Företagare 1/2015

ledare Riksdagsvalsvåren är här – är du redo? | 3

1 / 2015

DP Tarra tejpar fordon och kraftverk

INNEHÅLL INFORMATIONSTEKNIK & KOMMUNIKATION

LEDARE ARMI MURTO | 3

8

AKTUELLT FIF | 4 – 7

1/2015

KOLUMN JYRKI MÄKYNEN | 5

dP TARRA

10

tejpar fordon och kraftverk

kust-österbottens Företagare

12 nylands Företagare

14 egentliga Finlands Företagare

18 huvudstadsregionens Företagare

16

20

22

helsingFors Företagare

issn ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online) Företagarna i Finland En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland. tema utkommer Informationsteknik & Kommunikation vecka 7 Bygg & Fastigheter vecka 15 Trafik & Turism vecka 23 Industri & Logistik vecka 37 Handel & Service vecka 45 Hälsa & Välmående vecka 52

material 19.1.2015 16.3.2015 11.5.2015 17.8.2015 12.10.2015 1.12.2015

mellersta österbottens Företagare

södra österbottens Företagare

material nina.fredriksson@yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Sandögatan 6, 65100 VASA tel. 050 584 8548

distribution Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

cheFredaktör Armi Murto, Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

upplaga 2200 st.

utgivare Företagarna i Finland

tryck Wasa Graphics Oy

ombrytning Muotoilutoimisto Into

3

LEdARE

Riksdagsvalsvåren är här – är du redo?

I

gen ett nytt år och förhoppningsvis en hel del möjligheter till nya framgångar. Nu är det dags att konstatera att den tredje våren för Företagare i Finland-tidningen börjar närma sig. Vi har en mycket spännande vår framför oss, bland annat för att det är en vår i vilken en hel del av vårt påverkansarbete kulminerar sig.

Det kommande riksdagsvalet i april är väldigt viktigt för företagare. Inte politik för politikens skull, men för att så många av de ärenden som påverkar företagarnas vardag bestäms i riksdagen. För att nu inte tala om regeringens betydelse i att få viktiga ärenden som berör företagande vidare och hur det kunde vara lättare och mindre byråkratiskt att sköta.

Det kommande regeringsprogrammet formas efter valet och vi hoppas att företagande kommer att vara i centrum av det.

Eftersom riksdagsvalet är en händelse som väcker diskussion om och debatter i olika ärenden, så har även Företagarna i Finland ett målprogram. Målprogrammet sammanfattar Företagarna i Finlands mål för den kommande valperioden i riksdagen. Programmet presenterar Företagarna i Finlands uppfattningar om hur Finland ska få en företagsdriven tillväxt. Utgångspunkten för programmet är att den ekonomiska tillväxten ökar genom arbete och att det är företagarna som utför det finländska arbetet. Företagararbetets andel har ökat i snabb takt. Samtidigt har små och medelstora företag skapat merparten av de nya arbetstillfällena för företagssektorns löntagare.

De prioriterade målen är utformade så att de presenterar Företagarna i Finlands företagspolitiska mål (t.ex. sänkt tröskel för sysselsättning) och därefter den effekt som följer efter att målet har uppnåtts (förbättring av arbetets konkurrenskraft). Pro-

grammet har fem prioriterade mål.

De antogs som Företagarna i Finlands ståndpunkt vid förbundskongressen den 24 oktober 2013. Förbundets fem målsättningar lyder som följande: 1. Arbetsmarknaden ska reformeras – skapar nya arbetstillfällen 2. Den offentliga sektorn ska minskas – tryggar medborgarnas välbefinnande 3. Mer sporrande beskattning – ökar företagens framgångar 4. Ensamföretagarnas ställning ska förbättras – gör det möjligt att klara sig som företagare 5. Onödiga regleringar bör undanröjas – ger utrymme för företagsamhet och kreativitet Ni kan läsa om förbundets målsättningar i detta nummer av Företagare i Finland och även på förbundets nätsidor. Riksdagsvalet betyder även att många ställer upp som kandidater i valet. Är du redo att hjälpa till att sprida våra målsättningar?

Vi hoppas att så många som möjligt är beredda att träffa kandidater och berätta om företagande samt att fråga kandidaterna vad de tänker göra för att hjälpa företagare.

I detta nummer av Företagare i Finland kan ni även läsa om andra saker. Våra regionartiklar koncentrerar sig på ärenden kring informationsteknik och kommunikation.

Vi gör vårt bästa för att berätta om vad som är på gång i förbundet. Vi tar också emot önskemål om vad ni vill höra eller läsa mera om. I framtiden kommer vi att försöka lyfta fram mera information om ärenden som vi har lyckats påverka och vad vi har gjort inom intressebevakningen. Detta kan ni läsa mera om i detta nummer – vad vi uppnådde under året 2014.

Tills sist vill jag ännu hänvisa till vad jag skrev förra året om hur viktigt det är att våra svenskspråkiga

medlemmar i Företagarna i Finland har sin egen informationskanal och även får Företagarinfon på svenska.

Så är det fortfarande och alla ni som varit med och arbetat med tidningen förtjänar ett stort tack. Under våren kommer vi även att sätta oss ner för att fundera på hur vi kunde utveckla tidningen. Om du har idéer om den så är det bara att höra av dig till undertecknad. Dina åsikter är viktiga.

Hoppas ni har haft en bra början på det nya året och önskar er en ännu mer lyckad fortsättning!

armi murto Chefredaktör

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Det ska vara lönsamt att utföra och erbjuda arbete

D

en långvariga lågkonjunkturen hotar att försämra framtiden för det finländska välfärdssamhället.

Företagandet samt den sysselsättning och välfärd som det medför är lösningen på många av de centrala problemen i Finland.

SMF-företagen är viktiga arbetsgivare. Arbete tryggar på bästa sätt människors försörjning, förebygger marginalisering och ger skatteinkomster för tillhandahållande av välfärdssamhällets tjänster. Nya arbetsplatser uppstår endast i lönsamma företag. Därför är det viktigt att förbättra verksamhetsvillkoren för SMF-företagen. Småföretagen kan inte flytta sina verksamheter till länder som har lägre kostnadsnivå och beskattning. Därför lönar det sig att skapa förutsättningar i Finland som uppmuntrar dessa företag till tillväxt och sysselsättning.

Företagarna i Finland erbjuder de beslutsfattare som väljs i riksdagsvalet verktyg för att de som utför arbete ska ges möjligheter att erbjuda arbete:

Flexiblare arbetsmarknad Den kommande regeringen måste ta ansvar för utveckling av arbetslivets

4

regler och modernisering av arbetsmarknadssystemet. Organisationerna måste bli delaktiga i utformningen av lagstiftningen, men makten och ansvaret för besluten måste ligga hos de demokratiskt valda riksdagsmännen.

— Man måste kunna avtala om anställningsvillkoren på arbetsplatserna i mycket större utsträckning än i dag. Det bidrar till att skapa nya arbetsplatser och undvika permitteringar och uppsägningar, sammanfattar Företagarna i Finlands verkställande direktör Jussi Järventaus den främsta målsättningen för företagarna när det gäller arbetsmarknadsfrågorna.

Motiverande beskattning Den totala skattesatsen i Finland hör till de högsta i världen. Den borde minskas över hela linjen. Att skapa nya arbetstillfällen kräver enligt Järventaus dessutom utveckling av beskattningen så att den bidrar till tillväxt, sysselsättning och investeringar i företagen.

— Man måste undersöka möjligheten att införa en skattemodell som senarelägger tidpunkten för beskattning av den inkomst som blir kvar i företaget. Modellen skulle stödja tillväxtföretagandet, som är livsviktigt för Finland.

”Det viktigaste för mig skulle vara ett skatteavdrag för näringsidkare och personbolag. Det skulle ge bättre uppehälle och vara rättvist.”

Företagare Hanna Munter, Harjula-Catering Oy

— I samfundsskattereformen blev näringsidkarna och personbolagen lottlösa. Det skulle vara motiverat att ge dessa småföretag ett företagaravdrag som främjar tillväxt.

— Den progressiva lättnaden vid den nedre gränsen av momsskyldigheten måste höjas från dagens 22 500 euro till 50 000 euro.

Det måste göras möjligt att klara sig som ensamföretagare Det finns 170 000 ensamföretagare i Finland. Det är 40 000 fler än för tio år sedan och 65 procent av samtliga företag. Ensamföretagare skapar sina egna arbetsplatser, och om de lyckas bra så kan de även erbjuda arbetsplatser åt andra längre fram. Så många som en tredjedel av ensamföretagarna vill anställa om anställningsvillkoren ses över. Därför lönar det sig att ta större hänsyn till egenföretagarnas villkor inom beslutsfattandet.

— För ensamföretagare är det särskilt viktigt med motiverande beskattning, bättre socialskydd och även förenklad sysselsättning. Dessutom måste lagarna stiftas så att regelverket inte blir oskäligt hårt för Finlands största företagargrupp, säger Järventaus.

5 Den offentliga sektorn måste minskas för att undvika för tung skattebörda Järventaus kräver att den offentliga sektorns utgifter i förhållande till BNP åter minskas till 50 procent. Om inte detta sker kommer den totala skattesatsen att bli ohållbart hög, vilket bromsar den ekonomiska tillväxten och i slutändan får grunden för välfärdsstaten att vittra sönder. Därför krävs stora strukturella förändringar.

— Arbetets produktivitet förbättras på bästa sätt genom att på bred front inkludera företagen i produktionen av tjänster, säger han.

Mindre och bättre reglering Samhället behöver mindre och bättre reglering. Man måste gå igenom den reglering som berör företag. Man måste ta bort den onödiga regleringen och administrativa bördan.

— Lag ska stiftas så att regleringsbördan inte är för stor för företagare.

Så här ändras företagarnas skatter under 2015

Y

rittäjäsanomat sammanställde företagarnas viktigaste skatter och skatteändringar i ett och samma paket.

Samfundsskatten är fortsatt 20 procent, till vilket den sänktes 2014. Den övre gränsen för kapitalinkomstbeskattningen höjs från nuvarande 32 procent till 33 procent. Den nedre gränsen är fortsatt 30 procent. Gränsen sänks dock, eftersom inkomster på 30 000 euro kommer att omfattas av den övre procentklassen, medan gränsen i år har varit 40 000 euro.

Dividendbeskattningen förblir i stort sett oförändrad. Den dividend som understiger åtta procent av företagets nettoförmögenhet omfattas av lindrigare beskattning upp till 150 000 euro. Av denna dividend är 75 procent skattefri, medan25 procent beskattas som kapitalinkomst. Därmed blir skatten för denna dividend 7,5–8,3 procent. För den del som överstiger åtta procent av nettoförmögenheten är 25 procent skattefri och 75 procent skattepliktig förvärvsinkomst.

Övriga ändringar År 2015 var det sista året då man kunde få kapital från fonden för inbetalt fritt eget kapital som återbetalning i stället för som utdelning. Förutsättningen är att placeringen har skett före utgången av 2013.

Företagens möjlighet att göra dubbla avskrivningar på industriella investeringar kvarstår även under 2015–2016.

Regeringen beslutade i våras att den dubbla avskrivningsrätten på produktionsinvesteringar upphör under 2015. Enligt beslutet i november kvarstår avskrivningsrätten dock under 2015–2016.

I praktiken gör fördubblingen av avskrivningsrätten investeringarna mer lönsamma för företagen på kort sikt. När företaget kan fördubbla sina avskrivningar kan det minska sitt resultat och därmed den samfundsskatt som det betalar. Den årliga avskrivning som normalt används i beskattningen är 25 procent. Med andra ord kan avskrivningsrätten i dag vara 50 procent.

KOLUMN Alla krafter till valet

D

et innevarande året är mycket viktigt för oss.

Riksdagsvalet och de därpå följande regeringsförhandlingarna avgör i mycket vilken slags politik som ska föras i Finland under de följande fyra åren.

De kommande månaderna är verkligen viktiga tider för oss företagare. Vi måste kunna övertyga väljarna, riksdagsvalskandidaterna och partiernas programmakare om att de saker som är viktiga för företagarna också är viktiga för alla andra: vi företagare skapar arbetsplatser och betalar skatter och löner. Med de skatter som vi och våra anställda betalar finansieras välfärdsstatens tjänster.

Det kan låta tokigt men detta är inte självklart för alla. Vi kan inte bara vänta på att belysningen skall komma, vi måste förmedla detta budskap på ett förståeligt sätt.

Ett redskap i valarbetet är Företagarna i Finlands målprogram #työn_tekijä. I det har vi samlat de viktigaste faktorer som påverkar företagarnas framgång och som vi tycker att behöver ändras. Det bör man läsa!

Vad kan du göra för företagarna i valet? Mycket. Det viktigaste är att rösta på en kandidat som driver företagarnas sak. Dessutom kan du berätta om företagandet för dina grannar och vänner. När valrörelsen börjar på riktigt, kan du besöka valtälten och prata med kandidaterna.

Ett av företagarorganisationens huvudmål i valet är en stor arbetsmarknadsreform. Det finländska arbetets konkurrensförmåga måste förbättras på de ställen där arbetet utförs, dvs. på arbetsplatserna. I synnerhet i småföretag finns det goda exempel på hur god arbetsplatsspecifik praxis fungerar.

Man måste kunna avtala om anställningsvillkoren på arbetsplatserna i större utsträckning än i dag. Detta förutsätter att de förpliktelser som ställs i arbetslagarna och kollektivavtalen lindras. Naturligtvis kan man hitta gemensamma spelregler för konkurrenskraftigt arbete bara om det råder ett starkt inbördes förtroende mellan parterna. Och så här förhåller det ju sig i merparten av små företag. Vi känner till situationerna och sakerna och därför litar vi på att det här systemet fungerar. Om det inte finns något förtroende ska man hålla sig till kabinettens allmänna bästa.

Jag tror inte att det nuvarande trepartssystemet kan skapa de anpassningsmöjligheter som behövs i företag. Någon part har alltid för mycket att försvara i den nuvarande situationen. Därför måste det politiska systemet möjliggöra företagsspecifika avtal i större utsträckning genom lagstiftningen. Det är här som den nya regeringen och riksdagen skall genomföra en stor reform.

Jyrki Mäkynen ordförande Företagarna i Finland

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Vad uppnådde vi under 2014?

D

en viktigaste uppgiften för Företagarna i Finland är att påverka beslutsfattarna så att deras beslut är så gynnsamma som möjligt för företagare. Påverkansarbetet är långsiktigt och tar ofta lång tid. En del av framgångarna består av lagändringar som uttryckligen initierats av FiF, medan en del är så kallade avvärjningssegrar, där man lyckats avvärja reformer som är ogynnsamma för företagare. Att väcka offentlig debatt om det som är viktigt för företagare är också en av företagarorganisationens uppgifter.

Här följer en överblick över de reformer som påverkar företagarnas verksamhet och som i år tog ett rejält kliv framåt.

framför allt unga på detta sätt skulle få fler studieplatser i företagen än i dag.

Även företagare omfattas av skuldsaneringen

I framtiden måste en fungerande konkurrens beaktas vid planläggning.

Regeringens proposition om ändring av markanvändnings- och bygglagen överlämnades till riksdagen i december. Lagen lär träda i kraft till våren. FiF krävde uttryckligen att konkurrensaspekterna ska beaktas vid planläggning.

Från och med början av 2015 har även företagare rätt till skuldsanering. En företagare som driver en firma och som drabbats av skuldproblem kan få sina privata och företagets skulder sanerade, och den lönsamma företagsverksamheten kan fortsätta. Reformen är mycket viktig och genomfördes på initiativ av Företagarna i Finland.

Möjlighet till en ledig dag för företagare i köpcentrum Den första maj trädde en ny lag i kraft som ger småföretagare i köpcentrum möjlighet att hålla sin butik stängd en dag i veckan. Dagen får de välja själva.

FiF och Fackhandelns Förbund krävde att missförhållandet skulle rättas till.

Yrkesutbildning på arbetsplatsen – utbildningsprövningarna startade FiFs idé om en modell för utbildningsavtal tog fart i och med starten för de första utbildningsprövningarna enligt modellen för Yrkesutbildning på arbetsplatsen. Grundtanken är att revidera den nuvarande läroavtalsmodellen så att den inte blir lika dyr för arbetsgivaren och att

6

Ministeriet bereder en förkortning av betaltiderna Justitieministeriet bereder en förkortning av betaltiderna mellan företag så att betaltiden på 30 dagar endast får överskridas om man uttryckligen kommit överens om detta. Motsvarande tidsgräns är i dag 60 dagar. Långa betaltider har drivit små företag till ekonomiska svårigheter. Företagarna i Finland lämnade ett initiativ till justitieministeriet om en ändring av betalningsvillkorslagen.

Konkurrensen ska beaktas vid planläggning

Offentliga upphandlingar måste delas upp – och SMF-företagen ges möjlighet att konkurrera Europaparlamentet antog en ny lagstiftning om offentliga upphandlingar.

Europaparlamentet förbättrar SMFföretagens situation bland annat genom att anta en ny föreskrift, som förutsätter att upphandlingarna delas upp så att de passar SMF-företag. Detta är ett resultat av FiFs arbete. Lagstiftningen träder i kraft år 2016.

Registret över skatteskulder blir rimligare Skatteskuldregistret för företag infördes den 1 december. I lagberedningen krävde FiF att tröskelbeloppet för den skatteskuld som registreras offentligt höjs och att orsakerna till betalningssvårigheter beaktas bättre. Kraven hörsam-

mades: Det blir ingen registeranteckning om den skattepliktiga har kommit överens om ett betalningsarrangemang med skattemyndigheten. Riksdagen höjde även den lägre registreringsgränsen från planerade 5 000 euro till 10 000 euro.

Dessutom drev FiF igenom kravet på att en skatteskuld i vilken ändring har sökts och vars verkställande har avbrutits inte antecknas i registret. Precis i slutskedet fick FiF igenom kravet på att om ett företag fått bekräftelse på ett betalningsprogram enligt företagssaneringslagen så publiceras inte skatteskulduppgiften i skatteskuldregistret.

Anvisningarna om gränsdragningen mellan företagsinkomst och löneinkomst och underentreprenad sågs över Skatteförvaltningen uppdaterade sina anvisningar om när ett arbete som en underleverantör har gjort för beställaren är arbete som företagare och när det är arbete som anställd. FiF krävde och drev igenom ett flertal väsentliga ändringar i anvisningarna, så att små- och nya företagares möjligheter att bli betraktade som företagare i beskattningen förbättras avsevärt.

Villkoren för alterneringsledighet stramades åt Systemet med alterneringsledighet ändrades i höstas, eftersom dess utnyttjande har minskat arbetsinsatsen.

Alterneringsledighetens krav på arbetshistoria höjdes markant, och en övre åldersgräns bestämdes för den alterneringslediga. Det går inte längre att gå i pension direkt efter en alterneringsledighet. Som alterneringsvikarie måste man i första hand anställa en arbetssökande som varit arbetslös sammanhängande eller periodvis i minst 90 kalenderdagar under de 14 månader som föregått alterneringsledigheten. Det finns vissa undantag från detta.

7 Avvärjde den för företagen skadliga regleringen av arbetslivet FiF experter arbetade hela året för att avvärja den för företagen skadliga regleringen av arbetslivet. Och det lyckades man bra med: • Tillsammans med övriga arbetsgivarorganisationer avvärjde man regeringens proposition om nollarbetsavtal, som strider mot FiFs målsättningar.

• Arbetsgruppen I arbete efter familjeledighet lade inte fram några lagförslag, utan betonade betydelsen av information till parterna.

• Någon reglering av turordningen vid reducering av arbetskraften kom inte till.

• I samarbetslagen föreslogs inga ändringar som var ogynnsamma för arbetsgivaren.

• Den arbetsgrupp som fått i uppdrag att studera trender i användningen av arbetskraft föreslog inga ändringar i lagstiftningen.

Avvärjningssegrar som gäller avfallstransporterna FiF påverkade regionalt beslutsfattandet kring avfallstransporter. Tack vare detta arbete erbjuds kommuninvånarna i flera kommuner fortsatta möjligheter att fritt välja modell för avfallstransporterna: fastighetsinnehavare får själv välja vilket företag som ska sköta avfallstransporterna. Alternativet skulle vara att låta kommunen konkurrensutsätta hela kommunens avfallstransporter till en enda företagare, vilket skulle utesluta valmöjligheten.

Byggnadsingenjörernas möjlighet att utöva sitt yrke tryggades – billigare byggande Kraven på byggnadsplanerarnas och arbetsledarnas behörighet riskerade att stramas åt. Detta hade avsevärt minskat arbetstillfällena för tusentals ingenjörer som genomgått utbildning på institutnivå eller på teknikernivå. Samtidigt hade byggandet blivit dyrare och tillgången på tjänster försämrats. FiF och byggbranschens organisationer avvärjde reformen. I den lagstiftning om markanvändning och byggande som trädde i kraft i september behåller alla de som redan är behöriga sina behörigheter som byggnadsplanerare och arbetsledare.

Dessutom minskade antalet exceptionellt krävande byggprojekt.

Höja taket för lättnaden för moms eller nedre gränsen för momsskyldighet?

Företagarna i Finland vill höja lättnaden vid den nedre gränsen för moms till 50 000 euro men inte den nuvarande gränsen för momsskyldighet från 8 500 euro.

Varför?

F

öretagarna i Finland har föreslagit att man skulle kompensera arbetskraftsintensiva småföretagare för mervärdesskattens skadliga inverkan genom att höja taket för den gradvis minskande lättnaden för moms vid den nedre gränsen från nuvarande 22 500 euro till 50 000 euro.

Lättnaden vid den nedre gränsen ska tillämpas när företagets omsättning överstiger den nedre gränsen för momsregistreringsskyldighet på 8 500 euro men understiger 22 500 euro. Småföretagaren omfattas således generellt av momsskyldighet för sin försäljning. Med det här omsättningsintervallet får företagaren tillbaka en del av skatten med ett avdrag som gradvis försvinner. Med en gradvis minskande lättnad vid den nedre gränsen för moms minskar man den skattebelastning som små företag drabbas av när de överstiger gränsen för skattepliktig verksamhet. Den gradvis minskande lättnaden vid den nedre gränsen togs upp i lagen om mervärdesskatt som ett förslag från Företagarna i Finland.

Däremot föreslår Företagarna i Finland inga ändringar för omsättnings-

gränsen för momsskyldighet på 8 500 euro. En höjning av den nedre gränsen skulle kunna inverka negativt på konkurrensen mellan företag av olika storlek.

Om småföretagaren utan mervärdesskatt konkurrerar med ett företag med en till två anställda och över 50 000 euro i omsättning minskar möjligheterna för det lilla företaget med anställda att konkurrera om samma jobb. Det sporrar inte till att expandera företaget eller till att anställa personal. I praktiken skulle ett mindre tjänsteföretag kunna erbjuda en fjärdedel billigare arbete än företaget som redovisar skatt. Det är inte bra att skapa expansionshinder relaterade till mervärdesskatt för företag som annars skulle vara beredda att anställa men som inte gör det till exempel på grund av att de förlorar skatteförmånen. Med en höjning av den gradvis minskande lättnaden från 22 500 euro till 50 000 euro skulle det inte ha sådan inverkan. Det är därför lönsammare med en lättnad som gradvis försvinner.

Vid en höjning av lättnaden vid nedre gränsen till 50 000 euro skulle cirka 60 000 företagare omfattas och momsbördan skulle minskas med 70 miljoner euro. En allmän höjning av den nedre gränsen skulle däremot vara dyrare. En höjning av den nedre gränsen till 50 000 euro skulle enligt våra beräkningar kosta cirka 350 miljoner euro. Med en gradvis avgång eller en fördelning för bara små företag skulle förslaget förmodligen vara omöjligt med den nuvarande ekonomin.

Kostnaden skulle vara ansenlig även

om gränsen på motsvarande sätt skulle höjas upp till 30 000 euro.

Den europeiska unionens direktiv för mervärdesskatt begränsar även vår nationella beslutanderätt i den här frågan. En lättnad som gradvis försvinner går att reglera nationellt medan en allmän ändring av momsskyldighet kräver EU-tillstånd.

En del EU-länder förhandlade om tillstånd för en höjd nedre gräns för skattepliktig verksamhet än den gräns momsdirektivet tillåter vid inträdet i unionen. Gränser som ofta har gällt i länderna redan vid inträdet i unionen kan inte tillämpas direkt på andra länder.

För mera information kan du kontakta Företagarna i Finlands egen skatteexpert Satu Grekin.

text ANNELI FRANTZÉN bilder sara bondegård / studiosara

DP Tarra

tejpar fordon och kraftverk

Far och son, John och Kim Hammarberg

DP Tarra i Dagsmark, Kristinestad startade för 35 år sedan som dekalleverantör och drevs då av sina två ägare som bisyssla. Idag hör företaget till Finlands mångsidigaste leverantörer av tejpningar och skyltar och bland kunderna finns även internationella exportföretag.

V

erksamheten startades hösten 1980 då John och Lilian Hammarberg fick idén att vid sidan av sina lönearbeten tillverka och förmedla dekaler. Paret arbetade då hos den lokala köksleverantören och John Hammarberg ansvarade för arbetsgivarens reklam. Sex år senare blev paret Hammarberg företagare på heltid. Följande år köpte de sina första maskiner och år 1991 flyttade företaget till egna utrymmen på 500 kvadrat. I verksamheten deltar idag, förutom grundarna, även sonen Kim Hammarberg, som är en naturlig fortsättare på företaget. Kim Hammarberg planerar och förverkligar

8

tejpningar och trycksaker enligt kundernas önskemål. Företaget har dessutom en anställd.

Ett brett produktsortiment Fokus för DP Tarras verksamhet ligger i tejpningar av bussar och lastbilar. Till produktsortimentet hör även specialdekaler, skyltar, ljusreklam och banderoller. Företagets dotterbolag Decorprint trycker företagstextilier försedda med olika specialtryck. Många kunder finns inom närområdet, men buss- och lastbilstejpningar beställs av professionella inom transportbranschen runt om i Finland. DP Tarra har ingen egen

exportverksamhet men bland kunderna finns flera exportföretag som bidrar till att produkterna kan ses runt om i världen.

– Vår kundkrets omfattar både stora och små företag inom olika branscher.

Förutom tejpningar beställs mycket fyrfärgsdekaler och specialdekaler som vi till exempel levererar till Wärtsiläs kraftverk, berättar John Hammarberg.

Kvalitet som konkurrensfördel Konkurrensen inom branschen är hård och stramas åt hela tiden, enligt Hammarberg. Företagets viktigaste konkurrensfördel är produkternas kvalitet.

9

Kim Hammarberg använder moderna ritprogram för planeringen av produkterna

– Under årens lopp har vi märkt att det alltid finns en efterfrågan på kvalitativa produkter. Genom erfarenhet och tester har vi lärt oss att välja de bästa möjliga materialen för varje enskilt användningsändamål. Vid tejpning av bilar har vi till exempel som mål att materialet skall hålla lika länge som själva bilen.

– Kvaliteten baseras på en mångsidig maskinpark som vi förnyar med jämna mellanrum. Vid planeringen av produkterna använder vi moderna ritprogram och vid större projekt samarbetar vi med bekanta reklambyråer och tryckerier, berättar Hammarberg om företagets verksamhetskoncept.

Veteran inom föreningsverksamhet Redan i startskedet anslöt sig DP Tarra till Kristinestads Företagare och John Hammarberg har varit aktiv i föreningens verksamhet fram tills för ett par år sedan. I mitten av 90-talet fungerade han också i två perioder som föreningens ordförande och efter det som sekreterare. Han har belönats med Företagarna i Finlands förtjänsttecken i silver för sina insatser och den framgångsrika affärsverksamheten uppmärksammades för två år sedan med priset för årets företagare i Kristinestad. Den långa erfarenheten ger John Hammarberg

perspektiv att uppskatta företagarföreningens roll och skyldigheter både lokalt och på en allmän nivå.

– Företagarföreningens viktigaste uppgift är bokstavligen att förena företagare. Samarbete medför styrka och då har kommungränserna ingen betydelse.

Idag fungerar intressebevakningen av Kristinestads företagare bra, och samarbetet skulle ytterligare kunna stärkas till exempel på byggfronten, föreslår han.

kust-österbottens företagare

Utvecklaren av Wilma känner till skolornas programbehov text ANNELI FRANTZÉN bild ES Visuals Oy / Kimmo Karinen

Vasaföretaget StarSoft har utvecklat dataprogram för skolornas administration sedan år 1987. Företagets mest kända produkt är Wilma som erbjuder verktyg för planering och uppföljning av studier för lärare, elever och vårdnadshavare.

S

produkter utan litar på kundretarSoft grundades år ferenserna. Enligt Pentti Tarpio 1987 som kommanditbygger framgång på kontinuerlig bolag. År 1995 bytte man produktutveckling och en stark företagsform till aktiekundsupport. bolag. Samtidigt kom grundaren – Vi satsar på kundservice Pentti Tarpios söner, Jari och och nöjda kunder i stället för på Jarto Tarpio, med i verksamreklam och försäljning. Vi har 20 heten som aktieägare. StarSoft programexperter som svarar på Ab har sin verksamhet i dotterkundsamtal och dessutom har bolaget Kauppagalleria Wasas vi kundrelationschefer på fältet utrymmen på Vasaesplanaden. som ansvarar för kundbesöken, Förutom ägarna sysselsätter berättar han. företaget 50 utomstående ITEnligt utvecklingschef Juha proffs och ifjol var omsättningen Engman är responsen från 4,8 miljoner euro. kunderna produktutvecklingens StarSofts huvudprodukter är viktigaste motor. arbetsschemaprogrammet Kurre – Vi lyssnar hela tiden på och Primus som är ett databaskundernas behov och önskemål program designat för skoladoch utvecklar våra produkter ministration. Dessa program därefter. Vi dokumenterar är ämnade för läroanstalternas även alla kontakter som under interna användning. Med Primus rusningsperioder kan uppgå till administrerar man studerandes flera hundra om dagen, förklarar person- och studieuppgifter, Engman. lärares och annan personals uppgifter samt utbildningsutbudet.

Man planerar även undervisning, Export en utmaning StarSofts nyckelpersoner, från vänster dataadministramatar in val, bedömer prestaStarSofts program används tionsdirektör Jarto Tarpio, styrelsens ordförande Pentti tioner och skriver ut betyg med redan i de flesta finländska programmet. Med Kurre gör man kommunerna och i några finska Tarpio och utvecklingschef Juha Engman läsordningar, planerar nästa läsår skolor utomlands. Med tanke och följer lärarnas arbetstider. Företapå sina egenskaper skulle programmen Kommunerna som kunder gets flaggskepp Wilma är Primus och även lämpa sig för mer omfattande StarSofts kunder är kommunerna som Kurres gemensamma webbanslutning export, men ett hinder är ländernas huvudsakligen ansvarar för skolornas och används av lärare, studerande, vårdlokala praxis.

IT-upphandlingar. StarSoft är klar nadshavare och arbetsplatshandledare.

– Verksamhetsmodellerna och marknadsledare inom sin bransch. Över Wilmas användarmöjligheter är många. lagstiftningen varierar beroende på land 90 procent av Finlands grundskolor och Man kan bl.a. välja kurser, göra utvärdeoch anpassningen av våra produkter gymnasier och 50 procent av yrkesskoringar, anteckna frånvaro och bläddra till skolornas existerande system är lorna använder idag deras produkter. En i läsordningar. Programmet är även en svårt. I praktiken krävs en stark lokal ny användargrupp är yrkeshögskolorna snabb och smidig kommunikationskanal samarbetspartner som säljer, sköter om till vilka de första programpaketen mellan olika användare. skolning, ordnar stödtjänster och modilevererades år 2013. fierar databaserna enligt lokala behov, StarSoft gör inte reklam för sina

10

11 beskriver Juha Engman utmaningarna med exporten.

Pentti Tarpio betonar vikten av helheter i leveranserna.

– Kunderna köper inte enskilda program av oss utan ett paket där

även skolning och kundsupport ingår. Likaså är datasäkerheten en viktig del av helheten och den är också ett av de områden som vi prioriterar i produktutvecklingen, konstaterar Tarpio.

Pop-Up Österbotten tar över Helsingfors 11–13.6.2015 samlas de bästa bitarna av Österbotten till ett aldrig skådat upplevelsepaket när vi sätter kurs mot Senatstorget i Helsingfors. Med gemensamma krafter ska vi fräscha upp vår regionala image med fokus på moderna möjligheter och framgångshistorier. Vi erbjuder invånarna i huvudstadsregionen, internationella gäster samt vårt lands näringsliv och politiska beslutsfattare oförglömliga upplevelser och visar upp den österbottniska kustregionen sådan som den verkligen är i dag och som vi vill att den ska vara imorgon. Pop-Up Österbotten är en unik möjlighet för de österbottniska företagarna att synas i Helsingforsregionen.

Huvudscen är Senatstorget, som omvandlas till ett unikt evenemangsområde där besökarna erbjuds bl.a. österbottniska designprodukter och matupplevelser, strikta businessmöten och information om hela landskapets skolningsoch arbetsmöjligheter. Om ditt företag eller din organisation är intresserad av att nå upp till 150 000 köpkraftiga besökare under tre intensiva dagar, passa då på och boka din egen presentations- och försäljningsplats!

För närmare information kontakta laila.schauman@ pohjanmaanexpo.fi eller ring +358 503 946 575.

www.pohjanmaa.fi

Dags för en ny start

N

u är det nytt år och dags för en ny start. Vi på kontoret kan småningom börja andas lugnt igen efter flytten till det nya kontoret och vi ser optimistiskt på den kommande våren. Som en liten påminnelse så hittar ni oss nuförtiden på Rådhusgatan 12-14 D. På ett sätt kan man faktiskt säga att vi har flyttat hem tillbaka, trots att ingen av just oss på kontoret har jobbat här tidigare. Vårt nya kontor kallas för ”Arttula” och är uppkallat efter Artturi Mäkinen som en gång i tiderna var aktiv inom Vasa Företagare.

Företagarföreningen har med andra ord huserat innanför dessa väggar tidigare och här kommer vi att husera vidare ett bra tag framöver.

Nu följer en snabbguidning genom vårens viktiga händelser så att ni vet vad ni har att se fram emot. Mera information om de enskilda evenemangen får ni per e-post och via våra facebook-sidor. Vi jobbar som bekant för att ge företagare nya nätverk och möjligheter, så företagarträffar kommer att finnas på agendan. Företagarvännerna ska fira vändagen tillsammans, vårt lokala Amazing Race-evenemang ”BrainStop” ordnas i mars, i april samarbetar vi med Företagarna i Sverige och åker då på en gemensam kryssning till Umeå och sedan rundas månaden av i Levi tillsammans med Unga Företagare och det nationella evenemanget Get Together. I maj ordnas den årliga Svenska Träffen, denna gång i Esbo. Utöver dylika träffar kommer svenskspråkiga skolningar att ordnas och med tanke på riksdagsvalet i april ordnas även diskussioner och valdebatter. Naturligtvis hoppas jag att vi ses på något av vårens evenemang.

En annan viktig sak är Företagsmentorsverksamheten som är en del av servicen inom Kust-Österbottens Företagare. Även inom den verksamheten har det skett förändringar inför det nya året. Tapani Vieri, som under många år har fungerat som Österbottens regionsmentor, har valt att fokusera på sitt företag och han efterträds nu av Erik Sjöberg.

Erik har varit delaktig i mentorsverksamheten i många år och fick ifjol den nationella utmärkelsen ”årets företagsmentor”. Alla mentorer verkar konfidentiellt, avgiftsfritt och samarbetsinriktat, så var inte rädd att ta kontakt om du känner att du vill diskutera eller bolla idéer med någon av dem.

Hoppas att 2015 blir ett aktivt och framgångsrikt år för alla företagare och att Finland ska få en företagsdriven tillväxt.

Nina Fredriksson

nylands FÖRETAGARE

Niklas Fjäder (t.v) och Mikaels Roms har tillsammans drivit MR Media sedan år 2009. Företaget har sin besöksadress i Ekenäs.

Med helhetskoncept bygger man ett varumärke text OCH BILD MIA BERG-LUNDQVIST

Företagare i speciellt mindre städer har ofta uppfattningen att ”djungeltrumman” är den effektivaste marknadsföringskanalen. Men företag har mycket att vinna på att ha det grafiska utseendet i skick. Helheltsintrycket blir ett annat och företagets trovärdighet ökar, tycker Niklas Fjäder och Mikael Roms.

12

13

D

et svåra med marknadsföring är, att man inte exakt kan säga vad en satsning kommer att generera. Man kan med andra ord inte lova en kund att om denna satsar x antal euro på marknadsföring, kommer han eller hon att öka sin försäljning.

– Troligtvis kommer det att vara resultatet, men i slutändan är det många faktorer som påverkar försäljningen, konstaterar Niklas Fjäder, delägare och VD till mediabolaget MR Media.

Just i dessa tider då det är ekonomiskt kärvt och kampen om kunderna hårdnat är det extra viktigt att synas.

Mikael Roms, MR Medias andra delägare, tycker sig ha noterat två parallella trender hur lågkonjukturen inverkat på företags villighet att satsa på marknadsföring.

– Vi har å ena sidan fått helt nya kunder som vaknat upp och insett att synlighet är en nödvändighet för överlevnad. Man kan ju inte bli kontaktad om jobb om ingen vet att man existerar. Å andra sidan har vi också sett att några valt att göra inbesparingar på just detta område, säger Roms.

– Under hela den tid vårt företag funnits har det varit en ekonomisk svacka.

Trots det har vi vuxit oss större och är i dag verksamma på tre orter; Ekenäs, Hangö och Karis. Vissa sparar då det är

hårda tider, andra kör hårt. Vi har valt att göra det senare, säger Fjäder.

Utvecklar hela koncept Mediabolaget, som har sin besöksadress i Ekenäs, erbjuder ett brett spektrum av grafiska tjänster. De planerar och producerar allt från grafiska profiler, traditionella trycksaker, tejpningar, skyltningar och digitala utskick till webbsidor.

– I framtiden kommer man att kunna dra nytta av synergieffekterna mellan de olika produkterna. Redan nu kan man exempelvis via skyltning eller biltejpning leda in folk på webben, säger Roms.

Speciellt webben är ett forum som förändras i rask takt. Just tack vare den snabba utvecklingen ser Fjäder att olika former av serviceavtal för att exempelvis hålla hemsidor uppdaterade kommer att öka i efterfrågan.

– Helheten är vår styrka, de olika tjänsterna stöder varandra. Det vi är bäst på är att utveckla hela koncept.

Helhetsintrycket är viktigt att tänka på för alla företagare och kanske alldeles speciellt för nystartade företag som ger sig in på marknaden, säger Roms.

Med helhetskoncept avses att budskapet eller grafiken ser lika ut eller förmedlar samma sak i samtliga medier.

– Budskapet ska se likadant ut vare sig det är frågan om en tejpning, en

trycksak eller något som syns på webben. Det är så man bygger ett varumärke, säger Roms.

Varje arbete en referens En bra webbsida kännetecknas av att den är visuellt tillfredsställande, informativ och fungerar felfritt oavsett om den besöks via en telefon, läsplatta eller datorskärm.

– Om hemsidan har en aktuell spalt är det viktigt att innehållet uppdateras kontinuerligt. Det ger en negativ bild av företaget om ingen gjort inlägg under en längre tid, påminner Roms.

–Å andra sidan behöver en bra webbsida inte ha den typen av aktuella spalter. Det kan mycket väl räcka med fräscha, moderna hemsidor som bara innehåller en viss basinformation, säger Fjäder Hur sköter MR Media själv sin marknadsföring?

– Vi följer det vi predikar och syns överallt där vi ska synas. Samtidigt är varje slutfört arbete en referens. Man kan marknadsföra hur mycket som helst, men man måste också vara mån om att göra ett gott arbete, den delen kan man inte trolla bort. Detta gäller för alla företag, avrundar Roms.

MR Media • Roms och Fjäder har drivit MR Media tillsammans sedan 2009 och äger jämnstora andelar i företaget.

• Roms tog studenten 1992, varefter han studerade vidare till grafisk artesan. Han har arbetat i branschen i cirka tjugo års tid. Han ansvarar för planeringsarbetet i företaget.

• Fjäder tog yrkesexamen inom data och el år 1995, fem år senare en yrkesexamen inom maskin- och metallbearbetning. För drygt ett år sedan kompletterade han studierna med en specialexamen inom teknik och ledarskap.

I företaget ansvarar han för den praktiska produktionen.

Helheten är vår styrka, de olika tjänsterna stöder varandra. Det vi är bäst på är att utveckla hela koncept.

• Företaget sysselsätter sex personer på heltid och anlitar därutöver tre olika underleverantörer efter behov.

• Majoriteten av kunderna utgörs av västnyländska företag, men även företag från Åbohållet och Helsingfors finns i kundregistret.

egentliga finlands FÖRETAGARE

ZAS Data sköter också om Matkahuoltos pakettjänst i Kimito. Sami Lappalainen ser det som en tjänst för samhället.

text och bild LAURA JOHANSSON

Sami Lappalainen mångsysslar på Kimitoön:

ZAS Data, projektjobb och Bitcoins 14

S

ami Lappalainen, ägaren till ZAS Data svor i sin ungdom tre saker: han skulle aldrig grunda en datoraffär, han skulle aldrig prata svenska och han skulle aldrig i sitt liv programmera. Som dataaffärsägare i det rätt så svenskspråkiga Kimito och med diverse projektjobb som programmerare kunde man dra slutsatsen att man aldrig ska säga aldrig.

Lappalainen kommer ursprungligen från Uleåborg men han bodde länge i Helsingfors. Där grundade han år 2000 ZAS Data som då satsade han främst på konsultering på B2B-sidan. När första barnet föddes började familjen känna att landsbygden kunde vara ett bra alternativ för dem. Flyttlasset anlände till Kimito år 2005.

I och med att frun är hemma från Kimitoön, kändes det som en bra plats att bo på. ZAS Data behövde en rejäl omstrukturering för att passa in och man började göra diverse tekniska arbeten; allt från att sälja och reparera datorer till mindre programmeringsarbeten och webbsidor.

Lappalainen har två ordinarieanställda i sitt företag ZAS Data. Själv jobbar han bara sporadiskt där då det finns behov till extra hjälp. För Lappalainen är det

15 projektjobben som hämtar inkomsterna till hushållet. Ett projektjobb har nyligen tagit slut och nu ska han sätta sin energi på att sammanställa Kimitoöns serviceguide.

Bitcoin Från början hade Lappalainen ännu större planer för sin affärsverksamhet på Kimitoön, men dessa blev aldrig verklighet. Han hade då redan hunnit köpa ett stort kontorsutrymme som blev dyrt i drift och när bitcoinentusiasten Niko Punin erbjöd sig att köpa kontoret delvis för valutan bitcoin, så trillade Lappalainen in i en helt ny värld med den nya kryptovalutan bitcoin. Detta var troligtvis den första fastighetsaffären i Finland som gjorts med bitcoins.

Bitcoin är en kryptovaluta som grundats år 2011.

Det är det ideella i bitcoin som intresserar Lappalainen allra mest – att alla har möjlighet att använda den, rika och fattiga, utan att någon tredje part (bank eller motsvarande) kommer och tar sin andel där emellan.

Han påminner också om att bitcoins värde fortfarande inte är stabilt, vilket är typiskt för en ny valuta.

– Transaktionerna sker mellan köpare och säljare, utan att någon centralenhet tar avgifter. För tillfället är en bitcoin värd ca 200 euro, men värdet har varierat under de senaste åren allt från 100 till 800 euro, fortsätter Lappalainen som harmar sig över att han inte sålde sina bitcoins då de var värda som mest.

Lappalainen har varit med och starta en bitcoinboom på Kimitoön. Niko Punins företag BFSB säljer utrustning för bitcoinbrytning och hos ZAS Data kan man betala sina inköp med bitcoins. Men förutom dessa två entusiasters företag, finns det andra som hoppat på bitcoin-tåget. Bland annat K-market Rosmarin och Rehab Center har redan tagit i bruk bitcoinbetalningar och Restaurang Portside kommer också med till sommarsäsongen.

– Tanken är att vi skulle kunna locka hit bitcoinentusiaster från hela världen. Vi kunde bli den första bitcoin-ön i Finland, skrattar Lappalainen.

Andelslag för inflyttade frilansare Sami Lappalainen hör till en liten grupp inflyttade finskspråkiga frilansföretagare som tillsammans har grundat andelslaget Lalla Vinde. Tillsammans driver de bland annat Café Lalla Vinde och samarbetar för att utveckla samhället.

– Vi fungerar som en slags katalyt mellan stora världen och Kimitoön. Tillsammans har vi ett mycket brett kunnande inom många branscher och detta vill vi utnyttja för att utveckla Kimitoön, förklarar Lappalainen.

Som bäst jobbar man aktivt med en internationell filmfestival på Kimitoön som ordnas för tredje gången i rad. Även på caféet Lalla Vinde kan man naturligtvis betala sina inköp med Bitcoins.

Sami Lappalainen har alltså många järn i elden. Från storstadsbo som aldrig skulle äga en dataaffär, programmera eller tala svenska, har han förvandlats till en dataföretagare som både programmerar och talar svenska på en ort där majoritetsspråket är svenska.

Som en aktiv Kimitoöbo som jobbar för bättre förhållanden för kommunens invånare har han kommit långt.

Sami Lappalainen hjälper till på sitt företag ZAS data då det behövs, men för det mesta jobbar han med projektarbeten.

mellersta österbottens FÖRETAGARE

Axlar det sociala ansvaret Oy Raisoft Ltd är ett sakkunnigföretag inom social- och hälsovårdsbranschen, vars lösningar inom äldrevården, rehabilitering och psykiatrisk vård, används runtom i världen.

S

om spinoff av ett 2-årigt programvaruprojekt på Chydenius-institutet i Karleby, grundades Oy Raisoft Ltd år 2000. Projektets målsättning var att skapa en programvara baserad på det internationella RAI-systemet (Resident Assessment Instrument), för att förbättra på vårdplaneringen och kvaliteten inom åldringsvården.

Initiativtagare till projektet och grundandet av Raisoft var Robert Åström, numera VD på Raisoft, samt Magnus Björkgren, numera styrelseordförande på Raisoft. De hade båda bekantat sig

16

med RAI-verktyget under sina vistelser i Nordamerika på 1990-talet. I USA hade RAI tagits i bruk på alla åldringshem, som ett lagstadgat system, redan i början på 1990-talet.

Numera används RAIsoft-programvaran i Finland både inom äldrevården och den psykiatriska vården. Raisoft har över 170 st kunder i Finland, dit hör bl.a. vårdproducenter, både från den privata och den offentliga sektorn och 9 av de 10 största städerna i Finland, använder Raisofts programvara i sin verksamhet.

– Raisoft har ända från början satsat även på den internationella marknaden.

Robert Åström

Text Nina Niemi Bilder Oy Raisoft Ltd

17 KOMMANDE EVENEMANG Företagsbarometer och publicering av en ny finansieringsverktyg för företagare, Karleby, Ylivieska 10.2.2015

Valpanel inför riksdagsvalen, Karleby, Ylivieska 10.3.2015

Fler evenemang och skolningstillfällen hittar du på adressen www.yrittajat.fi/ keskipohjanmaa

Företagarnas kvällskola med Henkka Hyppönen som talare, Karleby 17.3.2015

Bekanta Dig också med våra svenskspråkiga sidor!

Lokalföreningarnas kontaktuppgifter 2015

Jakobstadnejdens Företagare ordförande Jaana Ilmonen Salon Hairteam tel. 050 590 6378 jaana.ilmonen@multi.fi www.yrittajat.fi/pietarsaari

Karleby Företagare ordförande John Hagnäs Häggblom A. Oy Ab, tel. 050 566 9480 john.hagnas@gmail.com www.kokkolanyrittajat.fi

Kronoby Företagare ordförande Tom Nylund Kronoby Fatex Ab tel. 020 764 9351 tom.nylund@fatex.org

PEDERSÖRE Företagare ordförande Birgitta Kaipio Tililaskenta Ab tel. 040 571 9412 tililaskenta@multi.fi

Över 500 utbildningstillfällen i året

I dagens läge är Schweiz den största exportmarknaden, där RAIsoft-programvaran används av 555 vårdproducenter i 15 kantoner, berättar vd Robert Åström.

Antalet vårdplatser i Schweiz överstiger 45 000 st.

För nuvarande sysselsätter företaget ca 30 anställda av vilka majoriteten på huvudkontoret i Karleby. Två anställda jobbar i Helsingfors och en i Jyväskylä.

– Vi har en bra mix bland personalen; allt från IT-ingenjörer som sköter om programutvecklingen till sjukskötare som har hand om användarutbildningen, berättar Åström. Hittills har företaget relativt lätt hittat kompetenta arbetare och man har satsat på trivseln på arbetsplatsen. Företaget som är marknadsledare inom branschen, hade en omsättning på 2 miljoner euro år 2014 och 20 % av omsättningen bestod av export.

Kärnan för Raisofts produktsortiment utgör den sk. RAIsoft.net -programvaran, som erbjuds över nätet som SaaS-service (Software as a Service).

Programvaran är redan översatt till nio

språk och det är enkelt att lägga till flere vid behov.

Inom äldreomsorg och mentalvård kan man välja olika moduler för akut-, hem-, och institutionsvård. Dessutom är lösningar för utvärdering av servicebehov, rehabilitering och handikappvård på gång.

Klientens hälsa och funktionsförmåga observeras och kartläggs samt förs in i programvaran. Den processen utförs av ett mångprofessionellt vårdteam (sjukskötare, närvårdare, terapipersonal, läkare, osv.). Klienten och de närstående medverkar också. Programvaran producerar automatiskt ett flertal mätare och klassifikationer som kan användas på klientnivå för planering av vården, på chefsnivå för bl.a. enklare kvalitetsuppföljning och resursstyrning, samt på kommunnivå för bl.a. strategisk planering och prissättning av tjänsterna.

Förutom programvara erbjuder Raisoft även utbildningstjänster. År 2014 ordnade företaget långt över 500 utbildningstillfällen, både hos kunden och på distans.

Företaget ser positivt på framtiden, men att hållas ajour med diverse förordningar, bestämmelser och lagar, både vad gäller social- och hälsovårdsbranschen samt företagandet, är en utmaning.

– Det finns fortfarande goda möjligheter att utvidga verksamheten i Finland, både genom nyanskaffning av kunder och genom att bredda produktsortimentet åt nuvarande kunder.

Internationellt sett, ser vi ett allt mer växande behov att ta hand om de äldre på ett värdigt sätt, och då behövs bra verktyg för att utvärdera och följa upp vården, konstaterar Åström.

Huvudstadsregionens Företagare

Sari Olsio, evida Oy hjälper andra SM-företagare med marknadskommunikation Text Marianne Sundblad bild Anne Kemppainen

S

ari blev företagare 2005. Före det hade hon arbetat på ett annat litet företag, vilket gav henne en bra uppfattning om vad det är att vara företagare. Nästan genast lockades hon med i Esbo Företagares styrelse. Enligt Sari var det mycket värdefullt för henne. Hon lärde genast känna andra företagare och märkte att man trots osäkerheten vågar lita på att det finns kunder även nästa månad.

Under åren har Sari bl.a. varit medlem i FiF:s framtidsutskott, och för närvarande är hon styrelsemedlem i FöretagsEsbo. Hon har också varit involverad i företagarutbildning och bland annat dragit ett företagarutbildningsprojekt på Omnia samkommun för utbildning i Esboregionen.

Sari har också sitt kontor på Omnia, som erbjuder lokaler åt företagare inom ramen för sitt InnoOmniakoncept. På Omnia kan företagare hyra lokaler och

18

reservera mötesrum, men InnoOmnia är inte bara lokaler utan ett koncept för inlärning och kreativitet. Du kan läsa mera om InnoOmnia på www.innoomnia.fi.

NTM-centralernas företagsutvecklingstjänster Men tillbaka till FöretagsEsbo och företagsutveckling.

Styrelsearbetet väckte Saris intresse för att hjälpa andra småföretagare. Dagens företagare är ofta experter i sin egen bransch men saknar kunskaper om t.ex. marknadsföring och kommunikation. Genom NTMcentralens företagsutvecklingstjänster kan företagare ansöka om understöd för olika utvecklingsprojekt. Efter att ha blivit godkända, kan företagarna sedan själva välja det företag som de vill anlita bland de experter som har certifierats av arbets- och näringsministeriet.

Saris företag evida Oy finns bland dem.

Evida Oy har certifierats att producera konsult-

19

tjänster inom området ”Marknadsföring och kundrelationer” i hela Finland.

NTM-centralen kan ge stöd åt företagaren under 2–15 konsultdagar, vilket betyder att priset för kunden bara är 300 euro + moms per dag. Fast projekten är korta, typiskt 2–5 dagar, hinner Sari ofta t.ex. gå genom marknaden, kartlägga efterfrågan, hjälpa företagaren att bättre förstå kundernas behov och fundera på sitt utbud på basis av dem samt utarbeta en kommunikationsplan.

Läs mera om företagsutvecklingstjänsterna och hur man ansöker om stöd under http://www.yritystenkehittamispalvelut.fi/sv.

Marknadsföringens snabbtest Tre knepiga frågor om utvecklingen av ditt företags marknadsföring

1. Varför borde kunden köpa just av dig?

Se till att din hemsida och dina broschyrer berättar hur du löser kundens behov på ett unikt sätt. Få kunder orkar läsa längre om presentationen börjar med ”Vi är ett inhemskt företag i x branschen som grundades år x.”

2. Kommer kunden ihåg dig?

Om du inte syns och hörs, existerar du inte. Bestäm hurdana kunder du vill ha och skicka sedan regelbundet information till dem: skriv nyhetsbrev, dela ut branschens nyheter i sociala medier, delta i evenemang och ring efteråt till de kunder som du betraktar som de mest potentiella.

3. Glömmer du dina lönsammaste kunder?

Styrelsearbetet väckte Saris intresse för att hjälpa andra småföretagare. Dagens företagare är ofta experter i sin egen bransch men saknar kunskaper om t.ex. marknadsföring och kommunikation.

Kunder som har köpt av dig bildar en grundpelare för ditt företag, och marknadsföring är ett viktigt sätt att utveckla kundrelationer. Nöj dig inte med engångsaffärer utan fundera hur du kan betjäna dina kunder på nytt och bättre. Skaffa lämpliga samarbetspartners och utvidga ditt utbud. Upprätthåll kontakter, fråga om behoven, ta kunden med i utvecklingen.

Snabbtestet utarbetades och råden gavs av marknadsföringskonsulten EM Sari Olsio, evida Oy.

helsingfors företagare

Emerald Growth Innovation Oy

Ett växthus för det mest krävande omständigheterna Text micael blomster BILDer Jaana Tihtonen, Philip Rosenberg

F

öretaget bildades 2011 och var resultatet av en vuxenutbildning i Internationell Business på Haaga-Helia i Helsingfors. Philip Rosenberg hade blivit genom olika olyckor blivit justerad och sett kursen på skolans schema och han haltade in på kryckor till skolan och började läsa Internationell Business. Utbildningen som var fem år och mest kvällstid skulle vara en bana till ett nytt yrke, och under en kursdel i företagande, så föddes företaget Emerald Growth Innovation Oy. Iden att göra växthus av fiberduk kom genom ett samarbete med hans kusin, och då var dessa igång.

Nu rullade bollen snabbt, och marknaden skulle bearbetas. 2012 så blev han medlem i företagarna och rätt så omgående så fick han en plats den lokala företagarföreningen styrelse, men uppgift om att sköta deras samarbete med olika utbildningsorgan och ungdomar som var företagare. Detta samt ansvarig för lokalföreningens information sköter han fortfarande.

Att skaffa finansiärer Att driva ett företag kräver pengar, och detta var inte alltid så lätt att få, och han kom via Yritys Helsinki och Aalto Yliopisto i kontakt med produktionsbolaget på TV4 som gjorde programmen ”Lejongrottan”. Han fick möjligheten att under 10 minuter försöka sälja sin ide till investerare, tyvärr så blev det nej. – Detta gav en bra inskolning – och nu fick han blodad tand på företaget.

Nätverk Nu kom företaget i kontakt med olika organisationer, UNICEF, World Vision, Team Finland

20

21

och Finnpartenship m.m. I arbete med dessa så fick han och företaget chansen att följa med på resa till Afrika, Tanzania och Zambia. Resan ordnades i samråd med olika organisationer och som dörröppnare var dåvarande utrikeshandelsminister Alexander Stubb samt utvecklingsminister Heidi Hautala med. Under några dagar så reste micro företagaren med runt i Afrika och bland medresenärer fanns bl.a. Nokia.

Resan var väl förberedd med genomgångar här på hemmaplan med besök av bl.a.

Tanzanias handelsdelegation och dessa gjorde sedan upp vad som de senare träffade i Afrika. Att få var med på denna resa blev en lärdom och kontakterna som blev kvar bearbetas fortfarande. Att statsråden fungerade som dörr öppnare var det inget tvivel om, allt blev så mycket lättare med deras hjälp.

Exportfinansiering Många länder har varit generösa med att hjälpa företag som vill starta upp export till speciellt s.k. u-länder. I Norden så satsar Finland genom sina olika samarbetsorgan och hjälper företag med upp till 70 % på företagets kostnader för export till u-länder, nämnas att Sverige i detta läge kan hjälpa med upp till 125 % för samma kostnader.

Detta gör det svårt för ett Finsk företag att slå sig in i u-länder, och speciellt för småföretagare som inte nästan har nån kassa alls, men bara en bra produkt.

Växthuset Vad är då denna produkt, ett växthus av fiberduk. Den är lätt att bygga, behöver ingen speciell grund utan kan ställas upp nästan var som helst. För oss i Norden så skyddar den plantorna för kyla och vind.

Lagrar värme under dagen och släpper lagom mycket sol in. Att sälja dessa till Afrika, där det alltid är varmt, tycks konstigt, som att sälja kylskåp till Grönland. Men tänk er lättheten, kan ställas var som helst, skyddar plantor mot för mycket sol, kyla, vind och skadeinsekter och fiberduken håller dessutom fukten lagom i växthuset.

Vi hoppas att resan som Philip Rosenberg startade 2008, Haaga-Helia utbildning, och nu skriver vi 2015 kommer att få utdelning.

Denna produkt är ett exempel på exportprodukt som kan vinna stora marknader världen över, men rätt hjälp från banker och andra finansinstitut, flera världs företag har startat i garaget så som detta. Att sedan få riskkapital till detta projekt är också en utmaning, och han letar efter detta i hela Norden.

fรถretagarna i sรถdra รถsterbotten

22

23

Anthony Hannus Text och bild Kristinestads näringslivscentral Ab

N

ågra dagar innan intervjun hade Anthony Hannus landat på Helsingfors flygplats. Efter att resenärerna fått tag i sina väskor var följande sak man gjorde; ta upp telefonen och kolla vad som hänt.

Detta skedde för ca. 95 % av de som steg av planet noterade han.

För Anthony som i höst startat sitt företag Hannus Media var detta bara ytterligare en bekräftelse på att han satsat rätt. Under en längre tid hade tanken på att starta eget företag växt fram, han ville bygga upp något eget. Som utexaminerad inom Informationssystem var steget inte alls långt att ta för att satsa på det som han kände att han kan allra bäst, nämligen online marknadsföring och sociala medier. Efter studierna var avklarade tog Hannus steget tillbaka till hemknutarna i Kristinestad. Här har han kommit igång bra med sitt företagande och han ser att hans ide har potential.

Han är visserligen i startgroparna med sitt företag men han är målmedveten och i tiden.

– Jag jobbar med att först kartlägga behoven för kunden. Vi går genom nuläget och utgående från behov kommer vi tillsammans fram till en lösning, säger Hannus.

– Det viktiga är att jag jobbar med kunden inte för, påpekar han. Vi jobbar båda mot samma mål och det krävs en insats av båda. Ofta kan det dyka upp något kunden inte tänkt på och tvärtom så det kunden tänkt på kanske inte alltid är det rätta.

Anthony vill vara där för kunden till hundra procent så om han ser att det kanske inte är läge för det som kunden önskar vill han kunna ha andra förslag som tar kunden vidare i sin online marknadsföring. Därför är han inte rädd att säga sin åsikt. Han tycker dessutom att

det är viktigt att kunna säga nej till något som man känner att inte fungerar.

Abetet med kunderna sker enligt kundens önskemål. Endel vill att han endast ska bygga upp en strategi och kampanj tillsammans med dem. Andra vill att han även ska sköta kampanjen till slut för deras del. Hans tanke är ju hela tiden att företaget han arbetar för ska se så bra ut som möjligt för sin kund.

Därför blir en viktig del i hela arbetet att finna kundens egna historia. Varför är du speciell? Varför köpa av dig? Det

Be the best or nothing – är Mercedes motto som Hannus har anammat och vill fullfölja

finns även tre andra viktiga punkter som Hannus arbete utgår från 1. En magisk lösning för din kund.

Egenskap o nytta av varan/tjänsten ska lösa kundens problem.

2. Bevisa trovärdighet att du klarar av att lösa problemet.

3. Det ska vara lätt för kunden att köpa och lätt att ta kontakt.

Online marknadsföring och de sociala medierna är i dagens samhälle en stor resurs för företagare. Folk spenderar mera och mera tid på telefonerna. Oftast är det för att få underhållning, inte information. Och det är något som Hannus betonar, hur man tar fram sin sak på nätet. Det handlar om att bry sig om sin kund. Hannus media vill nå ut och förmedla att det är dags att företagare kompletterar sin marknadsföring med att vara med där potentiella kunder befinner sig. För han ser ju att det är

många som fortfarande lyser med sin frånvaro. Allt från uppdaterade, säljande hemsidor till facebook och ev. twitter.

– Syns man inte på nätet så finns man inte. Så sägs det idag , säger Hannus och håller helt och hållet med i tesen.

– Man har så stor nytta av den sociala median, fortsätter Hannus. Det är bl.a. gratis marknadsföring. Med facebook kan du välja direkt vem du kommer i kontakt med. Du kan rikta in dig på en skild målgrupp om det är det du vill och behöver. Framtidens marknadsföring kommer att vara på nätet. Det är bara att se och följa med hur ungdomar idag söker information.

– Dessutom så inom de sociala medierna så har småföretagare samma chans att utmana större företag, för där behandlas alla lika, avslutar Anthony.

Be the best or nothing – är Mercedes motto som Hannus har anammat och vill fullfölja. Han har som nybliven företagare fått en ny värld att öppna sig för honom. En värld full av mycket arbete men även en värld av möjligheter.

– Det är en livsstil att vara företagare och jag gillar det, säger han.

Hos en del bekanta så har det väckts reaktioner att ska du nu verkligen satsa på eget och andra har varit med uppmuntrande. Men han ser det som om alla bryr sig på sitt sätt. För visst innebär det mycket jobb att vara egen företagare, det ser han. Arbetsfältet är inte heller begränsat till den egna kommunen utan eftersom det är ett online företag så ser han stor potential att han kan ha kunder globalt. Det är bara att hitta ett sätt att jobba på som bägge parter tycker fungerar. Framtidsplanerna nu är att få igång företaget för fullt och då först tar han nästa steg.

...skobutik, maskinverkstad, café, tryckeri, bybutik, transportbolag, skönhetssalong, bilverkstad, blombutik, gym, frisör, utbildningsservicebolag, köksmöbelaffär...

HITTA DIN

DRÖM yritysporssi.fi

Yrityspörssi Ett köpställe på nätet för säljare och köpare av företag

Skatteändringar för år 2015

Ändringar i motiveringarna för lönestöd

Välkommen till Esbo!

Välkommen till Esbo!

Ett medlemsEtt medlemsevenemang evenemang SVENSKA för alla! för alla! träffen 24–25.4

2015

2015 års viktiga siffror och datum

1

2015

En skuldsanering måste vara möjlig också för småföretagare Den juridiska rådgivaren svarar: permittering av visstidsanställda arbetstagare

Företagarna i Finlands

KOMMUNLEDNINGENS SEMINARIUM Kuopio 5–6.5.2015 KOMMUNLEDNINGENS SEMINARIUM är en unikt tillställning där kommunpåverkare, företagare och näringspolitiska aktörer kan träffas. Temat för seminariet är förändring. Välkommen till Kuopio!

Juha Kostiainen

Minna Helle

Juhani Jokinen

Juhana Vartiainen

Bekanta dig med det mångsidiga programmet och anmäl dig

www.kunnallisjohto.fi

I samarbete med: PRIIMA-YHTIÖT TEOLLISUUDEN RAKENTAJAT PRIIMAHOIVA 30OY

Företagarna i Finland är landets mest omfattande näringslivsförbund. Företagarna i Finland har 400 lokalföreningar och 4 500 förtroendemän i varje kommun i Finland. 2 020 företagarledamöter påverkar i kommun- och stadsfullmäktige i Finland. Företagarna i Finland har 115 000 medlemmar.

Innehåll

FÖRETAGARINFO 1 /2015

2 Infodisken En skuldsanering måste vara möjlig också för småföretagare Undantagsförfarandet för byggnadsanmälningar har upphört Ändringar i Tekes’ startup-finansiering Finnvera får rätt att bevilja finansiering för större företag Ändringar i FPA:s ersättningar 6 2015 års viktiga siffror 16 Regleringen av likabehandling och diskriminering ändras 18 Ändringar i löne-subventionens grunder 19 Framtidens kommun måste vara företagaraktiv 20 Den juridiska rådgivaren svarar 22 Skatteändringar för år 2015

UTGIVARE Företagarna i Finland UTGIVARE 6 nummer per Företagarna i Finland år.

6 nummer per år.

ISSN 1239-5544 (PRINT) ISSN 2342-1738 (ONLINE) ISSN 1239-5544 (PRINT) REDAKTION ISSN 2342-1738 (ONLINE) Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsassistent REDAKTION tfn 09 2292 2855 Företagarna i Finland anna.lantee@yrittajat.fi Anna Lantee, kommunikationsassistent Maarit tfn 09 2292 Kattilakoski, 2855 senior ad tfn 09 2292 2933 anna.lantee@yrittajat.fi maarit.kattilakoski@yrittajat.fi Maarit Kattilakoski, senior ad PÄRMBILD tfn 09 2292 2933 Pixhill maarit.kattilakoski@yrittajat.fi PÄRMBILD Pixhill ARTIKELFÖRFATTARE I DETTA NUMMER • Arttu Joensuu, juridisk rådgivare • Susanna Kallama, chef för näringslivsärenden • Atte Rytkönen, juridiskt ombudsman

5 1 20 • Kaisa Salo, juridisk rådgivare

UTGIVNINGSDATUM 1 . . . . . . . . . . . 12.1.

T Å NÄTE P O F N ARI

O ARINF G A T E OR MER! MSNUM AT.FI/F

RETAG LÄS FÖ

J LE YRITTAIN MED DITT MED LOGGA

2 . . . . . . . . . . . 9.3.

3 . . . . . . . . . . . 4.5.

4 . . . . . . . . . . . 11.8.

5 . . . . . . . . . . . 5.10.

6 . . . . . . . . . . 30.11.

I

N F O D

S K E N

I

En skuldsanering måste vara möjlig också för småföretagare Det blir lättare för enskilda näringsidkare och yrkesutövare att komma i skuldsanering. För företag i bolagsform gäller möjligheten till skuldsanering inte i fortsättningen heller.

En skuldsatt företagares privata skulder och näringsverksamhetsrelaterade skulder kan saneras, om näringsverksamheten bedrivs i relativt liten skala och baserar sig huvudsakligen på företagarens egen arbetsinsats. Förutsättningen för en skuldsanering är att företagaren kan betala åtminstone en liten del av sina skulder och att näringsverksamheten är tillräckligt lönsam.

När lagen träder i kraft blir egenföretagarna äntligen jämställda med löntagarna. Tidigare var det inte möjligt att sanera skulder som ansluter sig till näringsverksamhet utan företagaren måste antingen upphöra med näringsverksamheten för att komma i skuldsanering eller söka företagssanering.

I och med reformen förbättras skyddet för företagarens ägarbostad. I en skuldsanering, till skillnad från en företagssanering, är det under vissa förutsättningar möjligt att behålla en ägarbostad.

PIXHILL

Undantagsförfarandet för byggnadsanmälningar har upphört Uppgifter om byggnadsanmälningar kan inte längre anmälas bristfälligt från januari. Ett förenklat förfarande gällde i begynnelseskedet för förfarandet som trädde i kraft i juli.

För arbete som utförts efter årsskiftet kan inte längre ges entreprenadanmälningar som saknar kontaktuppgifter för en utländsk entreprenör, uppgifter om en hyresarbetares arbetstid eller obligatoriska uppgifter om entreprenadens värde.

För arbete som utförts efter årsskiftet kan inte längre ges arbetstagaranmälningar utan kontaktuppgifter för arbetsgivaren, identifikationsuppgifter om den som låtit utföra hyresarbetet eller arbetstagaren identifikationsuppgifter.

Anmälan ges antingen med en elektronisk nätblankett i suomi-fi-tjänsten eller genom att skicka en fil från den egna programtillämpningen via ilmoitin.fi-tjänsten.

Ytterligare information: vero.fi > Skatteförvaltningen > Meddelanden > Företagsoch samfundskunder

Ändringar i Tekes’ startup-finansiering TTekes’ Unga innovativa företag-finansiering är riktad till de mest lovande finska startup-företagen. Med finansieringen stöds företagens tillväxt och internationalisering.

I den nya modellen kan man få 500 000 euro som bidrag och 750 000 euro som lån. Som en kombination av bidrag och lån är totalfinansieringen högst 1,25 miljoner euro. Kravet på företagets satsning på forskning och utveckling minskar från nuvarande 15 procent till 10 procent och begräns-

ningarna som gällt annat offentligt stöd försvinner. Detta erbjuder ännu mera flexibilitet för företaget.

Från början av år 2015 kan Unga innovativa företag-finansiering beviljas för under 5 år gamla innovativa företag. Tidigare har gränsen varit sex år.

vationsverksamhet utvidgades i början av år 2015. I fortsättningen kan finansieringen beviljas för innovationsklusters verksamhet och investeringar, byggandet av forskningsinfrastrukturer och SME-företagens verksamhet.

Ytterligare information: www.tekes.fi

Finansiering också för SMEföretagens innovationer Också Tekes’ möjligheter att finansiera forsknings-, utvecklings- och inno-

500 000 € i bidrag + 750 000 € i lån 4

Företagarinfo 1/2015

Ändringar i FPA:s ersättningar Höjning av företagshälsovårdens maximibelopp FPA ersätter arbetsgivaren och företagaren kostnader för företagshälsovården maximalt enligt de maximibelopp som fastställs årligen.

Det arbetstagarspecifika maximibeloppet höjs i de ersättningar som betalas för räkenskapsperioden 2014 med cirka 1,5 procent jämfört med år 2013. Det företagarspecifika maximibeloppet höjs i de ersättningar som betalas år 2015 likaså med cirka 1,5 procent jämfört med år 2014.

”Kompromissa aldrig i hur du vill att det ska arbetas i ert företag.”

Susanna Rantanen, Yrittäjän ytimessä-bloggen, yrittajat.fi

Läs flera bloggar på adressen yrittajat.fi

Olycksfallsersättningen för arbetstiden jämkas Från början av år 2015 avdras den dagpenning och olycksfallspension som betalas på basis av frivillig arbetstidsförsäkring till företagare och till lantbruksföretagare enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare från sjukpenningen. Syftet med lagändringen är att förenhetliga föreskrifterna om olika förmåner.

Man kan inte längre få ersättning från två lagstadgade system för samma tid och på grund av samma arbetsoförmåga. På de sjukpenningar som betalas på grund av arbetsoförmåga som börjat före 1.1.2015 tillämpas fortfarande de gamla föreskrifterna.

Ytterligare information: Företagarinfo 5/2014

Arbetsvillkoret ändras Nästa år är full grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd 32,80 e/dag.

Företagarens arbetsvillkor närmar sig löntagarens arbetsvillkor. Företagarens arbetsvillkor uppfylls när han eller hon har arbetat minst 15 månader som företagare under de senaste 48 månaderna. Om arbetsvillkoret uppfylls kan den arbetssökande söka inkomstrelaterad dagpenning hos arbetslöshetskassan eller grunddagpenning hos FPA. Arbetsinkomsten enligt lagen om pension för företagare (FöPL), lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL) och lagen om pension för arbetstagare (ArPL) ska vara sammanlagt minst 1 000 € i månaden. År 2015 är detta, multiplicerat med lönekoefficienten, 1 027 e/ mån. eller 12 326 e/år. En ArPL-försäkrad persons arbete skall ha varit arbete som gjorts som företagare, inte lönearbete.

Finnvera får rätt att bevilja finansiering för större företag Från början av år 2015 kan Finnvera bevilja finansiering i hela landet också för företag som är större än SME-företag.

Före förändringen har Finnvera enbart kunnat bevilja finansiering för större företag på stödområden. Utanför stödområdena kan Finnvera bevilja finansiering för företag vars årliga omsättning är högst 300 miljoner euro. Förutom krediter och borgen kan Finnvera teckna masskuldebrev för företag som motsvarar den nya definitionen i hela landet.

Bakom statsrådets beslut ligger missförhållandet att det finns flera former av offentlig finansiering för företag som motsvarar SMEdefinitionen i Finland men att det offentliga finansieringsutbudet är klart mindre för företag som är större än SME-definitionen.

Till exempel tillväxtorienterade företag kan snabbt hamna utanför SME-definitionen trots att de internationellt sett är små företag. Dessutom kan en kapitalinvesterares ägarandel leda till att ett litet företag inte uppfyller SME-kriterierna. Också ett företag som etablerar sig utomlands kan snabbt överskrida gränsen på 250 personer. Ändringen tillämpas 1.1.2015–31.12.2017, då Finnvera kan bevilja finansiering på högst 600 miljoner euro för SME-företag som uppfyller den nya definitionen.

Ytterligare information: Företagarinfo 6/2014

Sammanställd av: Företagarna i Finland, Anna Lantee, kommunikationsassistent, tfn 09 2292 2855, anna.lantee@yrittajat.fi

Företagarinfo 1/2015

5

2015 års viktiga siffror Det lönar sig att i första hand lämna uppgifter till Skatteförvaltningen elektroniskt. I regel är det också möjligt att lämna in uppgifter på papper, men på ett mer begränsat sätt. För att kunna ge en EU-sammandragsdeklaration på papper måste man ansöka om ett separat tillstånd. Periodskattedeklarationen på papper har en tidigare förfallodag än den elektroniska deklarationen: den ska vara framme hos Skatteförvaltningen redan den 7:e i varje månad.

Om den utsatta dagen är lördag, söndag eller annan helgdag, ska deklarationen vara framme följande vardag. Information om elektronisk deklarering hittar du på adressen www.vero.fi > Företags- och samfundskunder samt E-tjänster.

Bokslutshandlingar BOKSLUTSHANDLINGAR

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

Skatteförvaltningen skickar bokslutet jämte bilagorna för sammanslutningar som använder blankett 6B till handelsregistret. Ytterligare information: vero.fi> Detaljerade skatteanvisningar > Vanliga frågor > Inlämnande av bokslutsuppgifter – Vanliga frågor

Aktiebolag samt öppna bolag och kommanditbolag vars ansvariga bolagsman är ett öppet bolag, kommanditbolag eller aktiebolag.

2 månader efter bokslutets fastställande.

Bokslutet skall upprättas inom 4 månader efter redovisnings-periodens slut.

Handelsregistret

På begäran skall även en kopia av handlingarna lämnas när två veckor har förflutit från bokslutets fastställande tills handlingarna har sänts till handelsregistret.

Kopian ska ges inom två veckor från begäran.

Övriga bokföringsskyldig, om minst två av följande gränser har överskridits under den avslutade och den därpå föregående redovisningsperioden: – omsättning minst 7 300 000 € – balansomslutning minst 3 650 000 € – antal anställda 50 i genomsnitt.

6 månader efter redovisningsperiodens slut.

Handelsregistret

Försäkringarna FÖRSÄKRING

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

ArPL-premier

Arbetsgivare med ArPL-arbetstagare

Den 20:e i den överenskomna betalningsmånaden/ månaderna.

Pensions­ försäkringsbolag

Olycksfallsförsäkringspremie

Arbetsgivare med olycksfallsförsäkrade anställda

Löneanmälan 2.2.2015

Försäkringsbolag

Arbetslöshetsförsäkringspremie

Arbetsgivare med försäkrade anställda

I regel två förfallodagar: 1.1.2015 (arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkrings­ premie) och 1.5.2015 (löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie).

Arbetslöshetsförsäkringsfonden

Stora arbetsgivare har fyra förfallodagar 1.1, 1.3, 1.5 och 1.9.2015.

6

ArPL-årsanmälan

Arbetsgivare

31.1.2015

Pensionsförsäkringsbolag

Löneanmälan till olycksfallsförsäkringsbolag

Arbetsgivare

31.1.2015

Försäkringsbolag

Anmälan om lönesumma till arbetslöshetsförsäkringsfonden.

Arbetsgivare

31.1.2015

Arbetslöshetsförsäkringsfonden

Företagarinfo 1/2015

Ladda ned de viktiga datumen i din elektroniska kalender: yrittajat.fi/verotjarahat> verot>yrityksen-maarapaivat-kalenteri Skatter PRESTATION

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

Mervärdesskatter

Mervärdesskattskyldiga

Den 12:e i den andra månaden efter försäljningsmånaden.

Skatte­förvaltningen

Skatteperioden för momsskyldiga med kalenderårsförfarande och primärproducenter är ett kalenderår, redovisning och deklaration senast i slutet av februari följande kalenderår.

Förskottsskatter

Skattskyldiga som har inkomst som underställs förskottsbetalning

Den 23:e i månaden

Skatte­förvaltningen

Om Ab:s förskottsskatt är 340 – 1 700 euro, uppbörd i 2 rater (redovisningsperiodens 3:e och 9:e månad), annars månadsvis.

För näringsidkare och personbolag uppbörd i 2-12 rater beroende på förskottsskattens storlek.

Periodskatte­ deklaration

Momsskyldiga, de som betalar arbets­givarprestationer och andra prestationer som underställs förskotts­uppbörd, lotteriskattskyldiga och försäkringsskattskyldiga.

Den 12:e i månaden.

På papper den 7:e.

Skatte­förvaltningen

Om andra skatter på eget initiativ då det har funnits verksamhet som leder till betalningsskyldighet.

Sammandragsdeklaration för moms

Företag som sålt varor eller tjänster till andra EU-länder.

Den 20:e i månaden efter försäljningsmånaden.

Skatte­förvaltningen

Andra EU-länders mervärdesskatter genom specialsystemet för moms

Företag som haft försäljning av elektroniska tjänster till konsumenter i andra EU-länder.

Den 20:e i månaden efter försäljningskvartalen, dvs. 20.4, 20.7 och 20.10.

Skatteförvaltningen samlar in betalningarna och förmedlar dem till ifrågavarande länders skatteförvaltningar

Årsanmälan om dividender

Aktiebolag som delat ut dividend

2.2.2015

Skatte­förvaltningen

Årsanmälan om delägarlån

Aktiebolag som gett aktieägarna delägarlån. Uppgifterna ges även i skattedeklarationen (blankett 6B).

24.2.2015

Skatte­förvaltningen

Årsanmälan om källskatt på ränteinkomst

Källskattepliktiga

Lämnas senast 15.2.2015.

Skatte­förvaltningen

Om anmälan lämnas elektroniskt, senast 3.2.2015.

Företagarinfo 1/2015

7

Skattedeklaration PRESTATION

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

Skattedeklaration

Aktiebolag

4 månader efter redovisningsperiodens slut

Skatte­ förvaltningen

Skattedeklaration

Rörelseidkare och yrkesutövare

Förhandsifylld skattedeklaration samt skatte-deklaration för näringsverksamhet lämnas 2.4.2015 eller på en i blanketten angiven senare returdag, antingen 7.5. eller 15.5.2015.

Skatte­ förvaltningen

Skattedeklaration

Öppna bolag och kommanditbolag (näringssamman-slutningar)

Förhandsifylld skattedeklaration samt skattedeklaration för näringsverksamhet lämnas senast 2.4.2014.

Skatte­ förvaltningen

Arbetsgivarnas anmålningar PRESTATION

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

Arbetsgivarnas årsanmälan

Regelbundna och tillfälliga arbetsgivare.

2.2.2015 Om anmälan lämnas elektroniskt, är förfallodagen 3.2.2015.

Skatte­ förvaltningen

En arbetsgivare som under skatteåret haft mer än 15 anställda ska lämna årsanmälan elektroniskt.

Intyg om lönebetalning t ill arbetstagarna senast 15.1.

Arbetsgivarprestationer (förskottsinnehållning och socialskydds-avgifter)

Regelbundna och tillfälliga arbetsgivare

Den 12:e i månaden efter löneutbetalningsmånaden.

Skatte­ förvaltningen

Årsanmälan om ersättningsdagar hos arbetslösa

Arbetsgivare

Lämnas senast 20.2.2015.

Skatte­ förvaltningen

Årsanmälan om medlemsavgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassaavgifter

Arbetsgivare

Lämnas senast 20.2.2015.

Skatte­ förvaltningen

Innehållning 13 % på en betalning till en mottagare av arbets-ersättning som inte har införts i förskottsuppbördsregistret, om mottagaren är ett samfund eller en sammanslutning. Annars enligt skattekortet, om innehållningen inte är 60 %.

Andra anmålningar

8

PRESTATION

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

Intrastatdeklarationer (statistikföring av utrikeshandel)

Företag som Tullen har uppmanat att ge deklarationer (export eller import på mer än 500 000 euro per år).

Senast den 10:e arbetsdagen följande månad (varierar i praktiken mellan den 12:e och 16:e dagen).

Tullen

Anmälningar om byggande

Anmälningar om entreprenader för beställda byggtjänster vars värde överskrider 15 000 euro.

Den huvudsakliga genomföraren, eller om sådan inte finns, beställaren rapporterar arbets-tagaruppgifterna om alla anställda på den gemensamma byggarbetsplatsen.

Den 5:e i andra månaden efter redovisningsmånaden. Om den utsatta dagen är under ett veckoslut eller en helgdag, flyttas den till följande vardag.

Skatte­ förvaltningen

Företagarinfo 1/2015

Arbetspensionsförsäkringspremierna 2015 används lönesumman för 2013.

ARPL-PREMIEN

Arpl-premien

% AV LÖNERNA

• För 18–67 -årig arbetstagare eller företagare.

under 1 990 500 €

24,70 %

1 990 500 € – 31 848 000 €

24,55 %

över 31 848 000 €

24,52 %

Arpl-inkomstens nedre gräns

57,10 €/kk

• Arbetsgivaren innehåller försäkringsavgiften från arbetstagarens lön och betalar både arbetsgivarens och arbetstagarens avgift.

• under 53 år gamla

5,7 %

• 53 år fyllda

7,2 %

• Då lönesumman är över 1 990 500 €, påverkas premien även av företagets egna invalid- och arbetslöshetspensioner.

• Tillfällig arbetsgivare: Inte permanent anställd arbetstagare och lönesumman under 8 178 €/6 mån. Arpl-premien är 24,7 procent.

FÖPL-PREMIEN

% AV LÖNERNA

-under 53 år gamla

23,70 %

- 53 år fyllda

25,20 %

Företagare som inleder företagsverksamhet får 22% rabatt (försäkringar som börjar efter 31.12.2013) - under 53 år gamla - 53 år fyllda

18,486 %

Räkna effekten av bikostnader med löneräknaren: yrittajat.fi/ palkkalaskuri

19,656 %

Företagare, som första gången inleder företagsverksamhet, 25 % rabatt under 48 månader (om började före 1.1.2014).

- under 53 år gamla

17,775 %

- 53 år fyllda

18,900 %

LFÖPL-PREMIEN

% AV LÖNERNA

Lantbrukföretagarens lföpl-premie, om arbetsinkomsten är under 26 281,69 €/år

INKOMSTGRÄNSER - under 53 år gamla Föpl-arbetsinkomstens nedre gräns

7 502,14 €/v

Föpl-arbetsinkomstens övre gräns

170 375 €/v

Föpl-arbetsinkomstens minimibelopp, som berättigar till deltidspension

15 004,29 €/v

Företagaren har möjlighet till arbetslöshetsskydd

12 325,56 €/v

Företagare har möjlighet att ansluta sig till arbetslöshetskassan

12 325,56 €/v

- 53 år fyllda

12,789 % 13,608 %

Betalningsprocenten stiger då arbetsinkomsten stiger mellan 26 281,69 – 41 299,87 euro För överstigande inkomst efter 41 299,87 euro/år

Företagarinfo 1/2015

- under 53 år gamla

23,70 %

- 53 år fyllda

25,20 %

9

Sosial- och sjukförsäkringspremier Sosialförsäkringsavgivt 2,08 %

Arbetsolycksfallas­ premie

Grupplivförsäkrings­­­premie

Privat arbetsgivares socialförsäkringsavgift eller arbetsgivares socialskyddsavgift tillämpas på löner som betalas år 2015.

Arbetsgivares socialskyddsavgift betalas inte för löner som betalats till personer som är under 16 år eller som fyllt 68 år.

Arbetsolycksfallspremien bestäms enligt lönen och hur riskfyllt arbetet år. Smaföretagare, som under kalenderaret i totalt max 12 dagar sysselsätt arbetstagare, är befriade från skyldigheten att teckna arbetsolycksfallsförsäkring.

Olycksfallsförsäkringsbolaget debiterar i samband med olyckfallsförsäkringspremien. Premierna varierar bolagsvis.

Arbetslöshetsförsäkring Rådgivning, uppbörd och tillsyn av arbetslöshetsförsäkringspremierna koncentreras till Arbetslöshets­ försäkringsfonden. Premie debiteras inte för under 17 år eller över 65 år gamla arbetstagare.

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIERNA 17– 64-ÅRIG

TOTALT

ARBETSGIVARENS ARBETSTAGAREN/ ANDEL DELAGARENS ANDEL

för lönesummans första 2 025 000 €

1,45 %

0,80 %

0,65 %

för den 2 025 000 € överskjutande delen av lönesumman

3,80 %

3,15 %

0,65 %

1,04 %

0,80 %

0,24 %

För den delagarens lönesumma (Detta uppbärs ej av FöPL-skyldiga.)

Sjukförsäkring Avgiften ingar i förskottsinnehållningsprocenten, innehålls inte separat från lönen.

SJUKFÖRSÄKRINGSPREMIE

% AV LÖNERNA

Löntagarna löntagarna dagpenningspremie 0,78 % + sjukvårdspremie 1,32 %

2,10 %

företagarna företagarna, dagpenningspremie 0,91 % + sjukvårdspremie 1,32%

2,23 %

förmånstagarna (inkomst av pension och förmån)

1,49 %

YTTERLIGARE INFORMATION www.yrittajat.fi/arbetsgivarens_ABC/Arbetsgivaravgifter_och_forsakringar/viktiga-tal-2015

10

Företagarinfo 1/2015

Naturförmåner Bostadsförmån och rätt att använda elström Penningvärdena av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med centralvärme.

Med områdena Helsingfors 1–4 avses postnummerområdena. Med kranskommuner avses kommunerna Hyvinge, Kervo, Kyrkslätt, Nurmijärvi, Riihimäki, Sibbo, Träskända, Tusby och Vichtis.

En bostad anses tillhöra den kommun eller det postnummerområde där den varit belägen skatteårets första dag.

Penningvärdet av en naturaförmånsbostad som den skattskyldige använt redan året innan kan överskrida det värde som fastställts för nämnda år med högst 20 procent.

Mera detaljerade information om bostadsförmånen samt Helsingfors postnummerdistrikt finns på vår webbplats.

Kostförmån Värdet av en kostförmån är 6,20 € per måltid om summan av de direkta kostnader som arbetsgivaren haft för anskaffning av förmånen plus momsen på dessa kostnader uppgår till minst 6,20 € och högst 10,00 €. Om beloppet understiger 6,20 € eller överstiger 10,00 €, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna plus momsen på dessa kostnader.

Direkta kostnader är råvaror som använts vid tillagning av måltid samt löner för tillagning och servering av måltid jämte socialkostnader. Har arbetsgivaren kommit överens med måltidsstället om anordning av arbetsplatsmåltid (avtalsmåltid), betraktas det belopp som arbetsgivaren betalat till måltidsstället som den direkta kostnaden för måltiden.

Såsom direkta kostnader betraktas inte kostnader för mattransport till matstället. Den ersättning som löntagaren betalar arbetstagaren för måltiden tas inte i beaktande när man räknar de direkta kostnadernas belopp, utan den dras av från näringsförmånens penningvärde.

OMRÅDE

VÄRDE I EURO/MÅNAD

Helsingfors 1

268 € + 11,70 €per kvadratmeter

Helsingfors 2

260 € + 10,60 € per kvadratmeter

Helsingfors 3, Esbo, Grankulla

227 € + 9,50 € per kvadratmeter

Helsingfors 4, Vantaa

179 € + 9,50 € per kvadratmeter

Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg, Åbo, kranskommunerna, övriga Helsingfors

171 € + 8,00 € per kvadratmeter

Övriga Finland

147 € + 7,10 € per kvadratmeter

Ytterligare information om naturaförmåner: yrittajat.fi/ naturformaner2015

Telefonförmån Penningvärdet av en telefonförmån som uppkommer av att arbetsgivaren har bekostat en telefon i löntagarens hem är 20 euro per månad. Förmånens värde täcker kostnaderna för samtalen.

Värdet av en naturaförmån som uppkommer av att arbetsgivaren har bekostat en mobiltelefon till löntagaren är 20 euro per månad. Förmånens värde täcker kostnaderna för samtalen, textmeddelandena och multimediameddelandena.

Tillämpning av det gängse värdet Som penningvärdet av en sådan förmån, vars gängse pris uppenbart underskrider penningvärdet enligt detta beslut eller inte nämnts ovan, ska anses dess gängse värde.

Från det penningvärde förmånen har enligt detta beslut dras den ersättning av som arbetsgivaren debiterar löntagaren

Resekostnadsblankett: yrittajat.fi/tyonantajanabc/ matkalasku_kuluselvityslomake

Företagarinfo 1/2015

11

Bilförmån Om löntagaren eller dennes familj använder arbetsgivarens person- eller paketbil för privatkörning, anses den förmån den skattskyldige fått vara bilförmån. Värdet av bilförmånen fastställs på följande sätt per åldersgrupp utifrån det år bilen tagits i bruk enligt registerutdraget.

avses det allmänna rekommenderade pris för bilmodellen som importören eller, om sådan saknas, partihandeln uppgett och som gällde vid köpdagen för anskaffning av bilen som ny, minskat med 3 400 euro.

Om dock det allmänna rekommenderade priset på ovan avsedda köpdag inte är känt för en bil som tagits i bruk första gången tidigast år 2015 eller om bilen tagits i bruk första gången före 2015, avser nyanskaffningspriset det allmänna rekommenderade pris som importören eller, om sådan saknas, partihandeln uppgett och som gällde för bilmodellen vid ingången av den må-

Grundvärde och nyanskaffningspris Med grundvärde avses procentandelen som uträknats på basis av bilens nyanskaffningspris. Med nyanskaffningspris

nad då bilen togs i bruk, minskat med 3 400 euro. Av detta pris beräknar man den i 17 § nämnda procentuella andelen. Det erhållna värdet avrundas nedåt till närmaste 10 euro.

Elbil Från driftskostnadsandelen som läggs till grundvärdet för den fria bilförmånen dras av 0,09 euro per kilometer eller 135 euro per månad om bilens enda möjliga drivkraft är elström.

Ytterligare information om bilförmånen: www.yrittajat.fi/naturformaner2015

ÅLDERSGRUPP

FRI BILFÖRMÅN PER MÅNAD

FÖRMÅNEN ATT ANVÄNDA BIL

A (2013–2015)

1,4 % av bilens nyanskaffningspris + 285 € eller 19 c/km

1,4 % av bilens nyanskaffningspris + 105 € eller 7 c/km.

B (2010–2012)

1,2 % av bilens nyanskaffningspris + 300 € eller 20 c/km

1,2 % auton uushankintahinnasta + 120 € tai 8 c/km

C (–2009)

0,9 % av bilens nyanskaffningspris + 315 € eller 21 c/km

0,9 % av bilens nyanskaffningspris + 135 € eller 9 c/km

BILFÖRMÅN FÖR UTLANDSARBETE (BILAR SOM TAGITS I BRUK FÖRE ÅR 2008)

MÅNATLIGT VÄRDE

VÄRDE ENLIGT KÖRJOURNAL ELLER ANNAN TILLFÖRLITLIGT UTREDNING SOM LAGTS FRAM AV DEN SKATTSKYLDIGE ELLER SKATTEMYNDIGHE

euro/månad

grundvärde euro/månad

+ värde per kilometer euro/km

fri bilförmån

744

264

0,32

förmån att använda bil

444

264

0,12

YTTERLIGARE INFORMATION Ytterligare information om naturförmånera finns på vår nätsida www.yrittajat.fi/naturformaner2015 www.vero.fi > Detaljerade skatteanvisningar > Förskottsuppbörd > Arbetsgivare > Naturaförmåner

12

Företagarinfo 1/2015

Dagtraktamenten Dagtraktamente i Finland Dagtraktamente räknas enligt resedygn. Resedygnet är 24 timmar räknat från arbetsresans början eller från det föregående resedygnets slut.

Har löntagaren under något resedygn erhållit kostnadsfri eller i biljettpriset eller i hotellrummets grundpris ingående kost, utbetalas dagtraktamente nedsatt med 50 procent. Med fri kost avses i fråga om utrikesdagtraktamente två fria måltider.

ARBETSRESANS VARAKTIGHET DAGTRAKTAMENTETS MAXIMIBELOPP över 6 timmar (partiellt dagtraktamente)

18,00 euro

över 10 timmar (heldagtraktamente)

40,00 euro

då resetiden överstiger det sista fulla resedygnet -med minst 2 timmar

18,00 euro

- med mer än 6 timmar

40,00 euro

YTTERLIGARE INFORMATION Du kan kontrollera utrikesdagtraktamentets belopp på adressen yrittajat.fi/arbetsgivarens_ABC/ersattningar/dagtraktament

Måltidsersättning Erläggandet av måltidsersättning förutsätter att dagtraktamente inte erläggs för arbetsresan och att löntagaren inte till följd av arbetets art har möjlighet att under sin måltidsrast inta sin måltid på sitt vanliga måltidsställe. Måltidsersättningens maximibelopp är 10,00 euro.

Måste löntagaren under arbetsresan inta måltider två gånger utanför sitt vanliga måltidsställe, och dagtraktamente inte erläggs för arbetsresan är måltidsersättningens maximibelopp 20,00 euro.

Kilometerersättningar

FORDON

ERSÄTTNINGENS MAXIMIBEL

bil

44 c/km, som höjs med • 7 c/km för transport av släpvagn kopplad till bilen

Maximibeloppen för färdkostnadsersättningar för arbetsresa som löntagaren företagit med fordon som han äger eller innehar finns i den vidstående tabellen.

Om i fordon som löntagare äger eller innehar reser även andra personer, vilkas befordran åligger arbetsgivaren, höjs ersättningarnas maximibelopp med 3 cent per kilometer för varje medföljande person.

Ersättning av kostnaderna vad gäller förmån att använda bil Om löntagare, som har en i skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunder för naturaförmåner avsedd förmån att använda bil, använder sådan bil för arbetsresa och själv betalar bränslekostnaderna som förorsakas av resan, är maximibeloppet av bränslekostnaderna som skall ersättas honom 12 cent per kilometer.

• 11 c/km när arbetets utförande förutsätter transporterande • av en till bilen kopplad husvagn • 21 c/km när arbetets utförande förutsätter transporterande • av en till bilen kopplad raststuga eller motsvarande tung las • 3 c/km för transport i bilen av sådana maskiner eller andra • föremål, vilka väger över 80 kilo eller är skrymmande • 3 c/km, om löntagaren till följd av åligganden i arbetet transporterar hund i bilen

• 9 c/km, när arbetets utförande förutsätter bilfärder längs skogsbilvägar eller på andra för annan trafik avstängda vägbyggnadsarbetsplatser, för frågavarande kilometrars del

motorbåt, högst 50 hk

78 c/km

motorbåt, över 50 hk

114 c/km

snöskoter

106 c/km

terränghjuling

100 c/km

motorcykel

33 c/km

moped

17 c/km

annat fordon

10 c/km

Företagarinfo 1/2015

13

Söckenhelgernas inverkan på arbetstiden och de ersättningar som ska betalas för dem bör kontrolleras i kollektivavtalet för den egna branschen. Självständighetsdagen är enligt lagen den enda avlönade lediga dagen, om den inträffar på en arbetsdag.

Vårt exempel om kollektivavtalsenliga söckenhelger kommer från handelsbranschen.

DATUM

SÖCKENHELG

FÖRKORTAR FÖR HELTIDSANSTÄLLD, TIMME

to 1.1.

nyårsdagen

7,5

ti 6.1.

trettondagen

7,5

fr 3.4.

långfredagen

7,5

må 6.4.

annandag påsk

7,5

fr 1.5.

första maj

7,5

to 14.5.

kristi himmelsfärds dag

7,5

lö 20.6.

midsommardagen

7,5

sö 6.12.

självständighetsdag

söndag, förkortar inte arbetstiden

to 24.12.

julafton

7,5

lö 26.12.

annandag jul

7,5

fr 1.1.2015

nyårsdagen

7,5

YTTERLIGARE INFORMATION Arbetsgivarens ABC: yrittajat.fi/Arbetsgivarens_ABC/lonebetalning/arbetstid/ sockenhelger_forkortar_arbetstiden

Extrema upplevelser och äventyr på världens nordligaste företagarevenemang!

Anmäl dig nu. www.gettogether.fi

RIKSOMFATTANDE EVENEMANG FÖR UNGA FÖRETAGARE 24–26.4.2015 LEVI

I samarbete med:

14

Företagarinfo 1/2015

Kalkylen är ett exempel. Medlemsförmånerna varierar från fall till fall. Den partner som erbjuder medlemsförmåner svarar för innehållet. FiF förbehål-

Söckenhelger

Utnyttja Företagarna i Finlands medlemsförmåner!

Kalkylen är ett exempel. Medlemsförmånerna varierar från fall till fall. Den partner som erbjuder medlemsförmåner svarar för innehållet. FiF förbehål-

Genomsnittlig besparing i euro Rabatt på hyran för en paketbil under veckoslut

30 €

Europcar

Företagets sjukkostnadsförsäkring rabatt på priset på dagersättning

600 €

Fennia

Rabatt på kasko

300 €

Fennia

Företagsskydd för företag med 1-9 personer

400 €

Fennia

Förmån för hemmets försäkringar

90 €

Fennia

Tilläggsdel till företagarens personskydd

300 €

Fennia

T.ex. rabatt på en halv dags utbildning

100 €

Företagarna i Finland

Fonecta Finder kontaktinformationstjänst

240 €

Fonecta

Tidskriften Talouselämä via Summa-tjänsten (12 mån)

74 €

Talentum Media

Luotettava kumppani-programmet

15 €

Suomen Tilaajavastuu

Elisa yrityspooli, rabatt på månadsavgifter

2015

minst 200 €

Elisa

010-numrering, 0 € tillsammans med Puheratkaisu Vakio

240 €

Elisa

Elisa betalterminallösning

100 €

Elisa

Elisa Toimisto365 molntjänst, avgiftsfritt öppnande och 2 månadsavgifter

36,50 €

Elisa

Rabatt på alla advokattjänster

1000 €

Jurinet

Yrittäjä-tidning

10 €

Företagarna i Finland

www.yrittajat.fi/

Webb+tidnings annons i Yrityspörssi

150 €

Företagarna i Finland

jasenedut

När du använder + Därtill får du 10–20 % rabatt på kryssningsoch turpriser på Tallink Silja Lines och Viking Lines båtar. + Du får Företagarna i Finlands juridiska telefonrådgivning t.ex.

Se alla värdefulla medlemsförmåner för år 2015

€ per år.

890 _ st +3 in m u d ar _ ar _ _ sp _ medlemsförmåner

1–2 gånger, värde 200 €. + Yrittäjäsanomat 10 gånger per år, värde cirka 90 €. + Du får medlemsrabatt på bränsle från Teboil och Neste Oil.

+ Spara 5-65 % av energikostnaderna för din fastighet med Skapat Energis tjänster. + Företagarens facklitteratur till medlemspris från Företagarna i Finlands bokhandel,

www.yrittajat.fi/ kirjallisuus. + Du får också 15 % rabatt på dagspriset på Holiday Clubs spahotell och semesterbostäder. + Restel Hotel Group erbjuder medlemmarna

rum till avtalspriser och i Ravintolamaailma är desserten avgiftsfri i samband med en huvudrätt till normalpris. + Posti lottar ut ett presentkort på 300 € till en spaanläggning

bland alla medlemmar i Företagarna i Finland som registrerat sig i Posti Nätverket. + Kontrollera din egen regionorganisations förmåner www. yrittajat.fi/ aluejarjestot

www.yrittajat.fi

Företagarna i Finland, Atte Rytkönen, juridisk ombudsman, tfn 09 2292 2871, atte.rytkonen@yrittajat.fi

Regleringen av likabehandling och diskriminering ändras Den nya lagen om likabehandling trädde i kraft i början av januari. Syftet med lagändringarna är att främja likabehandling och förebygga diskriminering samt förbättra rättsskyddet för dem som blivit diskriminerade. I fortsättningen kommer lagen om likabehandling att tillämpas förutom på offentlig verksamhet även på privat verksamhet, dock inte på privatliv, familjeliv eller religionsutövning.

Förpliktelsen att främja likabehandling Förpliktelsen att främja likabehandling utvidgas till att omfatta förutom myndigheter även utbildningsanordnare och läroanstalter samt arbetsgivare.

Kvaliteten och kvantiteten på åtgärder som främjar likabehandling påverkas å ena sidan av arbetsplatsens behov och å andra sidan av de tillgängliga resurserna. Åtgärderna bör emellertid vara effektiva, ändamålsenliga och proportionerliga.

Arbetsgivare som regelbundet anställer minst 30 personer skall i fortsättningen göra upp en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen kan utarbetas antingen som en separat plan eller den kan inkluderas i en annan plan som utarbetas på arbetsplatsen, t.ex. jämställdhetsplanen.

Diskrimineringsskydd blir lika för alla I fortsättningen är skyddet mot diskriminering likvärdigt, oavsett om diskrimineringen grundar sig på etniskt ursprung, ålder, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan orsak som gäller en person.

I och med reformen blir diskrimineringen förbjuden oberoende av om den

16

grundar sig på ett faktum eller en presumtion i fråga om personen själv eller någon annan. Diskriminering kan alltså vara till exempel att en arbetstagare behandlas olika på grund av att hon har en nära vän som är muslim eller att kunden inte släpps in i butiken därför att han antas vara en utlänning.

Det bör beaktas att särbehandling inte är diskriminering om behandlingen föranleds av lag och annars har ett godtagbart syfte och medlen för att uppnå detta syfte är proportionerliga.

Särbehandling är berättigad i arbetsavtalsförhållanden och vid arbetspraktik och annan motsvarande verksamhet och i anställningssituationer, om särbehandlingen föranleds av verkliga och avgörande krav som gäller arbetsuppgifternas art och utförande och särbehandlingen är proportionerlig för att ett legitimt syfte ska uppnås.

Rimliga anpassningar för personer med funktionsnedsättning Myndigheterna, utbildningsanordnarna och arbetsgivarna ska vid behov tillhandahålla rimliga anpassningar för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor som andra kontakta myndigheter och få utbildning, arbete samt varor och tjänster som tillhandahålls allmänheten.Personens funktionsnedsättning måste tas i beaktande i servicesituationen.

Till exempel bör fri passage i mån av möjlighet ordnas för personer som behöver det. Vid bedömningen av vilka anpassningar som är rimliga beaktas förutom behoven hos personer med funktionsnedsättning även aktörens storlek och ekonomiska ställning samt arten och omfattningen av aktörens verksamhet. Även de uppskattade kostnaderna för anpassningarna och stöd som kan fås för åtgärderna beaktas.

Företagarinfo 1/2015

Arbetsgivarnas skyldighet att genomföra anpassningsåtgärder för arbetstagare med funktionsnedsättning ingår redan i gällande lag. För dem som tillhandahåller varor och tjänster, t.ex. hotell, restauranger och detaljhandlare, är skyldigheten däremot en nyhet.

På begäran ska en arbetsgivare lämna skriftlig utredning om grunderna för sitt förfarande till en person med funktionsnedsättning som anser att han eller hon har blivit diskriminerad i samband med arbetsansökan eller i ett arbetsavtalsförhållande.

Gottgörelse för brott mot diskrimineringsförbudet Med ändringen utvidgades också den persons som blivit utsatt för diskriminering rätt att få gottgörelse av den myndighet, arbetsgivare, utbildningsanordnare eller tillhandahållare av varor eller tjänster som i strid med denna lag har diskriminerat eller utsatt honom eller henne för repressalier.

I fortsättningen kan man få gottgörelse på alla de diskrimineringsgrunder som nämnts i lagen. Gottgörelsen ska vara rättvis i förhållande till hur allvarlig gärningen är. Gärningens allvarlighetsgrad bedöms med beaktande av förseelsens art, omfattning och varaktighet.

Övervakning av likabehandling i fortsättningen I och med den nya lagen blir minoritetsombudsmannen diskrimineringsombudsmannen. Minoritetsombudsmannen övervakade endast efterlevnaden av förbudet mot etnisk diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen har en mera omfattande uppgift och övervakar efterlevnaden av diskrimineringslagen när det gäller alla former av diskriminering.

PIXHILL

Arbetsgivare som regelbundet anställer minst 30 personer skall i fortsättningen upprätta en likabehandlingsplan.

Likabehandlingens förverkligande i enskilda fall i arbetslivet övervakas fortfarande av arbetarskyddsmyndigheterna. Även diskrimineringsombudsmannen har uppgifter som gäller likabehandling i arbetslivet.

Ändringar i jämställdhetslagen Reformen medför också ändringar i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (“jämställdhetslagen”).

Om förbud mot diskriminering på grund av kön och jämställdheten mellan könen föreskrivs fortfarande i jämställdhetslagen. Till följd av reformen kompletterades jämställdhetslagen med bestämmelser om förbud mot diskriminering som baserar sig på könsidentitet eller könsuttryck. Syftet med dessa förbud mot diskriminering är att främst förhindra sådan diskriminering som människor som tillhör en könsminoritet, såsom transkönade personer, upplever. Till jämställdhetslagen kommer också att tilläggas en skyldighet att förebygga diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck.

Bestämmelser om jämställdhetsplanen på arbetsplats har preciserats.

Framför allt innehållet i lönekartläggningen har definierats i reformen i mer detalj. I fortsättningen ska lönekartläggningen utreda orsaker och grunder angående löneskillnader, om det finns tydliga skillnader mellan kvinnors och mäns löner i arbetstagargrupper.

Om det inte finns någon godtagbar orsak till löneskillnaderna mellan kvinnor och män, ska arbetsgivaren vidta lämpliga korrigerande åtgärder.

En skyldighet att informera perso-

nalen om jämställdhetsplanen har införts i lagen, och medverkan av personalens representanter i upprättandet av planen stärks. En jämställdhetsplan för arbetsplatsen kan i fortsättningen upprättas minst vartannat år. Arbetsgivare som regelbundet anställer minst 30 personer ska i fortsättningen upprätta en jämställdhetsplan.

Efterlevnaden av jämställdhetslagen övervakas också i fortsättningen av jämställdhetsombudsmannen.

YTTERLIGARE INFORMATION www.ofm.fi/fi/vahemmistovaltuutettu

Företagarinfo 1/2015

17

Företagarna i Finland, Atte Rytkönen, juridisk ombudsman, tfn 09 2292 2871, atte.rytkonen@yrittajat.fi

Ändringar i lönesubventionens grunder PLönesubventionen är en subvention som arbets- och näringsbyrån beviljar för en arbetslös persons avlöningskostnader om den arbetssökande varken sysselsätts på den öppna arbetsmarknaden eller har en utbildningsplats.

Föreskrifterna om lönesubventionen ändrades 1.1.2015. Syftet med ändringarna är att förbättra lika behandling av arbetsgivare och arbetssökande och öka beslutens förutserbarhet. Med reformen vill man också göra behandlingen och utbetalningen av lönesubventionsansökningar snabbare.

Subventionen per dag blir procentbaserad Efter reformen bestäms lönesubventionens storlek och maximitid i regel utifrån hur länge den som anställs med subventionen har varit arbetslös, om den anställdas produktivitet i det erbjudna arbetet har minskat på grund av brister i yrkeskunnandet.

I fortsättningen kommer stödets belopp vara desto högre och tid desto längre, ju längre personen har varit arbetslös före beviljandet av lönesubventionen. Lönesubventionen kan också bestämmas på basis av funktionsnedsättning eller sjukdom som personen som anställs med subventionen har, om de väsentligt eller permanent minskar produktiviteten i det arbete som finns tillgängligt.

Belopp och maximitid i fortsättningen 1. Om den som anställs med subventio-

nen har varit arbetslös under 12 månader, beviljas 30 procent av anställningskostnaderna under högst sex månader.

2. Om den som anställs med subventionen har varit arbetslös i minst 12 månader, under 14 månader direkt före beviljandet av subventionen, beviljas 40 procent av anställningskostnaderna under högst 12 månader.

3. Om den som anställs med subventionen har varit arbetslös i minst 24 månader under de senaste 28 månaderna omedelbart före beviljandet av lönesubventionen, beviljas 50 procent av anställningskostnaderna under högst 12 månader, efter vilket lönesubvention beviljas 30 procent av anställningskostnaderna under högst 12 månader.

4. Om den som anställs med subventionen har en skada eller sjukdom som väsentligt eller permanent minskar produktiviteten i de arbetsuppgifter som erbjuds, beviljas lönesubvention för 50 procent av anställningskostnaderna under högst 24 månader i sänder.

Undantag i subventionens belopp och maximitid

har fyllt 60 år har varit arbetslös utan avbrott i minst 12 månader omedelbart före beviljandet av subventionen.

Lönesubvention kan beviljas på nytt utan att man behöver vara arbetslös mellan subventionsperioderna. För en person som fyllt 60 år kan lönesubventionen alltså vara i praktiken permanent, om personen har varit arbetslös utan avbrott i minst ett år.

Ansökande av lönesubvention Villkoren för beviljandet av lönesubvention kontrolleras alltid på AN-byrån. Arbetsgivaren måste fylla i ansökan om lönesubvention även om den arbetssökande skulle förete till exempel ett Duuni- eller Sanssi-kort som berättigar till lönesubvention.

Lönesubvention kan ansökas elektroniskt på AN-förvaltningens Palkkatuki-nättjänst. I tjänsten kan man också följa ansökningens behandling. Dessutom kan lönesubvention sökas hos den AN-byrå i vars verksamhetsområde arbetsplatsen ligger eller vars arbetssökande man tänker anställa med subventionen. Kom ihåg att anställningsförhållandet kan börja först efter att ANbyrån har beviljat lönesubventionen.

Lönesubventionen kan beviljas för anställning av en person som är under 30 år under åren 2015 och 2016 för högst 10 månader, även om den som anställs med subventionen har varit arbetslös en kortare tid än 12 månader.

Dessutom kan lönesubvention beviljas för högst 24 månader i sänder, om den som anställs med subventionen

YTTERLIGARE INFORMATION http://te-palvelut.fi/te/fi/tyonantajalle/loyda_tyontekija/tukea_rekrytointiin/palkkatuki/

18

Företagarinfo 1/2015

Företagarna i Finland, Susanna Kallama, chef för näringslivsärenden, tfn 09 2292 2943, susanna.kallama@yrittajat.fi

Framtidens kommun måste vara företagaraktiv Den stora kommunreformen har varit under arbete i nästan tio år – man kunde säga att förändringen är ett bestående tillstånd i kommunerna. I riksdagen behandlas för närvarande både den nya kommunlagen och lagen om ordnande av social- och hälsovården. Båda har en inverkan på kommunerna men också på kommuninvånarnas och företagarnas vardag.

Hurudan är framtidens kommun? Vad gör kommunen?

Varifrån får företagaren och kommunen sina tjänster?

Kommunernas framtid har också dryftats av en expertgrupp som tillsatts av trafik- och kommunminister Paula Risikko. Arbetsgruppen fick i uppdrag att utreda med vilka slags principer, strukturer och funktioner en kommun i framtiden bäst kunde främja kommuninvånarnas välbefinnande och stödja utvecklingen av näringslivets konkurrenskraft och samtidigt bibehålla sin egen livskraft.

Strukturen beror på uppgiften Expertgruppen beslutade att föreslå att det kunde finnas olika slags kommuner i Finland i framtiden. Som huvudalternativ föreslår gruppen tre oli-

ka typer av kommun: metropol, regionstad och kommun.

Metropoler ska finnas inom de största stadsregionerna. De har en förvaltningsmodell med två nivåer, där metropolen bland annat svarar för markanvändningen, planläggningen och utbildningen på andra stadiet. Inom en metropol finns flera servicekommuner som ansvarar för dagvård, grundskola, motion och kultur. Båda ska få ett fullmäktige som väljs med val, men endast metropolen har beskattningsrätt.

Regionstäderna består av tämligen stora stadsregioner. De ska med undantag av krävande specialiserad sjukvård ha samma uppgifter som metropolen, men förvaltningen sker på en nivå. Delaktigheten förstärks till exempel med

Enligt § 1 i kommunallagen ska kommunen sträva efter att främja en hållbar utveckling inom sitt område. Förhoppningsvis betonas den här uppgiften i framtidens kommuner.

Företagarinfo 1/2015

hjälp av kommundelsfullmäktige.

Kommunerna ordnar den närliggande servicen och upphandlar annan service hos regionstäderna, metropolerna eller företagen. Kommunerna svarar för stadsplanerna men regionala generalplaner ska beredas under ledning av metropolerna eller regionstäderna.

Det viktigaste är att förstå livskraften Arbetsgruppens förslag är värt att titta närmare på och diskuteras fördomsfritt. Ur företagarnas synvinkel har förvaltningsstrukturen ändå inte någon jättestor betydelse. Det viktigaste är att företagaren får de behövliga tjänsterna och besluten smidigt av kommunen.

Det är lätt att ansluta sig till experternas synpunkt att inte ens den bästa strukturen garanterar en högkvalitativ verksamhet. Det behövs kloka beslutsfattare, interaktions- och insiktsbaserad ledning sam utnyttjande av marknaderna. Det behövs företagarvänliga kommuner.

19

Företagarna i Finland, Arttu Joensuu, juridisk rådgivare, tfn 09 229 221, arttu.joensuu@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar FRÅGA Är det möjligt att permittera eller säga upp en visstidsanställd arbetstagare på grund av produktionsmässiga eller ekonomiska skäl?

SVAR Med arbetsavtal för viss tid avses ett avtal, som är bundet till en viss tid eller utförande av en arbetsuppgift. När det gäller ett arbetsavtal som ingåtts för viss tid på arbetsgivarens initiativ, krävs det alltid en grund i enlighet med arbetsavtalslagen. Ett arbetsavtal för viss tid skiljer sig från ett tillsvidare gällande arbetsavtal till exempel för uppsägningsrättens och permitteringens del.

Ett arbetsavtal för viss tid upphör utan uppsägning vid tidsfristens slut eller det överenskomna arbetet blir färdigt.

Ett arbetsavtal för viss tid kan inte sägas upp på samma sätt som ett tillsvidare gällande arbetsavtal. Ett anställningsförhållande för viss tid kan i regel avslutas ensidigt under avtalsperioden endast genom att häva avtalet.

Hävningen kan ske antingen på grund av den överenskomna prövotiden eller av ett synnerligen vägande skäl enligt arbetsavtalslagen.

I ett arbetsavtal för viss tid är det möjligt att inkludera ett uppsägningsvillkor. Då gäller arbetsavtalet en begränsad tid men parterna kan säga upp avtalet på samma sätt som ett tillsvidare gällande arbetsavtal. Då talar man om ett sk. blandavtal.

Ifall arbetsgivaren och arbetstagaren är överens, kan också ett arbetsavtal för viss tid avslutas innan tidsfristen löper ut.

Ett sådant avtal om avslutandet av arbetsförhållandet bör alltid ingås skriftligt.

Permittering av visstidsanställda arbetstagare Arbetsgivarens rätt att permittera en visstidsanställd person har begränsats i arbetsavtalslagen. Arbetsgivaren får permittera en visstidsanställd arbetstagare endast om arbetstagaren är vikarie för en ordinarie arbetstagare och arbetsgivaren skulle ha rätt att permit-

20

tera den ordinarie arbetstagaren om han eller hon vore i arbete.

Anledningen till den begränsade permitteringsrätten beror på visstidsanställningens särdrag. Parterna i ett arbetsavtal som ingåtts för viss tid har åtagit sig att uppfylla sina förpliktelser ända till slutet. Arbetsgivaren är således förpliktad att erbjuda arbete och betala lön under hela avtalsperioden.

Det är alltså möjligt att permittera en visstidsanställd arbetstagare om vikarievillkoret uppfylls. Med vikarie avses en person som ersätter en ordinarie arbetstagare i samma arbetsuppgifter.

Den ordinarie arbetstagaren måste också kunna individualiseras på något sätt.

Enligt lagen är förutsättningen för permittering att det skulle vara möjligt att permittera den ordinarie arbetstagaren antingen på grund av uppsägning eller på grund av att arbetet tillfälligt har minskat. Möjligheten att permittera den ordinarie arbetstagarens vikarie kan motiveras med lika behandling av arbetstagare. En vikarie som anställts för viss tid får alltså inte ett bättre permitteringsskydd än den arbetstagare i ett tillsvidare gällande anställningsförhållande vars vikarie han eller hon är.

Permittering på grund av ett uppsägningsvillkor som tagits med i arbetsavtalet Högsta domstolen har förtydligat uppsägning och permittering av visstidsanställda arbetstagare i ett prejudikat.

Visstidsanställda arbetstagarnas arbetsavtal hade ett villkor enligt vilket båda parterna kunde säga upp avtalet på samma sätt som ett avtal som gäller tillsvidare. Villkoret i fråga ansågs inte vara förbjudet. Men inte heller i fråga om sådana avtal för viss tid hade arbetsgivaren rätt att permittera arbetstagare på grund av att arbetet tillfälligt

Företagarinfo 1/2015

hade minskat. Även om ett uppsägningsvillkor hade tagits med i ett arbetsavtal för viss tid (s.k. blandavtal), berättigar detta enligt rättspraxis inte arbetsgivaren att permittera en visstidsanställd arbetstagare när arbetet tillfälligt minskar. Däremot kunde permittering av en visstidsanställd arbetstagare vara möjlig som ett lindrigare medel än uppsägning om arbetsmängden väsentligt och permanent har minskat så att arbetsgivaren hade möjligheten att säga upp arbetstagaren. Då måste arbetsavtalet också innehålla ett uppsägningsvillkor.

Överenskommelse om permittering under anställningsförhållandet Under anställningsförhållandet får arbetsgivaren och arbetstagaren enligt arbetsavtalslagen “avtala om permittering för viss tid i de fall då det är behövligt på grund av arbetsgivarens verksamhet eller ekonomiska situation.” Avtalsrätten omfattar ändå inte förhållandet mellan en visstidsanställd arbetstagare och arbetsgivaren. Det är alltså inte möjligt att komma överens om permittering med en visstidsanställd arbetstagare under anställningsförhållandet.

På grund av särdragen i arbetsavtal för viss tid avviker både upphävande av arbetsavtalet och permittering från ett arbetsavtal som gäller tillsvidare. I korthet är uppsägning möjlig endast om man har kommit överens om den i arbetsavtalet och permittering kommer i fråga endast när vikariekriteriet uppfylls.

YTTERLIGARE INFORMATION

Arbetsavtalslag Högsta domstolens prejudikat 2006:4

Företagarna i Finland, Kaisa Salo juridisk rådgivare, tfn 09 229 221, kaisa.salo@yrittajat.fi

Den juridiska rådgivaren svarar FRÅGA Jag beställde en produkt per telefon och betalade enligt överenskommelsen, men

säljaren har inte levererat produkten. Vad ska jag göra näst?

SVAR Den allmänna principen är att avtal, även om de ingåtts per telefon, är bindande för parterna och att avtalsåtagandena måste uppfyllas enligt avtalet. Säljaren är följaktligen skyldig att leverera den sålda produkten på överenskommet sätt och i rätt tid. Om köparen betalar den beställda produkten eller tjänsten men den inte levereras till henne på överenskommet sätt är det fråga om ett avtalsbrott. Köparen har då rätt att kräva att avtalet uppfylls och, i vissa situationer, möjlighet att kräva skadestånd.

Om betalningen fördröjs, kan köparen också ha rätt att häva köpet. Hävande av köpet förutsätter ett väsentligt avtalsbrott. Om säljarens leverans blir väsentligt försenad och detta är av stor betydelse för köparen och säljaren har varit medveten om detta, har köparen rätt att häva köpet. Dessutom, om förseningen orsakar skada för köparen, kan köparen kräva skadestånd av säljaren.

Före hävandet kan köparen ställa en tilläggsfrist, inom vilken säljaren måste leverera produkten eller annars kan kö-

paren kräva hävning av köpet. En särskild tilläggsfrist är inte en förutsättning för hävning av köpet om förseningen redan är väsentlig.

Säljaren kan föreslå tilläggsfrist Säljaren kan också på eget initiativ meddela om sin oförmåga att leverera produkten inom överenskommen tid och föreslå en ny leveranstid. Då kan köparen godkänna förslaget, efter vilket produkten ska levereras inom den

Försäljaren kan på eget initiativ meddela om sin oförmåga att leverera produkten under den överenskomna tiden.

utsatta tilläggsfristen. Köparen behöver inte gå med på säljarens förslag om en ny leveranstid utan kräva leverans enligt den ursprungliga tidtabellen. Om säljaren inte kan uppfylla det ursprungliga avtalet, kan köparen till exempel be om prissänkning på grund av förseningen.

Hävningskravet ska göras inom en rimlig tid, och det är alltid bra att göra det skriftligt. Hävandet av avtalet upphäver avtalet omedelbart, och de betalningar som gjorts tidigare måste betalas tillbaka. Sålunda måste säljaren betala tillbaka den köpesumma som köparen betalat utan dröjsmål.

Därtill kan köparen kräva skadestånd på grund av säljarens försening.

Om kravet på hävning har framställts till säljaren, men säljaren inte har återbetalat betalningen, kan den också krävas genom frivilligt inkasso. Det lättaste sättet är att ge fordringen till en professionell inkassobyrå. I sådana situationer kan företagaren också ta kontakt med Företagarna i Finlands riksomfattande rådgivningstjänst, tel.

09 229 221.

medlemsföretagare kom ihåg att utnyttJa dina medlemsförmåner!

Ring vardagar kl. 9–16 till numret för den avgiftsfria telefonrådgivningen 09 229 221.

Ditt samtal kopplas till en expert!

Företagarinfo 1/2015

21

Skatteändringar för år 2015 Regeringen har kommit överens om skatteändringar för år 2015. I beskattningen av förvärvsinkomster görs inflationsjusteringar i de tre lägsta inkomstklasserna för att främja efterfrågan och sysselsättningen och underlätta konjunktursituationen. 50 procent av företagens representationskostnader blir igen avdragsgilla från början av år 2015, vilket uppskattas underlätta situationen för företag i restaurang- och turistbranschen. Däremot stramas beskattningen av kapitalinkomster, arv och gåvor åt, de nedre och övre gränserna inom fastighetsbeskattningen samt energiskatter och acciser höjs.

Statsminister Stubbs regering driver en skattepolitik som grundar sig på den skattepolitiska riktlinje som statsminister Katainens regering drog upp. Regeringen genomför skattepolitiska åtgärder som stärker balansen i de offentliga finanserna och som flyttar tyngdpunkten i beskattningen från sådan beskattning av arbete som är skadligare för den ekonomiska tillväxten till sådan beskattning som utgår från miljö och hälsa. Det sker följande ändringar.

Beskattning av förvärvsinkomster I beskattningen av förvärvsinkomsten görs inflationsjusteringar av de tre lägsta inkomstklassernas gränser. Grundavdraget och arbetsinkomstavdraget höjs. Den nedre gränsen för den tidsbundna högsta inkomstklassen sänks till 90 000 euro och giltighetstiden för inkomstklassen förlängs fram till utgången av 2018.

Rätten att dra av räntekostnaderna för bolån minskas med ytterligare 5 procentenheter per år. År 2015 är 65 procent av räntorna avdragsgilla.

Endast 50 procent av bolåneräntorna ska vara avdragsgilla år 2018.

Pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen höjs.

Självriskandelen för arbetsresekostnader höjs till 750 euro.I beskattningen har beretts ett avdrag för barnfamiljer.

Beskattning av kapitalinkomster Beskattningen av kapitalinkomster

22

stramas åt genom att sänka den högre skattesatsens inkomstgräns till 30 000 euro och den högre satsen stiger till 33 procent.

Representationskostnader Rätten att dra av 50 procent av företagens representationskostnader återställs från början av år 2015.

Dubbla avskrivningar på produktiva investeringar Giltighetstiden för tidsbegränsad höjd avskrivningsrätt för produktiva investeringar fortsattes ännu till åren 2015 och 2016.

Arvs- och gåvobeskattning Arvs- och gåvobeskattningsskalornas alla marginalskattesatser höjs med en procentenhet från början av år 2015. Den temporära skatteklassen för gåvo- och arvsandelar överstigande 1 000 000 euro blir permanent.

Fastighetsskatt Den allmänna fastighetsskatteprocentens nedre och övre gränser höjs med 0,2 procentenheter och de nedre och övre gränserna för ett permanent bostadshus höjs med 0,05 procentenheter från början av år 2015. Kommunerna fattar beslut om sin årliga fastighetsskatteprocent mellan de stadgade minimi- och maximigränserna.

Energiskatter, tobaksskatt, fordonsskatt och bilskatt Energibeskattningen stramas åt genom att höja skatten i den allmänna elskatteklassen I som gäller privathushåll.

Koldioxidskatten på fossila uppvärmnings-, kraftverks- och arbetsmaskinsbränslen samt skatten på trafikbränslen höjs. Skattehöjningen för torv år 2015 återkallas. Tobaksskatten höjs.

Skattelättnader för taxibilar (inte specialutrustade taxibilar) och bilar som importerats som flyttgods skärs ned. Den årliga fordonsskatten på person- och skåpbilar höjs så att högre skatt bärs för skatteåret 2016.

Företagarinfo 1/2015

PIXHILL

Avdragsrätten på

50% av representationsutgifterna återinförs.

Windfall-skatten Kraftverksskatten, den s.k. Windfallskatten, införs inte.

Sötsaksskatten Man avstår från den avsedda höjningen av sötsaksskatten.

Mervärdesbeskattning I försäljningen av metallskrot och -avfall mellan företag träder den omvända skatteskyldigheten i kraft och blir obligatorisk.

Författningen om försäljningsland angående försäljning av elektroniska tjänster till EU-konsumenter ändras.

Hittills har mervärdesskatterna betalats till säljarens land, men i fortsättningen bestäms de enligt det land som konsumenten befinner sig i. I stället för lokal moms-registrering kan en finländsk säljare av elektroniska tjänster också anmäla mervärdesskatterna genom skatteförvaltningens nya särskilda momssystem med 3 månaders mellanrum.

Det blir olönsamt att cirkulera tidningar via Åland. När en tidning som utkommer en gång i veckan eller mera sällan transporteras från landskapet Åland till Fasta Finland ses detta ur momssynpunkt i fortsättningen som inhemsk försäljning. Tidigare ansåg man att det var import.

JUSTUS KRAFTKRAM, Pådrivande talkochef

Företagarna i Finlands digitalbössa hittar du på adressen lipas.uls2017.fi/sy Utmana dina företagarbekanta att skänka.

€

Välj en summa och skänk den via kontot: FI93 5541 2820 0199 67 Mottagare: Nya Barnsjukhuset stödförening 2017 rf, anonym donation med referensnummer 2927.

Om du vill att ditt namn publiceras både på Nya Barnsjukhusets och på Företagarna i Finlands webbplats, donera med referensnummer 2985.

NÄR EN FÖRETAGARE KAVLAR UPP ÄRMARNA, BÖRJAR DET HÄNDA SAKER! En företagare om någon vet att ett sjukhus inte byggs av sig själv.

Vi inbjuder Företagarna i Finlands 116 000 medlemsföretag att visa sin kraft och delta i byggandet av det nya barnsjukhuset.

Ta del av ordförande Mikko Simolinnas personliga erfarenheter på Barnkliniken, www.yrittajat.fi/uusilastensairaala och utmana dina företagarbekanta.

POHA 2020/2013/3385/15.11.2013, Nya Barnsjukhuset stödförening 2017 rf

VI BYGGER ETT NYTT BARNSJUKHUS TILLSAMMANS!