Företagare 5/2014

ledare Mera företagsstöd, tack! | 3

5 / 2014

HaNdel & service

Familjeföretag

inom detaljhandeln framgångsrikt tack vare effektivt nätverk

5/2014

INNEhåLL HANDEL & SERVICE

LEDARE ARMI MURTO | 3

AKTUELLT FIF | 4 – 7

8

KOLUMN MICHAEL LINDHOLM | 5

ERKIN hALLI

Familjeföretag inom detaljhandeln framgångsrikt tack vare effektivt nätverk

10 kUst-österbottens Företagare

12 nylands Företagare

14 egentlIga FInlands Företagare

18 HUVUdstadsregIonens Företagare

16

20

22

HelsIngFors Företagare

Issn ISSN 2341-9555 (Print) ISSN 2341-9563 (Online) Företagarna I FInland En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland. teMa UtkoMMer Informationsteknik & Kommunikation vecka 8 Bygg & Fastigheter vecka 15 Trafik & Turism vecka 24 Industri & Logistik vecka 37 Handel & Service vecka 45 Hälsa & Välmående vecka 52

MaterIal 27.1.2014 17.3.2014 19.5.2014 18.8.2014 13.10.2014 1.12.2014

Mellersta österbottens Företagare

södra österbottens Företagare

MaterIal nina.fredriksson@yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Sandögatan 6, 65100 VASA tel. 050 584 8548

dIstrIbUtIon Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska.

CHeFredaktör Armi Murto, Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel. 040 653 1999

UPPlaga 3200 st.

UtgIVare Företagarna i Finland

tryCk Wasa Graphics Oy

oMbrytnIng Muotoilutoimisto Into

3

LEdARE

Mera företagsstöd, tack!

I detta nummer av Företagarna i Finland koncentrerar vi oss på handel och service. Vi hoppas att detta nummer ger er en fördjupad inblick kring temat handel och service från de olika regionerna i Svenskfinland. Vi berättar även om SMEföretagsbarometerns resultat och om några förändringar som möjligen påverkar er, företagarnas, vardag. Resultaten berättar bland annat att de små och medelstora företagens konjunkturförväntningar sjönk klart i början av året. Även investeringarna började minska men att SME-företagen ändå håller fast vid sin personal och vill växa. Läs mera om resultaten på FiF-sidorna i denna tidning.

det går bra för webhandeln På tal om handel och service, så har även andra tagit ställning och publicerat information om läget i Finland. I ett pressmeddelande som Finsk Handel publicerade i början av oktober berättar de att webbinköpen för livsmedel på två år har ökat med över 60 procent. Detta är en märklig ökning när vi ligger mitt i en recession. Även en annan spännande detalj är att webbhandeln för husdjurs- och djurtillbehör nådde en kraftig tillväxt och är en av de grupper som vuxit mest inom detaljhandeln. Tillväxten under början av året steg till över 30 procent.

Konsumenterna har blivit försiktigare med sina pengar och då är konkurrensen hög. Finsk Handel konstaterar även att det under en recession är av yttersta vikt att hålla kvar och charma sina kunder.

Samtidigt påminner de i sitt meddelande om att de mest kundorienterade webbutikerna bäst lyckas hålla kvar sina kunder trots den globala jakten på nya kunder, och det är också de som skördar tillväxtens frukter. Det håller vi i FiF med om. Vi måste jobba hårt och minnas att vi inte bara konkurrerar med grannen, utan även globalt, när internet öppnar allt fler dörrar

till allt fler webbutiker. Webbutiker kan även leda till att man vill öppna en riktig butik. En sådan företagarberättelse kan ni läsa om i detta nummer.

det behövs mera företagsstöd Ja, det ser ut att gå relativt bra för webbhandeln, men enligt vår statsminister Alexander Stubb står vi i en svacka de kommande tre till fyra åren. Det är nu vi behöver kämpa och stå ut med svårare tider.

Företagare är just nu ytterst viktiga för Finland och därmed hoppas jag att även beslutsfattarna minns det. Statsministern vill även att det skall utarbetas en räddningsplan för Finlands ekonomi.

Vår företagsbarometer visar tydligt att de svaga ekonomiska utsikterna har lett till att investeringsviljan börjat sjunka. Enligt de svarande är ett av de viktigaste sätten att hjälpa företagens tillväxt att inrikta företagsstöd till SMEföretag. Vi får se vad som kommer att hända. Det skulle vara väldigt viktigt att statsministern skulle jobba för att förstärka möjligheterna för företagarna att vara företagsamma istället för att hindra tillväxt. Därmed är det dags att öka på företagsstöden.

Nya videor och träffar på svenska Fortsättningsvis, så funderar vi här på FiF både på service och på hurudana tjänster vi erbjuder våra medlemmar. I år har vi ordnat svenska träffar i Vasa och i Tammerfors. Vi håller på att planera nästa Svenska Träff som ordnas i Hangö nästa vår. Träffen ordnas denna gång av Nylands Företagare och den är öppen för alla. Jag uppmanar er att hålla ett öga på era epostlådor, vårt svenskspråkiga nyhetsbrev innehåller mera information om tillställningen. Om ni har önskemål eller idéer om annat som vi kan ordna så är ni alla välkomna att kontakta mig.

Till sist vill jag ännu marknadsföra våra svenskspråkiga nätsidor.

På förstasidan lägger vi varje vecka denna höst upp intressanta videor. Företagarna i Finland har producerat en företagarserie med korta videor om intressanta företagare och deras företagarberättelser.

Dessa videor är gjorda i samarbete med Nylands förbund och visades i tv-programmet Min morgon på Yle Fem-kanalen förra våren.

Vi kommer att publicera en video per vecka på FiF:ens nätsida. Varje måndag har alla chansen att starta sin vecka med en ny företagarvideo. Dessa videon ger en bra inblick i företagandet och företagarnas liv. Kolla gärna på dem och låt veckan starta med ett leende!

Jag önskar er en riktigt lyckad och framgångsrik höst!

armi Murto Chefredaktör

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND

Anmäl ansvariga personer på nätet – Du sparar 45 euro varje gång Aktiebolag kan nu anmäla viktiga ändringar av ansvariga personer på nätet. Då sparar man in tilläggsavgiften på 45 euro för en pappersanmälan.

I

skatteförvaltningens och Patent- och registerstyrelsens gemensamma nya tjänst är det möjligt för aktiebolag och bostadsaktiebolag att till handelsregistret anmäla ändringar i uppgifter som gäller styrelse, verkställande direktör, disponent, personer med rätt att företräda bolaget samt prokurister och revisorer.

Dessutom kan ändringar göras i registret över mervärdesskattskyldiga, förskottsuppbördsregistret och arbetsgivarregistret.

Tjänsten kan anlitas av styrelseledamöter, verkställande direktörer eller disponenter i aktiebolag eller bostadsaktiebolag samt bolagens ombud, såsom bokförings- och advokatbyråer.

Den nya nättjänsten handleder kunden framåt steg för steg. Den kontrollerar alla obligatoriska uppgifter om personer och bolag och påskyndar således handläggningen av anmälan.

Dessutom ser tjänsten till att alla

4

nödvändiga handlingar har bifogats till anmälningen innan den godkänns.

Den som loggar in i tjänsten måste ha en finländsk personbeteckning och nätbankskoder. Finländsk personbeteckning och nätbankskoder krävs också för att elektroniskt kunna underteckna ändringsanmälan.

Det är förmånligare att anmäla ansvarspersoner till handelsregistret på nätet än på papper. En extra avgift på 45 € tas ut för pappersanmälan. Det är alltid avgiftsfritt att anmäla ändringar till Skatteförvaltningen.

I andra avseenden förblir handläggningsavgiften för ändringar ändå oförändrad. Handläggningsavgiften är 40 euro per s.k. organgrupp. Till exempel ändring av uppgifter om styrelsen på nätet kostar 40 euro, ändring av styrelsen och verkställande direktören på nätet 80 euro samt ändring av verkställande direktören, prokurister och revisorer på nätet 120 euro.

Om tjänsten är högt automatiserad, borde inte handläggningsavgiften vara mindre, överinspektör Esa Kosonen på Patent- och registerstyrelsen?

– Uppgifterna går inte automatiskt in i systemet. Vår medarbetare måste ännu läsa igenom uppgifterna och kontrollera att alla bilagor är med. Men medarbetaren behöver inte knacka in uppgifterna på maskinen när företaget anmäler dem på nätet, konstaterar Kosonen.

– Om kostnaderna för handläggningen i fortsättningen minskar så måste det också kunna märkas i avgifterna, lovar Kosonen.

Den nya tjänsten är en av företagsoch organisationsdatasystemets, FOD:s, e-tjänster. Elektroniskt kan man också grunda ett aktiebolag samt anmäla ändringar i företagens adress- och kontaktuppgifter.

5 Inspirerande företagarvideon på FiF:s nätsida

F

öretagarna i Finland har producerat en företagarserie med korta videon om intressanta företagare och deras företagarberättelser. Dessa videon är gjorda i samarbete med Nylands förbund och har visats i tv-programmet Min morgon på Yle Fem-kanalen förra våren.

FiF kommer att publicera en video i veckan de följande sex veckorna på FiF:s nätsida. Varje måndag har alla en chans att starta sin vecka med en ny företagarvideo. Dessa videon ger en bra inblick i företagande och företagarnas liv.

Kolla gärna på dessa videon och låt dagen starta med ett leende!

Ny strategi för Företagarna i Finland Företagarna i Finlands styrelse har godkännt företagarorganisationens nya strategi ända till år 2020. Strategin uppdaterades för att organisationen skall kunna fungera ännu effektivare och bättre för Finlands SMEföretagare.

S

trategin kristalliseras i den bekanta trion: mission, vision och värden. Missionen definierar verksamhetens syfte och värdena dess grund. Visionen berättar var vi vill vara när strategiperioden slutar år 2020.

1. Missionen: Att förbättra företagarnas ställning och företagandets förhållanden. Stärkandet av företagandet ökar medborgarnas välfärd.

Förbättrandet av företagarnas ställning är fortfarande den centrala punkten i organisationens verksamhet.

Det är fråga om både de tjänster som medlemmarna erbjuds och påverkande av beslutsfattandet. Förbättrandet av förutsättningarna för företagandet gagnar hela samhället, alla medborgare.

2. Värdena: Mod, tillförlitlighet och tidsenlighet.

Mod: Vi förbättrar företagarnas ställning initiativkraftigt och konstruktivt. Vi är inte rädda för kritik som ofta riktas mot en modig nyskapare.

Tillförlitlighet: Vi baserar våra ställningstaganden på fakta och tar i beaktande den samhälleliga helheten.

Tidsenlighet: Vi erbjuder medlemsföretagarna tjänster efter deras behov. Vi bedömer lösningarna på nytt, om verksamhetsmiljön ändras.

3. Visionen fram till år 2020: Finland skall ha de bästa förhållandena för företagande.

Världens länder konkurrerar sinsemellan om incentiv i miljön för företagande. Finland måste förstå detta och följa en politik som skapar en verksamhetsmiljö i toppklass för företagare.

Företagarna i Finlands styrelse sammanträder fyra gånger per år. Den är det högsta beslutande organet efter förbundskongressen som hålls i oktober.

KOLUMN Lättföretagare – Möjlighet?

L

ättföretagare (kevytyrittäjä) är ett nytt begrepp och det svenska ordet hittade jag just på. Idén är inte ny, och på sätt och vis samma som för företag som hyr arbetskraft. En lättföretagare är en person som inte har ett företag. Hen skaffar sina egna jobb och använder sig av en faktureringstjänst. Faktureringstjänsten tar hand om all byråkrati och betalar lönen och sköter övriga lagstadgade skyldigheter. Lättföretagaren kan därför fokusera på sin egen arbetsinsats, det vill säga att göra vad de kan. ”Företagsamheten” kommer från det att lättföretagaren marknadsför och säljer sina färdigheter själv.

För oss företagare är det en bekant situation att arbete kanske finns, men i många fall är tröskeln för hög att anställa en person. Orsakerna varierar naturligtvis. T.ex. kan orsaken vara att resursbehovet är tillfälligt eller att det är svårt att förutse det kommande behovet.

Ofta är också arbetsgivarens skyldigheter för många och arbetet med lönehanteringen för stora.

Kan den här typen av tjänst vara till hjälp för oss företagare? Jag ställde denna fråga till Taitajien Toimipiste Oy, VD Harri Johansson i Åbo, som svarade ”Det är vår avsikt att hjälpa båda parter. Via våra tjänster är det möjligt att få sin löner utgående från den automatiska faktureringen och det både sysselsätter och hjälper företagaren på ett enkelt sätt.

Hur fungerar dessa tjänster? Företaget kommer direkt överens med lättföretagaren vad hen gör, när och till vilket pris. När arbetet är klart, gör lättföretagaren en faktura på webben, faktureringstjänsten sköter resten. Det lönar sig att kontrollera leverantören i Tilaajavastuu.fi, där man kontrollera att arbetsgivarens alla skyldigheter uppfylls.

Hur fungerar arbetsavtalet och försäkringarna? Under utförandet av uppdraget har lättföretagaren en projektanställning med tjänsteleverantören. Hen måste vara sakligt försäkrad, också ansvarsförsäkrad. Tjänsteleverantören tar alltså hand om de lagstadgade skyldigheterna för lättföretagaren.

Hur blir hen en lättföretagare? Först registrerarar man sig på tjänsteleverantörens webbtjänst. Registreringen är oftast gratis och man förbinder sig inte ännu att använda tjänsten. Efter det är det förstås sedan upp till lättföretagaren att skaffa sina jobb.

Vad kostar detta? Avgifterna baseras på faktureringen och avgiften varierar är 3-6% av den momsfria faktureringen. Inga andra avgifter debiteras. För nyregistrerade lättföretagare erbjuder tjänsteleverantören ibland specialpriser.

Företaget som erbjuder faktureringstjänsten sköter momsen och bokföringen som i vilket annat företag som helst. Skatterna och andra lagstadgade avgifter sköts av tjänsteleverantören. Lättföretagaren får sin lönespecifikation, t.ex. per e-post. Bokföring behöver lättföretagaren inte göra eftersom hen är anställd.

Lättföretagare kan vara ett bra sätt att testa en affärsidé eller skaffa tillfälliga jobb. Alla jobb kan inte skötas via dessa tjänster. På t.ex. ukko.fi hemsida finns exempel på vilka jobb som inte kan skötas.

En lättföretagare kan inte vara medlem i FiF. Som sammandrag kan man säga att denna typ av anställning kan vara ett första steg på vägen mot att bli företagare men samtidigt tror jag att det enbart passar för tillfälliga jobb och för att komma igång.

Michael Lindholm Svenska Utskottets ordförande

AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND SME-FÖRETAGSBAROMETERN:

Osäkerheten bland SME-företagen har ökat men man håller fast vid arbetsplatserna De små och medelstora företagens konjunkturförväntningar sjönk klart i början av året. Även investeringarna började minska. SME-företagen håller ändå fast vid sin personal och vill växa.

S

aldotalet som beskriver SMEföretagens konjunkturförväntningar för de nästa 12 månaderna är nu +8. På våren var det +16. Under goda tider var talet över 30.

— Detta beror på den fortsatta ekonomiska tillbakagången och det svagare läget på den finländska hemmamarknaden. Ukrainakrisens eskalering syns däremot inte i resultaten eftersom enkäten genomfördes före de ryska motsanktionerna, säger ekonomist Petri Malinen från Företagarna i Finland.

De svaga ekonomiska utsikterna har också lett till att investeringsviljan åter har börjat sjunka efter den svaga positiva signalen på våren.

Detta framgår SME-företagsbarometern som publicerades den 9 september och som beskriver de små och medelstora företagens verksamhet och ekonomiska miljö. SME-barometern hösten 2014 är baserad på svar från över 5 800 SME-företag. Företagarna i Finland, Finnvera Abp och arbets- och näringsministeriet utarbetar en SMEbarometer två gånger om året.

Är kontot Spar eller POP? En viktig förändring är på kommande!

Sparbankernas och POP bankernas BIC-koder ändras. Kom ihåg att berätta om detta för dina kunder och samarbetspartner!

A

ktia Banken fungerar för närvarande som POP Bankernas och Sparbankernas centralkreditinstitut. Detta

6

Arbetsplatserna bibehålls men lönsamheten sjunker – det behövs flexibilitet på arbetsmarknaden Små företag kämpar sig genom det försämrade ekonomiska läget genom att hålla fast vid sin personal.

— Saldotalet för personalförväntningar + 6 är ganska lågt men ändå positivt och exakt detsamma som för ett år sedan. Nästan 75 procent av SMEföretagen tänker behålla det nuvarande antalet anställda, säger Petri Malinen.

— Om man vill trygga arbetsplatserna måste SME-företag uppmuntras att växa och sysselsätta. Detta lyckas genom att djärvt minska inflexibiliteten på arbetsmarknaden, säger verkställande direktör Jussi Järventaus från Företagarna i Finland.

Företagarna är av samma åsikt: På barometern frågade man hur företagandet snabbt kunde främjas. Enligt de svarande är de viktigaste sätten att inrikta företagsstöd till SME-företag samt att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden och diversifiera arbetslivet.

Ansvarsfullt bibehållande av arbetsplatser syns klart i SME-företagens

innebär bland annat att i POP bankernas och Sparbankernas kundkonton och nätfakturor används Aktias BIC-kod HELSFIHH. POP Bankernas och Sparbankernas BIC-koder kommer ändå att ändras, eftersom Aktia Banken har beslutat att upphöra med erbjudandet av centralkreditinstitutstjänsten. Både POP Bankerna och Sparbankerna har grundat sina egna centralkreditanstalter och sköter sin betalningsförmedling själv-ständigt i fortsättningen. BIC-koderna ändras på Sparbankerna 1.11.2014 och på POP Bankerna 7.2.2015.

Efter ovannämnda ändringsdatum

lönsamhetsförväntningar. I början av året sjönk saldotalet med 11 enheter till +6. Den största nedgången skedde inom handeln, vars saldoantal sjönk med så många som 14 enheter och som var den enda bransch med ett negativt saldoantal.

Tillväxtorienteringen har ökat Trots den utdragna ekonomiska osäkerheten uppger nästan tio procent av SME-företagen att de fortfarande är starkt tillväxtorienterade och 37 procent att de växer i mån av möjligheter.

Tillväxtviljan är klart större än under finanskrisen 2009.

— SME-företag har stor tillväxtpotential. För att realisera tillväxten behövs tillräckligt med sporrar till exempel på arbetsmarknaden, i internationaliseringen och beskattningen, säger Järventaus.

LäS hELA SME-FÖRETAGSBAROMETERN: www.yrittajat.fi/fi-FI/ suomenyrittajat/tutkimustoiminta/ pk-yritysbarometri-2-2014/

förmedlas Sparbankernas betalningsrörelse via Sparbankernas Centralbank Finland Ab och POP Bankernas betalningsrörelse via Bonum Bank Ab. Både i kontonum-ren och i förmedlingen av nätfakturor börjar Sparbankerna använda BIC-koden ITELFIHH och POP Bankerna BIC-koden POPFFI22.

Efter ändringarna tar hanteringen av betalningar mellan dessa tre bankgrupper en natt (+1 bankdag). Ändringen berör hela samhället – också de företag och samfund som inte är Aktia Bankens, POP Ban-kernas och Sparbankernas kunder.

7

EXTREMT Och äVENTyRLIGT FÖRETAGANdE På LEVI 24 – 26.4.2015 dET EXTREMAS TId äR INTE FÖRBI

Företagarna i Finland och Lapin Yrittäjät anordnar ett nationellt Get Together-evenemang för nätverkande på Levi i Kittilä 24–26.4.2015.

En besvärjelse av de arktiska krafterna tar deltagarna till företagandets yttersta gräns och till riskfyllda äventyr. Bered dig på det värsta!

PROGRAM Och ANMäLAN

Hold your reindeer! Innehållet och registreringen för världens nordligaste företagarevenemang publiceras vid årsskiftet.

OFFIcIELLT ROVdJUR

Vad skulle ett evenemang på Nordkalotten vara utan farliga rovdjur?

Enbart renar. Följ alltså evenemangets offentliga rovdjurs Keijo Krokos resa till Levi här.

åRETS UNGA FÖRETAGARE

Är det någon som är över alla andra? Ja. I Get Together belönas igen nationens årets unga företagare. Prissumman är ansenlig, tack vareYksityisyrittäjäin Säätiö. Tävlingen startar i slutet av år 2014.

SAMARBETSPARTNER

Om du är intresserad av att avslöja ditt företags förträfflighet för över 200 unga och tillväxthungriga företagare eller annars dra ditt strå till stacken, ta kontakt: Joonas Mikkilä, joonas.mikkila@yrittajat.fi, 045 129 6791.

IdÉER?

Evenemangets förberedelser är i gång som bäst. Nu är det dags att berätta om dina förslag om programmet. Kontakta Joonas Mikkilä, joonas.mikkila@yrittajat.fi, 045 129 6791.

BJUd IN dIN VäN

Get Together hittar du också i världens populäraste tjänst i sociala medier. Kom med och bjud in din vän!

Familjeföretag inom detaljhandeln framgångsrikt tack vare effektivt nätverk text ANNELI FRANTZÉN bilder Linda Tallroth-Paananen

Erkin Halli Oy, som har verksamhet i Jakobstad och Karleby, idkar detaljhandel självständigt, utanför de stora affärskedjorna. Familjeföretaget bygger sin konkurrenskraft på fördelaktiga priser som uppnås genom gemensamma inköp med andra självständiga köpmän.

E

rkin Halli Oy:s historia går tillbaka till år 1990 då företagets grundare Erkki Salo började sälja verktyg och husgeråd från sin skåpbil. När verksamheten växte byttes skåpbilen ut mot en långtradare och företaget anställde sin första arbetstagare. År 1995 öppnade Salo en butik i Kortesjärvi och fyra år senare flyttades verksamheten till Jakobstad. I dag har Erkin Halli Oy butiker i Jakobstad och Karleby och på företagets lönelistor finns 15 arbetstagare. Erkki Salo är numera verksam som styrelseordförande och vid behov hjälper han också till i kundbetjäningen med sin maka. Parets barn Juhani Salo och Tiina Ylitalo ansvarar för företagets operativa ledning.

Brett sortiment Husgeråd och verktyg är Erkin Hallis största produktgrupper. Förutom dessa består sortimentet av textilier och produkter för hem och fritid. För inköpen ansvarar importföretaget Scandic Trading House. Företaget ägs gemensamt av självständiga köpmän och även Erkin Halli är delägare. Produkterna köps från olika håll i världen, främst från Kina och Europa.

– För oss är produkternas inköpspriser en mycket viktig konkurrensfaktor. Varje köpman väljer själv sina produkter bland alternativen som erbjuds och importföretaget samordnar och anskaffar produkterna i större

partier, berättar Erkin Halli Oy:s verkställande direktör Juhani Salo.

– Vi gör gemensamma inköp också i Finland. Av inhemska leverantörer köper vi till exempel städ- och plastprodukter, verktyg och målarfärger. Livsmedel säljer vi däremot inte eftersom de hör till en helt annan bransch och vi har inte tillräckligt med utrymme heller, säger Salo.

Enligt Salo utvecklas sortimentet hela tiden och när nya intressanta produkter erbjuds tas de genast in för försäljning.

– I somras utökades sortimentet med släpkärror och båttrailers. De blev bästsäljare och kommer att finnas med även i fortsättningen. På våren började vi också sälja målarfärger och nu har vi ett utbud för alla användningsändamål. Vi har också skaffat maskiner för nyansering av målarfärgerna, berättar Salo.

Verksamheten växer trots lågkonjunktur Erkin Halli Oy:s verksamhet har redan i flera år vuxit i jämn takt. Under den senaste räkenskapsperioden uppgick företagets omsättning till 4,2 miljoner euro och en liten ökning förväntas också i år.

– Lågkonjunkturen har inte inverkat negativt på vår försäljning utan snarare tvärtom. Nu är människorna noggrannare när de gör sina inköp och de fäster större uppmärksamhet vid priserna, säger Salo om kundbeteendet.

I Jakobstad har Erkin Halli Oy en egen fastighet på 2200 m². Butiken i Karleby har sin verksamhet i en hyrd lokal på 4000 m². För tillfället medför de här två butikerna tillräckligt med arbete, tycker Salo, men det är inte uteslutet att verksamheten utvidgas i framtiden.

– Vår nuvarande verksamhet är lätt att kontrollera och just nu har vi inga konkreta utvidgningsplaner. Kanske vi framöver ändå kan tänka oss att öppna affärer på nya orter, säger Salo.

Juhani Salo och Tiina Ylitalo fortsätter sina föräldrars livsverk i Erkin Halli Oy.

8

9

KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE

Tuija Nabb (till vänster) och Riitta Karvonen satsar på ett brett sortiment i sin butik.

Inredningsbutiken Säde profilerar sig genom utbud och läge TExT ANNELI FRANTZÉN bILD ESA SILTALOPPI

Inrednings- och presentbutiken Säde har funnits i Brändö, Vasa, sedan år 2004.

Med sitt mångsidiga utbud och lugna läge lockar butiken kunder från både när och fjärran.

S

ädes historia började med Riitta Karvonens idé om att grunda en presentbutik som specialiserar sig på unika produkter och personlig betjäning. I ett och ett halvt år drev Karvonen sin firma själv, sedan föreslog försäkringsombudet Tuija Nabb att de skulle grunda ett gemensamt aktiebolag. Samtidigt utökades sortimentet med heminredningstextilier. Verksamheten växte snabbt och efter hand blev butikens ursprungliga lokal för liten. År 2011 flyttade Säde till sin nuvarande adress vid Torghovet på Brändövägen 16.

Produkter för alla smaker Under de senaste åren har Sädes omsättning stabiliserats kring en halv miljon euro. Utöver ägarna sysselsätter företaget en arbetstagare och under

10

jul- och sommartider utökas personalen med säsongsarbetstagare. Produkterna införskaffas på mässor och via representanter inom branschen. Sortimentet består av både etablerade märken och av produkter som byts ut enligt trender och säsong. Vid valet av produkter är mångsidighet den röda tråden.

– Vi vill inte specialisera oss på en viss stil eller på specifika varumärken utan vi tar in ett brett sortiment av produkter i olika prisklasser. Vårt mål är att ha ett utbud av produkter där kunden kan hitta allt från presenter och textilier till barnkammarinredning, säger Tuija Nabb.

Ett brett sortiment ställer dock stora krav på inköparen eftersom smak och stil varierar så mycket inom inredning.

– Nuförtiden vill kunderna ha en personlig inredningsstil och vår utmaning

är att känna till och förutse kundgruppernas olika behov. Under årens lopp har vi nog utvecklat en känsla för vad som det lönar sig att köpa in, berättar Riitta Karvonen.

Enligt Karvonen har nätbutikerna inverkat på konkurrensen, men personlig betjäning värdesätts fortfarande inom inredningsbranschen.

– Kunderna frågar ofta om tips och råd inför valen av produkter. Vi hjälper kunden att välja personliga inredningsprodukter och presenter och gåvor åt till exempel en person som redan har allt.

Vi ger också hem produkter på prov och så bistår vi även med sömnadstjänster.

För kunder som söker större helheter rekommenderar vi professionella inredare, berättar Karvonen.

11 Brändö ett medvetet val Under åren som gått har Sädes kundkrets vuxit sig stor i Vasa och de närbelägna kommunerna, till och med kunder från Karleby, Seinäjoki och Kristinestad har hittat butiken.

Kundkretsen består av både privatpersoner och företag.

Butikens läge utanför centrum var enligt Karvonen ett medvetet val, trots att många var skeptiska till en början.

– Jag ville inte grunda en butik i ett köpcenter utan ville erbjuda kunderna en lugnare shoppingmiljö. Läget på Brändö är idealiskt eftersom det är nära både till stadens centrum och till stora bostadsområden. Dessutom är området rikt på både arbetsplatser och studeranden. Och så finns det gott om parkeringsplatser här, säger Karvonen.

– Tack vare det lugna läget vågar sig även en och annan man in i butiken, trots att vi ibland blivit kallade för kvinnornas järnaffär, säger Karvonen skrattande.

Karvonen uppmuntrar nya företagare att våga vara originella och att ha tålamod.

– Genom medvetna val kan man sticka ut ur mängden, men inget händer över en natt. Det första året kan kännas lätt men sedan måste verksamheten fortsätta att utvecklas. En företagare måste även kunna hantera lugnare perioder. Då kan man vila och samla krafter, tycker hon.

För samman Finlands företagare

T

extens rubrik är en slogan som används av Företagarna i Finland. En slogan används till exempel för att få fram en värdering, en idé eller för att sälja ett koncept.

Vår slogan ”För samman Finlands företagare” är en av många inom organisationen. Men den hör till min favorit i kategorin.

Tillsammans är vi starkare och genom att sammanföra Finlands företagare blir vi det. Den regionala och nationella intressebevakningens påverkningsgrad förstärks genom att företagarna organiserar sig. Företagarförbundets främsta uppgift är nämligen att skapa de bästa förutsättningarna att agera som företagare i Finland. Detta gynnar inte bara företagarna utan alla i landet.

Företagarna bildar alltså en stor skara, vilket betyder mer inflytande. Men på ett närmare plan handlar väl sloganen ”För samman Finlands företagare” snarare om ett relations- och nätverksbyggande till andra företagare.

Inget företag klarar sig utan relationer och personliga möten är ofta det bästa sättet att skapa bra affärskontakter.

Genom att höra till skaran så har man ett färdigt nätverk för samarbete och samvaro med andra företagare.

På tal om detta, så närmar sig Y-galan med stormsteg.

Ta nu tillfället i akt och kom med och fira årets höjdpunkt tillsammans med hundratals andra företagare från Kust-Österbotten. Det blir middag, prisutdelning av årets företagare, dans och en och annan överraskning. Jag hoppas att våra lokalföreningar samlar ihop så många medlemmar som möjligt och tillsammans kommer till galan och representerar sin förening. Dels för att lära känna varandra bättre men också för att mingla med de övriga lokalföreningarnas medlemmar.

Här sätter jag punkt, men innan det vill jag avsluta med en annan slogan vi har som tilltalar mig, ”Stolt över företagare”! Ni är guld värda.

Vi ses på galan!

Nina Fredriksson

nylands FÖRETAGARE

”Buskradion”

är bästa kanalen att locka nya kunder text MIA BERG-LUNDQVIST bilder se-action

Ett glatt mottagande är A och O inom servicebranschen, säger Susanne ”Susse” Ekström, VD vid programservicebolaget SE-Action i Sjundeå. Ekström konstaterar att ett bra program kan förstöras med fel sorts ledare som inte klarar av den sociala biten och att möta kunderna på rätt sätt.

– Man kan sätta mycket resurser på marknadsföring utan att få någonting för det. Efter sexton år i branschen vet jag att ”buskradion” är den effektivaste kanalen att värva nya kunder. Om folk trivts och blivit väl bemötta sprids ryktet om ens tjänster.

Snabbhet är en annan naturlig del av begreppet ”god service”, tycker Ekström.

Eftersom hon själv ofta är med ute i skog och mark och leder olika grupper, har hon en heltidsanställd på kontoret som svarar på förfrågningar. Målsättningen är att kunderna ska få svar inom ett, högst två dygn.

– Man vet ju själv hur knäckt man blir om man sänder iväg en offertförfrågan och inte får svar inom rimlig tid, säger Ekström.

Servicebegreppet måste gå som en röd tråd genom hela kedjan, från första kundkontakten till uppföljning efter leverans av tjänster. En förändring som skett under Ekströms tid som egenföretagare är att specialönskemålens antal har ökat, speciellt på matsidan.

– Folk följer all världens dieter. Jag förstår om man är allergisk och blir sjuk av en viss sorts föda. Men det finns till exempel de som önskar allt glutenfritt

SE-Action • Programservicebolaget SEAction grundades år 1998 av Susanne Ekström som är utbildad idrottsinstruktör. Urprungligen grundade hon företaget för att kunna fakturera för de olika gymnastikpass hon instruerade på olika håll i Sjundeå.

• I dag har hon startat ytterligare tre företag som kompletterar verksamheten; resebyråerna Porkkala Travel, West Uusimaa Travel och konferenscentret Purnus Ådal som finns på hennes hemgård.

• Företaget har tre heltidsanställda året om. Under sommaren, då det är högsäsong, ökar arbetstyrkan till ett tjugotal.

Susanne Ekström, som till utbildningen är idrottsinstruktör, grundade SE-Action för sexton år sedan.

12

13

kongresscenter såsom Majvik, Långvik och Rantasipi.

– Faktum är att jag ibland funderat om vi har ett för stort nätverk, om våra resurser verkligen skulle räcka till om det varit goda ekonomiska tider, konstaterar Ekström.

För att ha en viss flexibilitet på utbudssidan, och för att kunna möta varierande efterfrågan på tjänster, anlitar SE-Action också underleverantörer i form av egenföretagande vildmarksguider och instruktörer. Ekström säger att hon inte nog kan betona vikten av samarbete inom den här branschen.

– Det västnyländska turismföretaget LUMO har ju nu kommit i gång och jag hoppas att det snart ska ge konkreta resultat. Det är alltid positivt då den här typen av initiativ förverkligas. Vi får väl se vad det blir, säger Ekström.

Paddling utgör en av SE-Actions huvudgrenar och de har kapacitet att ta emot stora grupper.

för att man vill gå ned i vikt.

Ekström säger att kunden kanske inte alltid förstått utmaningarna med att packa med extra mat för specialdieter då man exempelvis ska ut på paddlingstur.

– Man måste då försöka diskutera sig fram till en bra lösning för alla parter.

Kunden har inte nödvändigtvis alltid rätt. Men det är viktigt att man ändå får kunden att känna att hon eller han har rätt, skrattar Ekström.

Mordmysterier med lokalhistoria SE-Actions huvudsakliga kundgrupp är företag i huvudstadsregionen. De arbetar primärt på axeln KyrkslättHangö. Affärssidén går i korthet ut på att arrangera temadagar och aktiviteter för företag. Programmens syfte är att stärka ”vi-andan” på arbetsplatsen och att ge folk en chans att lära känna nya sidor av både sig själv och av varandra.

Programmen kan till innehållet vara fysiskt utmanande, eller alternativt mera fokusera på den mentala biten. Miljömässigt kan man befinna sig i de mest varierande omgivningar: uppe i höjd bland talltopparna, glidandes längs med vattenytan, uppe på ett berg, vandrandes i slottsmiljö, alternativen är många.

Antalsmässigt säljer SE-Action mest

olika slags teamwork- och problemslösningsprogram.

– Mordmysterier med inslag av lokalhistoria brukar vara populära programpunkter. Vi tycker det är roligt om man kan göra leken mera matnyttig genom att baka in historiska aspekter, säger Ekström som också är den som hittar på de flesta av programmen.

En programnisch på frammarsch är sådant som relaterar till naturen och tystnaden, en motvikt till den hektiska vardagen.

– Vi har bland annat investerat i cyklar och satsat på cykelturer med olika kulturteman.

En annan stor utomhusgren är paddling. Paddling är de facto SE-Actions huvudgren. De har kapacitet att ha så många som åttio personer ute och paddla på en och samma gång.

– Fast det är nog inget jag rekommenderar. En grupp om 20-30 personer är mycket mera hanterbar, konstaterar Ekström.

Ibland kan också djur ingå i programmen.

Här får en deltagare gissa grisens vikt och ålder.

Haft en jämn ström av kunder De kärva ekonomiska tiderna till trots har SE-Action haft turen att ha en ganska jämn kundström. Det som varit räddningen är ett brett nätverk av samarbetspartner, bland annat flera stora

Många av lekarna handlar om samarbete och teamwork.

egentliga finlands FÖRETAGARE

Renato Casagrande: Man måste hänga med i utvecklingen! text OCH BILDER LAURA JOHANSSON

D

en som bott i Åbotrakten under sin barndom känner garanterat till leksaksaffären Casagrande på Slottsgatan. Affären har funnits där i omkring hundra år. Stämningen i leksaksaffären är familjär och mysig, precis som det ska vara i en leksaksaffär.

– Min farfar Anton Casagrande flyttade till Finland år 1911 och grundade leksaksaffären, berättar Renato Casagrande som jobbat hela sitt liv i familjeföretaget. För en tid sedan tog dottern Sabrina över ansvaret för affären av Renato men han fortsätter ändå med att jobba i affären.

Leksaksbranschen, liksom hela handelsbranschen, har ändrat betydligt under åren. Ännu på 70-talet fanns det strikta begränsningar för importen och att få tag i produkter var inte alls självklart.

– Förut åkte vi till Nürnbergs leksaksmässa för att köpa in leksaker till affären. Därifrån köptes i princip alla leksaker förr i tiden. I dag är det annorlunda.

EU är ju egentligen en stor grosshandel, konstaterar Renato Casagrande.

För leksaksaffär Casagrande har det varit en tuff väg att hållas i branschen i över 100 år. Men i en företagarfamilj vet

14

Renato Casagrande jobbar kvar i leksaksaffär Casagrande trots att han inte längre driver familjeföretaget. man att det ibland kommer bra år och ibland sämre. Och när det är lågkonjunktur så gäller det att knipa ihop och kämpa vidare. Det är ingen självklarhet att leksaksaffär Casagrande har klarat sig så här länge. De stora hypermarketarna kan köpa in leksaker till lägre

priser än en specialaffär i centrum. För en liten butik gäller det att urskilja sig på andra sätt som t.ex. service och de rätta produkterna.

– Det är inte lätt att sniffa fram nya trender. Förut var jag väldigt bra på det, men en sjuttioåring är nog bara för gammal. Min dotter har bättre koll på trenderna nuförtiden, men det har jag lärt mig att det som blir snabbt populärt tenderar också att försvinna fort, fortsätter Casagrande.

Webbhandeln har ökat kraftigt i många branscher under de senaste åren, men Casagrande verkar inte vara speciellt orolig över trenden inom leksaksbranschen. Man vill ofta ändå köpa produkten från en riktig affär där man kan bekanta sig med leksaken.

– Vi hade faktiskt en webbshop för omkring 15 år sedan, men vi var långt före vår tid då. Men vi fick åtminstone synlighet via den – till och med kvällsnyheterna nämnde oss då, skrattar Casagrande.

15

Hus Lindman vill erbjuda god mat i historisk miljö TExT OCH bILDER LAURA JOhANSSON

H

enrik Ulfstedt har omkring 30 år bakom sig i restaurangbranschen. Han tog vara på chansen och blev företagare år 2011 då han grundade Hus Lindman i Åbo, precis invid domkyrkan och Aura-å. Vackrare ställe för en restaurang får man leta efter i Åbo.

Restaurangen Hus Lindman är renoverad i gammal stil. Huset ägs av Åbo Akademi och har i många år använts av bl.a. Statsvetenskapliga fakulteten.

Namnet Hus Lindman valde Ulfstedt på basen av att Stiftelsen för Åbo Akademi och Statsvetenskapliga fakulteten

Henrik Ulfstedt anser att Åbo just nu upplever ett gastronomiskt uppsving.

ville hedra minnet av professor Sven Lindman.

Hus Lindman vill erbjuda sina kunder förutom god mat gjord på bra råvaror, även heltäckande service och lämpliga utrymmen för konferenser, seminarier, möten och diverse fester.

– Vi har ordnat bröllop och seminarier här och företag hämtar gärna sina kunder hit för lunchmöten.

– Åbo är en intressant restaurangstad överlag och inom gastronomin har vi tagit stora kliv de senaste åren, berättar Ulfstedt.

Konkurrensen bland lunchrestaurang-

Förutom huvudbyggnaden erbjuder Hus Lindman också andra utrymmen som lämpar sig för olika slags möten och konferenser.

Hus Lindman finns precis invid domkyrkan och Aura-å. er i Åbo är stor och några stora vinster kan man inte ens drömma om. Genom att erbjuda lunch kan Ulfstedt hålla tillräckligt med personal för att förbereda kvällsverksamheten som är mera lönsam. Efter några år som företagare konstaterar Ulfstedt att det inte är ett enkelt jobb han valt.

– Jag önskar att beslutsfattarna skulle inse hur viktigt det är att stöda företagare. Inom restaurangbranschen till exempel blev det ödesdigert för många att man avskaffade möjligheten att avdra representationsutgifterna.

– Restaurangbranschen sysselsätter väldigt många i vårt land och dessa företagare borde få mera stöd, säger Ulfstedt.

Tillsammans med åtta andra restauranger deltog Hus Lindman i den ursprungligen isländska matfestivalen Food & Fun i början av oktober. Då fick restaurangen besök av Morre Varli, mästerkocken från Radisson Blu i Sollentuna. Food & Fun-festivalen var en stor succé för Hus Lindman. Enligt Ulfstedt är det mycket trevligt och lärorikt för personalen att restaurangen bjuder in gästkockar till köket, samtidigt som kunderna också kan få nya intryck och upplevelser. Förutom Varli har åländska kändiskocken Michael Björklund gästspelat hos Hus Lindman.

mellersta österbottens FÖRETAGARE

Förtroendemännen på skolningsresa

M

ellersta Österbottens Företagare ordnade en höst och skolningsresa till Egentliga Finland, för sina förtroendemän.

Under dagarna bereddes bl.a. regionorganisationens strategi. Under besöket till Egentliga Finlands regionorganisation, fick deltagarna höra om projektet kring offentliga upphandlingar.

Dessutom besökte man Laitilan Wirvoitusjuomatehdas i Laitila, där vd Rami Aarikka presenterade företaget.

Lokalföreningarnas kontaktuppgifter 2014 Jakobstadnejdens Företagare ordförande Jaana Ilmonen Salon Hairteam tel. 050 590 6378 jaana.ilmonen@multi.fi www.yrittajat.fi/pietarsaari

Karleby Företagare ordförande Marika Hollström Yrityspalvelu Hollström Ab tel. 040 301 1358 marika.hollstrom@hollstrom.fi www.kokkolanyrittajat.fi

Kronoby Företagare ordförande Tom Nylund Kronoby Fatex Ab tel. 020 764 9351 tom.nylund@fatex.org

PEDERSÖRE Företagare ordförande Birgitta Kaipio Tililaskenta Ab tel. 040 571 9412 tililaskenta@multi.fi

Ny medlemsförmån

Flyg på Karleby-Jakobstad rutten ännu billigare!

Du får som medlem specialrabatt på 15%, när du bokar din resa på www.flybe.fi mellan 15.10 – 15.11 och genom att ge koden, du först fått från M-Ö:s Företagare.

Resetiden är 1.11.2014 – 31.3.2015.

Be om koden: Mellersta Österbottens Företagare tel. 06 831 5292 eller riitta.hautala@yrittajat.fi Antalet biljetter med kampanjkod är begränsad.

Vi behåller oss rätten till förändringar gällande kampanjen.

16

17

Få fart i den höstliga dagen genom att delta i Mellersta Österbottens och Karleby Företagares samt Fennias gemensamma nätverksevenemang. Kom och bekanta Dig med andra företagare och knyt nya kontakter.

Vi bjuder på traditionell torsdagslunch: Ärtsoppa och pannkaka!

VÄLKOMMEN!

Torsdag 20.11.2014, klo 11.30-14.00 Gamla Tullpackhuset , Tullkammargatan 1, Karleby PROGRAM: 11.30 Välkommen, - vd Mervi Järkkälä, Mellersta Österbottens Företagare rf - ordförande Marika Hollström, Karleby Företagare rf 11.45 Stenig väg till framgångsrik företagare - vd Olli Lindkvist, Linex-Boat Oy Ab 12.15 Mat: Ärtsoppa, pannkaka och kaffe 13.00 Speed Meeting: träffa andra deltagare under 5minuter långa snabbträffar !

14.00 Slutord: försäljningsdirektör Mikael Wiklund, Fennia Ta med visitkort och kom och knyt nya nätverk!

Evenemanget är kostnadsfri och tvåspråkig.

Anmälningar bes p.g.a. matservering till M-Ö:s Företagare tel. 06 831 5292 eller nina.niemi@yrittajat.fi

Huvudstadsregionens Företagare

Minna’s Mat - närmat genom konceptet shop-in-shop Text Marianne Sundblad bilder Minna’s Mat

M

inna’s Mat ligger i Esbo och säljer naturenligt odlade produkter – närmat med kärlek. Företaget har inga egna affärer utan använder konceptet shop-in-shop dvs. säljer sina produkter i till exempel affärer och kaféer vars affärsidé överensstämmer med företagets egna produkter.

Affärsidén Minna Gröning grundade företaget 2011 – av passion till mat, som hon själv säger. Affärsidén är att förmedla naturenligt odlad närmat till konsumenter. Minna har under dessa tre år hittat ett tjugotal producenter av vilka Minna’s

Minna och Mikael Gröning

18

Mat köper produkter, som sedan säljs på företagets försäljningsplatser eller enligt e-postbeställningar. För närvarande har företaget tre försäljningsplatser: OmniaShop, Life Story i Köklax och kaféet i Oittans. Systemet minskar riskerna för bägge företagen: Minna’s Mat behöver inga egna anställda och säljarföretaget får ett färdigt koncept att sälja.

Minna har valt produkterna omsorgsfullt. I sortimentet ingår bl.a. te, honungsprodukter, mjöl, kryddor, grönsaker, frukter och bär, ägg, kött – för att bara nämna några. Och allt naturligtvis närproducerat och ekologiskt.

Enligt Minna har det inte varit helt lätt att hitta lämpliga producenter. För

dagens konsumenter räcker det inte att produkten är bra utan också förpackningen har stor betydelse. Dessutom måste producenten ha så pass etablerad och omfattande verksamhet att Minna kan lita på att utbudet kan tillfredsställa efterfrågan.

Människorna Minna grundade företaget ensam, men snart kom hennes man Mikael Gröning med, och företaget har i dagsläget också en tredje delägare, Aku Salmi. Idag är det dessa två herrar som i praktiken sköter verksamheten, eftersom Minna själv är anställd annanstans. Men hon deltar ivrigt i verksamheten och till exempel

19

I ditt eget företag kan du själv bestämma vad som är tillräckligt

bloggar på företagets väldesignade och vackra webbsajt www.minnasmat.fi.

Verksamhetskonceptet Många konsumenter vill idag ha rena produkter som har odlats på ett ekologiskt hållbart sätt. De vill veta att djuren har behandlats bra och att maten kommer från nära håll. Minna är inte den enda som har passion för mat. På företagets webbsajt ger hon tips och recept åt läsarna.

Förutom produkter som alltid står på butikshyllorna säjer Minna’s Mat också beställningsprodukter, till exempel kött från Gårdskulla, ägg, potatis och grönsaker. Dem beställer man med e-post och de levereras till affären i Köklax, där kunden sedan kan hämta dem.

Men varför har Minna’s Mat ingen nätbutik? Enligt Minna finns det planer på att öppna en nätbutik, men hon vill inte introducera någonting som inte är väl genomtänkt och fungerar bra.

Dagens konsumenter är vana vid att shoppa via nätet och det får inte finnas brister på webbsajtens funktion. För närvarande kommer största delen av företagets omsättning från affärerna, och Minna söker också hela tiden nya, lämpliga försäljningsplatser.

Till Tyskland Nordisk naturenligt odlad mat har ett gott rykte i Tyskland. Därför har Minna’s Mat bestämt sig att ta ett stort steg och inleda verksamhet i Tyskland.

Finansiering för projektet har företaget fått av NTM-centralen. Minna har redan etablerat kontakter i Tyskland, och med deras hjälp vill företaget komma igång med verksamheten. Även om logistiken är litet krävande, är utsikterna enligt Minna lovande. Marknaden är ju enorm, bara man lyckas hitta bra försäljningsställen. För närvarande har företaget inga anställda, men om exporten till Tyskland börjar dra, behövs det fler personer. Minna’s Mat vill definitivt växa och utvidga verksamheten.

Närmat – med kärlek

Framtiden Om en positiv attityd kan garantera framgång, lyckas Minna’s Mat säkert med sina exportplaner. Man blir riktigt glad av att se Minnas entusiasm och positiva framåtanda. Hon säger att både hon och hennes man har upplevt att

ett eget företag är ett utmärkt sätt att jobba. I en stor organisation är det alltid någon annan som bestämmer, men i ditt eget företag kan du själv bestämma vad som är tillräckligt. Och det har hon så rätt i!

helsingfors företagare

Från nätbutik till stenfotsbutik Text Micael Blomster BILDER Jaana Tihtonen

N

ya idéer föddes när två gamla skolkompisar möttes igen under sin barnledighet. Kaisa Seppä och Jenni Teimonen hade efter sin skolutbildning arbetat som diplomingenjör (DI) och magister från Handelshögskolan(KTM). Båda hade varit intresserade av att forma och sy barnkläder/kläder och under en resa till Köpenhamn för att antal år sedan föddes idén och företaget Little Copenhagen bildades.

I starten var detta en ren nätbutik, men efter en tid öppnade de en butik. Butiken var belägen inom Töölös stadsdel i Helsingfors, men snabbt blev den för liten och ny lokal behövdes. Nu finns de i en trevlig stenfotsbutik på Museigatan i Töölö. I butiken hittar man noggrant utvalda barnkläder från olika leverantörer egen produktion.

Ett vardagsrum för mammor Dessa tillverkas helt i Finland, hos olika underentreprenörer och därigenom har de korta leveranstider om något saknas eller specialstorlek behövs. Deras butik fungerar också inom området som ett slags vardagsrum, där mammor kommer in med sina barn som kanske behöver ammas eller annat. Dessutom har de både en vår- och höstkollektion, som de presenterar i

20

butiken med jippo såsom choklad/kaffe/te smakningar samt annat som tilltalar mammor.

Inom butiken finns också en second hand avdelning, och kretsloppet rullar runt med barnkläder. Om vinterstället har blivit för litet för kommande år, så titta in i second hand avdelningen och hitta rätt storlek där eller köp nytt i butiken. Där finns även produkter från andra leverantörer.

Att gå från nätbutik till stenfotsbutik är helt mot dagens trend, och som de säger så var deras val helt naturligt. Nätbutiken lever fortfarande, fast butikens försäljning inom närområdet tar över mer och mer.

Som tillverkare levererar de sina egna plagg även till en nätbutik i London. På frågan om prissättning mellan butiken och nätet, svarar de att varorona har samma pris i butiken som på nätet.

På frågan om hur de ser på de stora köpcentrumen som växer upp i Helsingfors-området, så säger de att deras hyror samt öppettider och andra villkor är så höga, att nuvarande butiksform passar bäst. De har inga bonuskortsystem eller annat, så de ger sina stamkunder rabatter m.m. samt har dessutom olika formera av kampanjer och lojalitetsbonusar.

Helsingforsföretagare har under flera år haft en intensiv vecka, höst samt vår med mottot ”Poikkea putiikissa” (Titta in i butiken) och denna har just riktats mot stenfotsbutiker. Kaisa och Jenni har under flera år varit med i kampanjen, och den har synts över hela Helsingfors. Helsingfors stad har varit medarrangör och gett lite fart på kampanjen.

Från Helsingfors till Fiskars För några år sedan startade de en sommarbutik i Fiskars, och de var så nöjda med denna butik att den nu blivit fast, varje sommar. Första tiden turades de om att vara där, men idag anställer de ett butiksbiträde i Fiskars.

Att besöka Kaisa och Jenni är en fröjd, två glada tjejer som bytt yrke från löntagare till företagare. Det är ofta ett stort steg. Att börja som en nätbutik och bli en stenfotsbutik är något som inte sker i dagens affärssamhälle. Att dessutom tillverka allt i Finland hos underentreprenörer är just det nätverkande som behövs. Att sälja sina varor till London, i hård konkurens med ”Made in China”. Att dessutom ha en ”Second Hand” avdelning inom butiken visar att tjejerna vet vad de kan och gör.

21

företagarna i södra österbotten

Hemma h Text och bilder Kristinestads näringslivscentral Ab

Ett stenkast från torget ligger Hilkka Wilhelms specialaffär, Wilhelmiina Kemikalie och Foto.

Det här är en exklusiv och nischad butik i småstadsidyllen Kristinestad.

Nu är det 26 år sedan hon tog steget ut och blev företagare.

Ett val hon inte ångrat en enda dag!

D

Hilkkas 3 vardags och arbetstips Var nyfiken på livet Säg inte nej direkt Tyck om det du gör

22

et är en grå och kylig måndag som jag kliver in i hennes lilla butik på en sidogata i centrala Kristinestad.

Utanför dörren möts jag av fräscha höstblommor och inne möts jag av ett varmt välkomnande. Jag kliver in i en affär som genast sprider en lyxkänsla inom mig.

Det doftar gott av de olika parfymerna, det finns många vackra smycken att se på, det finns hudvårdsprodukter samt assessoarer och en konsthörna som får inspirationen att flöda på vem som helst. På hedersplats vid kassan står en vackert röd ros. Den har hon just i dagarna fått av en kund, bara för att kunden tycker hon får så fin service varje gång hon är in till affären och för att hon känner sig så glad länge efter att hon kommit hem igen. Det är en mycket glad och rörd företagare som berättar detta.

– Min bana inom affärsbranschen började i unga år med en prao på ett av stadens varuhus, sedan frågade de om jag ville komma och jobba. Det här ledde till ett jobb där jag var en längre tid, börjar Hilkka berätta då jag frågar hur hennes företagarbana riktigt startade.

– Jag har alltid varit en person som vill framåt. Vill pröva på nya saker, påpekar Wilhelms. Men företagare skulle jag inte bli, skrattar hon till. Men efter att jag startade har jag inte ångrat en enda dag!

Efter ett tiotal år bytte hon från den första arbetsgivaren och kom in på kemika-

23

a hos Wilhelmiina lie och foto sidan. När då den affären, som var ett familjeföretag, slutade så startade hon sin egen företagarbana med sin egen affär; Wilhelmiina Kemikalie och Foto.

– Det är nog härligt då man är ansvarig, funderar Hilkka, och nog är det så väldigt viktigt att man älskar sitt jobb, eftersom man måste vara beredd att jobba mycket. Jag är till för kunden, inte tvärtom, förtydligar hon.

Att vara företagare är väl lite som livet självt, ibland har man bättre dagar och ibland sämre dagar. Men har man det som en livsstil och är beredd att se på det på så vis, så kommer man mycket längre.

– Idag är nog basen i mitt företag den samma som vid starten men fotosidan har ändrat lite i o m att det inte finns filmrullar att framkalla längre. Nu koncentrerar jag mig mera på konstsidan istället för foto.

Vem är då Hilkka Wilhelms.

Hon är en person som är nyfiken, vill framåt och vill våga pröva sina vingar och se hur långt de bär. Hon är en konstnär. Inspiration och energi samt en motvikt till företagarlivet hämtas från den här kategorin. Även inom sporten hämtar hon sin kraft. Hon har i yngre dagar spelat i serie och tränat wolleyboll i landslaget för flickor och funderar att hon säkerligen har fått en och annan tankeställare angående ”att våga” därifrån . För att våga är en sak som hon återkommer till många gånger under samtalets gång. Våga försöka är att våga lyckas samt ibland att våga misslyckas resa sig och gå vidare för att våga ännu mera ...

En liten parentes med att våga är ju också att kasta sig in i nya okända saker med företagsamhet, mod och beslutsamhet. Det har Hilkka Wilhelms gjort bl.a. med miss Finlands Anna Strömberg. Då Anna var 14 år så var de första gången på samma modevisning. Hilkka blev då ombedd att ta sig an nya Anna och visa samt lära henne och ingjuta

mod. Anna hade ett intresse och Hilkka såg stor potential.

– Om du vill kan jag fast få dig till miss Finland, sade jag en gång till Anna. Strax efteråt funderade jag nästan vad jag sade. Men jag menade det!

De gick tillsammans in för miss Finland titeln till hundra procent och med facit på handen så gick det vägen. Man vet aldrig om man inte provar. Parentes slut.

På alla vis så handlar det om att kunna ta folk. Lyssna på dem, lära, men ändå att minnas att leva sitt eget liv.

– Det är nog en oerhörd rikedom att vara bland olika sorters kunder, säger Hilkka. Jag har ett litet företag och man kommer väldigt nära kunderna. Jag vill vara öppen och hjälpsam. Jag får och lär mig mycket utav dem och jag tror att kunden får mycket utav mig. Rosen i vasen berättar det.

– Kundservicen är nog A och O. tänker Wilhelms. Precis som i vardags-

livet så är ödmjukhet och artighet en del av kundservicen. Det jag vill är att kunderna ska få ”feelgood” känsla av servicen och utbudet här. De ska få bra att vara! Annat som är viktigt är att tycka om människor och att se att alla är lika värda. Samt, tycker man om det man gör så syns det utåt. Samtidigt som det är viktigt hur man beter sig så är det viktigt att tänka på hur man ser ut, påpekar hon.

Förutom alla varor i affären som i sig är vackra och upplyftande, så är estetiken i affärsutrymmet en väl genomtänkt och viktigt del i kundservicen. Man får en hemtrevnadskänsla då man går omkring bland hyllor och bord, lite som ”hemma hos Wilhelmiina”.

Hilkka vill att det ska vara mera som ett vardagsrum. Så att kunderna verkligen känner sig välkomna och hemma hos henne. Och det tror jag nog att kunderna känner av.

med i alla Faser av Företagandet!

Som medlem i Företagarna i Finland är du inte ensam. Vi övervakar dina intressen och är ditt språkrör gentemot beslutsfattarna. Du kan även lita på att expertisen finns nära dig alltid när du behöver den.

Dessutom ger de förmåner som våra samarbetspartner erbjuder ditt medlemskap ett mervärde i pengar.

Att vara medlem i Företagarna i Finland lönar sig på många sätt.

expertis som rör Företagande!

Som medlem får du experthjälp i frågor som gäller socialskydd,

i Företagarna i Finland står ett nätverk av hundra externa proffs

företagsjuridik, avtal, beskattning, marknads-, industri- och kon-

samt regionala rådgivare som nås genom den egna regionför-

kurrensjuridik, arbetslivsjuridik, miljöfrågor, betalningsrörelse, ut-

eningen till ditt förfogande. Ring vår avgiftsfria rådgivning var-

bildning, generationsskiften och ägarbyten. Förutom experterna

dagar kl. 9−16 tfn 09 229 221. Ditt samtal kopplas till en expert.

Unika riksomFattande medlemsFörmåner 2014!

Våra samarbetspartner vill medverka i företagarnas fram-

och datatekniktjänster samt inbesparingar i bränslekostnader.

gångshistorier. Dra nytta av förmånerna. Du får rabatter och

Kom även ihåg de förmåner som din egen regionförening har

förmåner på bl.a. försäkringsskydd, båtresor, mobilkommu-

förhandlat för sina medlemmar. Läs mer på www.yrittajat.

nikation, biltvätt, biluthyrning, försäljning och marknadsfö-

fi/medlemsformaner.

ring, inkvarterings- och mötestjänster, elektricitet, postnings-

Försäkra dig om ditt Fortsatta medlemskap och garantera dina Förmåner även nästa år. yrittajat.Fi

Skatteändringar för år 2015

Skatteskulderna kommer att antecknas i ett offentligt register

Nya företagstjänster till NTMcentralerna

5/2014

Betalning av lönen under sjukfrånvaro 200-dagarsregeln vid permitteringar Också företagarens olycksfallsersättningar börjar förlikas

STÖD TILL FÖRETAGANDET

OCH VÄRDEFULLA

FÖRMÅNER! Bli medlem i en lokalförening till Företagarna i Finland i dag: samtidigt blir du också medlem i distriktsorganisationen och Företagarna i Finland.

Du får värdefulla förmåner och tjänster, alltifrån utbildningar och rådgivning till försäkringar och in-formationstjänster.

På lokal-, distrikts- och riksnivå.

BLI MEDLEM ELLER REKOMMENDERA OSS: du deltar i utlottningen av en Mercedes-Benz i A-serien, tillverkad i Finland.

EN FÖR ALLA OCH ALLA FÖR EN FÖRETAGARE! Företagarna i Finland består av sammanlagt 116 000 medlemsföretag, 400 lokalföreningar, 20 distriktsorganisationer och 56 branschorganisationer.

FÖRETAGARINFO 5/2014 SKATT OCH FINANS Skatteändringar för år 2015 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Företagens skatteskulder kommer att antecknas i ett offentligt register . . . . . . . . . . . . . . . 5 Mervärdesskattens specialsystem för tele-, sändnings - eller e-tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Förfarandet för hörande vid skattegranskning ändras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

ARBETSGIVARENS ABC Juridiska rådgivaren svarar: 200-dagarsregeln vid permitteringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Betalning av lönen under sjukfrånvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Om arbetstagarens sjukledighet drar ut på tiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

FÖRETAGENS ABC Mitt FöretagsFinland: företagstjänster dygnet runt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Nya utvecklingstjänster för sme-företag på NTM-centralerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

FÖRETAGAREN SOM PERSON Också företagarens olycksfallsersättningar börjar förlikas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

LOKAL PÅVERKAN Skulle du själv vilja välja? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

LÄS FÖRETAGARINFO PÅ NÄTET

YRITTAJAT.FI/FORETAGARINFO LOGGA IN MED DITT MEDLEMSNUMMER!

FÖRETAGARINFO

ARTIKELFÖRFATTARE I DETTA NUMMER

UTGIVARE Företagarna i Finland 6 nummer per år.

• Harri Hellstén, juridisk ombudsman

ISSN 1239-5544 (PRINT) ISSN 2342-1738 (ONLINE)

• Niina Karjunen, juridisk rådgivare

REDAKTION Företagarna i Finland Anna Lantee, kommunikationsassistent tfn 09 2292 2855 anna.lantee@yrittajat.fi Maarit Kattilakoski, senior ad tfn 09 2292 2933 maarit.kattilakoski@yrittajat.fi PÄRMBILD Pixhill

• Susanna Kallama, chef för näringslivsärenden • Sanni Kotilainen, juridisk rådgivare • Anna Lundén, direktör

4 1 20 UTGIVNINDATUM

1 . . . . . . . . . . . .17.1.

2 . . . . . . . . . . . 14.3.

3 . . . . . . . . . . . . 9.5.

4 . . . . . . . . . . . 15.8.

5 . . . . . . . . . . 10.10.

6 . . . . . . . . . . . 5.12.

SKATT OCH FINANS

Företagarna i Finland Anna Lundén direktör tfn. 09 2292 2937 anna.lunden@yrittajat.fi

Skatteändringar för år 2015 Regeringen har kommit överens om skatteändringar för år 2015.

I beskattningen av förvärvsinkomsten görs inflationsjusteringar för de tre lägsta inkomstklasserna för att underlätta inhemsk efterfrågan, sysselsättningen och konjunkturläget.

Rätten att dra av 50 procent av företagens representationskostnader återställs från början av år 2015, vilket uppskattas underlätta ställningen för företag inom restaurang- och turismbranschen. Beskattning av kapitalinkomster och arvs- och gåvobeskattning däremot stramas åt, fastighetsbeskattningens nedre- och övregränser samt energi- och accisskatter höjs.

Statsminister Stubbs regering driver en skattepolitik som grundar sig på den skattepolitiska riktlinje som statsminister Katainens regering drog upp. Regeringen flyttar beskattningens tyngdpunkt från taxeringen av arbetet mot miljö- och hälsobaserad beskattning.

Förvärvsinkomstbeskattning I beskattningen av förvärvsinkomsten görs inflationsjusteringar i gränserna för de tre lägsta inkomstklasserna. Grund- och arbetsinkomstavdraget höjs. Inkomstskatteskalans gräns för högsta inkomstklassen sänks däremot till 90 000 euro och inkomstklassens giltighet fortsätts till år 2018.

Självriskandelen för arbetsresekostnader höjs till 750 euro.

För beskattningen bereds ett barnavdrag.

Rätten till ränteavdrag för bostadslån minskas ytterligare med 5 procentenheter årligen. Av bostadslånsräntor skulle enbart 50 procent vara avdragsgillt år 2018.

Pensionsinkomstavdraget från pensionsinkomsten i kommunalbeskattningen höjs.

Beskattning av kapitalinkomster Beskattningen av kapitalinkomster stramas åt genom att sänka den högre skattesatsens inkomstgräns till 30 000 euro och höja den högre satsen till 33 procent år 2015.

Representationskostnader Rätten att dra av 50 procent av företagens representationskostnader återställs från början av år 2015.

Arvs- och gåvobeskattning Arvs- och gåvobeskattningens alla marginalskatteprocenter höjs med en procentenhet från och med början av år 2015. Arvs- och gåvobeskattningens skatteklass på över en miljon euro som tidigare varit tillfällig blir permanent.

0,2 procentenheter och nedre och övre gränserna för ett stadigvarande bostadshus med 0,05 procentenheter från och med början av år 2015. Kommunerna beslutar om sina årliga fastighetsskatteprocenter mellan de nedre och övre gränser som stadgats i lagen.

Energiskatter, tobaksskatt, fordonsskatt och bilskatt Energibeskattningen stramas åt genom att höja skatten i den allmänna elskatteklassen I. Koldioxidskatten på uppvärmnings-, kraftverks- och arbetsmaskinbränslen höjs. Skatten på trafikbränslen höjs också. Skattehöjningen för torv år 2015 tas bort. Tobaksskatten höjs.

Man upphör med bilskatterabatt för andra än specialutrustade taxin och bilar som importerats som flyttgods. Person- och paketbilars årliga fordonsskatt höjs så att man uppbär högre skatt från och med skatteåret 2016.

Windfall-skatten Kraftverksskatten, den s.k. Windfallskatten, införs inte men ersättandet av skatten med alternativa miljö- och konsumtionsskatter utreds.

Fastighetsskatt Den allmänna fastighetsskatteprocentens nedre och övre gränser höjs med

Rätten att dra av 50 procent av företagens representationskostnader återställs från början av år 2015.

4

Företagarinfo 5/2014

SKATT OCH FINANS

PIXHILL

Mervärdesskattens specialsystem för tele-, sändningseller e-tjänster Från början av år 2015 beskattas tele-, radio- och televisionssändningstjänster samt elektroniska tjänster i det land där köparen befinner sig.

Om ett företag säljer tele-, sändnings - eller elektroniska tjänster till konsumenterna måste företaget antingen registrera sig i köparens medlemsstat eller använda mervärdesskattens specialsystem för att uppfylla sina skyldigheter. Det är frivilligt att använda specialsystemet. Mervärdesskattens specialsystem införs 1.1.2015.

När tjänsterna säljs till andra än näringsidkare, bestäms försäljningslandet enligt köparens placerings-, hem-

eller boningsort. Säljaren skall alltså registrera sig som skattskyldig i köparens medlemsstat. Alternativt kan säljaren registrera sig i specialsystemet.

En säljare som använder specialsystemet kan också från och med 1.1.2015 uppfylla sina registrerings-, anmälnings- och betalningsskyldigheter i anslutning till mervärdesbeskattningen i alla EU-länder via en elektronisk tjänst.

Identifieringsmedlemsstaten är det EU-land i vilket näringsidkaren har sin hemort eller ett fast verksamhetsställe eller som en skattskyldig som etablerat sig utanför EU har valt som identifieringsmedlemsstat. Till exempel ett

finländskt bolags identifieringsmedlemsstat är alltid Finland. För att systemet skall kunna tillämpas måste köparen av tjänsten befinna sig i ett EU-land.

Det nya systemet är frivilligt, dvs. säljaren kan använda specialsystemet efter sin önskan. Om säljaren inte vill använda specialsystemet, måste hen registrera sig som skattskyldig i alla de EU-länder där hen idkar försäljning till andra än näringsidkare.

Om säljaren väljer specialsystemet, måste det tillämpas i försäljningen av alla ovannämnda tjänster till andra än näringsidkare i EU-länder.

YTTERLIGARE INFORMATION vero.fi > Företags- och samfundskunder > Aktiebolag och andelslag > Momsbeskattning > Särskilda ordningen för moms (Mini One Stop Shop)

Företagens skatteskulder kommer att antecknas i ett offentligt register Skatteförvaltningen börjar föra ett register över företag som har skatteskulder på över 10 000 euro. Man hamnar inte i registret, om den skatteskyldige har kommit överens om ett betalningsarrangemang eller om man har sökt ändring i skatten och verkställandet har avbrutits.

Den ursprungligt föreslagna registreringsgränsen på 5000 euro höjdes

till 10 000 euro för att hindra att små fel leder till registrering.

Med registret är det möjligt att elektroniskt kontrollera sådana uppgifter som tidigare har utretts med intyg om skatteskulder eller har antecknats som betalningsstörningar i kreditupplysningsregister. Uppgifterna ingår också i papper om beställaransvar i de branscher där man följer lagstiftning-

Företagarinfo 5/2014

en om beställaransvar.

Uppgifter om skatteskulder får man genom att mata in företagets FO-nummer på Skatteförvaltningens webbplats.

Skatteförvaltningen uppdaterar sina anvisningar om registrets inverkan på betalningsarrangemangen. Lagen om skatteskuldsregistret träder i kraft 1.12.2014.

5

SKATT OCH FINANS

Företagarna i Finland Anna Lundén direktör tfn. 09 2292 2937 anna.lunden@yrittajat.fi

Förfarandet för hörande vid skattegranskning ändra Förfarandet för hörande i samband med skatterevisionsberättelser reformeras för de skatterevisioner som inleds hösten 1.10.2014. Målsättningen är att undvika överlappande arbete.

Den enhet som utför skatterevisionen ansvarar för hörandet genom att skicka skatterevisionsberättelsen med en begäran om bemötande till den skattskyldige. Den skattskyldige ska alltid höras om det föreslås åtgärder i skatterevisionsberättelsen. Den tidsfrist som reserveras för hörandet ska vara minst två veckor, om det inte finns särskilda skäl för

en kortare tid. Av motiverade skäl kan inlämningstiden för bemötandet förlängas.

Den skatteskyldige hörs alltså inte längre i samband med debiterings- och beskattningsbeslutet om det inte finns ett särskilt skäl för hörandet.

Frågorna utreds under revisionen med diskussioner. Vid behov skickar man den skattepliktige skriftlig begäran om utredning av enskilda ärenden.

I samband med skatterevisionen ges den skatteskyldige tillfälle att muntligt eller skriftligt framföra sina synpunkter och framlägga en sådan förklaring som

hen anser vara nödvändig för att bemöta skatteinspektörens observationer som kan leda till ett beskattningsförslag. På basis av den skatteskyldiges bemötande utarbetar skatteinspektören ett utlåtande som sänds till den skatteskyldige för kännedom.

Efter hörandet fattar person- eller företagsbeskattningsenheten ett beslut om den skatt som skall debiteras eller återbäras samt om eventuella dröjsmålspåföljder och skatteförhöjning. Det nya förfarandet har beaktats i anvisningen om God skatterevisionssed.

YTTERLIGARE INFORMATION Anvisning om god skatterevisionssed: www.vero.fi > Detaljerade skatteanvisningar > Övrig beskattning > God skatterevisionssed (10.9.2014)

medlemsföretagare kom ihåg att utnyttJa dina medlemsförmåner!

Ring vardagar kl. 9–16 till numret för den avgiftsfria telefonrådgivningen 09 229 221.

Ditt samtal kopplas till en expert!

6

Företagarinfo 5/2014

SeniormedlemSkap i Företagarna i Finland Är du en minst 55-årig medlemsföretagare som avslutat företagsverksamheten? Seniormedlemskapet är ett gott sätt att vara med i de bekanta företagarkretsarna sedan man avslutat sin företagsverksamhet!

Seniormedlemmens tjänster

Hur bli seniormedlem?

• Lokalföreningen fastställer sina egna tjänster som erbjuds åt seniormedlemmarna. Seniormedlemmen saknar rösträtt i lokalföreningens möten, men lokalföreningen kan kalla sina seniormedlemmar till föreningens möten och tillställningar • Informationsbrev och tillställningar av din regionförening • FiF’s Yrittäjäsanomat och Företagarinfo • Rådgivningstjänster

Ta kontakt med ordföranden för din lokalförening eller styrelsemedlem. Du skall inforemera dina uppdaterade kontaktuppgifter (namn, adress, telefonnummer och e-postadress) och då kan ärendet föras vidare. Kontaktuppgifterna finner du på www.yrittajat.fisidorna. Lokalföreningens styrelse beslutar om seniormedlemskap.

Medlemsavgift 50 euro/år.

ARBETSGIVARENS ABC

Företagarna i Finland Sanni Kotilainen juridisk rådgivare tfn. 09 229 221 sanni.kotilainen@yrittajat.fi

Juridiska rådgivaren svarar: 200-dagarsregeln vid permitteringar YPå grund av företagets försvagade ekonomiska situation har vi varit tvungna att permittera arbetstagare. Permitteringarna har snart pågått i ett halvt år. Vi har hört om 200-dagarsregeln i permitteringssituationer. Vad innebär 200-dagarsregeln i praktiken?

En permittering är alltid avsedd att vara en temporär åtgärd. Även om det inte finns en tidsgräns för permitteringens längd i lagstiftningen, ställer arbetsavtalslagens 200-dagarsregel en viss gräns.

Om en arbetstagare som säger upp sig har varit kontinuerligt permitterad längre än i 200 dagar har arbetstagaren rätt att få lön för uppsägningstiden på samma sätt som om arbetsgivaren sagt upp henom. Om en permitterad arbetstagare säger upp sig slutar hens arbetsförhållande omedelbart utan uppsägningstid. En arbetstagare som själv sagt upp sig får alltså lön för den uppsägningstid som arbetsgivaren iakttar trots att hen inte har någon uppsägningstid.

Författningens betydelse accentueras särskilt i långa anställningsförhållanden i vilka arbetsgivarens uppsägningstid kan vara till och med sex månader. För att undvika överraskande situationer är det viktigt att arbetsgivaren är medveten om denna speciella författning redan innan man börjar permittera. Författningen gäller permitteringar både för en viss tid och tillsvidare.

Förutsättningen är att permitteringen är oavbruten Regeln tillämpas på permitteringar som fortsatt oavbrutet i minst 200 kalenderdagar. En sak som lämnar rum för tolkning är, hur 200-dagarsregeln til�-

8

lämpas i delpermitteringar när arbetstagaren har en förkortad arbetsdag eller arbetsvecka.

Helsingfors hovrätt har kommit fram till en tolkning som är gynnsam för arbetstagaren och enligt vilken i beräkningen skall beaktas alla kalenderdagar och inte bara de faktiska permitteringsdagarna. I ljuset av detta beslut står delvis permitterade arbetstagare i samma ställning som de arbetstagare som permitterats helt vad gäller til�lämpningen av regeln.

En semester mellan permitteringar avbryter inte ackumulationen av de 200 dagarna. Arbetet mellan permitteringsperioderna avbryter däremot permitteringens kontinuitet.

Avbrott av permitteringen i syfte att kringgå föreskriften och enbart förhindra uppfyllandet av 200 kontinuerliga permitteringsdagar avbryter däremot inte permitteringens kontinuitet.

Som exempel på rättspraxisen kan nämnas Rovaniemi hovrätts avgörande från år 2005. I avgörandet ansåg man att permitteringen hade avbrutits lagligt och inte i syfte att kringgå föreskriften, när arbetsgivaren hade erbjudit arbetstagaren arbete för 4–5 dagar under permitteringen. Det är ändå bra att komma ihåg att bedömningen varierar från fall till fall.

Om företaget har ett äkta ekonomiskt behov av att avbryta permitteringen, skall arbetsgivaren meddela arbetstagarna att permitteringen avbryts och kalla dem till arbete. För att undvika missförstånd bör man alltid ge meddelandet om permitteringens upphörande skriftligt till arbetstagaren.

Efter sju dagar från meddelandet måste arbetstagaren återvända till arbetet och kan inte längre åberopa

Företagarinfo 5/2014

200-dagarsregeln. När arbetstagaren återvänder till arbetet nollställs 200-dagarskalkylen som börjar från början vid en eventuell senare permittering.

Ersättningens storlek och avdrag När en arbetstagare säger upp sig under en oavbruten permittering på över 200 dagar skall arbetsgivaren betala arbetstagaren en ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden omedelbart när arbetstagaren har krävt att anställningsförhållandet upphävs och framställt ett ersättningskrav. Dessutom ska arbetsgivaren också betala semesterersättning för uppsägningstiden. Semesterersättningen beräknas på basis av den uppsägningstid som arbetsgivaren iakttar, på samma sätt som lönen för uppsägningstiden.

Arbetsgivaren har rätt att avdra ett belopp som motsvarar 14 dagars lön, om arbetstagaren har permitterats enligt lag eller avtal med över 14 dagars anmälningstid för permittering.

I praktiken kommer det relativt sällan i fråga att avdra tiden för anmälningstiden för permittering från lönen.

Till exempel om arbetstagaren har permitterats med en månads anmälningstid i enlighet med kollektivavtalet, kan arbetsgivaren avdra ett belopp som motsvarar 14 dagars lön från lönen för uppsägningstiden.

Arbete mellan permitteringar avbryter ackumulationen av de 200 dagarna.

...skobutik, maskinverkstad, café, tryckeri, bybutik, transportbolag, skönhetssalong, bilverkstad, blombutik, gym, frisör, utbildningsservicebolag, köksmöbelaffär...

HITTA DIN

DRÖM yritysporssi.fi

Yrityspörssi Ett köpställe på nätet för säljare och köpare av företag

ARBETSGIVARENS ABC

Företagarna i Finland Niina Karjunen juridisk rådgivare tfn. 09 229 221 niina.karjunen@yrittajat.fi

Betalning av lönen under sjukfrånvaro Lönebetalningsplikten under sjukdomstid regleras i arbetsavtalslagen och eventuellt i kollektivavtalet, om sådant används på företaget.

Enligt arbetsavtalslagen är arbetsgivaren skyldig att betala lön för dagen för insjuknande och nio därpå följande vardagar (1+9), om arbetstagaren inte har kunnat göra sitt arbete på grund av en sådan sjukdom eller olycka som hen inte har orsakat avsiktligt eller genom grov oaktsamhet. I anställningsförhållanden som är kortare än en månad har arbetstagaren rätt att få hälften av sin lön.

Om lönebetalningsskyldigheten kan avtalas på ett annat sätt i kollektivavtal. I kollektivavtal är det i princip mer långtgående bestämmelser om skyldigheten att betala lön för sjukdomstid.

Kollektivavtal är olika i olika branscher Om arbetsgivaren är skyldig att iaktta kollektivavtalet, kan man inte avtala på annat sätt om dess bestämmelser (som skyldighet att betala lön för sjukdomstid) med en annan arbetstagare, om kollektivavtalet inte uttryckligen möjliggör detta.

Kollektivavtalens bestämmelser om skyldigheten att betala lön under sjukdomstiden varierar branschvis. Oftast gäller skyldigheten att betala lön för sjukdomstid desto längre ju längre anställningsförhållandet är. I kollektivavtal varierar skyldigheten att betala lön ofta från en månad till tre månader beroende på anställningsförhållandets längd.

I en del kollektivavtal har skyldigheten att betala lön för sjukdomstid begränsats med karensdagar, men vanligtvis gäller karensdagarna endast korta anställningsförhållanden.

Det är viktigt att lägga märke till att arbetsgivaren oftast är skyldig att iaktta kollektivavtalet därför att det är all-

10

mänt bindande, dvs. också i de fall där arbetsgivaren inte är medlem i en arbetsgivarorganisation som undertecknat kollektivavtalet.

När är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön under sjukdomstiden?

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala lön, om arbetsoförmågan inte beror på en sjukdom eller olycka eller om orsaken till frånvaron inte är en sjukdom enligt den officiella sjukdomsklassificeringen.

Definieringen av en sjukdom leder ibland till besvärliga gränsdragningssituationer. Till exempel efter en skönhetsoperation har arbetstagaren inte rätt till lön för sjukdomstiden, om det inte finns medicinska skäl i bakgrunden. Också sterilisering och fertilitetsbehandlingar förblir utanför skyldigheten att betala lön, om anledningen till ingreppet inte är en sjukdom.

Arbetstagaren måste meddela om sin frånvaro I arbetsavtalslagen har inte särskilt stadgats om arbetstagarens skyldighet att meddela om insjuknande till arbetsgivaren. I flera kollektivavtal finns däremot bestämmelser om att meddela om frånvaron. Även om det inte skulle finnas ett kollektivavtal i branschen, kan man i praktiken utgå ifrån att arbetstagaren är förpliktad att underrätta arbetsgivaren om sin frånvaro så snabbt som möjligt.

Det är nyttigt för arbetsgivaren att arbetstagare har fått klara instruktioner om meddelandepraxis vid frånvaron.

Detta kan göras till exempel i samband

Företagarinfo 5/2014

med introduktionen. Det är bra om arbetsgivaren utser de personer, vilka meddelas om frånvaron, samt bestämmer regler för meddelande om frånvaron och tillställandet av läkarintyg.

Man måste alltid ge en tillförlitlig redogörelse för en sjukfrånvaro Enligt arbetsavtalslagen skall arbetstagaren på arbetsgivarens begäran lägga fram tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga. Ett läkarintyg är en mycket viktig del, när arbetsgivaren bedömer, om hen har skyldighet att betala lön under arbetstagarens frånvaro.

Därför är det viktigt att arbetsgivaren meddelar arbetstagarna att man måste uppvisa ett läkarintyg vid sjukdomsfall.

Om tillställandet av läkarintyg finns det ofta bestämmelser i kollektivavtalen. Enligt vissa kollektivavtal är skyldigheten att betala lön under sjukdomstiden bunden till tillställandet av läkarintyg. Arbetsgivaren kan också i princip förutsätta att arbetstagaren tillställer ett intyg från företagsläkaren. Också om detta finns det ofta bestämmelser i kollektivavtalen.

Det är ofta förnuftigt att förutsätta ett intyg av företagshälsovårdsläkaren, eftersom företagshälsovårdsläkaren har eller borde åtminstone ha en uppfattning om förhållandena på arbetsplatsen och om vilken slags sjukdom eller skada som kan leda till att arbetstagaren blir oförmögen att utföra sina specifika arbetsuppgifter.

Arbetsgivaren bör tillsammans med företagshälsovårdens tjänsteleverantör försäkra sig om att de har tillräckliga uppgifter om förhållanden på arbetsplatsen.

ARBETSGIVARENS ABC PIXHILL

Det är nyttigt för arbetsgivaren att arbetstagare har fått klara instruktioner om meddelandepraxis vid frånvaron.

Allmänt bindande kollektivavtal Allmänt bindande kollektivavtal finns på internet på adressen www.finlex.fi/sv/viranomaiset/tyoehto och på Företagarna i Finlands webbplats på adressen www.yrittajat.fi/tyonantajanabc/tyoehtosopimukset (bara på finska).

På sidan kan du kolla om branschen för ditt företag har ett allmänbindande kollektivavtal och hurdana lönebetalningsskyldigheterna för sjukdomstid i din bransch är.

Ett typiskt exempel på arbetstagarens eget förfarande utgör en situation, där arbetsgivaren får veta att arbetstagaren arbetar på byggplatsen i sitt egnahemshus i motsvarande uppgifter under sin sjukledighet. Då kan arbetsgivaren motiverat bestrida läkarintyget som arbetstagaren tillställt och kräva att arbetstagarens arbetsoförmåga bedöms på nytt.

Arbetstagarens uppsåtlighet och vårdslöshet Vad finns i läkarintyget?

I läkarintyget måste finnas den medicinska definitionen av sjukdomen, dvs. diagnosen, antingen i klarspråk eller uttryckt med sjukdomsklassificeringens (ICD-koder) nummer.

Till exempel sjukdomsklassificeringens Z-kod visar att arbetstagaren har en laglig grund att vara borta från arbetet, men dess grund är inte en sjukdom. Arbetsgivaren är i princip inte skyldig att betala lön på basis av Z-koden. I rättspraxis har man emellertid ansett att utbrändhet som omfattas av Z-koden undantagsvis berättigat arbetstagaren att få lön under sjukdomstiden.

Om diagnosuppgiften fattas i läkarintyget, är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för sjukdomstiden, om arbetsgivaren inte är medveten om något annat godtagbart skäl tillarbetstagarens frånvaro.

Utredningens tillförlitlighet Trots läkarintyget har arbetsgivaren rätt att bedöma tillförlitligheten av den utredning som arbetstagaren framlägger. Sådana situationer kan dyka upp till exempel, om det finns ett annat motstridigt läkarintyg eller om arbetstagaren med sitt eget förfarande gett orsak att tvivla på läkarintygets trovärdighet.

Arbetstagarens uppsåtlighet eller grova vårdslöshet i orsakandet av sjukdomen eller skadan avskaffar arbetsgivarens skyldighet att betala lön för sjukdomstiden. I kollektivavtalen är tröskeln för att förlora lönen lite lägre, dvs. man tar också i beaktande arbetstagarens lättsinniga liv och kriminella verksamhet. Ovannämnda grunder gäller ofta arbetstagarens uppförande under fritiden.

Inverkan av arbetstagarens eget förfarande på skyldigheten att betala lön för sjukdomstiden har ofta behandlats i domstolar. Tröskeln för vägran att betala lön på basis av arbetstagarens egen uppsåtlighet eller grova vårdslöshet har blivit relativt hög.

YTTERLIGARE INFORMATION I den här artikeln har presenterats kollektivavtalens och lagstiftningens huvudreglering. I enskilda tolkningsfall är det bra att ha kontakt med en jurist eller Företagarna i Finlands rådgivningstjänst t. 09 229 221. När du ringer till rådgivningstjänsten var beredd på att ange ditt medlemsnummer.

Företagarinfo 5/2014

11

ARBETSGIVARENS ABC

Företagarna i Finland Niina Karjunen juridisk rådgivare tfn. 09 229 221 niina.karjunen@yrittajat.fi

Om arbetstagarens sjukledighet drar ut på tiden Företagsläkaren måste bedöma arbetstagarens återstående arbetsförmåga om sjukdomen fortsätter eller arbetsförmågan annars försvagas. Arbetstagaren bör meddela företagshälsovården om en frånvaro på över en månad, om inte sjukledigheten redan från början har sökts på företagshälsovården. Efter detta börjar företagshälsovården tillsammans med chefen och arbetstagaren utreda möjligheterna att komma tillbaka till arbetet och nödvändiga stödåtgärder.

Efter läkarens bedömning och ett samtal mellan chefen, arbetstagaren och läkaren utarbetar företagsläkaren

ett utlåtande om arbetstagarens återstående arbetsförmåga och möjligheten att fortsätta i arbetet. Arbetstagaren måste skicka företagsläkarens utlåtande till Fpa senast när sjukdagpenningen har betalats för 90 dagpenningdagar. Utan företagshälsovårdens utlåtande betalas inte sjukdagpenning till arbetstagaren efter 90 dagpenningdagar.

Sjukdagpenningen måste sökas inom två månader Arbetsgivaren har vanligtvis rätt att få arbetstagarens sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen under den tid som

PIXHILL

12

Företagarinfo 5/2014

arbetstagaren får lön. Sjukdagpenningen måste sökas inom två månader från arbetsoförmågans, dvs. sjukdomens, början. Sjukdagpenning kan sökas antingen av arbetstagaren själv eller arbetsgivaren, som betalar lön för sjukdomstiden. I praktiken betalar arbetsgivaren lön till arbetstagaren för sjukdomstiden och söker sjukdagpenningen hos Fpa. I kollektivavtalen har bestämmelserna om lön för sjukdomstid ofta kopplats till sjukförsäkringslagens dagpenning.

Om till exempel dagpenning inte betalas av en orsak som beror på arbetstagaren själv eller om dagpenningen har sänkts, kan arbetsgivaren ha, beroende på branschen, rätt att dra av denna del från sjukdomstidens lön.

Det är viktigt att beakta att även om Fpa inte skulle betala sjukdagpenning kan arbetsgivaren inte vägra att betala lön för sjukdomstiden genom att direkt åberopa detta.

JUSTUS KRAFTKRAM, Pådrivande talkochef

Företagarna i Finlands digitalbössa hittar du på adressen lipas.uls2017.fi/sy Utmana dina företagarbekanta att skänka.

€

Välj en summa och skänk den via kontot: FI93 5541 2820 0199 67 Mottagare: Nya Barnsjukhuset stödförening 2017 rf, anonym donation med referensnummer 2927.

Om du vill att ditt namn publiceras både på Nya Barnsjukhusets och på Företagarna i Finlands webbplats, donera med referensnummer 2985.

När eN företagare kavlar upp ärmarNa, börjar det häNda saker!

En företagare om någon vet att ett sjukhus inte byggs av sig själv.

Vi inbjuder Företagarna i Finlands 116 000 medlemsföretag att visa sin kraft och delta i byggandet av det nya barnsjukhuset.

Ta del av ordförande Mikko Simolinnas personliga erfarenheter på Barnkliniken, www.yrittajat.fi/uusilastensairaala och utmana dina företagarbekanta.

POHA 2020/2013/3385/15.11.2013, Nya Barnsjukhuset stödförening 2017 rf

VI BYGGER ETT NYTT BARNSJUKHUS TILLSAMMANS!

FÖRETAGENS ABC

Mitt FöretagsFinland: företagstjänster dygnet runt

Mitt FöretagsFinland • Elektroniskt arbetsrum som samlar ihop den information och de redskap som företagaren behöver.

• Underlättar grundandet av företag och skötandet av ärenden.

• Tillgänglig gratis dygnet runt.

• En del av helheten FöretagsFinland som koordineras av arbets- och näringsministeriet.

• Bekanta dig med tjänsten på adressen https://oma.yrityssuomi.fi/

Dagens företagare och företagare in spe önskar sig elektroniska företagstjänster. För detta behov utvecklades tjänsten Mitt FöretagsFinland i maj 2013.

Den nya tjänsten gör det möjligt att uträtta flera ärenden som hör ihop med grundandet av företag och företagande enkelt på ett ställe, med en inloggning, dygnet runt. Webbtjänsten inne-

14

håller information, verktyg samt licensoch serviceregister för såväl nya som etablerade företags behov.

Bland tjänstens verktyg finns bland annat företagartestet, affärsplanen, kartläggningen över företagets utvecklande samt som nyaste internationaliseringstestet och skyldigheternas årsklocka.

Företagarinfo 5/2014

I framtiden är det möjligt att ansöka om offentlig finansiering genom tjänsten, ge meddelanden som behövs i affärsverksamheten och ansöka om behövliga tillstånd, uppfylla företagarens och arbetsgivarens skyldigheter elektroniskt samt be företagsrådgivare kommentera företagets affärsplan elektroniskt.

FÖRETAGENS ABC

Nya utvecklingstjänster för sme-företag på NTM-centralerna YFöretagens utvecklingstjänster är nya tjänster som utvecklats för sme-företag under ledning av arbets- och näringsministeriet och som stöder företagens förnyelse, tillväxt, utveckling, främjandet av sysselsättningen samt kommersialiseringen av innovationer.

Med tjänsterna hjälper man sme-företag att bereda sig på ändrings- och brytningssituationer som beror på verksamhetsmiljön eller företagets interna faktorer. Tjänsterna finns tillgängliga från och med 1.9.2014. De nya tjänsterna har definierats i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) och de är avgiftsbelagda.

I utvecklingstjänsterna ingår affärsverksamhetens analys-, konsultations - och utbildningstjänster samt i framtiden möjligheten att utveckla SME-företagens affärsnätverk.

Tjänsterna erbjuds av Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centraler) och de produceras av konkurrensutsatta expertföretag. De experter som valts till tjänsteleverantörer har en hög bildnings- och kompetensnivå samt en gedigen erfarenhet av branschen. Detta garanterar högklassiga tjänster för företagen över hela Finland.

Analys-tjänsten möjliggör en snabb och smidig granskning av olika delområden i företagets affärsverksamhet och producerar en klar och målinriktad utvecklingsplan för sme-företaget.

Tjänstens längd är vanligtvis en dag.

Konsultationen har sex teman: tillväxt, förnyelse, produktivitet och ekonomi, marknadsföring och kundrelationer, ledarskap och personal samt kommersialiserandet av innovationer.

I tjänsten betonas en strategisk synpunkt och företagskundens behov.

Konsulteringen tar minst ett par dagar och baserar sig på en realiseringsplan.

Före beviljandet av konsultationen utreds företagskundens behov. Experten som valts ut för att genomföra tjänsten utarbetar en rapport om konsultationen, i vilken man antecknar de fortsatta åtgärder som rekommenderas.

Det finns tre utbildningsprogram för SME-företagens nyckelpersoner. I utbildningarna utvecklas ledning mot tillväxt, ledning av marknadsföring och kundrelationer samt ekonomi och produktivitet. Preciserade innehåll planeras och konkurrensutsätts regionalt så att ntm-centralerna kan inrikta utbildningar efter sina kunders behov.

God vägkost för sme-företagen

Smidiga, skräddarsydda tjänster på företagens villkor

Företagens utvecklingstjänster är avsedda för aktiva och utvecklingsorienterade SME-företag i alla branscher.

Företagens utvecklingstjänster har förnyats för att motsvara SME-företagens behov och önskningar. Vid planeringen

Med tjänsterna hjälper man sme-företag att bereda sig på ändringsoch brytningssituationer som beror på verksamhetsmiljön eller företagets interna faktorer.

har beaktats olika effektivitetsutredningar, olika aktörers översyner och undersökningar samt responsen från kundföretag, intressentgrupper, tjänsteleverantörer samt ntm-centraler.

I webbtjänsten kan företaget själv göra en utvecklingskartläggning som ger en bra bild av företagets utgångsläge. Efter detta hjälper NTM-centralens experter att hitta företagets utvecklingsobjekt och att effektivt utnyttja offentliga företagstjänster.

YTTERLIGARE INFORMATION www.yritystenkehittamispalvelut.fi

Företagarinfo 5/2014

15

FÖRETAGAREN SOM PERSON

Företagarna i Finland Harri Hellstén juridisk ombudsman tfn. 09 2292 2940 harri.hellsten@yrittajat.fi

Också företagarens olycksfallsersättningar börjar förlikas För ett par veckor sedan var det hårda ord i media om den planerade nedskärningen av företagarens socialskydd. I rubrikerna ansåg man att till och med 250 000 företagares socialskydd kommer att försvagas markant. Vad är det fråga om?

Situationen idag En företagare som tecknat Företagarens frivilliga olycksfallsförsäkring och blivit sjukledig på grund av en olycka i arbetet eller en yrkessjukdom, kan i dag få både en ersättning för inkomst-

bortfall från olycksfallsförsäkringen och sjukdagpenning från Fpa. Däremot kan en arbetstagare, en lantbruksföretagare och en företagare som omfattas av obligatorisk olycksfallsförsäkring (ägarandel i bolaget högst 50 procent) få en ersättning från olycksfallsförsäkringen, men Fpa-dagpenning enbart för den del som överstiger olycksfallsförsäkringens ersättning, alltså inte hela sjukdagpenningen.

Olycksfallsförsäkringens förmåner finansieras med försäkringstagarnas försäkringspremier. Däremot finansieras Fpa-dagpenningen med obligatoris-

ka sjukförsäkringsavgifter som samlas in från arbetsgivarna samt alla löntagare och företagare, och därtill bidrar staten med en liten andel i finansieringen.

Vad blir annorlunda?

Med ändringen i sjukförsäkringslagen som träder i kraft i början av år 2015 ställs företagaren, löntagaren och lantbruksföretagaren samt en företagare som omfattas av obligatorisk olycksfallsförsäkring på samma linje och man börjar tillämpa ovannämnda koordinering av ersättningar.

I olycksfall får företagaren alltså i fortsättningen dagpenning för samma olycka bara en gång, dvs. från olycksfallsförsäkringen, inte längre från Fpa.

Ändringens verkan

Varför förstår Företagarna i Finland ändringen?

Företagarna i Finland har varit redo att godkänna ändringen, även om vi har konstaterat att den minskar ersättningarna för inkomstbortfall för företagaren.

Den viktigaste motiveringen till att förstå ändringen har varit att det är besvärligt för Företagarna i Finland i den allmänna debatten att kraftigt kräva upprätthållandet av dubbla ersättningar samtidigt som vi som organisation driver jämställd behandling av företagaren och löntagaren i socialskyddet.

Våra krav på att jämställa företagarens socialskydd med andra medborgargrupper låter inte trovärdiga, om man minns våra starka ord för dubbla ersättningar för företagarna.

Tack vare Företagarna i Finlands långsiktiga intressebevakningsarbete har en företagare i dag rätt till huvudsakligen alla samma sociala förmåner som en löntagare. De senaste årens viktigaste förbättringar har man uppnått i företagarnas arbetslöshetsskydd: förutsättningarna för erhållandet av arbetslöshetsförmåner för företagaren och företagarens familjemedlem har underlättats.

16

Företagarinfo 5/2014

Under de senaste åren har Företagare råkat ut för cirka 6 000 olyckor i arbetet. År 2012 fanns det cirka 6 200 olyckor av vilka cirka 2 800 ledde till högst fyra dagars arbetsoförmåga.

För dessa korta perioder av arbetsoförmåga har företagaren inte fått ersättning varken på basis av olycksfallsförsäkringen eller sjukförsäkringen, eftersom företagaren i båda systemen har en självriskandel på fyra dagar. I olycksfallsförsäkringen finns ingen självriskandel, om arbetsoförmågan är längre än fyra dagar. Samordnandet av ersättningarna kommer således att gälla litet över hälften av företagarnas olyckor.

FÖRETAGAREN SOM PERSON

I fortsättningen får även företagaren dagpenning för en olycka bara en gång.

Enligt uppskattningarna omfattas 70—80 procent av de FöPL-försäkrade företagarna av den frivilliga olycksfallsförsäkringen. Den obligatoriska olycksfallsförsäkringen, där samordnandet alltså hela tiden har varit i bruk, omfattar uppskattningsvis 20 000–30 000 företagare. De påverkas inte av lagändringen.

Som ett resultat av samordnandet betalar Fpa årligen mindre sjukdagpenning i de ovannämnda cirka 3 000 fallen. Detta borde i princip också inverka på de obligatoriska sjukförsäkringsavgifterna, men ändringen lär vara så liten att avgifterna inte ändras.

PIXHILL

Företagarinfo 5/2014

LOKAL PÅVERKAN

Företagarna i Finland Susanna Kallama chef för näringslivsärenden tfn. 09 2292 2943 susanna.kallama @yrittajat.fi

Skulle du själv vilja välja?

Många experter anser att kundens valfrihet skulle vara det effektivaste sättet att reformera social- och hälsovårdstjänsterna. I lagen om ordnandet av social- och hälsovården som är under beredning håller valfriheten på att glömmas bort.

Syftet med sote-reformen är att främja finländarnas välfärd och hälsa, garantera jämlika social- och hälsovårdstjänster för alla, säkerställa välfungerande vård- och tjänstekedjor samt säkerställa finansieringen av tjänsterna. Med andra ord: mera av det bättre och för mindre pengar.

Propositionen som är nu på remiss utgår från att ansvaret för ordnandet koncentreras till fem sote-områden.

De å sin sida delar produktionsansvaret till de kommuner eller samkommuner som de valt. Hela maskineriet styrs strikt från social- och hälsovårdsministeriet. Det är motiverat att fråga, om la-

gens syfte uppnås så här?

Företagarna i Finland anser att det finns en risk att reformen skapar ett monopol inom offentlig produktion i Finland. Om detta sker, ökar kostnaderna, tillgången till tjänster försvagas och kvaliteten försämras. Med andra ord blir det svårare att uppnå målen.

Enligt Företagarna i Finland är det bästa och snabbaste sättet att reformera social- och hälsovårdstjänsterna att öka kundens valfrihet och genomföra modellen pengarna följer kunden.

Detta innebär att också företagare och företag accepteras med i produktionen av sote-tjänster med samma spelregler som den offentliga sektorn.

Erfarenheterna talar för det I Finland har man prövat valfrihet genom att använda servicesedeln. Resultaten är i huvudsak goda. Jyväsky-

lä stad, som har varit föregångare, räknar med att kunna spara cirka två miljoner euro om året med servicesedeln.

Valfriheten har också ökat livskraften – enlig en grov uppskattning har antalet servicesedelproducenter i tjänsteområdet i Jyväskylä-trakten fördubblats under fem år. Det har uppstått nya företag som har skapat nya arbetsplatser.

Man har goda erfarenheter också från Borgåtrakten, Joensuu, S:t Michel – i själva verket överallt där servicesedeln systematiskt används. År 2011 använde kommunerna och samkommunerna 42,4 miljoner euro till köp av servicesedlar. År 2012 var den motsvarande siffran 79,7 miljoner euro.

Tillväxten är alltså enorma 88 procent.

Detta är ett klart budskap om att valfriheten är en del av social- och hälsovårdstjänsters lösningar i framtiden.

Man frågar sig, varför styrkan i valfriheten inte utnyttjas i sote-reformen?

Berätta din åsikt, vi förmedlar den till beslutsfattarna.

WWW.VALITSEVAPAASTI.FI 18

Företagarinfo 5/2014

Tacka och uppmärksamma Företagandet är utmanande. Framgång i sig belönar, men därutöver förtjänar företagaren speciellt erkännande.

Företagarna i Finland vill ge erkänsla åt företagare och personer som verkat för företagande genom att bevilja företagarkors enligt ansökan.

Ett företag kan också uppmärksamma sin personal med Företagarna i Finlands förtjänstkors som motsvarar företagarkorsen. Förtjänstkorsen kan delas ut t.ex. under företagets märkesår eller personens egna märkesår.

Tilläggsupggifter och ansökningsblanketter: www.yrittajat.fi/fortjanstprodukter eller telefon 09 229 221.