utbildad byggnadsingenjör och han har haft eget byggföretag sen år 1985. Hans kunskap och erfarenhet av planering och byggande har varit till stor hjälp nu, eftersom han själv har planerat, ritat och varit med och byggt Emmes Retreat. Henrik är en positivt tänkande livsfilosof som vet att det egna förhållningssättet har stor betydelse i alla situationer. Han har ren länge via litteratur fördjupat sig i den österländska filosofin och började sen utöva yoga och meditation även i praktiken. Nu studerar

16

Emmes Retreat bjuder på annorlunda upplevelser i lugn och fin natur han till yogainstruktur.

Hösten 2008 korsades Henriks och Ulla-Beths vägar. De märkte snabbt att deras tankevärld och värderingar stämde överens och så tog de gemensamma drömmarna och visionerna form. År 2011 skaffade paret sig ett markområde på 3 ha i Nedervetil, Kronoby kommun och de började bygga. På området finns nu huvudbyggnaden, 5 övernattningsstugor som är fullt isolerade för vinterbruk. För att spara naturen, så byggdes stugorna uppe mellan trädstammarna. Dessutom finns det en yogapaviljong, en grillstuga och bastubyggnad.

Emmes Retreat bjuder på annorlunda upplevelser i lugn och fin natur. – Vi kommer att ha kursverksamhet s.s. retreat, yogakurser och workshops av olika slag. För arbetsplatser och företagsgrupper på 10–15 personer, ordnas rekreations- och UUA-dagar, men Emmes Retreat

17

Morgonkaffe i Kronoby Kronoby kommun och Kronoby Företagare rf. ordnar gemensamma morgonkaffe stunder under år 2015.

Ta del av aktuell information och bind nya nätverk!

bastu och huvudbyggnad

är ett bra ställe även för arbetsplats- och planeringsmöten för t.ex. ledningsgrupper. – Jag erbjuder också arbetshandledning, familje- och individualterapi samt livscoaching berättar Ulla-Beth. Då inga kurser är på gång, går det bra att hyra stugorna och komma och njuta av den fina naturen. Vi har kajaker, kanoter och cyklar och det finns bra stigar och skogsvägar att röra sig på i skogarna runt omkring.

Emmes Retreat hoppas komma igång på allvar med verksamheten våren 2015 och vi hoppas att vår framtid är fylld av positiv energi, inspiration, kärlek och livsglädje som vi kan dela med våra kommande gäster, konstaterar företagarna.

Mellersta Österbottens Företagare ordnade en resa till Vasa teater i november, där man såg urpremiären för Folkets Dagblad. Före teatern var det middag där man bl.a. diskuterade kring verksamheten för de svenskspråkiga medlemmarna.

Mellersta Österbottens Företagares kontor håller julstängt 22.12.2014-6.1.2015.

Under mellandagarna betjänas Ni av Företagarna i Finland tel. 09 229 221

Vi önskar alla företagare och samarbetsparter En Fridfull Jul och Ett Gott Nytt År!

Trädhusen är isolerade, så de går att använda vintertid.

Huvudstadsregionens Företagare

Årets företagare i Vanda kör ambulans Text Marianne Sundblad bilder Rob Örthén

T

ill årets företagare i Vanda utsågs i oktober Ville Peisa och Janne Paul.

Deras företag heter Uudenmaan sairaankuljetus Oy. Det år 1968 grundade företaget sysselsätter förutom företagarna ca 70 personer och årets uppskattade omsättning är 3,2 miljoner euro.

Antalet ambulanser är 10.

Bransch med hård konkurrens och sträng reglering Tidigare fick kommunerna själva konkurrensutsätta ambulanstransporterna. Detta ledde till kostnadseffektivitet och upphandlingarna var tämligen små, vilket gjorde det lättare för mindre företag att delta i dem.

18

När hälso- och sjukvårdslagen år 2013 reviderades, överfördes sjuktransporterna till sjukvårdsdistrikten. Lagändringen har haft dramatiska effekter på den privata serviceproduktionen.

Lagändringen drabbade hårt den tidigare välfungerande akutvårdsbranschen, där en stor del av tjänsterna producerades av privata företag. Den har lett till kostnadsökningar och sämre tillgång till prehospital akutsjukvård och sjuktransporter. Enligt en extern undersökning har överföringen av verksamheten från kommuner till sjukvårdsdistrikt ökat kostnaderna med cirka 50 %.

19

Janne Paul och Ville Peisa

Av detta lider framför allt de människor som behöver hjälp men också de företagare som är verksamma i branschen. Som bäst fanns det i hela landet nästan 240 ambulansföretagare, men på två år har antalet sjunkit till cirka 45. I Nyland har antalet företag sjunkit från cirka tjugo till cirka fem.

Tidigare fanns det i varje kommun en sjuktransportföretagare, som kände sitt område och hittade fram. Nu kan avstånden i synnerhet i Norra Finland vara enorma – hur kan en ambulans komma fram tillräckligt tidigt om avståndet mellan ambulanserna i värsta fall är över 100 kilometer?

Dessutom vill Ville och Janne lyfta fram verksamhetsutveckling och innovation. Ville skulle vilja se ett enda exempel på verklig innovation inom den offentliga sektorn!

Friheter och skyldigheter Ville Peisa och Janne Paul har båda en stark bakgrund i hälsovårdsbranschen och de har jobbat på företaget länge, även innan de tog över som företagare. Under deras ledning har omsättningen stigit från 300 000 euro år 2008 till över 3 miljoner euro i år. Under den här perioden har omsättningen vuxit varje år.

Enligt Janne är den bästa parten av att vara företagare att man i princip själv kan definiera sitt arbete. Även de 70 anställda har en viss frihet. När de har jour, kan de

själva bestämma var de befinner sig – bara de är i beredskap att rycka in på en minuts varsel, när en ambulans beställs.

Framtidsutsikterna Trots att situationen i branschen är svår ser Uudenmaan sairaankuljetus Oy:s framtid bra ut. Företaget har många fleråriga avtal i kraft med den offentliga förvaltningen.

Dessutom har företaget avtal med till exempel privata serviceboenden.

Ett osäkerhetsmoment utgörs dock av den lagreform som kommer att beröra hela hälso- och sjukvårdssektorn, den s.k. sote-reformen. Enligt planerna ska reformen ju överföra beslutsfattandet från kommunerna till stora samkommuner och specialupptagningsområden.

Trots den osäkra framtiden konstaterar Ville och Janne – såsom de flesta företagare – att företagandet har blivit ett levnadssätt för dem. Och att arbeta i en bransch där man varje dag kan hjälpa människor och rädda liv måste ju i och för sig ge en viss tillfredsställelse.

Efter 17 år som företagare säger Janne att han inte skulle byta ut en enda dag.

Jag skulle inte byta ut en enda dag!

helsingfors företagare

Tuula Styrman, Create amove Oy

Lyssna på din kropp och kom ihåg att återhämta dig Text Micael Blomster BILD Jaana Tihtonen

I

Finland finns det omkring 170 000 ensamföretagare, varav över en tredjedel är medlemmar i FiF. Nedan en beskrivning om vad som kanske är vardag för de flesta.

Dagen startar i sängen. Man sträcker sig efter sin intelligenta telefon och kollar genom mailen vad som har hänt under natten. Morgonstök med snabba kolhydrater i form av rostbröd och flingor, samt kaffe i mängder. Klarvaken önskar man familjen en trevlig dag, kanske lite stressad, och lämnar barnen vid dagis eller skolan. Under tiden har man hunnit kolla sin telefon 15–20 gånger. Över skrivbordet kollar man oavbrutet på sin dator och sin mail. I snabbfart vidare ut på kundbesök och mera kaffe. En snabblunch via snabbmatskedjan och resten av dagen fortsätter i samma snabba takt. Affärsmiddag på kvällen, litet vin och en grogg, vilket resulterar i att man är hemma efter 00:00.

Man reflekterar över dagen, klämmer en sängfösare samt kollar sin telefon igen. Fram tills nu, har man kollat sin telefon ungefär 150 gånger (enligt en undersökning gjord i Sverige kollar man mobilen i medeltal 150 gånger per dygn).

Återhämtning är a och o Tuula Styrman, Create amove Oy har över 25 års erfarenhet av människor med olika besvär. Hon berättar hur viktigt det är med fysisk, social och mental återhämtning. Företaget har 12 delägare, två som arbetar heltid och fem personer som kan hoppa in vid behov. Tillsammans har dessa en erfarenhet som få besitter. De ser när en företagare behöver professionell hjälp för att hantera sin stress och återhämtning. En viss stress är nyttig, med det som många glömmer bort är återhämtningen. Att bara sitta hemma/lokala krogen och ta en öl eller två, är ingen återhämtning. Att ständigt vara online, se på sin tablett eller mobil, för att därtill ta med den i sängen är starten till att bryta ner sitt välmående.

20

Hitta en balans I dag talar alla om att företagaren skall vårda sig själv.

Och visst finns det företagare som kan skilja på jobb och fritid. En hobby kan för många vara en återhämtning. Genom att utöva någon sport eller gå på olika kurser kan göra att man återhämtar sig efter jobbet.

Att utöva en fysik sport sent på kvällen, kan som sagt kännas återhämtande, men i själva verket ökar kroppens ämnesomsättning och det tar flera timmar att få ner den igen. En öl eller två sent på kvällen ställer också till med problem i kroppen. Alkohol ger i allmänhet en bedövande känsla, men mår kroppen väl av detta?

Svar nej. Långa arbetsdagar, som dessutom drar ut sent på kvällarna och helst bör undvikas, bryter sakta men säkert ner kroppen vilket kan resultera i metabola sjukdomar såsom diabetes m.m. Att man därtill sover dåligt och oregelbundet är skadligare för kroppen än vad man tror.

Uppkopplad hela tiden vs. bra nedkoppling Idag skall man vara uppkopplad hela tiden, 24/7, via sin mobil, tablett eller annat. Tänk er tillbaks 20 år i tiden när vi hade telefonen på skrivbordet och arbetsdagen faktiskt tog slut när vi gick därifrån för att spendera tid med familjen. Efter fem arbetsdagar, kom ledigheten under helgen. Var det svårt då, troligen inte. Jag läste en artikel i en av Nordens största kvällstidningar om social samvaro idag. Nästan alla kommer med sin mobil i fickan och kan under tiden inte låta bli att titta på vad annat som händer. Teknik är bra, så länge som du bestämmer över den. Svar som att tiderna är tuffa och att man därför konstant måste följa med vad som händer, är att lura sig själv. Ta en tankeställare vad som händer runt omkring dig, känn efter vad din kropp säger och om det känns svårt så ta kontakt med en expert inom området, säger Tuula. Att återhämta sig mentalt, fysiskt och socialt är stöttepelare om du skall lyckas med ditt företagande. Människor såsom familjen och vänner är stödpersoner och ytterst viktiga för ett långt och lyckligt liv och för ett framgångsrikt företagande.

21

FörETAGArNA i SödrA öSTErbOTTEN

Vår livsstil håller oss friska TExT ocH bILD KriSTiNESTAdS NÄriNGSLiVScENTrAL Ab

H

älsa och Välmående är något som människor i alla tider har eftersträvat till. Det är ett vitt och brett begrepp, men motion, hälsosam mat och frisk luft är väl ganska långt vad vi alla kan komma överens om att är en bra grund för en hållbar livsstil för oss människor.

Camilla Storm, som driver företaget Feel i Kristinestad, har inriktat sig på människors hälsa och välmående på lite olika sätt. Inom sitt företag erbjuder hon tjänster inom tre områden; massage, mun- och tandvård samt yoga.

Storm blev färdig munhygienist 1989 och har sedan dess jobbat med den delen främst som anställd. Som munhygienist jobbar Camilla främst med förebyggande tandvård, såsom tandstensputsningar, granskningar samt information om tand och munhygien.

2007 var nästa startskott, då startade hon sin egen firma efter att ha gått en friskvårdskonsultutbildning i Stockholm.

Inom friskvårdskonsultutbildningen kom hon i kontakt med klassisk massage, dessutom har hon vidareutbildat sej inom ayurveda och erbjuder nu även sina klienter olika ayurvediska massager. Förutom friskvårdskonsult och munhygienist så har Camilla även en tredje utbildning inom området, hon är nämligen även certifierad Kundalini Yoga och meditationslärare. 2010 tog hon även över munhygienistpraktiken till sitt eget företag, så nu har hon allt samlat under ett och samma tak.

Från ett brinnande intresse till ett företag Sedan barnsben har uppmuntran hemifrån funnits för att röra på sig och många var bl.a. de skidturer familjen företog sig. Sedan ungdomstiden har intresset för hälsa och välmående

22

medvetet gått sida vid sida med Camilla Storm.

Vägen till företagare började för ca. åtta år sedan i små små steg. Anställd som munhygienist på dagen och massage eller yoga i tillägg.

– Först var det 1 dag per vecka som sedan utökades till 2 dagar per vecka o.s.v., säger Camilla. I början blev det naturligtvis mycket hoppande hit och

CAMILLA STORMS

5 TiPS

FÖR EN HÄLSOSAMMARE LIVSSTIL 1. Rör på dig 2. Ta tid för nedvarvning 3. Gör sådant du tycker om 4. Ät och lev sunt 5. Prioritera dig själv

dit. Det var kvällar efter arbetet och helgerna. Det blev för lite pauser.

– Till en början var det ju klart att man jobbade extra på många olika sätt, bl.a. i marknadsföringssyfte var jag med på olika mässor och olika tillställningar för att få synlighet och visa att jag fanns, fortsätter hon.

Nuförtiden delar Storm upp sina dagar. Vilken dag hon gör vad. Dessutom delar hon massagebänk med en annan så då behövs det struktur på dagarna, så att man inte krockar.

Under sina arbetspass ser hon många exempel på de som inte hinner tänka på sig själva. Det är bl.a. nackproblem och ryggproblem som man kan härleda till ett monotont stillasittande arbete och lite för lite rörelse under resten av dagen.

Det positiva är att Wellness trenden syns även den.

– Det är inne att träna och sköta om sig. Nya träningsmetoder dyker upp och ju bredare utbudet är desto lättare är det att ta till sig, funderar Camilla. Man kanske hittar just den formen av träning som passar en själv. Och så är det säkert så också att många dras med i trenden av bara farten, men upptäcker sedan att det var just det som de behövde och så fortsätter de.

Att leva hälsosamt är inte bara motion, utan även det att man ser över sina kostvanor samt ser till att gå ut för att få frisk luft. Många har idag späckat program med arbete och familj och barnens fritisaaktiviteter. Här gäller det att prioritera sig själv ibland anser Camilla, boka in din egen tid i din kalender.

– Ofta börjar jag dagen med yoga och en liten meditation. Det är så skönt att meditera på morgonen då huvudet är tomt. Man får en så fin start på dagen.

Sedan så tränar jag flitigt på gymmet, och då jag har hundar så går man ut med dem flera promenader om dagen, säger hon med ett leende.

– Sedan tror jag att en stor del av välmåendet ligger i att man tycker om det man gör. Glädjen i jobbet. Det som ger mig mycket är bl.a. responsen från klienterna, nöjd klienter-nöjd vårdare Att vara företagare innebär att man kan bestämma mycket över sin egen tid och det tycker Camilla är mycket bra.

Kontroll över ditt arbete, kontroll över din tid, det är en företagsförmån.

23

med i alla Faser av Företagandet!

Som medlem i Företagarna i Finland är du inte ensam. Vi övervakar dina intressen och är ditt språkrör gentemot beslutsfattarna. Du kan även lita på att expertisen finns nära dig alltid när du behöver den.

Dessutom ger de förmåner som våra samarbetspartner erbjuder ditt medlemskap ett mervärde i pengar.

Att vara medlem i Företagarna i Finland lönar sig på många sätt.

expertis som rör Företagande!

Som medlem får du experthjälp i frågor som gäller socialskydd,

i Företagarna i Finland står ett nätverk av hundra externa proffs

företagsjuridik, avtal, beskattning, marknads-, industri- och kon-

samt regionala rådgivare som nås genom den egna regionför-

kurrensjuridik, arbetslivsjuridik, miljöfrågor, betalningsrörelse, ut-

eningen till ditt förfogande. Ring vår avgiftsfria rådgivning var-

bildning, generationsskiften och ägarbyten. Förutom experterna

dagar kl. 9−16 tfn 09 229 221. Ditt samtal kopplas till en expert.

Unika riksomFattande medlemsFörmåner 2014!

Våra samarbetspartner vill medverka i företagarnas fram-

och datatekniktjänster samt inbesparingar i bränslekostnader.

gångshistorier. Dra nytta av förmånerna. Du får rabatter och

Kom även ihåg de förmåner som din egen regionförening har

förmåner på bl.a. försäkringsskydd, båtresor, mobilkommu-

förhandlat för sina medlemmar. Läs mer på www.yrittajat.

nikation, biltvätt, biluthyrning, försäljning och marknadsfö-

fi/medlemsformaner.

ring, inkvarterings- och mötestjänster, elektricitet, postnings-

Försäkra dig om ditt Fortsatta medlemskap och garantera dina Förmåner även nästa år. yrittajat.Fi

Hur kommer jag överens om prövotid?

Bestämmande av platsen för arbetets utförande

Företagarens arbetsvillkor ändras

6/2014

omvänd momsskyldighet för försäljning av metallskrot och -avfall skatteskuldsregistret tas i bruk – vad innebär det i praktiken? ”Hur kan jag stå till tjänst?” frågar upphandlingsombudsmannen

Tacka och uppmärksamma Företagandet är utmanande. Framgång i sig belönar, men därutöver förtjänar företagaren speciellt erkännande.

Företagarna i Finland vill ge erkänsla åt företagare och personer som verkat för företagande genom att bevilja företagarkors enligt ansökan.

Ett företag kan också uppmärksamma sin personal med Företagarna i Finlands förtjänstkors som motsvarar företagarkorsen. Förtjänstkorsen kan delas ut t.ex. under företagets märkesår eller personens egna märkesår.

Tilläggsupggifter och ansökningsblanketter: www.yrittajat.fi/fortjanstprodukter eller telefon 09 229 221.

Företagarinfo 6/2014 Skatt och finans Skatteskuldsregistret tas i bruk – vad innebär det i praktiken? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Omvänd momsskyldighet för försäljning av metallskrot och -avfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Regler om försäljningsland inom elektroniska tjänster ändras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

FöretagEns ABC Det blir lönlöst att cirkulera tidningar via Åland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Förhöjda avskrivningar av produktiva investeringar fortsätter ännu under 2015 och 2016 . . . 9 Företagare eller arbetstagare? Nya anvisningar från skatteförvaltningen . . . . . . . . . . . . . . . 9

Arbetsgivarens ABC Den juridiska rådgivaren svarar: Ändring av platsen för arbetets utförande . . . . . . . . . . . . . 10 Den juridiska rådgivaren svarar: Att komma överens om prövotiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Flera förändringar i FPA:s e-tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Företagens ABC Det nya tillväxtprogrammet påskyndar internationaliseringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Företagaren som person Företagarens arbetsvillkor ändras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Lokal påverkan ”Hur kan jag stå till tjänst?” frågar upphandlingsombudsmannen av företagaren . . . . . . . . . . 16 Det finns ännu saker att förbättra i Sote-förslaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Läs Företagarinfo på nätet

yrittajat.fi/foretagarinfo Logga in med ditt medlemsnummer!

FÖRETAGARINFO Utgivare Företagarna i Finland 6 nummer per år.

ISSN 1239-5544 (print) ISSN 2342-1738 (online) REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsassistent tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi PÄRMBILD Pixhill

Artikelförfattare i detta nummer

• skattesakkunnig Satu Grekin • näringspolitisk ombudsman Hannamari Heinonen • juridisk ombudsman Harri Hellstén • verkställande direktör Anssi Kujala • juridisk rådgivare Kaisa Salo • juridisk rådgivare Saija Sompio

5 1 20 UTGIVNINDATUM

1 . . . . . . . . . . . 12.1.

2 . . . . . . . . . . . . 9.3.

3 . . . . . . . . . . . . 4.5.

4 . . . . . . . . . . . 11.8.

5 . . . . . . . . . . . 5.10.

6 . . . . . . . . . . 30.11.

SKATT OCH FINANS

Skatteskuldsregistret tas i bruk – vad innebär det i praktiken?

Från och med den 1 december kan vem som helst gå och se i ytj.fi- datatjänsten om ett företag har skatteskulder på över 10 000 euro eller brister i anmälningar till Skatteförvaltningen. Reformen är en del av bekämpandet av den gråa ekonomin.

Hur får man en anteckning om skatteskuld?

Det offentliga skatteskuldsregistret visar “rött”, om företaget har över 10 000 euro i skatteskuld som förfallit till betal-

ning och för vilken det inte finns en gällande betalningsplan, som man kommit överens om med Skatteförvaltningen och som följs, eller som inte omfattas av en skuldsanering eller ett företagssaneringsprogram som fastställts i domstol.

En betalningsplan som gjorts upp med utsökningen hindrar inte att skatteskulden publiceras i skatteskuldsregistret.

Skatteskuldens belopp i euro offentliggörs inte. Anteckningen är alltså likadan, vare sig skatteskulden är 10 001 euro eller flera miljoner.

Anteckningen görs 2–4 veckor efter

KommenTAR Företagarna i Finland krävde i lagberedningen att nedre gränsen för skatteskuld som registreras offentligt höjs och att orsakerna till betalningsproblemen beaktas bättre. Kraven blev beaktade: Det blir ingen registeranteckning, om den skattepliktiga har kommit överens om ett betalningsarrangemang med skattemyndigheten. Riksdagen höjde också den nedre gränsen för en skatteskuldsanteckning från det planerade 5000 euro till 10 000 euro.

Därtill krävde och fick Företagarna i Finland igenom att en skatte skuld, för vilken man har sökt ändring och vars verkställighet har avbrutits, inte antecknas i registret. Ännu i sista stund fick Företagarna i Finland till stånd att om ett betalningsprogram enligt företagssaneringslagen har fastställts för företaget, publiceras uppgiften om skatteskuld inte i skatteskuldsregistret

att företaget har påmints om skatteskulden. De företag som ofta är föremål för indrivning får en anteckning inom två veckor. För de företag som vanligtvis betalar sina skatter i tid görs anteckningen om cirka fyra veckor. Det är ändå bäst att förbereda sig på två veckor.

En påminnelse är till exempel ett elektroniskt skattekontoutdrag. På skattekontoutdraget syns emellertid inte den tidpunkt när störningen blir offentlig.

Hur kan man få bort anteckningen?

Anteckningen tas bort utan särskild begäran, när skatteskulden blir mindre än 10 000 euro, när Skatteförvaltningen får en uppgift om en betalningsplan eller avbruten verkställighet, när saneringsprogrammet/skuldregleringen fastställs eller när utebliven anmälan tillställs Skatteförvaltningen.

Om ditt skattekonto är på minus, kom genast överens om en betalningsplan med skatteförvaltningen.

Ytterligare information direktör Anna Lundén, Företagarna i Finland, anna.lunden@yrittajat.fi, 09 2292 2937 skatteexpert Satu Grekin, Företagarna i Finland, satu.grekin@yrittajat.fi, 09 2292 2928

4

Företagarinfo 6/2014

SKATT OCH FINANS

Det syns en anteckning om en stÜrning trots att det inte finns nügon skatteskuld – varfÜr?

En utebliven periodskattedeklaration (mervärdesskatt, fÜrskottsinnehüllningar, socialskyddsavgifter) orsakar en stÜrningsanteckning, även om fÜretaget inte har transaktioner under münaden i früga. Detta händer även om man inte skulle ha ett enda euro i skatteskuld.

ret. Om südan inte finns, finns det inte behov av ytterligare ütgärder. Om det finns skatteskuld, ska man be om ett skatteskuldsintyg.

Om beställaransvarslagen inte kom-

mer att tillämpas, medfÜr ärendet inga egentliga skyldigheter. FÜretaget kan Üverväga om det skall ingü ett avtal eller inte.

Ta ütminstone hand om de här Kontrollera skattekontoutdraget varje münad, fÜr det är den enda varningen innan en stÜrningsanteckning om moms, fÜrskottsinnehüllningar och socialskyddsavgifter publiceras.

Skattekontoutdraget kan kontrolleras pü skattekontots online-tjänst den 22:a dagen varje münad. Exempel: när skatten fÜrfaller den 12:e dagen, sker püminnelsen den 22:a dagen. Om fÜretagaren inte reagerar inom 14 dagar blir skatteskulden offentlig.

Om ditt skattekonto är pü minus, kom genast Üverens om en betalningsplan med skattefÜrvaltningen. Betalningsplanen är en engüngsmÜjlighet, sü fÜlj den och skaffa dig inte ny skatteskuld eller anmälningsbrister. Om du vet om andra omständigheter som kan stÜra skattebetalningen, ta genast kontakt med SkattefÜrvaltningen fÜr att uppdatera betalningsplanen.

Om skattekontot är pü minus pü grund av anmälningsfel, skynda dig att ge en korrigerande anmälning.

Se till att periodskattedeklarationerna gür till SkattefÜrvaltningen senast pü fÜrfallodagen. Genom att lägga ut anmälningen kan du dela risken med tjänsteleverantÜren Jag har fÜr avsikt att kÜpa av ett fÜretag som har en stÜrningsanteckning.

Hur ska jag veta om jag vĂĽgar?

Om beställaransvarslagen kommer att tillämpas, müste man fÜrst kontrollera i skatteskuldsregistret, om avtalspartnern har en anteckning i regist-

SENIORMEDLEMSKAP I FÖRETAGARNA I FINLAND Är du en minst 55-ürig medlemsfÜretagare som avslutat fÜretagsverksamheten? Seniormedlemskapet är ett gott sätt att vara med i de bekanta fÜretagarkretsarna sedan man avslutat sin fÜretagsverksamhet!

Seniormedlemmens tjänster

Hur bli seniormedlem?

eÏ 3/%0*¼6)2-2+)2Ï*%7878”00)6Ï7-2%Ï)+2%Ï 8.”278)6Ï731Ï)6&.9(7ϖ8Ï7)2-361)(0)11%62%@Ï )2-361)(0)11)2Ï7%/2%6Ï6¼786”88Ï-Ï03/%0*¼6)2-2+)27Ï1¼8)2AÏÏ 1)2Ï03/%0*¼6)2-2+)2Ï/%2Ï/%00%Ï7-2%ÏÏ 7)2-361)(0)11%6Ï8-00Ï*¼6)2-2+)27ÏÏ 1¼8)2Ï3',Ï8-0078”002-2+%6 eÏ 2*361%8-327&6):Ï3',Ï8-0078”002-2+%6Ï%:Ï(-2Ï regionfÜrening eÏ - T7Ï#6-88”.”7%231%8Ï3',Ï ¼6)8%+%6-2*3 eÏ –(+-:2-2+78.”278)6

%Ï /328%/8Ï 1)(Ï 36(*¼6%2()2Ï *¼6Ï (-2Ï 03/%0*¼6)2-2+Ï)00)6Ï78=6)07)1)(0)1@Ï 9Ï7/%00Ï-2*36)1)6%Ï (-2%Ï 944(%8)6%()Ï /328%/8944+-*8)6Ï I2%12AÏ %(6)77AÏ 8)0)*322911)6Ï 3',Ï )O4378%(6)77JÏ3',Ï(–Ï/%2ϔ6)2()8Ï*¼6%7Ï:-(%6)@Ï 328%/8944+-*8)62%ÏÌ22)6Ï(9Ï4–Ï;;;@=6-88%.%8@ÌO 7-(362%@Ï 3/%0*¼6)2-2+)27Ï 78=6)07)Ï &)7098%6Ï 31Ï7)2-361)(0)17/%4@

FĂśretagarinfo 6/2014

Medlemsavgift Ï)963^–6@

5

SKATT OCH FINANS

Företagarna i Finland Satu Grekin skattesakkunnig tfn 09 2292 29328 satu.grekin@yrittajat.fi

Omvänd momsskyldighet för försäljning av metallskrot och -avfall Från början av år 2015 blir tillämpningen av den omvända mervärdesskatteskyldigheten obligatorisk i följande fall

1) 2)

föremål för köpet är metallskrot eller -avfall

köparen och säljaren är antecknade i registret över mervärdesskattskyldiga

Omvänd momsskyldighet innebär att säljaren inte påför mervärdesskatt på försäljningspriset och inte heller redovisar den till staten. Däremot deklarerar köparen skatten i sin egen mervärdesbeskattning som skatt som betalas för köpet. Samma skatt kan också deklareras som avdragbar skatt (i punkt 307) förutsatt att köpet har gjorts för ett avdragbart syfte.

Köparen deklarerar mervärdesskatten på sina köp av metallskrot och -avfall i periodskattedeklarationen i samma punkter som den omvända mervärdesskatten på byggtjänster, dvs. 318 och 320. Säljaren meddelar försäljningen av metallskrot och -avfall i punkt 319.

Exempelsituationer:

6

Rivningsarbeten

Förmedlare, mottagningstjänster

Metallskrot och -avfall kan säljas så att säljaren av köparen får rivningstjänster som vederlag. Ur mervärdesskattesynpunkt ses detta som två olika försäljningar som båda är separat momspliktiga.

Exempel: A ab äger en industrihall av metall och vill riva den. B ab ger A en offert om rivningsarbetet till priset 180.

B får behålla rivningsmaterialet som parterna tycker är värt 100. Därtill betalar A 80 till B. Ur mervärdesskattesynpunkt anses A sälja metallskrot till B till ett värde på 100. På denna försäljning tillämpas metallskrotets omvända moms.

Samtidigt anses B sälja rivningstjänster till A för 180. På denna försäljning tillämpas antingen vanligt momsförfarande eller den omvända mervärdesskatten på byggtjänster. Det senare tillämpas i det fallet att rivningsarbetet har som syfte att röja byggplatsen för ett nytt byggande och A är annat än en sporadisk säljare av byggtjänster.

I skrothandel kan man också använda en förmedlare.

Förmedlaren kan bl.a. sköta om arrangemangen med uppsamlingen. I dessa situationer ska man fästa uppmärksamhet vid, om skrotet säljs direkt från producenten till slutköparen skrotet säljs först till förmedlaren och sedan som andra försäljning från förmedlaren till slutköparen förmedlaren säljer skrotet till slutköparen i sitt eget namn för den ursprungliga säljarens räkning det är fråga om något annat förfarande.

I varje alternativ tillämpas olika föreskrifter inom mervärdesbeskattning. Speciellt om det är frågan om ett delvis internationellt arrangemang, måste frågan om mervärdesskatt redas ut.

Om skrotets värde är obetydligt, kan säljaren av metallskrot betala för att skrotet tas emot. Då anses helheten sannolikt inte vara försäljning av metallskrot, utan försäljning av mottagningstjänster för skrot.

Skatteförvaltningen kommer att ge specifikare anvisningar om frågan inom den närmaste framtiden.

Företagarinfo 6/2014

Skatt och FinanS PIXHILL

omvänd skatteskyldighet tillämpas i försäljning av följande oädelt metallskrot och -avfall: 1. järnbaserat avfall och skrot; tackor som är smälta av skrot, järn eller stål (KN-nummer som börjar med 7204) 2. koppar (KN-nummer som börjar med 7404) 3. nickel (KN-nummer som börjar med 7503) 4. aluminium (KN-nummer som börjar med 7602) 5. bly (KN-nummer som börjar med 7802) 6. zink (KN-nummer som börjar med 7902) 7. tenn (KN-nummer som börjar med 8002) 8. skrot och avfall som består av vissa andra oädla metaller (KN-nummer som börjar med 8101–8113) 9. avfall och skräp från galvaniska par, galvaniska batterier och elektriska ackumulatorer, slutanvända galvaniska par och batterier samt slutanvända elektriska ackumulatorer (KN-nummer som börjar med 854810).

ytterLigare inFormation KN-nummer: Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan.

definition av metallskrot och -avfall Den omvända skatteskyldigheten tilllämpas i handeln med oädelt metallskrot och -avfall. Det som blir utanför är alltså till exempel plast-, pappers- och glasavfall och annat motsvarande avfall, ädelmetaller samt försäljning av tjänster i anslutning till egentligt metall-

skrot och -avfall.

Det är fråga om skrot när det lämpar sig för omsmältning efter lätt sortering eller annan åtgärd. Med avfall avses material som dess producent inte kan utnyttja.

I defi nitionen av begreppet skrot el-

Företagarinfo 6/2014

ler metallskrot och lösningen av tolkningsfrågor i anslutning till den används KN-nomenklatur (den kombinerade nomenklaturen) så som den har varit i kraft 1.1.2013. I tullens TARIC-databas kan man också göra sökningar om tidigare nummerinnehåll.

7

arBetSgivarenS aBc

Regler om försäljningsland inom elektroniska tjänster ändras Med elektronisk tjänst avses att inga fysiska varor överlåts till köparen. En elektronisk beställning som sådan gör inte försäljningen till en elektronisk tjänst, utan själva produkten måste också vara icke-fysisk.

Med elektroniska tjänster avses till exempel nättidningar, spel, reklamutrymme, bredbandsförbindelse, samtalstid osv. På försäljning av såana tjänster samt tele- och radiosändningstjänster till en konsument i en annan EU-stat skall från och med januari tilllämpas mervärdesskatten i konsumentens stat. Hittills har man tillämpat mervärdesbeskattningen i säljarens land på sådan försäljning.

Ändringen gäller alltså 1) försäljning av elektroniska tele-, radio- och televisionssändningstjänster 2) försäljning till konsumenter i en annan EU-stat 3) försäljning som inte sker via en förmedlare (t.ex. marknadsplatser, portaler, plattformer).

Om elektroniska tjänster säljs till konsumenter via en förmedlare, som t.ex. marknadsplatser, portaler, plattformer, fi nns det för mervärdesskattens del en föreskrift om när den elektroniska tjänsten inte ses ha blivit såld till konsumenten utan till det företag som erbjuder förmedlingen. Då tillämpas B2B-handelns regler om försälj-

ningsland. I den här situationen måste förmedlarföretaget ta i beaktande de förändrade reglerna när företaget säljer tjänsterna vidare till konsumenter.

Alla företag som säljer dessa tjänster måste gå igenom sin verksamhet och kontrollera vilka dess kunder är.

Till och med i den situationen att alla kunder är fi nländare eller enbart företag, måste företaget kontrollera bevis på i vilket land kunden befi nner sig, momsnummer osv. Som minimiåtgärd för exempelvis webbeställningar skall man be kunden uppge sin vistelsestat och eventuella momsnummer.

ytterLigare inFormation Skatteförvaltningen har publicerat två anvisningar om ämnet 11.11.2014: Mervärdesbeskattning av teletjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster A79/200/2014 Den särskilda ordningen för mervärdesskatt A80/200/201

medlemsföretagare kom ihåg att utnyttJa dina medlemsförmåner!

Ring vardagar kl. 9–16 till numret för den avgiftsfria telefonrådgivningen 09 229 221.

Ditt samtal kopplas till en expert!

8

Företagarinfo 6/2014

Företagens ABC

Det blir lönlöst att cirkulera tidningar via Åland Tidningsprenumerationer blev momspliktiga från och med början av år 2012. Detta ledde till arrangemang där tidningen skickades till Åland för buntning, postning och vidare åtgärder före leveransen till läsaren.

När tidningen skickades till en läsare i Fasta Finland, kunde momsbeskattningen undvikas genom att utnyttja importmomsens och den minsta uppburna skattens nedre gränser. Man ville ingripa i verksamheten, och lagförslaget om ändringen är på slutrakan i riksdagsbehandlingen. Ändringen lär dock inte verkställas i föreslagen form.

I stället för att ändra själva mervärdesskattelagen föreslår man nu att lagen om Ålands momsundantag ska ändras. När en tidning eller tidskrift som utkommer en gång i veckan eller mera sällan transporteras från landskapet Åland till övriga Finland, skulle detta till skillnad från nuvarande situationen inte ses som import i moms-bemärkelse. I stället skulle det vara fråga om vanlig momsbelagd inhemsk försäljning.

Regeringens proposition om ärendet samt utskottets betänkande finns på riksdagens webbplats.

Ytterligare information

www.eduskunta.fi: RP 53/2014 samt FiM 20/2014.

Förhöjda avskrivningar av produktiva investeringar fortsätter ännu under 2015 och 2016 Den temporära dubbla avskrivningsrätten för produktiva investeringar i beskattningen fortsätter trots allt ännu under skatteåren 2015 och 2016. I vårens ramria hade tidigare utstakats att skatteåret 2014 skulle vara det sista tillämpningsåret.

Rätten till valfri dubbel avskrivning gäller de fabriks- och verkstadsbyggnader som tagits i bruk under dessa år samt anskaffningskostnader för de maskiner och anordningar som används i fabriken och verkstaden.

När man överväger en dubbelavskrivning bör man komma ihåg att även om resultatet och skatten för detta minskar, minskar samtidigt även företagets nettoförmögenhet. Det sistnämnda leder till högre beskattning av dividenden för en personaktieägare.

Ytterligare information

Skatteförvaltningens anvisning 24.3.2014: Lagen om höjda avskrivningar på produktiva investeringar skatteåren 2013 och 2014, A21/200/2014

Företagarinfo 6/2014

PIXHILL

Företagare eller arbetstagare? Nya anvisningar från skatteförvaltningen Skatteförvaltningen gav nya anvisningar om när ett arbete som köpts av en underleverantör har blivit utfört som företagare och när som arbetstagare. I den nya anvisningen ges mera tyngd än tidigare till parternas avtal om huruvida det finns ett anställningsförhållande eller ett uppdragsförhållande mellan dem.

Anvisningarna höll på att gå i en sämre riktning för företagarna, men tack vare Företagarna i Finlands kommentarer kunde riktningen ändras och anvisningarna fungerar nu bättre för företagarna.

Gränsdragningen mellan företagarinkomsten och lönen har länge varit en het fråga i beskattningen.

Om skattemyndigheten inte godkänner en liten underleverantör som företagare, kan företagarens inkomst beskattas senare som lön.

Uppdragsgivaren som köpt tjänster kan då bli tvungen att betala arbetsgivaravgifter. .

Ytterligare information

www.vero.fi: > Detaljerade skatteanvisningar > Näringsbeskattning > Lön och arbetsersättning i beskattning

9

Arbetsgivarens ABC

Företagarna i Finland Saija Sampio juridisk rådgivare tfn 09 229 221 saija.sampio@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar: Ändring av platsen för arbetets utförande FRÅGA: Kan arbetsgivaren ändra den plats där arbetstagaren utför arbetet?

sVAR: Arbetsgivaren kan ändra arbetstagarens plats för arbete med stöd av sin direktions- eller arbetsledarrätt – dock inom gränserna för de villkor som fastställts i arbetsavtalet. Om platsen för arbetets utförande har utförligt bestämts i arbetsavtalet, kan den inte ändras enbart med stöd av direktionsrätten. Även om platsen för arbetets utförande inte direkt skulle bestämmas i arbetsavtalet, kan den etableras i praktiken. Då får arbetsgivaren inte ensidigt ändra villkoret utan uppsägningsgrund och uppsägningstid.

Om en person har arbetat i samma fabrik i åratal, kan man tänka att platsen redan har etablerat sig som en del av anställningsförhållandets villkor. Då kan arbetstagaren inte automatiskt flyttas till exempel till en annan ort, även om arbetsplatsen inte har nämnts separat i anställningsavtalet.

Arbetsresans längd och förflyttningens tillfällighet Om man vill ändra platsen för arbetets utförande, måste man bedöma om förflyttningen av arbetstagaren från ett arbetsställe till ett annat väsentligt avviker från tidigare uppgifter. I en del branscher växlar platsen för arbetets utförande oftare än i andra. Till exempel en konsults befattningsbeskrivning kan innebära besök på olika företag, medan arbetet i en fabrik kan i hög grad va-

10

ra kopplat till ett ställe.

En viktig synpunkt är till exempel arbetstagarens egentliga arbetsresa och dess längd. Ofta tänker man att det kan förutsättas att arbetstagaren förflyttar sig till ett annat verksamhetsställe inom

samma ekonomiska region eller pendlingsregion, varvid arbetsresan inte väsentligt skulle förändras.

Om arbetsplatsen i arbetsavtalet är noga fastställd, har arbetsgivaren inte rätt att ensidigt ändra på detta villkor,

Direktionsrätt eller arbetsledningsrätt Direktionsrätt eller arbetsledningsrätt innebär att arbetsgivaren har rätt att bestämma över det arbete som arbetstagaren utför. När arbetsgivaren använder sin arbetsledningsrätt skall arbetsgivaren behandla arbetstagarna jämlikt. Arbetstagarna får inte ställas i olika ställning på basis av ålder eller hälsotillstånd.

Enligt arbetsavtalslagen ska arbetstagaren utföra sitt arbete omsorgsfullt med iakttagande av de föreskrifter som arbetsgivaren i enlighet med sin behörighet ger om arbetet. I praktiken bestämmer arbetsgivaren vad arbetstagaren gör, hur arbetstagaren utför sitt arbete, när man gör arbetet och var man gör arbetet. Arbetsgivarens rätt att bestämma om arbetet är inte absolut. Begränsningar av arbetsgivarens bestämmanderätt kan finnas förutom i arbetsavtalet också i lagen, kollektivavtalet samt vedertagen praxis.

Arbetstagaren är i regel skyldig att göra det arbete, som man har kommit överens om i arbetsavtalet. Arbetstagaren är på arbetsgivarens order skyldig att utföra arbete, som direkt är i anslutning till hans eller hennes egentliga arbete och som inte väsentligt ändrar kvaliteten på arbetstagarens arbete.

Det väsentliga är det som skrivits i arbetsavtalet. Ofta kan det i arbetsavtalet ha nämnts att arbetstagaren ska förutom den egentliga befattningsbeskrivningen också utföra andra arbeten som arbetsgivaren har förordnat. Inte ens inom ramen för ett sådant avtalsvillkor bör man ändra uppgifterna i arbetstagarens huvudsakliga befattningsbeskrivning.

Företagarinfo 6/2014

a

Arbetsgivarens ABC

b

Platsen för arbetets utförande kan etableras genom praktiken.

även om arbetsresan skulle förbli ungefär likadan. Enligt ett avgörande i arbetsdomstolen skulle förflyttningen av en arbetstagare från Kervo till Helsingfors ha betytt överskridande av arbetsledningsrätten, när man i arbetstagarens anställningsavtal hade registrerat Kervo stad som verksamhetsställe.

Det är också viktigt om det är fråga om en tillfällig eller en permanent förändring. I en dom i arbetsdomstolen ansåg man att arbetstagaren enligt villkoren för sitt anställningsförhållande var förpliktad att temporärt förflytta sig från en krossanläggning i Vasa län till en anläggning i Imatra. Det var fråga om en temporär flyttning, och samma person hade också tidigare följt med från en krossanläggning till en annan.

Att ändra platsen med uppsägningsgrund

ursprungliga arbetsorten, och man ansåg att arbetsgivaren på grund av de ändrade omständigheterna hade skäl att ändra arbetsavtalen så att arbetsplatsen ändrades till en annan ort. Också i ett sådant fall var arbetsgivaren ändå skyldig att iaktta uppsägningstiden.

Anställningsförhållandet kan hävas, om arbetsgivaren inte kan iaktta det överenskomna arbetsplatsvillkoret när förhållandena väsentligt förändras och arbetstagaren i uppsägningssituationen inte tar emot ett arbete som erbjuds på en annan arbetsort eller ett annat verksamhetsställe. I dessa situationer anser man emellertid att det är arbetsgivaren som säger upp anställningsförhållandet. Arbetsgivaren är skyldig att erbjuda arbete på en ny arbetsort när verksamheten på den andra arbetsorten slutar, även om detta skulle innebära en väsentlig ändring i anställningsförhållandets villkor.

När man överväger att säga upp en arbetstagare av produktionsmässiga och ekonomiska skäl, måste man kartlägga om det finns en möjlighet att erbjuda arbete någon annanstans än på det arbetsställe som överenskommits i arbetsavtalet. Arbetsgivaren är skyldig att erbjuda arbete på sina andra verksamhetsställen, om det finns arbete att erbjuda på dem.

Till exempel ett avgörande i arbetsdomstolen gällde ett fall där en produktionsanläggning lades ner på den

Företagarinfo 6/2014

c

11

arBetSgivarenS aBc

Den juridiska rådgivaren svarar: Att komma överens om prövotiden

Företagarna i Finland Kaisa Salo juridisk rådgivare tfn 09 229 221 kaisa.salo@yrittajat.fi

Fråga: Vad ska jag ta i beaktande när jag kommer överens om en prövotid med arbetstagaren?

sVar: Enligt arbetsavtalslagen kan arbetsgivaren och arbetstagaren avtala om en prövotid, som börjar när arbetet inleds. Man skall alltid komma överens om prövotiden skriftligt, muntligt eller elektroniskt. Det är alltid tillrådligt att komma överens om prövotiden i ett skriftligt arbetsavtal.

Huvudregeln är att prövotiden kan vara högst fyra månader. Om arbetsgivaren anordnar en speciell utbildning för arbetet, kan prövotiden vara högst sex månader. Som sådan utbildning ses emellertid inte en vanlig arbetsplatsorientering, utan utbildningen ska vara en speciell arbetsutbildning för vilken man utarbetar en utbildningsplan.

I anställningsförhållanden som är kortare än åtta månader kan prövotiden vara högst hälften av arbetsavtalets längd. Även om det skulle fi nnas en bestämmelse om prövotid i ett kollektivavtal som binder arbetsgivaren, ska man alltid uttryckligen komma överens om tillämpning av ett sådant prövotidsvillkor i arbetsavtalet.

Man kan komma överens om prövotiden både i tidsbundna och för närvarande gällande arbetsavtal. Syftet med prövotiden är att ge både arbetsgivaren och arbetstagaren tid att fundera, om arbetsavtalet motsvarar förhandsförväntningarna. Arbetsgivaren har möjlighet att följa arbetstagarens lämplighet och framgång i dennes arbetsuppgifter, och arbetstagaren kan bedöma sin trivsel i arbetet.

Man kan bara komma överens om prövotiden en gång. Man kan inte tilllämpa villkoret om prövotid på efter varandra följande arbetsavtal med samma arbetstagare. I prövotidens maximilängd måste också beaktas arbetsta-

12

garens eventuella tidigare anställningsförhållanden som uthyrd arbetstagare med samma arbetsgivare.

Det kan vara möjligt att komma överens om ett nytt prövotidsvillkor om det sker en betydande ändring i arbetstagarens uppgifter eller ställning. I rättspraxis har man ansett att ändrade uppgifter, som kräver mindre yrkeskunskaper och inte förutsätter en speciell kompetens eller en lång introduktion, inte möjliggör en ny prövotid.

orsaker till hävning under prövotiden Ett anställningsförhållande kan hävas under prövotiden utan de allmänna hävnings- uppsägningsgrunder som nämnts i arbetsavtalslagen. Om anställningsförhållandet upphör genom hävning under prövotiden behöver man inte heller iaktta uppsägningstiden utan anställningsförhållandet upphört omedelbart. Hävning under prövotid kan inte användas innan arbetet enligt arbetsavtalet påbörjats.

Hävning under prövotid får inte ske på grunder som är diskriminerande eller osakliga med tanke på prövotidens syfte. Hävningen måste alltså alltid bero på ett skäl som har att göra med arbetstagarens person eller arbetsprestation och på grund av vilket arbetsgivaren anser att arbetsavtalet inte motsvarar det som väntat. Upphävandet förutsätter alltid en saklig motivering.

I rättspraxis har man ansett att osakliga grunder till hävning är arbetsgivarens misstag eller att arbetsgivaren har felbedömt arbetsprestationen eller inte beaktat yttre faktorer som påverkar arbetsprestationen.

Företagarinfo 6/2014

Inte heller arbetstagarens krav att använda sina rättigheter kan utgöra en grund till hävning. Hävning under prövotid får inte vara baserad på produktionsmässiga eller ekonomiska grunder, för det är just bedömning av parternas prestationer som är prövotidens syfte. Hävning på produktionsmässiga och ekonomiska grunder förutsätter alltid iakttagandet av uppsägningstiden.

Den vanligaste godtagbara grunden för hävning under prövotid är att arbetsprestationerna varit bristfälliga eller att arbetstagaren inte uppfyllt sina arbetsförpliktelser. Grunden kan också vara att arbetstagaren i allmänhet inte är lämplig eller inte kan anpassa sig till arbetsgemenskapen. Hävningen under prövotid måste alltså vara baserad på en verklig och saklig, dvs. godtagbar grund.

om hävningen måste meddelas under prövotiden Före hävning av arbetsavtalet under prövotid har arbetstagaren rätt att bli hörd. Då har arbetstagaren en möjlighet att anlita en assistent. Arbetsgivaren måste omedelbart skriftligen meddela arbetstagaren det datum då anställningsförhållandet upphör och orsaken till hävning, om arbetstagaren begär om detta.

Meddelandet om uppsägning av arbetsavtalet ska lämnas till arbetstagaren personligen under prövotiden. Om meddelandet inte kan ges personligen, är det möjligt att använda ett brev eller ett elektroniskt meddelande. Meddelandet om upphörande måste postas eller skickas elektroniskt under prövotiden.

JUSTUS KRAFTKRAM, Pådrivande talkochef

Företagarna i Finlands digitalbössa hittar du på adressen lipas.uls2017.fi/sy Utmana dina företagarbekanta att skänka.

€

Välj en summa och skänk den via kontot: FI93 5541 2820 0199 67 Mottagare: Nya Barnsjukhuset stödförening 2017 rf, anonym donation med referensnummer 2927.

Om du vill att ditt namn publiceras både på Nya Barnsjukhusets och på Företagarna i Finlands webbplats, donera med referensnummer 2985.

När eN företagare kavlar upp ärmarNa, börjar det häNda saker!

En företagare om någon vet att ett sjukhus inte byggs av sig själv.

Vi inbjuder Företagarna i Finlands 116 000 medlemsföretag att visa sin kraft och delta i byggandet av det nya barnsjukhuset.

Ta del av ordförande Mikko Simolinnas personliga erfarenheter på Barnkliniken, www.yrittajat.fi/uusilastensairaala och utmana dina företagarbekanta.

POHA 2020/2013/3385/15.11.2013, Nya Barnsjukhuset stödförening 2017 rf

VI BYGGER ETT NYTT BARNSJUKHUS TILLSAMMANS!

Företagens ABC

Flera förändringar i FPA:s e-tjänster Det kommer att bli ändringar i e-tjänsterna för arbetsgivare i november 2014 och ytterligare ändringar i början av år 2015. Ändringarna gäller tjänster med vilka arbetsgivaren skickar ansökningar och anmälningar om arbetstagare.

Man kan be om arbetstagarens efternamn Från och med 15.11.2014 ber e-tjänsten om arbetstagarens efternamn, om arbetsgivaren inte har skickat en ansökning eller en anmälan om den irfågavarande arbetstagaren tidigare eller under de senaste två åren Om pdf-formuläret visas i punkten Tidigare sända, räcker det med arbetstagarens personbeteckning. Också ansökningar och meddelanden om en enskild arbetstagare som skickats som eSARA-filer kan kontrolleras på samma ställe.

Betalningar av delsjukdagpenningen blir synliga I punkten Betalningar till arbetsgivaren har saknats delsjukdagpenningen och förmånen vid smittsam sjukdom. Detta rättas till 15.11.2014 efter vilket man kan använda tjänsten för att kontrollera alla dagpenningförmåner och semesterkostnadsersättningar som FPA betalat till arbetsgivaren under de se-

naste två åren.

En tilläggsuppgift kan anmälas med posten Y17 i eSARA-filen.

En tilläggsuppgift kan anmälas med posten Y17 från och med 18.11.2014 för andra förmåner än de som gäller sjukdagpenningen (01). Skicka tilläggsuppgiften som avser sjukdagpenningen i kela.fi:s e-tjänst eller ring till FPA:s arbetsgivarlinje.

eSARA-filerna kan skickas i XML-format Från början av år 2015 kan eSARA-filerna skickas till FPA i XML-format. XML producerar motsvarande ansökningar och anmälningar som den sekventiella filen som är i bruk för närvarande. XMLfilernas formalitetskontroller är klarare och dess presentabilitetsvillkor lindrigare än i sekventiella filers postbeskrivningar. Tidpunkten för ibruktagandet meddelas senare.

Läs mera om anmälning i filformat i broschyren Så här skickar arbetsgivaren filer till FPA. Efter övergångsperioden upphör FPA helt med användningen av sekventiella filer.

Logguppgifter På våren 2015 utökas tjänsten med

funktionen Logguppgifter med vilken man kan kontrollera t.ex. med vilka Katso-identifierare man har loggat in på tjänsten med arbetsgivarens tillstånd.

Den som kontrollerar Logguppgifterna måste ha den nya Katso-roll som funktionen förutsätter. Vi berättar senare mera ingående om Logguppgifterfunktionen på sidan kela.fi/tyonantajat.

Betalningsuppgifter På våren 2015 utökas tjänsten med Betalningsuppgifter-funktionen, med vilken man kan få de dagpenningar och semesterkostnadsersättningar som betalats till arbetsgivaren i filformat.

Med funktionen ersätts de meddelandeuppgifter om betalningen som förmedlas till arbetsgivarens kontoutdrag.

Den som kontrollerar betalningsuppgifterna måste ha den nya Katso-roll som funktionen förutsätter. Vi berättar senare mera ingående om Betalningsuppgifter-funktionen på sidan kela.fi/ tyonantajat.

Ytterligare information

https://asiointi.kela.fi/esata www.kela.fi

Det nya tillväxtprogrammet påskyndar internationaliseringen Det nya Team Finland-tillväxtprogrammet på 45 miljoner euro påskyndar företagens internationalisering, utländska investeringar i Finland och främjar turismen under följande tre och ett halvt år.

Tillväxtprogrammet investerar speciellt i nya tillväxtbranscher, cleantech, bio- och naturresursekonomin, arktisk affärsverksamhet samt de möjligheter som digitaliseringen skapar. Förutom dessa föreslås i detta års andra tilläggsbudgetproposition 1,3 miljoner

14

euro för verkställandet av ett livsmedelsexportprogram för att ersätta den sjunkande exporten till Ryssland samt 5 miljoner euro för ny företagsverksamhet i ICT-sektorn.

Anslag för stora projekt Projekten verkställs främst av statsfinansierade organisationer som Finpro, som specialiserat sig på att främja investeringar.

Företag erbjuds effektiviserade glo-

Företagarinfo 6/2014

baliseringstjänster och tematiska plattformer, som ger dem bättre förutsättningar att inrikta sin verksamhet på den globala marknaden.

I Invest in-verksamheten koncentrerar man sig på att locka speciellt utländska industriella företags produktionsutvecklingsinvesteringar till Finland. Inom turismen betonas nationellt viktiga åtgärder som stärker Finlands dragningskraft.

Regeringen fattade beslutet om tillväxtprogrammet i vårens 2014 ramria.

Företagaren som person

Företagarna i Finland Harri Hellstén juridisk ombudsman tfn 09 2292 2940 harri.hellsten@yrittajat.fi

Företagarens arbetsvillkor ändras För att kunna få arbetslöshetsdagpenning (inkomstrelaterad eller grunddagpenning) måste en företagare som blivit arbetslös uppfylla företagarens arbetsvillkor. Från och med början av år 2015 blir det förändringar i arbetsvillkoret.

Enligt de nuvarande bestämmelserna uppfylls företagarens arbetsvillkor, när personen har varit företagare i 18 månader under fyra år omedelbart före arbetslösheten så att personens FöPLarbetsinkomst har varit minst 8520 euro per år.

Alla arbetsinkomster under året tas i beaktande Från och med början av nästa år förkortas arbetsvillkoret till 15 månader och arbetsinkomstens nedre gräns höjs till 12 326 euro per år. I fortsättningen beaktas dessutom alla pensionsförsäkrade årliga arbetsinkomster i verksamhet som idkats som FöPL-, LFöPL eller ArPL-företagare. Med verksamhet som ArPL-företagare avses här verksamhet som s.k. delägarföretagare som nämns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

I praktiken innebär ändringarna att om en företagare vill få grunddagpenning av FPA eller inkomstrelaterad dagpenning som medlem i företagares arbetslöshetskassa, måste han eller hon höja beloppet för sina årliga inkomster i pensionsförsäkringen till minst den nya nedre gränsen. Med andra ord måste endast FöPL-försäkrade personer öka sina årliga FöPL-försäkringar till minst den nedannämnda nedre gränsen.

För en medlem i en arbetslöshetskassa förutsätter uppfyllandet av arbetsvillkoret också att personen har varit medlem i kassan minst lika länge som krävs för att arbetsvillkoret uppfylls. En medlem i kassan kan själv välja mellan nivån för sin arbetslöshetsförsäkrings nedre gräns och sina totala arbetsinkomster i pensionsförsäkring i all sin verksamhet som FöPL-, LFöPL- och ArPL-företagare. Både kassans medlemsavgifter och den inkomstrelate-

Företagarinfo 6/2014

rade dagpenningen bestäms efter den valda försäkringsnivån.

Arbetslöshetskassan får inte automatiskt ändrade uppgifter om de årliga arbetsinkomsterna i pensionsförsäkringen, varför varje kassamedlem själv måste se till att arbetsinkomsterna ändras förutom på pensionsförsäkringsbolaget även på arbetslöshetskassan. Om en person som försäkrat sig med årliga arbetsinkomster på mindre än 12 326 euro både i pensionsförsäkringen och i arbetslöshetsförsäkringen inte vill höja sin FöPL-arbetsinkomst lönar det sig kanske inte för honom eller henne att vara medlem i arbetslöshetskassan i fortsättningen.

PIXHILL

15

Lokal påverkan

Företagarna i Finland Hannamari Heinonen näringspolitisk ombudsman tfn 09 2292 2943 hannamari.heinonen@yrittajat.fi

”Hur kan jag stå till tjänst?” frågar upphandlingsombudsmannen av företagaren Upphandlingsombudsmannatjänsten hjälper lokala företagare i ärenden som gäller offentlig upphandling och konkurrensutsättning. Tjänstens syfte är att främja medlemsföretagarnas möjligheter att delta i anbudsförfaranden oftare och mera framgångsrikt än för närvarande och att öka kommunernas elektroniska anmälningsförfarande och i små upphandlingar.

Upphandlingsombudsmannen ger företagare råd i upphandlingsfrågor per telefon och på möten. Företagarna vill ha hjälp bl.a. i sökning av kanaler för små upphandlingar, användning av HILMA, utarbetande av bilagor till anbud och tolkning av villkoren för anbudsbegäran.

Upphandlingsombudsmannen besöker medlemsföreningars och kommuners möten för att prata om god upphandling och informerar företagare om frågor i offentlig upphandling.

Med sin verksamhet främjar de uppkomsten av dialog mellan kommunerna och företagen. Via nätverket av ans-

kaffningsombud sprider sig god anskaffningspraxis över hela Finland.

Webbtjänsten hankinta-asiamies.fi skickar intressanta anmälningar om upphandling till företagarens e-postadress. På motsvarande sätt kan upphandlingsenheterna mata in sina annonser om små upphandlingar i tjänsten.

För närvarande är Södra Savolax, Helsingfors, Tavastland, Kajanaland, Mellersta Finland, Birkaland och Egentliga Finland med.

Upphandlingsombudsmän som står till er tjänst

Hilkka Lydén, Helsingfors, 045 63 66 661, helsinki@ hankinta-asiamies.fi

16

Jari Lydén, Helsingfors, 045 110 47 96, jari.lyden@ hiidenhoitojataito.fi

Jorma Saariketo, Egentliga Finland, 044 556 7638, varsinais-suomi@ hankinta-asiamies.fi

Företagarinfo 6/2014

Kyösti Kauppinen, Kajanaland, 044 270 4739, kainuu@ hankinta-asiamies.fi

?

?

LokaL påverkan

typiska frågor som ställs till upphandlingsombudsmannen

Företagaren vill veta om en upphandling på förhand men vet inte vem man kan fråga om den. Upphandlingsenheterna informerar inte tydligt, vem som som är ansvarig för upphandlingen.

var hittar företagaren anbudsbegäran inom sitt eget område? varför kommer de inte till honom direkt från kommunen?

vad är HIlMA? Hur använder man HIlMA?

Tjänstemodellen gör upphandlingsenheternas processer vid små upphandlingar klarare och säkerställer den bästa kvaliteten och det bästa priset för upphandlingsenheter genom öppen konkurrensutsättning. Även om små upphandlingar inte regleras med lagen, måste off entliga medel användas så eff ektivt som möjligt. Därför måste också små upphandlingar göras öppet och företag måste behandlas jämlikt och utan diskriminering.

Mellan kommuner och företagare behövs en öppen dialog om upphandling.

På våren 2014 visade den näringspolitiska mätarenkäten som Företagarna i Finland genomför vartannat år att företagarna är missnöjda med kommunernas upphandlingspolitik. Företagarna upplever att de inte har jämlika möjligheter att producera de tjänster för vilkas ordnande kommunen ansvarar.

Kommunen har inte tillräcklig upphandlingskompetens, kommunen delar inte upp upphandlingarna eller beaktar lokala företag i små upphandlingar. Man informerar inte heller om kommande upphandlingar eller linjedragningar i anslutning till dem.

Praktiska erfarenheter har visat att även om kommunerna skulle ha

Katja Laukkanen, Mellersta Finland, 050 381 8858, keski-suomi@ hankinta-asiamies.fi

Företagaren vill ha hjälp med att göra en offert speciellt för bilagornas del.

Något villkor i anbudsbegäran är sådant att företagaren inte vet vad man ska svara på det.

HIlMA:s anbudsbegäran är för stora mätt i euro. var hittar företagaren information om kommunernas små upphandlingar?

Efter upphandlingsbeslutet funderar företagaren på varför beslutet var sådant som det var. Blev företagaren rätt bemött i anbudsförfarandet?

upphandlingsstrategier och anvisningar för små upphandlingar märks detta inte i företag. Kommuner är fortfarande alltför försiktiga i sina kontakter med företagare. Man är rädd för en öppen dialog och vågar inte diskutera kommande upphandlingar. För företagaren är situationen utmanande, för satsningar på utveckling av en produkt eller tjänst

Marko Keski-Sikkilä, Birkaland, 050 4497 969, marko.keski-sikkila@ pirkanmaanyrittajat.fi

Ilkka Liljander, Södra Savolax, 044 794 5695, etela-savo@ hankinta-asiamies.fi

Företagarinfo 6/2014

går förlorade, om man inte kan reda ut efterfrågan på förhand.

Företagarna i Egentliga Finland ansvarar för administrering, underhåll och utveckling av upphandlingsombudmanstjänsten. Kontaktperson är upphandlingsombudsman Jorma Saariketo.

hankintaasiamies.fi Webbplatsen uppdateras 5.1.2015.

17

LokaL påverkan

Det finns ännu saker att förbättra i Sote-förslaget Regeringen har gett sin proposition om innehållet i den nya lagen om ordnande av social- och hälsovårdstjänster.

I samband med beredningen av lagen om ordnandet av social- och hälsovårdstjänster gjorde Företagarna i Finland en stor insats tillsammans med branschorganisationerna. Arbetet fortsätter ännu under riksdagsbehandlingen. Eff ekterna av vårt arbete kan bedömas först efter riksdagsbehandlingen.

Sote-företagare säkerställer närservice Varför är lagen viktig? Vi på Företagarna i Finland pratar om detta därför att frågan är viktig för varje fi nländsk företagare oberoende av bransch. För att bibeh ålla en sund off entlig ekonomi utan orimlig hög totalskattegrad – för att företagandet skall vara sporrande i alla branscher.

I social- och hälsovårdsbranschen fi nns redan i dag nästan 20 000 företag som sysselsätter sammanlagt 60 000 människor. Dessa företagare säkerställer många kommuners närservice och dämpar kommunens kostnadsutveckling. Dessa företag har en stor inverkan på kommunernas livskraft. Ett framgångsrikt företag medför skatteinkomster och arbetsplatser i kommunen.

Företagarna i Finland har 4 600 företag inom social- och hälsovårdsbranschen som direkta medlemmar. Till organisationen hör därtill 10 branschorganisationer inom social- och hälsovården, vars sammanräknade medlemsantal är över 2000.

De små ska också kunna delta I den nya lagpropositionen fi nns myck-

Faran är att sund konkurrens med kvalitét och priser försvinner samt nya företag har inte möjlighet att nå marknaden. servicesedeln måste tas i bruk i större omfattning Med tanke på marknadens funktion skulle det vara bäst att i lagen om ordnande av tjänster inkluderas en skyldighet för producenter att alltid erbjuda servicesedeln för medborgarna.

Det bästa sättet att förbereda sig på den nya sote-strukturen är att göra ett förslag om dess införande i den egna kommunen. Där uppmanas kommunen att förplikta också s.k. stödområden att erbjuda servicesedeln för medborgarna.

Systemet med servicesedeln är det bästa sättet att skapa möjligheter för alla aktörer, det ökar antalet företag, skapar nya servicekoncept och medför en valfrihet för medborgarna. På det viset säkerställs att de medel som styrs till tjänsteproduktionen via sote-områdena kommer medborgarna till godo så eff ektivt som möjligt.

Ett underlag för förslaget om servicesedeln fi nns på Företagarna i Finlands kommunsida: yrittajat.fi /kunta > materiaalipankki

18

Företagarinfo 6/2014

Företagarna i Finland Anssi Kujala verkställande direktör tfn 09 2292 2942 anssi.kujala@yrittajat.fi

et som är bra, men det fi nns en hel del att förbättra speciellt ur företagens perspektiv. Riksdagen måste ännu påverka lagets innehåll så att små och medelstora företags möjlighet att delta i produktionen och utvecklandet av tjänster säkerställs.

Lokal påverkan

Företagarna i Finlands förslag till linjedragningar När riksdagen behandlar lagpropositionen bör man enligt Företagarna i Finland säkerställa att lagen innehåller linjedragningar som • ger kunden en större rätt att välja tjänsteleverantör än tidigare • gör det möjligt att finländska SME-företag brett kan delta i produktionen av välfärdstjänster • för med sig ett system av kostnads- och kvalitetsjämförelse så att man vet alla producenters kostnader och kan jämföra dem • ställer alla leverantörer av social- och hälsovårdstjänster på samma linje med lika regler och dimensionering.

PIXHILL

När lagen verkställs föreligger det en risk för att sund konkurrens med kvalitet och pris försvinner, och nya företag kommer inte in på marknaden. SMEföretagare tror inte att de kan klara sig med stora produktionsområden. Vanligtvis växer upphandlingarnas storlek i takt med upphandlingsenhetens storlek.

I lagen om ordnande av tjänster måste man alltså hitta en lösning på hur man tar hand om skyldigheten att utveckla marknaden så att tjänster kan produceras av den offentliga sektorn, företag och sammanslutningar. Nu föreligger det en risk att sotetjänsterna alltmera domineras av den offentliga sektorn och några få stora tjänsteleverantörsföretag.

En öppen dialog behövs Den nya sote-strukturen ökar betydelsen av det intressebevakningsarbete som görs i områdena och kommunerna. Det blir allt viktigare att distriktsorganisationer och lokala föreningar skapar fasta, på öppen dialog baserade relationer med kommuners förtroendevalda och även nya samkommuner. Inom de närmaste åren måste man med alla krafter fokusera på att varje produktionsansvarig inom varje sote-område förstår fördelarna med flerproducentsmodellen och kan utnyttja dem så bra som möjligt.

Företagarna i Finland har också ökat sitt stöd för detta arbete. Vi har utvecklat innehållet i våra kommunala webbsidor och förbättrat deras funktionalitet.

På sidorna får du information om och synpunkter på bl.a. upphandling, reformen av social- och hälsovårdstjänsterna samt näringspolitiken i allmänhet.

Ytterligare information

www.yrittajat.fi/kunta

Det blir allt viktigare att regionorganisationer och lokalföreningar skapar fasta, på öppen dialog baserade relationer med kommuners förtroendevalda och även nya samkommuner.

Företagarinfo 6/2014

19