Företagare 4/2015

ledare HĂĽrt arbete ger resultat | 3

4/ 2015

Finnish Special Glass Specialglas fĂśr alla sammanhang

4/2015

inneHåll iNdUStri & loGiStiK

LEDARE ArMi MUrto | 3

8

AKTUELLT FiF | 4 – 7

KOLUMN MicAel liNdHolM | 5

FinniSH Special glaSS Specialglas för alla sammanhang

10 kuSt-öSterbotteNS Företagare

12 NylaNdS Företagare

14 egeNtliga FiNlaNdS Företagare

18 HuvudStadSregioNeNS Företagare

16

20

22

HelSiNgForS Företagare

iSSN ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online) Företagare i FiNlaNd En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland. teMa utkoMMer Informationsteknik & Kommunikation vecka 7 Bygg & Fastigheter vecka 15 Trafik & Turism vecka 23 Industri & Logistik vecka 37 Handel & Service vecka 45 Hälsa & Välmående vecka 52

Material 19.1.2015 16.3.2015 11.5.2015 17.8.2015 12.10.2015 1.12.2015

MellerSta öSterbotteNS Företagare

Södra öSterbotteNS Företagare

Material nina.fredriksson@yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Rådhusgatan 12-14 D, 65100 VASA tel. 050 584 8548

diStributioN Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHeFredaktör Armi Murto Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

upplaga 2400 st.

utgivare Företagarna i Finland

tryCk Wasa Graphics Oy

oMbrytNiNg Muotoilutoimisto Into

3

ledaRe

Hårt arbete ger resultat

I

förra numret av Företagare i Finland skrev jag att framtiden för företagare såg lovande ut. Ja, så var det faktiskt och nu ser den ännu mer lovande ut. Vi på Företagarna i Finland har sammanställt en lista på alla förändringar som skett eller kommer att ske i snar framtid. Förbundets viktigaste uppgift är att berätta för beslutsfattarna vilka reformer de ska och vilka reformer de inte ska göra för att det skulle vara lättare att vara företagare. Det här arbetet är sådant som måste göras på långsikt och förändringar sker ofta väldigt långsamt. Men förändringar sker och under detta år har vi nyheter på den fronten.

Under den första halvan av 2015 koncentrerade sig Företagarna i Finland på att påverka riksdagsvalet och regeringsprogrammet. Nedan berättar jag åt er om några av dessa ändringar som påverkar företagarnas verksamhet och vars genomförande fastslogs i början av 2015.

Vi arbetade hårt för att småföretagare skulle ha mindre att tampas med gällande betalningsvillkoren i kommersiella avtal och det är med glädje jag kan berätta att lagen gällande dessa betalningsvillkor ändrades den 1 maj så att betalningstiden endast får överskrida 30 dagar om det uttryckligen avtalats om detta och då gäldenären är näringsidkare. Även taket på den gradvisa skattelättnaden när det gäller mervärdesskatt höjs från nuvarande 22 500 euro till 30 000 euro från början av nästa år. FiF tycker att taket på skattelättnaden i framtiden ytterligare borde höjas till en omsättning på 50 000 euro. Vi hoppas att vi ännu lyckas med vår målsättning till fullo. Vi hoppas även att vi får en betalningsbaserad mervärdesbeskattning så att företaget kunde betala moms först när pengarna har influtit i kassan. Framtiden utvisar om beslutsfattarna är redo för FiF:s förslag.

Förutom dessa ovannämnda ändringar, så är vi i en sådan situation

där vi behöver mera generationsväxlingar i Finland. Innan Sipiläs regering, så arbetade även Stubbs regering för att lätta på dessa. Stubbs regering ändrade generationsväxlingslättnaderna i lagen gällande skatt på arv och gåva så att den räntefria betalningstiden på skatten förlängdes från fem till sju år. Förlängningen trädde i kraft den 1 juni 2015. Detta löser dock inte helt problemen i anknytning till ägarskiften, men det är i alla fall en viktig förändring.

Det är viktigt för FiF att både små och medelstora företag får sin röst hård. Därmed har vi även krävt att små och medelstora företag ska höras mera i markanvändnings- och tomtöverlåtelseprocesser och vi har arbetat hårt för detta. Förbundet tycker även att miljötillståndsprocesserna varit överlappande med långsamma tillståndssystem och vi har krävt att denna tillståndsreglering som inte är ändamålsenlig ska slopas. Lagreformen är alltså ett steg i rätt riktning. Den 1 maj avstod man från de regelbundna granskningarna av miljötillstånd vilket är ett steg åt rätt riktning.

Vi har även fött löften om att det kommer att ske förändringar gällande investeringar dvs. ett reserveringssystem som främjar investeringar och utvidgningen av rätten att avdra förluster. Detta finns med i regeringsprogrammet och vi anser att löftet att utvidga rätten att avdra förluster gör skattepraxisen mer flexibel. Det finns även flera löften och kommande förändringar. Vi kommer att informera om dessa under hösten.

Till sist vill jag ännu en gång påminna om att Företagarna i Finlands årliga nationella evenemang Företagardagarna ordnas i början av oktober i Vuokatti. På Företagardagarna kan man lyssna på inspirerande företagshistorier, bekanta sig med andra företagare och även motionera.

På fredag är alla välkomna att delta i Företagarna i Finlands förbunds-

möte, där medlemmarna kan berätta och besluta om vad FiF skall jobba för. Om man inte deltar på förbundsmötet kan man i den andra salen följa med en direktsändning från Nordic Business Forum i Helsingfors. Dessutom vill jag påminna att vi även ordnar Svenska träffen på Företagardagarna. Det är en ypperlig chans att mingla på svenska och hitta nya bekantskaper. Gå in på www. yrittajapaivat.fi och anmäl dig redan idag – anmälningen stängs 17.9!

Välkomna!

önskar er alla en framgångsrik och energisk höst!

armi Murto Chefredaktör

aktuellt FÖretAGArNA i FiNlANd

en femtedel av högskolestuderandena planerar att bli företagare En femtedel av högskolestuderandena tänker bli företagare när de har avslutat sina studier. Om studeranden har arbetat som företagare vid sidan av studierna, är det ännu sannolikare att han eller hon blir företagare.

A

v studerandena vid högskolor förra läsåret anser 21 procent att det är sannolikt eller mycket sannolikt att de blir företagare.

65 procent anser att företagandet är osannolikt och 13 procent tog inte ställning till saken.

Dessa uppgifter framgår av en undersökning under namnet ”Opiskelijasta yrittäjäksi: Opiskelijayrittäjyys suomalaisissa korkeakouluissa lukuvuonna 2014–2015”, som publicerades på SuomiAreena i Björneborg Undersökningen utfördes av forskningsstiftelsen Otus som en del av Studerandebarometern 2014.

Planerna att bli företagare har en stor samhällelig betydelse just nu, eftersom inte mindre än 70 000 finska företag kommer att säljas eller läggas ner under de närmaste åren därför att företagaren går i pension. För att bra företag ska kunna fortsätta med sin verksamhet och arbetstagarna behålla sina arbetsplatser behövs det ett stort antal nya företagare.

Nya företag behövs också för att sysselsätta personer som har blivit arbetslösa

4

i massuppsägningar.

– Om dessa 21 procent som tänker bli företagare verkligen blir det, betyder det att antalet högt utbildade företagare ökar, säger forskaren Leo Aarnio på Otus.

– Vi vet dock inte en hur stor andel av de som under studietiden vill bli företagare i praktiken kommer att grunda ett företag. Det finns skäl att samla in uppföljningsinformation om detta. Då kan vi bättre förstå i vilken mån ökningen av företagandet hos personer med högskoleexamen beror på att företagandet görs mer lockande och i vilken mån på att det blir lättare att genomföra planerna på att bli företagare.

Studerande inom kulturbranschen samt naturresurs- och miljöbranschen mest sannolika företagare Det är mest sannolikt att studerande inom kultur- samt naturresurs- och miljöbranschen blir företagare. Uppskattningsvis är det hela 42 procent av studerandena inom kulturbranschen och 36 procent av studerandena inom

naturresurs- och miljöbranschen som anser att det är sannolikt att de blir företagare efter att ha avlagt sin examen.

Detta är en hög siffra jämfört med cirka 15 procent i till exempel social-, hälsovårds- och idrottsbranschen.

Enligt undersökningen finns det mest studerande som vill bli företagare på Svenska Handelshögskolan i Helsingfors (ca 37 procent), på Lappeenrannan teknillinen yliopisto (ca 31 procent), på Aalto universitet (ca 30 procent) och på Vasa universitet (ca 28 procent).

Mer än en tredjedel av studerande som bedriver företagsverksamhet tänker bli företagare En liten andel av studerandena – 2,3 procent eller cirka 7 000 studerande – meddelar att deras senaste anställningsförhållande under studietiden var företagande. 3,4 procent av studerandena uppskattar att de i år får företagarinkomst, vilket motsvarar cirka 10 000 studerande.

Om en studerande har arbetat som företagare under studietiden, är det san-

5

koluMn Sommaren är kort...

S

nolikare att han eller hon tänker bli företagare efter att ha avlagt sin examen. Av de som under studietiden arbetade som företagare anser inte mindre än 35 procent att det är mycket sannolikt att de fortsätter som företagare efter att ha tagit sin examen.

– Erfarenheter om företagande skrämmer åtminstone inte studerandena, tolkar forskaren Leo Aarnio resultatet.

De som studerar på yrkeshögskola blir sannolikare företagare redan under studietiden än universitetsstuderande: sannolikheten är 1,6-faldig.

en studerandeföretagare upplever sitt arbete som mer kreativt än de som är anställda hos någon annan Det finns betydande skillnader i hur studerande som arbetar som företagare och som är anställda hos någon anna upplever arbetets innehåll: Studerande som är företagare upplever i genomsnitt att deras arbete är mycket mer kreativt än andra studerande som arbetar. De upplever också oftare att arbetets kravnivå motsvarar den egna utbildningen.

– Det ser ut som om de som arbetar som företagare upplever att deras jobb är mer utmanande än de som finansierar sina studier med lönearbete, sammanfattar Aarnio. Även sambandet mellan arbetet och utbildningen är starkare hos studerande som samtidigt är företagare än hos andra studerande: uppskattningsvis 75 procent av studerandeföretagarna upplever att de kan tillämpa sitt arbete i studierna, sina studier i arbetet eller både och. Hos andra studerande är siffran 62 procent.

Så här utfördes undersökningen Undersökningen baserar sig på datainsamlingen i Studerandebarometern 2014. Barometern gjordes per högskola och utbildningsbransch på basis av ett slumpmässigt urval, och antalet studerande som svarade på frågorna var 5 800. Det var första gången som Studerandebarometern innehöll så detaljerade frågor om företagandet. Detta är en förberedande studie eller lägesrapport om studerandeföretagande.

För att man ska kunna få väsentlig information om främjandet av företagande på högskolor skulle det framöver finnas skäl att fördjupa betraktelserna i statistiska modeller som förklarar högskolebaserat företagande och studerandeföretagande.

ommaren är kort, det mesta regnar bort... så kändes det i alla fall ett tag i sommar. Nu i skrivandets stund, tillbaka på jobbet, skolan startat, så kom sommaren äntligen. Det känns som att det skulle vara bättre att förlägga semesterperioden till augusti istället, såsom södra Europa gör. Dessa upplever just nu den stora semesterperioden kring medelhavet. Med vad har skett här då under sommaren? Hur har regeringen lyckats? Eller har de haft semester också. De stora frågorna i sommar har varit Grekland, vara eller inte vara? Euro eller nya drakmer igen. Efter långvariga förhandlingar så blev dom kvar, och Euron överlevde för tillfället igen.

Här hemma har diskussionen om lönen storlek varit kvällstidningarnas rubriker, 10 eller 22 Euro per timme? Leva på arbetsunderstöd är bättre, för då riskerar man ej sina uppnådda ekonomiska fördelar, bostadsbidrag m.m. Själv kommer jag ihåg mitt första riktiga sommarjobb utanför pappas företag på mitten av 70-talet, och dagslönen var hela 6,50 Euro. Vad månne det bli av våra ungdomar, dataspelare eller vad?

Blev mitt i sommaren inbjuden till ett seminarium till Kristinestad, med rubriken ”Hur öka handel med Sverige m.m.” Att mitt i sommaren sätta sig på ett seminarium kändes konstigt, men hoppsan, det var över 100 personer där, och mycket intressanta föreläsare, Kjell Skoglund från Finsk-Svenska handelskammaren, Stefan Ingves, Svenska riksbankens Chef. Att dessa med andra hade mycket att förkunna, det kom fram, och många var besökarna som lämnade seminariet med helt nya tankar. Måste med detta också rikta ett stort tack Börje Norrgård, för hans engagemang och att han orkade ordna detta.

Hoppas det blir en fortsättning i samma anda.

Från det ena till det andra, vad kommer det att ske med OY Finland AB i framtiden? Blir det ett samhällsavtal över alla gränser? Kommer arbetstiden att förlängas? 100 timmar mer produktiv tid eller? Vilka löneavtal kommer? Det är många frågor som flyter omkring och snart är det upp till bevis vad triss i SSS kan göra. Från oss företagare så hoppas vi innerligt att vallöftena uppfylls.

Vad händer hos oss? Just nu är det många bollar i luften och jag hoppas att Ni följer med vad som händer, för hösten kommer med nyheter, så bevaka våra hemsidor och följ med vad som kommer i höstens nyhetsbrev. Nästa stora träff blir förbundsmötet i Vuokatti 2–4 oktober och väl mött där.

Micael blomster Ordförande svenska utskottet 040 755 7745 eller blomstermicael (at)gmail.com

aktuellt FÖretAGArNA i FiNlANd

detta lönar det sig att veta om sysselsättnings- och tillväxtavtalet det löneavtal SoM aRbetSMaRknadSpaRteRna undeRtecknade i Juni böRJaR inveRka på FöRetag näSta åR. Avtalet är en fortsättning på det sysselsättnings- och tillväxtavtal som gäller åren 2014–15.

Det nu tecknade avtalet gäller 2016, som alltså blir det tredje året då avtalet är i kraft.

Nedan finns en sammanställning av de viktigaste ändringarna i det nya avtalet.

1. löneinverkan Avgörelsen skulle höja lönerna med 16 euro per månad, dock minst 0,43 procent. Höjningarna är allmänna löneförhöjningar och de ska som sådana betalas till alla anställda som omfattas av kollektivavtal. På basis av vissa kollektivavtal kan det vara möjligt att avtala om höjningarna lokalt på företaget.

2. arbetslöshetsförsäkringspremie

rauno Vanhanen

6

Det föreslås att arbetslöshetsförsäkringspremier ska höjas med 0,5 procentenheter i genomsnitt för arbetsgivare och med 0,5 procentenheter för löntagare år 2016.

Effekten är dock mindre för små företag.

För närvarande är premien 0,8 procent för en lönesumma som underskrider 2,025 miljoner euro. Ett företag som sammanlagt betalar löner för under 2,025 miljoner euro per år betalar alltså en arbetslöshetsförsäkringspremie på 0,8 procent.

För den delen av lönesumman som överskrider 2,025 miljoner euro är arbetslöshetsförsäkringspremien 3,15 procent.

– Största delen av SMföretagen hör till denna 0,8 procents kategori, säger direktör Rauno Vanhanen på Företagarna i Finland. Ändringen torde höja den procentandel som betalas för en lönesumma på under 2,025 miljoner euro med cirka 0,1 procentenheter. Detta innebär att den nya premien skulle vara cirka 0,9 procent.

För den del som överskrider 2,025 miljoner euro betalas i fortsättningen

mer än 3,5 procent. Höjningen skulle alltså vara 0,4 procentenheter.

– Resultatet för små företag är någorlunda rimligt, även om det i det här läget hade varit korrekt att helt låta bli att göra några höjningar, säger Vanhanen.

3. totalkostnader Avtalets totalkostnader beror alltså på företagets lönesumma. I genomsnitt stiger kostnaderna med en knapp procent.

För små företag är kostnadseffekten mindre. Om företagets lönesumma inte överskrider 2,025 miljoner euro per år, är kostnadsökningen drygt 0,5 procent. Visserligen blir kostnadseffekten högre än 0,5 procent, om lönenivån på företaget är låg, eftersom en höjning på 16 euro per månad i detta fall procentuellt leder till en lite större höjning.

4. tidtabell Lönejusteringarna i enlighet med sysselsättnings- och tillväxtavtalet kommer att göras ungefär vid årsskiftet 2015–16 och gälla för ett år, alltså till slutet av 2016.

Kollektivavtalens avtalsperioder avviker en aning från varandra.

5. inga textdelar Avvikande från det föregående avtalet innehåller det nu tecknade avtalet inga textdelar om arbetslivets kvalitativa faktorer. Till exempel i sysselsättnings- och tillväxtavtalet 2013 ingick textdelar om bland annat pensionsreformer, en utredning över söckenhelger, stabiliseringen av arbetstiden och om åtgärder för att främja de ungas sysselsättning.

– I och för sig var det bra att det nu enbart avtalades om siffror, säger Vanhanen.

7

Är utvecklingssamtalet motbjudande?

Med dessa tips lyckas du bättre text kimmo koivikko

Största delen av de nuvarande utvecklingssamtalen betjänar enbart företagets administrativa behov.

Så här skriver Susanna Rantanen, som har grundat Emine, ett företag som specialiserar sig på utvecklingen av arbetstagarupplevelsen och företagskulturen.

Utvecklingssamtalens roll lyftes fram då det stora IT-företaget Accentures VD nyligen meddelade att företaget inte längre tänker hålla årliga utvecklingssamtal som baserar sig på blanketter.

I stället övergår Accenture till en löpande bedömning och ger respons mer regelbundet.

– Utvecklingssamtalet, såsom även andra HR-processer, är egentligen verktyg för företagsledningen, och deras syfte är att göra chefsarbetet lättare och högklassigare och göra det möjligt att leda arbetet så att företaget kan uppnå sina mål. Det borde göras någonting om cheferna anser att utvecklingssamtalsprocesserna är motbjudande, de anställda tycker att de är slöseri av

tid och ingendera parten upplever att förhållandet mellan dem på något som helst sätt har förbättrats till följd av den tid som har använts för samtalen, skriver Rantanen.

Enligt henne är en öppen diskussion vid sidan av klara mål de viktigaste elementen om målet är göra arbetet vettigt och få bägge parterna att känna att de har lyckats.

– Om dialogen och förhållandet är bra, har utvecklingssamtalen som en obligatorisk blankettprocess ingen betydelse.

Rantanen konstaterar att det är en bra sak att begrava utvecklingssamtalen i deras nuvarande form.

– Jag har aldrig hört att en enda chef skulle uppleva att det är inspirerande eller sporrande att läsa komplicerade manualer och fylla i blanketter eller att detta skulle underlätta ledningens arbete.

Rantanens tips för att förbättra utvecklingssamtalskulturen 1 Utgångspunkten ska vara att chefsansvar bara tilldelas sådana arbetstagare som är entusiastiska och motiverade att stöda andra individer att lyckas i sitt arbete. Då blir växelverkan och viljan att höra hur det verkligen står till en naturlig del av vardagen.

2 Man ska se till att chefen på riktigt har tid att ägna sig åt att leda människor.

Det är verkligen svårt att hitta tid och energi för växelverkan om arbetsmängden redan är på ”overload” på grund av expertuppgifter.

3 Cheferna och de anställda ska ges friheten att skapa sina egna diskussioner och bestämma om deras tidpunkter så att de på bästa möjliga sätt bygger upp förtroendet och utbytet av respons mellan dem.

4 Avstå från blanketter och anteckna efter diskussionerna bara det som ni har kommit överens om.

Utnämningar på Företagarna i Finland Tradenom Hanna Tapala har utsetts till Företagarna i Finlands förbundsdirektör från den 1 juli 2015. Hon har tagit hand om denna uppgift tillfälligt sedan våren 2014. Tapala ansvarar för Företagarna i Finlands förbundsarbete och tjänsterna för medlemsföretagen. Hon har arbetat på FiF sedan 2011. Före det var hon anställd av regionorganisationen Helsingfors Företagare från 2007. Tapala har även arbetat på bland annat riksdagen och kommunikationsministeriet. Hon rapporterar till Anssi Kujala.

Till branschchef från den 1 augusti 2015 har utsetts kandidaten i samhällsvetenskap Mika Hämeenniemi. Han efterträder Veli-Jussi Niemi, som har gått i pension. Hämeenniemi ansvarar för samarbetet med FiF:s branschorganisationer samt för utvecklingen av verksamheten. Han sköter även ombudsmannauppgifter i en del branschorganisationer. Hämeenniemi kom till FiF från Vierimäki, där han arbetade som

kommunsekreterare. Han rapporterar till förbundsdirektör Tapala.

Juridiska ombudet, juris magister Tiina Toivonen har från den 1 juli 2015 utsetts till chef för lagstiftningsärenden. Hon ansvarar för lagstiftningsprojekt och intressebevakningen i anslutning till företagslagstiftning och jobbar som chef för företagslagstiftningsteamet.

Toivonen har arbetat på FiF sedan 2009.

Under Toivonens familjeledighet, som tar slut våren 2016, kommer juridiska ombudet Atte Rytkönen att arbeta som tf. chef för lagstiftningsärenden.

Toivonen efterträder Janne Makkula, som inleder arbete som direktör på FiF i början av juli när direktör Rauno Vanhanen gick i pension.

Juridiska ombudet, juris magister Harri Hellstén har utsetts till chef för arbetsmarknadsärenden från den 1 juli 2015.

Han ansvarar för lagstiftningsprojekt och intressebevakningen i anslutning till

arbetslagstiftning och socialskydd och jobbar som chef för arbetslivsteamet.

Hellstén har arbetet på FIF sedan 2009.

Janne Makkula tog tillfälligt hand om även denna chefspost, som nu blir ledig när Makkula blir direktör. Toivonen och Hellstén rapporterar till direktör Janne Makkula.

Tradenom och evenemangsproducent Tiina Tuominen har utsetts till evenemangsassistent på Företagarna i Finlands Sypoint Oy från 10.8.2015.

Anställningen är tidsbunden och varar ett år. FiF ordnar årligen flera stora evenemang, och arrangemangen kräver specialkunnande. Till Tuominens uppgifter hör bland annat att ordna företagarkryssningen under FiF:s 20-årsjubileuumsår och det traditionella seminariet för kommunledningen våren 2016. Tuominen arbetade tidigare som sälj- och kundansvarig på Kassiopeia Finland Oy. Hon rapporterar till utvecklingschef Johanna Haanpää.

Finnish Special Glass Specialglas för alla sammanhang text Susanne Skata bilder aleksi poutanen

I mitten av 1970-talet byggde Pentti Latopelto en väg ut i skogen i Esbo. Vid vägens ände byggde han upp en glasfabrik i källaren av ett frontmannahus. Hans livsverk förs vidare av sönerna Tuomo och Samuli, som erbjuder specialtillverkade glasprodukter för stora och små kunder.

T

uomo Latopelto har följt sina barn till skolan innan han slår sig ner på kontoret för att ta tag i dagens uppgifter. Friheten att kunna bestämma sina egna tider är ett av de vanligaste skälen till att många trivs med företagandet. Tuomo är inget undantag.

– Semestern är väl det som skiljer oss från anställda, funderar Latopelto. Jag kan aldrig vara borta flera än två veckor, och då är jag också nåbar. Samtidigt är

8

jag min egen chef, om jag vill ha något behöver jag inte fråga någon.

Ständiga diskussioner om företaget pågår ändå alltid. Oftast med brodern Samuli, som är glasblåsarmästare och företagskompanjon. Ofta med företagets personal, som utöver Tuomo, Samuli och deras mamma består av fem anställda.

Företagets storlek och omsättning har varit lika de senaste åren. Omsättningen i klassen 1,6 miljoner har varierat med bara cirka 40.000 euro per år, antalet

anställda har varit konstant. Tuomo hoppas att företaget finns på samma plats i samma storlek om tjugo år.

– Alla säger att man måste växa och bli större, konstaterar han. Men varför?

Det finns alltför många som går hårt framåt i fem år och sedan slutar de. Jag vill att vi ska ha ett stabilt företag med stabila arbetstagare, länge. Jag skäms inte för att säga att det går bra.

Styrkan hos Finnish Special Glass ligger i bredd av produkter och god kvalitet,

9

som kontinuerligt utvecklas. Företaget står på tre ben i sin tillverkning: laboratorieglas, kvartsglas och industrioptik. Kunderna finns främst inom högskolevärlden och industrin. Glasdelar i olika maskiner och anordningar tillverkas enligt varje industriföretags behov och inom forskningen beställer man prototyper till olika projekt.

För Finnish Special Glass gäller det att ha arkivet med ritningar i skick, då kunder ofta kommer tillbaka och vill ha sitt glas utvecklat i en ny riktning.

En gång kom en kund tillbaka efter 16 år – och fick vad han behövde. Specialtillverkning av så många olika typer av glas är unikt i Finland.

– Den kinesiska marknaden är på snabb frammarsch, berättar Latopelto. Det är dock en utmaning med leveranser och olika delar som ska beställas från olika håll. Våra kunder uppskattar att de får all service under samma tak, att vi finns nära och att vi deltar i planeringen av glasprodukterna.

Båda bröderna har studerat glastillverkning i Tyskland och det är också därifrån de beställer

Jag vill att vi ska ha ett stabilt företag med stabila arbetstagare, länge. Jag skäms inte för att säga att det går bra.

sitt råmaterial. I tider av miljömedvetenhet hotas branschen av EU-regler som kan stoppa tillverkning i Europa, om inte beslutsfattarna sätter sig in i vad råvarorna innehåller och hur de beter sig i glasmaterialet. De leverantörer Finnish Special Glass använder följer alla regler och Latopelto känner sig trygg. Hans specialitet är optiktillverkning, men idag jobbar han mest på kontoret.

– Ingen av oss ville vara VD, skrattar Tuomo.

Pappa hann lära oss mycket om företagande innan han gick bort 2004. Vi bryr oss inte om titlar, vi gör det här tillsammans. Samuli är hantverkartypen och jobbar direkt med glastillverkningen, mamma sköter fakturering och jag säljer och ser till att produktionen rullar på.

Tuomo Latopelto skrattar när han säger att bröderna hjärntvättats med glas sedan barnsben. ”Det är det här ni vill göra”, intalade pappan dem. Han ser det inte som något negativt, då bröderna trivs i familjeföretaget. Hans egna barn går i samma fotspår. De gillar att trycka på knappar – det sker förstås på lek – och hänga i fabriken.

– Esboskogen där allt började är idag ett vanligt bostadsområde, säger Tuomo. Vi värnar om platsen, familjen och våra arbetstagare här.

På så sätt skapar vi kvalitet i såväl arbetsmiljö som i glasproduktionen.

kust-österbottens företagare

Jonna Ahkila-Niemi, Riikka Harju, Emma Haapala, Suoma Magnus, Katariina Viertola och Tiina Haapala

AHA Logistics årets nyföretagare i Vasaregionen text och bild vasek

V

asaföretaget Oy AHA Logistics Ltd har valts till årets nyföretagare 2015. Transport- och speditionsföretaget som leds av Tiina Haapala och Jonna AhkilaNiemi har uppvisat kraftig tillväxt sedan starten år 2010. Företaget har för närvarande sex anställda, varav fyra i Vasa och två på filialen i Helsingfors.

– Att bli vald till årets nyföretagare är toppen! utbrister Haapala och får medhåll av Ahkila-Niemi. – Diplomet gör sig utmärkt på väggen i vårt kontor!

– AHA Logistics är ett skolexempel på hur man blir företagare, berättar Vasaregionens Nyföretagscentrum Startias

10

direktör Tommi Virkama. – De grundläggande sakerna är i skick och läxorna är gjorda, och dessutom har de viljan och beslutsamheten som krävs, vilket ger ett lysande resultat. Årets nyföretagare utses årligen av Startias företagsrådgivare bland nyföretagscentrumets kunder. Kriterierna är en positiv och stabil ekonomisk utveckling, en fördomsfri attityd och en positiv vilja att utvecklas som företag och företagare.

En länk mellan köpare och säljare i internationell handel Förutom skötsel av internationella

transporter och tullformaliteter erbjuder AHA Logistics sina kunder sakkunnig handledning i anslutning till internationell handel. Kunderna får en omfattande rådgivning angående transporter, leveransklausuler, finansiering och dokumentation, vilket gör att företaget sticker ut bland konkurrenterna. Principen om en enda kontaktperson innebär service i ordets rätta bemärkelse – ingen kund bollas vidare från en person till nästa.

– Vi är inte på samma sätt som stora speditörsbolag beroende av en viss samarbetspartner i utlandet. Tack vare vårt omfattande samarbetsnätverk kan

11

vi istället själva göra ett val, inleder Haapala.

– Eftersom vi har flera olika alternativ kan vi erbjuda smidigare service.

– Vi förutsätter god service av alla våra samarbetspartner och underleverantörer, såväl för vår egen som för våra kunders del.

Finländare har en beklaglig vana att svälja det som serveras, men vår åsikt är att man ska få valuta för pengarna. Själva har vi bytt både bokföringsbyrå och försäkringsbolag. När det gäller uppdrag för våra kunder kräver vi god service även av alla våra underleverantörer för att kunna upprätthålla vår högklassiga kundbetjäning, tillägger Ahkila-Niemi.

I eget företag är känslorna med Innan de startade eget var både Haapala och Ahkila-Niemi anställda i ett annat, större företag. Idén om att själva bli företagare fick de av en kund.

– Kunden frågade varför vi inte själva grundar ett företag, kommer Haapala ihåg, – och det var där allting började. I sitt eget företag arbetar man med hjärtat.

Men är inte transport- och speditionsbranschen en väldigt mansdominerad sektor?

– Kvinnor är av naturen bra på att hålla i många trådar samtidigt, vilket krävs i det här jobbet. En kvinna klarar sig riktigt bra i den här mansdominerade sektorn, och det att vi för närvarande enbart har kvinnor som anställda gör också att vi sticker ut bland konkurrenterna. Det är en glädje att samarbeta med såväl kvinnor som män.

AHA Logistics har som mål att – målmedvetet och behärskat – växa till en av Finlands ledande privata företag inom speditionsbranschen.

– Det största hotet för oss vore om vår viktigaste resurs, alltså våra anställda, skulle bestämma sig för att lämna företaget, säger Haapala. – Naturligtvis måste också landets export och import dra för att det även i fortsättningen ska finnas efterfrågan på tjänster från den här typen av företag.

Företagare nätverkar vid Jannes Saloon 19.8.2015

Hösten är här! … med nya spännande evenemang och annan intressant verksamhet. Det känns som att det är på sin plats att börja med en liten påminnelse om pågående aktiviteter som våra medlemsföretagare kan ta del av.

Videons betydelse som marknadsföringsverktyg ökar. Vill du att ditt företag ska få mera synlighet på nätet och i sociala medier så kan du anmäla dig till vår serie ”Månadens Företagare”. Varje månad filmar vi in en intervju med en företagare, som fritt berättar om sitt företag och sin verksamhet. Videon laddas upp på vår hemsida, på Youtube och på Facebook och sprids därifrån vidare. Kolla in filmerna på vår nätsida under ”Månadens Företagare” och anmäl dig till mig om du vill vara med i utlottningen.

Efter sommarmånadernas uppehåll fortsätter Unga Företagare med sina månatliga After Work- nätverksträffar. Den sista fredagen varje månad samlas ett gäng unga företagare för att umgås och ventilera sina tankar. Om du följer KÖF Unga Företagare på facebook så får du info om var och när dessa pubträffar hålls. Alla är välkomna med!

Under en av sensommarens vackraste dagar åkte ett 60-tal företagare ut i Vasa skärgård för att umgås och knyta kontakter. Evenemanget till Jannes Saloon ordnas årligen och deltagarintresset denna gång var över förväntan. Tyvärr fick inte alla plats denna gång, men jag hoppas att ni lika ivrigt fortsätter att anmäla er till kommande evenemang. Med viss risk för att upprepa mig själv, så vill jag ändå poängtera att man under dylika företagarträffar, förutom trevlig samvaro förstås, även bygger upp ett förtroende till andra företagare och därmed kan få konkreta affärer till stånd. Under sk. Speed meetings så hittar exempelvis enspråkiga nätsidor en översättare, en frisörsalong ett nytt bokningssystem med mera med mera. Kom med även du!

De första nätverksevenemangen denna höst må vara bakom oss, men fler evenemang och även skolningar är på kommande så håll utkik i e-posten, på våra nätsidor och facebook för mera information om dessa. Våra medlemmar får även rabatter på våra samarbetspartners olika utbildningar och kurser, så kolla även upp utbudet på dem.

Till sist ett viktigt meddelande till alla småföretagare inom byggbranschen. Kust-Österbottens Företagare och Vasaregionens utveckling Ab erbjuder er synlighet på VASARA-mässan (24-25.10 i Botniahallen) till ett mycket förmånligt pris så missa inte denna chans!

Vi ses!

Nina Fredriksson

nylands FÖRETAGARE

HeWi

vill göra saker som andra inte gör text OCH BIlder MIA BERG-LUNDQVIST

För snart femtio år sedan fick företaget Lyfttransport HeWi AB i Lovisa sin början av en man som trivdes under vattnet. Yrkesdykaren Reino Henriksson omvandlade sin hobby till yrke och byggde allt från farleder till hamnar. I dag drivs bolaget i andra generation av Janine Henriksson som delvis fört verksamheten upp på landbacken.

F

ör elva år sedan lämnade Janine Henriksson sitt arbete inom bankvärlden för att tillsammans med sin man Johnny Wiberg gradvis ta över sin fars företag som på den tiden gick under namnet Reino Henriksson AB. I samband med ägarskiftet gjorde man ett namnbyte till Lyfttransport HeWi AB. Med denna gest ville man markera att en nya era hade påbörjats. Verksamheten, som tidigare enkom omfattat havsarbeten, skulle nu också inkludera landbacken. Kranbilar var det som Janine och Johnny ville satsa på.

HeWi • HeWi har fem heltidsanställda. Under sommaren då havsarbetena tar vid utökas ofta personalstyrkan.

• En normal årsomsättning för företaget ligger kring en halv miljon euro.

• Företagskunderna står för cirka 70 procent av omsättningen.

• Majoriteten av kunderna finns inom en 150 km:s radie från hemkontoret, men förfrågningar kommer också från bl.a. Estland.

12

Efterfrågan på större lyft Det fanns från starten en stor efterfrågan på tjänster som krävde lyft med kranbilar. Första kranbilen paret köpte var på 75 tonmeter, men utrustningen fick ganska snabbt kompletteras med ytterligare en kranbil på 45 tonmeter.

– En klar trend i branschen är att lyften blir allt tyngre och kräver en större utrustning.

Energigripsågen HeWi använder har producerats av Mecanil ytterom Lovisa. HeWi var först i Finland med att använda just den här typen av ernergigripsåg.

13

Janine Henriksson, VD på HeWi, har växt upp med företaget och tillbringade mycket tid med sin pappa då han jobbade.

Byggtekniken har exempelvis ändrat mycket under de senaste tio åren; husen har blivit större och sätts ihop av hela element.

– För att möta marknadens behov satsade vi ifjol på en litet större lyftkran på hundra tonmeter, berättar Henriksson.

I dag är förhållandet mellan arbetena till havs och land ganska jämnt fördelade och kompletterar varandra väl så att det finns jobb under hela året.

– Det var definitivt landsidan vi hade planerat att satsa på. Men eftersom den så kallade Nalle-pråmen fanns kvar i företaget vid övertagandet, tänkte vi att vi fortsättningsvis kunde utföra mindre strandkonstruktioner och havsbottensundersökningar, säger Henriksson.

Men arbetena på havssidan har de facto ökat för varje år.

– Speciellt beställningar på havsbottensundersökningar har tilltagit under de senaste åren, konstaterar Henriksson

Mera specialisering I framtiden ser Henriksson att HeWi kommer att specialisera sig inom vissa områden. En sådan nisch är exempelvis svåra trädfällningar som utförs med en energigripsåg.

Nalle-pråmen fanns med bland inventarierna då Janine och hennes man tog över företaget.

– Man monterar en ”motorsåg” i änden av kranbilen. Den kapar trädet i etapper och lyfter bort stammens delar till ett lämpligt ställe. Personen som styr sågen står själv i säkerhet på marken, så hela processen är behändig och säker.

Henriksson får frågan vad hon anser är de största svårigheterna i hennes bransch?

– Vårt företags motto är att det ingen annan gör, det gör vi. Därför skulle jag hellre tala om utmaningar än om svårigheter.

Alla kunder är litet olika med varierande behov. Henriksson säger att den största utmaningen är att satsa på rätt saker, att det finns en tillräcklig marknad för det man investerat i.

– En styrka hos oss är att vi inte satsat alla kort på en hand, utan fördelat riskerna så att vi kan förnya oss i snabb takt när det behövs.

Henriksson berättar att de har kontakter till branschfolk i Tyskland, Norge och Sverige för att hålla sig à jour med nya tekniska lösningar. Internet är också till stor hjälp för att spåra trender i branschen.

– Vi vill göra det till vår grej att satsa på saker som det ännu inte finns ett så stort utbud på.

För mycket besiktningar Henriksson får avslutningsvis frågan om hon har några speciella förhoppningar på den nya regeringen för att underlätta företagandet i hennes bransch.

– Vi har besiktningar av olika slag mer än vad lagen borde tillåta. Besiktningar i sig är bra, men de behöver kanske inte utföras fullt så ofta.

– Jag tycker det är för mycket förmynderskap från statens sida. I slutändan faller ju ansvaret på företagaren i alla fall att allt fungerar, säger Henriksson och tillägger att här skulle det finnas tid och pengar att spara för företagets del.

Vårt företags motto är att det ingen annan gör, det gör vi. Därför skulle jag hellre tala om utmaningar än om svårigheter.

egentliga FinlandS FöRetagaRe

Familjeföretaget växte till ett av de största i Norden text eMMi HaRJu

D

et Lundobaserade PowderTrans Ab Oy:s tankbilar kör en god bit över en miljon kilometer per månad. Såsom namnet antyder har företaget specialiserat sig på pulvertransporter. Företaget transporterar pulverformiga och granulerade material med tankbilar.

Verkställande direktör Fredrik Blomqvist tror att företagets framgång beror på noggrannheten. Man har skött vad man lovat och inte lovat för mycket.

– Det är extremt viktigt att leveranserna sker i tid. Våra kunder finns i båda ändar av kedjan; de är företag inom stor- och processindustrin, och då är

14

det viktigt att lastningen och lossningen sker precis vid avtalad tidpunkt. Producenterna kan inte alltid förvara stora mängder av en produkt vid fabriken, och beställarens processer är beroende av råvaruleveranserna, påpekar Blomqvist.

– I Finland är det inte alltid möjligt att konkurrera med priser och därför måste effektivitet och kvalitet hålla måttet så att inte allt försvinner utomlands, konstaterar Blomqvist.

Familjeföretag med start i liten skala Det finns tre generationer företagare i familjen Blomqvist. Fredrik Blomqvists

far grundade Powder-Trans 1972.

– Min far inledde företagsverksamheten med en bil genast efter sin värnplikt. Det fanns en fabrik i hembyn som behövde transporter. Till en början transporterade han produkter av samma slag som nu, men med en flakbil. Den första tankbilen skaffades 1977 efter krav från kunderna.

Nu styrs företaget av bröderna Fredrik och Christian Blomqvist. Fredrik är företagets vd och Christian sköter logistiken.

Fredrik Blomqvist har arbetat på företaget sedan 1994 och har under årens lopp hunnit prova på alla jobb inom

15

Powder-trans Ab oy:s tankbilar kör en god bit över en miljon kilometer per månad.

bra vägar ger bättre konkurrenskraft text eMMi HaRJu bild MaRkku oJala

bild eMMi HaRJu

företaget, såväl bakom ratten som på kontoret med att samordna körningarna.

För cirka fem år sedan tog han över ansvaret som vd.

– Det bästa med ett familjeföretag är att organisationen är liten och effektiv.

Besluten kan fattas snabbt och smidigt. Över huvudtaget är det just det som jag gillar med att vara företagare; att man själv kan påverka saker och ting.

Från kimito till det övriga norden och baltikum Företaget, som ursprungligen grundades på Kimito, har stegvis, bland annat genom företagsförvärv, vuxit till ett av de

recis som företagarna i andra branscher förväntar sig transportföretagarna nu att den nya regeringen ska genomföra de åtgärder för att främja företagandet som den lovat, säger Teppo Mikkola, ordförande för Finlands Transport och Logistik SKAL rf.

Det skulle innebära flera beställningar för transportföretagens kunder och därmed också mera arbete för transportföretagen.

– Utgångspunkten är såtillvida positiv att regeringens löften innebär att vi kan förvänta oss tillväxt inom exporten, industrin och hela samhällsekonomin, påpekar Teppo Mikkola.

Transportföretagarna ser särskilt fram emot att systemet för återbäring av bränsleskatt ska införas, att man ska fatta beslut om vägavgifter för utländska

åkerier och att vägnätet ska repareras.

– Förbättringar av infrastrukturen är av stor betydelse för Finlands konkurrenskraft och export. Ett förbättrat vägnät sänker transportkostnaderna och höjer effektiviteten. Är vägarna i gott skick hinner man längre på samma tid och trafiksäkerheten blir bättre.

– Regeringen verkar nu ha förstått logistikens betydelse för hela den finländska ekonomin.

Förhoppningsvis blir löftena inte tomma ord, konstaterar Mikkola.

största i Norden inom pulvertransporter.

– År 2005 nästan fördubblades antalet fordon genom ett företagsförvärv.

Just nu är vi nöjda med den här storleksklassen, men vid behov kan vi också öka kapaciteten. Framöver hoppas jag på en liten men stabil tillväxt, säger Blomqvist.

Powder-Trans årsomsättning uppgår till cirka 18 miljoner euro, personalen till 130 anställda och fordonsparken till 70 bilar. Varje år transporteras cirka 25 000 lass. De kortaste sträckorna är cirka 100 kilometer och de längsta över 1 000 kilometer.

På 80-talet utvidgades verksamheten till utrikestransporter. Idag sker cirka 40

procent av transporterna i Finland och den resterande 60 procenten i det övriga Norden och Baltikum. Den senaste utvidgningen gjordes i Sverige i samarbete med dotterbolaget Bulk Team AB. – Våra chaufförer gör mycket annat än bara kör. De kommer i kontakt med kunden, och lastar och lossar lasset.

Därför är språkkunskaper ett viktigt krav. Tillsvidare har vi hittat tillräckligt med språkkunniga chaufförer och de har trivts hos oss, konstaterar Blomqvist.

teppo Mikkola

det bästa med ett familjeföretag är att organisationen är liten och effektiv. besluten kan fattas snabbt och smidigt, säger Fredrik blomqvist.

P

MelleRSta öSteRbottenS FöRetagaRe

Kronobyföretaget

oy Wikar Ab Vd Michael Johansson

har över 100 år på nacken text ocH bilder oy WikaR ab

Nyckeln till framgång är en kompetent personal som är försedd med en stor nypa bondvett.

O

y Wikar Ab, bättre känt för sitt produktnamn Kronos, grundades av bysmeden Uno Wikar år 1914 i Kronoby. Företaget började sin verksamhet som reparationsverkstad av lantbruksmaskiner. År 1922 lanserades de första egna produkterna.

Kronos 1 och 2 var harvar med träram avsedda för en respektive två hästar. Företaget har tillverkat harvar av varierande slag tills dags dato. År 1978 utkom den första skogskranen avsedd för montering på lantbrukstraktor.

Skogsvagnarna utökade produktsortimentet en tid senare.

Idag står skogsprodukterna för merparten av omsättningen. Lantbrukstraktorn har alltid varit utgångspunkten för Kronos produkter. Med hjälp av rätt utstyrsel kan man med lantbrukstraktorn hugga samt köra ut skog,

16

berättar vd Michael Johansson. Fördelen gentemot en specialbyggd skogsmaskin, är att man kan använda lantbrukstraktorn även för lantbruk samt övriga arbetsuppgifter. Harvarna finns fortfarande kvar men representerar endast några procent av omsättningen, berättar Johansson, som fungerat som företagets vd sen 2013.

Slyröjarna har år för år blivit en allt mer viktig produkt för företaget.

Oy Wikar Ab har lyckats ta sig in på den europeiska marknaden betydligt bättre än många andra finska företag i motsvarande storleksklass i samma bransch. De tyskspråkiga länderna har traditionellt varit viktiga, men Baltikum har ökat i omfattning betydligt de senaste åren.

Kronos produkter säljs också utanför Europa. För tillfället har företaget en liten export till bl.a. Japan.

17 KOMMANDE EVENEMANG Företagets omsättning har ökat stadigt de senaste åren. Ifjol gick glastaket på 5 M€ sönder med en omsättning på knappa 5,7 M€. I år ligger budgeten på 6,5 M€. Strategin är att växa lönsamt med en tillväxttakt på ca 10 – 20 % per år. Fast tillväxten är viktig, är lönsamheten ännu viktigare. Lönsamheten har utvecklats positivt den senaste tiden trots hård prispress från konkurrenterna.

Företaget sysselsätter ca 30 personer.

Förändringar i värdekedjan Det är stora förändringar på gång i företagets värdekedja hela vägen från leverantör till slutkund. Genomloppstiden måste kortas ner och produktiviteten höjas. Materialkostnaderna måste minskas genom högre grad av underleveransarbete från länder med bättre konkurrenskraft än den finska. Nya produkter är också under arbete.

Företagets framtid ser ljus ut såtillvida att skogsindustrin har utvecklats positivt såväl i Finland som i utlandet. Finland har ingen olja, men det gröna guldet i form av skog kommer att utnyttjas på ett eller annat sätt även i framtiden. Metsä Groups kommande miljardinvestering i Äänekoski är ett tydligt tecken på detta. – Med en hård fokusering på produktivitetsförbättringar, nya produkter samt nya marknader, tror vi att företaget kommer att vara framgångsrikt även i de kommande hundra åren, konstaterar Johansson.

Det samma kan man inte säga om

Finlands framtid. Finland befinner sig i sin värsta kris sedan kriget, men detta till trots ser inte fackföreningarna med FFC i spetsen situationen på samma sätt.

Grundproblemet i Finland är konkurrenskraften som nu befinner sig på en skrämmande låg nivå. Ett besök till vårt grannland i söder bekräftar situationen.

Finländska industriarbetare har blivit vana med långa semestrar, pekkasdagar, samt rätt till sjuklön. Rätten att strejka får inte heller ifrågasättas. Efter finanskrisen som bröt ut år 2008 har Finland gått i motsatt riktning i förhållande till Sverige och Tyskland med stadigt stigande industrilöner.

Till trots att situationen för tillfället ser dyster ut så bör vi finländare tro på framtiden. Världen har blivit global med global efterfrågan och utbud. Detta innebär att Finland förr eller senare måste börja spela enligt globala spelregler och arbetslivet måste rätta sig enligt dessa spelregler.

Ett företag med etthundra år på nacken kan man konstatera att Finland och Oy Wikar Ab har klarat sig genom svåra tider tidigare. Nyckeln till detta är, enligt Michael Johansson, en kompetent personal som är försedd med en stor nypa bondvett. Alla förstår vikten av ett konkurrenskraftigt företag för byn, kommunen, landet.

Speed Meeting – kortutbytesevenemang, Hotel Seurahuone, Karleby 10.9, KLO 11–14 Mingelkväll i spansk stil för företagare på Bistro & Café Duende, Jakobstad, 11.9 KLO 18–22 Octoberfest 18–19.9. i Kalajoki, medlemsförmån under evenemanget Vi ordnar gratis skjuts till Riksomfattande Företagardagarna i Vuokatti 2–4.10 10.10 Karleby Företagarfest Kubas ambassadör söker nya affärsmöjligheter 22.10 i Karleby 28.10 Centria Open, Karleby Företagarnas självständighetsfest 5.12 Karleby Mer information om evenemangen på www.yrittajat.fi/keskipohjanmaa eller kontakta M-Ö:s Företagare Nina Niemi tel. 050 516 7602

Företagarens skatteinfo 14.10.2015 klo 18–20 Plats: Stadshotellet i Jakobstad Anmälningar: nina.niemi@yrittajat.fi eller 050 516 7602

Huvudstadsregionens Företagare

Vanda

en företagarvänlig stad med industri och logistik Text Marianne Sundblad bild Vanda Företagare

B

Ett annat exempel på samarbetet är Företagsserland huvudstadsregionens kommuner är Vanda vicecentret Leija, som erbjuder tjänster för företag i den som har mest industri- och logistikföreVanda under olika skeden av företagets livscykel, t.ex. tag. Helsingfors-Vanda flygfält erbjuder i sig vid bildande, etablering och utvidgning. Under samma utmärkta verksamhetsbetingelser för många tak finns bland annat stadens näringstjänster, Vanda företag. Av Vanda Företagares medlemmar representeFöretagare, Handelskammaren, rar drygt 30 % industri och logistik.

FöretagsVanda och Nylands NTMVanda Företagare och staden har central. mycket aktivt samarbete. FöreningFöretagsservicecentret Ett helt konkret samarbetsprojekt en har till exempel representanter Leija erbjuder tjänster mellan staden och företagarförei flera av stadens arbetsgrupper, för företag i Vanda ningen har varit de regelbundet utskott, rådgivande nämnder, styrordnade ”företagarmorgnarna”, grupper osv. På det här sättet kan under olika skeden av under vilka fem företag berättar om företagarna delta i beslutsfattandet företagets livscykel sin verksamhet, sina önskemål eller redan i beredande skede. ger respons åt staden. Från stadens Ett bra exempel på samarbetet är sida deltar stadsdirektören och näringsdirektören i Vanda stads Näringsprogram. I dess beredning har delmorgonmötet, som ger företagare en utmärkt möjlighet tagit bland annat Vanda Företagare, handelskammaren att direkt ge respons åt staden. och Nylands arbets- och näringsbyrå. Företagarvänlighet är också ett av programmets viktigaste mål.

18

19

Hallonkarneval i 20 år Text Marianne Sundblad bilder Suvi Soderlund, FöretagsEsbo

Å

r 1996 funderade styrelsen för Huvudstadsregionens Företagare (PSY) på evenemang som kunde förena alla fyra medlemsföreningar – dåförtiden hörde Helsingfors Företagare alltjämt till PSY. Den dåvarande ordföranden Yrjö Rossi hade ordnat jordgubbskarnevaler på sina jordgubbsodlingar, och då kläckte någon idén om att i stället ordna Hallonkarneval vid Esbogård, där Rossi odlade hallon. Augusti ansågs vara en bättre månad för sommarfesten än juli.

Numera har Esbo Företagare tagit över arrangemangen och till exempel i år fanns det drygt 300 deltagare – och flera stod i kö.

Årets mest omtyckta evenemang i Esbo Arrangemangen var ganska anspråkslösa i början.

Styrelsemedlemmarna i Grankulla Företagare, som i flera år arrangerade festen, grillade korv och lagade allt själva. Samarbetsparterna har småningom möjliggjort en allt större fest med läcker buffet. Förra året flyttades karnevalen från Esbogård till Finns Folkhögskola, som förvaltas av ett av Esbo Företagares samarbetspartners Yrkesinstitutet Omnia.

Under dessa 20 år har flera statsministrar, andra ministrar, stadsdirektörer och kommunalpolitiker deltagit i karnevalen. Under de första åren ordnades det för dessa inbjudna gäster en tävling om vem som snabbast fick ihop en jordsgubbslåda. De 20 åren till ära ordnades tävlingen igen på årets karneval. En anna tradition är Hallonpasset, som man

ska få stämpel på av alla samarbetspartners. Bland deltagarna lottas ut fina priser.

På årets karneval önskade Esbo Företagares VD Erkki Pärssinen att Hallonkarnevalen ska fortsätta i minst tjugo år till. Och varför inte? Det lönar sig att hålla fast vid ett bra koncept. Hallonkarnevalen ger företagare och samarbetspartners en möjlighet att inleda hösten genom att träffas, bilda nätverk – och framför allt ha det trevligt tillsammans i en vacker gårdsmiljö.

Yrjö Rossi visar hur man bygger en perfekt jordgubbslåda

helsingfors företagare

På de godas sida Text anna simolin BILD Jaana Tihtonen

N

ätbutiken Varusteleka, som säljer begagnade militärprodukter, grundades av Valtteri Lindolm för att till en början tillfredsställa hans egna behov. Han ville beställa ordentliga tillbehör för eget bruk till sin Airsoft-hobby. Några extra produkter råkade få plats i samma beställning och från bagageluckan på sin rostiga skåpbil sålde Valtteri Lindholm dessa till sina kompisar. Nu är Varusteleka Europas största nätbutik som säljer militära överskottsprodukter.

Konsumenterna har lärt sig att köpa så gott som allt de behöver från nätbutiker. Också i Finland använder vi för tillfället en hel del utländska nätbutiker.

Enligt Valtteri Lindhom skulle finländska nätbutiker ha mycket att förbättra.

– Det fungerar riktigt bra även i motsatt riktning och vi skulle ha goda möjligheter att skapa kvalitativa, specialiserade nätbutiker som säljer bra både i Finland och utomlands, betonar Valtteri Lindolm.

Varusteleka är ett bra exempel på att man enkelt kan sälja till utlandet, utan extra investeringar dessutom. Företaget började försiktigt marknadsföra sig i Sverige och snart skickade man redan hundra paket i veckan dit. Därefter började vi marknadsföra oss i ett land i taget, t.ex. i Storbritannien, Danmark och Norge.

– Posten är här en betydande samarbetspartner eftersom vi har lyckats förhandla fram förmånliga postkostnader genom att förbinda oss till att fokusera på marknadsföring utomlands, berättar Lindholm.

Digital teknik och programvaror kan verkligen utnyttjas effektivt nuförtiden.

20

I Varustelekas butik är allting automatiserat.

– Våra system har hela tiden uppdaterad information gällande produkternas lagerstatus och vi kan packa iväg 1000 paket om dagen till posten. Jag tycker att det borde vara enklare för alla företagare att ha tillgång till ordentliga program, funderar Lindolm.

Ärlighet varar längst

Valtteri Lindholm Varusteleka Oy • Revolutionär inom finländsk näthandel • Årets unga företagare 2015 • Ämnar under de tre kommande åren tredubbla omsättningen till 20 miljoner euro www.varusteleka.fi

– Vi är på de godas sida. Det här tankesättet återspeglar hela beslutsfattandet och vi väljer även våra samarbetspartner utgående från detsamma. Jag tror även på öppenhet. Många anser att jag offentligt delger sådan information som kan jämföras med affärshemligheter. Varför sitta och panta på information om alla kan dra nytta av den, tänker Lindholm.

Den här öppna företagskulturen har uppstått genom praktiskt handlande och den har blivit ett ledmotiv även i vår marknadsföring. Varusteleka kännetecknas av sin säregna marknadsföring. Vissa blir till och med irriterade av marknadsföringen, men den roar de flesta. Innehållet på nätsidorna och produktbeskrivningarna skapades till en början enligt idén att vi berättar både nödvändig och lite onödig information om produkterna.

Valtteri Lindholm tror, att oberoende vad man gör så är det viktigt att man håller fast vid sin egen stil och sitt eget sätt för hur man gör saker och ting.

– Jag har gjort min egen grej på mina egna villkor. Detta har emellanåt krävt hårt arbete. Men jag har visat att det vi gör gör vi ordentligt och i flera avseenden till och med bäst. Det har räckt hittills och räcker säkert också i framtiden, övertygar Lindholm.

21

Effektiv logistik i fokus

Matti och Eero Haapala

företagarna i södra österbotten

Text och bilder Kristinestads näringslivscentral Ab

T

ransport företaget Sampo Prosi, i Kristinestad, är ett familjeföretag som specialiserat sig på temperaturreglerade tranporter. De erbjuder sina tjänster till industri och handels branschen i hela landet.

Företagets grundare var Sampo Prosi, hemma från Lappfjärd. 1959 skaffade han sin första lastbil och grundpålen till företaget skapades.

Han var då en 22 åring som redan hade hunnit få arbetserfarenhet från olika håll. 1977 kom brodern,

22

Matti Haapala, ut ur skolan och in i företaget. Åren gick och från år 2000 är det Haapala samt sonen Eero Haapala, som driver företaget framåt i samma anda som en gång lades.

Livsmedelstransporter runtom i landet Livsmedels transporterna såg sina första ljusglimtar då det i regionen grundades ett pomfrit-företag, som behövde en transport kompanjon.

Det var även under den här tiden

som man tog fram Prosi´s färger; gult som beskriver - potatis, bruntjorden och det gröna- växtligheten. ”Dagligen kör man till och från Kristinestad på olika rutter runtom i landet. T.ex. Via Björneborg till Åbo, Helsingfors, Tammerfors och Kotka. Sedan norrut så har vi även en till väldigt viktigt transport triangel, Kristinestad- Vasa – Seinäjoki, berättar Haapala” . Utomlands transporter är minimala, men finns.

Lastbilarna är lastade med varor både på tur och retur resan, så logis-

23

Matti visar Prosis nya lastnings- och parkeringsplatser.

tiken utnyttjas på ett effektivt sätt. ”Våra största kunder är Kiitolinja/ Schenker, A.Hilding samt Stora Enso”, berättar Haapala.

Utvecklingen i bolaget har även betytt en investering i transportfordonen under årens lopp. De är idag utrustade med jämn temperatur i och med kylsystemen som krävs för livsmedelstransport, samt så är sidorna helt öppningsbara så att man kan få in olika produkter oberoende av storlek. Allt detta möjliggör att transportbolaget kan transportera mångahanda produkter. Ofta är det dock produkter som går hand i hand med varandra som transporteras.

Utbildningar med jämna mellanrum Dagligen är det 29 bilar i farten med en ruljans på över 50 anställda.

Detta innebär att en viss kontroll är nödvändig för att anställda ska må bra samt för att företaget ska må bra. Under åren som gått har man utvecklat olika system för att förbättra för chaufförerna. Skolningar hör till en punkt. Vart 5te år har man

kvalitativa skolningar inom bl.a. halk körning, ekonomisk körning, kylsystems transporter, hygien och första hjälpen.

Vidare har man utvecklat olika uppföljnings metoder för att digitalt kunna följa med chaufförernas dygnsrytm så att de får tillräcklig vila. Även en kartläggning samt hela tiden pågående uppföljning av chaufförernas ”körstilar” görs. Även en hastighetsbegränsning har samtliga bilar fått inmonterade. Och det är att konstatera att alla dessa små medel sammantaget har gjort att man sparar både pengar och minskar olyckor. Vilket är nog så viktigt för alla parter.

Investering och tro på framtiden Det som en gång i tiden började hemma på gården så har nu breddats i två omgångar. 1980 köptes, bredvid hemmet, en bit mark av staden Kristinestad och en ny hall såg dagens ljus. För tre månader sedan flyttade man in i nya utrymmen en gång till. Kontoret i en ända samt

en logistik terminal som lämpar sig utmärkt för livsmedel i andra ändan.

Man har även använt modern teknologi i hela bygget och är bl.a. mycket nöjd med jordvärmen som håller temperaturen i terminaldelen kring 10 - 13 grader oavsett årstid.

Här i de nya utrymmen finns även övernattningsmöjlighet samt badrum med bastu, för fyra chaufförer.

Den gamla hallen används idag för underhålls arbeten som dagligen bör göras.

För några år sedan började man fundera på generationsväxlingen och man har tillsammans med en expert inom området uppgjort en plan som man nu håller på att genomföra i sakta mak.

En terminal investering av detta slag som man nyligen har gjort samt val av tidpunkt och val av plats i landet, så tyder ju bara på en sak.

En tro på framtiden. Inget av detta har skett i en handvändning, utan under 60 år samt genom många generationer. Det har krävts långsiktighet, tålamod, bra personal och god tur, avslutar Matti Haapala.

...skobutik, maskinverkstad, café, tryckeri, bybutik, transportbolag, skönhetssalong, bilverkstad, blombutik, gym, frisör, utbildningsservicebolag, köksmöbelaffär...

HITTA DIN

DRÖM yritysporssi.fi

Yrityspörssi Ett köpställe på nätet för säljare och köpare av företag

Insjuknande under semestern

Standard­­ersättning för indrivningskostnader

FÖRETAGARKRYSSNINGEN BILJETTFÖRSÄLJNINGEN BÖRJAR

5.9. KL. 10

WWW.MATKAPOJAT.FI/YRITTAJARISTEILY

4

2015

Riktlinjer för deltidspermittering och 200-dagars regeln Arbetsgivaren kan även få partiell rehabiliteringspenning

TACKA OCH UPPMÄRKSAMMA Företagandet är utmanande. Framgång i sig belönar, men därutöver förtjänar företagaren speciellt erkännande. Företagarna i Finland vill ge erkänsla åt företagare och personer som verkat för företagande genom att bevilja företagarkors enligt ansökan.

Ett företag kan också uppmärksamma sin personal med Företagarna i Finlands förtjänstkors.

Förtjänstkorsen kan delas ut t.ex. under företagets märkesår eller personens egna märkesår.

Ansökningsblanketter och tilläggsupggifter: www.yrittajat.fi/fortjanstprodukter eller tfn 09 229 221.

Innehåll 4 Infodisk En femtedel av högskolestuderande tänker bli företagare EURES hjälper vid rekrytering i Europa Tydliga förvaltningsprocesser gör företagarens vardag enklare 6 Arbetsgivaren kan även få partiell rehabiliteringspenning 7 Ska arbetstagaren åka på utlandsuppdrag?

8 Riktlinjer om deltidspermittering och 200 dagars regeln

FÖRETAGARINFO 4/2015 UTGIVARE Företagarna i Finland 6 nummer per år.

ISSN 1239-5544 (PRINT) ISSN 2342-1738 (ONLINE) REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi PÄRMBILD Pixhill ARTIKELFÖRFATTARE I DETTA NUMMER

10 Den juridiska rådgivaren svarar: Insjuknande under semestern

• Arttu Joensuu, juridisk rådgivare

11 Den juridiska rådgivaren svarar: standardersättning för indrivningskostnader

• Lotta Siljanen, juridisk rådgivare

• Anssi Kujala, vice verkställande direktör • Albert Mäkelä, juridisk ombudsman

5 1 20 UTGIVNINGSDATUM

1 . . . . . . . . . . . 16.1.

2 . . . . . . . . . . . 13.3.

3 . . . . . . . . . . . 8.5.

ET PÅ NÄT O F N I NFO I TAGAR R E R A Ö G F A LÄS FORET MSNUMMER! / I F .

T A J LE YRITTAIN MED DITT MED LOGGA

4 . . . . . . . . . . . 14.8.

5 . . . . . . . . . . . 9.10.

6 . . . . . . . . . . . 4.12.

I

N F O D

S K E N

I

En femtedel av högskolestuderande tänker bli företagare En femtedel av högskolestuderandena har planer på att bli företagare efter studierna. Om den studerande vid

sidan av studierna verkat som företagare är det ännu mera sannolikt att han eller hon blir företagare.

Att bli företagare är

sannolikt 21 %

ingen åsikt 13 %

osannolikt 65 %

Bland dem som förra läsåret studerade vid en högskola anser 21 procent företagarskap som ett sannolikt eller mycket sannolikt karriäralternativ. 65 procent anser företagarskap som osannolikt. 13 procent av dem som svarade tog ingen ställning i frågan.

3,4 procent av de studerande uppskattade att de i år får en företagarinkomst, vilket motsvarar cirka 10 000 studerande.

Om en studerande har arbetat som företagare under sin studietid kommer han eller hon med större sannolikhet än de övriga att även bli företagare efter slutförda studier. Upp till 35 procent av dem som har arbetat som företagare under sin studietid anser det mycket sannolikt att de även kommer att fortsätta som företagare efter studietiden.

Det är mer sannolikt att de som studerar vid en yrkeshögskola blir företagare redan under studietiden än de som studerar vid ett universitet: sannolikheten är 1,6-faldig.

Mer information: Studerande som företagare: Studerandeföretagare i finländska högskolor läsåret 2014–2015. Studerandebarometer 2014. Opiskelun ja koulutuksen tutkimussäätiö Otus.

EURES hjälper vid rekrytering i Europa EURES är ett omfattande europeiskt samarbetsnätverk och en offentlig tjänst av hög kvalitet som gör det lättare för arbetsgivare och arbetstagare att hitta varandra i hela Europa.

Om man inte lyckas hitta arbetskraft i Finland inom rimlig tid ens genom utbildning kan lösningen vara att rekrytera personal i ett annat EU- eller EES-land. Då kan man ha nytta av EURES-tjänsterna (European Employment Services).

Offentliga arbetsförmedlingstjänster i olika länder deltar i EURES. EURES hjälper också finländska arbetsgivare som söker arbetskraft i andra europeiska länder. I Finland arbetar EURESrådgivare vid de största arbets- och näringsbyråerna. Dessutom ger andra sakkunniga vid TE-byråernas arbetsgivartjänster råd om rekrytering av utländsk arbetskraft. Tjänsterna är avgiftsfria.

EURES-portalen är ett rekryteringsverktyg. Portalen har en europeisk jobb- och CV-bank. I portalen kan arbetsgivare anmäla lediga jobb och se arbetssökandes meritförteckningar.

Mer information: ec.europa.eu

Sammanställd av: Företagarna i Finland, Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855, anna.lantee@yrittajat.fi

4

Företagarinfo 4/2015

K O L U M N Tydliga förvaltningsprocesser gör företagarens vardag enklare Regeringsprogrammet överensstämmer på många sätt med Företagarna i Finlands målsättningar. En helhet som inverkar på företagarnas praktiska vardag lämnades dock öppen, det vill säga reformen av regionförvaltningen.

I regeringsprogrammet antecknades att ”ett separat beslut som förenklar organiseringen av den offentliga regionförvaltningen (staten, regionerna och kommunerna) ska fattas om samordningen av statens regionförvaltning och landskapsförvaltningen. Den primära lösningen innebär att verksamheten koncentreras till tydliga självstyrelseområden vad beträffar uppgifter och befogenheter.” Vi väntar alltså på de slutliga riktlinjerna.

En arbetsgrupp som har utsetts av social- och hälsovårdsministeriet samt finansministeriet har gjort en utredning om förutsättningarna för de strukturreformer som regeringen avser att genomföra. I utredningen samordnas sote-reformen och reformen av regionförvaltningen. Syftet var att sammanställa åsikter om bildandet av självstyrelseområden över kommungränserna och om hur man då måste beakta reformen av regionförvaltningen. Dessutom utvärderar man bland annat ställningen för de tjänster som produceras av den privata sektorn.

Ärendehantering är besvärligt för företagare Företagarna i Finland har inte några starka åsikter om processerna eller strukturerna inom förvaltningen. I fasta Finland finns 301 kommuner, 18 landskapsförbund, 15 NTM-centraler, 13 valkretsar, 11 magistrater och 6 regionförvaltningsverk. Dessutom omfattar den offentliga förvaltningen även bland annat Valvira, Evira och Fimea. Det finns skäl att fråga sig om vår förvaltningsstruktur har blivit alltför massiv. Över 60 procent av de finländska företagen utgörs av ensamföretagare. För dem kan det ofta kännas övermäktigt att sköta ärenden med många olika myndigheter. Den här växande gruppen av redan nu fler än 170 000 företagare spelar en nyckelroll vad beträffar att förbättra sysselsättningen och trygga regionernas livskraft.

”Jag uppskattar kunden som den bästa experten inom sin bransch. Jag gör varje arbete så att jag kan vara stolt över det.

Jag pratar inte illa om andra företagare och jag tar gärna emot nya utmaningar. Jag gnäller inte i onödan, det här är ju mitt eget val.”

Sanna Paakkonen, bloggen Yrittäjän ytimessä

Starka branscher som dragare Utvecklandet av företagens verksamhetsförutsättningar och regionens egna framgångsfaktorer – till exempel turism, naturresurser, cleantech, gruvdrift, jordbruk och välbefinnande måste utgöra utgångspunkterna för regionutvecklingen, inte reglering och tillsyn. De starka branscherna borde fungera som en motor för regionutvecklingen.

Regionutvecklingen måste vara företagarorienterad. Målet ska vara att öka möjligheterna till framgång för hela landet genom att förbättra företagens verksamhetsförutsättningar. Precis som vi uttryckte det i vårt program som publicerades på våren så är regionernas framgång summan av företagens framgång.

Oberoende av regionutvecklingen måste den nya regeringen fatta sådana beslut som leder till att konkurrenskraften för det arbete som utförs i Finland blir bättre och att det blir lättare för företagen att anställa flera medarbetare. På detta sätt får företagarna möjlighet att verka även utanför tillväxtcentren. Nu är tiden inne för en smidig och effektiv regionutveckling.

LÄS FLERA BLOGGAR PÅ ADRESSEN YRITTAJAT.FI

Anssi Kujala Författaren är vice verkställande direktör för Företagarna i Finland

Företagarinfo 4/2015

5

Arbetsgivaren kan även få partiell rehabiliteringspenning Från och med oktober kan FPA betala även partiell rehabiliteringspenning som dagpenning. Detta gör det möjligt att på ett ännu smidigare sätt kombinera rehabilitering och arbete.

I praktiken kan rehabiliteringsklienten under samma dag delta i rehabilitering och utföra sitt eget arbete om rehabiliteringen sker som lätt öppen rehabilitering. I samband med lagreformen minskar minimikravet på en rehabiliteringsdag från sex till fyra timmar.

Ersätter förlorad arbetsinsats Rehabiliteringspenning och partiell rehabiliteringspenning betalas under rehabiliteringen när målet är att personen ska fortsätta i, återvända till eller komma in i arbetslivet. Avsikten är att ersätta förlorad inkomst och arbetsinsats till följd av rehabiliteringen. Rehabiliteringspenningen kan betalas till rehabiliteringsklienten eller hans/hen-

nes arbetsgivare efter utbetalad lön för motsvarande tid.

I framtiden betalar FPA hälften av rehabiliteringspenningens belopp för sådan rehabiliteringsdag då personen i fråga både deltar i rehabilitering och utför sitt arbete. Partiell rehabiliteringspenning betalas när arbetet under en rehabiliteringsdag motsvarar minst 60 procent av normal arbetstid i ett anställningsförhållande eller i det egna företaget. Även efter lagreformen betalas rehabiliteringspenningen till sitt fulla belopp om rehabiliteringen helt förhindrar arbete och rehabiliteringsdagen är minst fyra timmar lång, inklusive resor.

Arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om ifall det är möjligt att kombinera rehabilitering och ar-

bete på samma dag. Efter behov kan företagshälsovården delta i bedömningen av om det är möjligt att under en rehabiliteringsdag arbeta utan att belasta personens resurser och att målsättningarna för rehabiliteringen riskeras.

Fortsättningsvis är det dock arbetsgivaren som beslutar om arbetstagaren får utebli från arbetet på grund av rehabilitering. En privatföretagare utreder själv hur rehabiliteringen hindrar arbetet.

Arbetsgivaren kan enkelt ansöka om rehabiliteringspenning och partiell rehabiliteringspenning hos FPA med samma ansökan.

Mer information: www.kela.fi/web/sv/ rehabiliteringspenning

Partiell rehabiliteringspenning betalas när arbetet under en rehabiliteringsdag motsvarar minst 60 procent av normal arbetstid.

6

Företagarinfo 4/2015

PIXHILL

Ska arbetstagaren åka på utlandsuppdrag?

Arbetsgivaren ska i god tid säkerställa att arbetstagaren behåller sin rätt till finländskt socialskydd när han eller hon är utsänd till utlandet.

Om destinationslandet är ett EU- eller EES-land, Schweiz eller annat land med vilket Finland har ett socialskyddsavtal, fattar Pensionsskyddscentralen beslutet.

Men om en arbetstagare kommer att vistas längre än ett år i något annat land än de ovan nämnda, fattar FPA beslut om socialskydd. Arbetsgivaren ansöker om beslut av FPA via arbetsgivarnas elektroniska tjänst eller genom att fylla i blanketten Y38T, som kan skrivas ut på www.kela.fi/web/sv/blanketter.

När man ansöker om beslut av FPA ska arbetstagaren även lämna in en egen ansökan av vilken bland annat framgår om arbetstagarens familjemedlemmar flyttar med. När det är frågan om ett arbetsuppdrag på mindre

än ett år räcker det i allmänhet med att arbetstagaren meddelar detta till FPA. Arbetstagarens familjemedlemmar ska ansöka om beslut av FPA samt av Pensionsskyddscentralen och FPA i sådana fall då de avser att vistas utomlands i över ett år tillsammans med den utsända familjemedlemmen.

Försäkringslönen avtalas på förhand Arbetsgivaren ska även sörja för att arbetstagarens socialskyddsavgifter betalas i Finland under en utlandskommendering. Socialskydds- och sjukförsäkringsavgifterna grundar sig under tiden för ett utlandsuppdrag på över sex månader på en försäkringslön,

om vilken arbetsgivaren ska komma överens om med arbetstagaren redan innan utlandskommenderingen börjar.

Den avtalas i enlighet med principerna i arbetspensionslagen.

Försäkringslönen utgör grunden för dagpenningens belopp i de fall arbetstagaren under sitt utlandsuppdrag ansöker om till exempel föräldrapenning hos FPA utifrån den lön som betalas under utlandsuppdraget.

Det finns separata regler för tjänstemän samt missions- och biståndsarbetare. I dessa fall räcker det i allmänhet att arbetsgivaren meddelar detta till vederbörlig instans (Pensionsskyddscentralen eller FPA).

Mer information: kela.fi > Arbetsgivare Flyttning från Finland: kela.fi/web/sv/flyttning-fran-finland Försäkringslön: kela.fi/web/sv/flyttning-fran-finland_forsakringslon Kela.fi sidorna privatpersoner ur arbetstagarens synvinkel: kela.fi/web/sv/flyttning-utomlands_arbetstagare

7

Företagarinfo 4/2015

Företagarna i Finland, Albert Mäkela, juridiskt ombudsman, tfn 09 2292 2929, albert.makela@yrittajat.fi

Riktlinjer om deltids­ permittering och 200-dagars regeln Högsta domstolen har tagit ställning till deltidspermittering och arbetstagarens rätt till lön under uppsägningstiden vid långvariga permitteringar. Man behöver nödvändigtvis inte ta hänsyn till deltidspermittering i beräkning av 200 dagars permittering utan avbrott på det i arbetsavtalslagen föreskrivna sättet.

I enlighet med arbetsavtalslagen kan en arbetstagare permitteras om arbetsgivaren har ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker att säga upp arbetsavtalet eller om arbetet eller arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete har minskat. Permitteringen kan genomföras som en permittering på viss tid eller som en deltidspermittering.

Vid en permittering på viss tid är arbetstagaren helt permitterad, det vill säga att han eller hon inte arbetar alls.

Vid en deltidspermittering kan arbetstagarens regelbundna arbetstid förkortas i enlighet med arbetsgivarens permitteringsbehov. Det kan vara fråga om en förkortad arbetsdag eller arbetsvecka eller om så kallad skiftespermittering då arbetstagarna turvis är permitterade för till exempel en vecka.

I enlighet med arbetsavtalslagen får en arbetstagare medan permitteringen varar säga upp sitt arbetsavtal utan uppsägningstid om permitteringen utan avbrott har varat minst 200 kalenderdagar. Arbetstagaren har då dessutom rätt att få sin lön för uppsägningstiden på samma sätt som om arbetsgivarens skulle ha sagt upp honom/henne.

Särskilt vad gäller långvariga anställningsförhållanden med långa uppsägningstider kan arbetsgivaren vara tvungen att betala lön för upp till sex månader.

8

Deltidspermittering är i regel inte permittering utan avbrott Tidigare har det varit oklart hur man beräknar 200 dagar i det fall arbetstagaren har varit permitterad genom att den regelbundna arbetstiden har förkortats, det vill säga när det är fråga om deltidspermittering. I regel har detta tolkats så att all slags permittering, oberoende av hur den genomförs, har ansetts som permittering utan avbrott och därmed samlat de 200 dagarna.

Därmed har arbetstagaren enligt den tidigare tolkningen erhållit rätt att säga upp sig efter 200 dagar även i de fall att permitteringen har genomförts till exempel som permittering varannan vecka. I verkligheten har arbetstagaren varit permitterad endast under hälften av den ordinarie arbetstiden. För att undvika uppsägningar har arbetsgivaren varit tvungen att sörja för att ingen permittering varar längre än 200 arbetsdagar.

Mängden utfört arbete avgör Högsta domstolen gav dock i sitt beslut riktlinjer för att permittering genom förkortad arbetstid inte är permittering utan avbrott. När en deltidspermittering har genomförts så att arbets-

Företagarinfo 4/2015

tagaren med tanke på permitteringstiden som helhet har arbetat mer än endast en obetydlig del av den ordinarie arbetstiden, är det inte fråga om permittering utan avbrott. Arbetstagaren kan därmed inte hänvisa till att permitteringen har varat 200 dagar om han eller hon har varit deltidspermitterad.

Högsta domstolens lösning innehåller ingen exakt gränsdragning för vad som anses som ”en obetydlig del” av den ordinarie arbetstiden. Gränsdragningen måste göras som en helhetsbedömning från fall till fall. Utifrån lösningen torde man kunna säga att åtminstone en permittering varannan vecka inte kan tolkas som en permittering utan avbrott.

Vid en deltidspermittering utsätts dock arbetsgivaren för risken att permitteringen tolkas som permittering utan avbrott. En sådan situation skulle till exempel kunna vara att en heltidsanställd arbetstagare under permitteringen endast arbetar en dag eller några timmar i veckan.

Arbetsgivaren kan inte heller kringgå 200-dagars regeln genom att under permitteringen kalla in arbetstagaren för ett kortvarigt arbete. Denna tolkning har förekommit redan tidigare.

Mer information: Högsta domstolens lösning 2015:43

PIXHILL

Ett fall som lösts av Högsta domstolen I fallet som inlämnades till Högsta domstolen för behandling hade arbetstagaren först varit permitterad så att han/hon hade varit borta från arbetet 6 veckor under en period på sammanlagt 16 veckor. Därefter blev han/hon helt permitterad. Under deltidspermitteringen hade arbetstagaren alltså arbetat cirka 60 procent av den ordinarie arbetstiden.

Högsta domstolen ansåg att det under denna tidsperiod inte varit fråga om permittering utan avbrott, utan att permittering utan avbrott inleddes först när arbetstagaren permitterades helt.

Högsta domstolens lösning 2015:43

Permittering genom förkortad arbetstid är i regel inte permittering utan avbrott.

Företagarinfo 4/2015

9

Företagarna i Finland, Lotta Siljanen, juridisk rådgivare, tfn. 09 229 221, lotta.siljanen@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar FRÅGA Arbetstagaren meddelade att han/hon har insjuknat under semestern och fortsätter sin semester efter sjukledigheten?

Hur ska jag göra?

SVAR I enlighet med semesterlagen har arbetstagaren rätt att flytta fram sin semester från och med den första sjukdagen om arbetstagaren under sin semester eller en del av den eller när den börjar är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall. Semestern ska på arbetstagarens begäran flyttas till en senare tidpunkt.

Förfaringssättet är detsamma oberoende av om arbetstagaren insjuknar innan semestern börjar eller under semestern. Dessutom har arbetstagaren också rätt att flytta fram semestern eller en del av den om det är känt att arbetstagaren under sin semester kommer att undergå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård att denne under tiden för vården är arbetsoförmögen.

Man måste begära att semestern flyttas fram Arbetstagarens semester flyttas inte fram automatiskt utan man måste begära detta och utan omotiverat dröjsmål. Arbetsgivaren är inte skyldig att på eget initiativ flytta fram arbetstagarens semester. Användningen av rätten att flytta fram semestern hör till arbetstagarens skyldigheter och därmed ska arbetstagaren själv överväga detta.

Endast den del av semestern under vilken arbetstagaren har varit arbetsoförmögen flyttas fram. För den här tiden betalar arbetsgivaren i en-

Arbetsgivaren beslutar om tidpunkten för de framflyttade semesterdagarna.

10

lighet med arbetsavtalslagen eller bestämmelserna i det kollektivavtal som arbetsgivaren ska följa lön under sjukdomstid till den arbetstagare som har flyttat fram sin semester.

Rätten att flytta fram semester gäller endast för arbetstagarens lagstadgade årssemester, inte för den del som överstiger den lagstadgade semestern och som man till exempel har avtalat om i kollektivavtalet. Därmed kan arbetstagaren flytta fram högst 24 dagar semester i anställningsförhållanden som har varat under ett år eller högst 30 dagar semester i anställningsförhållanden som har varat minst ett år.

Rätten att flytta fram semester gäller inte heller för så kallad utbytesledighet. Betalandet av semesterpenning grundar sig inte på semesterlagen utan på arbetsavtalet, kollektivavtalet eller praxis på arbetsplatsen. Om det inte är möjligt att på arbetsplatsen byta semesterpenningen mot ledighet kan en sådan ledighet inte flyttas fram på grund av arbetsoförmögenhet.

Semesterdagar och eventuell annan ledighet ska tydligt avskiljas i semesterbokföringen för att undvika eventuella oklarheter när semestern flyttas fram.

Att lämna in begäran och tillförlitlig utredning Arbetstagaren ska utan dröjsmål begära att semestern flyttas fram. Det lönar sig för arbetsgivaren att utarbeta tydliga anvisningar på arbetsplatsen för hur man anmäler sjukfrånvaro under semestern och vilka utredningar man kräver för dem. Dessutom ska arbetstagaren på arbetsgivarens begäran uppvisa en tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga. Med tillförlitlig utredning avses intyg eller motsvarande

Företagarinfo 4/2015

utredning enligt tillämpat kollektivavtal.

Arbetstagaren kan flytta fram sin semester endast av en sådan orsak som uppfyller förutsättningarna för löneutbetalning under sjukdomstid i enlighet med arbetsavtalslagen. Arbetstagaren har inte rätt att flytta fram sin semester om arbetsoförmågan är självförvållad genom kriminell verksamhet, lättsinnigt leverne eller grov ovarsamhet.

Ett kosmetiskt ingrepp utgör inte heller en i lagen avsedd orsak att flytta fram semestern.

Arbetsgivaren beslutar om tidpunkten för de framflyttade semesterdagarna I enlighet med semesterlagen ska en sommarsemester ges under semesterperioden och vintersemestern före ingången av följande semesterperiod.

Om det inte är möjligt att ge semester på detta sätt, får den framflyttade sommarsemestern ges efter semesterperioden under samma kalenderår och vintersemestern före utgången av följande kalenderår. Om det på grund av att arbetsoförmågan fortgår inte är möjligt att ge semester på det sist nämnda sättet heller, ersätts den uteblivna semestern med sådan semesterersättning som avses i semesterlagen.

Arbetsgivaren beslutar om tidpunkten för de framflyttade semesterdagarna, vilket betyder att arbetstagaren inte utan överenskommelse med arbetsgivaren har rätt att fortsätta sin sommarsemester när den på förhand fastställda semestern slutar. Arbetsgivaren ska meddela tidpunkten för den framflyttade semestern senast två veckor eller, om detta inte är möjligt, senast en vecka innan semestern börjar.

Företagarna i Finland, Arttu Joensuu, juridisk rådgivare, tfn. 09 229 221,arttu.joensuu@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar FRÅGA Jag betalade fakturan på förfallodagen och nu har jag fått en ny faktura där man kräver att jag ska betala 40 euro indrivningskostnader som ”standardersättning”.

Kan jag vägra att betala indrivningskostnaderna?

SVAR

Så här flyttas semestern fram

1 2 3 4 5

Arbetstagaren ber i enlighet med arbetsgivarens anvisningar om att semestern flyttas fram.

Arbetsgivaren ber arbetstagaren om en tillförlitlig utredning över dennes arbetsoförmåga.

Arbetsgivaren bedömer utredningens tillförlitlighet och rätten att flytta fram semestern.

Om arbetstagaren har rätt att flytta fram semestern, meddelar arbetsgivaren den nya tidpunkten för semestern senast två veckor innan semestern börjar.

Arbetsgivaren korrigerar lönen för de framflyttade semesterdagarna till lön under sjukdomstid vid följande löneutbetalning.

I avtal mellan företag kan fordringsägaren vid försenad betalning kräva 40 euro som standardersättning för indrivningskostnader. Rätten börjar när fordringsägaren har rätt till dröjsmålsränta. Om man inte på förhand har kommit överens om en förfallodag ska dröjsmålsränta betalas efter 30 dagar från det att fordringsägaren har skickat en faktura eller ett betalningskrav.

Om man emellertid på förhand har kommit överens om en förfallodag på ett för gäldenären bindande sätt har fordringsägaren rätt till dröjsmålsränta och rätt att kräva indrivningskostnader redan från förfallodagen. I detta fall kan man i praktiken kräva indrivningskostnader genast dagen efter förfallodagen.

För att förfallodagen ska vara avtalad på förhand på ett för gäldenären bindande sätt ska den nämnas redan när avtalet tecknas, till exempel i de skriftliga avtalsvillkoren. Enbart den förfallodag som anges på den ursprungliga fakturan betyder inte att man skulle ha kommit överens om förfallodagen på förhand.

Den part som kräver standardersättning ska kunna bevisa att rätten till dröjsmålsränta och standardersättning har börjat. Om de verkliga indrivningskostnaderna överstiger standardersättningen på 40 euro kan fordringsägaren dessutom kräva den överstigande summan.

När är en betalning försenad?

Vid betalning mellan företag tillämpas principen för så kallad leveransskyldighet.

Med detta avses, om inte annat har överenskommits, att skulden ska betalas hos fordringsägaren. Principen medför även att betalningen ska stå till fordringsägarens förfogande på förfallodagen.

I praktiken betalas största delen av fordringarna numera genom kontoöverföringar. I detta fall ska betalningen finnas på fordringsägarens konto på förfallodagen. Betalaren måste beakta att en överföring av betalningen kan ta 1–2 bankdagar. En betalning som görs först på förfallodagen kan bli försenad om betalarens och betalningsmottagaren har konton i olika banker.

Mer information: Företagarna i Finlands juridiska rådgivningstjänst ger vid behov mer information om indrivningsärenden. Vår rådgivningstjänst betjänar dig vardagar 9–16 på numret 09 229 221.

Du hittar mer information om indrivningskostnader och deras rimlighet i nummer 3/2015 av Företagarinfo: www.yriittajat.fi/foretagarinfo

En betalning som görs på förfallodagen kan bli försenad, om betalningsmottagarens konto finns i en annan bank.

Företagarinfo 4/2015

11

Hos Veritas ingår branschens BÄSTA BETJÄNING* i arbetspensionsförsäkringen Veritas är Finlands äldsta arbetspensionsbolag och har specialiserat sig på små och medelstora företags samt företagares arbetspensionstjänster. Flytta över din egen FöPL- och företagets ArPL-försäkring till oss när du vill ha branschens bästa betjäning. Du får en personlig försäkringsexpert som ger dig råd, lyssnar och sköter dina ärenden. * Källa: Taloustutkimus Oy. Toimialakohtainen asiakastyytyväisyystutkimus 2014.

”Veritas fick i Taloustutkimus branschspecifika kundnöjdhetsundersökning bästa allmänna vitsord. Att vara kundorienterad betyder hos oss konkreta handlingar och personlig betjäning.

När du vill nå oss, svarar din personliga expert på ditt samtal, inte en automat.”

Stefan Strandberg, direktör

Som FöPL-kund hos Veritas får du

• ett rätt dimensionerat pensionsskydd • en egen försäkringsexpert som ger dig råd och hjälp • företagarens VerNet-webbtjänst, som ger dig frihet att sköta dina försäk- ringsärenden då det passar dig bäst • redskap för att utveckla din egen arbetshälsa

Som ArPL-kund hos Veritas får företaget

• en egen försäkringsexpert som känner företagets behov • redskap och lösningar för välbefinnande i arbetet och utveckling av företagets arbetshälsa • konkurrenskraftiga ArPL-kundåterbäringar • en behändig VerNet-webbtjänst • finansieringsalternativ för olika investe- rings- och driftskapitalbehov

Agera senast 30.9!

När du flyttar över nuvarande pensionsförsäkringar till Veritas per 30.9 får även du en personlig försäkringsexpert samt bästa möjliga betjäning genast från början av nästa år.

Försäkringsansökan och överflyttningblankett finns på veritas.fi/sv/teckna-forsakring

Om du har frågor, ring 010 195 612 (FöPL) eller 010 195 600 (ArPL) Hos oss svarar alltid en människa!

Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas PB 133 (Olofsvägen 2) 20101 Åbo

g

veritas.fi