Företagare i Finland

LEDARE - Kjell Skoglund

3/2019

I FINLAND

HÄLSA & VÄLMÅENDE Johanna på Xmotion erbjuder högklassiga PT-tjänster

INNEHÅLL HÄLSA & VÄLMÅENDE

3/2019

LEDARE KJELL SKOGLUND 3 AKTUELLT SME-FÖRETAGSBAROMETERN HÖSTEN 2019 4 | FÖRETAGARNA BEHÖVER ETT GEMENSAMT FORUM 6

Johanna på Xmotion

10

erbjuder högklassiga PT-tjänster

8

12

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

14 NYLANDS FÖRETAGARE

16 HELSINGFORS FÖRETAGARE

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE AKTUELLT

18

SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

22 Mervärde genom storytelling 24 Ny guide mot bedrägerier 26 SME-företagen digitaliseras med fart 28 Må bra med blommor 30 Företagarna kräver tilläggseuron

20

till servicesedlarna

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

ISSN

MATERIAL

DISTRIBUTION

ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online)

hippi.hovi@yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Rådhusgatan 12–14 D, 65100 VASA tel. 050 551 3995

Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHEFREDAKTÖR

2 930 st.

Hippi Hovi Kust-Österbottens Företagare hippi.hovi@yrittajat.fi, tel. 050 551 3995

OMBRYTNING

FÖRETAGARNA I FINLAND

En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland.

TEMAN 2019

Ung Företagare

UTKOMMER MATERIAL

11.12

TREVLIGA LÄSESTUNDER OCH HA EN FÖRTRÄFFLIG HÖST!

2

32 Linqit erbjuder innovativa verktyg 33 Dealfinder– en modern tjänsteförmedlare

13.11

UTGIVARE

Företagarna i Finland

Företagare i Finland 3/2019

UPPLAGA

Aste Helsinki Oy TRYCK

KTMP Group Ab Oy

LEDARE

Varje procentenhet är svårare att nå i sysselsättningsmålet

D

en förra regeringen med Juha Sipilä som statsminister insåg att sysselsättningen är den nyckel som behövs för att få statsfinanserna i balans. Att skapa jobb har förstås alltid varit en del av agendan för varje regering. Skillnaden jämfört med föregångaren var ändå den att Sipiläs regering tog i saken på allvar och det rörde givetvis upp en hel del känslor. Speciellt från fackligt håll var motståndet kompakt.

Juha Sipilä höll ändå huvudet kallt och drev igenom reformer som kombinerade morot och piska. Det var det senare elementet som av många upplevdes som orättvist och var orsaken till kritiken. De hårda nyporna ledde till att Sipilä i dag ligger i täten på enkäter över de mest impopulära politikerna.

Den nuvarande regeringen vill lyfta sysselsättningsgraden till 75 procent.

Det är ändå inte så enkelt att ropa ut att den förra regeringen drev en orättvis politik i sysselsättningsfrågan. Det som få trodde på när Sipilä lanserade sitt regeringsprogram blev faktiskt verklighet. Sysselsättningsgraden steg från cirka 68till 72 procent. Det är en märkbar förbättring som stärker statsekonomin. På ett personligt plan är det också bättre för de flesta att ha ett jobb att gå till.

MED TANKE PÅ EKONOMIN är sysselsättningen viktig eftersom Finland lånat väldigt mycket pengar för att hålla välfärdsmaskineriet rullande under tioårsperioden som följde efter finanskrisen 2007–2008. År 2008 var statskulden cirka 50 miljarder euro. I juni 2019 var summan 109,5 miljarder vilket motsvarar 19 788 euro per invånare. Att statsskulden minskar i förhållande till bruttonationalprodukten tack vare de senaste årens ekonomiska tillväxt är givetvis bra och positivt. Men det ändrar ändå inte på faktumet att skuldsättningen mätt i euro ökar.

vet, framför allt med tanke på att arbetsminister Timo Harakka till varje pris vill undvika så kallade hårda metoder.

KLART ÄR I VARJE FALL att det blir allt svårare att höja sysselsättningsgraden för varje procentenhet som nås. Det beror på att de arbetslösa som har de bästa förutsättningarna på arbetsmarknaden vanligtvis får ett jobb först. Efter det blir det blir det svårare att hitta jobb som inte är offentligt subventionerade för de återstående som av en eller annan orsak inte har en relevant kompetens för de jobb som står till förfogande.

JOBBFRÅGAN ÄR I HÖG GRAD ett ärende som socialdemokraterna bär ansvaret för eftersom både statsministern och arbetsministern representerar det partiet. Här går det att göra en jämförelse med Sverige som också har en socialdemokratiskt ledd regering och betydligt bättre sysselsättningssiffror än Finland. De svenska socialdemokraterna var tydliga i sitt budskap inför riksdagsvalet 2018 med sloganen ”Alla som kan jobba ska jobba”. Så låter det inte i Finland och skillnaden i retoriken har sannolikt ett samband med hur sysselsättningssiffrorna ser ut i de båda länderna.

Kjell Skoglund, vd för Finsk-svenska handelskammaren

DEN NUVARANDE REGERINGEN med Antti Rinne som statsminister har lagt ribban ännu högre och vill lyfta sysselsättningsgraden till 75 procent. Då skulle Finland ligga på en hyfsad nivå jämfört med de övriga nordiska länderna.

Utgångsläget är minst sagt krävande med tanke på att konjunkturen redan mattats av och väntas ligga på en lägre nivå under de kommande åren. Minskad försäljning betyder färre nya jobb. Hur Rinne & Co ska knäcka den nöten är det få som

Företagare i Finland 3/2019

3

AKTUELLT

| FÖRETAGARNA I FINLAND

Förväntningarna har avtagit bland de små och medelstora företagen

D

e små och medelstora företagens förväntningar om konjunkturutvecklingen under den närmaste framtiden har dämpats ner sedan våren. Förändringen i SME-företagens konjunkturförväntningar är dock tämligen liten jämfört med barometern på våren 2019.

I och med att nationalekonomins tillväxt blev långsammare, försvagades saldotalet för konjunkturutsikter till 10.

Sänkningen sedan våren är 4 enheter och jämfört med situationen för ett år sedan 17 enheter.

Förväntningarnas försvagning motsvarar långt den allmänna uppfattningen om ekonomins utveckling.

Den ekonomiska tillväxten har blivit långsammare i Finland, och utvecklingen är likadan också på alla våra viktigaste marknadsområden. För närvarande är Finlands ekonomiska tillväxt närmast beroende av den privata konsumtionen.

Bland SME-företagen uppskattade 27 procent att konjunkturerna blir bättre under de kommande 12 månaderna medan 17 procent befarar att de kommer att försämras. Betraktat enligt bransch skedde den största förändringen inom byggandet, vars saldotal sjönk med sex enheter till nivån 5. Även i alla andra huvudbranscher kunde man se en negativ förändring. Saldotalet var det högsta i servicebranschen.

Omsättningsökningen blir långsammare och investeringarna minskar Förväntningarna om omsättningsutvecklingen motsvarar mycket långt de allmänna konjunkturförväntningarna.

Saldotalet föll ytterligare från vårens barometer med två enheter och fick värdet 24. Detta ligger klart under det

4

långsiktiga medeltalet för bra ekonomisk utveckling.

Lönsamhetsförväntningarna har försvagats på samma sätt som omsättningsförväntningarna. Trots att ekonomin har vuxit sjönk saldotalet ytterligare från våren till 11. Förväntningarna om lönsamheten är nu bara en tredjedel av det som de brukar vara när den ekonomiska tillväxten är bra.

Allt färre SME-företag väntar sig att deras soliditet ska växa. Den långsammare ekonomiska tillväxten verkar ha vänt förväntningarna om bättre soliditet neråt. Saldotalet föll med tre enheter från vårens barometer och fick värdet 20.

SME-företagens uppskattningar om investeringarnas utveckling under den närmaste tiden fortsatte att sjunka. Saldotalet för investeringar blev negativt i alla andra branscher utom industrin. Inom handeln är förväntningarna om investeringarnas utveckling inom den närmaste tiden de svagaste, och saldotalet blev -13. Med undantag av industrin finns det alltså i alla huvudbranscher fler företag som skär ner sina investeringar än sådana vars investeringar ökar. Till följd av den avtagande utvecklingen blev saldotalet –4.

Färre nya arbetsplatser uppstår i SME-företagen Förbättringen av ekonomiska förhållanden för några år sedan syntes inte omedelbart som en lika stor förändring i SME-företagens personalförväntningar, eftersom företagen hade kämpat genom den svaga ekonomiska konjunkturen och hållit fast vid sina anställda. Saldotalet för förväntningarna på 9 ligger klart under den långsiktiga normalnivån. Saldotalet sjönk med tre enheter sedan våren. En stor ma-

Företagare i Finland 3/2019

joritet av SME-företagen, dvs. 70 procent, tänker hålla kvar det nuvarande antalet anställda.

Tillväxt genom förnyelse och internationalisering Nationalekonomin behöver innovativa företag. Växande företag kan skapa flera arbetsplatser, och Finland behöver mera arbetsgivarföretag. Tillväxt är viktigt även med tanke på bättre lönsamhet och ett bättre konkurrensläge. Antalet starkt tillväxtorienterade företag har varit det samma under 1,5 års tid, men jämfört med situationen för ett par år sedan har deras antal sjunkit. Dessutom är det oroväckande att antalet företag som inte säger sig sträva efter tillväxt stiger trendmässigt.

Företagen söker framgång och konkurrensfördel från flera olika källor. 75 procent av företagen har till exempel investerat i informationsteknologi, programvaror eller maskiner och utrustning under de senaste 12 månaderna. Nästan 60 procent av företagen har utbildat sin personal. Det som också är positivt är att närmare en femtedel av SME-företagen har tagit i bruk nya affärsmodeller och en dryg fjärdedel ny teknologi.

Internationell verksamhet hör till allt fler SME-företags vardag, och företagen söker tillväxt och framgång från utrikeshandeln. Redan det att ett litet företag bestämmer sig att gå in på den internationella marknaden är ett betydande beslut. Det kräver nya kunskaper och ofta stöd till exempel i frågor kring finansieringen. Framgång på den internationella marknaden kräver hårt arbete, lyckad tajming och även tur. SME-företag som klarar sig i internationell konkurrens är dock mycket viktiga, eftersom de är lönsammare

än företagen i genomsnitt och växer också därför snabbare.

För små och medelstora företag innebär internationalisering ett viktigt steg mot någonting nytt. Inträde i nya marknadsområden förutsätter en vilja att ta risker samt en möjlighet till nya finansieringsarrangemang.

SME-företag exporterar alltjämt sina produkter eller tjänster alltför ofta mot faktura, utan någon kreditförsäkring. Då kan köparens eventuella betalningsoförmåga leda till stora kreditförluster. Av SME-företagen har 49 procent haft försäljning utan kreditförsäkring. Antalet har sjunkit en aning, men utvecklingen borde påskyndas.

I Finland finns flera olika aktörer som erbjuder företag internationaliseringstjänster. Detta har sina fördelar, eftersom företagens behov i internationaliseringsfrågor varierar mycket. I det stora hela är företagen nöjda med tjänsterna.

Snabblån kompletterar flaskhalsarna i SMEföretagens finansiering SME-företagen tänker ansöka om nästan lika mycket finansiering under de följande 12 månaderna som enligt den föregående barometern.

Nu tänker 21 procent av svararna ansöka om finansiering, när andelen under början av 2019 var en procentenhet högre. Även om de största förändring-

arna i tillgången på företagsfinansiering åtminstone för tillfället borde vara över, verkar den allmänna tillgången till finansiering ha stramats åt något. Inte mindre än 45 procent att respondenterna rapporterade att finansiärernas kreditpolitik har stramats åt.

Bankerna är den viktigaste finansieringskällan för SME-företag, men företagsfinansieringen håller småningom på att bli mångsidigare.

Det som gör situationen utmanande är att snabblåneföretag har ökat sin popularitet mest bland de nya finansieringskällorna. Sådana företag erbjuder finansiering på mycket varierande villkor, och hos en del är räntenivån mycket hög.

Nedskärningen av bankernas riskförmåga genom reglering har tvingat den offentliga sektorn att bära större risk. En del av detta nya system är låne-, garanti- och investeringsmedel som erbjuds av EU. Enligt barometern är de tillsvidare mycket dåligt kända bland finska SME-företag.

Digitaliseringen framskrider långsamt på SME-företag I SME-företagens användning av digitala tjänster och deras planer att ta i bruk sådana har skett bara små förändringar jämfört med den föregående barometern.

SME-företagen använder allt fler

Företagare i Finland 3/2019

digitala tjänster av olika slag, såsom köp i nätet, i sin affärsverksamhet.

Enligt barometer gör 36 procent inköp via nätet. Bara 14 procent har dock näthandel som en del av sin affärsverksamhet.

Nyttan med digitaliseringen har stigit något från den föregående barometern. Företagen anser att de möjligheter som digitaliseringen erbjuder affärsverksamhetens olika delområden i huvudsak är betydande eller tämligen betydande.

Förstärkningen av företagsimagen och uppnåendet av nya kunder finns bland de viktigaste av dessa.

Arbetsmarknadssystemet måste utvecklas Bland företagen anser 15 procent att det nuvarande avtalssystemet är helt välfungerande och 49 procent att det är tillräckligt välfungerande. Enligt 29 procent fungerar systemet inte väl. Sju procent av företagen anser att det nuvarande avtalssystemet inte alls fungerar.

En viktig iakttagelse är att starkt tillväxtorienterade företag är missnöjda med det nuvarande avtalssystemet. Bland dem anser 12 procent att systemet inte alls fungerar. Enligt 31 procent av de företag som vill växa i mån av möjlighet fungerar avtalssystemet inte väl. Dessa tillväxtföretag är särskilt viktiga för samhället, eftersom de skapar fler arbetsplatser än andra företag.

5

AKTUELLT

| FÖRETAGARNA I FINLAND

Vi företagare behöver gemensamt forum! Österbottens Företagarföreningens medlemsmöte godkände 1.7. enhälligt de stadgeändringar som vårmötet godkänt tidigare i vår. Detta betyder att föreningen avslutar intressebevakningen och verksamheten i dess nuvarande form. Österbottens Företagarförening ämnar fortsätta verksamheten i form av en understödsförening som ska dela ut bidrag till främst mikroföretag i regionen. Mångsidiga företagaren Anders Högberg i Larsmo berättar för Lisbeth Bäck om vikten av att organisera sig.

TEXT LISBETH BÄCK/KUSTMEDIA AB BILD AB STRANDIS OY

I

min företagarroll ser jag det naturligt att tillhöra en företagarorganisation. Vi behöver ett forum där vi får träffa likasinnade människor, företagare som på ett ungefär har samma frågeställningar och funderingar som vi andra. Att mötas, växla tankar och få ens inställning bekräftad är värdefullt. Vi behöver vara sociala, också i verkliga sociala sammanhang och inte enbart på sociala medier.

Många av oss är föreningsmänniskor av födsel och ohejdad vana. Det har format oss och har

inverkan när det kommer till att göra saker tillsammans. Kanske inte alla, men de allra flesta, företagare har behov av att knyta kontakter och skaffa större nätverk kring sin business. Att ösa ur den österbottniska kunskapsbanken när vi söker underleverantörer, tjänsteleverantörer eller samarbetspartners är en stor skatt. Att begära offert av, eller göra affärer med, någon som man skakat hand med eller träffat på en kurs inbegriper ett förtroendekapital vi inte ska underskatta.

Det företag jag kommer ifrån,

Strandis, ett multifunktionellt företag och en central mötesplats.

6

Företagare i Finland 3/2019

Ab Strandis Oy i Larsmo, blev tidigt medlem i Köpmannaföreningen i Jakobstad. Den tillhörde Finlandssvensk Handel, en organisation som upphörde med sin verksamhet. I samband med det anslöt vi oss till Österbottens Företagarförening. Nu när Österbottens Företagarförening avslutat sin verksamhet som företagarförening, ser jag ett medlemskap i Företagarna i Finlands som naturlig fortsättning. Det som är bra med centralförbundet är deras rådgivning och experthjälp. Den ska vi använda oss av när behov finns.

Ab Strandis Oy • beläget vid Stranden i Larsmo • har flera verksamhetsinriktningar • ägs i huvudsak av Anders Högberg, som också är VD. Tio procent av aktierna äger hans syster.

• restaurang med 120 plaster inomhus och cirka 300 utomhus • alla rättigheter och grymt god mat • har även en verksamhet vid Ådö med fiskförädling och fiskbod • eget fiskrökeri • driver camping i närheten av restaurangen • har en flytande farkost med bastu, M/S Gloskär • erbjuder vinterbad mellan oktober och april • har bybutik • erbjuder festservice

Fiskar i alla dess former har alltid varit viktiga för Anders Högberg.

Framöver hoppas jag på kompetenshöjande verksamhet som kurser, men också sociala arenor där vi företagare kan mötas. Att nätverka är dagens melodi och för företagarföreningar, liksom för andra föreningar, är det nu en utmaning att följa tiden, följa trender och vara modiga nog att stiga ur gamla mönster. Över tid har jag uppskattat kursverksamhet, resor, träffar, möjligheten att få vara med i styrelsearbete och att ha tillgång till ett proffsigt nätverk av rådgivare. I takt

med att övriga samhället har förändrats har sättet att nätverka blivit annorlunda, liksom vårt sätt att prioritera tid. Därför tror jag att en del traditionella verksamhetsformer har levt ut sin tid. Det behöver inte vara så uppstyltat tycker jag, kanske det är ok att fem eller tio personer inom samma bransch besöker en mässa tillsammans.

Det behöver inte vara en hel busslast för att det ska bli av.

Det jag förväntar mig av min företagarorganisation är fortbildning, nätverkande och social sam-

Företagare i Finland 3/2019

• antalet anställda är knappt tjugo personer vintertid och drygt trettio personer sommartid • utvecklas, renoveras och förändras nästan jämt.

• Anders Högberg studerar för närvarande till sommelier • mera info på www.strandis.fi

varo. Min önskan är också att man i svenska Österbotten värnar om svenska språket, nätverkar över språkgränser, men har förståelse för varandras identitet.

7

Xmotion erbjuder sina kunder högklassiga PT-tjänster För fyra år sedan beslutade Johanna och Vesa Vuorenmaa att grunda ett företag som erbjuder personlig träning. Samma dag som de fick FO-numret för sitt PT-företag visade också Johannas graviditetstest plus. Dessa fyra år har följaktligen varit fyllda med fart och sömnlösa nätter, men Johanna är ändå mycket nöjd med beslutet.

TEXT MARIANNE SUNDBLAD BILD EEMELI LINNA

Johanna Vuorenmaa stöder sina kunder i strävan efter bättre kondition och hälsa.

8

Företagare i Finland 3/2019

J

ohannas pappa var företagare under den svåra recessionen på 90-talet. Johanna säger att hon då tänkte att hon åtminstone aldrig vill bli företagare. Hon började arbeta inom handeln, hade chefsuppgifter och långa arbetsdagar. Motion hade alltid varit en kär hobby för henne, och vid sidan om sitt arbete höll hon, i 20 års tid, gruppmotionstimmar. På sin arbetsplats och under motionstimmarna märkte hon att människorna inte mådde bra. Arbetslivet var för hektiskt och de hade inte tid för avkoppling och motion. Småningom mognade tanken att arbeta med något helt annat och samtidigt hjälpa människor.

Gymhandledare och ”personal trainer” År 2010 började Johanna arbeta heltid som PT, ”personal trainer” eller personlig tränare, på olika gym. Hon tyckte om arbetet, men enligt henne var ramarna för verksamheten för strikta.

Allting skedde på gymmet, och den tid hon hade för de enskilda kunderna var ofta otillräcklig. En PT borde ju kunna göra det som kunden vill.

I slutet av 2013 träffade Johanna sin blivande man Vesa, som också jobbade som ”personal trainer”. De gifte sig 2014 och följande år grundade de tillsammans Xmotion, för att kunna förverkliga sin vision; att hjälpa människor må bättre.

I början visste de inte riktigt vad de ville koncentrera sig på. De provade på allt möjligt, från fitness-kunder till bantargrupper. Deras första lokal fanns i Vallgård, men just nu ligger företagets kontor i Stella Business Park i Alberga. I samma kontorsbyggnad finns ett gym, där kunderna kan träna om de så vill. Men Xmotion vill gärna utvidga sin verksamhet till annat än bara gymträ-

ning. Hellre vill Johanna och Vesa jobba på företag eller besöka sina kunder hemma hos dem. Johanna säger att deras kunder oftast är engagerade i allt annat än sitt eget välmående, och därför måste träningen finnas där kunderna själva finns – vara en del av deras vardag.

Veckomotion och besök på företag Största delen av Xmotions kunder är företag. Xmotion drar veckomotionstimmar i företagens egna lokaler eller håller kurser åt de anställda. Ett företag drar nytta av att de anställda mår bra, och därför vill många företag idag exempelvis erbjuda sina anställda möjligheter till motion. På arbetsplatsen kan Xmotion till exempel gå genom de anställdas vardag och ge enkla och konkreta tips om hur de kan må och orka bättre.

Xmotions verksamhet begränsar sig inte bara till motion. En tyky-dag på ett företag kan till exempel omfatta föreläsningar om hälsosam kost och olika mätningar, såsom en kroppssammansättningsmätning. De anställda kan sedan, om de vill, själva köpa til�läggstjänster av Xmotion, till exempel en bedömning av sina matvanor. Många av företagets privatkunder har blivit kunder just på det här sättet.

Fast företagets verksamhet koncentreras till huvudstadsregionen, håller Johanna och Vesa också kurser i företagskundernas lokaler i olika delar av landet.

Att vara företagare När företaget inledde sin verksamhet tog Johanna och Vesa ett lån från Finnvera för att skaffa utrustning. I år kan de betala bort lånet. Johanna medger att de den första tiden som företagare mycket långt levde på hennes mo-

Företagare i Finland 3/2019

”Det viktigaste är att förstå kundernas önskemål och målsättningar.” derskapspenning. Enligt Johanna var det inte helt enkelt att starta ett företag som gravid hon somnade nästan stående ibland. Nu är barnet på dagis och företaget har en etablerad kundkrets.

Johanna och Vesa hinner inte ta hand om hela verksamheten själva, eftersom till exempel gruppmotionstimmar på företag alltid hålls samma tid: tidigt på morgonen eller genast efter arbetsdagen. Därför anlitar de ungefär fem underleverantörer, som håller timmar och erbjuder ”personal training”.

Marknadsföring Speciellt mycket marknadsföring har Xmotion inte behövt göra. Viktigt är naturligtvis att ha välfungerande och attraktiva hemsidor. Nuförtiden är också Facebook och Instagram ett måste.

En verkligt viktig marknadsföringskanal har varit MTV:s program Huomenta Suomi. Xmotion har under tre somrar dragit sommarträningar i tv-programmet. Dessa korta träningssnuttar finns även tillgängliga på YouTube. Många av kunderna har hittat Xmotion den här vägen.

Dessutom jobbar Xmotion som ”wellness concierge” på hotell Kämps Kämp Club. Det innebär att företaget bland annat, på beställning, fungerar som PT för hotellkunderna.

Johanna är nöjd med företagets situation idag. De har hittat sin nisch. Det viktigaste är att förstå kundernas önskemål och målsättningar. Då är det lättare att stöda kunderna på bästa möjliga sätt i deras strävan efter bättre kondition och hälsa samt allmänt välmående.

9

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Från flitpeng till företagare Företagande kan vara ett sätt att stärka självförtroendet.

Om man hittar sin nisch och märker att andra har nytta och glädje av den, växer man själv som människa. Det menar Stina Österbro, som nu är inne på sitt femte år som företagare och precis har gjort om sin tioårsplan till en femårsplan.

TEXT OCH BILD SUSANNE SKATA

Stina Österbro ser fram emot företagarlivet.

Ä

ventyrsrullare, föreläsare, försäljare, teamledare och samtalsstödjare.

Stina Österbro i Korsnäs har en bred palett i samstämmiga toner på sin lyra. Hon är utbildad merkonom, tradenom och erfarenhetsexpert och har jobbat korta perioder på många olika arbetsplatser i flera års tid. Istället för lön har hon fått arbetsersättning, så kallad flitpeng. Varje gång med förhoppningen att det handlar om en inkörningsperiod som senare ska

10

leda till ett riktigt jobb.

– Nu söker jag inga jobb längre, konstaterar Stina. I alla fall inte bara med betyg. Det går bra tills det kommer fram att jag är rullstolsburen, då börjar arbetsgivarna tyvärr tveka.

Stina Österbro föddes med ryggmärgsbråck, en fysisk funktionsnedsättning som gjort att hon rullat fram genom livet. Underlaget har inte alltid varit jämnt, varken fysiskt eller mentalt. Stina trivs ute i naturen och har med assistans och

Företagare i Finland 3/2019

vänner rört sig mycket ute i skog och mark. Stötestenarna mentalt har varit omgivningens rädsla och osäkerhet kring att möta rullstolsburna.

Den erfarenhet Stina har samlat på sig på de många arbetsplatserna använder hon idag till att bistå arbetsgivare och företagare med kunskap om hur man bemöter rullstolsburna och hur man kan anpassa miljön för alla.

En metod är att åka ut till arbetsplatser och låta folk pröva på

hur det är att ta sig fram i rullstol.

Det är ett effektivt sätt att skapa förståelse och i förlängningen avdramatisera anställning av rullstolsburna.

– Tyvärr finns det många gamla fördomar i omlopp ännu, säger Stina. Jag har själv länge levt med dåligt självförtroende, antagligen påverkad av omgivningens tysta blickar. Nu då jag börjat dela med mig av mina upplevelser och märker att folk har nytta av det, blir jag själv stärkt. Det har lett till att jag vill jobba mera med den här typen av verksamhet, så jag hoppas fler vågar ta kontakt och samarbeta med mig.

Sminkförsäljare på gala Vid sidan av sina ”flitpengsjobb” började Stina för många år sedan sälja hudvårdsprodukter, smycken och kläder för Avon Cosmetics. Idag är hon teamledare för ett stort antal försäljare i Finland och stöttar och ger råd och skolning åt dem. Hon säljer också själv och gillar den sällskapliga biten, där hon får ge personlig service åt sina kunder.

– Jag fastnade för Avons förmånliga och kvalitativa produkter,

berättar Stina. Sedan gillar jag att företaget sysslar mycket med välgörenhet också, det känns meningsfullt.

Den öppna atmosfären inom Avon har förvånat och glatt Stina Österbro. Hon har fått delta i deras galor ”trots att hon sitter i rullstol”.

– Det är klart att du ska vara med sa de, minns Stina. Det var mycket som skulle klaffa, tider och resurser med assistenter, kommun och allt. Inte så självklart för mig, men otroligt roligt att få vara med.

Företaget, Stinas försäljare och hennes kunder har gjort henne mera öppen och lärt henne att ta för sig.

– Idag är jag ute på marknader och evenemang och säljer och så har jag en egen webshop, säger Stina. Då främmande människor tar kontakt, växer mitt självförtroende.

Samtalsstödjare åt ensamma Till Stina Österbros tyngre erfarenheter hör den ständiga rädsla och oro som tillkommer för den som lever nära missbrukare. Hon är anhörig till alkoholmissbrukare och levde i många år med tystnaden, skammen och den medberoen-

Med sitt företagande spränger Stina Österbro gamla fördomar om rullstorsburna.

des smygande med flaskor. Efter sin egen rehabilitering utbildade hon sig till erfarenhetsexpert.

– Steget att våga börja prata är svårt, men nödvändigt att ta, säger Stina. Idag mår jag så mycket bättre och framöver kan jag dessutom stödja andra. Jag har redan fått feedback av två missbrukare som menar att jag hjälpt dom mot ett nyktrare liv.

I sitt företag planerar hon att utveckla en samtalstjänst för funktionshindrade personer.

– Jag vill hjälpa de som är ensamma, säger Stina. Man behöver inte bli sittande innanför sina fyra väggar bara för att man går på hjul.

Det är fullt möjligt att bygga upp ett socialt nätverk som sträcker sig utanför de alltför få assistanstimmarna.

Som de flesta småföretagare har även Stina Österbro alltså flera kanaler i sitt företagarutbud. Just nu är det fullt upp med utveckling.

Den kommande tioårsplanen har snabbats upp och inom fem år ska Stina ha utvecklat sitt företag till ett heltidsjobb. De gemensamma nämnarna för hennes verksamhet är erfarenhets- och kunskapsspridning. Hennes unika kombination av insikter inom tillgänglighet och missbruk kan ge företagare och arbetsgivare bredd på sina arbetsplatser och Stina många spännande möten.

– Det sociala är nog det roligaste med företagandet, skrattar Stina.

Rullstolsbanan är lätt för Stina och en nyttig utmaning för gående.

Företagare i Finland 3/2019

11

NYLANDS FÖRETAGARE Spaet, som bland annat har en 25 meter lång bassäng, öppnade i april 2017.

Upplevelserna i centrum Investeringar i serviceutbudet har visat sig vara vägen att gå för Regatta Spa Hotel. Folk är i dag hälsomedvetna och vill gärna satsa en slant på sitt välmående.

TEXT MIA BERG-LUNDQVIST FOTO PETER LUNDQVIST

U

nder 2018 hade Regatta Spa i Hangö dryga 18 000 besökare. I år kommer man troligtvis att landa på ungefär samma siffra, men målet är inte bara att få så många besökare som möjligt.

– Vi arbetar målmedvetet med att bygga en av Nordens bästa spaoch resortanläggningar. Mer än att öka antalet besökare, handlar det om att utveckla tjänsterna så att gästerna vill komma på nytt och göra mer än bara simma, förklarar Lars Sonck, business manager för Regatta Spa Hotel.

Hangö, som ligger på Finlands sydligaste udde, är lite unikt i och med att man har ett eget, privatfinansierat spa, trots stadens ringa storlek med endast 8.400 invånare. Det är nu dryga två år sedan man slog upp sina dörrar för allmänheten. Starten har varit lovande.

– Speciellt behandlingssidan har gått bättre än våra kalkyler. Det

12

är också här vi ser potentialen att växa, säger Sonck.

Många lärdomar Bolaget Regatta Spa består av 450 aktier. I dagsläget äger privatpersoner ungefär 150 av dessa. Regatta Spa Hotel, som totalrenoverades och byggdes om år 2012, innehar

”Logikapaciteten en utmaning” en stor del av de övriga aktierna och de är aktiverade för hotellets gäster. Under sommarmånaderna är bassängavdelningen reserverad enbart för aktieägarna, ett system Sonck beskriver som vettigt. Hotellet planerar utvidga med ett annex med minst trettiosex nya rum.

– Det innebär att det finns ytterligare ett hundratal människor som kommer att använda spaet. Vi börjar då nå en optimal kapacitet, inte

Företagare i Finland 3/2019

bara för sommaren, utan även för vintern, förklarar han.

Under årets övriga nio månader är bassängavdelningen öppen för allmänheten och bland stamkunderna finns även många lokalbor.

Vad har lärdomarna varit så här långt?

– Första året bjöd på många överraskningar. Det handlade om allt från att lära sig olika tekniska system, i vilka cykler spaet ska städas till att optimera öppethållningstiderna.

Nu börjar man ha bra rutiner och kan fokusera på hur man kan vidareutveckla verksamheten.

Upplevelser i centrum Sonck kom själv med i bilden år 2016 och vid samma tidpunkt framfördes tanken att man borde ta med någon som hade erfarenhet av att bygga upp behandlingssidan. Efter diskussioner föll lotten på det tyska bolaget Babor. Man

Lars Sonck, Business Manager för Regatta Spa Hotel, är nöjd över hur verksamheten utvecklats.

Spaet ligger mitt i centrum, men kan trots det bjuda på magnifik havsutsikt.

kände att de stod för samma värden som Regatta Spa. Dessutom är Babor familjeägt, vilket långt påminner om ägarstrukturen för Regatta Spa Hotel, som i princip också har två familjer i bakgrunden.

– Vi är i dag det enda ”Babor Signature-spaet” i Finland. Babor finns också på Viking Line, men det ser vi att stöder vår verksamhet, eftersom vi har ett samarbete. Vi finns med på Viking Lines hemsidor och de tar grupper till Hangö, berättar Sonck.

När spaet byggdes sågs det som ett viktigt komplement till hotellet. Man ville att gästerna skulle erbjudas mer än bara logi. Hotellets och spaets nyaste satsning är ett samarbete med Finnair. Hangö finns med i deras nya portal Travel Nowhere, som förväntas bli Finnairs starkaste försäljningsverktyg i framtiden. Här är det upplevelserna som står i centrum, man säljer en aktivitet framom en destination per se.

Portalen är långt riktad mot Asien.

– Innan årets slut ska det vara möjligt att via Travel Nowhere boka exempelvis en tur i skärgården eller spa-aktiviteter i Hangö, säger Sonck.

Behöver flera rum Trots att Hangö har mycket att erbjuda utländska gäster, speciellt i form av naturupplevelser, utgör logikapaciteten ett hinder i nuläget.

Hotellet med sina 48 rum har en beläggningsgrad på 95 procent sommartid och 62 procent under hela året. I praktiken innebär det att redan en busslast med turister skulle fylla upp hela hotellet.

– I dagsläget har vi mycket företagskunder, men också unga par som kommer på olika slags retreats. Vi ser klart att teman kring hälsa är något som drar. Det är en nisch på frammarsch, säger Sonck.

Hur ser du att spa-sidan kommer att utvecklas?

– Naturen är ju vårt trumfkort.

Trots att vi ligger centralt, kan vi bju-

Företagare i Finland 3/2019

da på fina havsvyer. Vi har övervägt att bygga en uppvärmd utomhuspool på terrassen. Det kunde vara exotiskt att vintertid sitta utomhus i en varm pool och beskåda stjärnhimlen.

Sonck nämner också planer på ett utomhusgym.

– Det finns redan ritningar på de här projekten, som inte borde vara en stor kostnadsfråga, avrundar Sonck.

Regatta Spa •• Har cirka 15 anställda, med hotellets personal uppgår styrkan till 33.

•• Antalet besökare i spaet 2018 uppgick till dryga 18 000.

•• Omsättningen 2018 var cirka 600 000 euro.

13

HELSINGFORS FÖRETAGARE

Från brådska tll kaos?

Tygla stressen i tid Om känslan av stress ständigt är närvarande är det dags att fundera på orsakerna och ta bättre kontroll över vardagen. Utdragen brådska och stress orsakar svårigheter och i värsta fall sjukdomar. Rensa bort brådskan med den erfarna företagaren Juha Valkamos råd.

TEXT: JAANA TIHTONEN BILDER: JAANA TIHTONEN OCH ADOBESTOCK

”M

er arbete än tid” – så sammanfattar Juha Valkamo defintionen av brådska. Valkamo föreläser om tidshantering. Enligt honom har människor ofta bra koll på grunderna i tidshantering, men att göra en förändring och ersätta de inrotade vanorna i vardagen är svårt – särskilt då det finns många orsaker till stressen.

14

Valkamo är orolig över den rådande stresskulturen och kraven som omgivningen skapar. Många vet inte vad de verkligen vill och lägger slutligen sin tid på fel saker. Andra är å sin sida rädda för att inte räcka till och för att misslyckas. Låter det bekant?

För att få grepp om stressen uppmuntrar Valkamo att man funderar över och skriver upp orsaken till den egna stressen. Vad är det som orsakar stress i vardagen som företagare och hur kan man tygla känslan av stress?

– Fundera över vad som är viktigast och vad du själv skulle ändra på i din tidshantering, tipsar Valkamo.

Förändring sker endast genom handlingar och upprepande av dessa.

Valkamo rekommenderar att man inleder planeringen av tidshanteringen genom att skapa en så kallad nollpunkt.

Företagare i Finland 3/2019

Det innebär att man stannar upp i livet och sammanställer en arbetslista över alla måsten i företagsverksamheten och i det personliga livet.

– Om man inte skriver upp sakerna snurrar de runt och rinner över i huvudet, orsakar stress och tar energi.

Då listan är klar kan den förädlas genom att man prioriterar uppgifter.

Till en början är det dock viktigast att skriva upp precis allt i ett hanterbart format och visualisera den nuvarande situationen för sig själv.

Företagarens arbetsmängd kan ibland kännas överväldigande då företagaren själv ansvarar för affärsverksamheten. Därför uppmuntrar Valkamo att man funderar på om det finns något på den egna arbetslistan och i företagets verksamhet som kunde lämnas ogjort. Det lönar sig att klargöra för sig själv vilket det mest centrala arbetet i ens verksamhet är. Det ska man fokusera på, eftersom uppgifter som är mindre viktiga enkelt kan ta upp ens tid.

– Kolla upp din tidstjuv, även i ditt eget ledarskap. Fundera på vilka rutiner som ingår i företagsverksamheten.

Det är enkelt att skapa rutiner, men vad

sker om man en del av tiden koncentrerar sig på svårare saker, sådana som utvecklar affärsverksamheten? Det är utmanande att göra val, men det är absolut nödvändigt.

Arbetsdagen borde delas upp enligt när det är mest lämpligt för en själv att sköta vissa uppgifter. En del kör igång sin dag med hjälp av rutinärenden, medan andra vill sköta undan de svåraste uppgifterna först. Valkamo tipsar om att starta dagen med framgångar, eftersom tidshantering till stor del hänger på att motivera sig själv: genom att skapa bra ”feeling” rullar arbetet på smidigare.

Arbetet kan ibland ändra form och bli en outhärdlig arbetsbörda. Det är bra med stress i lämplig mängd, men det är också viktigt att lära känna sina egna gränser. Företagaren måste lära sig knep som föder arbetslust, men samtidigt även planera in stunder för återhämtning.

– Utan återhämtning kommer utbrändhet. Reservera alltså tid för reflektion och lycka. Börja med att sluta tala om stress, summerar Valkamo.

Företagare i Finland 3/2019

Juha Valkamo är direktör för kundrelationer på Kissconsulting Oy. Han har en lång karriär som familjeföretagare och verkställande direktör på det som tidigare hette Oy Primula Ab. Juha är expert på ledarskap och jobbar som coach med expertis inom strategiarbete, ledarskap och styrelsearbete.

Han driver även olika innovationsprojekt.

15

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

Välmåendevokabulären – små ord med stor betydelse Mitt arbete kretsar kring två huvudteman: människors välmående och det svenska språket. Mellan dessa finns väl inga beröringspunkter, eller? Låt mig presentera fyra ord som inverkar på både ditt eget och andras välmående.

TEXT OCH BILD TOVE HAGSTRÖM

16

Företagare i Finland 3/2019

Vilja Ditt liv blir roligare om du vet vad du vill, vad du behöver och vad du mår bra av. När du vet det själv, kan du också tydligare kommunicera det utåt. Då kommer du att få allt mer av det du vill ha och mindre av det du inte önskar dig. Ett magiskt ord är alltså vilja. Jämför följande meningar med varandra: 1) Jo, jag kan göra det. – Jo, jag vill göra det. 2) Jag måste gå hem nu. – Jag vill gå hem nu. 3) Barnen behöver mig just nu. – Jag vill vara med mina barn just nu.

Det är klart att det också finns andra betydelseskillnader som inverkar i exemplen ovan. Kanske du absolut inte vill gå hem, men känner att du måste. Jag hävdar att det lönar sig att känna efter vad du innerst inne vill och menar när du säger att du måste något, eller erbjuder dig att ställa upp för någon annan.

Men Ord nummer två är men, ordet med hög gnällfaktor. Gör ett försök, t.ex. under ett möte, att undvika ordet men. Det är umanande och därför så roligt. (Notera att jag nyss kunde ha skrivit: Det är utmanande, men det går.)

Jämför: 1) Den här idén är bra, men hur ska vi få den att fungera?

– Den här idén är bra, och nu ska vi tillsammans fundera på hur vi får den att fungera. 2) Det är enkelt att sitta här och planera, men vem ska ta tag i saker och se till att något blir gjort? – Det är enkelt att sitta här och planera, och för att förverkliga planerna behöver vi också göra upp en gemensam att-göra-lista. Utan ”men” händer det helt enkelt mera!

Inte Jag utmanar också dig och dina kolleger att slopa ordet inte. Jämför: 1) Det här projektet framskrider inte. – Jag önskar att vi fick fart på det här projektet. 2) Du föl-

Tove Hagström, FM, lärare, psykodramatiker och företagare i Yttra.

Hon handleder och inspirerar grupper och människor på väg mot ett gladare liv.

jer inte det vi avtalat om. – Behöver du hjälp med uppgiften? 3) Jag vill inte vara projektledare. – Jag vill vara en medlem i arbetsgruppen.

Det lär vara så att våra hjärnor inte uppfattar ordet inte! Även inom barnuppfostran strävar många efter att säga vad barnen borde göra, i stället för det oönskade beteendet. Uppmaningen Spring inte! blir då t.ex. Gå lugnt!

Tack Det fjärde ordet är tack. Börja med att lära dig känna tacksamhet och gå sedan över till att tacka andra omkring dig. Hitta allt du kan känna dig tacksam och glad över och fokusera på det: Tack för att jag har ett jobb och får lön. Tack för att jag har en kort arbetsdag idag.

Tack för att jag har en säng att sova i. Tack för att min förkylning gått om. Det går bra att börja med rik-

Företagare i Finland 3/2019

tigt grundläggande saker. Om du är ihärdig kommer du att märka att hela din dag är full av saker du känner tacksamhet för! Tacka sedan dina medmänniskor och kolleger när de hjälper dig, och när de lyfter fram brister i ditt arbete. Tacka dem också när det känns som att det egentligen är du som borde få ett tack. Genom att du är tacksam kommer de flesta att bli välvilligt inställda till dig. Gemenskapen förbättras och genom exemplets makt börjar också du få tack.

Tycker du det låter som att jag uppmanar dig att vara falsk, manipulativ och inställsam? Jag påstår att det här inte handlar om att ljuga, utan om att uttrycka en viss synvinkel i stället för en annan. Jag utmanar dig alltså att formulera dig annorlunda och uppmanar dig ändå att bara säga sådant som du på riktigt tänker och menar.

17

FÖRETAGARNA I SÖDRA ÖSTERBOTTEN

Vi spelar roll i staden Angeligue Irjala är VD för Kristinestads Näringslivscentral.

– Vi finns till för företagen och för turismen i Kristinestad och vi vet att det vi gör spelar roll.

TEXT OCH BILD LISBETH BÄCK/ KUSTMEDIA AB

Samarbetet mellan staden och näringslivscentralen fungerar utmärkt. Mila Segervall, stadsdirektör i Kristinestad, och Angelique Irjala i samspråk.

A

ngelique Irjala jobbade vid Företagshuset Dynamo med olika projekt vid tiden, år 2012, då Kristinestad beslöt bilda näringslivsbolag. Bolaget behövde en marknadsföringschef, Angelique sökte och fick jobbet. Tillsammans med dåvarande verkställande direktören Raimo Mansikkamäki byggde hon ramar för verksamheten. I

18

dag är hon själv VD och brinner för de uppgifter hon har.

– Vi började från noll kan man säga. Vi jobbar med och för stadens företag, med turismen och med marknaderna. Hos oss möjliggörs en rätt snabb beslutsprocess och det passar företag. De, liksom jag själv, har inte tålamod att vänta, ler Angelique Irjala. Vi skjuter inte vilt utan försöker träffa rätt i det vi gör.

Företagare i Finland 3/2019

Vår litenhet ger flexibilitet och verksamheten är mångsidig.

För företag och turism Centralens främsta uppgift är att vara till stöd för företagen, rådge och jobba för tillväxt. Hjälpa nya företag, knyta kontakter, hämta impulser utifrån. Bland annat.

– Vi lyssnar till företagarnas behov och önskemål, säger Angelique.

Näringslivscentralen verkar fysiskt i ett av stadens genuina trähus.

der, åldrande befolkning och brist på arbetskraft.

– Vi jobbar på det, konstaterar Angelique. Vi närmar oss skolor och ungdomar, vi skapar förutsättningar för vård och omsorg om äldre. Vi jobbar hårt med att skapa mervärde för att leva, jobba och bo i Kristinestad.

Vi gör det på olika sätt. Vi rör oss på fältet, vi ordnar projekt som gynnar näringslivet, vi ser till hela samhällsbilden, nätverkar mot myndigheter. Vi skapar oss utrymme på marknaden kan vi säga, eftersom vi ännu är ett ungt näringslivsbolag. Det går bra.

Irjala konstaterar att det är en utmaning att jobba med företag.

De har ont om tid för utveckling då de är bundna till den egna verksamheten och till produktionen, i vissa fall varje dag i veckan. Näringslivscentralen försöker i alla fall nå och övertyga företagarna om den potential man har att hjälpa dem.

Fyra välbesökta marknader Näringslivscentralen gör bland annat regelbundna företagsbesök, driver projekt kring generationsväxling och kring ökat samarbete mellan högskolor och företag.

Angelique jobbar för närvarande bland annat med utveckling och framtid för området kring Björnholmen och Pohjolan Voima.

Det finns över 600 registrerade företag i staden och av dem är minst 400 aktiva företag.

Den tidigare turistföreningen slogs ihop med näringslivscentralen, vilket innebär att den sköter tu-

ristärenden och arrangerar marknader. Det senare nämnda genom underleverantör som sköter det praktiska kring marknaderna.

– Kristinestad har fyra mycket välbesökta marknader per år. Regelverken för marknadsarrangemangen är nuförtiden rigorösa gällande till exempel räddningsplaner och elförsörjning, berättar Angelique.

Omtyckta Öppna Portar, då hela staden sjuder av liv, ordnas av stadens fritidsavdelning i juni varje sommar.

Det goda livet Staden lever under hela året och lever upp extra under sommarmånaderna. Turister är en del av sommaren, liksom villaägare som tankar energi i bästa Cittaslow–anda.

– Besökare kommer hit för trähusmiljön, för lugn och ro, berättar Angelique. För att bara vara och för att varva ner. Trenden kal�las Slowturism och är ett fenomen som röner framgång i hela världen just nu. Vi erbjuder det goda livet.

Genuina miljöer, annorlunda hotell, tid och rum för eftertanke. Det här är förstås jätteviktigt för våra företag, som anlitas av turister och återvändare.

Utmaningar för Kristinestad är, likt inom andra kommuner och stä-

Företagare i Finland 3/2019

Länk mellan näringsliv och samhälle I den egna marknadsföringen står att läsa: ”Vi ger råd och stöd till befintliga och nya företag, hjälper till när företag ska grundas, främjar frågor som rör kompetensutveckling och vi vill skapa ett bra företagsklimat i Kristinestads kommun. Vi arbetar med skolor och företag för att hjälpa vår ungdom att se sin egen potential. Vi fungerar också som en länk mellan näringsliv och samhälle och som ett forum där företag, politiker och tjänstemän kan möta varandra. Vi hjälper dig att delta i Kristinestads affärsliv – oavsett om du vill skapa ett nytt företag eller utveckla din befintliga verksamhet.”

Idag jobbar sju personer vid näringslivscentralen, flertalet av dem med projekt. Styrelsen leds av ordförande Heli Nevala och i styrelsen sitter Per–Erik Englund, Bengt Berglund, Bjarne Grynngärds, Kristiina Itälaakso, Katarina Rosenback, Henrik Ådjers och Sami Öström.

Angelique Irjala tycker mycket om sitt jobb.

– Ingenting är statiskt här. Jag trivs med att det är så omväxlande. Ta kontakt!

19

MELLERSTA-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Företagaren Annika Rak certifierar de första svenskspråkiga coacherna.

20

Företagare i Finland 3/2019

Cambridge är inte en bantningskur – det är bantningsKUL Företagaren Annika Rak håller ögat på människors viktminskning, både i Finland och Sverige, genom företagen Cambridge Ohjelma Finland Oy och Cambridge Viktprogram Sverige Ab. TEXT NINA NIEMI BILD CAMBRIDGE OHJELMA FINLAND OY

F

öretagen erbjuder varaktig viktminskning genom kostrådgivning, coachning och måltidsersättningar.

Huvudkontoret är beläget i Jakobstad och filialer – eller ”Banterier” – finns i Helsingfors, Tammerfors, Kuopio, Nykarleby och snart även i Åbo.

– Vi har 15 heltidsanställda och 107 privatföretagare, berättar vd Annika Rak. Av företagarna jobbar 70 % heltid. De jobbar med bantning för att det är otroligt kul. Det kräver stort mod att välja att hjälpa överviktiga. Den som vågar, vinner.

Bantningsprodukten utvecklades av Dr. Alan Howard redan år 1954.

Moderbolaget grundades 1985 i England och Cambridge landade i Finland år 2004. Rak tog in Cambridge som en del av sin personal trainer–tjänst i början av 2006 och fick på det sättet en stabilare ekonomi i sitt PT–företag.

– Jag blev tillfrågad om jag vill leda verksamheten i september 2008, berättar Rak. Efter att ha sett effekten av sättet att jobba med en bantningsprodukt tackade jag snabbt ja. Senare uppstod en starkt nedåtpekande kurva även i Sverige och ägarna bestämde sig för att lägga ned verksamheten. Jag ville då testa om våra finska arbetsmetoder funkar också i Sverige.

man inte känner till ämnet.

– Vi berättar vad, hur och varför på ett begripligt, hanterbart och mätbart sätt, säger Annika.

Hon har skapat innehållet till Cambridge i Finland genom att anlita experter på olika områden. Målsättningen var att ta fram ett sätt för bantaren att permanent gå ned i vikt. Det lyckas man med genom insikt och lärdom under bantningen.

– Vi behövde även verktyg för företagare att lyckas bra som entreprenörer, konstaterar Rak.

Idag är 70 % av finländarna är överviktiga och cirka 20 % av dessa vill göra något åt saken. Det innebär att Cambridge har långt över en halv miljon människor som de ännu inte nått med budskapet: ”Det är möjligt!”.

– Det är inte hur man har det, utan hur man tar det. Så tänker jag om företagandet. Och var aldrig rik-

Raks erfarenhet är att man inom hälsofostran, i privata sektorn och i många medier ser på bantning som något omöjligt, ofta för att

tigt nöjd, bli alltid lite bättre, tycker Annika Rak.

Hon hoppas att folk vågar prata öppet om övervikt och säga att det är ok att banta.

– Om 70 % av de som tillfrågas vill banta, vore det ju helt kanon om man kunde göra det på arbetsplatsen, konstaterar Rak. Motion är bra, men ytterst sällan minskar den vikten. Vi har ett företagsprogram som sänkte sjukfrånvaron med hela 41 % i ett lokalt företag. Även i den gruppen förvånades personerna över hur roligt bantning är.

Cambridge använder ständigt sig av digitaliseringen och sociala medier. Under hösten ska företaget flytta in i nya utrymmen i Jakobstad och man öppnar snart ett nytt ”Banteri” i Åbo.

– Jag strävar efter att vi ska bli tio gånger större i framtiden, berättar Annika Rak med glimten i ögat.

Tre coacher på plats vid filialen i Tammerfors.

Företagare i Finland 3/2019

21

Skapa mervärde genom storytelling ”Anlita mitt företag. Jag är kundvänlig, flexibel och effektiv.” Alltför många företagare marknadsför sig på samma sätt idag. Visst är orden som används fina, men när alla säger samma sak urvattnas betydelsen snabbt.

Och vem skulle egentligen marknadsföra sig som kundfientlig, oflexibel och ineffektiv?

I

stället för att bara slänga ur sig klyschor och trevliga ord, når företagare mycket bättre fram om de använder sig av storytelling.

Det innebär att man berättar vad orden betyder i den egna verksamheten. Vad innebär det egentligen när man säger att man erbjuder god kundservice, att man tar ansvar för miljön eller att man erbjuder snabb leverans? Beroende på ens egen värdegrund och erfarenhet kan de här begreppen tolkas olika. Därför är det viktigt att som företagare exemplifiera genom att berätta för sina kunder om tillfällen när de här värderingarna synts i verksamheten. Istället för att säga ”Vi löser era problem snabbt”, kan man berätta om den gången då en kund överraskades av hur otroligt snabb service man erbjöd. En annan kund, som hör en sådan historia, kommer själv till slutsatsen att företagaren är snabb med att verkställa sina löften. Den insikten kommer att väga mycket tyngre än att företagaren skriver orden på näsan, utan att någonsin bevisa orden genom handling. Förutom att en historia ger konkreta exempel som kunden kan ta till sig, når den också oftast läsaren på ett sätt som är bestående.

En historia som väcker känslor hos åhöraren lägger sig i minnet och kan skapa en positiv image av företagaren en lång tid framöver.

ALLTFÖR OFTA FÖRLITAR SIG FÖRETAGARE på att det räcker att marknadsföra sig med pris och

22

öppethållningstider. Tyvärr är den tiden förbi. Idag är internet öppet 24 timmar om dygnet och hur låga priser man än erbjuder finns det en risk att en stor kedja har tagit in ett lager som kan erbjudas till ett ännu lägre pris. Konkurrenskraften sitter numera i vilket mervärde man kan ge produkten eller tjänsten. Det mervärdet kan spridas genom storytelling. Låt säga att du är en mikroföretagare som erbjuder massagetjänster. Om du bara säger vilket pris du tar och när du är tillgänglig, ligger du antagligen på samma konkurrensnivå som de flesta andra massörer i området.

Om du istället kan berätta om hur du häromdagen stötte på en glädjestrålande kund på stan, som med tårar i ögonen berättade att hon äntligen kan krama sina barnbarn igen efter att du behandlade hennes axel, så kommer den historien att skilja dig från mängden. En enkel historia kan förmedla en känsla som visar vilken skillnad din produkt eller tjänst har gjort för någon.

STORYTELLING ÄR ett kostnadseffektivt sätt att särskilja sig, vilket gör metoden speciellt passande för mikroföretagare med låg marknadsföringsbudget. Det är också i de små företagen som de personliga historierna lätt kan plockas fram.

I Österbotten finns det otaliga mikroföretagare som har spännande historier om varför de startade sin verksamhet, vad som driver dem och hur deras vardag ser ut. Tyvärr Företagare i Finland 3/2019

ser alltför många företag ändå likadana ut när man googlar dem.

STORYTELLING HAR FUNNITS i alla tider och är i sig inget nytt. Utmaningen är att medvetet använda historier i sin marknadsföring. Det finns alltför många massörer som berättar historier som den ovan runt kaffebordet på jobbet, för att sedan återgå till att kommunicera ut pris och öppethållningstider åt kunderna. I syfte att hjälpa mikroföretagare att få upp ögonen för business storytelling drivs därför projektet StoryBOOST (1.9.2018– 31.12.2019) vid yrkeshögskolan Centria i Jakobstad. Storytelling som marknadsföringsmetod passar bra i regionen, där det finns en lång tradition av sagor och sägner som inte är främmande för varken företagare eller kunder. Projektet, som finansieras av Leader Aktion Österbotten och Niilo Helanders Stiftelse, har blivit väl mottaget och redan engagerat närmare hundra mikroföretagare genom föreläsningar och workshoppar. Ett av projektresultaten är ett arbetshäfte för mikroföretagare som vill inspireras och lära sig mer om storytelling. Häftet kommer kring årsskiftet att kostnadsfritt delas ut vid nyföretagarcentraler runtom i Österbotten. Målet är att inspirera de österbottniska mikroföretagarna att våga dela med sig av sina unika historier och erbjuda sina kunder produkter och tjänster med ett äkta mervärde.

TEXT PERNILLA HOWARD, PROJEKTLEDARE VID YRKESHÖGSKOLAN CENTRIA

Bättre lösningar för företagare genom samarbete Som medlem i Företagarna i Finland får du omfattande försäkringsförmåner för ditt företag och din familj.

Elo är Fennias partner inom arbetspensionsförsäkring. Vart tredje finländskt företag och över 40 procent av företagarna har sina arbetspensionsförsäkringar hos Elo.

Pröva du också vår service och kontakta oss.

Ring 010 503 8818, mån–fre kl. 8–17. Ta även del av www.fennia.fi/fif.

Ny guide hjälper till att identifiera och bekämpa bedrägerier riktade mot företag Företagarna i Finland har gett ut en guide som hjälper till att identifiera och bekämpa olika bedrägerier.

Bedrägeribrottsligheten och bedrägerier riktade mot företag har ökat betydligt de senaste åren.

TEXT TIINA RANTAKOSKI OCH BILD FÖRETAGARNA I FINLAND

24

Företagare i Finland 3/2019

D

en nyligen publicerade guiden presenterar de vanligaste bedrägerierna riktade mot företag.

Exempel på dessa är katalogbedrägerier, bluffakturor, identitetsstölder och VD-bedrägerier.

Chefen för lagstiftningsärenden, Tiina Toivonen, uppmanar företagare att bekanta sig med guiden. Den ger klara råd i bedrägerifall.

– Vi berättar vad man bör göra om man råkar ut för bedrägeriförsök eller märker att man blivit lurad. Vi ger klara direktiv för de olika bedrägerisätten.

Toivonen anser att guiden är mycket nödvändig.

– Bedrägerierna gällande katalogtjänster orsakar i sig en räkning på över 20 miljoner euro årligen för företag.

Erbjudan om diffusa katalogtjänster är den vanligaste formen av vilseledande marknadsföring.

Särskilt personer som nyligen grundat eller köpt ett företag kan råka ut för ett bedrägerikaos.

– Vanligtvis är rådet att man genast bör göra en reklamation och kräva att få lyssna på inspelat samtal. Det här bidrar ofta till att försäljaren ger upp, berättar Toivonen.

VD-bedrägerier vanliga En bedrägeriform som blir allt vanligare är VD-bedrägerier.

Yrittäjät.fi berättade nyligen om ett företag där en ny arbetstagare trodde sig ha fått tillstånd av den verkställande direktören och betalade en bluffaktura på 9 000 euro.

Antalet identitetsstölder av företag ökar kraftigt. Det som gör dessa svåra är att företagets kostnader kan stiga upp till hundratusentals euro. Identitetsstölder sker genom utnyttjande av öppna företagsuppgifter och brister i cybersäkerheten. Ändringsanmälningar i pappersformat till PRS används också i kapningarna av företagsuppgifter.

– Tjänsterna som tillåter endast elektroniska ändringar hos PRS och som meddelar företagaren om ändringar i handelsregisteruppgifterna är användbara.

Med hjälp av dessa kan man följa med så att uppgifterna inte hamnar i fel händer, tipsar Toivonen.

Ladda ner guiden: huijausopas.yrittajat.fi/

Företagare i Finland 3/2019

Företagarna presenterar de 6 vanligaste bedrägerierna Katalogtjänster Diffusa katalogtjänster som erbjuds företagare via telefon, e-post och brev är vanliga bedrägerier.

Bluffakturor I sin enklaste form är bluffakturan en helt ogrundad faktura.

Den kan även vara en förfalskning av en verklig faktura, ett trattahot eller ett erbjudande som förklätts till faktura.

Beställningsbedrägerier Den traditionella modellen ser ut så här: först köper man små varupartier av försäljaren och betalar enligt överenskommelse. Senare beställer brottslingarna ett stort parti utan att betala. Identitetsstölder används som hjälp i dessa bedrägerier.

Identitetsstöld Var noggrann med hur och var du lämnar ut din personbeteckning och ta i bruk Patent- och registerstyrelsens elektroniska tjänster.

Office 365-bedrägerier Nu cirkulerar bedrägeripost, som fiskar efter lösenord, i Microsofts namn och med deras logo.

VD-bedrägerier Brottslingar skickar e-post och ringer samtal i den verkställande direktörens eller annan nyckelpersons namn för att få stora summor pengar.

25

Undersökning: Sme-företagen digitaliseras med fart Sme-företagens digitalisering har, efter en lugnare period, tagit ett steg framåt.

TEXT YRITTÄJÄSANOMAT BILD ISTOCK

​F

ler än vart annat sme-företag har vidtagit flera åtgärder som främjar digitaliseringen under de två senaste åren. Enligt undersökningen som teleoperatören Elisa och Företagarna i Finland lät göra ökar rekommendationsvilligheten med tiden då digitaliseringsprojektet har slutförts. Fördelarna med "digiåtgärderna" konkretiseras ofta ett till två år efter investeringen.

Med digiåtgärder menar man förändringar och projekt som företaget genomfört för att utveckla digitaliseringen. Exempel på dessa är elektronifiering av kontorslösningar, ekonomiförvaltning eller kundförvaltning, utlokalisering av IT, digital marknadsföring eller ibruktagande av nätbutik. Även utveckling av produkter som utnyttjar digitalisering räknas som digiåtgärd. Över hälften av finländska sme-företag och ensamföretagare har vidtagit minst två åtgärder

26

som utvecklar företagets digitalisering under de senaste två åren.

– Ofta handlar digiåtgärder om digitaliseringen av företagsverksamhetens grundläggande processer, men var femte företagare har även utvecklat produkter och tjänster som utnyttjar digitaliseringen.

Nu ser man äntligen ett större kliv framåt på den digitala fronten bland sme-företagen, säger direktör Jorma Niemelä från Elisas enhet för Företagskunder.

Ökad användning av redskap inom kunskapsarbete Elisas och Företagarna i Finlands föregående undersökning som färdigställdes år 2017 visade att sme-företagens digitalisering hade stannat av. Nu ser man igen tydliga steg framåt i utvecklingen. Bland kunskapsarbetets verktyg används smarttelefon, bärbar dator och distansanslutningar mer än ti-

Företagare i Finland 3/2019

digare. Många nya företagare kör igång med mångsidig utrustning.

Bland företagsverksamhetens grundläggande processer har den elektroniska faktureringen och kundförvaltningen digitaliserats snabbt. Antalet nätmöten och videomöten har jämförelsevis ökat mest under de senaste två åren.

– För att företagets digi-investering ska bära frukt måste företagaren själv vara aktiv i genomförandet. Man behöver självklart inte alltid göra allt själv. Resultatet bekräftar dock uppfattningen om att det lönar sig att se digitaliseringen som en utveckling av affärsverksamheten och inte som en teknisk övning, säger Företagarna i Finlands chef för digitala och utbildningsärenden Joonas Mikkilä.

Företagarna förhåller sig ofta kritiska till nyligen genomförda digiåtgärder, men rekommenderar de digiåtgärder som genomförts för över ett år sedan. Fördelarna med digiåtgärderna verkar realiseras först efter en längre tid och därför spelar också företagarens engagemang och tålamod en stor roll för framgången.

D A N T S O K A M M A FÖR S

Som medlem av Företagarna i Finland får du nu en datahastighet på 100M för priset av 50M till din telefon eller en datahastighet på 300M för priset av 150M till din dator. Se alla förmåner på adressen elisa.fi/yedut

A DIN ÅRLIG R FÖRMÅN Ä G A T SAMMANL

120

€

Elisa-affären Vasa (Rewell Center) Elisas Företagstjänst, Gigantti Utnyttja din050 medlemsförmån ringa Elisas företagskundtjänst på 0800 04411 Ville Isomaa, 500 8946 genom att Stenhagavägen 5, 65300 Vasa email: ext-ville.isomaa@elisa.fi Joni Mäenpää, 050 341 9640 eller boka tid till företagstjänsten via elisa.fi/ajanvaraus email: ext-joni.maenpaa@elisa.fi

FÖRETAGARE I F INLA ND

Må bra med blommor!

– Blommor och växter är bra för människor, både fysiskt och psykiskt. Estetiken gör oss gott och växter renar luften. Ett rum med blommor är ett mjukare rum, enligt butikschef Carola Snellman vid Sunds Trädgårdscenter.

TEXT OCH BILD LISBETH BÄCK/ KUSTMEDIA AB

D

et sägs att Sunds Trädgårdscenter i Jakobstad är ett av Finlands vackraste och mest mångsidiga trädgårdscenter, ett utmärkt utflyktsmål och en grön oas i ständig utveckling och förändring.

Utöver att prioritera kvalitet i alla led är grejen att Sunds satsar på upplevelser för besökaren.

– Direkt man stiger in bjuder vi på en grönskande känsla och miljöer vi hoppas ska inspirera. Ungefär i mitten av blomsterhuset har vi en rund disk, där kunderna får se våra florister binda buketter, berättar Carola Snellman. Vi jobbar mycket med rörelsemönster, ljus, rymd, caféavdelning och det är jätteviktigt att vi aldrig stagnerar.

Sunds Trädgårdscenter har ett kreativt team. De ordnar mycket kringverksamhet som kursutbud för grupper, evenemang, aktiviteter och de har en händelsekalender på sociala medier. Där träffar de på många Tyky-dagar, möhippor eller andra sällskap som vill uppleva blommor. Sunds har även publikevenemang och programdagar.

– Krukväxter har kommit till heders igen och blivit väldigt populära bland unga. Snittblommorna finner plats i hemmen, mer än tidigare. Så fint att man unnar sig den vardagslyxen, säger Carola Snellman, som arbetat 40 år vid Sunds.

28

Företagare i Finland 3/2019

Blommor som luftrenare Carola Snellman berättar gärna om hur blommor och växter kan fungera som luftrenare.

– Växter tar bort kemikalier och binder giftiga ämnen. Etiketten ”Air so pure” betyder att växten är speciellt bra som luftrenare, säger hon.

Ormbunke, Silverkalla, olika bräken, palmer, Gullranka, Ampellilja, Flamingo, Gerbera, Dracena, Svärmorstunga, Murgröna, Fredskalla, Krysantem, Penningträdet, Aralia – alla dessa ökar luftfuktigheten i rummet och gör det lättare att andas.

Säkra kort om man vill lyckas med en grönväxt är att ha Svärmorstunga, Garderobsblomma, Silverkalla eller Penningträd.

– De är också tåliga i mörkare utrymmen, konstaterar Carola. Jag rekommenderar en fuktmätare, en

billig sak som man sticker ner i jorden och som mäter om blomman ska vattnas eller inte.

Tre olika segment Företaget har tre olika segment: odling, butiksförsäljning och tjänster.

– Att odla själv betyder att vi vet vad vi säljer. Butiksverksamheten med inredningsavdelning utvecklas hela tiden och tjänsteutbudet formas efter kunders efterfråga och behov, berättar Carola. Tyvärr kan jag inte göra reklam för vår trädgårdsplanering och våra trädgårdsmästare just nu – de har så fullt upp!

Historien om Sunds Sunds historia tar oss tillbaka till 1967, när Carolas föräldrar köpte stället, med växthus, härliga ro-

Utbudet imponerar. Allt från växter som bjuder på nostalgi till inbjudande och lite ovanliga inredningsprodukter.

sor och en stor, stor vinranka. Idag ägs bolaget av de tolv syskonen, varav åtta arbetar inom företaget.

Blomsterhuset byggdes 2003 och företaget har i medeltal 30 anställda på årsnivå.

Vissa växter binder giftiga ämnen och är speciellt bra som luftrenare.

Kundupptagningsområdet är cirka hundra kilometer från Jakobstad. Den egna odlingsarealen är stor, liksom växthuset med sommarblommor. Carola berättar att de planerar grönväxter för många företag och offentliga miljöer. I servicen ingår även skötselavtal.

Etiketten ”Air so pure” betyder att växten är speciellt bra luftrenare.

Företagare i Finland 3/2019

29

Företagarna i Finland kräver tilläggseuron till servicesedlarna Enligt en ny undersökning anser kommunerna och företagarna att servicesedeln är bra. Problemet är fortfarande om man får tillräcklig service för sedeln. – Vi kräver enhetliga grunder för kostnadsberäkningen.

Annars kommer antalet tjänsteproducenter – och valfriheten – att minska, varnar Satu Grekin från Företagarna i Finland.

TEXT LEILA ITKONEN BILD MARKUS SOMMERS

D

en publicerade utredningen visar att både kommunerna och tjänsteproducenterna är relativt nöjda med servicesedlarna.

Bland kommunrepresentanterna som svarat på enkätundersökningen uppskattade över 40 procent att tillgången till tjänsterna har förbättrats i och med ibruktagandet av servicesedeln. Enkäten, som servicesedeloperatören Vaana Oy låtit göra, visar å andra sidan att uppföljningen av servicesedlarnas effekt tillsvidare har varit svag i kommunerna.

30

Företagarna i Finlands chef för näringslivs- och konkurrensärenden, Satu Grekin, oroar sig över om servicesedlarnas tjänster är av jämn kvalitet.

– Företagarna i Finland kräver en enhetlig kostnadsberäkningsmodell som omfattar hela landet.

För närvarande kan det hända att många privata aktörer inte kan producera de tjänster som enligt lagen inte tillåter en självriskandel.

I värsta fall erbjuds tjänsterna endast av ett förlustgivande företag som strävar efter att öka sin marknadsandel.

Företagare i Finland 3/2019

Den nya undersökningen stöder Grekins oro: en tredjedel av tjänsteproducenterna anser att sedlarnas värde är för lågt.

Risk för underprissättning Företagarföreningen jobbar för en enhetlig praxis och man tror att servicemodellen, som i övrigt anses vara bra, kan bli fullt fungerande.

– Finansministeriet har redan erhållit en proposition med vars hjälp grunderna för prissättningen skulle kunna göras enhetliga, säger Grekin. Då skulle inte en del av

kommunerna sträva efter underprissättning av tjänsterna och kvaliteten skulle inte bli lidande.

För närvarande bestämmer kommunerna självständigt priset på de egenproducerade tjänsterna.

– Risken är att det egna arbetet prissätts för lågt och att man inte kan producera motsvarande kvalitativa tjänster för en servicesedel i samma valör.

Enligt utredningen är man särskilt oroad över det låga värdet på servicesedlar som riktas till socialtjänsterna. Tjänsteproducenterna lyfter å sin sida fram kundernas betydande självriskandel som, särskilt inom äldreomsorgen, har inverkat på anskaffningen av tjänster.

Kunderna vill ha servicesedlar Enligt Satu Grekin är det glädjande att kommuninvånarna har varit nöjda med kvaliteten på tjänsterna som producerats med servicesedlar.

– Företagarna har nu fått se att efterfrågan finns och att marknaden är öppen.

Två av tre kommuner på fastlandet har redan tagit servicesedlarna i bruk.

– Ett syfte med servicesedlarna är att främja företagsamheten och den offentliga serviceproduktionen.

En smart kommun sänker kostnaderna för den offentliga produktionen med beaktande av alla kostna-

25.10. Wasa Teater Föreläsning − Konsten att övertyga Middag

60€

Teater − Spelman på taket Mera information: www.svenskatraffen.fi

der och värderar servicesedeln en aning lägre för att spara in, konstaterar Grekin.

Företagarna i Finland kräver att kunderna får en subjektiv rätt till servicesedlar.

Grekin önskar att beslutsfattarna i kommunen bekantar sig mer noggrant med användningen av servicesedlar.

– Det är förvånande att upp till 80 procent av personerna som svarade i kommunen inte vet om användningen av servicesedlar har inverkat på kommunens ekonomi.

Servicesedlarna, som lanserades år 2011, har blivit allt mer populära. År 2015 användes 209 miljoner till servicesedlar. År 2017 var siffran redan 374 miljoner.

LINQIT – då ditt företag behöver arbetskraft Framtiden är här och en ökad flexibilitet är vardag för företagare.

Portalen Linqit kan hjälpa till vid tillfälliga arbetstoppar, behovet av att säkra tidtabeller för leveranser eller då ett företag behöver köpa in kompetens inom ett visst område.ett företag behöver köpa in kompetens inom ett visst område.

TEXT LISBETH BÄCK/KUSTMEDIA AB BILD LISBETH BÄCK OCH LINQIT

L

inqit är en webbportal, en digital mötesplats för företagare, där man kan köpa och sälja. Inte varor, utan tjänster. Effektivt, utan mellanhänder och ett förmånligt sätt att stärka företagens behov av externa resurser. Via registrering på Linqit kan företag nätverka och stå till tjänst för varandra. En win-win-situation helt i tidens anda med flexibla lösningar inom businessen, synergier och samarbete istället för konkurrens och en effektiv plats där företag snabbt ska kunna upphandla tjänster av varandra.

Knyter kontakter Kjell-Owe Ahlskog är nöjd över uppstarten och ser stor utvecklingspotential. Den förstudie som gjordes innan verksamheten kom igång visade att det inte finns någon motsvarande webbapplikation som den här.

– Vi knyter kontakter företagare emellan, säger Ahlskog. Andra liknande portaler riktar sig ofta till slutanvändaren. Antalet företag som registrerar sig hos Linqit ökar varje vecka. Många olika branscher är representerade och portalen är tillgänglig för alla. Men för att avgränsa och inte spreta allt för mycket riktade vi i början in oss på branscher som bygg- och me-

32

tallindustrin, IT och ingenjörer.

Sedan har tjänsten breddats till fler branscher och till ett större geografiskt område. Linqit verkar idag i hela Finland, även om många av de som är registrerade finns längs den österbottniska kustremsan.

– Jag har nyligen också varit i Sverige och informerat om Linqit inför vår kommande internationalisering, berättar Ahlskog.

Egen profil Linqit fungerar så att företag registrerar sig som antingen köpare, säljare eller både och. Man fyller i relevanta sökkriterier och via sökfunktionen når man väldigt många företag som erbjuder just de tjänster man söker. I den egna profilen presenterar man sitt företag och de tjänster som erbjuds.

– Om ditt företag vill köpa tjänster av ett annat, sänder du en intresseförfrågan. Om företaget du vänder dig till är intresserad av att göra affärer med dig kvitteras din förfrågan och efter det tar ni kontakt med varandra och kommer överens om uppdraget och dess omfattning, förklarar Ahlskog.

Linqit har inte uppgifter på vilka affärer som görs, utan tillhan-

Företagare i Finland 3/2019

– Då en uppdragsgivare söker arbetskraft hittar de dig och din profil om du matchar med vad de söker. Linqit är en modern mötesplats för företagare, säger Kjell-Owe Ahlskog.

dahåller verktyget som för samman köpare och säljare. Däremot önskar Ahlskog att den som köpt tjänster via Linqit går in och ger ett omdöme om det företag man anlitat. Efter utfört uppdrag kan kunden betygsätta jobbet som utförts åt ditt företag. På så sätt får företaget feedback och rekommendationer för kommande jobb. Företag som är registrerade i Linqit betalar en mycket moderat månadsavgift till Linqit.

DEALFINDER – ett smidigt sätt att hitta rätt proffs för jobbet Berätta vad du behöver, få gratis offerter, välj proffs för jobbet. Det är kort och gott konceptet för Dealfinder, den nya tjänsten som för några månader sedan lanserades av företaget HS Group Ab. Bakom företagsnamnet finns två barndomsvänner och fotbollsproffs från Österbotten – Simon Skrabb och Hampus Holmgren – som nu genomför sin dröm att driva företag tillsammans.

TEXT ANNA SAND/KUSTMEDIA AB BILD PRIVATA BILDER

H

istorien börjar redan för många år sedan då Simon och Hampus fann varandra genom fotbollen. Vid 23 respektive 24 års ålder är det fortfarande fotbollen som är deras huvudsakliga arbete i form av proffskarriärer i finska landslaget respektive svenska Allsvenskan. Simon är därför bosatt i Norrköping i Sverige, medan Hampus nu bor i Vasa.

Bollade idéer

Större urval för kunderna Dealfinder hjälper både privatpersoner, företag och exempelvis bostadsbolag att jämföra och köpa tjänster av företag på ett smidigt sätt genom att enkelt fylla i ett formulär. Tjänsten innebär att du som kund ska spara tid och pengar och att företagen får fler offertförfrågningar när allt förs samman på ett och samma forum.

– Dealfinder är helt enkelt en tjänsteförmedlare, och ju fler företag som ansluter sig desto bättre för kunderna, som får ett större urval. När en kund gör en förfrågan om en tjänst, sänds den automatiskt ut till

alla företag som kan utföra den.

Dessa sänder i sin tur offerter direkt till kunden, som sedan kan välja vem hen anlitar, förklarar Hampus.

Som tjänsteförmedlare blandar de sig inte personligen i vem kunden väljer eller hur arbetet utförs, men medlemsföretagen har möjlighet att skapa en egen profil på Dealfinder, där kunderna också kan ge sina recensioner och ge betyg.

Tjänsten har fått ett positivt mottagande även om de inledningsvis stötte på en del skepsis.

– Det är ju vanligt när man ska införa något nytt, men när folk prövar på att använda tjänsten inser de snabbt hur smidig den är, konstaterar Simon.

– Vi har diskuterat och bollat många olika företagsidéer fram och tillbaka, men inget kändes helt rätt. Då Simon stod inför en renovering, men inte riktigt visste vart han skulle vända sig, insåg han att det borde finnas en smidig lösning på processen med offertförfrågningar. Idén om att grunda motsvarande sida här på finska sidan, som han då hittade i Sverige, föddes, berättar Hampus.

Efter några månaders planering lanserades Dealfinder och vid sidan om elitfotbollen arbetar nu de båda vännerna dagligen med att bygga upp verksamheten.

– Hittills har vi mest marknadsfört oss via sociala medier, men nu jobbar vi med inspelningen av reklamfilmer, berättar Hampus.

Elitfotbollsspelarna Simon Skrabb och Hampus Holmgren, hemma i Österbotten, grundade i början av året HS Group AB som driver tjänsten Dealfinder.fi.

Företagare i Finland 3/2019

33

Hälften av ensamföretagarna förtjänar under 2000 euro Bland närmare 1 900 ensamföretagarna som deltog i Företagarna i Finlands enkätundersökning svarade 48 procent att de förtjänar under 2000 euro i månaden.

I en motsvarande enkät som genomfördes år 2016 var andelen som förtjänade under 2000 euro 51 procent, deras andel har alltså minskat en aning under de tre senaste åren.

TEXT LEILA ITKONEN

G

ällande den egna arbetsförmågan delas ensamföretagarna i två läger: 47 procent svarade att de inte har upplevt utmaningar med att orka, medan den andra hälften av ensamföretagarna var av annan åsikt. Cirka var fjärde ensamföretagare berättade att de i medeltal arbetar över 50 timmar i veckan.

Endast var femte meddelade att de årligen har semester en månad eller mer.

Tillväxtorienterade unga företagare Företagarna i Finlands enkätundersökning visar att ensamföretagarna är ett tillväxtinriktat folk: två av tre (67 procent) säger sig sträva efter tillväxt. Bland ensamföretagarna under 35 år vill så många som 90 procent öka sin företagsverksamhet. Den mest tillväxtorienterade branschen var handeln. Ensamföretagarna anser att de viktigaste tillväxtmetoderna är lansering av nya produkter och tjänster, nätverkande och anställning av arbetstagare.

Svårt att sysselsätta I svaren framkommer till exempel problem gällande anställandet av arbetstagare.

34

– Det upplevs dyrt och riskfyllt att anställa. För närvarande sysselsätts företagsverksamheten av företagaren själv och det är inte möjligt att obegränsat öka den egna arbetstiden, säger Företagarna i Finlands branschchef Mika Hämeenniemi.

Ensamföretagarna upplever att det är dyrt och riskfyllt att anställa.

De som någon gång haft en arbetstagare upplevde oftare än de som verkat ensamma hela tiden, att risken och priset på sysselsättningen var faktorer som begränsade tillväxten.

Företagarna i Finlands chef för arbetsmarknadsfrågor, Harri Hellstén, önskar att sysselsättningen skulle underlättas i framtiden.

– Arbetsmarknadsstrukturen har en betydande inverkan på om man vill skapa arbete genom anställning eller på uppdrag - eller om man lämnar arbetet ogjort helt och hållet, säger Hellstén.

Föräldraledigheten delvis outnyttjad Gällande föräldraledigheten avviker ensamföretagarnas situation

Företagare i Finland 3/2019

från löntagarnas. Bland ensamföretagande mammor svarade var femte att de inte alls utnyttjade föräldraledigheten. Bland papporna hade under hälften (47 procent) varit pappalediga, men endast tre procent berättade att de varit vårdlediga. Partiell vårdledighet utnyttjades endast av två procent av papporna som arbetar som ensamföretagare.

– Det lönar sig verkligen att förbättra företagarnas ställning gällande föräldraledigheten, det ligger speciellt i barnens intresse, säger FiF:s Harri Hellstén.

Utbredningen av ensamföretagsamheten har varit 2000-talets mest betydande trend i arbets- och företagslivet. Ensamföretagsamheten är just nu Finlands vanligaste företagsform. I början av årtusendet fanns det enligt Statistikcentralen 123 000 ensamföretagare, medan antalet ifjol var uppe i 182 000 ensamföretagare.

Ensamföretagarnas vanligaste företagsform är firmanamn, men andelen aktiebolag har ökat i jämförelse med enkäten som utfördes år 2016.

Ensamföretagarna är i det stora hela ett högutbildat folk: över hälften har yrkeshögskole- eller universitetsexamen.

Rådgivning Bara ett samtal och du har 100 experter till ditt förfogande!

Den avgiftsfria telefonrådgivningen ger mångsidig vägledning och rådgivning i anslutning till företagsverksamheten. Förutom Företagarna i Finlands egna experter står närmare hundra av landets främsta experter till ditt förfogande.

Rådgivningen är öppen vardagar kl. 8 – 18 på numret 09 229 222.

Ta fram ditt medlemsnummer innan du ringer. Vi tar inte emot frågor per e-post!

Vi får årligen ca 50 000 samtal till vår rådgivningstjänst. Observera att du inte kan sköta juridiska uppdrag eller låta upprätta eller kontrollera avtal eller andra dokument via rådgivningstjänsten.

Arbetslivsjuridik och kollektivavtal • anställningsförhållanden • arbetstiden • lönetabeller • kollektivavtalens innehåll, allmänt bindande avtal • arbetsgivaravgifter • lagen om samarbete inom företag Arbetsjuridik och allmän rådgivning • bolagsformer • konsumentskydd • bokföring och revision • dataskydd • lösning av tvister • förlikningsförfarande Avtalsrätt • företagets avtal • leveransavtal • fastigheter och byggande • transporter och trafik

Beskattning • mervärdesbeskattning • företagsbeskattning • personbeskattning Utrikeshandel • EU och utrikeshandel, östhandel • handel med USA och Latinamerika • internationellt rådgivningsnätverk i nästan 30 länder Miljöfrågor • miljöskydd • miljöskador • avfallshantering • skyldigheter som ställs av myndigheter Generationsväxling och ägarskifte • beskattning • arvs- och familjerätt • att hitta en ny ägare • Yrityspörssi

Utbildning • företagarnas möjligheter till utbildning och dess finansiering • företagarexamina • företagarens läroavtal • personalutbildning • arrangemang vid inlärning på arbetsplatsen Företagarens socialskydd • pensioner • sjukdom • företagshälsovård • arbetsoförmåga • arbetslöshet Marknads- och konkurrensrätt, industriell äganderätt • konkurrens • offentliga upphandlingar • upphovsrätt • IT-rätt • patent, varumärken, modellskydd m.m.

Företagare i Finland | Mannerheimvägen 76 A, 00250 HELSINGFORS | PB 999, 00101 Helsingfors telefon 09 229 221 | toimisto@yrittajat.fi | yrittajat.fi/sv