Företagare 1/2016

LEDARE Digitalisering – ett hot eller en möjlighet? | 3

1/ 2016

RIMARK

Förmedlar svetsare och verkställande direktörer digitalt

1/2016

INNEHÅLL DIGITALISERING

LEDARE ARMI MURTO | 3

AKTUELLT FIF | 4 – 7

KOLUMN MICAEL BLOMSTER | 5

8

RIMARK Förmedlar svetsare och VD:n - digitalt

10 KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

12 NYLANDS FÖRETAGARE

14 EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

18 HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

20

FÖRETAGARE I FINLAND En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland.

UTKOMMER vecka 6 vecka 15 vecka 23 vecka 36 vecka 44 vecka 51

MATERIAL 19.1.2016 15.3.2016 17.5.2016 16.8.2016 11.10.2016 29.11.2016

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

22

HELSINGFORS FÖRETAGARE

ISSN ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online)

TEMA Digitalisering Skatter, Pengar & Finansiering Sommar Utbildning Media Mat

16

SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

MATERIAL nina.fredriksson@yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Rådhusgatan 12-14 D, 65100 VASA tel. 050 584 8548

DISTRIBUTION Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHEFREDAKTÖR Armi Murto Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

UPPLAGA 2450 st.

UTGIVARE Företagarna i Finland

TRYCK KTMP Group Ab Oy

OMBRYTNING Muotoilutoimisto Into

3

LEDARE

Digitalisering – ett hot eller en möjlighet?

Å

rets första nummer är här och vi har i år bestämt oss för att ta fram nya teman för tidningarna. I detta nummer har vi digitalisering som tema. I nästa nummer dyker vi in i finansieringens, skatternas och pengarnas intressanta värld – kanske tips för hur du kan sköta din egen samt företagets ekonomi ännu bättre. Det tredje numret kommer att vara ett sommarnummer, som vi alla kan ta med oss till stugan, stranden eller soffan. Efter sommaren koncentreras höstens första tidning på utbildningsärenden och det andra numret för hösten kretsar kring media och sociala medier. Året avslutas med ett smaskigt matnummer. Låter bra, eller hur? Det tycker i alla fall vi.

Tillbaka till temat digitalisering.

Finansministeriet informerar på deras nätsidor om att digitaliseringen är ett genomgående tema i strategin för statsminister Sipiläs regering. De fortsätter att berätta att visionen är att Finland ska ha tagit ett produktivitetssprång år 2025 inom den offentliga servicen. De konstaterar att med hjälp av detta språng kan detta hjälpa den privata sektorn. Visionen baserar sig på att digitaliseringen har positiva möjligheter och kan hjälpa till att avveckla onödig reglering och byråkrati.

Vi väntar på resultat. Visst hör vi om minskad reglering, men de resultat som syns nu är små. Det behövs mera, men egentligen måste allt börja med att vi är redo för förändringar. Rätt attityd och positivt bemötande behövs – speciellt då man måste lära sig något nytt. Oftast handlar det om nya handlingssätt och som tur brukar det oftast vara så att vi till slut kan konstatera att förändringar gällande nya ärenden, är lättare att behandla och förverkliga än man tänkt. I januari föreslog minister Berner att det skulle byggas ett nordiskt

biljettsystem för att kunna köpa t.ex. tågbiljetter var som helst i Norden.

Vilket bra förslag, ett system som hoppeligen uppmuntrar oss att resa mera i Norden. Man skulle inte undra om en nätsida eller applikation snart dyker upp med just denna tjänst. Vi har ju redan sådana som t.ex. Momondo och hotels.com, som erbjuder hotellalternativ från olika hotellföretagare och -företag. Det enda som behövs är att alla aktörer hittar ett sätt att samarbeta. Den nuvarande regeringen har som målsättning att skapa användarorienterade, produktivitetshöjande och resultatgivande digitala offentliga tjänster. Deras målsättning är att dessa tjänster ska fås från ett och samma ställe.

Ja, som sagt, en bra vision som borde vara lätt att förverkliga. Men innan det behövs ett starkt ledarskap.

Sådant som får aktörerna att se den gemensamma målsättningen och bli motiverade för att nå detta mål. Under hösten fick vi se en hel del annorlunda politiska handlingssätt och det verkar vara denna regerings sätt att jobba- Ett nytt sätt som vi inte sett tidigare. Vi får hoppas att Finland gynnas av detta och att vi får se suveräna resultat i deras arbete och framför allt inom digitaliseringen.

Jag måste nämna några ord om Företagarna i Finlands år. Vi har ju jubileumsår i år. Detta kommer vi att fira i arbetets tecken – framhäva det att vi tillsammans skapar positiv energi och att företagandet lyfts till en ny nivå. Vårt tema för detta jubileumsår är Energi tillsammans. Ni kommer att se vår jubileumsstämpel i våra material och även i detta nummer. Tjugo år av hårt arbete för att skapa en bättre vardag för företagare, vilket påminner mig om att uppmuntra er att läsa artikeln om vad FiF åstadkom år 2015. En lista som är imponerande och ger energi.

Till sist vill jag ännu påminna om

vårt evenemang i Nådendal 15–16.4.

Ett evenemang för alla svenskspråkiga företagare. Det är vår chans att mingla på svenska och få ett ännu bredare företagarnätverk. Vi kommer även att få höra det senaste inom IT-moln, webb butiker och informationssäkerhet. Kom med! Du kan anmäla dig via www.yrittajat.fi/svenskatraffen. Fredagens seminarium, kaffeservering, överraskningsprogram och middag kostar endast 50 e per person.

Hoppas alla ni läsare har ett minnesvärt jubileumsår!

Armi Murto Chefredaktör

Svenska träffen ii Nådendal!

Svenska träffen Nådendal!

Nådendals spa, 15–16.4.2016

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Nådendals spa, 15–16.4.2016

SVEN SVENSKA SKA träffen träffen

15–16.4 15–16.4

2016 2016

© Naantalin Matkailu Oy, fotograf Jenni Virta. © Naantalin Matkailu Oy, fotograf Jenni Virta.

EnEn svenskspråkig svenskspråkigtillställning tillställningför föralla allaföretagare företagarei iFiF. FiF.Din Dinchans chansatt attmingla minglaoch ochfå fåett ettännu ännubredare bredare företagarföretagarnätverk samt nätverk samthöra höradet detsenaste senasteinom inomIT-moln, IT-moln,webb webbbutiker butikeroch ochinformationssäkerhet. informationssäkerhet.Kom Kom med! med!

Fredagens Fredagensseminarium, seminarium,kaffeservering, kaffeservering,överraskningsprogram överraskningsprogramoch ochmiddag middagkostar kostarendast endast50 50 ee per per person. person.

Fredag Fredag15.4 15.4 12.00 12.00Lunch Lunchpå påegen egenbekostnad bekostnad Nätverka med deltagarna Nätverka med deltagarna 13.00 13.00Välkommen Välkommentill tillSvenska SvenskaTräffen Träffen Armi Murto, förbundsombudsman, Armi Murto, förbundsombudsman, Företagarna Företagarnai Finland i Finland Michael Lindholm, Michael Lindholm,styrelsemedlem, styrelsemedlem, Egentliga EgentligaFinlands FinlandsFöretagare Företagare 13.15 13.15Hur Hurskapar skapardu duen enwebb webbbutik butiki idag? dag?

Vad Vadbehövs behövsoch ochvad vadkostar kostardet? det?

Företagspresentation.

Företagspresentation.Anders AndersInno Inno––Ett Ett starkt starktoch ochinnovativt innovativtföretag företagsom somerbjuder erbjuder webb webbbutikslösningar butikslösningarmed medöppen öppenkod kod 14.00 14.00Kaffe Kaffe 14.15 14.15Informationssäkerhet Informationssäkerhet––Vad Vadbetyder betyder detegentligen? egentligen? det Jan Wennströmfrån frånÅbo ÅboAkademi, Akademi,expert expertpå på Jan Wennström datasäkerhetberättar berättarvar varvivigår gårför förtillfället. tillfället. datasäkerhet Vilkaärärdedestörsta störstafallgroparna, fallgroparna,vad vadskall skallvivi Vilka passaupp uppmed? med? passa

15.00 15.00ShareGarden ShareGarden––Ett Ett Nordiskt Nordiskt format format för för distanskommunikation distanskommunikation Mårten MårtenFröjdö, Fröjdö,Ålands Ålandsföretagares företagares ordföordförande, rande,berättar berättarhur hurman mankan kan utnyttja utnyttja en en fast fast ljuskabelsförbindelse för musik, kock och ljuskabelsförbindelse för musik, kock och annan annanutbildning utbildningvia vianätet. nätet.

15.45 Avslutning och diskussion 15.45 Avslutning och diskussion 18.00–19.00 18.00–19.00Överraskningsprogram Överraskningsprogram ––något du vill något du villse seoch ochhöra! höra!

20.00 20.00Middag Middag

Lördag Lördag16.4 16.4 10.30 10.30Träff Träffmed medNådendals Nådendals företagare företagare 12.00 12.00Gemensam Gemensamlunch lunch 13.00 13.00Rundtur Rundtur Nådendal i iNådendal En E ndas 15.00 Frisamvaro samvaro 15.00 Fri t

Bokahotellrum hotellrumför förhela helaveckoslutet veckoslutet Boka – ta med din familj och koppla avi iNådendals Nådendalsspa! spa!

– ta med din familj och koppla av

50 €

ppeerr ppe errson !

Boka övernattningendirekt direktmed medatt attringa ringa02 0244 4455 55100 100eller ellere-post e-posttill tillinfo@naantalispa.fi info@naantalispa.fi Kom Kom ihåg ihåg att att Boka övernattningen nämnabokningsnumret bokningsnumret868942 868942när närdu dubokar bokarrummet. rummet.Priserna Prisernaär: är:76 76€/person/natt €/person/nattiidubbelrum dubbelrum och och nämna 127 €/person/natt i enkelrum.

Dessa specialpriser är i kraft till 15.3.

127 €/person/natt i enkelrum. Dessa specialpriser är i kraft till 15.3.

Seminarieanmälningarnasenast senast31.3 31.3 Seminarieanmälningarna viawww.yrittajat.fi/svenskatraffen www.yrittajat.fi/svenskatraffen via 4

Virta.

Virta.

5

KOLUMN

När marknaden sviker

S

å gott som varje dag när man öppnar teven eller lyssnar på ekonomisändningarna, så meddelas det om nya samarbetsförhandlingar. Har observerat att man numera ofta lägger de nya varslen på marknadssidan. Inom företagen behandlas denna avdelning som ej producerande, och ger bara kostnader.

Vad vore ett företag utan säljare ? Jag har alltid jobbat enligt devisen, säljaren är företagets livsnerv, ansiktet utåt och kontakten på marknaden. Han skall känna sin marknad, se vad som händer, och direkt rapportera till företaget om hur marknaden fungerar och agerar ”just on time”.

En säljare, är företagets livsnerv, och kan vara skillnaden på liv och död för företaget.

Nu kommer man åter till de lokala arbetsavtalen, och hur viktiga dessa är. I mitt hemland Sverige så hade man fram till början på 90-talet liknande permitterings regler, men det var arbetsgivaren som betalade den största delen av arbetstagarens permitterings ersättning. Det var invecklade regler och förordningar om hur permitteringar skulle göras samt hur ersättningen skulle utgå. 1994 så ändrades permitterings sättet och man gjorde om i LAS, Lagen om anställningsskydd. Lagen är semi-dispositiv till arbetstagarens fördel. Numera så sägs arbetstagaren upp från sin anställning enligt speciella turordningsregler. Det går inte bara att plocka ut vissa personer som blir uppsagda, regelverket måste följas, och principen är, sist in, först ut. Återanställnings reglerna måste också sedan fullföljas, uppsagda erbjuds först jobben åter, sedan fri anställning.

Nu finns det krafter i Sverige som mjuka upp rätten med uppsägningar, och få den fri som i övriga Europa, så vi får se vad som händer. Det mesta går att avtala om, bara viljan finns 20 år i år. Det firar FiF, så enligt uppgift så kommer det att märkas på flera sätt. En historiebok om FiF kommer att presenteras den 5 september, spännande väntan. Undertecknad firar också jämna företags år, det är 30 år sedan jag blev företagare. Far var företagare, entreprenadmaskiner, taxi och bussar. Min bror var företagare så också min syster. Dessutom så var hela vår släkt företagare i olika branscher, från asfaltföretag till byggföretag. En gedigen företagarsläkt.

När jag startade 1986 så var det svårt med att få låna kapital, räntorna låg på 16-18 % och att söka startbidrag fanns inte på kartan då. Kommer ihåg när jag sökte om etableringskapital från den då i Sverige verksamma utvecklingsfonden. Svaret blev negativt, företaget var redan grundat, hade slutat min fasta anställning, så det var bara att bita ihop. Detta gav mig mycket kämpekraft och då

fick vi oväntat stöd från en viss bank, OKO-Banken. Dessa hade startat en filial i Sverige och trodde på vår affärsidé.

Sagt och gjort, efter några års kämpande, så började också verksamheten ge resultat. 2002 när vi sedan kom till Finland med en helt ny produkt för den finska marknaden, så uppkom liknande problem igen, var skulle vi få finansiering från. Nytt land, ny produkt. Kommer aldrig att glömma dagen när vi frågade vår bank här i Finland om vi kunde få en liten checkkredit, så vi kunde betala vår leverantör i utlandet i tid. Svaret från banken var NEJ, ni har ju ingen historia här i Finland. Hur skall man börja med nån verksamhet om inte banken ställer upp ? Tur att vår leverantör var förstående och Finland hade korta kredittider samt bra betalare. 90 dagar in och 14 dagar ut gav till slut en fin likviditet i företaget. Efter ett per år, när bolaget hade fått en historia, ringde samma bank till mig. Dessa ville nu låna oss pengar, så Ni kan väl gissa vad mitt svar då.

Idag så talades det så mycket om bidrag, exportbidrag, marknadsbidrag, ja säg vad det nu heter. Har under mina 30 år som företagare och finansierings avslag, alltid ställt mig frågan: Är min produkt eller tjänst så bra, att den är värd att sälja, och exportera ? Om svaret är positivt till mer än 50 %, då kör jag fullt ut. Bidrag är bra, men inte hela sanningen!

Det börjar bli dags att slå ett slag för de lokala bankerna, om inte, så de lokala finansiärerna som finns överallt, alltid har någon blivit rik på ”NOKIA-Aktier” En mycket viktig del är också de lokala arbetsavtalen, där man kan främja både den lokale företagaren och hans personal. Ett företag blir lyckosamt genom ett tätt och bra samarbete på alla plan.

Micael Blomster Ordförande Svenska utskottet / Styrelsemedlem i FiF

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Vad åstadkom vi 2015?

Företagarna i Finlands (FiF) viktigaste uppgift är att berätta för beslutsfattarna vilka reformer de ska och vilka reformer de inte ska genomföra för att företagen ska kunna fungera så bra som möjligt. År 2015 arrangerades det riksdagsval, och därför var året mycket arbetsdrygt med tanke på företagarnas intressebevakning. Under början av året introducerade vi företagarnas intressen i valdebatter, sedan i regeringsprogrammet och mot slutet av året i konkreta lagpropositioner. Nedan finns en översikt av ändringar som påverkar företagarnas verksamhet och som framskred betydligt under året.

Hjälp för småföretagare: Betalningsvillkoret i regel 30 dagar i fortsättningen Lagen om betalningsvillkor i kommersiella avtal ändrades den 1 maj så att betalningstiden i fordringar mellan näringsidkare får överskrida 30 dagar endast om det uttryckligen avtalats om detta. Tidigare var gränsen 60 dagar. FiF lämnade i slutet av 2013 ett initiativ till justitieministeriet om ändring av lagen så att betalningsvillkoren i kommersiella avtal inte får vara längre än 30 dagar.

Om lagändringen inte gör betalningstider mellan företag kortare, ska lagstiftningen göras strängare.

Taket på den gradvisa skattelättnaden för mervärdesskatten höjs Taket på den gradvisa skattelättnaden för mervärdesskatten höjs från 22 500 euro till 30 000 euro den 1 januari 2016. Därtill stiger nedre gränsen för skattskyldigheten från 8 500 euro till 10 000 euro. Ett litet företag får en del av mervärdesskatten tillbaka upp till en omsättning på 30 000 euro. Höjningen av taket är en nödvändig reform i rätt riktning. Den lättar på arbetsintensiva företags momsbörda och underlättar på det här sättet småföretagens ställning.

Enligt FiF borde taket på skattelättnaden i framtiden ytterligare höjas till en omsättning på 50 000 euro. Regeringen planerade att dra tillbaka eller skjuta upp förslagen gällande den nedre gränsen för moms, men tack vare FiF fortsatte

reformen. Den gradvisa skattelättnaden infördes i tiderna i mervärdesskattelagen på förslag av FiF.

Egenrisk när den anställda är sjuk under semestern Inverkan av den anställdas sjukfrånvaro och sjukrisk på arbetsgivaren minskas genom att införa i årlig semester som varar i minst fem veckor en självrisk på sex dagar, om den anställda insjuknar under semestern. FiF presenterade denna modell för beslutsfattarna. Regeringens proposition gavs just före julen.

Lagändringen avses träda i kraft i april.

Den skulle därmed redan påverka nästa sommars semestrar.

SM-företagen blir jämlika i planläggningen Markanvändnings- och bygglagen ändrades i april så att man på alla plannivåer ska främja konkurrensen. Syftet med ändringen är att planläggningsbesluten inte ska gynna större aktörer på mindre aktörers bekostnad. Detta har länge varit bland Företagarna i Finlands mål: FiF har krävt att små och medelstora företag ska höras mera i markanvändnings- och tomtöverlåtelseprocesser och arbetat hårt för detta.

SM-företagen får bättre möjligheter att klara sig i upphandlingar I sitt program konstaterar regeringen att SM-företagens möjligheter att delta i offentliga upphandlingar ska förbättras

genom att ändra lagstiftningen. På gång finns en helhetsreform av upphandlingslagstiftningen, i vilken det ingår flera ändringar vars syfte är att förbättra SM-företagens ställning, bl.a. skyldigheten att uppdela anskaffningar samt en väsentlig lindring av processrättsliga regler om mindre nationella upphandlingar. Företagarna i Finland har arbetat för att upphandlingarna ska öppnas för SM-företagen.

Smidigare miljötillståndsprocesser - avvecklingen av byråkratin ska fortsätta Den 1 maj avstod man från regelbundna granskningar av miljötillstånd. Förfaranden i anknytning till marktäktstillståndet och miljötillståndet kommer att sammanslås i juli 2016. Enligt uppskattningar kommer reformen att minska tillståndsansökningar med cirka 20 procent.

FiF har kritiserat överlappande och långsamma tillståndssystem och krävt att tillståndsbestämmelser som inte är ändamålsenliga ska slopas. Lagreformen är alltså ett steg i rätt riktning.

Betalningstiden på arv- och gåvoskatten förlängdes – underlättar generationsväxling en aning Generationsväxlingslättnader som ingår i arv- och gåvoskattlagen lindrades så att den räntefria betalningstiden på skatten förlängdes från fem till sju år.

Förlängningen trädde i kraft den 1 juni 2015. Beslutet underlättar generations-

Småföretagare som bedriver verksamhet på ett köpcentrum får ha sin affär stängd en dag i veckan. FiF arbetade hårt för denna rätt, och den infördes i lagen den första maj 2014.

växlingen en aning, när den som fortsätter med verksamheten kan finansiera skatterna med de inkomster som han eller hon får från företaget.

Bokföringslagen förnyas: Mer korrekt bild av exportföretagens ekonomiska ställning Bokföringslagen förnyades i början av 2016. Ett kapitallån kan nu redovisas som post inom eget kapital, om företaget kan visa att lånet uppfyller kriterierna för eget kapital. FiF har arbetat för denna reform. Den kommer att underlätta verksamheten av i synnerhet företag som har internationell verksamhet. Därtill kunde FiF avvärja hotet för dubbelbeskattningen av näringsidkare och yrkesutövare, som ingick i lagpropositionen.

Rättelser i byggbranschens anmälningsskyldigheter De nya informationsskyldigheterna i byggbranschen har upplevts som stora av små företag, även om syftet att avvärja grå ekonomi i och för sig är bra. FiF har krävt att de svårigheter som företagarna har upptäckt ska rättas.

Förfaringssätten har gjorts mer flexibla, och nya lättnader är att vänta vid årsskiftet. Lättnaderna hjälper bl.a. företag som samtidigt har arbetskontrakt på flera arbetsplatser, och även vissa andra anmälningar slopas. Företagarna borde få säkerhet om att förfarandet på riktigt

avvärjer grå ekonomi, och FiF följer noga med skyldigheternas inverkan. Till exempel bara ett skattenummer skulle räcka till att identifiera arbetstagaren, vilket flera företag har önskat.

Den finansiering som Finnvera erbjuder SM-företag har förnyats. Flera reformer baserar sig på att den SM-barometer som Företagarna i Finland, Finnvera samt arbets- och näringsministeriet tillsammans genomför har lyft fram problem i finansieringen som företagarna har upplevat.

EU har godkänt en förordning om gemensakapsvarumärken. I den nya förordningen ändras varumärkens klassificeringspraxis. Därför är den mest brådskande inverkan på företag att kontrollera det gällande varumärkesskyddet. Framöver kommer varumärkesklassernas rubrik att bara omfatta benämningen och inte längre mer detaljerade förteckningar av varor och tjänster under rubriken. Tack vare bl.a. FiF infördes det en övergångsperiod på sex månader, vilket ger finska innehavare av gemenskapsvarumärken en rimlig tid att specificera skyddet för sitt varumärke så att det motsvarar det ursprungliga syftet.

Lyckat avvärjande: Konsumentmyndigheternas befogenheter utvidgades inte

Företagare på köpcentra får ha kvar rätten till en ledig dag då affärernas öppettider befrias

Den föregående regeringen utredde huruvida konsumentmyndigheternas befogenheter borde utvidgas. Det föreslogs bl.a. införande av en påföljdsavgift och utvidgning av tillsynsmyndighetens befogenheter. FiF ansåg inte att dessa ändringar är nödvändiga och var emot förslaget tillsammans med andra näringslivsorganisationer. Förslagen genomfördes inte.

Riksdagen godkände i december befrielsen av affärernas öppettider. Lagen om öppettider för detaljhandeln och frisersalonger kommer att upphävas och öppettiderna kommer att befrias. Över hälften av de företag inom handeln och frisörverksamheten som hör till FiF är för befrielsen av öppettiderna. Småföretagare som bedriver verksamhet på ett köpcentrum får ha sin affär stängd en dag i veckan. FiF arbetade hårt för denna rätt, och den infördes i lagen den första maj 2014.

SM-företagens finansieringsmöjligheter har förbättrats – Finnvera förnyar sin verksamhet

EU-varumärket förnyas – under övergångsperioden hinner du ännu uppdatera varumärkets klassificering

Riku Loman och Markus Sippo driver tillsammans Rimark Oy sedan år 2009.

RIMARK OY • Rimark har sex anställda, Sippo och Loman inkluderade, på sina två kontor.

• Omsättningen under 2015 uppgick till 4,1 miljoner euro.

• De ser tvåspråkigheten som en konkurrensfördel – och en nödvändighet – då man arbetar inom Västnyland.

8

9

Förmedlar svetsare och verkställande direktörer digitalt TEXT MIA BERG-LUNDQVIST BILD PETER LUNDQVIST

Det ska vara lätt att söka arbete, tycker Markus Sippo som driver bemanningsföretaget VMP Varamiespalvelu Rimark Oy tillsammans med kollegan Riku Loman. Därför ser de mycket positivt på det digitaliseringsprojekt företaget genomfört senaste höst.

R

imark Oy, som är ett franchisingföretag inom VMP Group, har tagit i bruk ett nytt affärssystem som långt digitaliserar rekryteringsprocesserna. Med sitt nya affärssystem (ERP) hoppas man kunna förbättra kundbetjäningen, höja effektiviteten och samtidigt spara pengar, något som i sista hand också kommer kunden till godo.

– Det nya informationssystemet ska i första hand betjäna våra kunder. Det är viktigt att ribban är så låg som möjligt att gå in på våra hemsidor och använda våra tjänster, säger Sippo.

Den som är arbetssökande via VMP kommer i dag att kunna sköta många av sina ärenden via nätet. Som arbetssökande får man sin egen användarprofil med egna inloggningskoder. Där kan man fylla i vilken typ av arbeten man är intresserad av och när man är tillgänglig.

– Via sin profil kan man söka alla lediganslagna tjänster inom VMP. Man behöver med andra ord inte göra en ny ansökan för varje arbetsplats, förklarar Sippo.

På sitt personliga område bokför också arbetstagaren när han eller hon arbetat.

För kundföretagen som söker personal innebär digitaliseringsprojektet att de nu under vilken tid som helst på dygnet kan sätta in en beställning på arbetskraft. Beställningen går genast ut till de arbetssökande som anmält sig tillgängliga. Tack vare denna direktrekrytering behöver Rimark Oy inte ha jour på sitt kontor, vilket sparar pengar.

Sippo betonar att denna typ av direktrekrytering inte lämpar sig för alla typer av jobb, men är ett utmärkt redskap då

det gäller att snabbt få tag i personal.

– Restaurangbranschen är ett sådant exempel. Man har kanske i sista minuten fått in en stor beställning för kvällen och behöver därför extra servitörer.

Det nya informationssystemet ska i första hand betjäna våra kunder. Det är viktigt att ribban är så låg som möjligt att gå in på våra hemsidor och använda våra tjänster, säger Sippo.

Säsongsbetonad bransch Sippo och Loman har varit företagare inom bemanningsbranschen sedan 2009. Enligt franchisingavtalet sköter de ett område från Högfors och Kyrkslätt till Hangö. De har två kontor, ett i Lojo och ett i Ekenäs. De har i genomsnitt 1300–1500 arbetssökande i sina register och ungefär 120 aktiva kundföretag som rekryterar.

– Det här är en väldigt säsongsbetonad bransch. Så här vid årsskiftet brukar det vara lugnt. Just i dag har vi kanske hundra arbetare ute på fältet och cirka tjugo företag som söker arbetskraft.

Det är primärt temporära arbeten som fordrar yrkesexamen som erbjuds.

Metall- och teknologiebranschen är synliga aktörer i Västnyland och står för nästan hälften av Rimarks årliga omsättning.

– Men vi förmedlar nog alla typer av arbeten. Det må vara frågan om allt från att hitta en trädgårdsarbetare till

svetsare eller en vd. Vi hjälper alltid, försäkrar Sippo.

Han berättar att det nyligen faktiskt inkommit en förfrågan om att rekrytera en vd för ett företag. Rikom sköter då hela kedjan från att lediganslå tjänsten till att utföra intervjuer och eventuella lämplighetstester.

– Romana Management Oy, som ju ingår i VMP-familjen, är specialiserade på head hunting och vi kan vända oss till dem för råd vid behov.

Nya prioriteringar Inom hela VMP Group har man en ganska jämn könsfördelning bland de arbetssökande. Hos Rimark är männen i liten majoritet. De flesta arbetssökande är under trettio år fyllda eller plus femtiofem.

– Däremot tenderar 30–40 åringar ha ett fast arbete, konstaterar Sippo.

Den allra viktigaste egenskapen arbetsgivaren tittar till är attityden. Det kan i vissa fall ta prioritet framom både formell utbildning och tidigare arbetserfarenhet.

– Det gäller att visa framfötterna och vara hurtig. Vi har många arbetssökande som påbörjat en utbildning, men hoppat av för att de istället önskar jobba.

Sippo har sett en förändring i attityder bland unga i dag. Tidigare var arbete likvärdigt med ett fast jobb. Familjen och arbetet kom först och fritiden på andra plats. Men det är inte normen längre.

– Unga i dag prioriterar på ett annat sätt, fritiden kommer först. Man jobbar hårt några månader och åker sedan exempelvis till Indien och stannar kvar tills pengarna är slut. Men också den vägen är okej.

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Företagen måste digitalisera nu TEXT HIPPI HOVI BILD ANTON SUCKSDORFF

Vart leder den allt högre graden av digitalisering i världen? Hur påverkar digitaliseringen våra affärer? Hur kan vi mäta digitaliseringsgraden i vårt företag? Hur skall vi reagera på den? Digitaliseringen diskuteras i många små och medelstora företag i Finland just nu.

I

många tidningar, tidskrifter och på nätsidor jag läst i höst finns artiklar om digitalisering. Några hävdar att digitaliseringen kommer att påverka vårt samhälle mera än den industriella revolutionen.

Digital information kan kopieras exakt i flera led utan att försämras. Den kan även överföras över långa avstånd samt relativt enkelt sökas och bearbetas i datorer.

10

Explosion av sensorer Internet spelar givetvis en avgörande roll.

Antalet användare har ökat från ytterst få användare år 1995 till mer än två miljarder idag.

Vi ser även en explosionsartad ökning av sensorer, QR koder och många andra nya digitala sätt att överföra information.

Ett bra exempel är uppkopplade konsumentprodukter, så som aktivitetsarmband, som har blivit ett etablerat fenomen.

Det hävdas att digitaliseringen bidrar till och påskyndar helt nya former av

företagsamhet. Vem skulle till exempel för några år sedan ha trott att finländska taxibilister får konkurrens av det globala bolaget Über.

Nytt sätt att kommunicera Vi använder mobiltelefonerna på ett helt nytt sätt. De har blivit tjänsteplattformar eller fyller funktioner som tidigare endast datorer kunde tillgodose.

Digitaliseringen förändrar hur vi kommunicerar, integrerar och konsumerar.

Den kommer att göra saker möjliga

11 Utskott för enmansföretagare

A

rbetet har börjat i det nya utskottet för enmansföretagare inom Kust-Österbottens Företagare.

– Utskottet är bildat enligt Företagarna i Finlands uppmaning.

Inom organisationen är man medveten om de speciella utmaningar enmansföretagarna ställs inför. I utskottet lyfter vi fram angelägna ärenden och ordnar evenemang, säger utskottets ordförande Maria Norrlin-Asplund.

Första evenemanget ordnas 17 februari.

– Då har vi ett frukostseminarium vid Bock´s bryggeri i Vasa. I mars ordnar vi ett i Lillkyro. Det handlar alltså om återkommande evenemang på olika orter.

Alla träffar erbjuder verktyg – dels kontakten med andra, dels insikter genom föreläsningar – för den som vill utveckla sitt företag.

Utskottet har medlemmar från Vasa, Malax, Lillkyro och Korsholm.

– Vi tar gärna emot fler medlemmar. Har du några extra timmar under året och vill vara aktiv i organisationen, så är du mer än välkommen med, säger Norrlin-Asplund.

Hon uppmanar alla som är intresserade av frukostseminariet 17.2 att anmäla sig så fort som möjligt.

– Ta vara på tillfället och kom ihåg att du alltid får marknadsföra ditt företag under träffarna. Ta med visitkort, broschyrer och produkter!

Anne Manner

Yksinyrittäjien aamupala

Frukost för enmansföretagare

17.2.2016 kl. 8.00–10.00 Paikka/Plats: VASA, Bock´s Corner

INFO

YKSINYRITTÄJÄT ENMANSFÖRETAGARE

som vi ännu inte ens kommer att tänka på. Digitaliseringen tros förändra och utmana befintliga affärsmodeller inom nära framtid för företag, arbetsliv och offentlig sektor.

Sakernas internet Affärsutveckling och förbättrad livskvalité är även viktiga drivkrafter för det som kallas sakernas internet, Internet of Things (IoT), som kopplar samman aktörer, produkter och resurser. Man beräknar att 50 miljarder objekt kommer att vara kopplade till varandra och kan interagera på olika sätt år 2020.

Sakernas internet växer snabbt i de nordiska länderna, mycket på grund av ett snabbt och välbyggt mobilt bredband. Framsteg inom digitaliserad vård, miljövänliga hem med smarta termostater och uppkopplade bilar förväntas bidra till att marknaden för dessa IoTlösningar växer över 20 procent årligen inom de närmaste åren.

Att uppmärksamma de möjligheter

som nu skapas är en förutsättning för framtida konkurrenskraft oavsett bransch och land.

Jobb riskerar försvinna Många experter inom det digitala affärsområdet anser att det handlar om att förändra och anpassa regelverk och standarder till den digitala värld som nu snabbt växer fram. De råder företag och organisationer att dra nytta av digitaliseringens många möjligheter. Man räknar med att detta kan skapa tusentals nya jobb.

Det lyfts inte fram lika tydligt att många branscher och jobb även riskerar att försvinna. Ett annat hot är att några få multinationella storbolag dikterar villkoren för mindre företag med sina digitala plattformar. Google lyfts ofta fram som ett exempel på detta.

Många oroar sig även över all information som samlats och lagrats om oss.

I den digitala världen har aktörer med onda avsikter nya möjligheter hota och

göra stor skada. Moraliska, etiska och juridiska frågor debatteras ofta.

Steg framåt för små och medelstora företag De finländska små och medelstora företagen har under de senaste åren tagit sina första försiktiga steg i den digitala världen. Undersökningar som har publicerats i höst visar att det är de unga, hungriga företagen som bäst anammat digitaliseringsvågen.

Ju äldre företaget desto mindre är intresset för att surfa på digitaliseringsvågen. Det är dock inte för sent att ta in digitalt kunnande i företaget. Tidpunkten är de facto ypperlig just nu när det finns ett utbud av kunniga personer.

När olika världar möts kan slutresultatet bli överraskande bra. En lyckad digitalisering görs genom att ta små steg och genom att börja använda nya innovationer efter hand. Det gäller att ta chansen till digitalisering nu.

NYLANDS FÖRETAGARE

EKM har totalt fjorton anställda fördelade på tre kontor. Fr.v. Peter Fagerström, Ronnie Carlsson och Tony Wikström.

Molntekniken sparar pengar TEXT OCH BILDER MIA BERG-LUNDQVIST

Möjligheterna med molntjänster är nästan oändliga.

Vi har ännu bara sett början av vad de kan utvecklas till, säger Ronnie Carlsson, vd för EKM Service Ab.

E

KM, som säljer varor och tjänster inom ITbranschen, grundades för trettiofyra år sedan av Ronnie Carlsson som vid den tidpunkten var Ekenäs yngsta företagare. Som son till en ensamstående mor i ett hem där pengar inte fanns i överflöd, bestämde han sig i ett tidigt skede för att skaffa sig ett jobb där han själv kunde påverka sin inkomst.

– Någon belöning var det inte de tio första åren,

12

men jag visste att man måste se företagandet som en långsiktig investering.

Då man stegar in i EKM:s lokaliteter ser utrymmena ut som vilken affär som helst som säjer datorer och tillbehör. Men försäljningen av varor är bara en del av verksamheten. Den ekonomiska stommen utgörs av företag.

– Vi säljer i första hand lösningar, inte varor. Vi pratar inte om minnesmängder eller processorer, utan om hur

13

vi skapar en fungerande arbetsmiljö. Våra kunder är ofta ganska ointresserade av teknik och det är helt okej. Det är vårt problem, inflikar Carlsson.

Företaget erbjuder olika nivåer av service-och underhållsavtal. Nystartade företag vill sällan förbinda sig till mera än att ha en tillgänglig kontaktperson. Sedan finns det företag som mot en månatlig avgift försäkrat sig om att erhålla vissa regelbundna tjänster.

– Högsta servicenivån innebär att vi sköter ”rubbet”.

Då övervakar vi kontinuerligt på distans och åtgärdar eventuella problem.

Tjänster på distans Den mest markanta förändring Carlsson upplevt under sin tid i IT-branschen är den digitaliseringstrend samhället just nu genomgår.

– Man talar allmänt om digitalisering, men i vår bransch går det under benämningen molnteknik. Det är ett begrepp som nu också börjar nå ut till mannen på gatan.

– Vi har förberett oss i flera år innan tekniken kom ut på marknaden. Det är därför vi finns kvar, för att vi håller oss steget före, säger Carlsson.

Digitalisering är ett mångfacetterat begrepp med många definitioner. Carlsson summerar det som centralisering av tjänster; ibruktagandet av centrala servrar.

Tack vare digitaliseringen kommer man i framtiden bland annat att kunna leverera tjänster på distans i helt annat omfång än tidigare, såsom exempelvis sjukvård för smärre åkommor.

En annan dimension av digitaliseringen är att det som tidigare var enskilda prylar, numera existerar som appar.

En smarttelefon kan i dag exempelvis ta bilder, filma, fungera som diktafon och visa tiden.

– Det här gör att vissa föremål blir onödiga, konstaterar Carlsson.

Människan största hindret Molntekniken går i korthet ut på att man lagrar dokument i ”molnet”, istället för på sin egen maskin såsom tidigare. Molnet, som kan gå under flera olika namn, är en serverpark som man kan nå varifrån som helst. Man är med andra ord inte längre låst vid den egna datorn eller hemkontoret.

Största nyttan av molntekniken har företag med

EKM • EKM är ett Ekenäsbördigt företag med kontor i både Hangö och Karis.

• Företaget har 14 anställda som roterar mellan kontoren så att hela personalen ska fungerar som ett team.

• Den typiska kunden är ett företag med i genomsnitt 5–20 anställda och finns beläget på axeln Hangö-Karis.

spridd verksamhet, men Carlsson har svårt att se att det skulle finnas företag som inte skulle ha fördelar av att digitalisera sin verksamhet.

– Jag hävdar att det är billigare att digitalisera än att köra på traditionellt sätt. I synnerhet de indirekta besparingarna är kännbara, säger Carlsson.

Han konstaterar att digitalisering ofta innebär inbesparingar i personalkostnader, eftersom verksamheter effektiveras och vissa tidigare manuellt utförda moment faller bort. Han omnämner tryckeribranschen som ett typexempel på genomgripande omstrukturering efter digitalisering. Arbetsmoment som tidigare var personaldryg, kan nu utföras av en eller ett fåtal personer.

– Det är ju förstås på gott och ont. Det är naturligtvis negativt att folk blir utan arbete. Å andra sidan uppstår säkert en efterfrågan på nya typer av yrken i takt med att utvecklingen går framåt, funderar Carlsson.

Valet att inte digitalisera en verksamhet beror oftast varken på okunskap eller brist på pengar, utan snarast på människan själv.

– Människors attityder och fördomar förändras inte i samma snabba takt som den teknologiska utvecklingen.

Man är bekväm och tycker att ”så här har vi alltid gjort och det fungerar bra”. Men man måste börja i sakta mak, säger Carlsson.

EKM erbjuder olika nivåer av service- och underhållsavtal. I förgrunden syns Joakim Ek.

EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE

Bit för bit • Hur man börjar: Öppna internet och börja läsa och se vad andra har gjort.

Skapa ett Twitterkonto. Det kostar inget.

• Det är aldrig för sent att börja. Det blir inte heller lättare av att vänta. Internet är ingen bubbla.

• Digitalisering är inte ett projekt som man klarar av och sedan kan glömma. Det är ett nytt sätt att arbeta.

• Om du kan, anställ en person som kan vara företagets digitala tolk. En person som visat sig förstå hur man bygger affärsmodeller med digitala verktyg.

• Det finns många gratisverktyg på webben. Många är användbara, men skall man åstadkomma något får man också vara beredd på att satsa lite pengar.

Teemu Malinens företag Sofokus hjälper företag att ta i bruk digitala verktyg i sitt dagliga arbete.

Företaget har vuxit ur sina lokaliter i Åbo och flyttar snart till nya.

14

15

Digitala affärsmodeller handlar om mera än IT TEXT OCH BILDER MATHIAS LUTHER

Då det gäller digitalisering av affärsverksamheten finns det bara en fråga som är enkel att svara på. Skall det göras? Jo. Den digitala världen kommer inte att försvinna.

Det är bara att hänga med.

– Man kan inte sticka huvudet i busken och hoppas att det här med digitaliseringen strax går om, att internet är en bubbla. Finland har varit långsamt med att digitalisera och det är lite oroande med tanke på konkurrenskraften, säger Teemu Malinen som är expert på digitala affärslösningar.

Malinens företag Sofokus förser företag med sådant som nätbutiker, olika digitala tjänsteportaler, fortbildning och utvecklande av digitala affärsmodeller. Nu har tydligen företagen fått upp ögonen för att det här behövs: då Sofokus omsättning senaste räkenskapsperiod var en miljon så siktar man i år på två. De flesta av de nu 21 anställda jobbar i Åbo.

Hur gick det till? Ett företag som jobbar med digitalisering är förstås själv väl presenterat på nätet, men det är inte allt. Man måste också vara lockande.

Man måste visa att man har något som kunderna behöver, och man måste vara förtroendeingivande.

Malinen lockar kunder bland annat genom att gratis på webbplatsen bjuda ut en 17 sidors guidebok med en rad reflexioner och praktiska råd och exempel på vad digitalisering innebär. Han och hans anställda – alla – bygger förtroende genom att vara närvarande med egna glada ansikten i företagets bildgalleri.

Intresset för dem håller Sofokus uppe genom att fylla på webbsidorna med nytt material varje vecka, till exempel blogginlägg, och göra en större överhalning åtminstone vartannat år.

Företagen behöver någon som har ett hum om digital teknik men digitalisering handlar inte primärt om IT-kunnande, säger Teemu Malinen.

Det är inte heller bara en påklistrad webbutik eller Facebooksida.

– Det handlar om att hitta en ny affärslogik. Vad kan man göra helt annorlunda? Hur kan man väcka intresse för sin produkt eller tjänst? Kanske genom att blogga?

Sky is the limit Taxitjänsten Uber är ett ofta citerat exempel på hur man vänder upp och ned på en bransch med en ny affärsmodell, som också kan utmana lagens gränser.

Uber är en internationell företeelse. Google, Ama-

zon, Twitter, Apple är en del av allas digitala miljö och samtidigt globala, inte finländska företag. Det är en lite oroande aspekt på digitaliseringen, medger Malinen. Men han går inte med på att spelplanen är öppen bara för de stora.

Också de var ju små för inte så länge sedan.

– Det har aldrig tidigare varit möjligt för ett litet företag att komma så långt, säger han.

– Det är kanske inte realistiskt att tänka sig att överflygla Amazon med en finsk nätbokhandel. Men tänk på saker vi är bra på annars också, som trä eller bastu. Vad kan man göra med det?

Det gäller att ha sitt branschkunnande, att ha produkter som ligger rätt i pris och kvalitet – och sedan inkludera digitala verktyg i processen. Bara att öppna en webbutik är sällan en lösning.

Facebook erbjuder försäljningssidor som används flitigt av småföretag, men Malinen tror inte att volymerna direkt där är betydelsefulla.

– Det är mera frågan om att man styr in folk till webbutiken via Facebook.

Håll prioriteterna För företagaren som gör långa dagar kanske inte digitalisering är en lockande tanke. Blir det här ännu ett arvode att betala, vid sidan om juristens, bokförarens och elektrikerns? Fylls lediga lördagskvällar med grubbel över oskrivna blogginlägg?

– Det är frågan om prioriteringar. Skriv in i kalendern att det är måndagar från 8 till 9 som du uppdaterar bloggen, och gör det då.

Hur mycket expertis som behövs beror på ambitionen och branschen.

Alla internettjänster och sociala medier kommer inte att överleva de närmaste fem eller tio åren, men den digitala världen kommer att fortsätta utvecklas.

Därför skall man ha ställa in sig på att det nya också är framtiden. Anpassningen är inte ett engångsprojekt. Man måste fortsätta leva med och följa med, ha ett öppet sinne.

– Det är kanske just det som är viktigast: att man är öppen för nya tankar och intryck. Att man inte känner sig väldigt obekväm med den digitala kommunikationen och närvaron.

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Bodyscannern kan användas bl.a. för att finslipa grentekniken. Sandra Holm har utnyttja scannern för att hitta den optimaliska kroppsställningen i landningen.

Tom Andtbacka (till vänster) och Tuomas Palosaari inne i scannern.

Centria erbjuder företag på något unikt

- en 3D-bodyscanner

V

id Mellersta Österbottens Yrkeshögskola Centria studerar idag cirka 3 300 studeranden.

Undervisningen är praktiskt inriktat och skolan har goda kontakter till närings- och arbetslivet. Centria yrkeshögskola är en av Finlands mest internationaliserade högskolor. Man erbjuder studiemöjligheter inom teknik, företagsekonomi, social- och hälsovård, turism, kultur samt humanistiska och pedagogiska områden. Yrkeshögskolan finns i tre städer: Karleby, Ylivieska och Jakobstad I Karleby kan man dessutom träffa och pröva på något unikt, nämligen på

16

en av de första 3D-scannern i landet.

3D-scannern kan användas av företag inom t.ex. produktions-, välfärds-, och tjänstesektorn som behöver exakta mått av kroppen, för utveckling av produkter och tjänster. Den exakta måttinformationen av 3D-modelldockan möjliggör en snabb planerings- och modelleringsprosess för t.ex. specialtextilen.

– Med hjälp av informationen kan specialtextilen skräddarsys och visualiseringen flyttas till en helt ny nivå, berättar projektchef Asta Aikkila-Vatanen från Centria.

3D-scannern producerar över 130 mått av kroppen på endast 30 sekunder.

Måtten är i enighet med standarden ISO 7250 och ISO 8559. – Kunden får en 3D-modell med en millimeters noggrannhet, en HTML-fil med bilder och ett numeriskt måttfil, berättar projektchef Asta Aikkila-Vatanen.

Med hjälp av måtten kan man t.ex. undersöka idrottarnas kropp, jämföra kroppens förändringar och bestämma personliga utvecklingsmål. Av topidrottarna har bl.a. Andreas Romar, Laura Lepistö, Matti Hautamäki, Ville Larinto och Janne Ryynänen prövat på scannern. Teknologin kan också användas till uppföljning av t.ex. barnens tillväxt.

3D-kroppsmodelleringstjänsten ger

17

Saija Saarnisto, ny kommunikationssekreterare Nya kommunikationssekreteraren, Saija Saarnisto har börjat hos Mellersta Österbottens Företagare i januari. Hon kommer att vikariera organisationschefen, Nina Niemi under hennes mammaledighet. Till Saarnistos arbetsuppgifter tillhör bl.a. att producera material till Företagare i Finland tidningen och allmän kundbetjäning samt kommunikation på både svenska och finska.

Du kan kontakta Saija på kontoret på numret (06) 831 5292 och eposten saija.saarnisto@yrittajat.fi

Den exakta 3D-scannern skapar möjligheter för produktutveckling, berättar Asta Aikkila-Vatanen

EKONOMI SEMINARIUM

TI 16.2.2016 KARLEBY OCH YLIVIESKA

våra kundföretag en unik möjlighet att utveckla sina tjänstekonsepter för att producera mervärde åt sina kunder.

– Vårt 3D-mätningstjänstkonsept har använts av bl.a. Finlands Polis, Finnjumping Ry, Rukka Oy, Terinit Oy, Ab Ess-Ma Oy berättar Aikkila-Vatanen och tillägger att Centria yrkeshögskola aktivt söker nya möjligheter att använda denna teknologi på.

Välkommen på Mellersta Österbottens Företagares, Finnveras och högskolorna i regionens, gemensamma ekonomiseminarium.

Under seminariet får vi höra minister Raimo Sailas funderingar om Finlands ekonomi. Dessutom presenteras företagsbarometern för Mellersta Österbotten.

KARLEBY KLO 10–12, Centria yrkeshögskolan, auditorium, Bondegatan 2 YLIVIESKA KLO 14–16, Centria yrkeshögskolan, auditorium, Vierimaantie 7 ANMÄLNINGAR SENAST 15.2.2016 till heidi.huhtala@yrittajat.fi eller 050 328 1769

HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE

Kaisa Livson

Hali – Harmony Living – ett litet företag i Grankulla som har blivit en företeelse genom att utnyttja digitala medier TEXT MARIANNE SUNDBLAD BILDER NIKI STRBIAN PHOTOGRAPHY

Kaisa Livson grundade Hali för 3,5 år sedan. Före det hade hon varit hemma sex år med barnen. En egen ”livsstilsbutik” hade länge varit hennes dröm.

Under dessa år har Hali utvidgat sin verksamhet och blivit en företeelse.

Från motionsledare till företagare Innan Kaisa blev hemma med barnen hade hon arbetat som chef för en konditionssal. Jobbet motsvarade hennes utbildning som motionsledare, men hon ville ändå hellre arbeta med inredning.

Intresset hade kommit hemifrån: Kaisas pappa är arkitekt och mamma, enligt Kaisa, en passionerad inredare.

Efter åren hemma med barnen var Kaisa redo att försöka uppfylla sin

18

dröm. Namnet Hali – Harmony Living kom hennes mamma på med en slump, när Kaisa kramade sin dotter. ”Hali” betyder ju en kram men är också en förkortning för Harmony Living. Kaisa började med att hyra en liten lokal av ett annat företag på Grani Köpcentrum.

I början bestod försäljningssortimentet mest av inredningsprodukter och barnkläder, och den harmoniska och stämningsfulla butiken blev snabbt populär. Småningom tog Kaisa in små

partier av damkläder och -accessoarer och märkte snabbt att de gick åt som smör i solsken.

I dagens läge består 80 procent av omsättningen av damkläder och accessoarer och 20 procent av inredningsprodukter. Enligt Kaisa måste en företagare lyssna på kunderna, och när damkläder var det som efterfrågades, ändrade hon sitt sortiment därefter.

Inredningsprodukter är dock det som ger Heli dess alldeles speciella prägel.

19

Till större lokaler När försäljningen kom väl i gång, beslutade Kaisa att ta en risk och hyra en större lokal invid Grani Köpcentrum på en bättre affärsplats. Trots en omfattande rörrenovering i fastigheten, som helt överraskade Kaisa, utvidgades verksamheten snabbt i den nya och större lokalen.

Kaisa började ensam, men det tog inte länge innan hon kunde anställda den första utomstående personen. Nu har Hali en heltidsanställd och fyra deltidsanställda.

En livsstilsbutik – även i nätet Hali har under dessa år blivit en företeelse i Grankulla, utan någon annan marknadsföring än i digitala medier.

Företagets omsättning har fördubblats på tre år. Enligt Kaisa har nyckeln till framgången dock i huvudsak varit personalen och kundbetjäningen. Den stämningsfulla och lugna atmosfären i butiken lockar kunder: många kommer in helt enkelt för att anamma den harmoniska atmosfären och ta en liten kaffepaus och pratstund med personalen.

Nätbutik – men inte utan problem Snabbt efter grundandet etablerade Kaisa också en nätbutik, www.hali.fi. Men allt gick inte smärtfritt. Hon tar in små partier av varor, och snabbt visade det sig att det var svårt att sammanjämka kassasystemet och nätbutiken. Kaisa har inga stora lagerutrymmen och när kassasystemet inte kunde hålla a jour med nätbeställningarna, var Kaisa tvungen att tänka om.

Nu har hon satsat på ett system som borde sammanfoga lagerläget i butiken och nätförsäljningen. Det nya systemet ska tas i bruk i slutet av januari 2016.

Investeringarna har varit ganska omfattande för ett litet företag men Kaisa hoppas att allt nu ska fungera och kunderna får vad de beställer.

Enbart digital marknadsföring Kaisa har aldrig marknadsfört Hali annat än genom digitala medier, mest Facebook. I dag har Hali nästan 6 000 gillare på Facebook, men i och med att Facebook hela tiden har skurit ner antalet gillare som verkligen får sidans uppdateringar, använder Hali också flitigt betalda annonser i Facebook. Även Instagram blir hela tiden viktigare i synnerhet för ett företag som vill erbjuda virtuella upplevelser.

För en liten butik är de digitala medierna viktiga, men Kaisas erfarenheter visar att det inte alltid är helt lätt att etablera en välfungerande nätbutik. Många färdiga system är dyra och tunga att uppdatera, och som i Kaisas fall, måste nätbutiken dessutom kopplas till kassa- och lagersystemet.

Drömmar kan förverkligas Trots små motgångar i näthandeln och den oväntade rörrenoveringen i de nya lokalerna är Kaisa Livson ett utmärkt exempel på att en företagare kan förverkliga sin dröm om affärsidén bakom verksamheten bär. Den digitala sidan måste fungera, men konsumenterna vill ändå ha upplevelser och betjäning. Bra personlig betjäning är faktiskt ganska sällsynt idag och kan göra den lilla skillnaden som gör att kunden kommer tillbaka, gång på gång.

Kaisa har aldrig marknadsfört Hali annat än genom digitala medier, mest Facebook. I dag har Hali nästan 6 000 gillare på Facebook.

HELSINGFORS FÖRETAGARE

5 tips för att göra intryck TEXT ANJA KADZIOLKA BILD NIINA STOLT/STUDIO ONNI

Använder du dig av påverkningsmetoder inom försäljningen och marknadsföringen av ditt företag?

Har du tänkt på att du kan använda dig av samma principer även på nätet? Den digitala marknadsföringen följer i stort sett samma principer som det personliga försäljningsarbetet.

1. Gilla – truga inte

5. Berätta din historia

Om du vill göra intryck ska du inte bara tala om ditt eget företag utan även lyssna vad andra har att säga. Visa intresse för andra så visar även de intresse för din produkt och dina tjänster. Växelverkan fungerar även på sociala medier: gilla och följ så gillar och följer folk även dig. Var vänlig och uppmuntra andra med positiv kraft, då lägger folk märke till dig. Om du fortfarande inte är med på t.ex.

Twitter, men ändå vill påverka, ska du gå med redan idag.

Delta som talare i seminarier och framträd som expert i media. På nätet kan du bygga upp din egen media där du själv är stjärnan. Starta en blogg och delta i social media. I bloggen lyfter du fram dina kunskaper och skapar fotfäste som auktoritet i din bransch.

2. Det lönar sig alltid att lära känna sina kunder Personligt försäljningsarbete är just precis det: personligt.

Lyssna först, erbjud sedan. Då du känner till kundernas målsättningar kan du hjälpa dem att uppnå dessa. Gör likadant på nätet. Bekanta dig med din målgrupp så du vet hur du ska närma dig dem. Genom att rikta ditt budskap gör du ett större intryck. Vid personligt försäljningsarbete talar du ju inte till tiotals olika människor samtidigt, gör inte det på nätet heller!

3. Om du vill få något – ska du ge först En bra försäljare driver hjälpande business, inte trugande dito. Erbjud din hjälp personligen och gör samma på nätet.

Ge något gratis: hjälp din målgrupp och erbjud nyttig information, då öppnar du även dörren till försäljning. Överraska med din hjälpsamhet så gör du intryck.

4. Skaffa vittnen Är du expert inom din bransch? Bevisa det. Skaffa referenser, dvs. andra personer som bevisar din expertis.

Ett socialt bevis på dina kunskaper väger större än om du själv berättar om dessa. Be dina kunder lämna rekommendationer på din hemsida och direkt i din LinkedIn-profil, skaffa följare och referenser till företagets sociala mediekanaler.

20

Genom att berätta din historia gör du intryck. Alla har sin egen historia, förminska inte din egen. Berätta något konkret i din historia som folk kommer ihåg. I din historia ska du lyfta fram varför just du är bra på det du gör. Kommunicera dina värderingar och berätta varför du gör det du gör. Påverka med positiv attityd så gör du världen till en bättre plats för oss alla.

21

Anja Kadziolka är företagare och mamma, utbildare i digital marknadsföring och grundare av Bisneskoulu som erbjuder utbildning på nätet för företagare.

FÖRETAGARNA I SÖDRA ÖSTERBOTTEN

22

23

I startskedet behövs mycket synlighet TEXT OCH BILD KRISTINESTADS NÄRINGSLIVSCENTRAL AB

Som småföretagare har man oftast inte någon större marknadsföringsbudget. Och pengarna man har, ska man lägga dem på säljaren som ringer, internet, tryckt media eller någon annanstans? Speciellt då man just håller på att starta upp företaget så är klirr-ljudet i kassan vissa månader mycket svagt.

K

ristinestadsborna Lasse Påfs och Tom Hoxell har nu under det första året fått ta ställning till dessa frågor i olika omgångar, precis som så många andra nystartade småföretagare. Till våren kommer deras gemensamma företag Data Corner att kunna fira sin ett års dag. Det som startade som en hobby har nu hunnit en bra bit på vägen. Tidigare har de båda två arbetat tillsammans på den tekniska avdelningen på Varuhuset Talas och det var egentligen redan då som idén till ett eget företag började gro. Kunder kom ofta in med sina datorer och annan elektronik i hopp om att få hjälp.

Lite andra jobb hann de med däremellan men i och med att de höll kontakten, så glömdes aldrig den lilla tanken på eget företag bort. På våren 2015 startade de med varsitt firma namn (F:ma) . I huvudsak så handhar deras företag dator- och telefonservice.

Så småningom utvecklades företaget till även småskalig försäljning av datorer, kringutrustning och tillbehör samt tillverkning och uppdatering av hemsidor enligt kunders önskemål. En annan tanke som Hoxell och Påfs hade för sitt

företags utbud var att kunna erbjuda sina kunder telefonoperatörstjänster.

Men ingen operatör var intresserad av att de skulle sälja för dem.

– Operatörerna idag satsar på stora städer, resten skall ske via nätet, berättar Påfs. Vilket ibland sätter små krokben för den äldre befolkningen.

Knutpunkten för deras verksamhet finns invid torget men de erbjuder även service ute på fältet. Så benen har hunnit bli många för företagarna och ännu söker de lite sin plats och sin marknadsnisch. I och med att de började ha en småskalig försäljning ansåg bokföraren att det skulle vara bra bokföringsmässigt att ha allt under ett och samma tak. Så de bildade det gemensamma företaget i företagsformen Öb.

– Att starta eget företag är inte svårt, man måste bara förstå att ta hjälp av andra. Fråga så får man råd och tips. Det svåraste är att bestämma sig om man ska, säger Lasse Påfs med ett skratt.

Det enda som Lasse verkligen är irriterad på är Finlands pensionssystem. Det borde verkligen förändras för nystartade företag. För små företagare som startar enbart med eget kapital så

kan det vara en kamp att hitta pengar till pensionen varje månad.

– Det är så svårt i starten att varje månad hitta pengar till det. Det är ju inte ens säkert att företaget har någon lönsamhet överhuvudtaget, funderar Påfs. I värsta fall får man skrapa ihop det med privata medel.

Marknadsföringen av företaget har hittills mest gått via djungeltelegrafen och sociala medier. Några enstaka annonser har de haft, mestadels då i föreningskalendrar. Även någon tidningsannons har förekommit. Men om man inte satsar på att lite sticka ut eller satsar på att ha i någon mån återkommande annonsering i tidningen, så tror Lasse att den annonseringen kan vara svår att nå ut med.

– Dagens melodi är ju nog internet.

Speciellt för att nå ut till den yngre generationen. Via facebook och hemsida har vi nu just satsat mestadels, berättar han. Här omkring har vi även en stor del kunder som inte använder internet så vi måste också se till att ha andra kanaler att nå ut.

En felplacering i marknadsföringen kan knäcka vilket mindre företag som helst.

Men du, det finns sätt att marknadsföra på som är helt gratis, eller nästintill.

Kolla in bl.a. dessa: Facebook, Instagram, LinkedIn, YouTube, Pinterest, Twitter, Periscope

www.yrittajat.fi

IN L

1996 E

D

1996 E N

i arbetets tecken.

FÖ I A RE TAGARN

ILLSAMMAN IT

20

1996 ENER G

20

FI NLA ND

N

D

D

1996 E

IN LA ND

AN

96 ENERG 19 I

N

N AMMA A S NS L I FIN TILL

RE TAG NA I F AR

FÖ

GA RN A

16 20

D

1996 E

TA NL GA RNA I FI

016 S2

NS 2016 MA

TA FÖRE

GA RNA I FINLA

E FÖR

GA RNA I FINLA

TA FÖRE

TA FÖRE

NS 2016 MA

RGI TILLSAM NE

NS 2016 MA

FÖ

RE F TAGARNA I

RGI TILLSAM NE

ILLS GI T AMM ER

RGI TILLSAM E N

S 2016 AN

ILLSAMMAN IT

016 S2

1996 ENERG

Vi firar året 20 2 20 20 0 20

FÖ

D

NL AN

1996 ENER

20

016 S2

Kontrollera ditt försäkringsskydd vid årsskiftet

SAMMA TILL I N G

RE FI TA I GARNA

1

2016

2016 års viktiga siffror och datum Är du förargad över konkurrentens förfarande?

Medlemskap ger många värdefulla förmåner.

100 sakkunniga står till ditt förfogande på ett telefonsamtals avstånd.

Det lönar sig att vara medlem i Företagarna i Finland. Företagarnas kostnadsfria telefonrådgivning ger dig mångsidig handledning och råd i frågor som rör ditt företagande. Genom ett enda samtal till en av Företagarna i Finlands jurister sparar du lätt in medlemsavgiften för hela året! Du sparar varje år tusentals euro i reda pengar. www.yrittajat.fi/neuvontapalvelut

Innehåll

FÖRETAGARINFO 1/2016 Utgivare Företagarna i Finland 6 nummer per år.

4 Infodisken Personbolagens verksamhet och placeringar underlättas

ISSN 1239-5544 (print) ISSN 2342-1738 (online)

Kolumn: En skattereform skulle förbättra konkurrenskraften

REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi

Momsgränsen för verksamhet i liten skala höjs till 10 000 euro Bedöm näringspolitiken i din kommun!

6 2016 års viktiga siffror och datum

Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi

14 Elektronisk deklarering framskrider i Skatteförvaltningens årsanmälningar

PÄRMBILD Pixhill

16 Är du förargad över konkurrentens förfarande?

Artikelförfattare i detta nummer

17 Kontrollera ditt försäkringsskydd vid årsskiftet 18 Lösandet av konsumenttvister effektiveras i EU – upplysningsplikter för företag

• Kari Björklöv, direktör, Fennia • Anna Lundén, direktör • Albert Mäkelä, juridisk rådgivare • Paula Paloranta, generalsekreterare, Centralhandelskammaren

6 1 20 UTGIVNINgsDATUM

.

1 . . . . . . . . . . . 27.1.

2 . . . . . . . . . . . 23.3.

t å näte p o f n ari

o arinf g a t e or mer! msnum at.fi/f

retag Läs Fö

j yritta Logga

le

in me

med d ditt

3 . . . . . . . . . . . 25.5.

4 . . . . . . . . . . . 24.8.

5 . . . . . . . . . . .19.10.

6 . . . . . . . . . . .14.12

Företagarinfo 1/2016

I

N F O D

S K E N

I

Personbolagens verksamhet och placeringar underlättas

D

N

D

N

AN

1996 E

1996 E N

IN LA ND

1996 ENERG

D

N

1996 E

1996 E N

1996 E

1996 ENER G

1996 E

D

D

D

N

1996 E

AN

96 ENERG 19 I

FI NLA ND

D

N

1996 ENERG

IN LA ND

1996 E

IN LA ND

D

N

1996 ENER G

1996 E

D

N

S 20 AN

NS 2016 MA

GA RNA I FINLA

E FÖR

RGI TILLSAM NE

TA FÖRE

i arbetets tecken.

Företagarinfo 1/2016

20 RE TAG NA I F AR

016 S2

16 20

20

ILLSAMMAN IT

016 S2

ANSAMMANS I FINL TILL

FÖ I A RE TAGARN

4

RE F TAGARNA I

GA RNA I FINLA

FÖ

GA RN A

TA FÖRE

NS 2016 MA

TA FÖRE

GA RNA I FINLA

TA NL GA RNA I FI

20

RGI TILLSAM NE

S 2016 AN

NS 2016 MA

NS 2016 MA

TA FÖRE

GA RNA I FINLA

TA FÖRE

RE F TAGARNA I

FÖ

RGI TILLSAM NE

RGI TILLSAM NE

ILLS GI T AMM ER

E FÖR

FÖ

RE TAG NA I F AR

ILLSAMMAN IT

RGI TILLSAM NE

ILLS GI T AMM ER

20 2 20 0

NS 2016 MA

GA RNA I FINLA

ILLSAMMAN IT

FÖ

ILLSAMMAN IT

016 S2

LA A I FIN

RGI TILLSAM NE

NS 2016 MA

GA RNA I FINLA

lagsavtal träder i fortsättningen i kraft genom registreringen.

Oregistrerade personbolag som har bildats före lagens ikraftträdande skall anmälas för registrering inom två år och oregistrerade ändringar i bolagsavtalet som det fattats beslut om före lagens ikraftträdande inom fem år från ikraftträdandet. Enligt uppgifter från Skatteförvaltningen finns det ett hundratal oregistrerade personbolag. De kommer att informeras om behovet av registrering direkt.

Vi firar 20 året 20 20 2 20 20 0 20 TA 016 FÖRE S2

TA FÖRE

NS 2016 MA

0

20

NS 2016 MA

TILLSA M

RGI TILLSAM NE

het som kräver långsiktiga investeringar. Bolagsmännen kan också avtala om upplösning av bolaget och om inlösen av en bolagsmans andel smidigare än för närvarande.

Sättet att bilda ett personbolag blir också klarare i och med att öppna bolag och kommanditbolag, i likhet med andra bolagsformer, uppkommer genom registrering. I den gällande lagen förutsätts inte registrering, utan ett personbolag kan bildas till exempel genom att två personer ingår ett muntligt avtal.

Också ändringar i ett personbolags bo-

IN LA ND

Ändrade bestämmelser om verksamheten i öppna bolag och kommanditbolag (personbolag) träder i kraft i början av 2016. Genom ändringarna blir det lättare att avtala om personbolagets bolagstid, upplösning av bolaget och inlösen av bolagsandel.

I och med reformen kan man i vissa situationer komma överens om en över tio års bolagstid i bolagsavtalet på ett sätt som är bindande för bolagsmännen i ett personbolag, Detta gör det lättare att använda personbolag för företags- och investeringsverksam-

TA NL GA RNA I FI

D

ILLS GI T AMM ER

D

AN

1996 E N

20

S 2016 AN

NS 2016 MA

N

En skattereform skulle förbättra konkurrenskraften

E FÖR

A

K O L U M N

TA NL GA RNA I FI

Företagarna i Finland och Teknologiindustrin har föreslagit att regeringen utreder möjligheterna att tillämpa Estlands företagsskattemodell i Finland.

Statsminister Juha Sipiläs (centern) regering har lovat utreda hur företagens investeringar kunde främjas. I bästa fall kunde regeringen redan under den innevarande regeringsperioden besluta om hur företagande och investeringar kunde göras lönsammare..

I Estland beskattas inte företagens vinst, om den lämnas i bolaget. Företaget betalar skatt först när vinsten delas till ägarna. När företagets beskattning skjuts upp, kan resultatet användas för tillväxt, sysselsättning och investeringar. Företagarna i Finland och Teknologiindustrin har föreslagit att regeringen utreder möjligheterna att tillämpa Estlands företagsskattemodell i Finland.

Senareläggandet av beskattningen skulle stödja tillväxtföretag som är viktiga för Finland. Senareläggandet minskar inte beskattningsutfallet permanent, eftersom det är fråga om periodisering av inkomst. Skatten skulle stanna kvar i Finland också i det fallet att vinsten inte betalas i Finland.

Tydligare än för närvarande stöder modellen beskattningen av resultatet på det ställe där resultatet uppstår. Regeringen skall göra en tillräckligt företagsorienterad bedömning av införandet av skattemodellen.

Också i internationell beskattning finns det behov av reformer. Speciellt multinationella bolag förväntas betala mera skatt till den stat där resultatet uppstår.

På hösten publicerade Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD 15 rekommendationer med vilka man strävar efter en lösning på internationella problem med beskattning. Förslagen gäller internprissättning, avskaffande av dubbel beskattning och andra frågor inom internationell företagsbeskattning.

Tyvärr har EU-kommissionen inte ännu insett att bolagsskatten är en döende skatteform. Det har varit svårt i EU att finna lösningar som alla stater kan förbinda sig till. Varje stat beräknar ju i sista hand ut själv om reformen medför vinster eller förluster för den. Många EU-länder skulle vara förlorare i de lösningar som tagits fram, Finland med sin höga skattesats är en av dem.

Bolagsskatten kan försvinna i den globala skattekonkurrensen redan inom de närmaste tio åren. Därför har Företagarna i Finland föreslagit i EU kommissionens pågående samråd att i stället för konkurrerande skattemodeller skulle det vara bättre med en lösning där EU-länderna har breda skattebaser och låga skattesatser och där man i stället för att beskatta företaget beskattar ägarna direkt med en konkurrenskraftig och måttlig dividendskatt. Företaget är en genomströmningsenhet före ägarna, varför det inte är avgörande, om skatterna uppbärs när intäkterna kommer in eller i dividendskedet.

Till exempel Irland har redan lockat över 300 multinationella företag till landet med en konkurrenskraftig beskattning. Direkt eller indirekt uppskattas dessa företag sysselsätta 500 000–600 000 människor. Hur företag beskattas har en stor betydelse för bevaran- det av medborgarnas välbefinnande. Ett bra alternativ kunde därför också på EU-nivån vara att säkerställa intäkterna från företagsbeskattningen genom dividendbeskattning i stället för att koncentrera sig enbart på kortvariga lösningar..

Momsgränsen för verksamhet i liten skala höjs till 10 000 euro Momsgränsen för affärsverksamhet i liten skala och den därtill anslutna lättnadens nedre gräns höjs 1.1.2016. Skatteskyldighetens nedre gräns höjs till 10 000 euro och övre gränsen för skattelättnaden som ansluter till skatteskyldighetens nedre gräns till 30 000 euro.

Ytterligare information: Vero.fi > Detaljerade skatteanvisningar > Momsbeskattning > 2015 > Gränsen för momsfri verksamhet i liten skala är 10 000 euro (Dnr A191/200/2015)

Bedöm näringspolitiken i din kommun!

I februari skickar Företagarna i Finland en enkät för bedömning av kommunens näringspolitik till sina medlemmar via e-post.

Enligt 2014 års bedömning var Keitele i Norra Savolax landets bästa kommun. Vilken kommun är etta år 2016?

Ladda ned företagarens viktiga datum i din elektroniska kalender på www.yrittajat.fi/ yrittajakalenteri

Anna Lundén direktör, Företagarna i Finland Texten har också publicerats i Helsingin Sanomat 30.12.2015

Sammanställd av: Företagarna i Finland, Anna Lantee, kommunikationsplanerare tfn 09 2292 2855, anna.lantee@yrittajat.fi

Företagarinfo 1/2016

5

2016 års viktiga siffror Det lönar sig att i första hand lämna uppgifter till Skatteförvaltningen elektroniskt. I regel är det också möjligt att lämna in uppgifter på papper, men på ett mer begränsat sätt. För att kunna ge en EU-sammandragsdeklaration på papper måste man ansöka om ett separat tillstånd. Periodskattedeklarationen på papper har en tidigare förfallodag än den elektroniska deklarationen: den ska vara framme hos Skatteförvaltningen redan den 7:e i varje månad.

Om den utsatta dagen är lördag, söndag eller annan helgdag, ska deklarationen vara framme följande vardag. Information om elektronisk deklarering hittar du på adressen www.vero.fi > Företags- och samfundskunder samt E-tjänster.

Bokslutshandlingar Bokslutshandlingar

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

Skatteförvaltningen skickar bokslutet jämte bilagorna för sammanslutningar som använder blankett 6B till handelsregistret. Ytterligare information: vero.fi> Detaljerade skatteanvisningar > Vanliga frågor > Inlämnande av bokslutsuppgifter – Vanliga frågor

Aktiebolag samt öppna bolag och kommanditbolag vars ansvariga bolagsman är ett öppet bolag, kommanditbolag eller aktiebolag.

2 månader efter bokslutets fastställande.

Bokslutet skall upprättas inom 4 månader efter redovisnings-periodens slut.

Handelsregistret

På begäran skall även en kopia av handlingarna lämnas när två veckor har förflutit från bokslutets fastställande tills handlingarna har sänts till handelsregistret.

Kopian ska ges inom två veckor från begäran.

Övriga bokföringsskyldig, om minst två av följande gränser har överskridits under den avslutade och den därpå föregående redovisningsperioden: – omsättning minst 7 300 000 € – balansomslutning minst 3 650 000 € – antal anställda 50 i genomsnitt.

6 månader efter redovisningsperiodens slut.

Handelsregistret

Försäkringarna Försäkring

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

ArPL-premier

Arbetsgivare med ArPL-arbetstagare

Den 20:e i den överenskomna betalningsmånaden/ månaderna.

Pensions­ försäkringsbolag

Olycksfallsförsäkringspremie

Arbetsgivare med olycksfallsförsäkrade anställda

Löneanmälan 31.2.2016

Försäkringsbolag

Arbetslöshetsförsäkringspremie

Arbetsgivare med försäkrade anställda

I regel två förfallodagar: 1.1.2016 (arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkrings­ premie) och 1.5.2015 (löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie).

Arbetslöshetsförsäkringsfonden

Stora arbetsgivare har fyra förfallodagar 1.1, 1.3, 1.5 och 1.9.2016.

6

ArPL-årsanmälan

Arbetsgivare

31.1.2016

Pensionsförsäkringsbolag

Löneanmälan till olycksfallsförsäkringsbolag

Arbetsgivare

31.1.2016

Försäkringsbolag

Anmälan om lönesumma till arbetslöshetsförsäkringsfonden.

Arbetsgivare

31.1.2016

Arbetslöshetsförsäkringsfonden

Företagarinfo 1/2016

Ladda ned de viktiga datumen i din elektroniska kalender: yrittajat.fi/verotjarahat> verot>yrityksen-maarapaivat-kalenteri Skatter PRESTATION

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

Mervärdesskatter

Mervärdesskattskyldiga

Den 12:e i den andra månaden efter försäljningsmånaden.

Skatte­förvaltningen

Skatteperioden för momsskyldiga med kalenderårsförfarande och primärproducenter är ett kalenderår, redovisning och deklaration senast i slutet av februari följande kalenderår.

Förskottsskatter

Skattskyldiga som har inkomst som underställs förskottsbetalning

Den 23:e i månaden

Skatte­förvaltningen

Om Ab:s förskottsskatt är 340 – 1 700 euro, uppbörd i 2 rater (redovisningsperiodens 3:e och 9:e månad), annars månadsvis.

För näringsidkare och personbolag uppbörd i 2-12 rater beroende på förskottsskattens storlek.

Periodskatte­ deklaration

Momsskyldiga, de som betalar arbets­givarprestationer och andra prestationer som underställs förskotts­uppbörd, lotteriskattskyldiga och försäkringsskattskyldiga.

Den 12:e i månaden.

På papper den 7:e.

Skatte­förvaltningen

Om andra skatter på eget initiativ då det har funnits verksamhet som leder till betalningsskyldighet.

Sammandragsdeklaration för moms

Företag som sålt varor eller tjänster till andra EU-länder.

Den 20:e i månaden efter försäljningsmånaden.

Skatte­förvaltningen

Andra EU-länders mervärdesskatter genom specialsystemet för moms

Företag som haft försäljning av elektroniska tjänster till konsumenter i andra EU-länder.

Den 20:e i månaden efter försäljningskvartalen, dvs. 20.4, 20.7 och 20.10.

Skatteförvaltningen samlar in betalningarna och förmedlar dem till ifrågavarande länders skatteförvaltningar

Årsanmälan om dividender

Aktiebolag som delat ut dividend

1.2.2016 Om anmälan lämnas elektroniskt, senast 3.2.2016.

Skatte­förvaltningen

Årsanmälan om delägarlån

Aktiebolag som gett aktieägarna delägarlån. Uppgifterna ges även i skattedeklarationen (blankett 6B).

24.2.2016

Skatte­förvaltningen

Årsanmälan om källskatt på ränteinkomst

Källskattepliktiga

Lämnas senast 15.2.2016.

Skatte­förvaltningen

Företagarinfo 1/2016

7

Skattedeklaration PRESTATION

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

Skattedeklaration

Aktiebolag

4 månader efter redovisningsperiodens slut

Skatte­ förvaltningen

Skattedeklaration

Rörelseidkare och yrkesutövare

Förhandsifylld skattedeklaration samt skattedeklaration för näringsverksamhet lämnas 4.4.2016 eller på en i blanketten angiven senare returdag, antingen 4.5. eller 13.5.2016.

Skatte­ förvaltningen

Skattedeklaration

Öppna bolag och kommanditbolag (näringssamman-slutningar)

Förhandsifylld skattedeklaration samt skattedeklaration för näringsverksamhet lämnas senast 4.4.2016.

Skatte­ förvaltningen

Arbetsgivarnas anmålningar PRESTATION

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

Arbetsgivarnas årsanmälan

Regelbundna och tillfälliga arbetsgivare.

1.2.2016 Om anmälan lämnas elektroniskt, är förfallodagen 3.2.2016.

Skatte­ förvaltningen

En arbetsgivare som under skatteåret haft mer än 15 anställda ska lämna årsanmälan elektroniskt. Gränsen sjunker till 5 anställda i januari 2017.

Intyg om lönebetalning t ill arbetstagarna senast 15.1.

Arbetsgivarprestationer (förskottsinnehållning och socialskydds-avgifter)

Regelbundna och tillfälliga arbetsgivare

Den 12:e i månaden efter löneutbetalningsmånaden.

Skatte­ förvaltningen

Årsanmälan om ersättningsdagar hos arbetslösa

Arbetsgivare

Lämnas senast 20.2.2016.

Skatte­ förvaltningen

Årsanmälan om medlemsavgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassaavgifter

Arbetsgivare

Lämnas senast 20.2.2016.

Skatte­ förvaltningen

Innehållning 13 % på en betalning till en mottagare av arbetsersättning som inte har införts i förskottsuppbördsregistret, om mottagaren är ett samfund eller en sammanslutning. Annars enligt skattekortet, om innehållningen inte är 60 %.

Andra anmålningar

8

PRESTATION

BETALNINGSSKYLDIG

FÖRFALLODAG

MOTTAGARE

Intrastatdeklarationer (statistikföring av utrikeshandel)

Företag som Tullen har uppmanat att ge deklarationer (export eller import på mer än 500 000 euro per år).

Senast den 10:e arbetsdagen följande månad (varierar i praktiken mellan den 12:e och 16:e dagen).

Tullen

Anmälningar om byggande

Anmälningar om entreprenader för beställda byggtjänster vars värde överskrider 15 000 euro.

Den huvudsakliga genomföraren, eller om sådan inte finns, beställaren rapporterar arbetstagaruppgifterna om alla anställda på den gemensamma byggarbetsplatsen.

Den 5:e i andra månaden efter redovisningsmånaden. Om den utsatta dagen är under ett veckoslut eller en helgdag, flyttas den till följande vardag.

Skatte­ förvaltningen

Företagarinfo 1/2016

Arbetspensionsförsäkringspremierna 2015 används lönesumman för 2013.

Arpl-premien

Arpl-premien

% av lönerna

• För 18–67 -årig arbetstagare eller företagare.

under 2 025 000 €

24,60 %

2 025 000 € – 32 400 000 € Tillfällig sänkning 2016

25,1 % -0,5 – -0,25 %

över 32 400 000 € Tillfällig sänkning 2016

25,1 % -0,25 %

Arpl-inkomstens nedre gräns

57,51 €/mån

• Arbetsgivaren innehåller försäkringsavgiften från arbetstagarens lön och betalar både arbetsgivarens och arbetstagarens avgift.

• under 53 år gamla

5,7 %

• 53 år fyllda

7,2 %

• Då lönesumman är över 2 025 000 €, påverkas premien även av företagets egna invalid- och arbetslöshetspensioner.

• Tillfällig arbetsgivare: Inte permanent anställd arbetstagare och lönesumman under 8 238 €/6 mån. Arpl-premien är 25,1 procent.

Föpl-premien

% av lönerna

-under 53 år gamla

23,60 %

- 53 år fyllda

25,10 %

Företagare som inleder företagsverksamhet får 22% rabatt (försäkringar som börjar efter 31.12.2013) - under 53 år gamla - 53 år fyllda

18,408 %

Räkna effekten av bikostnader med löneräknaren: yrittajat.fi/ palkkalaskuri

19,578 %

Företagare, som första gången inleder företagsverksamhet, får en rabatt på 25 % under 48 månader ( försäkringar som inletts före 2013).

- under 53 år gamla

17,700 %

- 53 år fyllda

18,825 %

Lföpl-premien

% av lönerna

Lantbrukföretagarens lföpl-premie, om arbetsinkomsten är under 26 474,52 €/år

inkomstgränser - under 53 år gamla Föpl-arbetsinkomstens nedre gräns

7 557,19 €/år

Föpl-arbetsinkomstens övre gräns

171 625 €/år

Föpl-arbetsinkomstens minimibelopp, som berättigar till deltidspension

15 114,37 €/år

Företagaren har möjlighet till arbetslöshetsskydd

12 420,00 €/år

Företagare har möjlighet att ansluta sig till arbetslöshetskassan

12 420,00 €/år

- 53 år fyllda

12,744 % 13,554 %

Betalningsprocenten stiger då arbetsinkomsten stiger mellan 26 474,52 – 41 602,87 euro För överstigande inkomst efter 41 602,87 euro/år

Företagarinfo 1/2016

- under 53 år gamla

23,60 %

- 53 år fyllda

25,10 %

9

Sosial- och sjukförsäkringspremier Sosialförsäkringsavgivt 2,12 %

Arbetsolycksfallas­ premie

Grupplivförsäkrings­­­premie

Privat arbetsgivares socialförsäkringsavgift eller arbetsgivares socialskyddsavgift tillämpas på löner som betalas år 2015.

Arbetsgivares socialskyddsavgift betalas inte för löner som betalats till personer som är under 16 år eller som fyllt 68 år.

Arbetsolycksfallspremien bestäms enligt lönen och hur riskfyllt arbetet år.

Smaföretagare, som under kalenderaret i totalt max 12 dagar sysselsätt arbetstagare, är befriade från skyldigheten att teckna arbetsolycksfallsförsäkring.

Olycksfallsförsäkringsbolaget debiterar i samband med olyckfallsförsäkringspremien. Premierna varierar bolagsvis.

Arbetslöshetsförsäkring Rådgivning, uppbörd och tillsyn av arbetslöshetsförsäkringspremierna koncentreras till Arbetslöshets­ försäkringsfonden. Premie debiteras inte för under 17 år eller över 65 år gamla arbetstagare.

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIERNA 17– 64-årig

för lönesummans första 2 044 500 € för den 2 044 500 € överskjutande delen av lönesumman För den delagarens lönesumma (Detta uppbärs ej av FöPL-skyldiga.)

Sjukförsäkring Avgiften ingar i förskottsinnehållningsprocenten, innehålls inte separat från lönen.

totalt

arbetsgivarens arbetstagaren/ andel delagarens andel

2,15 %

1,00 %

1,15 %

5,05 %

3,90 %

1,15 %

1,46 %

1,00 %

0,46 %

Sjukförsäkringspremie

% av lönerna

Löntagarna löntagarna dagpenningspremie 0,82 % + sjukvårdspremie 1,30 %

2,12 %

företagarna företagarna, dagpenningspremie 0,82 % + sjukvårdspremie 1,30%

2,25 %

förmånstagarna (inkomst av pension och förmån)

1,49 %

yrittajat.fi/viktigatal 10

Företagarinfo 1/2016

Naturförmåner Bostadsförmån och rätt att använda elström Penningvärdena av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med centralvärme.

Med områdena Helsingfors 1–4 avses postnummerområdena. Med kranskommuner avses kommunerna Hyvinge, Kervo, Kyrkslätt, Nurmijärvi, Riihimäki, Sibbo, Träskända, Tusby och Vichtis.

En bostad anses tillhöra den kommun eller det postnummerområde där den varit belägen skatteårets första dag.

Penningvärdet av en naturaförmånsbostad som den skattskyldige använt redan året innan kan överskrida det värde som fastställts för nämnda år med högst 20 procent.

Mera detaljerade information om bostadsförmånen samt Helsingfors postnummerdistrikt finns på vår webbplats.

Kostförmån Värdet av en kostförmån är 6,30 € per måltid om summan av de direkta kostnader som arbetsgivaren haft för anskaffning av förmånen plus momsen på dessa kostnader uppgår till minst 6,30 € och högst 10,20 €. Om beloppet understiger 6,30 € eller överstiger 10,20 €, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna plus momsen på dessa kostnader.

Direkta kostnader är råvaror som använts vid tillagning av måltid samt löner för tillagning och servering av måltid jämte socialkostnader. Har arbetsgivaren kommit överens med måltidsstället om anordning av arbetsplatsmåltid (avtalsmåltid), betraktas det belopp som arbetsgivaren betalat till måltidsstället som den direkta kostnaden för måltiden.

Såsom direkta kostnader betraktas inte kostnader för mattransport till matstället. Den ersättning som löntagaren betalar arbetstagaren för måltiden tas inte i beaktande när man räknar de direkta kostnadernas belopp, utan den dras av från näringsförmånens penningvärde.

Område

värde i euro/månad

Helsingfors 1

273 € + 12,00 €per kvadratmeter

Helsingfors 2

267 € + 10,90 € per kvadratmeter

Helsingfors 3, Esbo, Grankulla

233 € + 9,80 € per kvadratmeter

Helsingfors 4, Vanda

187 € + 9,80 € per kvadratmeter

Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg, Åbo, kranskommunerna, övriga Helsingfors

176 € + 8,20 € per kvadratmeter

Övriga Finland

152 € + 7,30 € per kvadratmeter

Ytterligare information om naturaförmåner: yrittajat.fi/ naturformaner2015 Telefonförmån Penningvärdet av en telefonförmån som uppkommer av att arbetsgivaren har bekostat en telefon i löntagarens hem är 20 euro per månad. Förmånens värde täcker kostnaderna för samtalen.

Värdet av en naturaförmån som uppkommer av att arbetsgivaren har bekostat en mobiltelefon till löntagaren är 20 euro per månad. Förmånens värde täcker kostnaderna för samtalen, textmeddelandena och multimediameddelandena.

Tillämpning av det gängse värdet Som penningvärdet av en sådan förmån, vars gängse pris uppenbart underskrider penningvärdet enligt detta beslut eller inte nämnts ovan, ska anses dess gängse värde.

Från det penningvärde förmånen har enligt detta beslut dras den ersättning av som arbetsgivaren debiterar löntagaren

Resekostnadsblankett: yrittajat.fi/tyonantajanabc/ matkalasku_kuluselvityslomake

Företagarinfo 1/2016

11

Bilförmån Om löntagaren eller dennes familj använder arbetsgivarens person- eller paketbil för privatkörning, anses den förmån den skattskyldige fått vara bilförmån. Värdet av bilförmånen fastställs på följande sätt per åldersgrupp utifrån det år bilen tagits i bruk enligt registerutdraget.

avses det allmänna rekommenderade pris för bilmodellen som importören eller, om sådan saknas, partihandeln uppgett och som gällde vid köpdagen för anskaffning av bilen som ny, minskat med 3 400 euro.

Om dock det allmänna rekommenderade priset på ovan avsedda köpdag inte är känt för en bil som tagits i bruk första gången tidigast år 2015 eller om bilen tagits i bruk första gången före 2015, avser nyanskaffningspriset det allmänna rekommenderade pris som importören eller, om sådan saknas, partihandeln uppgett och som gällde för bilmodellen vid ingången av den må-

Grundvärde och nyanskaffningspris Med grundvärde avses procentandelen som uträknats på basis av bilens nyanskaffningspris. Med nyanskaffningspris

nad då bilen togs i bruk, minskat med 3 400 euro. Av detta pris beräknar man den i 17 § nämnda procentuella andelen. Det erhållna värdet avrundas nedåt till närmaste 10 euro.

Elbil Från driftskostnadsandelen som läggs till grundvärdet för den fria bilförmånen dras av 0,09 euro per kilometer eller 135 euro per månad om bilens enda möjliga drivkraft är elström.

Ytterligare information om bilförmånen: www.yrittajat.fi/naturformaner2016

Åldersgrupp

Fri bilförmån per månad

Förmånen att använda bil

A (2014–2016)

1,4 % av bilens nyanskaffningspris + 270 € eller 18 c/km

1,4 % av bilens nyanskaffningspris + 105 € eller 7 c/km.

B (2011–2013)

1,2 % av bilens nyanskaffningspris + 285 € eller 19 c/km

1,2 % auton uushankintahinnasta + 120 € tai 8 c/km

C (–2010)

0,9 % av bilens nyanskaffningspris + 300 € eller 20 c/km

0,9 % av bilens nyanskaffningspris + 135 € eller 9 c/km

Bilförmån för utlandsarbete (bilar som tagits i bruk före år 2008)

Månatligt värde

Värde enligt körjournal eller annan tillförlitligt utredning som lagts fram av den skattskyldige eller skattemyndighe

euro/månad

grundvärde euro/månad

+ värde per kilometer euro/km

fri bilförmån

744

264

0,32

förmån att använda bil

444

264

0,12

Ytterligare information Ytterligare information om naturförmånera finns på vår nätsida www.yrittajat.fi/naturformaner2016 www.vero.fi > Detaljerade skatteanvisningar > Förskottsuppbörd > Arbetsgivare > Naturaförmåner

12

Företagarinfo 1/2016

Dagtraktamenten Dagtraktamente i Finland Dagtraktamente räknas enligt resedygn.

Resedygnet är 24 timmar räknat från arbetsresans början eller från det föregående resedygnets slut.

Har löntagaren under något resedygn erhållit kostnadsfri eller i biljettpriset eller i hotellrummets grundpris ingående kost, utbetalas dagtraktamente nedsatt med 50 procent. Med fri kost avses i fråga om utrikesdagtraktamente två fria måltider.

Arbetsresans varaktighet Dagtraktamentets maximibelopp över 6 timmar (partiellt dagtraktamente)

19,00 euro

över 10 timmar (heldagtraktamente)

40,00 euro

då resetiden överstiger det sista fulla resedygnet -med minst 2 timmar

19,00 euro

- med mer än 6 timmar

40,00 euro

Ytterligare information Du kan kontrollera utrikesdagtraktamentets belopp på adressen yrittajat.fi/arbetsgivarens_ABC/ersattningar/dagtraktament

Måltidsersättning Erläggandet av måltidsersättning förutsätter att dagtraktamente inte erläggs för arbetsresan och att löntagaren inte till följd av arbetets art har möjlighet att under sin måltidsrast inta sin måltid på sitt vanliga måltidsställe. Måltidsersättningens maximibelopp är 10,00 euro.

Måste löntagaren under arbetsresan inta måltider två gånger utanför sitt vanliga måltidsställe, och dagtraktamente inte erläggs för arbetsresan är måltidsersättningens maximibelopp 20,00 euro.

Kilometerersättningar

FORDON

ERSÄTTNINGENS MAXIMIBEL

bil

43 c/km, som höjs med • 7 c/km för transport av släpvagn kopplad till bilen

Maximibeloppen för färdkostnadsersättningar för arbetsresa som löntagaren företagit med fordon som han äger eller innehar finns i den vidstående tabellen.

Om i fordon som löntagare äger eller innehar reser även andra personer, vilkas befordran åligger arbetsgivaren, höjs ersättningarnas maximibelopp med 3 cent per kilometer för varje medföljande person.

Ersättning av kostnaderna vad gäller förmån att använda bil Om löntagare, som har en i skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunder för naturaförmåner avsedd förmån att använda bil, använder sådan bil för arbetsresa och själv betalar bränslekostnaderna som förorsakas av resan, är maximibeloppet av bränslekostnaderna som skall ersättas honom 11 cent per kilometer.

• 11 c/km när arbetets utförande förutsätter transporterande av en till bilen kopplad husvagn • 21 c/km när arbetets utförande förutsätter transporterande av en till bilen kopplad raststuga eller motsvarande tung las • 3 c/km för transport i bilen av sådana maskiner eller andra föremål, vilka väger över 80 kilo eller är skrymmande • 3 c/km, om löntagaren till följd av åligganden i arbetet transporterar hund i bilen

• 9 c/km, när arbetets utförande förutsätter bilfärder längs skogsbilvägar eller på andra för annan trafik avstängda vägbyggnadsarbetsplatser, för frågavarande kilometrars del

motorbåt, högst 50 hk

74 c/km

motorbåt, över 50 hk

108 c/km

snöskoter

102 c/km

terränghjuling

96 c/km

motorcykel

32 c/km

moped

17 c/km

annat fordon

10 c/km

Företagarinfo 1/2016

13

Söckenhelger Söckenhelgernas inverkan på arbetstiden och de ersättningar som ska betalas för dem bör kontrolleras i kollektivavtalet för den egna branschen. Självständighetsdagen är enligt lagen den enda avlönade lediga dagen, om den inträffar på en arbetsdag.

Vårt exempel om kollektivavtalsenliga söckenhelger kommer från handelsbranschen.

DATUM

SÖCKENHELG

FÖRKORTAR FÖR HELTIDSANSTÄLLD, TIMME

fr 1.1.

nyårsdagen

7,5

ons 6.1.

trettondagen

7,5

fr 25.3.

långfredagen

7,5

må 28.3.

annandag påsk

7,5

sö 1.5.

första maj

söndag, förkortar inte arbetstiden

to 5.5.

kristi himmelsfärds dag

7,5

lö 25.6.

midsommardagen

7,5

ti 6.12.

självständighetsdag

7,5

lö 24.12.

julafton

lördag, inte förkortar arbetstiden

må 26.12.

annandag jul

7,5

sö 1.1.2017

nyårsdagen

söndag, förkortar inte arbetstiden

Ytterligare information Arbetsgivarens ABC: yrittajat.fi/Arbetsgivarens_ABC/lonebetalning/arbetstid/ sockenhelger_forkortar_arbetstiden

Elektronisk deklarering framskrider Skatteförvaltningens årsanmälningar Efter mars 2016 behöver den som ger årsanmälan inte ha en specifik Katso-fullmakt.

Gränsen för obligatorisk elektronisk årsanmälan sänks och elektronisk deklarering blir obligatorisk för företag som sysselsätter minst fem personer. Årsanmälningarna avskaffas år 2020 när det nationella inkomstregistret tas i bruk.

Om de betalningar som gjorts under det begynnande året 2016 måste ges årsanmälningar till Skatteförvaltningen i slutet av januari 2017. Då sänks den nedre gränsen för obligatorisk elektronisk anmälning från nuvarande 15 betalningsmottagare till 5 betalningsmottagare. Det obligatoriska e-anmälandet gäller anmälare i bolagsform. Ändringen gäller inte naturliga personer. Till exempel en företagare som sysselsätter som enskild näringsidkare kan vid behov fortfarande lämna anmälan om löner, kilometerersättningar som betalas skattefritt, dividender och andra betalningar på pappersblankett oberoende av mottagarnas antal.

Den elektroniska årsanmälan kan

14

lämnas in via flera olika tjänster. Man kan använda Suomi.fi-tjänstens nätblanketter samt dataöverföringskanalerna i ilmoitin.fi-tjänsten samt hos olika operatörer (Aditro, OpusCapita, Logica). Ändringen ger företaget en möjlighet att uppdatera elektroniska ekonomiförvaltningsprogram eller gå över till dem.

Snart kan årsanmälningar göras utan fullmakt En flaskhals i den elektroniska årsanmälan har varit givandet av fullmakter till den för anmälningarna ansvariga personens Katso-kod i anslutning till Katso-identifieringen. En förbättring är att

Företagarinfo 1/2016

vänta. Skatteförvaltningen kommer att tillåta att man ger årsanmälan utan speciell fullmakt från anmälningsobjektet.

I mars 2016 skall det vara möjligt att ge Suomi.fi-tjänstens elektroniska årsanmälningsblanketter både med en naturlig persons nätbankskoder och med Katso-koden utan fullmakt.

I Ilmoitin.fi-tjänsten upphör man med fullmakterna stegvis. Först införs möjligheten att lämna uppgifterna med en naturlig persons nätbankskoder. I det andra skedet går det att anmäla sig med enbart Katso-koden. Båda skedena genomförs före tidsfristen för årsanmälningar i januari 2017.

Jag ska bli verkställande direktör.

Företagsbörsen för samman den som säljer ett företag med dem som vill köpa ett.

Varför köper du inte ett redan existerande företag eller säljer ditt eget?

Som köpare får du en färdig kundkrets, varumärkeskännedom och ett verksamhetskoncept. Som säljare hittar du köpare och förmedlare via en gemensam tjänst. Handelsplatsen på nätet för samman den som säljer ett företag med dem som vill köpa ett. www.yritysporssi.fi

Centralhandelskammaren, Paula Paloranta , generalsekreterare, paula.paloranta@chamber.fi

Är du förargad över konkurrentens förfarande?

Konkurrentens förfarande kan ibland ge anledning att reagera. Till exempel jämförande marknadsföring kan ibland vara vilseledande eller nedsättande för konkurrenten. Konkurrenten kan också plagiera företagets produktförpackning på ett sätt som gör att konsumenten misstar sig om produktens kommersiella ursprung.

Det finns skäl att ingripa i konkurrentens ojusta förfarande genast. Det är möjligt att föra ärendet till marknadsdomstolen, men saken avgörs snabbare och förmånligare i Centralhandelskammarens opinionsnämnd för affärssed. Även rättegångskostnaderna hålls rimliga, när parterna enbart svarar för sina egna kostnader. Nämndbehandlingen är konfidentiell, och man får utlåtandet inom 2–3 månader.

Sociala medier som stötesten Sociala medier är fulla med möjligheter för företag. Å andra sidan gör nätmiljön det också möjligt att använda tvivelaktiga tillvägagångssätt. Det är inte i enlighet med god affärssed att håna konkurrenters produkter på diskussionsforum. Företag bör följaktligen akta sig för skriverier som ställer konkurrenten eller dennes produkt i en tvivelaktig dager.

Jämförande marknadsföring är en konst I jämförande reklam accentueras kravet på att de fakta som presenteras är sanningsenliga. Man måste kunna bevisa påståendena till exempel med en tillräckligt färsk oberoende undersökning.

Opinionsnämnden för affärssed har behandlat flera fall som gäller jämförelser. Den har ansett att reklammakaren borde kunna bevisa till exempel följande uttryck: ”Landets mest ätna bröd”, ”Finlands populäraste rågbröd”, ”Ingen blöja är torrare än X” samt i marknadsföring av graviditetstester uttrycket ”enklast, snabbast och händigast”. Om påståendena inte kan bestyrkas, bryter marknadsföringen mot god affärssed.

Försäkra dig om lämpligheten på förhand Om man vill säkerställa sin marknadsförings lämplighet på förhand, bör man be nämnden för affärssed om ett förhandsutlåtande.

Speciellt kampanjer i sociala medier kan ge anledning till förhandsbedömning. I sociala medier gäller samma regAnnat 8

Varför opinionsnämnden för affärssed?

• Konfidentiell • Sakkunnig • Snabb och kostnadseffektiv • Ingen risk förrättegångskostnader • Ansökan kan göras tillsammans med flera företag • Utlåtandet smidigt med en elektronisk blankett.

ler som t.ex. i tidnings- eller radioreklam. Reklamen måste kunna igenkännas som reklam oberoende av kanal.

Man kan be Nämnden för affärssed om svar på till exempel följande frågor: Följer vår jämförande marknadsföring föreskrifterna? Borde man skaffa samtycke för vårt företags Instagrambilder av de personer som förekommer på bilderna?

Ytterligare information: www.liiketapalautakunta.fi

Jämförande marknadsföring 18 Plagiering 10

Missledande marknadsföring är den vanligaste tvistefrågan

%

Utnyttjande av en annans rykte och välkändhet 14

Missledande eller sanningslös marknadsföring 40 Smutskastning av konkurrenten 8

16

Företagarinfo 1/2016

I nätmiljön sker allt så snabbt att man lätt kan glömma kravet på god affärssed. Merparten av alla förseelser har att göra med vilseledande marknadsföring.

Kontrollera ditt försäkringsskydd vid årsskiftet Lagen som reglerar olycksförsäkringen ändras vid årsskiftet.

I fortsättningen är allt flera familjemedlemmar som arbetar inom företagsverksamheten företagare för skyddslösningarnas del.

Ändringen av lagen om olycksfallsförsäkring förenhetligar företagarbegreppet med pensionslagstiftningen. Samtidigt utvidgas lagen om olycksfallsförsäkring till att omfatta familjemedlemmar som deltar i företagsverksamheten och som inte tidigare har omfattats av företagarförsäkring på grund av otillräcklig ägarandel.

I fortsättningen följer den nya lagen principerna i företagarnas pensionslag: som företagare räknas en aktieägare, som – antingen direkt eller indirekt – ensam äger över 30 procent eller tillsammans med sina familjemedlemmar äger över 50 procent av företagets aktier. Som familjemedlem räknas också sambon.

Säkra också fritiden Det lönar sig för företagare och familjemedlemmar som i fortsättningen räknas som företagare att teckna en försäkring som omfattar både arbetstid och fritid. Även om arbetstiden för en företagare ofta är dygnet runt, är situatio-

nen en annan ur lagens synvinkel. Det som företagaren anser tillhöra arbetet kan i lagen vara fritid.

När även fritiden är försäkrad har företagaren ett bättre skydd. När en olycka inträffar, betalas ersättningen sannolikt från företagarens olycksförsäkring.

Också medägare bör vara noga med sitt försäkringsskydd. Enligt den nya lagen räknas också öppna bolags bolagsmän och kommanditbolags ansvariga bolagsmän i fortsättningen som företagare.

FöPL blir allt viktigare I fortsättningen blir det allt viktigare för företagarna att ange FöPL-arbetsinkomsten, eftersom denna utgör grunden för allt socialskydd och all ersättning för inkomstbortfall. Också dagpenningen och olycksfallspensionsersättningarna som betalas ut från företagarens olycksfallsförsäkring baserar sig i fortsättningen på FöPL-arbetsinkomsten.

Det är viktigt för en företagare att bestämma FöPL-arbetsinkomsten så

att den motsvarar den faktiska arbetsinsatsen. Det lönar sig att anmäla ändringarna i arbetsinkomsten så snabbt som möjligt, eftersom ersättningar för inkomstbortfall bestäms efter den gällande FöPL-arbetsinkomsten.

Från och med början av året får företagarna FPA-dagpenningen för skador under både arbete och fritid endast för den del som överstiger olycksfallsersättningen, alltså inte hela sjukdagpenningen. Företagarna ställs alltså på samma linje med löntagarna.

En ny, mera detaljerad lag förtydligar och moderniserar den gamla lagen. En del av företagarna kommer inte längre att vara försäkrade med den lagstadgade olycksfallsförsäkringen utan blir frivilligt försäkrade. Ur företagarnas synvinkel påverkar ändringen alltså främst företagarnas försäkringsskydd. Efter lagreformen väljer företagaren själv nivån på sin socialförsäkring när hen tecknar en FöPL-försäkring och företagarens olycksfallsförsäkring.

Kari Björklöv, direktör, Fennia

Det blir allt viktigare att anmäla FöPL-arbetsinkomsten Företagarinfo 1/2016

17

Företagarna i Finland, Albert Mäkelä, juridisk rådgivare, tfn 09 2292 2929, albert.makela@yrittajat.fi

Lösandet av konsumenttvister effektiveras i EU – upplysningsplikter för företag 9.1.2016 trädde i kraft EU:s så kallade ADR-direktiv och ODR-förordning som gäller alternativ lösning av konsumenttvister. Syftet med lagpaketet är att effektivera tvistlösningsorganens utanför domstolarna verksamhet och underlätta den också i gränsöverskridande b2c.

ADR-direktivet gäller alternativ lösning av konsumenttvister utanför domstol (alternative dispute resolution). I Finland har alternativ tvistlösning långa traditioner i konsumenttvistenämndens verksamhet. På EU-nivå är situationen en annan. Alla medlemsstater har inte haft ett fungerande system för lösning av konsumenttvister utanför domstol.

ODR-förordningen å sin sida skapar ramen för tvistlösning online (online dispute resolution). Med förordningen har man skapat ett elektroniskt nätverk på EU-nivå (s.k. ODR-forum), via vilket konsumenterna kan skicka sina klagomål till ett behörigt tvistlösningsorgan.

ODR-forumet är avsett att underlätta speciellt lösning av gränsöverskridande konsumenttvister. Det är inte ett tvistlösningsorgan, utan enbart en elektronisk kontaktpunkt mellan konsumenter, näringsidkare och nationella tvistlösningsorgan.

beslut är till sin natur en rekommendationer och de är inte juridiskt bindande.

I huvudsak följer man lösningsrekommendationerna bra.

ADR-direktivet ändrar konsumenttvistenämndens verksamhet. I fortsättningen kan konsumenttvistenämnden låta bli att behandla ett besvär, om konsumenten inte först har varit i kontakt med konsumentrådgivningen för att utreda ärendet. I en tvistesituation måste konsumenten i första hand vara i kontakt med konsumentrådgivningen. Syftet är att rensa bort ogrundade klagomål från konsumenttvistenämnden.

För alternativa tvistlösningsorgan ställs också en tidsfrist inom vilken lösningsrekommendationen måste ges.

En snabb och effektiv alternativ lösning

av konsumenttvister är värt att sträva efter både för konsumenter och för näringsidkare.

Upplysningsplikter för företag För företag medför lagpaketet upplysningsplikter. Skyldigheterna gäller enbart företag som säljer till konsumenter.

Upplysningsplikterna gäller inte sådana näringsidkare som enbart säljer varor eller tjänster till andra företag. Upplysningsplikter baserar sig på direkt EUreglering, och Finland har inget nationellt spelrum i frågan.

I upplysningsplikterna är det i praktiken fråga om en anmärkning som skall tilläggas på webbplatsen och i eventu-

Ta kontakt med konsumentrådgivning först I Finland har konsumenttvistenämnden allmän behörighet att lösa konsumenttvister utanför domstol. Vissa ärenden som gäller försäkringar och handel med värdepapper har emellertid begränsats utanför konsumenttvistenämndens behörighet. Konsumenttvistenämndens

18

Företag måste berätta att konsumenten har möjlighet att använda alternativa tvistlösningsorgan för att lösa tvisten.

Företagarinfo 1/2016

Gör så här Företag som har webbplats men som inte ingår avtal på nätet

ella standardvillkor. Företag måste berätta att konsumenten har möjlighet att använda alternativa tvistlösningsorgan för att lösa tvisten och ange tvistlösningsorganets nätadress.

Skyldigheten gäller alla b2c-företag som har en webbplats. Med webbplats avses i princip näringsidkarens www-sidor. Uppgifterna behöver alltså inte anges till exempel på företagets Facebooksida eller i andra motsvarande sociala nätverkstjänster.

Om företaget också ingår avtal på nätet, skall det lägga en länk till forumet för tvistlösning online på sin webbsida och eventuella alternativa ställen.

Näringsidkaren måste också hålla sin egen e-postadress synlig på sin webbplats. Motsvarande information måste också ges med ett e-postmeddelande, om offerten har gjorts via e-post.

Enligt aktuella uppgifter kommer forumet för tvistlösning online att öppnas 15.2.2016. Innan dess kan en näringsidkare inte i praktiken tillägga uppgifter om forumet för tvistlösning online på sin webbplats. Forumets webbadress kommer att publiceras senare.

Lägg informationen om möjligheten till tvistlösning utanför domstol samt tvistlösningsorganets nätadress på din webbplats.

Lägg motsvarande uppgifter också i de allmänna avtalsvillkor som ges till konsumenten, om sådana finns.

Till exempel: ”Om en tvist som gäller handelsavtalet inte kan lösas med underhandlingar mellan parterna, kan konsumenten hänskjuta frågan till konsumenttvistenämnden (www.kuluttajariita.fi).

Innan ärendet förs upp till behandling av konsumenttvistenämnden måste konsumenten vara i kontakt med magistraternas konsumentrådgivning (www.kuluttajaneuvonta.fi).”

Företag som ingår avtal på nätet (förutom ovannämnda) Lägg också uppgiften om möjligheten att använda forumet för tvistlösning online och länken dit på din webbplats.

Se till att din e-postadress syns på webbplatsen.

Lägg till motsvarande uppgifter också i de eventuella allmänna avtalsvillkoren på webbplatsen.

Till exempel: ”Konsumenten har en möjlighet att också använda forumet för tvistlösning online [LÄNK] för att avgöra ärendet.”

E-postuppgifter Om du ger offerter via e-post, lägg till motsvarande uppgifter till exempel i e-postens automatiska underskrift.

Till exempel: ”Om en tvist om ett handelsavtal inte kan lösas med underhandlingar mellan parterna, kan konsumenten använda forumet för tvistlösning online [LÄNK] för att avgöra ärendet.”

Ytterligare information: www.kkv.fi/sv/information-och-anvisningar/kop-forsaljning-och-avtal/ uppgift-om-tvistlosningsorgan

Företagarinfo 1/2016

19

Företagarna i Finland | Mannerheimvägen 76 A, 00250 HELSINGFORS | PB 999, 00101 HELSINGFORS