Växtpressen nr 2 2020

Växtpressen Nr 2 • december 2020 • Årgång 49

Så styrdes kvävet för att fånga årets kvävebehov, sida 7 Optimal gödsling ökade inte lustgasavgången, sida 10

P och K-gödsling – en integrerad strategi över alla växtföljdens grödor sid 12

LEDAREN

Bättre förekomma än att förekommas Ni som lantbrukare utför onekligen bland det viktigaste arbete som finns. Att producera råvaror för livsmedel, foder och energi samtidigt som ni skapar ett önskat landskap. I dessa Corona-tider blir vi bland annat påminda om att det inte är självklart att allt går att köpa från andra delar av värden. Så jordbruket behövs onekligen i Europa och Sverige.

I media rapporteras det ofta om problem med jordbruket som över­ gödning av vatten, ”gift” i vatten, metan och lustgas från djur och åkrar som späder på klimatförändringen. Senast var det EU som pekar ut riktningen i programmen Green Deal och Farm to Fork. Ett av målen i dessa är att förlusterna av växtnäring från jordbruksmark skall minska med 50 procent. Lustgas­ förlusterna måste också minska för att hejda klimatförändringen. Samtidigt uppges att jordbruket kan öka kolinlagringen i marken för att minska klimatpåverkan. Det kan ju tyckas otacksamt att en så viktig näring som jordbruket får mycket kritik i media och politik.

Lösningen på dessa utmaningar är

dock inte att sticka huvudet i sanden och fortsätta odlingen som tidigare med förhoppningar om att samhällets krav blåser över. Vi kan då vara säkra på att andra fattar beslut åt oss som kanske inte är helt optimala.

Jordbruket kan definitivt fortsätta att utvecklas och vi måste se till att det sker i det lilla och i det lite större. Det gäller både oss på Yara och lantbruket i övrigt.

Yara utvecklar och anpassar olika verktyg kontinuerligt för att du som lant­brukare bättre ska kunna anpassa kväve­givan i enskilda fält, enskilda år.

Att komma väldigt nära en optimal kvävegödsling i varje fält gynnar alla: samhället, miljön och inte minst dig som lantbrukare. Ju mer vi arbetar med frågan desto viktigare ser vi att den är.

I det lite större perspektivet pågår utvecklingen av Fossilfritt tillverkat kväve och ytter­ligare förbättrad katalysatortekni­k, så att klimatpåverkan av effektivt mineral­gödselkväve sjunker till några få procent av vad den var för 10 år sedan och som den fortfarande är utanför EU. I denna Växtpressen finns till din

inspiration resultat från årets mätningar av Nollrutor som återigen visar vilken enorm variation i kväveleverans det är mellan fält och år. Det finns också informa­tion om hur vi kontinuerligt utvecklar verktyg som N-Tester BT, kväve­anpassning med satellitbilder via atfarm eller Yara N-Sensor®. Frågan om hur fosfor och kalium bäst och enklast tillförs på just din gård diskuteras också.

Vi hoppas det finns något som väcker din lust att ta ytterligare ett steg i utvecklingen, i det lilla eller i det lite större.

Ingemar Gruvaeus Chefsagronom

VÄXTPRESSEN NR 2 • DECEMBER 2020 • ÅRGÅNG 49

INNEHÅLL Notiser 3 Mätning i eget fält ger bäst N-rekommendation Yara Smart Farming – heltäckande verktyg för N-optimering

6

Jämn kvalitet med N-styrning

7

Optimal gödsling ökade inte lustgasavgången

2

|

4

© Yara • Växtpressen 2/2020

10

Helheten är viktigare än 12 delarna i växtföljdens P-gödsling Praktisk kvävestyrning i vallen 16 Växtnäring vägde tungt i Rapsmästaren 2020

18

Så säkras kvalitet och säkerhet vid lagring

20

Stigande gödselpriser på Coronaängslig marknad

22

©Yara AB Box 4505, 203 20 Malmö Besöksadress: Östra Varvsgatan 4 Tel: 010-139 60 00 E-post: yara.sverige@yara.com Hemsida: www.yara.se Redaktör: Magnus Jeppsson Redaktionskommitté: Carl-Magnus Olsson, Ingemar Gruvaeus och Hugo Hjelm Redigering: Hans Jonsson, www.cumulusinfo.se Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout: Charlotta Behrens, Lime AB Tryck: Norra Skåne Offset Tryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 14001.

ISSN 0346-4989 Omslagsfoto: Väderstad, Tempo L

NOTISER ­

Ny medarbetare på Yara Vi hälsar vår nye kollega Hugo Hjelm mycket välkommen till Yaras agronomi­ team. Hugo är agronom och började den 1 september hos oss efter att tidigare ha arbetat med både rådgivning och fält­ försöksverksamhet. Senast kommer Hugo från Perstorp AB där han arbetade internationellt med produkt- och marknads­ utveckling av lantbrukskemikalier inom foder och på växtnäringssidan.

Hugo bor med sin familj utanför Hörby i Skåne, men är i grunden västgöte med intresse inom såväl växtodling, animalie­produktion som skogsbruk.

– Jag är mycket glad över att jag har fått möjlighet att vara en i Yaras team i Sverige, kommenterar Hugo Hjelm sitt nya arbete.

Växtnäringsfrågor ligger honom varmt om hjärtat och han brinner för teknikutveckling och kunskapsbaserat produktionslantbruk. Framtiden ställer ­­­­stora krav på lantbruket både i form av ökad livsmedels- och råvaruproduktion, samtidigt som låg miljöpåverkan

Hugo Hjelm är ny medarbetare i Yaras agronomiteam. Han har ett starkt intresse för kunskapsbaserat produktionslantbruk. Foto: Mårten Svensson står i fokus. Den uppfordrande kombi­ nationen tilltalar Hugo.

– Både utmaningarna och möjlig­ heterna är stora i arbetet att lyfta växtnärings­effektivitet och skörde­nivåer ett steg till, och samtidigt förbättra odlingsekonomin.

Han ser mycket fram emot att träffa Yaras kunder och diskutera aktuella behov och frågor.

– Vi ses på ett fält nära dig, hälsar Hugo.

Ingemar Gruvaeus, Yara

Familjen YaraMila® Höst får tillökning Sedan tidigare finns YaraMila Höst 8-10.5-20 Mn som på ett par år blivit en stor produkt. Den säkrar på ett bra sätt fosfor, kalium och mangan med en liten kick av kväve vid sådd av höstsäd på jordar som har låg kaliumstatus d.v.s. de flesta lättare jordar, men även en hel del lerjordar i Skåne.

För jordar med bättre kaliumstatus, t.ex. lerjordar i Mellansverige där kalium­ behovet är lägre och där problemen med manganbrist på hösten är ovanliga, har vi nu tagit fram ytterligare en variant av YaraMila Höst d.v.s. en NPK med låg kvävehalt. Den nya produkten har 10 % N, 14 % P och 12 % K. Med YaraMila Höst 10-14-12 räknar vi med att ge höstsäden en snabb och bra start även på lerjordar där tillväxten kan vara lite trög på hösten. Samtidigt säkrar

vi en bra tillväxt under tidig vår med plantor som har en god status för N, P och K och ett väl utvecklat rotsystem som effektivt kan ta upp näring från marken.

För dem som har saknat den gamla

Innehåll Gödselmedel YaraMila Höst 10-14-12 (PK 13-13) tidigare produkt

N%

P%

K%

S%

10

14

12

1,2

13

13

produkten PK 13-13 finns nu ett nytt alternativ som ger ungefär samma f­örhållande mellan P och K, men med några kilo N per hektar som stärker upptag och effekt ytterligare.

Jämförelse mellan olika produkter för höstgödsling med 20 kilo P per hektar N P K S Mn kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha 143

14

154

20

17

20

20

1,7

0

PK 11-21

0

11,0

21,0

1,5

180

0

20

38

2,7

0

YaraMila Höst 8-10.5-20 Mn

8,0

10,5

19,9

2,0

190

15

20

38

3,8

1,0

P 20

0

20,0

0

1,2

100

0

20

0

1,2

0

© Yara • Växtpressen 2/2020

|

3

Mätning i eget fält ger bäst N-rekommendation Yara Handsensor har de senaste åren bidragit till ett stort antal fältanpassade kväve­rekommendationer i höstvete. Variationen i rekommenderad N-giva är stor mellan, fält, regioner och år.

Generella rekommendationer är således osäkra och den bästa strategin är att mäta på det egna fältet.

Blöt höst gav låg N-leverans Mätningarna 2020 visade som vanligt på en mycket stor spridning i kväve­ leverans mellan fält inom samma region.

Men man ser också att det i medeltal varierade en hel del mellan regioner (figur 1 och 2). Skåne och västra Sverige hade i medeltal låg markleverans av N, medan Östergötland och Mälardalen låg betydligt högre. En förklaring till detta kan vara att Skåne och västra Sverige hade en mycket blöt höst och vinter medan Östergötland och Mälardalen låg upp emot 100 mm lägre i nederbörd under månaderna september till mars (tabell på högra sidan av uppslaget).

Av Ingemar Gruvaeus, Yara

Y

ara Handsensor används vid rådgivning för att mäta ­markens kväveleverans i Nollrutor i fält, d.v.s. små ogödslade rutor där grödan fångar upp det kväve som finns tillgängligt i marken. Förr i tiden försökte man analysera markens inne-

håll av mineralkväve på våren vid tillväxtstart, men det visade sig svårt att få tillförlitliga värden att ge råd ifrån. Att använda rutor ogödslade med kväve, och mäta grödans upptag, har visat sig fungera mycket bättre under svenska för­ hållanden som underlag för rådgivning.

Stor variation i N-upptag mellan fält och mellan regioner 2020 Normalvärde för standardrekommendation Mälardalen YARA INTERNAL Östergötland Västsverige YARA INTERNAL Skåne Höstvete, Yara Handsensor i rådgivningen, 2020, 0-rutor Medel YARA INTERNAL YARA INTERNAL #

#

#

Höstvete, Yara Handsensor i rådgivningen, 2020, 0-rutor #

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 Höstvete, Yara Handsensor i rådgivningen, 2020, 0-rutor

SN-värde DC 32-37

Nor stan reko

Mäl

Normalvärde för SN-värde (x-axeln) visar beräknad mängd upptaget kväve i grödanstandard ovan mark. rekommendation Öste Normalvärde för Mälardalen standard rekommendation Skar Mälardalen Östergötland

Höstvete, Yara Handsensor i rådgivningen, 2020, 0-rutor

Figur 1. Mätning i höstvete med Yara Handsensor i stadium 32–37 i Nollrutor placerade av rådgivningen år 2020.

Den gröna lodräta linjen visar på normvärde för våra standardrekommendationer, ca 28.

Betydande påverkan av markens kväveleverans för gödslings­rekommendationerna

Östergötland

Skån

Skaraborg Normalvärde YAR för standardMed rekommendation Skaraborg Skåne Mälardalen 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 Östergötland SN-värde DC 32-37 Västsverige 110 Skåne 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Medel Höstvete, Yara 100 Handsensor i120 rådg Skåne SN-värde DC 32-37 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 Medel Medel SN-värde DC 32-37 0 25 50 075 100 125 150 175 200 225 250 275 300 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 SN-värde DC 32-37 Gödslingsbehov, kg N/ha

Figur 2. Gödslingsrekommendation i höstvete för 10 ton kvarnvete utifrån markens kväveleverans mätt i Nollrutor med Yara Handsensor, DC 32–37. Mätningar av olika rådgivningsorganisationer i Sverige år 2020. Den gröna lodräta linjen visar standardrekommendation på kreaturslösa gårdar och stråsäd som förfrukt, 238 kilo N per hektar.

4

|

© Yara • Växtpressen 2/2020

Foto: Hans Jonsson

figur 2 och 3). För en skörd på 10 ton var rådet i medeltal 50–60 kilo N lägre per hektar år 2019 i Mälardalen och Östergötland. Det fanns säkert en betydande mängd restkväve kvar på många torkdrabbade fält hösten 2018, kväve som sedan fanns kvar i marken efter den mycket torra hösten och vintern i östra Sverige. För 2020 var situationen en annan. En bra gröda 2019 hade tömt marken på kväve så som vi normalt räknar med att den ska göra.

betydande mängd restkväve kvar…”

Torkan 2018 ökade restkvävet Vid en jämförelse med mätningar under 2020 i Nollrutor i höstvete med mätningar från 2019 framkommer en mycket stor skillnad mellan åren (jämför

Liknande variation mellan åren För västra Sverige har vi motsvarande sammanställning för flera år bakåt i tiden (figur 4). Variationen mellan högsta och lägsta rekommendation för 10 ton vete är minst 100 kilo per hektar varje år. Nu är det i och för sig en blandning mellan olika förfrukter, stallgödsel­gårdar och rena växtodlingsgårdar, men även om man delar upp materialet är variationen mycket stor mellan fält och mellan grupper som enligt tabellrekommendationerna

Blötare höst och vinter i väst än i öst Nederbörd, mm 1 sept – 31 mars

Väderstation

2018/19

2019/20

Lund

Skåne

384

468

Hällum

Västergötland

288

436

Malmslätt

Östergötland

190

365

Uppsala

Uppland

259

369

Källa: SMHI skulle haft samma markleverans.

Det kan säkert vara en mängd olika orsaker till denna variation som till exempel markstruktur, jordart, tidigare odlingshistoria, gödsling, nederbörd under vintern osv. Det är i vilket fall som helst för många variabler att försöka beräkna på ett vettigt sätt. Bästa sättet som det ser ut för närvarande för att få ett bra gödslingsråd är att mäta i det egna fältet. /

Lägre N-gödslingsbehov 2019 jämfört med 2020 Normalvärde för standardrekommendation Mälardalen Östergötland Västsverige Skåne Medel 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300

Gödslingsbehov, kg N/ha Figur 3. Gödslingsrekommendation i höstvete för 10 ton kvarnvete utifrån markens kväveleverans mätt i Nollrutor med Yara Handsensor, DC 32–37. Olika rådgivningsorganisationer i Sverige år 2019. Den gröna lodräta linjen visar standardrekommendation på kreaturslösa gårdar och stråsäd som förfrukt, 238 kilo N per hektar.

Skillnad på minst 100 kilo N i N-rekommendation – varje år Standardrekommendation Västsverige 2020 Västsverige 2019 Skaraborg 2018 Skaraborg 2017 Skaraborg 2015 Medel

0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300

Gödslingsbehov, kg N/ha Figur 4. Gödslingsrekommendation i höstvete för 10 ton kvarnvete utifrån markens kväveleverans mätt i Nollrutor med Yara Handsensor, DC 32–37. Hushållningssällskapet Skaraborg/ Västra år 2015–2020. Den gröna lodräta linjen visar standardrekommendation på kreaturslösa gårdar och stråsäd som förfrukt, 238 kilo N per hektar.

© Yara • Växtpressen 2/2020

|

5

Yara Smart Farming – heltäckande verktyg för N-optimering Underoptimerad N-gödsling leder till outnyttjad skördepotential och sämre kvalitet. Växternas N-behov kan variera kraftigt mellan år samt mellan och inom skiften. Att bedöma N-behovet är en utmaning, men med hjälp av Yaras verktyg ökar noggrannheten och chanserna för att lyckas.

Här ges en överblick av de redskap Yara erbjuder dig för att bättre kunna optimera N-gödslingen under säsongen.

Yaras verktygslåda på nätet Skanna QR-koden eller gå in på www.yara.se och klicka på ”Växtnäring” och därefter ”Verktygslåda” så hittar du all information, beställning m.m. kring verktygen som beskrivs här i artikeln. Några exempel: beställa en N-Tester BT, hitta och beställa en entreprenör för spridning med Yara N-Sensor®, beställa ett atfarm-konto.

Av Carl-Magnus Olsson, Yara

Yara Handsensor Variationen i markens kväveleverans kan läsas av med Yara Handsensor under strå­ sädesgrödans stråskjutning om man har lagt en Nollruta (DC 32-37, exakt tidpunkt beror på gröda). Olika rådgivnings­ organisationer i landet erbjuder en tjänst i samarbete med Yara där man kan få sin Nollruta mätt och kvävebehovet beräknat.

Yara N-PrognosTM är en tjänst från Yara med vägledning för gödsling i stråsäd.

Här redovisar vi kontinuerligt under april – juni kväveupptaget i ett antal officiella kvävegödslingsförsök i höstvete, vårkorn och vårvete. Yara N-Prognos skapas genom mätning med Yara Handsensor.

Yara N-Sensor® Med hjälp av Yara N-Sensor kan kvävegivan varieras samtidigt som du sprider gödseln med hög noggrannhet. Det gör att varje del av fältet får en anpassad kvävegiva med både ekonomi och miljö som vinnare.

Vidare bidrar Yara N-Sensor till en jämnare kvalitet och ett högre kväve­utnyttjande samtidigt som fältförsök visar på en genomsnittlig skördeökning med 3,7 procent när tekniken används.

YaraIrix och N-Tester BT YaraIrix är ett hjälpmedel – direkt i din mobil – för optimering av N-gödsling under säsongen.

Verktyget bygger på mobiltelefonteknik och tekniska innovationer.

N-Tester BT bygger på samma teknik som tidigare versioner av Yara N-TesterTM, men nu i ny design och med trådlös anslutning till mobilen via Bluetooth.

All data och information från N-Tester BT lagras i YaraIrix-appen och efter mätningar på ett representativt område ges en rekommenderad mängd kväve för det aktuella området. Kväve­ rekommendationerna baseras på många års fältförsök och finns för de flesta stråsädesgrödor.

6

|

© Yara • Växtpressen 2/2020

atfarm atfarm är ett digitalt verktyg utvecklat för att så enkelt som möjligt kunna följa tillväxten i dina grödor och skapa en anpassad gödsling.

Det sker med hjälp av satellitbilder som gör att du nu mycket enkelt kan övervaka dina grödor och optimera gödslingen. Några exempel: • Biomassakartor – kontinuerlig övervakning och jämförelse med föregående säsong • Stöd till tilldelningskartor • atfarm-appen – används i fält och om du har en spridare som inte kan styra gödslingen efter tilldelningsfiler.

Jämn kvalitet med N-styrning Det finns flera exempel på hur man 2020 lyckades få hög skörd och jämn kvalitet på fält med olika förfrukter tack vare Yaras N-styrning.

Verktyg som atfarm, Nollrutor, Yara Handsensor, N-Tester BT bidrar till att kompletteringsgödslingen anpassas och skillnader i markens varierande kväveleverans jämnas ut.

Av Carl-Magnus Olsson, Yara

N

-styrning – det är som ett hantverk!

Så beskrev i förra numret av Växtpressen (1/2020) Niclas Sjöholm, VäxtRåd, sina erfarenheter av N-styrning för att hitta rätt mängd kväve till rätt plats i fältet. För att uppnå detta använder VäxtRåd en hel verktygslåda bestående av Nitratstickor, N-Tester BT, atfarm och Yara Handsensor. Tillsammans ökar de möjligheten till precision och finlir. Med Yara Handsensor är det möjligt att mäta markens kväveleverans genom Nollrutor i fält och därigenom beräkna fältets kvävebehov.

– En outstanding metod, enligt Niclas.

…mäta markens kväve­ leverens…”

Nollrutan jämnade ut försfruktsskillnader En titt på 2020-års Nollrutemätningar med Yara Handsensor i höstvete visar påtagligt värdet av en platsspecifik kvä-

Niclas Sjöholm, VäxtRåd. Foto: Lantmännen vegödsling. I VäxtRåds rådgivningsområde varierade kväveleveransen från marken i ca 100 höstvetefält från ca 10 till 100 kilo N per hektar. Spridningen runt medel­talet är således enorm och skulle alla fält gödslas strikt efter medeltal hamnar mycket av kvävet på fel plats i de flesta fält (se sid. 4, artikel: ”Mätning i eget fält ger bäst N-rekommendation”, figur 1 & 2).

– Tack vare verktygen i Yaras N-styrning kan vi komma ifrån denna medel­ talsgödsling och istället lägga mer kväve där behovet är stort och mindre där behovet redan är uppnått, menar Niclas.

Han belyser detta genom ett exempel från 2020 på variationen i kväveleverans i höstvete på en gård söder om Enköping där två fält med var sin Nollruta levererade olika mycket kväve i år på grund av olika förfrukter. I samband med kompletteringstillfället i stråskjutning (DC 37) mättes kväveleveransen i de bägge Nollrutorna. Fält 1, med förfrukt höstraps, hade en kväveleverans i Noll­ rutan på cirka 80 kilo N per hektar.

Kväve­leveransen i fält 2 med förfrukt höstvete, låg cirka 40 kilo N per hektar

lägre trots att båda fälten ligger på samma gård. Enligt Niclas var det ett mycket fint höstvete med hög skörde­ potential. För att nå den förväntade skörden krävdes det en kompletteringsgiva med Kalksalpeter till höstvetet med den lägre kväveleveransen medan det andra fältet med förfrukt höstraps och

…låg cirka 40 kg N/ha lägre…” hög kväveleverens, klarade sig med tidigare gödsling.

– Hade fälten gödslats utifrån medel­ tal hade vi misslyckats, men nu blev utfallet perfekt med en skörd på drygt 11 ton per hektar och proteinhalt mellan 12 och 12,4 procent protein i båda fälten. Tack vare Nollrutekoncepte­t lyckades vi anpassa kvävegivan efter behovet i fält och vi slapp liggsäden vid skörd, k­ommenterar Niclas Gå gärna in på www.yara.se för mer information om Nollrutekonceptet, var

© Yara • Växtpressen 2/2020

|

7

Lönsamma insikter med hjälp av satellitbilder

Gödselmedel 135 kg/ha 124 kg/ha

Förfrukt sockerbetor Förfrukt vårkorn

112 kg/ha 94 kg/ha 79 kg/ha 0 kg/ha Genomsnittlig 108 kg/ha

Vegetationsindex med hög respektive låg biomassa.

Totalt 2084 kg

Biomassekarta som visar tillväxten på fältet

Tilldelningskarta med kväverekommendation kg N/ha

Bild 1. Biomassakartan (gröna kartan) är från ett vårkornsfält med olika förfrukter. De två gula ytorna längst upp på den gröna kartan visar Nollrutorna som blev basen för tilldelningsfilen (blå kartan). din närmaste Yara Handsensor finns och beställ mätning av dina Nollrutor för kvävegödslingen 2021.

Precisionsodla från rymden Är det möjligt att precisionsodla fälten från rymden? Svaret är ja och utan tvekan är precisionsodling via satelli­t här för att stanna. atfarm är Yaras senaste flaggskepp inom precisionsodling. Likt Cropsat är det enkelt att arbeta med och skapa styrfiler för justering av kvävegivan på fälten. I atfarm finns funktioner som är utvecklade för användning i Yara N-Sensor – det handlar alltså om toppkunskap i botten.

för allt var det två fält som utmärkte sig hemma hos honom; ett med vårkorn och ett med höstvete. Dessa var mycket intressanta att följa via satellitbilderna.

Vårkornsfältet var delat 2019 i en övre del med sockerbetor och en undre del med vårkorn.

– Gränsen mellan de olika förfrukterna syntes väldigt tydligt för blotta ögat och jag tänkte: hur ska jag kunna få till en bra gödsling här, minns Frans.

Men med hjälp av Nollrutan i den övre delen i fältet och atfarms satel-

…lägga ut fler Nollrutor…” litbilder blev det möjligt att skapa en tilldelnings­karta för att anpassa kvävebehovet utifrån inomfältsvariationen och den synbara förfruktseffekten (se bild 1).

– Kväveanpassning till vårkorn är svårare än till höstvete, så jag satte en min-nivå och ett maxtak för kvävegivan som försiktighetsprincip.

…två fält som utmärkte sig…” atfarm lanserade våren 2020 och Frans Brodde anmälde direkt intresse för att testa tjänsten. Frans är växt­ odlingsrådgivare på HIR Skåne men även lantbrukare öster om Vellinge i Skåne. Han använde atfarm både till sina HIR-kunder och även hemma på gården.

Första odlingssäsongen med atfarm gav flera intressanta erfarenheter. Fram8

|

© Yara • Växtpressen 2/2020

Foto: Yara

atfarms satellitbilder …”

Skörden landade på 8,4 ton per hektar och proteinhalten blev godkänd. Bra resultat, men här finns definitivt mer att lära inom kväveanpassning till nästa säsong menar Frans.

Fri styrning med atfarm i höstevete Nästa fält var ett höstvetefält där atfarm användes i samband med kväve­ komplettering under stråskjutningen (DC 37) (se bild 2). Här begränsades inte kväve­givan med ett min- eller maxtak utan atfarm fick variera kväve­givan fritt.

– Vetefältet blev jag väldigt nöjd med.

I de allra sämsta delarna av fältet var jag tvungen att göra mindre finjusteringar av kvävegivan i traktorn så det blev en variation på hela fältet från 260 kilo N per hektar ner till som lägst 195 kilo N, berättar Frans. atfarm lade mer kväve på de delar av fältet som hade en lägre kväveleverans och mindre på de med högre kväve­leverans, allt enligt vad vi kan kalla ”Robin Hoodmetoden”. Tack vare denna utjämning blev fältet mycket jämnt.

– Jag har faktiskt aldrig tröskat detta fält med olika förfrukter med så stor

Frans Brodde. jämnhet tidigare, det är ganska otroligt, enligt Frans.

Skörden landade en bit över 11 ton och proteinhalten pendlade mellan 11,6 och 12,1 procent.

– Till nästa år ska jag lägga ut fler Nollrutor och definitivt använda atfarm igen, avslutar Frans.

Har du inte testat atfarm? Då kan du gå in på www.yara.se/vaxtnaring/verktygsladan/atfarm/, övervaka dina grödor och med hjälp av satellitbilder skapa tilldelningskartor för varieQR-kod till rad spridning på bara information om atfarm. några minuter. /

Fri styrning av kvävet med atfarm

Gödselmedel 215 kg/ha 174 kg/ha

Biomassekarta som visar tillväxten på fältet.

144 kg/ha 115 kg/ha 82 kg/ha 0 kg/ha

Vegetationsindex med hög respektive låg biomassa.

Genomsnittlig 151 kg/ha Totalt 3803 kg

Tilldelningskarta med kväverekommendation kg N/ha

Bild 2. Biomassakarta (gröna kartan) från ett höstvetefält där atfarm användes i samband med kvävekomplettering vid stråskjutning. Tilldelningsfilen (blå kartan) är resultatet av ”Robin Hood-metoden”, utjämning av kvävegivan. Skörden landade en bit över 11 ton med 11,6–12,1 procent protein fördelat jämt över fältet. © Yara • Växtpressen 2/2020

|

9

Optimal gödsling ökade inte lustgasavgången Preliminära resultat från försöksstationen Lanna i Västergötland visar att lustgasavgången var ungefär lika stor i ogödslat led som från jord och gröda som fick en optimal N-giva med mineralgödsel. Men överoptimal N-gödsling och organiska gödselmedel ökade risken avsevärt.

Av Ingemar Gruvaeus, Yara

L

ustgas är en kemisk förening som består av kväve och syre (N2O).

Gasen bildas naturligt i marken, men hur mycket som bildas beror på en rad olika faktorer. Vissa kan vi påverka direkt genom odlingsåtgärderna, och andra kan vi bara påverka indirekt.

…en av de mer miljöskadliga gaserna… ” Lustgas som 300 x CO2 En av de stora utmaningarna med lustgas är att den är en av de mer miljöskadliga gaserna, där 1 kilo lustgas

motsvarar utsläpp av cirka 298 kilo koldioxid ur ett 100-årsperspektiv. Just nu försöke­r många forskare förstå och kartlägga lustgasens vägar. En av dem är Magdalena Wallman på Institutione­n för geovetenskaper vid Göteborgs Universite­t, vars forskningsresultat utgör grunden för denna artikel.

Både N-givor och gödselslag Försöket genomfördes 2015–2016 på Lanna försöksstation i Västergötland.

Syftet med försöket var att studera hur olika mängder kväve och olika gödselslag påverkar lustgasförlusterna över tid, och då även studera effekten av olika påverkande parametrar.

Försöksfälten på Lanna är väl lämpade som försöksplats eftersom jordarten är mycket jämn och domineras av lera.

Nederbörden för området är i medeltal 600 mm per år, och 2015 var i detta hänseende ett normalt år. Grödan på försöksytan var 2015 vårkorn och gödslingen i försöket genomfördes med både mineralgödsel och organiska gödsel­ medel i form av flytgödsel från gris och rötgasrester. Kvävegivan varierade från 120 till 180 kilo N per hektar (se fakta­ruta). Efter skörd av vårkornet var marken obevuxen under hösten 2015, och där­efter såddes havre våren 2016.

Två grupper gasavgång Mätningar av lustgasavgången genomfördes från maj 2015 till juni 2016 och utfördes med hjälp av en speciell kammare (tabell 1). Resultaten visade att riktgivan för 6 ton skörd, 120 kilo N per hektar som mineralgödsel, och ogödslat led i stort sett gav samma totala lustgas­ avgång beräknat som sammanlagda mätvärden från ett år av mätningar.

Resultaten visade också att i behandling-

…samma totala lustgasavgång…” arna som fick den högre mineralgödselgivan samt de organiska gödselmedlen uppmättes högre lustgasavgång jämfört med i ogödslat och i gödslat med den lägre mineralgödselgivan (figur 1).

Lustgasavgången var dock tämligen låg i samtliga behandlingar, jämfört med i andra studier.

Värst på vintern De klimatologiska faktorerna påverkade avgången av lustgas från marken. De största lustgasavgångarna observerades på våren efter gödsling om vatteninnehållet i marken var högt, men framför­ allt ökade lustgasavgången på vintern

Gödslingar i försöket på Lanna Behandling Ogödslat, 0 N/ha Mineralgödsel – riktgiva för skörd 6 ton per ha Mineralgödsel – hög (överoptimal) giva av N Rötrest Svinflytgödsel

Växttillgängligt N (kg/ha) 0 120 180 163 125

Total-N (kg/ha) 0 120 180 182 141 Foto: Magdalena Wallman

10

|

© Yara • Växtpressen 2/2020

Automatkammare för mätning av lustgas. Foto: Magdalena Wallman.

Fakta om lustgas Det mesta av markens kväve är uppbundet i dött och levande organiskt material, och blir åtkomligt först när det organiska materialet bryts ner och kvävet frigörs som ammonium.

Lustgas produceras biologiskt av mikroorganismer i marken vid omvandling av kväveföreningar. Det handlar om två processer: den ena är nitrifikation som omvandlar/oxiderar ammonium (NH4+) till nitrat (NO3-) och den andra är denitrifikation som omvandlar/reducerar nitrat först till lustgas (N2O) och sedan till kvävgas (N2).

Bildning av lustgas i marken – två huvudprocesser

NO N2O NH4+ Nitrifikation

Tekniska data automatkammare Parcellstorlek

20 x 21 m

Antal behandlingar

5

Antal upprepningar

2

Kammarens bottenyta

44*44 cm

Kammarens volym

270 liter

Kammarens mättid

20 min/tim

Antal gasprover/tim och kammare

8–9

Tabell 1. På Lanna användes s.k. automatkammare för att mäta lustgasavgången från leden med de olika gödselslagen. när marken töade och frös.

Viktiga lärdomar är att gödsla med mineralgödsel enligt gällande rekommendationer för optimal gödsling i förhållande till skördenivå. En sådan strategi verkar inte öka N2O-avgången

jämfört med ogödslad jord. Vid högre (överoptimala) givor däremot, och när organiska gödselmedel används, verkar däremot lustgasavgången öka. I detta experiment kom de högsta lustgas­ avgångarna när marken hade hög fuktighe­t och när jorden frös och töade om vart annat. Även ogödslad mark ger lustgasförluster eftersom kväve mineraliseras under hösten och riskerar att förloras under vintern.

Preliminära lärdomar I sammanhanget måste det nämnas att resultaten är preliminära och redovisad­es på en workshop hösten 2019. De är insamlade från endast ett försök på en plats och under bara ett år, vilket gör att resultaten ska ses som en indikation och hjälp för att förstå hur lustgas bildas och uppträder i marken.

I princip bör det vara så att ju mindre nitratkväve vi har i marken under

NO N2O NO3-

Denitrifikation

N2

Vanliga jordbakterier och svampar som lever på att bryta ner organiskt material kan vid tillfällen av syrebrist använda detta nitrat i cellandningen, eftersom vissa organismer kan använda just nitrat istället för syre vid sin andning. Då omvandlas/reduceras nitratet först till lustgas och sedan vidare till vanlig kvävgas.

Bildning av kvävgas innebär en förlust av växttillgängligt kväve från marken. Denitrifikation är möjlig först om det finns tillgängligt nitratkväve, om syretillgången i marken är låg, samt om det finns nedbrytbart organiskt material som förser organismerna med energi.

periode­r med risk för hög markfuktighet desto mindre är risken för lustgasavgång.

Risken för att jorden ska vara vattenmättad är normalt störst under höst, vinter och tidig vår. Därför måste målet vara att dränering och avvattning ska fungera, samtidigt som så lite kväve som möjligt ska finnas i marken under dessa perioder­.

Optimal gödsling minskar restkvävet och uppdelad kvävegödsling under växt­ säsongen minskar också risken. /

kg N2O-N/ha och år

Lustgasavgång i två grupper 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0

Ogödslat Mineralgödsel Mineralgödsel Rötrest Svinflytgödsel

120 N 180 N Figur 1. Lustgasavgång per gödselbehandling och år. Resultaten av mätningarna gick att dela in i två grupper. I den första hamnade lustgasavgången från det ogödslade ledet tillsammans med avgången från mineralgödselgivan på 120 N som var rikt­ givan för en avkastning på 6 ton per hektar. I den andra gruppen landade övriga behandlingar med överoptimal mineralgödselgiva samt de två organiska gödselmedlen rötrest och svinflytgödsel. Felstaplarna visar minimi- och maximivärden.

På mejladress magdalena.wallman@gu.se kan du få svar på frågor om resultaten från försöket på Lanna av Magdalena Wallman.

© Yara • Växtpressen 2/2020

|

11

Rätt fosforgödsling avgörs av hela växtföljden. Räkna på detaljerna till de enskilda grödorna, men det är summan av tillförsel och bortförsel som ska balansera varandra.

Helheten i växtföljden är viktigare än delarna när det gäller P-gödsling.

Av Ingemar Gruvaeus, Yara

Växtodling är ett långsiktigt arbete, så PK-gödsling ska ses som en integrerad strategi över alla växtföljdens grödor.

Foto: Väderstad, Tempo L

Helheten är viktigare

än delarna i växtföljdens P-gödsling

V

äxtodling är ju väldigt sällan en 1-årig verksamhet, men när det gäller fosforgödsling har fokus riktats alltför mycket på lönsamhet för gödsling av den enskilda grödan det enskilda året.

Optimalt på sikt Lönsamheten ska i stället optimeras på längre sikt. Särskilt tydligt blir det om man odlar mer krävande grödor i växtföljden. Om man genom kortsiktigt tänkande sänker markens fosforstatus när man odlar stråsäd och oljeväxter är det svårt att få en bra funktion på

12

|

© Yara • Växtpressen 2/2020

sockerbetor och potatis som kräver en bättre marknivå för optimal skörd och som betalar väl för gödslingen även till övriga grödor.

Potatis och sockerbetor betalar för P Om man i växtföljden odlar sockerbetor eller potatis är därför målet för markens fosforstatus att ligga på P-AL-tal 10, d.v.s. mitt i klass IVa. Det innebär att man försöker ha balans mellan tillförsel och bortförsel på den nivån. Balansen behöver inte vara exakt för varje gröda utan vi satsar lite extra i grödor med

större direktbetalning d.v.s. sockerbetor, potatis och oljeväxter och lite mindre i höstsäd. Här finns det utrymme att få till en praktisk mix av gödselprodukter och gödslingsstrategi.

…ligga på P-AL-tal 10…”

Lägre krav om bara stråsäd Om man i stället bara har mindre krävande grödor i växtföljden bör målet vara att balansera tillförsel och bort­ försel vid P-AL-tal 6 d.v.s. mitt i klass III.

Riktlinjer för fosforgödsling Rekommendation P-AL-tal Skörd (ton/ha)

Gröda

Bortförsel kg P /ha

kg P/ha <3

6

10

14

>16

Justering (kg P/ton skörd)

Höstsäd utom höstkorn

7

21

27

19

9

0

0

3

Vårsäd

6

20

27

22

12

0

0

3

Höstraps/Vårraps

4

30

40

37

25

13

0

6

Höstkorn

7

24

31

26

16

6

0

3

Vall

8

22

27

19

9

0

0

3

20

10

0

0

0

20

13

0

0

0

Betesvall Ärter/Åkerböna

4

16

Utan potatis eller sockerbetor i växtföljden

4

Med potatis eller sockerbetor i växtföljden Rekommendation vid P-AL-tal

Gröda

Skörd (ton/ha)

Bortförsel (kg P/ha)

kg P/ha <3

6

10

14

>16

Justering (kg P/ton skörd)

Höstsäd utom höstkorn

8

24

31

28

18

8

0

3

Vårsäd

7

23

31

31

26

16

0

3

Sockerbetor

65

22

85

64

36

26

15

0,4

Höstraps/Vårraps

4

30

40

40

35

23

0

7

Höstkorn

7

24

31

31

26

16

0

3

Vall

8

22

27

27

19

9

0

3

Potatis Mat o Industri

50

25

90

70

50

35

25

0,5

Potatis Stärkelse

50

25

60

50

40

25

25

0,5

Ärter/Åkerbönor

4

16

26

23

13

0

0

4

Tabell 1. Fosforgivan till olika grödor det enskilda året hänger på både markens P-AL-tal och skördenivån. Dessutom har olika grödor olika fosforbehov och därför bör P-gödslingen anpassas efter grödorna i växtföljden och justeras för om den innehåller fosforkrävande grödor som sockerbetor och potatis.

…tabellerna har tidigare varit alltför enkelriktade…”

Med sockerbetor och potatis i växtföljden är målet att ligga på P-AL-tal 10, alltså mitt i klass IVa. Den fosfor som ska tillföras till växtföljdens grödor kan med fördel viktas över till sockerbetor eller potatis som har ett grunt rot­system och svarar bra på P-gödsling.

Foto: Mårtens Svensson

Även här bör man fördela lite mer till grödor med större direktbetalning som oljeväxter, vårsäd och höstkorn, medan höstvete kan få lite mindre. Just höstvete svarar inte lika direkt på fosforgödsling som t.ex. oljeväxter.

Foto: Jens Blomquist

Enkelriktat förr Jämför man de olika växtföljderna ovan innebär det att även stråsäd gödslas mer i den mer krävande växtföljden för att upprätthålla markstatus och bästa ekonomi. Skörden ökar ju en del även i stråsäden för högre gödsling även om det inte är marginalekonomiskt lönsamt det enskilda året, utan optimalt över flera år. Detta är egentligen ingen förändring © Yara • Växtpressen 2/2020

|

13

…justera lite upp eller ner…”

Fosfor och kalium till höstsäd är ofta en kostnadseffektiv insats och då passar YaraMila Höst 8-10,5-20 Mn med extra tillförsel av mangan och samtidigt låg N-halt bra på lättare jordar. Dessutom kommer nu en ny YaraMila® Höst 10-14-12 som är skräddar­ sydd för höstsäd på tyngre lerjordar.

Foto: Jens Blomquist

…få en anpassad beräkning…”

Lyfter blicken nu Nu lyfter vi blicken och tar ett större grepp om helheten genom att resonera kring hela växtföljden på gården.

Tabell 1 nedan visar råd för ungefärlig fosfortillförsel för olika grödor vid olika marknivåer i växtföljder utan respektive med sockerbetor eller potatis.

Ett enkelt sätt att få en anpassad beräkning för fosforgödslingsbehov för din egen odlingssituation är att gå in på vår hemsida och knappa in fosforstatu­s,

i råd från tidigare då vi också poängterat olika mål för markstatus beroende på vad man odlar, men tabellerna för råd har tidigare varit alltför enkelriktade och bara koncentrerade på enskild gröda det enskilda året. Det var fallet både hos oss på Yara och i bl.a. Jordbruksverkets råd.

grödor i växtföljden och skörd. Lätt och snabbt gjort på www.yara.se eller genom att skanna QR-koden. På www.yara.se/vaxtnaring/verktygsladan­/ appar/pk-appen kan du också med vår ”app” PK-appen på vår hemsida snabbt och enkelt beräkna fosforoch kaliumbalans för din gödsling.

QR-kod med länk till PK -appen.

En praktisk lösning Fosfor- och kaliumtillförsel behöver naturligtvis inte följa rådet exakt varje enskilt år, utan det går utmärkt att justera lite upp eller ner så länge balansen blir vettig i slutändan. När det gäller fosfor- och kaliumbalanserna är hel­ heten viktigare än delarna. Nedan i tabell 2 och 3 finns två exempel – ett från sydligaste Sverige med socker­ betor i växtföljden och ett från ler­ jordar i Götalands norra slättbygder eller Svealands slättbygder där inte sockerbetor odlas.

Sydsverige med sockerbetor Sydsvenska exemplet odlas sockerbetor, höstvete, höstraps och vårsäd i växt-

Balans på P och K i syd Andel av växt- Skörd följd ton/ha

Gröda Raps

17%

Höstvete

Vårsäd

33%

25%

Sockerbeta Summa

25%

4

8

7 65

Tidpunkt / stadium

N-giva kg/ha Gödselmedel

kg/ha

P

P

bortförsel

tillförsel

Diff.

K

K

bortförsel

tillförsel

Diff.

34

35

43

kg/ha

Vid sådd

60

Yara Mila® Raps

350

Tidig vår

70

Yara Mila® Raps

410

19

41

Tidig knopp

80

Axan®

300

0

0

Vid sådd

15

Yara Mila® Höst 8-10.5-20 Mn

190

Tillväxtstart

80

Axan®

300

0

0

Före stråskjutning

80

Axan®

300

0

0

0-400

0

0

Före axgång

0-60

YaraLiva® Kalksalpeter™

Vid sådd

100

YaraMila® 20-5-10

Stråskjutning

0-45

YaraLiva® Kalksalpeter™

Vid sådd

120

YaraMila® ProBeta®

100%

510

30

24

23

0-300 800

16

20

23

5

-4

1

37

35

0 22 Medel

29

37

49

1

14

0 7 1

98

64

-34 3

Tabell 2. Gödsling enligt tabell 2 ger så gott som perfekt balans mellan tillförsel och bortförsel av PK i hela växtföljden. Sockerbetor är fosforkrävande och det kostar mycket att slarva med PK-gödslingen i en såpass dyrbar gröda.

14

|

© Yara • Växtpressen 2/2020

följden (tabell 2). Fosforstatusen är god med ett medelvärde på P-AL 10. Det kan tyckas att totalt sex gödselmedel är mycket att hantera, men det är i alla fall bara ett gödselmedel per tidpunkt och spridningsteknik, d.v.s. inga byten av gödselmedel mitt i sådden. För att utnyttja växtnäringen så effektivt som möjligt bör man om möjligt kombiså det som ska ut vid sådd.

Balans i växtföljden Fosforeffekten av övergödsling med YaraMila® Raps på våren kan antas bli svag, men helheten att få ut kalium, svavel och bor på jord med relativt låg

kaliumstatus är bra, och fosforn behöver ut för att nå balans i växtföljden. Om man har lägre fosforstatus än P-AL-tal 10 och behöver öka gödslingen skulle det vara lämpligt att addera PK till socker­ betorna i första hand, och NPK som första giva på våren i höst­vetet i andra hand.

Kombiså P på lerjord I Götalands norra slättbygder och Svealands slättbygder på en lerjord och utan särskilt krävande grödor blir det fem gödselmedel för att få till det riktigt bra (tabell 3). Det är dock bara ett gödselmedel per tidpunkt för gödsling. Ju lägre fosforstatus i marken desto viktigare att

Ju lägre P-status en lerjord har desto viktigare blir det att placera växtnäringen nära utsädet. För mellansvenska lerjordar passar kombisådd YaraMila 22-6-6 till vårsäden. Foto: Jens Blomquist

kombiså för att få full effekt kortsiktigt av tillförd fosfor.

Undvik N-överskott Om man, vilket är vanligt på dessa lerjordar, har lägre P-AL-tal än 6 bör man i första hand justera upp den kombisådda NPK-givan i vårsäd något. Man kan även justera upp den kombisådda YaraMila Höst 10-14-12 något, men den får inte ökas för mycket för att inte riskera att tillföra onödigt mycket kväve på hösten i höstsäd. Att tillföra fosfor och kalium till höstsäd är ofta en lönsam insats på lerjordar, men det får inte ske till priset av att kväve tillförs i överskott.

Både odlingsekonomi och miljö är viktiga värden för oss på Yara./

Läs mer om ekonomi för fosforgödsling Börjesson, G., Nätterlund, H., Kätterer, T. & Kirchmann, H. 2015.

Interaktioner mellan P och N-gödsling. SLF projekt H1233102.

Slutrapport 29 oktober 2015. 10pp. Stiftelsen Lantbruksforskning, Stockholm. www.lantbruksforskning.se/projektbanken/ interaktioner-mellan-p-och-n-godsling/?page=6/ Nätterlund, H. 2016. Hur länge kan vi fortsätta med underskott på fosfor? Växjö möte 2016. https://partnerskapalnarp.slu.se/ ekonf/20161206/21_Henrik_Natterlund.pdf

Underskott på kalium i lerjord

Gröda Höstraps

Höstvete

Andel av växt- Skörd följd ton/ha 17%

50%

4

7

Tidpunkt / stadium

33%

6

P

bortförsel

tillförsel

Diff.

K

K

bortförsel

tillförsel

Diff.

34

35

20

kg/ha

Vid sådd

60

Yara Mila® Raps

350

Tidig vår

70

YaraMila® 22-6-6

320

19

19

Tidig knopp

80

Axan®

300

0

0

Vid sådd

13

Yara Mila® Höst 10-14-12

130

Tillväxtstart

80

Axan®

300

0

0

Före stråskjutning

80

Axan®

300

0

0

0-400

0

0

Före axgång Vårsäd

N-giva kg/ha Gödselmedel

kg/ha

P

Vid sådd Stråskjutning

0-60 90 0-45

YaraLiva® Kalksalpeter™ YaraMila® 22-6-6 YaraLiva® Kalksalpeter™

417

30

21

20

0-300

16

18

25

5

-3

5

0 Medel

32

30

16

24

-16

-6

0 1

-7

Tabell 3. Gödsling enligt tabell 3 på en lerjord i Götalands norra slättbygder och Svealands slättbygder betyder nära nog balans mellan tillförsel och bortförsel av fosfor för växtföljden. Men för kalium blir det ett litet underskott som kan motiveras av att kalium vittrar från lermineralen – en vittring som delvis kan försörja grödorna.

© Yara • Växtpressen 2/2020

|

15

Att hitta rätt kvävenivå till vallen är en god investering och bidrar även till en minskad påverkan på miljön. En säker grovfoderproduktion med bra kvalitet är en av grunderna för en bra animalieproduktion. I denna artikel finns samlat lite tips och råd som enkelt går att använda utan större insatser samt några ord om arbetet som utförs med Yara N-Sensor® i vall.

Av Magnus Jeppsson, Yara

Praktisk kväve­ styrning i vallen

Traktorn som slår gräset skannar med Yara N-Sensor och skapar en biomassekarta.

Den görs om till en tilldelningsfil som sprids ut inför nästa skörd. Foto: Yara

Y

ara har de senaste fem åren vidareutvecklat Yara N-Sensor för varierad gödsling av kväve i vall. Försök har genomförts i flera länder, bland annat i Norden. Försöken fort­sätter eftersom de visar på ett bra samband mellan det som Yara N-Sensor mäter och optimal kvävegödsling i vall, under förutsättning att det är kväve som är den begränsande faktorn. Därför är det viktig att säkerställa att behovet av andra näringsämnen som fosfor, kalium och svavel är täckt. Stallgödsel i kombination med en balanserad mineralgödsling med fosfor, kalium och svavel ger en säker grund för att kunna ta ut hela skörde­potentialen i vallen.

Väder och nederbörd är som bekant 16

|

© Yara • Växtpressen 2/2020

omöjligt att styra och underskott på vatten är ofta en begränsande faktor för näringsupptaget. Knud Nissen är ansvarig för arbetet med Yara N-Sensor i Norden och har många års erfarenhet med användningen av Yara N-Sensor:

…visar kväve­upptaget i skörden…”

– Det är en missuppfattning att Yara N-Sensor inte kan används när det är torrt i fält. När man gödslar i växande gröda, så ska Yara N-Sensor användas

även om det är torrt, det handlar om att ställa in N-Sensorn rätt. Om det är problematiskt i fält så ska man se till att man endast kalibrerar N-Sensorn på en bra gröda och helt undviker att få med stressad eller skadad gröda i kalibreringen och ställa upp biomassegräns­ värdet högt till 70–100 %, berättar Knud.

Praktisk användning hemma på gården De senaste två åren har lantbrukare haft möjlighet att prova Yara N-Sensor i vall på sina egna gårdar. År 2020 använde cirka 10 lantbrukare i Sverige, Norge och Finland Yara N-Sensor i vall, men det är svårt att redan nu dra några definitiva slutsatser från dessa tester.

Yara N-Sensor monteras på traktorn som används vid skörd och skanning sker samtidig som vallen blir slagen. N-Sensorn­ samlar in data om grödans status vid skörd och lagrar det som en biomassakarta vilken visar kväveupptaget i skörden. Kvävenivåerna på biomassakartan räknas sedan om till en tilldelningsfil och läses in på ett USB-minne (se foton).

När det är tid för gödsling med mineral­kväve inför nästa skörd används denna tilldelningsfil, baserad på Yara N-Sensor-mätningen vid skörden.

Utgå inte från genomsnittsåret För att hitta vallens optimala kväve­ behov utgår man ofta från gödslings­ planen, som baseras på förväntad skörd, eventuell förfruktseffekt, klöverandel, mullhalt m.m. Utmaningen med gödslingsplanen är att den baseras på en genomsnittlig säsong trots att vi vet att i praktiken är alla säsonger olika när det gäller leverans av kväve och skörd etc.

Av denna anledning är det extra viktigt med en värdering av kvävebehovet för den enskilda skörden, i det enskilda fältet, det aktuella året, för att justera gödslingen efter omständigheterna.

Ett vanligt fel vad gäller kvävegödsling i vall är att den blir för låg i områden­där vallen har möjlighet till hög avkastning och för hög där skörde­ potentialen är begränsad.

Användning av Nollrutor och Maxrutor i vall För att kunna bestämma kvävebehovet är det viktig att förstå hur mycket kväve jorden levererar. Ett enkelt och bra sätt

En enkel och bra kvalitetskontroll Kvantitet och kvalitet för grovfoderproduktion är centralt för lantbrukarens ekonomi. Den optimala kväve­ nivån är svår att bestämma eftersom den varierar bland annat med jordart, nederbörd, temperatur och odlingsintensitet.

En del lantbrukare undrar också om de rekommendationer vi rådgivare ger verkligen stämmer med grödans verkliga behov. Vi blir beskyllda för att både vara för återhållsamma, men också rekommendera för höga nivåer av kväve.

Noll- och Maxrutor är bra metoder för att få en uppfattning om markens kväveleverans. Genom att titta på färg och grödans höjd i dessa rutor och jämföra med omgivande fält och kanske andra Noll- och Maxrutor får man enkelt en bra indikation. Det är en bra metod för att optimera användningen av viktiga insatsmedel på den egna gården, på det egna fältet.

Ragnhild Borchsenius, fagkoordinator grovfôr, Norsk Landbruksrådgiving

för denna uppskattning är Nollrutor – rutor där det inte sprids någon gödsel.

Praktiskt innebär det att man lägger ut en presenning på cirka 3 x 3 meter innan man sprider mineralgödseln. För att få en uppfattning om kväveeffekten från stallgödseln är det enklaste sättet att sätta pinnar mellan två drag vilka man svänger runt när stallgödseln sprids.

Det blir då ingen stallgödsel på den ena sidan av pinnarna och dubbel mängd på andra sidan. Gör man detta på en plats där det redan finns en Nollruta för mineral­gödsel kan man se effekten av både stallgödsel, mineralgödsel samt jordens bidrag av kväve (figur 1).

En annan möjlighet att få en uppfattning om storleken på kvävebehovet är att anlägga en Maxruta på fältet. Enklast

görs det genom att på en yta om 3 x 3 meter gödsla för hand med ytterligare cirka 40 kilo N per hektar (motsvara­r cirka 133 g YaraBela® Axan på dessa 9 kvadratmeter). Om Maxrutan börja synas mot omgivande fält indikerar detta ett behov av ytterligare kväve.

Genom att följa tillväxten i Nollrutan och Maxruta får man en uppfattning av storleken av kväveleveransen och kvävebehovet på det enskilda fältet. Detta är en viktig information, men det ska betonas att kväveleveransen från jorden varierar inom det enskilda fältet. Denna variation fångas genom att basera gödslingen på Yara N-Sensor med variabel tilldelning eller styrfil baserat på atfarm. /

Specialvariant av Nollruta vid mineral- och stallgödselspridning Utlagd presenning vid spridning av mineralgödsel 1 x Stallgödsel 0 x Mineralgödsel 0 x Stallgödsel 1 x Mineralgödsel

2 x Stallgödsel 1 x Mineralgödsel

0 x Stallgödsel 0 x Mineralgödsel 1 x Stallgödsel 1 x Mineralgödsel

Figur 1: Det finns goda möjligheter att lära sig mer om fältets kväveleverans från jorden och stallgödselns verkliga kväveeffekt med Nollrutor. Följer man principen i figuren (d.v.s. sätta pinnar mellan två drag med gödselspridaren vilka man svänger runt när stallgödseln sprids) får man en fördjupad förståelse för markens, mineralgödselns och stallgödselns bidrag till tillväxten.

© Yara • Växtpressen 2/2020

|

17

Växtnäring vägde tungt i Rapsmästaren 2020 Gödslingen spelade stor roll för resultatet i höstrapstävlingen Rapsmästaren 2020. De lag som anpassade insatserna efter fältets mycket höga pH, och växtsäsongens omväxlande höga nederbörd och torrperioder kunde hämta hem många extra kilo rapsfrö. Det gällde att pyssla om och tanka plantorna med växtnäring från start fram till sista körning i de mängder som matchade avkastningspotentialen på över 7 ton frö per hektar.

Text: Carl-Magnus Olsson, Yara och Albin Gunnarson, SFO Foto: Hans Jonsson, Cumulus Information

Gödsling i en rapstävling kanske inte riktigt går till som hemma på gården.

För det är ju också lite av meningen med Rapsmästaren, att ta ut svängarna, utveckla och föra odlingen framåt.

Erfarenheter då och nu Förra gången Rapsmästartävlingen genomfördes 2016, lärde vi oss att hög kvävetillgång på hösten var en risk­faktor.

Högst höstgödslingar gav störst vinterskador och låg placering för lagen i tävlingen, särskilt tillsammans med sorter med snabb vegetativ utveckling och underoptimal tillväxtreglering. Medel­ givan på hösten 2016 var 91 kilo per hektar och i Rapsmästaren 2020 var den 76 kilo per hektar.

…mer än det dubbla”

Kan ha avgjort. Den tidiga vårgödslingen med N, innan försommar­torkan slog till, kan med all sannolikhet ha varit av stor betydelse för slutresultatet i Rapsmästaren 2020. Alexandra Mårtensson och Helena Håkansson HS Försök, i tävlingsfältet på Egonsborg, norr om Trelleborg, den 20 mars 2020.

Rapsmästaren 2020 Tävling i höstrapsodling genomförd 2019/20 på Egonsborg, Trelleborg, Skåne.

40 deltagande lag. Vinnare med högst råfettskörd blev lag ERFA Halland.

All information: www.rapsmastaren.se Arrangör: Södra Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Tävlingsledare Albin Gunnarson, SFO Sponsorer: Agria, Lantmännen, Scandinavian Seed, Väderstad och Yara

18

|

© Yara • Växtpressen 2/2020

H

östen 2019 startade Raps­ mästaren 2020. En tävling i att med insatser vid maximalt 12 tillfällen nå högst råfettskörd. 40 lag från flera nordeuropeiska länder deltog tillsammans med svenska lantbrukare, rådgivare och elever vid naturbruksgymnasier, för att nämna några. Tävlingen är avgjord, lag ERFA Halland vann och en analys visade att gödslingen spelade stor roll för att nå en bra placering.

En annan ”sanning” efter 2016 års tävling var att Gunnar Henningssons gödsling med Unika K (kaliumnitrat) i september var vinst­draget. 2016 var medelgivan 78 kilo K per hektar och 2020 mer än det dubbla, 161 kilo K. Vad gäller fosfor låg nivåerna på samma nivå 2016 (medel­givan 55 kilo P per hektar) och 2020 med 53 kilo P per hektar.

En av de stora utmaningarna i tävlingar som Rapsmästaren är att komma rätt i tiden med insatserna, inte minst gödslingen. Tävlingsdeltagarna var spridda över ett stort område från Tjeckien, Storbritannien, upp till Mellan­sverige. Oavsett kan det vara svårt att släppa situationen på hemma­ plan och fokusera helt på tävlingsfältet på Egonsborg utanför Trelleborg i Skåne!

Topp-5 gödslade mer än botten-6 Vid en jämförelse mellan toppen och botten i resultatlistan måste vi helt exkludera sistaplatsen då den avviker väsentligt från övriga tävlande. Men när man jämför topp-5 mot botten-6 (plats 34–39) ser man att topp-5-lagen gödslade mer N, P, K, S på hösten än botten6. Man ser också att 4 av topp-5-lagen

gödslade tidigt, 6 mars, och att samtliga botten-6-lag gödslade först den 20 mars.

Efter den 20 mars följde sedan 5 veckor med torka. Det kom att kosta skörd för alla deltagare, men framförallt för dem som gödslade snålt på hösten och sedan kom ut sent på våren.

Bedömer man att det finns förutsättningar för en avkastning kring 7 ton, vilket det mycket väl kan göra i ett försök på Söderslätt eller Österlen, ja då bör man gödsla för 7 ton raps. Dessa 7 ton raps bortför 215 kilo N i fröet samtidigt som ytterligare N behövs till stjälk och rot vilket medför ett totalt kvävebehov kring 260 kilo per hektar. Medelgivan i Rapsmästaren 2020 blev 257 kilo. Topp-5 låg i medel på 287 kilo N medan botten-6 låg på 199 kilo. Topp-5 verkar alltså ha siktat lite högre och totalgivan kväve spelade alldeles uppenbart roll för resultatet.

Försommartorka och högt pH När vi ställer upp lagen mot gödslingstidpunkt på våren ser vi att de lag som gödslade 6 mars hade snittskörden 6 358 kilo frö medan lagen som gödslade med N efter den 20 mars landade drygt 10 procent lägre på i medeltal 5 835 kilo frö per hektar.

Den stora utmaningen blev att uppmärksamma och hantera sambandet mellan näringsinnehållet och pH-värdet som markkarteringen visade. Alla förstod nog det ganska stora behovet av fosfor och kalium till grödan. Till detta ska läggas att vid fältets höga pH på 7,5 – 8 kan vårtillförsel ha stor betydelse.

Markens kaliuminnehåll låg i medeltal på en stark klass II medan fosfor låg i en stark klass III men med stora variationer från I till IVb. Men hur stor roll spelade egentligen detta då pH minskar tillgänglighet för fosforn såväl som för mangan, bor och zink?

Här visade det sig att vårgödsling skulle bli av betydelse, men också kom-

…utmaningen var att hantera sambandet…” binationseffekten man sett i försök där tillgången på NPK är viktigare än tillförseln av ren P eller K. Att gå enkom på spåret förrådsgödsling på hösten följt av NS med höga svavelgivor på våren visade sig inte räcka på Egonsborg med så högt pH värde som >7,5. Årsmånen spelade roll Mikronäring, framförallt i form av bor och mangan, kan ha spelat större roll än vanligt på grund av det höga pH-värdet.­ Exempelvis kan borbrist orsakas av mycket nederbörd (januari-februari på Egonsborg), torka (mars-april på Egonsborg) och ett högt pH. Detta talar för att mangantillförsel varit viktig i tävlingen.

Molybden är snarare ett problem vid låga pH och behoven av koppar och zink är generellt väldigt små. Men även här kan timing ha spelat roll, eftersom mikronäring gör sig förmodligen bäst på hösten samt i knoppstadiet.

Växtnärings­ erfarenheter av Rapsmästaren 2020 • Gemensamt för topp-5-lagen var högre gödslingsgivor och tidig gödsling på våren.

• Kombinationen snål gödsling på hösten och sen gödsling på våren var klart negativ för skörden.

• En skörd på 7 ton frö per hektar, som avkastningsnivån låg kring i toppskiktet, kräver cirka 260 kg N/ha. Topp-5-lagen låg en bit över på 287 kg N. Medelgivan var 257 kg N. Topp5 verkar alltså ha siktat lite högre och totalgivan kväve spelade alldeles uppenbart roll för resultatet.

• Tidig vårgödsling med kväve var central på grund av försommartorka.

• Fältets höga pH, > 7,5, betonade vikten av tillförsel på våren, speciellt kombinationsgiva med N, P och K. • Perioder med hög och låg nederbörd kan ha orsakat borbrist, högt pH kan ha medfört extra behov av mangan.

• Mikronäring kan ha haft störst betydelse på hösten samt i knoppstadiet.

Efterklokheten lär oss mycket Det är förstås lätt att analysera i efterhand med alla fakta på bordet. Men det mest väsentliga när det gällde gödslingen i Rapsmästaren var att ligga högt med framförallt fosfor på hösten, men också att komplettera med mer NPK på våren för att inte riskera fastläggning med tävlingsfältets mycket höga pH. Kväve tidigt blev också en vinnande strategi eftersom försommartorkan slog till i Rapsmästaren 2020. /

Demoodling på Övedskloster 2021 I samband med Rapsmästaren 2020 på Egonsborg kunde man följa demo­odlingen som Yara och Väderstad genomförde tillsammans. Ett stenkast från tävlingsytan visade vi olika kombinationer av såteknik, utsädesmängd och gödsling.

För ett år sedan kunde vi från demofältet visa att om man väljer YaraMila® Raps i stället för YaraBela® Sulfan, kunde man sänka N-givan på våren med 40 kilo N per hektar – allt enligt Kvävevågen.

Före skörd hösten 2020 besökte vi fältet igen och gjorde en intressant jäm­ förelse avseende beståndstäthet. Fotot visar skillnader mellan rapsplantorna etablerade med 30 respektive 15 frön per kvadratmeter – bägge bestånden gödslade

Till vänster, etablering med 30 frön/m2, till höger 15 frön/m2.

Bägge led gödslade med YaraMila Raps. Foto: Yara med YaraMila Raps.

Ledet med 15 frön/m2 fick tack vare färre plantor större ljusinsläpp i beståndet och producerade fler skidor än ledet med den högre utsädesmängden. Det fanns flera spännande detaljer i demoförsöket att visa och därför har vi som sponsorerar av Rapstävlingen valt att tillsammans med Väderstad återupprepa

demoodlingen, denna gång på Övedskloster, mitt i Skåne.

Vi har redan varit ute i demoytan och konstaterat att med Kvävevågen ser vi samma tendens som i fjol, att vi får bättre kväveutnyttjande med YaraMila Raps jämför med Sulfan. Vi hoppas nu vi får möjlighet att i fält visa er dessa intressanta demoförsök våren 2021./

© Yara • Växtpressen 2/2020

|

19

Så säkras kvalitet och säkerhet vid lagring Mineralgödsel i storsäck som lagras utomhus ska skyddas ovanifrån och under­ifrån mot fukt genom att placeras på pallar och täckas med presenning. Men bäst är alltid att lagra mineralgödsel inomhus under tak.

Av Anders Anderson, Yara

M

ånga köper in mineral­gödsel långt före användning. Lagring under lång tid kräver goda förberedelser så att mineralgödslen kan hanteras försiktigt och skyddas väl, allt för att hålla önskad kvalitet när våren anländer Storsäck måste täckas Storsäcken är inte optimal för förvaring utomhus, så den måste täckas om den inte ska lagras inomhus. Det är också viktigt att mineralgödsel lagras säkert för att förhindra stöld och potentiellt missbruk, eller orsaka olycka vid eventuell brand. Läs gärna mer i vårt Hanteringsråd som finns på Yara.se eller beställ hem genom att kontakta någon på Yara.

…minst 5 meter säkerhetsavstånd…”

Mineralgödsel lagras bäst inomhus, staplade i pyramidform och i lager som kan hållas låsta. Foto: Yara

Viktiga telefonnummer och information • BRAND

tel. 112

• Giftinformation

tel. 010 456 67 00

• Misstänkt stöld/beteende

tel. 114 14, e-post till prekusor@polisen.se

Du kan också kontakta oss på Yara på 010-139 60 00 under kontorstid.

20

|

© Yara • Växtpressen 2/2020

Alltid bäst under tak Förbered och märk upp förvarings­ utrymmet innan du tar emot mineral­ gödseln. Meddela transportören var gödseln ska lossas om du inte själv lastar av. Det bästa är alltid att förvara mineralgödsel inomhus, men både vid inomhusoch utomhusförvaring ska platsen för lagring vara väl dränerad, fri från vassa stenar och föremål samt ha minst 5 meter säkerhetsavstånd från något brännbart föremål. Se faktarutor med tips på lagring.

Känsliga för sol och värme Var uppmärksam på att mineral­gödsel och särskilt de med hög kvävehalt, t.ex.

Förvaring inomhus • Inne bäst. Lagring inomhus är att föredra eftersom säckarna då inte utsätts för fukt, solvärme eller vind och utrymmet kan hållas låst.

• Fuktspärr. Vid minsta misstanke om fuktvandring från golvet måste en fuktspärr göras med plastfolie eller pallar.

Säkerhetsavståndet mellan mineralgödsel och brännbart material måste vara minst 5 meter, men lagra helst inte alls i samma byggnad som brännbart material.

YaraBela®, Suprasalpeter N 27, Axan® och SULFAN® är känsliga för höga temperaturer, runt 32 grader, som enkelt uppstår under en presenning vid direkt solljus. Under sådana förhållanden kan granulerna försvagas och vid utomhusförvaring av dessa produkter rekommenderas därför att ett lager pallar placeras under p­resenningen för att säkerställa luftning mellan gödsel­ säckarna och p­resenningen.

Rundad krok för lyft!

Använd en godkänd storsäckslyft med rundad krok! Att lyfta storsäckar med pallgafflar innebär stor fara för att s­äckens ögla skärs upp eller glider av vid plötsliga stopp och tiltning av gaffeln. Säkerställ att storsäckens ögla sitter väl fast i lyftkroken vid lyft. Skär skåran i säcken med en långskuren kniv, typ Yara Storsäckskniv. Gå aldrig under hängande last!

… får inte överlåtas till allmänheten…”

Bara yrkesmässigt bruk De mineralgödselmedeltyper som innehåller mer än 16 procent kväve i form av ammoniumnitrat får inte ö­ver­ låtas till allmänheten. Endast yrkesmässiga användare ges tillgång till sådana p­rodukter vilket regleras i lagen 2014:799 och förordningen 2014:880 om sprängämnesprekursorer.

Hur vet man då hur mycket kväve i form av ammoniumnitrat en produkt innehåller?

En enkel regel är att om både halten av nitratkväve (NO3-N) och ammonium­ kväve (NH4-N) är 8 procent eller högre, så innehåller produkten mer än 16 procent kväve i form av ammon­iumnitrat.

Innehållsdeklarationen för de olika typerna av gödselmedel finns på yara.se, i skriften Växtnäringssortimentet eller hos din återförsäljare.

Under uppsikt Var noga med att hålla lagringsutrymmen och lagerplatser för mineralgödsel under noggrann uppsyn. Lås utrymmena om uppsikten inte kan säkerställas. Om du iakttar något som verkar misstänkt i samband med mineralgödsel eller stöld av mineralgödsel måste det rapporteras till polisen, lämpligen 114 14.

En brand i gödselmedel underhåller inte sig själv, utan energi måste tillföras från annat brinnande material, t.ex. plast, olja eller halm för att inte slockna.

Därför är det oerhört viktigt att inte lagra gödsel nära brännbart material.

Nitrathaltiga gödselmedel avger giftiga nitrösa gaser vid upphettning. Detta kan ske redan vid 150 oC. /

Vid brand: • Larma brandkåren (112).

• Utrym lokalen eller säkra ytan runt brand­ platsen.

• Undvik att andas in brandgaser. Kontakta läkare om så sker.

• Släck med stora mängder vatten samt försök avlägsna gödsel som ännu inte påverkats.

• Omlott. Stapla alltid säckarna omlott i pyramidform så att säckarna binder varandra. Luften i säckarna kan då pysa ut och öglorna blir stående så att säckarna kan lyftas utan att föraren behöver lämna hytten.

• Inget brännbart. Observera att brännbart material måste vara minst 5 m bort från mineralgödseln. Bäst är att lagra i separat byggnad.

Förvaring utomhus • Plats. Hitta ett lugnt och skuggigt ställe med bra plats för av- och pålastning. Vissa produkter är känsliga för höga temperaturer och granulen kan då falla sönder.

• Ovanför markytan. Gödselmedlet bör förvaras avskilt från markytan, och helst med minst ett lager pallar. Allt för att förhindra fuktvandring till botten av säckarna som kan orsaka förhårdnader i produkten. Används pall som underlag, och se till att det inte sticker upp spikhuvuden från pallarna.

• Pyramid. Stapla säckarna i pyramidform och inte högre än att de står stabilt utan rasrisk.

• Täckning. Täck säckarna med en robust och vattentät presenning som går hela vägen ned till botten av understa säcken.

• Luft. Lägg även ett lager av pallar ovanpå säckarna, där pallarna bör finnas under presenningen för att få luft mellan gödselsäckar och presenning.

Det förhindrar slitage av säckarna på grund av gnidning från presenningen och nackdelarna med för höga temperaturer.

• Förankra. Presenningen måste dras åt och förankras väl för att förhindra vindslitage på säckarna, så kontrollera regelbundet under lagringen att presenningen sitter ordentligt fast.

Gnuggas presenningen mot säckarna under lång tid försvagas plastfibrerna i gödselsäckarna och brott kan uppstå vid lyft.

• Uppsyn. Håll kontinuerlig uppsyn på mineral­ gödsellager och kontrollera täckningen av säckarna regelbundet.

© Yara • Växtpressen 2/2020

|

21

Stigande gödselpriser på Coronaängslig marknad Vi noterade låga gödselpriser under våren och försommaren 2020, men nu stiger marknaden igen och gör troligen så fram till vårbruket 2021. Vetepriserna har tickat kraftigt uppåt sedan skörd med risk för rekyl, men globalt stiger efterfrågan på vete 2020/21. Coronaviruset kan dock snabbt förändra spelplanen.

Av Hans Larsson, Yara

N

är dammet stabiliserar sig efter skörden, oron på finansmarknaden lagt sig och valet är klart i USA: väntar det då normala tider igen?

Marknad bottnade våren-20 Gödselmarknaden 2020 inleddes med en historisk prissänkning till största del orsakad av en hastigt stärkt kronkurs.

Kursen försvagades dock snabbt igen till en oväntat låg nivå och som högst kostade euron respektive dollarn 11:22 SEK och 10:43 SEK (figur 1). Påverkan från kronans försvagning på gödselspriserna kompenserades av en svag efterfrågan på urea, delvis orsakad av pandemin, och minskade fallet i priset. En osäker

marknad och ett sjunkande ureapris gjorde att vi under mars till juni 2020 fick uppleva de lägsta gödselpriserna i mannaminne (figur 2).

Låg export från Kina I takt med att efterfrågan på urea ökade så stabiliserade sig priset på urea på en nivå som troligen håller sig framåt våren 2021. Kinas export är hittills i år lägre än 2019, och under januari–augusti 2020 låg den på 2,1 miljoner ton, jämfört med 2,7 miljoner ton under samma period 2019 (figur 3). Anledningen till nedgången är starkt fokus på den inhemska jordbruksmarknaden och självförsörjningsgraden i Kina. Denna strategi stöds av den kinesiska regeringen och genomförs för att kompensera negativa ekonomiska effekter av Covid-19-krisen. Så medan priserna på den internationella marknaden tidigare under året var låga ville man säkra inhemsk förbrukning. Förväntningen är att prisnivåerna i Kina kommer att förbli stabila. Ökande efterfrågan på urea Eventuella volymer för att täcka Indiens anbud spelar stor roll för ureapriset, en marknad som är en viktig del av ureaprisets utveckling på världsmarknaden. Det troliga är dock att prisnivåer sannolikt kompenseras av en ökande produktion

Rekordsvag krona i mars 2020

Pris i relation till april 2020

10,25 9,75

SEK

P-pris på väg upp Marocko, som har en av världens viktigaste fosforfyndigheter och är den ledande aktören, har stor påverkan på

110

10,75

9,25 8,75 8,25

vecka 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 Euro 2020

USD 2020

Euro 2019

USD 2019

Figur 1. Förändringen i växelkursen mot euro och USD under 2019 och 2020. Försvagningen av den svenska kronan kompenserades av låg efterfrågan på urea vilket höll nere priset på mineralgödsel i Sverige.

|

Stigande trend till vårbruk-21 En intressant fråga är om läget är mer instabilt än vanligt? Svaret är nej. Detta års priser kommer troligen att likna de tidigare årens gödselpriser när det gäller trendkurvor. Januari månads prissänkning får nog ses som en del i en 10-årstrend, och var mycket svår att föruts­e.

Troligen ser vi också för resten av 2020 och början av 2021 ett stigande pris på marknaden som börjar sjunka strax efter vårbruket 2021 fram till juni månad, då det troligen stiger igen.

V­iktigt att komma ihåg är att när exporten av urea från Kina var som högst var också ureapriset som lägst, dock med en viss fördröjning.

Ureapriset backade våren 2020

11,25

22

utanför Kina snarare än lägre ureapriser på den inhemska kinesiska marknaden.

Prognosen för Kinas export av urea för oktober 2020 är 969 000 ton och det kinesiska nyåret gör att prognosen för export under november–december ligger på 534 000 d.v.s. lägre än normalt. Av den anledningen kan det bli stor efterfrågan på urea på den globala marknaden med stigande pris som följd.

© Yara • Växtpressen 2/2020

105 100 95 90 85 80

månad april maj juni juli aug sep Figur 2. Osäkerheter på marknaden tillsammans med att ureapriset sjönk våren 2020 gjorde att vi under maj till juni 2020 fick vara med om de lägsta gödselpriserna i mannaminne.

Källa: indexmundi.com

fosforpriset. Priset för DAP, diammoniumfosfat, som påverkar priset på NPK stabiliserar sig nu på en högre nivå, efter att under 2019/2020 ha legat på de lägsta nivåerna på många år. Mest troligt får vi se ett stigande pris som reaktion på den senaste tidens låga priser. Hösten 2018 kostade DAP cirka 445 USD per ton vid export från Marocko. Noteringen var som lägst i januari 2020 på 300 USD per ton DAP, för att nu ha stigit till 350 USD per ton. DAP-priset förväntas fortsätta stiga under 2021. Priset på kalium har däremot varit mer stabilt och legat på cirka 250 USD per ton.

Stor svensk höstsådd Under höstmånaderna 2020 tickade priset på vete och korn uppåt ganska rejält, och det innebär alltid en risk för rekyl. Men med en god skörd 2020, som enligt Jordbruksverkets prognos ser ut att bli bara 4 procent lägre jämfört med 2019 års stora skörd och landa på 5,9 miljoner ton, finns det ändå möjlighet till bra affärer för många växtodlare.

När det gäller 2020 verkar det i skrivande stund ha såtts mer höstgrödor än hösten 2019. Även om det är långt kvar till skörd 2021, så innebär den stora höstsådden hösten 2020 att 2021 kan bli ett år med en högre totalskörd eftersom en hög andel höstvete på svenska åkrar oftast ger en högre totalskörd i landet.

Usel fransk skörd Tittar vi utanför Sveriges gränser så ser skördenivåerna ut att vara sämre än förväntat. Frankrike, som är Europas största producent av spannmål, hade i augusti en prognos för vete på 29,7 miljoner ton. Det är en minskning med 25

Så blev skörden 2020 Gröda Höstvete Vårvete Höstråg Höstkorn Vårkorn Havre Höstrågvete Vårrågvete Blandsäd Summa spannmål

Hektarskörd (Kg) Areal (Ha) Total skörd (tusen ton) Prognos 2020 Preliminär 2020 Prognos 2020 2019 Genomsnitt 5 år 7 180 402 372 2 888 3 263 2 630 4 480 50 214 225 214 278 6 410 31 263 201 221 140 6 320 20 542 130 140 105 5 060 278 018 1 408 1 406 1 392 4 640 184 050 854 671 646 6 130 27 372 168 175 154 3 520 1 509 5 4 7 3 690 10 416 38 42 43 1 005 754 5 916 6 136 5 394

Höstraps Vårraps Höstrybs Vårrybs Summa oljeväxter

3 620 2 190 1 640 990

92 893 4 280 953 970 99 097

336 9 2 1 348

373 6 1 1 382

307 11 1 1 321

Totalskörden 2020 landade 4 procent under skörden 2019, men 10 procent över 5-årssnittet. Källa: Jordbruksverket

procent jämfört med 2019, 16 procent under 5-årsgenomsnittet och den lägsta skördenivån sedan 1994. Skörden av korn förväntas bli 18 procent lägre än 2019. Rapsskörden i Frankrike ser ut att vara något mindre, cirka 5 procent lägre än 2019 och 36 procent lägre än 5-årsgenomsnittet. Skörden i Tyskland av spannmål förväntas bli 5–9 procent lägre än 5-årsgenomsnittet.

Global vetekonsumtion stiger Trots lägre skörd i Europa så spås veteskörden öka globalt och utgående lager

öka med cirka 22 miljoner ton. Det kan påverka priset på vete något. Mycket kan fortfarande hända på världsmarknaden och det är nog för tidigt att spå utvecklingen. Sjunkande världsmarknadslager på majs kan göra att priset på vete håller sig stabilt.

Inför 2020/21 ser konsumtionen av vete och majs ut att öka. Det största orosmomentet på marknaden är fortfarande coronaviruset och dess utveckling.

Skulle vi se nya vågor av utbrott kan det t.ex. bli restriktioner för majs relaterat till produktion av etanol. /

Ureaexport från Kina faller 2 000

Exporterad urea i kton

1 750 1 500 1 250 1 000 750 500 250 0

månad jan 2015

jul 2015

jan 2016

jul 2016

jan 2017

jul 2017

jan 2018

jul 2018

jan 2019

jul 2019

jan 2020

Figur 3. Kinas export har backat under de senaste åren.

© Yara • Växtpressen 2/2020

|

23

Yara AB Box 4505 203 20 Malmö

Litet men ack så viktigt.

Inte minst för din ekonomi.

Agronom Carl-Magnus Olsson, en i teamet av växtnäringsexperter på Yara.

Läs mer på: yara.se/vaxtnaring Att bruka vår jord ställer allt högre krav på dig som odlar den. Skördarna måste skapas med omsorg, eftertanke och kunskap. Dels för att få bästa möjliga odlingsekonomi efter årets förutsättningar, dels för att odlingen ska ske på ett hållbart sätt med minsta möjliga störning på omgivande miljö.

Vi på Yara bidrar till din odling med högkvalitativa produkter, aktuella underlag för dina beslut och moderna hjälpmedel för växtnäringsstyrning. Allt för att du skall hitta dina fälts gödslingsoptimum. Vårt mål är att din odlingsekonomi skall bli så bra som möjligt med minimal inverkan på omgivande miljöer.

Intresserad av mer information?

Gå in på vår hemsida yara.se/vaxtnaring och prenumerera på våra nyhetsbrev. Där hittar du också intressant läsning om växtnäring och information om våra produkter.

Kvalitet som sprider sig.