Företagare 2/2016

LEDARE Positiva nyheter från företagsbarometern! | 3

1/ 2016

HABBENS

Hållbart företagande

2/2016

INNEHÅLL SKATTER, PENGAR & FINANSIERING

LEDARE ARMI MURTO | 3

AKTUELLT FIF | 4 – 7

KOLUMN MICAEL BLOMSTER | 5

HABBENS Hållbart företagande

8

10 KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

12 NYLANDS FÖRETAGARE

14 EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

18 HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

20

FÖRETAGARE I FINLAND En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland.

UTKOMMER vecka 6 vecka 15 vecka 23 vecka 36 vecka 44 vecka 51

MATERIAL 19.1.2016 15.3.2016 17.5.2016 16.8.2016 11.10.2016 29.11.2016

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

22

HELSINGFORS FÖRETAGARE

ISSN ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online)

TEMA Digitalisering Skatter, Pengar & Finansiering Sommar Utbildning Media Mat

16

SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

MATERIAL nina.fredriksson@yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Rådhusgatan 12-14 D, 65100 VASA tel. 050 584 8548

DISTRIBUTION Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHEFREDAKTÖR Armi Murto Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

UPPLAGA 2450 st.

UTGIVARE Företagarna i Finland

TRYCK KTMP Group Ab Oy

OMBRYTNING Muotoilutoimisto Into

3

LEDARE

Positiva nyheter från företagsbarometern!

D

etta nummers tema är skatter, pengar och finansiering. Vi fördjupar oss i ämnet bokföring och får ta del av råd och tips från branschens olika företag runtom i Finland. Kanske du hittar tips och information om hur du kan sköta företagets bokföring och ekonomi ännu bättre eller hur du kan hitta nya finansieringsmöjligheter. Kanske du kan ansöka om företagsstöd från Landsbygdsverket? Mera om detta i denna tidning, läs gärna vidare!

Pengar, pengar, pengar, det är något vi alla går mer eller mindre och funderar på i någon form. Hur mycket vi har på bankkontot, har vi betalat räkningarna, vad kan vi investera i till nästa eller kan vi köpa något alls.

Många frågor och funderingar. För vårt förbund så är dessa även viktiga. Vi behöver information för att kunna berätta hur det går för våra medlemmar och vilka frågor som är viktigast just nu. Vi har samarbetat länge med Finnvera och arbets- och näringsministeriet. En av produkterna av detta samarbete är SME-företagsbarometern. Den skickas ut två gånger i året och den senaste så att resultaten publicerades i februari.

Denna gång så besvarades barometern av drygt 6000 företagare i olika delar av Finland.

Vad var resultaten då? Jo, vår ekonom Petri Malinen berättar att resultaten visar att SME-företagens syn på den närmaste framtidens konjunkturutveckling har utvecklats positivt. Ekonomin verkar ha passerat vågdalen. Företagen börjar till och med öka antalet anställda. Detta är ju utmärkt och de förhoppningar som var synliga i höstens SMEbarometer har förstärkts och blivit klart mer konkreta. Nu uppskattade 32 procent av SME-företagen att konjunkturerna blir bättre under de kommande 12 månaderna. 16 procent befarar att de alltjämt kommer

att försämras. I den föregående barometern var antalet SME-företag som förväntade sig bättre konjunkturer fyra procentenheter lägre.

Allt är dock inte en dans på rosor.

Barometerresultaten visar att trots den långa recessionen håller SMEföretagen alltjämt fast vid sina anställda, men på alla branscher tror åter ingen på, att det till och med går att öka antalet anställda en aning.

Igen dags att påminna om möjligheterna av lokala avtal. I vårt pressmeddelande gällande barometern berättar vår verkställande direktör Jussi Järventaus att det som skulle uppmuntra företag att sysselsätta är att regeringen modigt skulle utvidga möjligheterna till lokalt avtalande, dvs. avtalande på arbetsplatser genom en lagändring, vilket ingår i regeringsprogrammet.

Vi märkte via resultaten att investeringar låter ännu vänta på sig, men lönsamheten håller redan på att förbättras. Vår ekonom konstaterade även att SME-företagens lönsamhetsförväntningar har stigit samtidigt som förväntningarna om en snabbare ekonomisk tillväxt har ökat. Nivån är dock alltjämt blygsam jämfört med nivån under goda ekonomiska förhållanden. Det kan ännu tilläggas att SME-företagens förväntningar om investeringarnas utveckling under den närmaste framtiden förbättrades en aning från den föregående barometern. Trots detta är antalet företag som skär ner sina investeringar större än antalet företag som tänker öka investeringar. Sådana företag som är starkt tillväxtorienterade planerar dock att klart öka sina investeringar. Vilka goda nyheter! Ännu till andra goda nyheter, som jag nämnde redan i årets första nummer, så ordnar vi Svenska träffen evenemanget i Nådendal 1516.4. Evenemanget har väckt stort

intresse! Svenska träffen är för alla svenskspråkiga företagare i hela landet. Vi kommer även att få höra det senaste inom IT-moln, webb butiker och informationssäkerhet. Kom med! Du kan anmäla dig via www. yrittajat.fi/svenskatraffen. Andra dagen av evenemanget sparkas igång med ett besök till Finlands presidents sommarresidens Gullranda!

Tillsammans med redaktionen vill jag önska alla en riktigt solig vår!

Armi Murto Chefredaktör

Svenska träffen i Nådendal!

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Nådendals spa, 15–16.4.2016

SVENSKA träffen

15–16.4

2016

© Naantalin Matkailu Oy, fotograf Jenni Virta.

En svenskspråkig tillställning för alla företagare i FiF. Din chans att mingla och få ett ännu bredare företagarnätverk samt höra det senaste inom IT-moln, webb butiker och informationssäkerhet. Kom med!

Fredagens seminarium, kaffeservering, överraskningsprogram och middag kostar endast 50 e per person.

Fredag 15.4 12.00 Lunch på egen bekostnad Nätverka med deltagarna 13.00 Välkommen till Svenska Träffen Armi Murto, förbundsombudsman, Företagarna i Finland Michael Lindholm, styrelsemedlem, Egentliga Finlands Företagare 13.15 Hur skapar du en webb butik i dag?

Vad behövs och vad kostar det?

Företagspresentation. Anders Inno – Ett starkt och innovativt företag som erbjuder webb butikslösningar med öppen kod 14.00 Kaffe 14.15 Informationssäkerhet – Vad betyder det egentligen?

Jan Wennström från Åbo Akademi, expert på datasäkerhet berättar var vi går för tillfället.

Vilka är de största fallgroparna, vad skall vi passa upp med?

15.00 ShareGarden – Ett Nordiskt format för distanskommunikation Mårten Fröjdö, Ålands företagares ordförande, berättar hur man kan utnyttja en fast ljuskabelsförbindelse för musik, kock och annan utbildning via nätet.

15.45 Avslutning och diskussion 18.00–19.00 Överraskningsprogram – något du vill se och höra!

20.00 Middag

Lördag 16.4 10.30 Träff med Nådendals företagare 12.00 Gemensam lunch 13.00 Rundtur i Nådendal Enda 15.00 Fri samvaro st

Boka hotellrum för hela veckoslutet – ta med din familj och koppla av i Nådendals spa!

50 €

per p

erson

Boka övernattningen direkt med att ringa 02 44 55 100 eller e-post till info@naantalispa.fi Kom ihåg att nämna bokningsnumret 868942 när du bokar rummet. Priserna är: 76 €/person/natt i dubbelrum och 127 €/person/natt i enkelrum. Dessa specialpriser är i kraft till 15.3.

Seminarieanmälningarna senast 31.3 via www.yrittajat.fi/svenskatraffen 4

!

5

Företagare, ansök företagsstöd från Landsbygdsverket!

KOLUMN

F

Hur kommer framtiden att bli?

öretagsstöden för landsbygden skapar möjligheter för olika slag av företagare att utveckla verksamheten. Du behöver inte bedriva jordbruk vid sidan av företagsverksamheten. Det viktigaste är att ditt företag ökar livskraften och försörjningsmöjligheterna på landsbygden – både för dig i din egenskap av företagare och i form av arbetstillfällen.

Målet för företagsstöden är att öka försörjningsmöjligheterna och arbetstillfällena på landsbygden. På landsbygden behövs nya företag, men lika viktigt är det att uppmuntra de nuvarande företagen att utveckla och utvidga sin verksamhet.

Bekanta dig med företagsstöden via www.mavi.fi/sv > Stöd och service > Företagare, handel, industri > Företagsstöd

Virta.

Virta.

Ändringar i medlemsnumren 2016 Företagarna i Finlands medlemsnummer ändras under innevarande år. Du får det nya medlemsnumret när vi skickar dig ditt nya medlemskort. Ändringen av medlemsnumret ansluter sig till förnyelsen av vårt medlemsregister.

F

öretagarna i Finlands medlemsnummer ändras under innevarande år. Du får det nya numret när vi skickar dig ditt nya medlemskort. Under 2016 kan man använda Företagarna i Finlands tjänster och de medlemsförmåner som våra partners erbjuder både med det nya och med det gamla medlemsnumret. Ändringen av medlemsnumret ansluter sig till förnyelsen av vårt medlemsregister. Du ser ändringen bland annat så att vi skickar dig årligen ett e-postbrev med en länk för kontrollering av dina uppgifter. Samtidigt som du kontrollerar uppgifterna kan du välja det sätt på vilket du vill få fakturan: en traditionell pappersfaktura, en e-faktura eller en faktura som e-postbilaga.

Det har funnits vissa utmaningar vid införandet av det nya systemet, som i början av året ledde till problem i faktureringen och dröjsmål i utsändandet av medlemskort. Vi beklagar det extra besvär som detta har orsakat. Vänligen kontakta oss, om det finns någonting oklart i faktureringen.

Det gamla medlemsnumret › 6 siffror och en stor bokstav, till exempel 123456A. Det nya medlemsnumret › stor bokstav Y och 6 siffror, till exempel Y123456.

Du kan också be att få ditt medlemsnummer av din regionorganisation eller skicka e-post till adressen: jasennumero@yrittajat.fi.

Problem med medlemsfakturan? Ring 09 229 221.

H

ar Oy Finland Ab gjort ett samhällsavtal, eller ? I dagarna så tappade Finland ranking i igen. 2014 kom första varningen till AA+, i dagarna ett nytt AA+. Endast Moodys har kvar Oy Finland Ab som Aaa i skrivandes stund, men dessa funderar. Just nu skrivs det i alla media om läget i Finland, så jag tar för min del och avslutar detta skrivande , vi måste se framåt.

Var har hänt med våra ungdomar? Hur har dessa kommit in på arbetsmarknaden ? Vem/Vilka ger dessa en chans ?

Att våra ungdomar lär sig företagarens ABC, vore en riktig skola för dom. Att bara sätta igång ett ”Startup” företag måste också ske med planering. Den bästa planeringen ges genom att starta som ”trainee” hos någon.

Vi äldre företagare bör verkligen ta oss en tankeställare om vad våra ungdomar skulle kunna göra. I mindre familjeföretag så är det rätt naturligt att företagarens barn skolas in på familjens företag, men dom andra då ?

Dessa som ej har praktikmöjligheter i familjeföretaget.

Vem ska ge dessa deras så välbehövliga praktik ?

Som sagt, sommaren närmar sig med stormsteg, och många ungdom slutar skolan snart och vill ut i yrkeslivet.

12-15 år på skolbänken har gett dessa en utbildning som dom hoppas att kunna få ett arbete efter. Nu kanske inte läget är så ljust för alla. Arbetslösheten i landet är hög och konkurrensen om arbetsplatserna är stenhård. Vissa arbetsplatser som utannonseras lockar till sig hundratals sökande och valet av den till tjänsten blir svår, för att inte tala om kanske chansartat och lotten avgör.

Kommer själv ihåg min ungdoms dagar, det enda sättet att verkligen bli påtänkt ett arbete, var att hela tiden visa sig aktiv och aldrig ge upp. Att bara skicka in en intresseanmälan kanske inte var bra, men ett aktivt sökande per telefon och besök, gav ofta resultat. De första jobben kanske inte alltid motsvarade min utbildning, men arbetspraktik gav det, för framtida jobb.

Vi som varit företagare en längre tid, bör verkligen tänka oss för i detta läge. Att ge våra ungdomar en praktisk erfarenhet är tanke värt. Vad händer om dessa ej får detta Med dessa tankeord så överlämnar besluten till Er alla som läser och hoppas NI verkligen tar in våra ungdomar i arbetslivet, och som många säger, vem och vilka skall betala våra pensioner, sjukvård med mera framtiden.

Finland kommer att ha den mest åldrande befolkningen inom en snar framtid och det kostar pengar för oss alla.

För att ha kvar vårt välstånds samhälle så måste Vi få in våra ungdomar i arbete.

Micael Blomster Ordförande Svenska utskottet / Styrelsemedlem i FiF

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Företagarna i Finland utmanar företagarna att erbjuda ungdomar sommarjobb – du kan få hjälpa med att hitta en bra anställd Företagarna i Finland utmanar företagarna att erbjuda ungdomar sommarjobb.

Företagarna får nu hjälp med att hitta bra sommaranställda genom kampanjen Vastuullinen kesäduuni, som ordnas för sjätte gången.

K

ampanjen Vastuullinen kesäduuni inleds nu för sjätte gången och arrangeras av Ekonomiska informationsbyrån TAT och T-Media. Företagarna i Finland deltar i kampanjen som sakkunnig.

Syftet med kampanjen är att höja sommararbetet till en ny nivå: trots de ekonomiskt kärva tiderna är det viktigt att erbjuda de unga bra erfarenheter om arbetslivet, som skapar en grund för den framtida karriären. Man har velat göra det lättare för ungdomar att hitta sommarjobb. Därför samlas ansvarsfulla sommarjobb den här gången i samarbete med Oikotie direkt till kampanjsidorna.

Företagarna har arbete att erbjuda även under sommarperioden Förbundschef Joonas Mikkilä vid Företagarna i Finland är övertygad om att även små företag kan erbjuda sommarjobb.

– Redan nu skapar småföretagare en betydande andel av de nya arbetsplatserna i Finland. Arbetet tar inte slut på sommaren, och när den permanenta personalen har semester, finns det säkert behov av sommarvikarier. Det lönar sig att utnyttja ungdomars iver och innovationer. Därför vill vi utmana företagarna att erbjuda ungdomar som-

6

marjobb och därigenom en positiv bild om arbetslivet och arbetskulturen i vårt land.

Sommarjobbsprocesserna i skick Enligt direktör Päivi Salminen-Kultanen på T-Media, som drar kampanjen Vastuullinen kesäduuni, utvecklar kampanjen sommarjobben i Finland från två olika perspektiv: de unga lär sig arbetslivskunskaper och företagarna kan utveckla sina sommarjobbsprocesser tillsammans med de anställda.

– Företagaren drar nytta av ungdomarnas arbetsinsats och fräscha idéer, och för de unga ger en lyckad sommarjobbserfarenhet förtroende för sig själv och framtiden. Sommarvikarien får en positiv uppfattning om företagarens företag och därigenom om hela SMEsektorn. På en bra sommararbetsplats får den unga sommarvikarien en positiv uppfattning om arbetslivet, vilket sporrar att studera och bli färdig för arbetslivet snabbare, kanske till och med att bli företagare, påminner SalminenKultanen.

Mikroföretagare deltar i kampanjen till nedsatt pris En företagare som sysselsätter färre än 10 personer kan nu delta i kampanjen till ett nedsatt pris på 20 euro (+ moms).

I avgiften ingår även möjligheten att avgiftsfritt lämna in information om sommararbetsplatser på Oikotie och på kampanjsidorna. Deltagandet ger också rätten att använda logon Vatuullinen kesäduuni och kampanjmaterialet, berätta om sina sommarjobb via kampanjens sociala medier och en möjlighet att delta i utbildning.

De arbetsgivare som deltar i kampanjen förbinder sig att iaktta sex principer för bra sommarjobb: bra sökandeerfarenhet, meningsfullt arbete, orientering och vägledning, rättvisa och jämlikhet, en rimlig lön och ett skriftligt arbetsavtal och -intyg.

Kampanjen har riktats till ungdomar mellan 14 och 29 år. Syftet med kampanjen är att involvera allt fler arbetsgivare att arbeta för samhällets bästa och erbjuda ungdomar högklassiga sommarjobb. År 2015 deltog 262 arbetsgivare i kampanjen med närmare 40 000 ansvarsfulla arbetsplatser.

Anmäl ditt företag till kampanjen på kampanjsidorna http://www.kesaduuni.org! http://www.kesaduuni.org/etusivuv2/information-om-kampanjen/

7

Självrisk när man insjuknar på semestern tillbaka Arbetstagarens självrisk för insjuknande under semestern återinförs i semesterlagen. Riksdagen godkände ändringarna i semesterlagen i början av mars. Dessutom begränsas intjänandet av semester under familjeledigheter. – Dessa ändringar hjälper framför allt små arbetsgivarföretag och företag i kvinnodominerade branscher och bidrar till sysselsättandet, säger direktör Janne Makkula på Företagarna i Finland.

N

är den anställda insjuknar under semestern, har han eller hon en självrisk på sex dagar och kan först efter detta be att sjukdagarna under semestern ska flyttas fram. Enligt Företagarna i Finland underlättar ändringen sysselsättandet.

De direkta lönekostnaderna och kostnaderna för till exempel anställandet av en vikarie minskar när självriskdagarna återinförs. Det blir också lättare att arrangera arbetet om färre semestrar flyttas.

Enligt en förfrågning som Företagarna i Finland gjorde hösten 2014 flyttades semesterdagar på grund av arbetsoförmåga i en tredjedel av arbetsgivarföretagen.

– Ändringen innebär besparingar för tiotusentals arbetsgivare, säger Makkula.

Företagarna i Finland var emot slopandet av självrisken

veckor, om det under intjäningsåret har samlats minst 24 vardagar semester.

Den anställdas rätt att flytta fram sin semester på grund av arbetsoförmåga utvidgades 2013. Tidigare var det möjligt att flytta fram semesterdagar först efter en självrisk på sju dagar. Företagarna i Finland var emot reformen eftersom den ökade de kostnader som den anställdas arbetsoförmåga orsakar för arbetsgivaren betydligt. Då uppskattades det i regeringens proposition att kostnaden skulle vara cirka 200 miljoner euro.

Bakom reformen låg EU-domstolens avgörande gällande arbetstidsdirektivet.

Företagarna i Finland föreslog att man på grund av kraven i arbetstidsdirektivet inte helt skulle behöva avstå från självriskdagarna. Den nu godkända lagändringen baserar sig på samma tanke. Trots självriskdagar garanteras varje anställd en semester på minst fyra

Begräsningen av intjänandet av semester under familjeledigheter jämnar ut kostnaderna för föräldraskap Även intjänandet av semester begränsas till sex månader under moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigheten.

Hittills har semester intjänats under föräldraledigheter till fullo.

– Ändringen minskar de totalkostnader som familjeledigheter orsakar för arbetsgivaren, när mindre semester tjänas in under dem, bedömer Janne Makkula lagändringens inverkningar.

Man kan avvika från både dessa ändringar genom kollektivavtal. Ändringarna trädde i kraft den 1 april 2016, vilket innebär att begränsningen av rätten att flytta fram semester redan är i kraft sommaren 2016.

Lagen om olycksfallsförsäkring ändrades i början av 2016.

Också företagarens försäkringsskyldighet och grunderna för fastställande av ersättning ändrades till följd av den.

En företagare kan teckna en lagstadgad olycksfallsförsäkring, men det lönar sig att komplettera den med en frivillig försäkring.

Hos Fennia får du nu ett försäkringsskydd till ett vettigt pris: 

Som medlem i Företagarna i Finland får du 50 procent rabatt på heltidsförsäkringen (1:a året).



Försäkringen inkluderar dagpenningersättning, som man får redan från den första sjukledighetsdagen.

Ersättningen samordnas inte med FPA:s dagpenning, vilket betyder att den är tillägg på den lagstadgade ersättningen.



Försäkringen ersätter också vårdkostnader till följd av olycksfall och inkluderar ersättning i händelse av dödsfall till följd av ett olycksfall och ersättning i händelse av bestående men.

Fennia är redan för fjärde året i rad det försäkringsbolag som företagskunder mest rekommenderar (EPSI Rating 2015).

Företagare, hur har du garderat dig mot olycksfall?

Pröva du vår tjänst och kontakta oss.

Ring 010 503 8818, mån–fre kl. 8–17.

Ta även del av www.fennia.fi.

Vår partner för arbetspensionsförsäkringar är Elo, Finlands största arbetspensionsförsäkrare för företagare.

8

9

Hållbart företagande TEXT OCH BILD KRISTINESTADS NÄRINGSLIVSCENTRAL AB

Bokföringen är en viktig, men för många en mindre intressant del i företagets verksamhet. Dels behöver skatteverket få in uppgifter från företagets bokföring, dels så finns det bokföringslagen att ta hänsyn till. En väl underhållen och riktig bokföring i ditt företag kan även vara ett ypperligt planeringsverktyg.

R

oger Langels på Habbens bokföringsbyrå i Kristinestad har under sina 40 år hunnit få en gedigen erfarenhet inom bokföringsvärlden. Han är en av de som kan hjälpa företagaren att hålla företagets ekonomi i balans. Då han i tiden avslutade sina studier till ekonom fick han arbete som ekonomichef på ett bilföretag. Särdeles intresserad av bilar och motorer var han inte. Men det var trots allt en viktig milstolpe i hans framtida karriär. För det var där han skapade de första kontakterna.

Det tog inte många månader innan Langels startade upp sitt företag, tack vare kundkontakter han fick på bilföretaget. Med tre hela kunder i bagaget startade han sin verksamhet. Kundutvecklingen skedde hyfsat och redan under det första året kunde han tillägga disponentservice i sitt utbud. Investeringsverksamhet i olika former har också funnits med i bilden hela tiden. Under en stor del av företagartiden har Langels delat utrymmen med Kristinestads försäkringsförening och har samarbetat med dem i rätt stor utsträckning.

Langels och hans dåvarande kompanjon Lasse Wilhelms utvecklade försäkringsföreningarnas dataprogram ända från grunden. Det var på den tiden då en dator vägde 170 kg och krävde eget rum på grund av storleken. Det egna företagets datorisering skedde tillsammans med försäkringsföreningen. Idag kan Habbens erbjuda sina kunder helt pappersfri bokföring.

– Habbens personal idag består av 5 personer. Med tanke på all den sam-

manlagda erfarenhet en bokföringsbyrå besitter utnyttjar företagen det för dåligt, poängterar Langels. Hos oss och i de flesta bokföringsbyråer finns en stor samlad kunskap som kunderna inte

– Det finns många företagare som tycker ekonomi är tråkigt men alla tycker att pengar är skoj. Om du som företagare inte har alls något intresse i bokföring, så är det trots allt viktigt att du håller koll på hur mycket du ska sälja för att täcka kostnaderna och för att lämna med något, säger Langels. utnyttjar. Vi har mycket mer att ge än att serva skattemyndigheten, säger han.

Han skulle gärna se sig mera som en rådgivningsbyrå för sina kunder. Där den första frågan inte borde vara vad det kostar utan snarare vad kan vi erbjuda.

Man ska naturligtvis som företagare utnyttja kunskap från olika håll för att få bästa möjliga service, men man kan komma ihåg att bokföraren finns där i ryggen och hjälper på olika sätt. Bokförarens roll anser Roger Langels att är viktig ända från starten.

– Jag säger aldrig till en nystartad företagare att detta kommer du inte att lyckas med, berättar han. Men om jag ser signalerna på det försöker vi tillsam-

mans bredda företagets utbud redan från start. Och är det ett företag som hållit igång finns vi till hands för rådgivning och utveckling av företaget. Ibland behövs det bara någon som ställer de rätta frågorna, säger han.

– Det finns även andra frågor där man bra kan ta till vara bokförarens erfarenhet. Och det är i skatteplaneringen, fortsätter Langels. Vettig skatteplanering är A och O. Olika typer av pensionsförsäkringar och val av bolagsform är exempel på enkel skatteplanering.

– Det finns många företagare som tycker ekonomi är tråkigt men alla tycker att pengar är skoj. Om du som företagare inte har alls något intresse i bokföring, så är det trots allt viktigt att du håller koll på hur mycket du ska sälja för att täcka kostnaderna och för att lämna med något, säger Langels. Det ger också bra inblick i vad som händer här och nu och hur företagets likviditet och närmaste framtid ser ut.

– Ur bokförringsmässig synvinkel är det även tacksamt att man håller privat ekonomi och företagets ekonomi åtskilda.

Vid val av bolagsform kan en enkel tumregel vara att när företaget genererar mera vinst än man behöver lyfta ut är det dags att bilda aktiebolag. Man bör naturligtvis också beakta de juridiska aspekterna, inte minst ansvarsfrågor.

I och med att företagen växer, får anställda och kommer ut på exportmarknaden, (så) innebär bokföringen tekniskt lite olika saker. Men grunden förblir densamma. En rapport så man begriper var bolaget befinner sig.

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Systemutveckling med mycket erfarenhet i bagaget TEXT NINA FREDRIKSSON BILD DL SOFTWARE

D

L Software är en inhemsk, privatägd och erfaren leverantör av effektiva affärssystem.

Företaget grundades 1982 och med över 30 års erfarenhet inom IT-branschen har bolaget utvecklat ett brett specialkunnande av systemutveckling och ekonomiförvaltning. År 2009 blev företaget Cash-In en del av DL Software-bolagen. Tillsammans erbjuder företagen mångsidiga och kundanpassade helhetslösningar för företag.

Kunden i centrum Niclas Lundell, styrelseordförande för DL Software och Cash-In, berättar att en av företagets viktigaste värderingar är att hålla kunden i centrum. De betjänar kunderna på deras eget språk och erbjuder personlig rådgivning. En viktig kundgrupp är småföretagare och trenden inom outsourcing av tjänster är tydlig.

– Företagen väljer att sysselsätta sig med det som de är bra på och köper alltmer tjänster utifrån. Detta sparar dyrbar tid och pengar. Det är mera kostnadseffektivt än att anställa någon eller

10

att sköta pappersarbetet själv, berättar Niclas.

Det var på basis av detta som CashIns nya faktureringstjänst utvecklades.

– Vi vill erbjuda kunden det som kunden önskar. I detta fall en tjänst som är enkel att använda och som förenklar företagarens vardag, förklarar Niclas Lundell.

Förmånlig och användarvänlig faktureringstjänst

måste göras systematiskt och helst utan bekymmer. I och med dagens digitalisering kan faktureringen förenklas så att man på plats och ställe efter utfört arbete genast skickar iväg en faktura via t.ex. mobilen. Kennet Bjon på Cash-In, känner till problematiken kring fakturahanteringen men poängterar att prisvärd och professionell hjälp finns.

– Vår nya faktureringstjänst sköts via nätet, så enskilda faktureringsprogram behövs inte. Det enda företagaren behöver göra är att mata in det som skall faktureras och resten sköter vi, säger Kenneth. Allt från utskick, påminnelse,

Att låta en extern aktör hjälpa till med företagets fakturering behöver inte innebära stora utgifter. Faktureringen

d ivatäg

I

k - Pr nhems

so

kas n i v i fekt

Ef

R

u ing n

701 0207

501

troll ditkon

ering Faktur

- Kre stjänst

www.cash-in.fi

11

DL Software och Cash-In har huvudkontoret i Vasa och idag sysselsätter företagen över 90 personer.

inbetalning och eventuell indrivning.

Det är fråga om en digital och riskfri process. Datasäkerheten inom företaget där all trafik är krypterad ger ett betydligt bättre skydd än det man har via en hemdator. förutom företagaren själv kommer även bokföraren in i systemet med hjälp av personliga koder och kan därmed enkelt följa upp all statistik och få ut rapporter 24/7. Genom att fylla i några rader är fakturan klar och själva fakturan kan modifieras enligt kundens önskemål med exempelvis företagets logo. Systemet är med andra ord idiotsä-

kert och busenkelt. För att inte tala om förmånligt.

– För tillfället erbjuder vi vår faktureringstjänst till ett pris av endast en euro per faktura, berättar Kenneth. Kampanjen pågår till den 30.4 och varken registrerings- eller årsavgifter tillkommer.

Hjälpen är guld värd för företagaren Roland Mattbäck, som driver företaget Deserve Oy, har valt att ta steget i modern riktning och utlokalisera sin fakturering till Cash-In. Enligt honom

är det viktigare att koncentrera sig på det väsentliga istället för att ta hand om pappersarbetet och dessutom är deras datasystem mycket säkrare än det han själv har.

– Det är kanon att du enkelt kan fylla i en räkning på nätet och sedan glömma bort den, säger Roland. Cash-In sköter resten. För mig handlar det även om en mental bit gällande faktureringen som faller bort. Det är väldigt problemfritt att överlåta detta bekymmer åt yrkeskunniga inom branschen.

Kom med på företagarkryssning till Umeå lördagen den 16 april 2016 Under kryssningen kan du delta i föreläsningar, nätverka med andra företagare, njuta av god mat och dryck och shoppa på Ikea eller i Umeå city.

Anmälningar och kryssningsprogram på: www.yrittajat.fi/sv-FI/kustosterbotten eller nina.fredriksson@yrittajat.fi

NYLANDS FÖRETAGARE

Två systrar och ett kontor TEXT OCH BILDER MIA BERG-LUNDQVIST

Det är högsäsong för bokföringsbyråer runt om i landet just nu. Bokslut och deklarationer ska lämnas in och många dröjer till sista minuten. Men på Hangö Bokföringsbyrå Ab är man beredd att möta drabbningen på slutrakan. Livet på en bokföringsbyrå handlar om att leva med datum som flåsar i nacken.

Inom överskådlig framtid ser Klingenberg att – Siffrorna är desamma, men varje ärende är unikt, så speciellt de elektroniska tjänsterna kommer att öka, så beskriver Anki Nummenpää, delägare i Hangö Bokfökallad elektronisk bokföring av exempelvis fakturahanringsbyrå, sitt arbete som bokförare. teringen.

Det är nu drygt åtta år sedan syskonparet Anna Då Klingenberg och Nummenpää tillfrågas vilka Klingenberg (vd) och Anki Nummenpää, slog upp bokföringsråd de ger nystartade födörrarna till sitt alldeles egna kontor på retagare, eller företagare som valt att Boulevarden i Hangö. I bagaget hade själva sköta sin bokföring, framhåller de båda mångårig erfarenhet från Ser kvinnodominan- de vikten av att hålla sig uppdaterad branschen. sen som en styrka, om alla regler och lagändringar som I dagsläget består personalen av totalt sju personer, de själva inberäkinte som ett problem berör ens bransch.

– Fortbildning är en viktig del av nade. Ett litet speciellt drag är att hela vårt arbete och vi går regelbundet personalstyrkan utgörs av kvinnor, och på kurser. Därtill är vi nästan dagligen in och kollar så har det alltid varit. Men det är inte resultatet av en nyhetsbrev från Veronmaksajat och liknande sajter, medveten kvinnorekrytering, det har bara råkat sig så. berättar Klingenberg och tillägger att det är mycket att – Det är kanske så att kvinnor blir bokförare och hålla reda på eftersom de representerar många olika män revisorer, skojar Klingenberg. branscher.

Nummenpä och Klingenberg ser trots allt kvinnodominansen som en styrka och inte som ett problem.

– Det fungerar bra då alla vet sina uppgifter och är Revisorer behövs villiga att hjälpa varandra då det behövs. Och så vet vi Genom sitt arbete har systrarna en viss inblick i hur ju alla ungefär hur kvinnor tänker, konstaterar NumHangö mår som företagarstad. Hur skulle de beskriva menpää. dagsläget?

– Det är väldigt varierande. Vissa företag har mera arbete än vad de hinner med, andra har gått under.

Fortbildning viktigt Hangö Bokföringsbyrå har i dag cirka trehundra kunder Visst startas det också nya företag, men inte i någon större omfattning, funderar Klingenberg. i sitt register, de flesta Hangöföretag. Trots ekonomiskt Tidigare var det vanligt att enmansföretag grundaärva tider har kundtillströmningen genom åren varit des i syfte att skapa sin egen arbetsplats och undvika ganska konstant; några har kommit till, några har förarbetslöshet, en trend som nu brutits. svunnit. Majoriteten av kunderna är små företag med – Det man nu istället ser är företag som byter en till fem anställda. Branschmässigt representerar de företagsform från enskild näringsidkare till aktiebolag en brokig skara. då verksamheten växt till sig.

Tjänsterna som erbjuds är främst bokföring, löneDamerna får avslutningsvis frågan om det finns räkning och fakturering. någon marknadsnisch att fylla i Hangö just nu.

– Därutöver har vi också disponenttjänster, något – Revisorer, svarar de enstämmigt. De flesta lokala som för tillfället sysselsätter två ur personalen, berätrevisorer börjar närma sig pensionsåldern så nya tar Klingenberg. krafter behövs.

12

13

Hela personalstyrkan på Hangö Bokföringsbyrå består av kvinnor, och så har det alltid varit.

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

Bokföringen tar steget från mappen till telefonen TEXT OCH BILDER MATHIAS LUTHER

– Då skattesystemet ändras så uppstår det alltid nya fallgropar.

Man skulle hoppas att det skulle vara mera förutsägbart i flera år framöver.

D

et säger företagsekonomi EBR Staffan Sundström på Tili Sydwest i Pargas. Han har erfarenhet av ekonomiförvaltning sedan 1980-talet och har sett stora och små företag försöka förstå sig på finländska regler för beskattning och arbetsmarknad.

– Här senast var det representationskostnaderna.

Tidigare fick man dra av 50 procent i beskattningen, sedan fick man inte dra av något alls men sedan återinförde man 50 procents avdrag.

– Då blev avdragsrätten för kostnaderna vid en viss tidpunkt beroende av när företagets bokföringsperiod slutade – det var olika om den slutade vid årsskiftet eller i slutet av januari.

Fallgroparna borde bort, säger Sundström.

Expertis betalar sig Komplikationen i de finländska arbetsmarknadsreglerna, pensionssystemen och beskattningen gör att få företag klarar sig utan att anlita expertis då det gäller att betala löner och deklarera skatter. Det kostar.

– Men det kostar ännu mera att låta bli, ler Staffan Sundström.

I många länder är traditionen att ha ett eget ekonomikontor med löneräkning och bokföring stark. Men speciellt för mindre företag blir det ändå mera ekonomiskt att köpa upp den tjänsten. Då betalar man bara för det som verkligen görs.

Skattelagstiftningen har lite luckrats upp också i år och nu behöver inte en liten yrkesutövare eller rörelseidkare göra bokslut.

– Men man måste ha motsvarande siffror ändå för beskattningen. Och de behövs också för banklån till exempel, så det är inte så mycket som ändras.

Bokför med mobilen Det som kanske är mera kännbart är att arkiveringen av bokslutet och bokföringsmaterialet blivit friare.

– Man kan ha det så som man önskar: på papper eller i molnet eller på något datamedium. Nu får man bränna pappren om verifikaten finns i elektronisk form.

Sundström tycker inte att det ökar risken för fusk.

– Man kan visst fuska med papper också. Med moderna kopieringsapparater går det att göra kopior som ser alldeles äkta ut.

Han påminner också om det nyligen uppdagade fallet då brottslingar bytte ut folks pappersfakturor i postlådan mot andra med förändrade kontonummer.

Att hålla sin bokförare a jour blir mycket enklare digitalt.

– Man kan ta en mobilkamerabild av det där kvittot och skicka det. Vi ser det sedan här direkt, säger han.

Alla auktoriserade bokföringsbyråer hänger nog med i den här utvecklingen, säger han.

Grå ekonomi Försöken att komma åt den grå ekonomin de senaste åren har inkluderat införandet av skattenummer, den omvända momsskyldigheten för byggföretag och sammankopplingen av skatteuppgifterna med byggnadstillsynen så att en småbyggare måste redovisa sina utlägg för att få slutgranskning gjord på huset.

Sundström ger inte så mycket för de här åtgärdernas effektivitet.

– Det är ändå bara de ärliga som redovisar. Skurkarna får de inte fast på det sättet.

Mapparna behövs inte mera. En av de större förändringarna är att man kan spara sin bokföring också enbart elektroniskt, säger Staffan Sundström.

14

15

Fel beslutsgång Men 2016 är det inte så mycket som har rört på sig i skattesystemet. Om man tänker på skapandet av nya fallgropar är det här kanske en god sak.

För småföretagare överhuvudtaget så är rikspolitiken i år intressant men frustrerande att följa med. Sundström är speciellt irriterad över hur långsamt det går framåt med att öka möjligheterna till lokala avtal.

– Det borde ju vara så att riksdagen och regeringen som är folkvalda besluter vad som gäller och så tillämpar arbetsmarknadsorganisationerna det, men nu verkar det vara tvärtom.

– Visst borde det ju vara möjligt för två parter att sluta avtal om de är överens? Nu är det olagligt.

Kompakt format, många funktioner Staffan Sundström säger att han har varit med och startat över femhundra företag. Sitt eget startade han 1988 med namnet Pargas Miljard Oy Ab. Numera är namnet Tili Sydwest och kontoret ligger i Pargas centrum.

F

örutom Sundström jobbar fyra personer på företaget. När företaget var som störst var de flera. Men 2009 sålde Sundström filialerna på Kimitoön och behöll kontoret på Pargas Malmen med företaget i kompakt format.

Kundernas geografiska spridning är ungefär en tredjedel från Pargas, en tredjedel från resten av landet och en tredjedel från utlandet.

De utländska kunderna behöver speciellt hjälp med den finländska löneräkningen. Det är svårt att orientera sig bland alla bikostnader, tillägg och avdrag. Svårare än i de flesta länder.

Så finns det förstås också en språkbarriär. Företag i Sverige uppskattar att kunna kommunicera med bokföraren och löneräknaren på svenska.

Lönehantering är en växande del av företagets uppgifter överhuvudtaget.

Bokföring är naturligtvis en central del.

Under bifirman Pargas Företagares Central inordnas företagsrådgivning och konsultering.

Direkt konsumentinriktade verksamheter är en liten försäljning av pappersvaror på kontoret i Pargas och uthyrning av bostäder och kontor på Kimitoön.

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Bokföringsbyrån

håller ett öga på företagens ekonomi Att göra budget och mellanbokslut hindrar finanskriser i företagen

B

okföringsbyrå Tililaskenta Ab är ett familjeföretag från Pedersöre som grundades i juli 1997 av Birgitta Kaipio, maken Ensio Kaipio och sonen Markus Kaipio. Birgitta fungerar som företagets verkställande direktör och sköter om bokföring, skattedeklarationer och disponentuppdrag. Ensio Kaipio har specialiserat sig, via sitt universitets utbildning på, skatteoch juridiska frågor. Markus Kaipio har utbildat sig som ekonomimagister, och

16

han sköter om löneuträkning, bokföring och andra kontorsarbeten. Markus har också starkt kunnande inom ICT branschen, så företaget behöver inte utomstående hjälp till detta. Byrån är belägen i Sandsund, Pedersöre. Dessutom har företaget ett kontor i Vetil där de betjänar kunder två dagar i veckan.

Företaget står dessutom till tjänst bl.a. med startande och ändring av företagsformer, fakturering, reskontra, skattefrågor och löneuträkning.

Personalen följer med lagförändringarna och håller sig uppdaterad hela tiden. Om förändringar som sker inom branschen får de information via skatteförvaltningen, Företagarna i Finland, Veronmaksajat och dylika instanser, samtidigt som det ordnas kurser och webinar-tillfällen med aktuella frågor. – Beskattningen har ju utvecklats under de senaste tio åren till det bättre.

Det som ännu kunde utvecklas är, att tidpunkten för inlämnande av skatte-

17

deklarationerna och mycket stram, det är nästan omöjligt att få förlängning av inlämning av skattedeklarationer idag, konstaterar Birgitta Kaipio.

Bokföringsbyrån ser företagets utveckling och kan vid behov ge vinkar om, hur det skulle löna sig att utveckla verksamheten för att förbättra ekonomin och t.o.m. ge vinkar också om nya marknadstrender. Den viktigaste servicen är att informera företagaren via mellanbokslut om förskottsskatter inte är på rätt nivå och ge råd om hur företagaren kan komplettera sina skatter efter att bokslutet är klart, ifall skatterna har varit på för låg nivå.

Den viktigaste servicen är att informera företagaren via mellanbokslut om förskottsskatter inte är på rätt nivå och ge råd om hur företagaren kan komplettera sina skatter efter att bokslutet är klart, ifall skatterna har varit på för låg nivå.

Eftersom man betjänar företagare med alla olika bolagsformer och dessutom sköter om jord- och skogsbruksbeskattning och betjänar dem på båda inhemska språken, finns det ett stort marknadsområde som når ända från Helsingfors i söder till Kalajoki i norr.

Med hjälp av det stora marknadsområdet har omsättningen ökat varje år och är numera på ca 200 000 euro.

Som den största utmaningen inom verksamheten, ser Kaipio att sköta om årsanmälningar, bokslut och skattedeklarationer samtidigt som de månatliga bokföringarna och löneuträkningarna skall skötas. – Det blir att arbeta långa dagar årligen från årskiften till slutet av maj. För tillfället tar största delen av arbetstiden till detta, men framtiden ser bra ut och vi ser fram emot en jämn ökning av nya kunder, säger vd Birgitta Kaipio.

Aktuellt om arbetslagstiftning Onsdag 11.5.2016 kl. 12.30 – 15.30 Hotell Polaris, Hotellvägen 3, Edsevö Delta på en eftermiddags tillställning där man går igenom nedanstående frågor via diskussion och genom rådande rättspraxis.

Som föreläsare Teresa Laine-Puhakainen.

Tillställningen är gratis. Kaffeservering, välkommen!

• Varje arbetsgivare behöver veta grundprinciperna inom arbetsrätt • Hur gör man ett arbetsavtal?

• Vad kan man avtala om och hur lönas det sig att avtala.

• Vad innebär arbetsgivarens direktionsrätt och kan man ändra ett arbetsavtal?

• Samt frågorna gällande sjukledighet och semestrar måste man som arbetsgivare ha klarhet på.

• Och sedan uppstår frågorna angående arbetsavtalets upphörande.

• Vad innebär det att säga upp ett avtal på individuella eller kollektiva grunder?

ANMÄL DIG SENAST 6.5 till M-Ö Företagarnas kontor tel. (06) 831 5292, saija.saarnisto@yrittajat.fi

KONTAKTUPPGIFTER Saija Saarnisto kommunikations sekreterare saija.saarnisto@yrittajat.fi tel. 050 303 4414 Tag gärna kontakt med svenskspråkiga ärenden!

SÄTT IN I KALENDERN Mellersta-Österbottens Företagarnas

VÅRPARTY Nivalan Tuiskula, 28.5.

Mer info senare, Välkommen!

HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

Carita Orlando Medlem i styrelsen för Vanda Företagare sedan 2011.

Ordförande för Vanda Företagare sedan 2015.

Ordförande för Huvudstadsregionens Företagare sedan 2015.

Carita Orlando – bokföring och intressebevakning TEXT MARIANNE SUNDBLAD BILDER MAARJA KOTKAS

Carita Orlando grundade ett eget företag för 11 år sedan. Under den här tiden har Carita utvidgat sin verksamhet från ett soloföretag hemma hos sig till en framgångsrik bokföringsbyrå med 14 anställda och blivit ordförande för Huvudstadsregionens Företagare, en av landets största regionorganisationer.

Från ekonomidirektör till företagare För drygt tio år sedan jobbade Carita på ett större företag som ekonomidirektör och kontroller. Hon trivdes dock inte riktigt med sitt jobb och den eviga rapporteringen. Då väcktes tanken om ett eget företag. När hon gick genom alternativen, kom hon till den slutsatsen att bokföring var det som hon kunde. Carita

18

ansökte om startpeng och grundade följaktligen år 2005 en bokföringsbyrå, ACC Orlando.

Företaget växer Såsom de flesta nya företagare, började Carita ensam, i sitt eget hem. För de flesta soloföretagare är anställandet av den första utomstående personen en hög

19 tröskel. Efter ett år fanns det arbete att dela med, och Carita var lyckligt lottad i och med att hon kunde anställa sin mamma till företaget. Valet var tryggt. Hon visste att om det inte fanns tillräckligt med jobb för två, skulle hennes mamma gå med på att arbeta deltid. Från det har verksamheten ständigt utvidgats och nu anställer Carita redan 14 personer.

Verksamhetsställen i alla städer i huvudstadsregionen Caritas företag började i Vanda, men hon märkte fort att företag i huvudstadsregionen gärna vill ha sin bokföringsbyrå i den egna staden. Verksamheten utvidgades till Helsingfors när ACC Orlando köpte en bokföringsbyrå i Malm. Nyligen har företaget också öppnat ett verksamhetsställe i Esbo, och därmed täcker verksamheten hela huvudstadsregionen.

Bokföraren har blivit en ekonomisk rådgivare Enligt Carita har bokförarens roll ändrats från enbart bokföring till att vara kundens ekonomiska rådgivare. I dag finns det program som sköter rutinerna, men ingenting kan ersätta människan som ger råd om företagets verksamhet.

Bokföring kostar. När en ny företagare inleder sin verksamhet, måste han eller hon bestämma hur bokföringen sköts. Man kan försöka sköta allting själv, men på sikt lönar det sig inte.

En företagare borde använda sin tid för att utveckla företaget, inte för att lära sig bokföring, konstaterar Carita. En timme av försäljningsarbete ger en mycket bättre avkastning än en timme av bokföring.

Dessutom är det inte bara frågan om bokföring. En företagare ska kräv betjäning. Vanliga frågor som bokföraren måste svara på är valet av företagsform, om det ska finnas en revisor, borde man upprätta ett bokslut trots att det enligt nuvarande regler inte behövs, osv. Enligt Carita kan det finnas andra parter eller till exempel upphandlingar där det behövs ett bokslut.

Caritas råd är att man kan börja med firmanamn men vid något skede blir ett aktiebolag aktuellt, när verksamheten utvidgas. Carita uppmanar företagaren att ställa frågor och träffa bokföraren minst en gång per år. Bokföraren gör inte bara bokföringen utan kan ge råd om till exempel nivån på företagarpensionen, elektronisk fakturering, vilka utgifter som kan avdras och mycket mera.

CARITAS TIPS 1.

2.

3.

4.

5.

6.

När du inleder verksamheten, anlita en bokförare.

Då kan du själv koncentrera dig på din business.

Gör upp en budget och håll dig till den.

Håll din FöPL-försäkring på en nivå som motsvarar den lön du skulle få om du var anställd.

Kräv service.

Träffa bokföraren minst en gång per år.

HELSINGFORS FÖRETAGARE

Arbetslivet berikas Projektet XL-KnowHow för samman den nya tidens arbete och arbetstagaren Utgångspunkten för Helsingfors Företagares XL-projekt är att söka efter olika möjligheter i arbetslivet för personer med årtionden av arbetserfarenhet. I XL-projektet handleder man arbetssökande i vilka förväntningar som finns gällande sme-företag och knowhow.

Sme-företagen å sin sida får hjälp med att identifiera företagets verkliga kompetensbehov i samarbete med Nylands TE-byrå.

I projektet testas olika mötesforum där arbetsgivaren och XL-experten genom förhandling och diskussion kartlägger utvecklingsmöjligheterna för företagets affärsverksamhet samt nya arbetsmetoder. Målet är att skapa nytt arbete, antingen i form av arbetsplatser eller företagande.

Tilläggsuppgifter projektansvarig Marja Kaijala, tel. 050 444 0054, marja.kaijala@helsinginyrittajat.fi

projektexpert Kaisa Välivehmas, tel. 044 305 1067, kaisa.valivehmas@helsinginyrittajat.fi

20

21

- vem får och vem ger?

TEXT KAISA VÄLIVEHMAS BILDER ANTON SUCKSDORFF OCH NIINA STOLT

Projekt, uppdrag, brådska och nya kunder. Arbetsgivare, arbetstagare, korttidsjobb och fastanställningar, underleverantörer och partner. I Gamlas, Helsingfors, Rovaniemi och Berlin. Ansikte mot ansikte och på distans. På natten och under dagen. Arbetslivets vardag. Vi förflyttar oss allt längre bort från de långa (och smala) stigarna som vi vant oss vid på den finska arbetsmarknaden.

D

et här är fakta som vi måste anpassa oss till.

Och vi måste lära oss att gilla läget och njuta av arbetet - i roll som roll. Rollerna växlar mer än någonsin. Dagens arbetstagare kan vara morgondagens företagare eller morgondagens arbetstagare dagens freelancer. Jobb söks, erbjuds och skapas i allt snabbare cykler på kundernas villkor och genom ett avtal fastställs arbetets natur mellan den som utför och erbjuder arbetet - alltid för kundens bästa.

– Arbetsuppgifter skapas allt oftare här och nu – genom gemensamma avtal som både arbetsgivare och arbetstagare har nytta av. Arbetsplatser kan inte forceras fram utan bakom dessa finns alltid ett behov av resultat och produktivitet. Därför måste alla aktörer vara medvetna om förhållandet mellan den egna verksamheten och andras förväntningar. Med andra ord klara av att definiera målet, innehållet, kostnaderna och nyttan med arbetet som ska utföras. Det krävs även större förståelse för arbetsmarknadens dynamik och inflytandet på arbetsgivarnas verksamhet i en rekryteringssituation, säger servicechef Minna Helenius vid företagsservicen på Nylands TE-byrå.

Företagens verksamhetsklimat förändras i allt snabbare takt. Digitaliseringen, globaliseringen och det mångdubbla antalet tjänster utmanar även veteranerna i arbetslivet. Kunderna frågar inte efter hur många års erfarenhet man har utan törstar efter resultat som kräver ny kompetens: IT-kunskaper, språkkunskaper, förmåga att arbeta utan direkt arbetsledning, projektkompetens... men å andra sidan kan alla lära sig dessa kunskaper, de skaffas för att snart vara föråldrade igen. Man får inte ligga på latsidan i arbetslivet – varken som arbetsgivare eller som arbetstagare. Den viktigaste förmågan är att kunna söka sig till uppdrag och en arbetsmiljö där man kan dra nytta av sina styrkor och ytterligare stärka dessa.

Med åldern får man större självkännedom som skyddar

från felaktiga karriärsval. Det enda som behövs är en gnutta kreativitet på köpet.

– För ett företag kan det vara intressant att undersöka hur en ny affärsverksamhet kan byggas upp med hjälp av nyckelpersoners kompetens och på vilka olika sätt man kan skaffa kompetensen. Och vice versa är det värdefullt för erfarna experter att testa hurudan tillväxt den egna kompetensen, erfarenheten och det egna nätverket kan föra med sig, säger Sitras ledande expert Pirjo Nikkilä.

TIPS Projektarbete eller deltidsarbete medför också möjligheter Det finns många stigar som leder till arbete. Ett anställningsförhållande utgörs inte alltid av en fastanställning utan kan också avtalas för ett projekt. Arbetet kan utföras antingen som ett tidsbundet arbetsavtal eller som egenanställningsföretagare, dvs. genom att fakturera via en faktureringstjänst eller eget firmanamn.

– En äldre person som redan utfört krävande arbetsuppgifter under en lång karriär vill nödvändigtvis inte ha ett permanent heltidsjobb. Vid slutet av karriären kan en förkortning av arbetstiden med en dag eller en vecka vara en välkommen förändring, konstaterar Marja Kaijala, projektansvarig.

FÖRETAGARNA I SÖDRA ÖSTERBOTTEN

Från vision till verklighet TEXT OCH BILD KRISTINESTADS NÄRINGSLIVSCENTRAL AB

Så som många småföretagare gör, började Saija Ådjers sin företagarbana småskaligt.

Den här starten var i hemmets kök. Den växte och idag driver hon ett stenfots café invid torget i Kristinestad.

N

är Saija och hennes man flyttade till Kristinestad var hon hemma med barnen. Restonom utbildade Ådjers har under alla år servat släkt och vänner med kakor

22

och bakverk av alla de slag. I och med att barnen växte och det var dags att söka sig ut på arbetsmarknaden så ansåg hon att hennes svenska var alldeles för dålig för att hon skulle få det jobb hon öns-

kade sig. Det var då hon beslöt sig för att omvandla sitt intresse till ett heltidsjobb.

Hon startade företaget Hiltan Herkkupaja och bakade både sött och salt på beställning. Tack vare djungeltelegrafen

23

och facebook så var marknadsföringen igång.

Med på resan var bokföraren från allra första stunden.

– Tack vare kommunens värdesedel system, så fick man en liten pusch framåt att ta en första kontakt med en bokförare, berättar hon.

– I början tänkte jag nog sköta bokföringen själv, fortsätter Ådjers.

Men det var så många som rådde mig att lämna bort den till en bokförare.

Jag lydde råden.

En värdesedel får de nyetablerade företagarna från Näringslivscentralen. Ett uppskattat sätt både ur bokförarnas synvinkel samt ur de nystartade företagarnas synvinkel.

Det att få en naturlig länk tillstånd mellan företaget och bokföringsbyrån är viktigt ur bägges perspektiv.

Företagaren får själv välja bokförare var hen vill använda sin värdesedel.

Sedeln används enbart för att köpa bokföringstjänster.

Två år efter start stod Saija inför nya utmaningar och en större utveckling i sitt företag. I början av sommaren 2015 började funderingarna och förhandlingarna på att köpa ett

D

café i centrum att stan. Då beslutet klubbats igenom och alla papper var gjorda började en rivstart med en renovering.

– Det kändes alldeles rätt att från första början, säger hon. Jag var rätt så säker på att det var just det här jag ville, så något svårt beslut var det inte. Dessutom har drömmen om det egna caféet länge funnits.

I och med den tighta tidtabellen som rådde så funderade Saija inte på annan finansiering än banklån. Allt gick smidigt och hon kunde börja sin utvidgade caféverksamhet i september 2015. I samband med expanderingen så anställdes även en. För att komma fram så måste man bara våga fråga och försöka. Hjälp fås nog.

– Visst finns det lösningar som jag gärna skulle ha haft från början, men det hör väl till utvecklingen att de kommer med tiden. Utvecklings idéer finns det gott om , säger hon och ler hemlighetsfullt.

Mycket ska man komma ihåg och mycket får man lära sig som företagare.

Ibland lättare saker och ibland svårare. Det som

sporrar henne vidare på sin valda stig är nog kundernas respons och det fina stöd hon får från omgivningen . Ännu mer respons önskar hon få för att utvecklas ännu bättre. Saija är idag glad att hon valde att lämna bort sin bokföring till en byrå. Tiden som hon spar på att de sköter den delen är ovärderlig, de extra timmarna hon får så kan hon ägna sig åt utvecklingen av företaget. Hon sätter sig ner och fortsätter att garnera små små fötter som skall serveras på ett dop inkommande helg.

agens bokföring kan dateras till 1300-talet, när italienska handelsmän började finansiera Medelhavsbaserade handelsfartyg. Fartygets kapten informerade handelsmännen om vad som köpts och sålts under resans gång, ofta undanhöll han information för att kunna stoppa en del av pengarna i egen ficka. För att handelsmännen skulle kunna granska aktiviteterna från resan utan att behöva övervaka transaktionerna på plats infördes den dubbla bokföringen, vilket innebar att varje förändring i ett konto matchades av en förändring i ett eller flera motkonton. Om kaptenen tog ut en del av kassan var han därför tvungen att skriva ned vad pengarna användes till. Bonus med det här systemet var att det var lättare att upptäcka räknefel, eftersom det alltid ska finnas balans mellan kontona.

På samma sätt som det fanns en skillnad i tillgången till information mellan kaptenen och handelsmannen på 1300-talet finns det idag en informationsasymmetri mellan vd och aktieägare, mellan banker och låntagare och, inte minst, mellan Skatteverket och skattebetalarna – och av samma skäl finns det därför ett behov av metoder som minskar den här asymmetrin.

Alltså, bokföringen fyller en funktion. Företaget får en bra överblick över sin verksamhet, andra intressenter kan få bättre information om potentiella företagspartners och i förlängningen får myndigheterna underlag till sina sammanställningar över företagens prestationer på makronivå.

SUOMEN SUURIN FINLANDS STÖRSTA FÖRETAGARKRYSSNING YRITTÄJÄRISTEILY 23–24.4.2016 23.–24.4.2016 ENERGIAA YRITTÄJÄLLE, ENERGIAA YRITYKSELLE. ENERGI FÖR FÖRETAGAREN, ENERGI FÖR FÖRETAGET.

Jari Sillanpää

BÅTEN ÄR FULL MED TOPPUPPTRÄDARE!

Mikko Kuitunen

Linda Liukas

Miika Lipiäinen

Martti Vannas

Minna Valtari

Vincit Oy

Hello Ruby Oy

Kyrö Distillery Oy

Vannas Oy

Someco Oy

WWW.YRITTAJARISTEILY.FI m/s Baltic Queen Helsingfors−Tallinn−Helsingfors Avgång 23.4 kl. 18.30 Retur 24.4 kl. 16.00 KRYSSNINGENS PRIS BÖRJANDE FRÅN 62E/PERSON i 4-personers B-klass hytt.

RESERVERA DIN RESA NU, www.matkapojat.fi/yrittajaristeily eller 010 2323 100 (ltelefon 8,35 snt/min, mobiltelefon 19,2 snt/min)

I SAMARBETE MED:

1 300

företaga re är redan på väg!

FÖ

D

NL AN

1996 ENER

20

016 S2

Kontrollera ditt EU-varumärkes klassificering nu!

SAMMA TILL I N G

RE FI TA I GARNA

2 Semesterlagen 2016 ändras: självrisken för insjuknande under semestern är på väg tillbaka Varubesiktningsmannen hjälper i en tvistesituation Företagarnas modell för social- och hälsovårdsreformen och länsreformen

www.yrittajat.fi

IN LA ND

1996 E

D

1996 E N

i arbetets tecken.

FÖ I A RE TAGARN

ILLSAMMAN IT

20

1996 ENER G

20

FI NLA ND

N

D

D

1996 E

IN LA ND

AN

96 ENERG 19 I

N

N AMMA A S NS L I FIN TILL

RE TAG NA I F AR

FÖ

GA RN A

16 20

D

1996 E

TA NL GA RNA I FI

016 S2

NS 2016 MA

TA FÖRE

GA RNA I FINLA

E FÖR

GA RNA I FINLA

TA FÖRE

TA FÖRE

NS 2016 MA

RGI TILLSAM NE

NS 2016 MA

FÖ

RE F TAGARNA I

RGI TILLSAM NE

ILLS GI T AMM ER

RGI TILLSAM E N

S 2016 AN

ILLSAMMAN IT

016 S2

1996 ENERG

Vi firar året 20 2 20 20 0 20

Innehåll

FÖRETAGARINFO 2/2016 Utgivare Företagarna i Finland 6 nummer per år.

4 Infodisken Forumet för lösning av konsumenttvister har öppnats på nätet

ISSN 1239-5544 (print) ISSN 2342-1738 (online)

Rabatterat pris för SME-företag i patenttvister Företagarna i Finland utmanar företagarna att erbjuda sommararbete för ungdomar

Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi

Berätta för oss hur regleringen kan göras smidigare

LLSAMMAN

6 Samförstånd om EU:s affärshemlighetsdirektiv

IN LA ND

Problem med immateriella rättigheter?

016 S2

20

8 Varubesiktningsmannen hjälper i en tvistesituation

AGARNA I

F

REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi

PÄRMBILD Pixhill

Artikelförfattare i detta nummer

9 Kontrollera ditt EU-varumärkes klassificering nu!

12 Ändringar i övervakning av konsumentsäkerheten 14 Företagarnas modell – fyra synpunkter på landskapsreformenn 20 Semesterlagen ändras: självrisken för insjuknande under semestern är på väg tillbaka 22 Den juridiska rådgivaren svarar: tjänsterna motsvarade inte det som beställts

• Raisa Harju, Centralhandelskammare • Susanna Kallama, chef för näringslivsärenden • Anssi Kujala, vice verkställande direktör • Ville Kukkonen, juridisk ombudsman • Albert Mäkelä, juridisk ombudsman •Kaisa Salo, juridisk rådgivare

6 1 20 UTGIVNINgsDATUM

1 . . . . . . . . . . . 27.1.

2 . . . . . . . . . . . 23.3.

t å näte p o f n ari

o arinf g a t e or mer! msnum at.fi/f

retag Läs Fö

j yritta Logga

le

in me

med d ditt

3 . . . . . . . . . . . 25.5.

4 . . . . . . . . . . . 24.8.

5 . . . . . . . . . . .19.10.

6 . . . . . . . . . . .14.12

I

N F O D

! #! .

S K E N

I

*

Forumet för lösning av konsumenttvister har öppnats på nätet

I föregående Företagarinfo berättade vi om den Europeiska tvistlösningsportalen ODR (online dispute resolution).

ODR-forumet är ett elektroniskt nätverk på EU-nivå via vilket konsumenterna kan skicka sina klagomål till ett behörigt tvistlösningsorgan. ODR-forumet finns på adressen http://ec.europa.eu/odr.

Företag som bedriver konsumenthandel måste i fortsättningen informera konsumenten om möjligheten att anlita alternativa tvistlösningsorgan. Skyldigheten gäller alla b2c-företag som har en webbplats. Företagen måste uppge tvistlösningsorganets nätadress på sin webbplats och i sina eventuella standardvillkor. Företag som bedriver näthandel måste därtill lägga till ODR-forumets adress på sin webbplats.

I Företagarinfo nummer 1/2016 presenterades färdiga modelltexter som företag kan utnyttja. Den nyss publicerade nätadressen har tillagts till föregående Företagarinfos exempeltexter.

Rabatterat pris för SME-företag i patenttvister Små- och mikroföretag får en rabatt på 40 procent i den förenade patentdomstolen som löser tvister som omfattas av EU:s nya patentsystem. Det nya systemet träder i kraft sannolikt under nästa år.

I vanliga intrångstalan baserar sig domstolens prissättning på ett fast pris samt ett tilläggsarvode som baserar sig på ärendets värde. Om tvistens värde är under 0,5 miljoner euro, betalas enbart det fasta priset. Om värdet är större, måste man också betala andelen som baserar sig på tvistens värde. Till båda avgifterna kommer en rabatt på 40 procent.

Det lägsta priset för en intrångstalan är 11 000 euro. Domstolen får en lokalavdelning också i Finland.

Företagarna i Finland utmanar företagarna att erbjuda sommararbete för ungdomar Kampanjen Ansvarsfullt sommarjobb startar redan för sjätte gången. Kampanjen utvecklar finländskt sommararbete i två riktningar: ungdomar lär sig arbetslivskunskaper och företagare kan utveckla sina sommararbetsprocesser tillsammans med arbetstagarna.

De arbetsgivare som deltar i kampanjen förbinder sig till sex goda principer för sommararbete: bra sökandeerfarenhet, meningsfullt arbete, orientering och ledning, rättvisa och opartiskhet, rimlig lön samt skriftligt arbetsavtal och arbetsintyg.

Det ansvarsfulla sommarjobbet är riktat till ungdomar på 14–29 år. Kampanjen syftar till att engagera allt flera arbetsgivare att agera för det samhälleligt goda och erbjuda ungdomar kvalitativa sommaranställningar.

Ytterligare information: Företagarinfo 1/2016: www.yrittajat.fi/ foretagarinfo. Webbplatsen kräver registrering med medlemsnummer.

Konkurrens- och konsumentverket: http://www.kkv.fi/sv/information-ochanvisningar/kop-forsaljning-och-avtal/ uppgift-om-tvistlosningsorgan/ Europeiska tvistlösningsorganet: http:// ec.europa.eu/odr

Ytterligare information: www.kesaduuni.org

4

Företagarinfo 2/2016

”Om man försöker reformera verksamheten och organisationen genom att ta i bruk ny teknik, nya mätare och mål men inte fäster uppmärksamhet vid människor och deras tänkande, ökar möjligheten för misslyckande betydligt.”

Risto Iivonen, verkställande direktör, Rantalainen Oy

?

Läs flera bloggar på adressen yrittajat.fi

Problem med immateriella rättigheter?

Berätta för oss hur regleringen kan göras smidigare

Bra reglering stärker konkurrenskraften, främjar företagens produktivitet och frigör medborgarnas skaparkraft. Företagarna i Finland strävar efter en situation där man erbjuder företagandet en starkare och mera konkurrenskraftig verksamhetsmiljö utan att för den skull försvaga motiverat och rimligt skydd av konsumenter, medborgare eller miljön. En reglering som främjar företagens konkurrenskraft ökar sysselsättningen och motiverar tillväxten.

Regeringsprogrammets spetsprojekt ”Ärenden ska behandlas smidigare” framskrider. Som grund för rätt beslutsfattande vill vi lyfta fram sådana bestämmelser som bör ändras. Vi försöker konkretisera de problem som små och medelstora företag möter.

Nu har du din chans att lyfta fram detaljerade exempel på reglering samt sådana myndighetsfunktioner som behöver ändras. Berätta för oss vilka nackdelar regleringen har, hur regleringen borde ändras och vilka verkningar avskaffandet av regleringen skulle ha.

Har ditt företag haft tvister eller andra problem med immateriella rättigheter? Ge Europeiska kommissionen din syn på verkställigheten av industriell äganderätt och upphovsrätt.

I ett offentligt samråd söker kommissionen synpunkter på huruvida EU-lagstiftningen om iakttagandet av industriell äganderätt och upphovsrätt fungerar på önskat sätt. Kommissionen är speciellt intresserad av om regleringen fortfarande fungerar i den digitala världen.

I samrådet finns fem olika enkäter till olika aktörer. Det finns enkäter till rättsinnehavare, rättsväsendet och juristkåren, kommissionärer, medlemsländer och myndigheter samt medborgare, konsumenter och samhället.

Samrådsenkäten finns bara tillgänglig på sex språk (inte på finska eller svenska), men man kan svara på den på alla EU:s officiella språk, alltså också på finska och svenska. Du har tid att besvara till 15.4.

Kommissionens samrådsförfarande: http:// ec.europa.eu/growth/toolsdatabases/newsroom/cf/ itemdetail.cfm?item_id=8580

Svara på enkäten på adressen www.yrittajat.fi/saantelynjarkeistaminen

Sammanställd av: Företagarna i Finland, Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855, anna.lantee@yrittajat.fi

Företagarinfo 2/2016

Samförstånd om EU:s affärshemlighetsdirektiv Det europeiska rådet och Europaparlamentet har nått ett samförstånd om innehållet i direktivet om skydd av affärshemligheter. Syftet med direktivet är att förenhetliga skyddet av affärshemligheter i medlemsstaterna och därigenom skapa juridisk klarhet och jämlika konkurrensförutsättningar för företag som är verksamma i EU. Direktivet torde godkännas slutgiltigt under våren 2016 efter vilket dess verkställande på nationell nivå påbörjas.

I affärshemlighetsdirektivet ges en enhetlig definition av affärshemlighet samt specificeras de situationer där det är förbjudet att förvärva, använda och avslöja en affärshemlighet. I direktivet stadgas också om civilrättsliga rättsmedel.

Sekretess är effektivaste skyddet Vid sidan om industriellt rättsskydd och upphovsrättigheter är tillräckligt rättsligt skydd av affärshemligheter ett viktigt redskap för att skydda företags kunskap och expertis. Affärshemligheter skyddas dock effektivast genom sekretess. Sekretessen säkerställs genom sekretessavtal som företag ingår med arbetstagare och andra företag samt genom praktiska skyddsåtgärder. Praktiska skyddsåtgärder är till exempel tek-

niska begränsningar samt passagebegränsningar i lokaler.

Om en affärshemlighet ändå används eller förvärvas utan rätt, kan ett företag ty sig till rättsskyddsmedel. En avslöjad affärshemlighet kan inte längre göras hemlig, varför lagen måste ha ett avskräckningsmedel mot rättslös användning.

Skadestånd förutsätter en skada i pengar Finland har ett ganska bra rättsligt skydd av affärshemligheter. Affärshemligheter skyddas med stadganden i strafflagen, arbetsavtalslagen och lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamheten. Alla stadganden har också skadeståndsansvar. Erhållandet av skadestånd förutsätter emellertid att rättslös användning eller avslöjande av affärshemligheten har orsakat skada i

pengar. Även om affärshemlighetsdirektivet inte befattar sig med straffrätt eller den internationella arbetsrättens bestämmelser, lär verkställandet av direktivet orsaka ändringar i skyddet av affärshemligheter i Finland. I affärshemlighetsdirektivet har man eftersträvat en balans mellan yttrandefriheten och skyddet av affärshemligheter. Därför säkerställer direktivet också mediernas frihet att bedriva undersökande journalism.

Dessutom skyddar direktivet s.k. visselblåsare. Detta betyder att även om någon hade fått tag på en affärshemlighet och avslöjat den på ett i och för sig olagligt sätt, skulle innehavaren av affärshemligheten inte kunna ty sig till rättsmedel, om visselblåsaren har agerat i god tro i syfte att avslöja en oegentlighet för att tjäna det allmänna intresset.

Affärshemligheter skyddas med stadganden i strafflagen, arbetsavtalslagen och lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamheten.

Företagarna i Finland påverkade aktivt beredningen av affärshemlighetsdirektivet redan i EU-skedet. Vad gäller det nationella införandet av direktivet har Företagarna i Finland som mål att säkerställa en hög nivå på skyddet av affärshemligheter också i fortsättningen.

Kalkylen är ett exempel. Medlemsförmånerna varierar från fall till fall. Den partner som erbjuder medlemsförmåner svarar för innehållet. FiF förbehåller sig rätten till eventuella ändringar.

Företagarna i Finland, Albert Mäkela, juridisk ombudsman tfn 09 2292 2929, albert.makela@yrittajat.fi

ww

6

Företagarinfo 2/2016

Utnyttja FIF:s medlemsförmåner!

2016

Rabatt på hyran för en paketbil under veckoslut

30 €

Europcar

Företagets sjukkostnadsförsäkring rabatt på priset på dagersättning

700 €

Fennia

Rabatt på kasko

300 €

Fennia

Företagsskydd för företag med 1–9 personer

400 €

Fennia

Förmån för hemmets försäkringar

90 €

Fennia

Tilläggsdel till företagarens olycksfallsförsäkring

300 €

Fennia

T.ex. rabatt på en halv dags utbildning

100 €

Företagarna i Finland

Tidskriften Talouselämä via Summa-tjänsten (12 mån)

68 €

Talentum Media

minst 200 €

Elisa

010-numrering, 0 € tillsammans Elisas Puheratkaisu med Vakio-servicen två år

480 €

Elisa

Elisa betalterminaltjänst

100 €

Elisa

36,50 €

Elisa

Rabatt på juridiska tjänster

1000 €

JuriNet

Avgiftsfri inledande förhandling och rådgivning

+ Utöver detta får du Företagarna i Finlands juridiska telefonrådgivning t.ex. 1–2 gånger, värde 200 €.

10–20 % rabatt på kryssningsoch turpriser på Tallink Silja Lines och Viking Lines båtar.

+ Du får även tidningen Yrittäjäsanomat 9 gånger per år, värde cirka 90 €.

+ Du får även 10–20 % rabatt på kryssningsoch turpriser på Tallink Silja Lines och Viking Lines båtar.

+ Därtill får du

IN LA ND

1996 ENERG

RE F TAGARNA I

Se alla värdefulla medlemsförmå-

Elisa Toimisto 365-molntjänst, avgiftsfritt öppnande och två månadsavgifter

Webb+tidningsannons i Företagsbörsen

20

016 S2

Elisa Yrityspooli, rabatt på månadsavgifter

ILLSAMMAN IT

FÖ

Kalkylen är ett exempel. Medlemsförmånerna varierar från fall till fall. Den partner som erbjuder medlemsförmåner svarar för innehållet. FiF förbehåller sig rätten till eventuella ändringar.

Genomsnittliga rabatter i euro

ner för år 2016 www.yrittajat.fi/ medlemsformaner

JuriNet 100 €

+ Du får medlemsrabatt på bränsle från Teboil och Neste Oil. + Du får 15 % rabatt på Suomen Tilaajavastuun Luotettava Kumppani-tjänsten och 25 % på Valvoja -tjänsten.

Företagarna i Finland

+ Företagarens facklitteratur till medlemspris från Företagarna i Finlands bokhandel, www.yrittajat.fi/ kirjallisuus + Med kampanjkoden Företagarna får medlemmar en extra månad (13 månader) på kö-

pet när de köper Museikortet eller registrerar sig som användare. + Du får också 15 % rabatt på dagspriset på Holiday Clubs spahotell och semesterbostäder.

medlemmarna en rabatt på 20 % på dagspriset av rum och i Ravintolamaailma är desserten avgiftsfri i samband med en huvudrätt till normalpris.

+ Restel Hotel Group erbjuder Kontrollera din egen regionorganisations förmåner

www.yrittajat.fi/medlemsformaner

www.yrittajat.fi/aluejarjestot

Centralhandelskammare, Raisa Harju, VH, jurist, raisa.harju@chamber.fi

Varubesiktningsmannen hjälper i en tvistesituation Vad ska man göra, om en produktionslinje som monterats i ett bageri inte fungerar enligt beställningen? Vad ska man göra, om en kund som beställt en badrumsrenovering av företaget anser att plattsättningen tandar för mycket? Vem kan bestämma det gängse värdet på transportföretagarens inventarier?

Det är inte ovanligt med tvister om arbetsprestationer mellan kunden och företaget eller i affärsrelationer mellan företag. Stora skillnader i uppfattningar gör att det är svårt att uppnå enighet.

I dessa situationer är det bra att komma ihåg varubesiktningsmän (GVM) som är godkända av Centralhandelskammaren. En varubesiktningsman är en opartisk expert som värderar varor och arbetsprestationer utgående från ett uppdrag och ger en besiktningsrapport om objektets skick, fel eller skador.

Utredningen av tvister börjar med varubesiktning Det är tillrådligt att anlita en varubesiktningsman speciellt i en situation där man behöver en åsikt från en extern och objektiv expert i en tvistesituation.

Ibland står parterna också av princip fast i sina åsikter, och man kommer inte längre vidare utan utomstående hjälp.

Till varubesiktningsmannens uppgifter hör inte att agera som domare. I sin besiktningsrapport får besiktningsmannen inte förplikta parterna till några prestationer. Utredningen av ansvarsfrågor

underlättas dock ofta avsevärt av varubesiktningen. Om besiktningsobjektet har något fel, måste varubesiktningsmannen ta ställning till orsaken till felet. På begäran kan han också ge sin bedömning av reparationskostnaderna.

En utomstående synvinkel hjälper ofta parterna att komma överens i en tvistesituation. Så här kan en dyr och lång rättsprocess undvikas. Om man inte kommer överens, kan varubesiktningsmannens utlåtande användas i rättegången, och den GVM som utfört besiktningen kan kallas som vittne.

Vad sker i varubesiktningen?

Besiktningens utgångspunkter bestäms av innehållet i det uppdrag som getts besiktningsmannen. Begäran om besiktning görs direkt till varubesiktningsmannen, som debiterar för besiktningen enligt den tid som använts.

För besiktningsarvodet svarar i princip den part som beställt varubesiktningsmannen. Parterna kan också komma överens om att kostnaderna betalas gemensamt.

Varubesiktningsmannen kallar alla omedelbara parter till besiktningstillfället. Allas närvaro i själva situationen är inte obligatorisk. Vid tillfället undersöker varubesiktningsmannen objektet i den omfattning som nämnts i beställningen, och parterna har en möjlighet att presentera sina iakttagelser och åsikter om besiktningsobjektet.

Varubesiktningsmannen är inte en myndighet. Han har inte rätt att utföra besiktningen om objektets innehavare inte ger tillstånd. Detta händer dock inte ofta, eftersom lösningen av en eventuell konfliktsituation i majoriteten av fallen är gynnsamt för båda parterna.

På basis av den utförda besiktningen utarbetar varubesiktningsmannen en formbunden besiktningsrapport och stämplar den med GVM-stämpeln. Besiktningsrapporten måste tillställas båda parterna. Därtill skickas ett exemplar av rapporten till Centralhandelskammaren. I princip ska besiktningsrapporten skickas inom fyra veckor efter besiktningen. Det är också möjligt att komma överens om en längre tid i synnerhet när det gäller omfattande besiktningar.

Utredningen av ansvarsfrågor underlättas ofta betydligt av varubesiktningen.

8

Företagarinfo 2/2016

Företagarna i Finland, Albert Mäkela, juridisk ombudsman tfn 09 2292 2929, albert.makela@yrittajat.fi

Kontrollera ditt EU-varumärkes klassificering nu!

Ett övervakat system Varubesiktningsmannasystemet skiljer sig från andra expertsystem. Varubesiktningsmännens verksamhet och varubesiktningsförfarandet regleras av en skriftlig föreskrift, vars följande övervakas av Centralhandelskammarens varubesiktningsnämnd. Förfarande som strider mot föreskriften kan överklagas inom tre månader från det att besiktningsrapporten har undertecknats.

Varubesiktningsmännens expertis kontrolleras vid registrering i systemet, och de skall förnya sitt godkännande med tre års mellanrum.

Typiska föremål för varubesiktning är arbetsprestationer inom byggande, fastställande av bilars gängse värde eller ändamålsenligheten i reparationer av maskiner och apparater. Bland varubesiktningsmän finns ändå experter på nästan alla områden varför besiktningsobjekt också kan vara till exempel IT-anläggningar, transportskador, livsmedel, textilier eller möbler.

Om ditt företag har ett EU-varumärke som har registrerats före juni 2012, finns det skäl att kontrollera dess klassificering.

EU:s varumärkesförordning träder i kraft 23.3.2016. I och med ikraftträdandet börjar en övergångsperiod på sex månader under vilken klassificeringarna av EU-varumärken måste kontrolleras för att de ska kunna omfatta alla önskade varor och tjänster.

Varumärkesförordningen är tillämplig lagstiftning som sådan i EU-länderna. I och med varumärkesförordningen ändras klassificeringspraxis för EU-varumärken. Om företaget har registrerat ett EU-varumärke (som tidigare kallades gemenskapsvarumärke) före juni 2012, bör man kontrollera märkets klassificering före 23.9.2016 för att säkerställa att det innefattar alla önskade varor och tjänster.

I fortsättningen bestäms EU-varumärkets skydd enligt den bokstavliga tolkningen av varu- och tjänstebeteckningarna. Registrering enligt klassrubrik räcker alltså inte längre för att innefatta de varor och tjänster som gemenskapsvarumärkets innehavare avsett. Tidigare har det varit möjligt att inkludera alla varu- och tjänstebeteckningar som kan höra till ifrågavarande klass under samma klassrubrik.

Varumärkesförordningens nya klassificeringspraxis medför en risk för att ett befintligt EU-varumärkes skyddsomfång inte innefattar alla de varor och tjänster som varumärkesinnehavaren avser. Därför måste ett EU-varumärkes klassificering kontrolleras och vid behov preciseras så att den innefattar alla de varor och tjänster som företaget vill skydda. Ändringarna måste göras inom en sex månaders övergångsperiod. Ändringen gäller inte nationella varumärken.

Ytterligare information: Varubesiktningsmännens kontaktuppgifter samt deras specialområde finns på Centralhandelskammarens webbplats http://kauppakamari.fi/ tavarantarkastus/

Ytterligare information: Läs mer om varumärkesreformen i Företagarinfo 5/2015. www.yrittajat.fi/foretagrainfo. Sidan förutsätter registrering med medlemsnummer.

Företagarinfo 2/2016

9

HUR SKULLE DET GÅ TILL, OM DET INTE FANNS ETT ENDA FÖRETAG?

Företagare skapar nytt och håller Finlands hjul i rörelse. Det kräver hårt arbete – företagsamhet. Företagarna sysselsätter och betalar en stor del av skatterna. Om det blir kvar något åt företagaren själv, är det helt rätt. Företagarna är vana att klara sig med egna medel. Men alla behöver hjälp, stöd och nätverk någon gång. Därför lönar det sig att gå med i Företagarna i Finland: yrittajat.fi/liity

Företagarna i Finland, Ville Kukkonen, juridisk ombudsman tfn 09 2292 2929, ville.kukkonen@yrittajat.fi

Ändringar i övervakning av konsumentsäkerheten Från och med 1 maj 2016 koncentreras övervakningen av konsumentsäkerheten från kommuner och regionalförvaltningsmyndigheter till Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes). Dessutom avskaffas anmälningsplikten för nya verksamhetsutövare som tillhandahåller vissa konsumenttjänster.

Konsumentsäkerhetsövervakningen koncentreras till Tukes Konsumentsäkerhetslagen tillämpas i princip på alla konsumtionsvaror och konsumenttjänster, om dessas säkerhet inte regleras med särskilda bestämmelser. För alla verksamhetsutövare som omfattas av lagen gäller bl.a. la-

12

gens allmänna bestämmelser om överensstämmelse, den allmänna försiktighetsplikten samt plikten att lämna ut alla sådana uppgifter som konsumenterna behöver för att kunna bedöma de faror som konsumtionsvaror och konsumenttjänster medför.

Därtill måste verksamhetsutövaren registrera olyckor och informera Tukes, om en konsumtionsvara eller konsumenttjänst utgör fara för hälsa eller egendom. Verksamhetsutövaren måste samtidigt meddela, vilka åtgärder, såsom avbrytande av verksamheten eller distribueringen av farliga ämnen, verksamhetsutövaren redan har vidtagit på grund av faran.

Konsumenttjänsternas och konsumtionsvarornas säkerhet övervakas från

Företagarinfo 2/2016

och med 1.5.2016 av Tukes. Till följd av ändringen ska företagaren vara i kontakt med Tukes i stället för den kommunala tillsynsmyndigheten när det gäller konsumentsäkerhetslagens förpliktelser. Tullens kontrollmakt enligt konsumentsäkerhetslagen förblir oförändrad.

Säkerhets- och kemikalieverkets övervakning kommer att vara budgetfinansierad och i princip avgiftsfri för verksamhetsutövare. Tukes kan ändå ta ut en avgift för s.k. efterkontroll.

Skyldigheten att upprätta säkerhetsdokument består Nya verksamhetsutövare som tillhandahåller vissa konsumenttjänster har varit skyldiga att göra en skriftlig an-

Tjänster för vilka ett säkerhetsdokument ska upprättas

mälan till tillsynsmyndigheten (se box).

Denna anmälningsskyldighet avskaffas från och med 1.5.2016. Oberoende av avskaffandet av anmälningsskyldigheten måste dessa tjänsteleverantörer även efter lagändringen upprätta ett säkerhetsdokument.

Säkerhetsdokumentet innehåller en plan för identifiering av faror och hantering av risker samt för informationen om dessa. Säkerhetsdokumentet ska beakta tjänstens natur och verksamhetens omfattning, och dokumentet måste hållas à jour. Säkerhetsdokumentet måste upprättas innan man börjar tillhandahålla tjänsten. Säkerhetsdokumentet behöver inte godkännas av tillsynsmyndigheten eller skickas till myndigheten, om denna inte ber om detta.

Konsumentsäkerhetslagens anmälningsskyldighet har gällt nedan nämnda tjänster. Dessa tjänsteleverantörer ska upprätta ett säkerhetsdokument och registrera olyckorna även efter lagändringen.

• nöjespark, familjepark, djurpark, husdjurspark, tivoli och cirkus • gym • skidcenter och annan motsvarande skidanläggning • utomhuslekplats och motsvarande inomhuslekplats • skateboardramp och cyklingsplats av motsvarande typ • äventyrs-, upplevelse- och naturtjänster och andra motsvarande programtjänster, om inte den risk som tjänsten är förenad med kan betraktas som liten

Ytterligare information: Säkerhetsdokument och andra skyldigheter enligt konsumentsäkerhetslagen. Ändring av konsumentsäkerhetslagen 1510/2015: https://finlex.fi/fi/laki/ alkup/2015/20151510 Gällande konsumentsäkerhetslag (920/2011): http://www.finlex.fi/fi/ laki/ajantasa/2011/20110920

• klättercenter • ridstall och andra ridtjänster • kartingbana • simhall, utebassäng och spa samt badhotell med underhållning

Pixhill

• badstrand och vinterbadplats • tatuering, piercing och andra tjänster för kroppsmodifiering • larmtelefon och andra motsvarande tjänster • evenemang som är förenade med en betydande risk som, om risken realiseras, kan medföra fara för säkerheten på grund av det stora antalet deltagare eller av annat särskilt skäl.

Företagarinfo 2/2016

13

4

Företagarnas modell – fyra synpunkter på landskapsreformen

I februari publicerade Företagarna i Finland Företagarnas modell för social- och hälsovårdsreformen och länsreformen. I vår modell presenterar vi fyra synpunkter som är viktiga för företagare: landskapets uppgifter som en helhet, social- och hälsovårdsreformen och valfriheten, skatterna och finansieringen samt upphandlingen.

Landskapsreformen påverkar också företagarens vardag De kommande landskapen påverkar företagarna i varje bransch. Landskapets uppgifter som gäller företag kan indelas i landskapets utvecklingsverksamheter och företagets utvecklingstjänster i landskapen. Reformen gör det möjligt att organisationsansvaret för olika uppgifter inom regional- och näringsutvecklingen klarare kan koncentreras till en aktör, vilket ökar verksamhetens betydelse och påverkningskraft.

Också kommunernas roll ändras avsevärt: i bästa fallet frigörs i kommunerna energi och andligt kapital som kan stärka och reformera näringspolitiken.

När valfriheten råder är det du som väljer I social- och hälsovårdsreformen överförs ansvaret för ordnande av social- och hälsovårdstjänster till självstyrande områden, landskap, som är större än kommun. Oberoende av hur många områden det blir i slutändan, bör man hålla fast vid Företagarna i Finlands långvariga mål att det skapas en flerproducentmodell för social- och hälsovårdstjänster och en valfrihet i vårt land.

Valfriheten gör det möjligt att var och en kan välja själv om hon använ-

14

der tjänster som producerats av den offentliga, privata eller tredje sektorn. I och med valfriheten ökar kundens (dvs. din) makt. Också makten hos ordnaren av social- och hälsovårdstjänster ökar när ordnare och producenter skiljs åt.

Den absoluta förutsättningen för social- och hälsovårdsreformens framgång och valfriheten är att ingen har produktionsmonopol i landskapets område. Även en situation där det finns en marknad med bara ett fåtal aktörer skulle inskränka valfriheten och minska dess fördelar. Följaktligen måste valfrihetssystemet göra det möjligt för nya och små företag att komma på marknaden. Det här är det enda sättet att utveckla marknader och tjänsteproduktionen.

Därför ska ordnaren, dvs. landskapet, också ansvara för produktionsstrukturens mångsidighet och marknadens funktion. På det viset kan man säkerställa att alla tjänsteproducenter som har fått en social- och hälsovårdslicens kan delta i tjänsteproduktionen.

Anssi Kujala och Susanna Kallama

Företagarinfo Yrittäjäinfo 2/2016 2/2016

1

1 Landskapen blir starka näringspolitiska aktörer Företagarna i Finland anser att alla företagstjänster för vars ordnande landskapen ansvarar främst ska produceras enligt flerproducentmodellen. Till exempel arbetskraftstjänster produceras av både den offentliga och den privata sektorn. Den offentliga aktören ska ansvara för att företagarna är jämlika vad gäller produktionen av tjänster oberoende av

I social och hälsovårdsreformen och landskapsreformen skapas landskap som tar över de nuvarande landskapsförbundens uppgifter och en del av NTM-centralernas uppgifter. Reformen fungerar bäst om hela systemet för företagstjänster och de tjänster som produceras av olika aktörer betraktas som en helhet.

regionen och företagets storlek.

Reformens grundprinciper ska vara kundorientering, smidiga serviceprocesser, digitalisering samt innovativa och kostnadseffektiva servicelösningar. Hinder för företagandet och sysselsättningen röjs bort genom att förenkla förvaltningen.

Riksomfattande tillstånds- och tillsynsmyndighet.

Bättre förutsättningar för företagen

Valfrihet

Finansiering av EU-projekt

Strukturomvandlingar

Övriga social- och hälsovårdsuppgifte

Räddningsväsendet

REGIONAL UTVECKLING

Sysselsättningsprojekt

UPPGIFT ATT ANORDNA SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

t de an

An sv a

dn or

Produktionsansvar

Program för attraktionskraft

rf ör

r fö

or dn

an

ar sv

An

Främjande av turism

FINNVERA

LANDSKAPETS UPPGIFTER

ör rf

Ab

an dn or

Rf

Firma

Startbidrag

Företagarutbildning

a sv An

Stad

Ab

Prehospital akutsjukvård

de t

Anvisningar för företagarutbildning

t de

Rådgivning till nya företagare

Ab

Rf

Produktionsansvar Kb

UTVECKLINGSTJÄNSTER FÖR FÖRETAG

MODELL MED FLERA UTFÖRARE Ab

En servicekanal

Finansiering

Ab

Kommun

Firma

Kb

Ab

Rådgivning vid ägarbyten

Rf

Tillväxt och internationalisering Uppfinningsoch innovationstjänster

Ab

Team Finland -tjänster TEKES

FÖRETAGARE

Företagarinfo 2/2016

15

2

3 Valfriheten omvälver social- och hälsovårdstjänsterna Företagarna i Finland anser att regeringens utstakning om valfriheten inom social- och hälsovårdstjänster är den största förändringskraften i hela reformen. Grundprincipen i valfriheten är att pengarna följer kunden till den vårdplats

som kunden själv har valt.

Alla producenter av social- och hälsovårdstjänster ska stå på samma linje oberoende av ägarbakgrund. Kunden väljer vems tjänster hen vill använda. Finansieringen av tjänste-

Valfriheten måste omfatta alla tjänster på basnivå, dvs. tjänsterna inom primärvården och socialvårdstjänsterna på basnivå.

MIKROFÖRETAG

SMÅFÖRETAG

Valfrihetens centrala princip är att medborgaren själv väljer leverantör av socialoch hälsovårdstjänsterna.

ANORDNARE AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD

MEDELSTORA FÖRETAG

produktionen kommer med kunden.

Medborgarna får snabbare tillgång till tjänster, och konkurrensen förbättrar kostnadseffektiviteten.

STORFÖRETAG

DEN OFFENTLIGA SEKTORN

DEN OFFENTLIGA SEKTORN

BETALNING MED SERVICESEDEL OM EN TJÄNST INTE OMFATTAS AV KAPITATIONSERSÄTTNING ANVÄNDS SERVICESEDEL

Kapitationsersättningen omfattar social- och hälsovårdstjänster som servicehandledarna själva har producerat.

Vid behov fungerar den servicehandledare som kunden har valt som en portvakt som bevakar kundens intressen och beaktar de begränsningar som anordnaren har fastställt.

SERVICEHANDLEDARE

KUNDEN VÄLJER EN TJÄNSTELEVERANTÖR SOM ÄVEN FUNGERAR SOM SERVICEHANDLEDARE

KUND

16

Företagarinfo 2/2016

3 Den totala skattegraden får inte stiga Ansvaret för ordnande av social- och hälsovårdstjänster överförs från kommuner till landskap. Därför reformeras också finansieringssystemet. Företagarna i Finland understöder reformen där en del av kommunalskatten ändras till en statlig social- och hälso-

vårdsskatt. Reformen kan genomföras genom att sänka kommunalskatteprocent. Nedsänkningen ersätts genom att höja sjukförsäkringens sjukvårdsavgift som ska betalas till staten.

Pengarna till social- och hälsovårdsområdena skulle delas av FPA som re-

dan har uppgifterna om tjänsternas användare. Samtidigt kan man förenkla finansiering och minska antalet finansieringskanaler. Majoriteten av effektivitetsfördelarna bör riktas så att de påverkar social- och hälsovårdsskattens nivå.

STATEN UPPBÄR MEDEL I FORM AV EN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSKATT

KOMMUNALSKATTEN SJUNKER SJUKFÖRSÄKRINGSAVGIFTEN HÖJS SOCIALOCH HÄLSOVÅRDSSKATT

FPA

Finansiering av kostnaderna för den specialiserade sjukvården och anordnandet av den ANORDNARE AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD

Finansieringen kanaliseras via FPA direkt till producenterna av social- och hälsovårdstjänster.

FPA FÖRDELAR PENGARNA PÅ TVÅ OLIKA SÄTT

Som grundfinansiering utifrån antalet kunder, det vill säga som kapitationsersättning.

Enligt produktion, där ett verktyg är servicesedlar.

KUNDEN HAR MED SIG PENGARNA TILL TJÄNSTELEVERANTÖRERNA

MIKROFÖRETAG

SMÅFÖRETAG

MEDELSTORA FÖRETAG

Företagarinfo 2/2016

STORFÖRETAG

DEN OFFENTLIGA SEKTORN

17

4 Upphandling i social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen Företagarna i Finland ställer sig mycket kritiskt till grundandet av enheten för kollektiv upphandling. Om enheten för kollektiv upphandling grundas, skall enheten enbart koncentrera sig på sakkunniguppgifter.

Landskapen måste sköta upphand-

lingen själva. Egentlig kollektiv upphandling måste vara exceptionell jämfört med upphandling som genomförs av landskap. Den kunde göras enbart om det är omöjligt att utnyttja lokalt och regionalt utbud.

Dessutom måste KKV få fullmakter

Enheten för kollektiv upphandling måste koncentrera sig på sakkunniguppgifter och analyser.

Den ska inte genomföra upphandlingar för landskap.

ENHETEN FÖR KOLLEKTIV UPPHANDLING

I SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA HAR KUNDEN VALFRIHET

LANDSKAPET GENOMFÖR UPPHANDLINGAR I ANDRA TJÄNSTER ÄN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

TJÄNSTERNAS FLERPRODUCENTMODELL

REGIONUTVECKLING

Rf

FÖRETAGENS UTVECKLINGSTJÄNSTER

Valfriheten måste omfatta alla tjänster på basnivå, dvs. tjänster inom primärhälsovården och socialvården på basnivå.

Ab

Rf Firma

att övervaka genomförandet av upphandlingslagstiftningen för att förhindra koncentrationen av den offentliga upphandlingen och säkerställa små företags inträde på marknaden.

Kb Ab Kommun

Stad

ÖVRIGA SOCIALHÄLSOVÅRDSUPPGIFTER SOM INTE OMFATTAS AV VALFRIHETEN

Upphandlingens principer: öppenhet objektivitet icke-diskriminering proportionalitet

DEN CENTRALA PRINCIPEN I VALFRIHETEN ÄR ATT MEDBORGAREN SJÄLV VÄLJER LEVERANTÖREN AV SINA SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER.

Upphandlingar måste fördelas så att sme-företag har en äkta möjlighet att delta i konkurrensen.

KUND

Hela vår rapport finns på adressen www.yrittajat.fi/kunta 18

Företagarinfo 2/2016

M

1

Medlemskap ger många värdefulla förmåner.

100 sakkunniga står till ditt förfogande på ett telefonsamtals avstånd.

Det lönar sig att vara medlem i Företagarna i Finland. Företagarnas kostnadsfria telefonrådgivning ger dig mångsidig handledning och råd i frågor som rör ditt företagande. Genom ett enda samtal till en av Företagarna i Finlands jurister sparar du lätt in medlemsavgiften för hela året! Du sparar varje år tusentals euro i reda pengar. www.yrittajat.fi/neuvontapalvelut

Företagarna i Finland, Albert Mäkela, juridisk ombudsman tfn 09 2292 2929, albert.makela@yrittajat.fi

Semesterlagen ändras: självrisken för insjuknande under semestern är på väg tillbaka Riksdagen har godkänt regeringens proposition om ändring av semesterlagen.

Enligt propositionen kan man inte längre flytta fram semestern helt på grund av sjukdom. Också intjänande av semester under familjeledigheterna begränsas. Ändringarna skall träda i kraft 1.4.2016.

Efter riksdagens godkännande skall lagen ännu bekräftas av republikens president. De två ändringarna i semesterlagen gäller bestämmelser om framflyttandet av semestern samt intjänande av semestern under familjeledigheter. Därtill ändras sjukförsäkringslagens bestämmelse om ersättning av semesterkostnader.

Högst sex dagars självrisk för insjuknande under semestern För närvarande är arbetstagaren enligt semesterlagen berättigad att flytta fram hela sin semester till en senare tidpunkt, om arbetstagaren blir arbetsoförmögen under sin semester på grund av sjukdom eller olycksfall. Nu ändras framflyttningsrätten så att det för insjuknandet kommer en självrisk på högst sex dagar och först de semesterdagar som överskrider självriskdagarna kan flyttas fram till en senare tidpunkt.

Enligt semesterlagen är arbetstagaren berättigad till semester under 2 vardagar för varje månad, om anställningsförhållandet före utgången av kvalifikationsåret har fortgått en kortare tid än ett år. I längre arbetsförhållanden är man berättigad till semester under 2,5 vardagar för varje månad, dvs. 30 vardagar per år, vilket motsvarar fem veckor. I en semestervecka ingår sex vardagar enligt semesterlagen, om det inte ingår vardagshelger i veckan.

Rätten att flytta fram semestern utvidgades år 2013 på grund av en tolk-

20

ning av EU-domstolens direktiv om arbetstid. Arbetstidsdirektivet förutsätter att varje arbetstagare har rätt till en semester på minst fyra veckor. 2013 års ändring överskred emellertid arbetstidsdirektivets krav. Företagarna i Finland föreslog den modell som ska ingå i den nya lagen redan under beredningen av 2013 års ändring.

Enligt arbetstidsdirektivets krav kan självriskdagar bara finnas om arbetstagaren har intjänat semester mera än 24 vardagar, vilket motsvarar fyra veckor.

Fulla sex självriskdagar kunde således komma i fråga, när man har intjänat semester fem veckor eller mera. Sex självriskdagar motsvarar en vecka. Om man är berättigad till semester under mer än 24 men mindre än 30 vardagar, kan självriskdagarna vara de semesterdagar som överskrider 24 vardagar.

Arbetsgivaren måste se till att arbetstagaren får semester minst 24 vardagar för varje intjänandeår. Därför måste arbetsgivaren hålla koll på dagarna för arbetsoförmögenhet i semesterbokföringen. På motsvarande sätt måste arbetsgivaren se till att semesterrätten på 24 vardagar för varje intjänandeår förverkligas, om arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om att spara semestern till följande semesterår. Ändringen gäller enbart situationer där arbetstagaren insjuknar under semestern. En arbetstagare som blir sjuk före semestern har också i fortsättningen möjlighet att flytta semestern i sin helhet.

Företagarinfo 2/2016

Inga ändringar sker med förfarandet för framflyttning av semester. Förutsättningen för framflyttningen av semesterdagar är att arbetstagaren ber om framflyttning av semesterdagar utan obefogat dröjsmål. Arbetstagaren måste också framlägga en pålitlig redogörelse över sin arbetsoförmåga. Med en pålitlig redogörelse avses vanligtvis ett läkarintyg. Om det finns egna förfaranden för anmälning om sjukfrånvaron på arbetsplatsen, måste de iakttas också i den här situationen.

Rätt till förflyttning av semestern finns inte när arbetstagaren avsiktligen har orsakat sin arbetsoförmåga eller om den beror på grov vårdslöshet.

Förflyttade semesterdagar förlänger inte heller automatiskt en semester som redan börjat, utan tidpunkten på de förflyttade semesterdagarna bestäms av arbetsgivaren.

Det är möjligt att avvika från ändringen som gäller förflyttningsrätten med ett kollektivavtal. Det bör också beaktas att förflyttningsrätten inte gäller till exempel semesterpenningsledighet eller arbetstidsutjämningsledigheter. Så-

Ändringen gäller enbart situationer där arbetstagaren insjuknar under semestern.

Vad kommer att ändras?

Rätt att flytta fram semestern l När arbetstagaren blir sjuk under sin semester är de sex första sjukdagarna självriskdagar som inte berättigar till framflyttning av semesterdagar. dana ledigheter kan inte flyttas fram till en senare tidpunkt på grund av arbetsoförmåga, om man inte har kommit överens om detta i kollektivavtalet.

Intjänande av semester under familjeledigheter begränsas Intjänande av semester begränsas till sex månader under familjeledigheter (specialmoderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet). I dag är föräldraledigheten i sin helhet likställd med arbete, dvs. arbetstagaren intjänar full semester för familjeledigheter.

För en vårdledighet intjänar man däremot ingen semester.

Familjeledighetens längd bestäms i vardagar. Sex månader motsvaras av 156 vardagar. Under den tiden kan arbetstagaren vara antingen på moderskaps- och föräldraledighet eller faderskaps- och föräldraledighet så att hen intjänar semester.

Intjänande av semester under familjeledigheter betraktas för varje födsel eller adoption och inte för intjänandeåret. För arbetsgivaren innebär ändringen att arbetstagarens familjeledighetsdagar måste följas i semesterbokföringen.

Totalt sett minskar ändringen de kostnader som familjeledigheter orsakar arbetsgivaren, när det intjänas mindre semester under familjeledigheten. Ändringen uppmuntrar också föräldrar att dela vården av barnen jämnare. Ändringen tillämpas först på de familjeledigheter som hålls på grund av samma barn i sin helhet efter att lagen trätt i kraft. Om man har haft familjeledighet redan innan lagen trädde i kraft, intjänar man semester för de familjeledigheter som hålls senare på grund av samma barn enligt den gamla lagen för hela familjeledigheterna.

Man kan också göra ett undantag från denna ändring i kollektivavtalet. I kollektivavtalet kan stadgas att för familjeledigheter intjänas full semester.

Ersättning för semesterkostnader enbart för lagstadgad semester FPA ersätter arbetsgivarnas kostnader för semestrar under familjeledigheten.

l Arbetstagaren har emellertid alltid rätt till en semester på minst fyra veckor enligt arbetstidsdirektivet. Självriskdagar kan således finnas bara när arbetstagaren är berättigad till semester under mera än fyra veckor. l Fulla sex självriskdagar kan komma i fråga, när arbetstagaren är berättigad till semester under fem veckor. l Det kan finnas högst sex självriskdagar under den semester man är berättigad till per kvalifikationsår. l Ändringarna träder i kraft 1.4.2016, varför begränsningen av framflyttningsrätten gäller redan för de semestrar som hålls sommaren 2016. l Det är möjligt att komma överens om framflyttningsrätten i kollektivavtalet på annat sätt.

Begränsning av intjäning av semester l Arbetstagaren är berättigad till semester för endast 156 moderskapsoch föräldraledighetsdagar eller faderskaps- och föräldraledighetsdagar, vilket motsvarar sex månader. l Om arbetstagaren har haft moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighetsdagar på grund av samma barn före 1.4.2016, är arbetstagaren berättigad till full semester också för de återstående ledigheterna. l Om arbetstagaren håller moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheter på grund av samma barn i sin helhet efter 1.4.2016, är arbetstagaren berättigad till semester enbart för 156 vardagar. l Det är möjligt att komma överens om begränsning av intjäning av semester i kollektivavtalet på annat sätt.

Ersättning för semesterkostnader för familjeledigheter l Ersättning för semesterkostnader kan i fortsättningen enbart erhållas för lagstadgad semester. l Om det har bestämts om en längre intjäning än sex månader i det kollektivavtal som arbetstagaren följer, får arbetstagaren ersättning för enbart sex månader.

Ersättning betalas för 2,5 dagar per kalendermånad, dock högst den mängd som arbetsgivaren är skyldig att betala som semesterlön eller -ersättning för familjeledigheter. Ersättningar ska sökas inom sex månader efter föräldrapenningperiodens slut.

Sjukersättningslagen ändras så att arbetsgivaren kan få ersättning för semesterkostnader enbart för lagstadgad

Företagarinfo 2/2016

semester. Ändringens betydelse för arbetsgivaren beror på vilket kollektivavtal arbetsgivaren måste följa. Om arbetstagaren är berättigad till full semester för familjeledigheterna enligt det kollektivavtal som arbetsgivaren följer, får arbetsgivaren endast ersättning för den semester som intjänats under sex månader. För sådana arbetsgivare orsakar ändringen tilläggskostnader.

21

Företagarna i Finland, Kaisa Salo, juridisk rådgivare, tfn 09 229 221, kaisa.salo@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar FRÅGA Jag fick en faktura på en tjänst som jag kommit överens om med samarbetspartnern. Tjänsten har emellertid inte motsvarat det som vi kom överens om med det andra företaget, och jag har inte egentligen fått den tjänst som jag beställt. Nu är jag rädd för att min kreditvärdighet försvagas om jag inte betalar fakturan. Kan det gå så, och hur skall jag agera i saken?

SVAR Avtalets parter måste uppfylla sina förpliktelser på de sätt som bestämts i avtalet. Om prestationen inte motsvarar avtalsvillkoren eller om fakturans belopp eller grund är felaktig, måste man göra en reklamation om ärendet omedelbart, alltid inom en rimlig tid efter mottagandet av fakturan.

Reklamationen bör göras skriftligt, och där ska man motivera varför man helt eller delvis bestrider betalningsskyldigheten. Till följd av reklamationen har borgenären mera begränsade möjligheter att indriva omstridda fordringar.

Reklamationen i nyckelställning Med reklamationen bestrids fordrans belopp eller grund på grund av de fel eller andra oklarheter som framkommit i prestationen. I reklamationen skall man ange grunderna för bestridandet tydligt. Om reklamationen har gjorts på ett otydligt eller inexakt sätt, har den angivna grunden kanske ingen inverkan. Reklamationen hindrar inte att indrivningen fortsätts, om gäldenären enbart åberopar sin insolvens eller sin ovilja att ha produkten eller tjänsten.

Ibland kan borgenären inleda indrivningsåtgärder trots en vederbörlig reklamation. Enligt lagen får avgiftsbelagda betalningspåminnelser eller inkassobrev ändå inte skickas, om gäldenären reklamerar fakturan på en saklig grund.

Om borgenären lämnar fordran till en professionell inkassobyrå, måste den skriftliga reklamationen göras omedel-

22

bart också till inkassobyrån. Enligt lag och god inkassosed får inkassobyrån inte fortsätta indrivningen av den omtvistade fordran med betalningspåminnelser eller -krav.

Domstolen har sista ordet Om det uppstår meningsskiljaktigheter om en fordring bör man i första hand sträva efter en förlikningslösning. Om samförstånd inte uppnås, avgörs ärendet i sista hand med domstolens beslut.

Om man inte betalar fakturan i en oklar situation leder detta inte automatiskt till en betalningsanmärkning, utan anmärkningen förutsätter lagmässig trattaindrivning (se bredvid). Trattaindrivningen leder inte till utsökning, utan för detta krävs en utsökningsgrund som fastställts av en domstol.

Om företaget lider skada av inkassobolagets lagstridiga inkassoåtgärder, såsom grundlös användning av tratta, är borgenären skyldig att ersätta företaget som varit föremål för inkasseringen för de skador som detta orsakat.

Om man inkasserar en omtvistad fordring med olagliga eller osakliga sätt, kan man vid behov ange den professionella inkassoidkaren till regionförvaltningsverket i Södra Finland. I problemsituationer kan man ta kontakt med Företagarna i Finlands rådgivningstjänst, t. 09 229 221.

Företagarinfo 2/2016

Med tratta kan man enbart indriva obestridda fordringar Tratta är betalningsuppmaning med hot om offentliggörandet där gäldenären uppmanas att betala den förfallna fordran inom utsatt tid. Det har ställts begränsningar för användning av tratta. Tratta får endast användas för indrivning av en förfallen, klar och obestridlig fordran.

Innan man skickar en tratta till gäldenären måste man ha skickat en betalningspåminnelse där man har ställt en minst sju dagars tidsfrist för betalning av fordran eller framförande av anmärkningar. En betalningspåminnelse förutsätts framför allt därför att man på det viset kan säkerställa fordrans obestridlighet.

Trattan får inte skickas till gäldenären, om borgenären eller ombudet vet att det finns oklarheter eller tvister om fordrans riktighet.

Inkassobyrån skickar trattan till gäldenären. I trattan konstateras att trattan kommer att protesteras, dvs. offentliggöras, om fordran inte betalas inom utsatt tid. Samtidigt ges kreditupplysningsbolaget en uppgift som skapar en uppgift om betalningsdröjsmål i kredituppgifterna.

En uppgift om betalningsdröjsmål är inte ännu en betalningsanmärkning i kredituppgifterna.

Om en klar och obestridlig fordran inte betalas, skickar inkassobyrån en anmälan om ärendet till kreditupplysningsbolaget. Efter att ha fått uppgiften om fordran som ska offentliggöras skickar kreditupplysningsbolaget en protestanmälan till gäldenären. Efter anmälans mottagande har gäldenären sju dagar på sig att bestrida trattan innan protesten publiceras.

I kreditupplysningsregistret får trattan antecknas tidigast 10 dagar efter dess skickande. Den betalningsanmärkning som trattan gett upphov till gäller i tre år.

Utgångspunkten är att indrivningen med tratta sköts av en professionell inkassobyrå. Inkassobyrån eller företaget som idkar indrivning måste ha ett avtal med ett kreditupplysningsbolag som är verksamt i Finland.

TACKA OCH UPPMÄRKSAMMA Företagandet är utmanande. Framgång i sig belönar, men därutöver förtjänar företagaren speciellt erkännande. Företagarna i Finland vill ge erkänsla åt företagare och personer som verkat för företagande genom att bevilja företagarkors enligt ansökan.

Ett företag kan också uppmärksamma sin personal med Företagarna i Finlands förtjänstkors.

Förtjänstkorsen kan delas ut t.ex. under företagets märkesår eller personens egna märkesår.

Ansökningsblanketter och tilläggsupggifter: www.yrittajat.fi/fortjanstprodukter eller tfn 09 229 221.

Företagarna i Finland | Mannerheimvägen 76 A, 00250 HELSINGFORS | PB 999, 00101 HELSINGFORS telefon 09 229 221 | toimisto@yrittajat.fi | yrittajat.fi