Växtpressen nr 1 2020

Växtpressen Nr 1 • april 2020 • Årgång 49

Nya verktyg till Yara Smart Farming, sid 5

Handfasta råd inför 2020

sid 6-13

LEDAREN

Analog Maxruta och digital N-styrning samverkar 2020 Vårt hållbara svenska lantbruk är basera­t på kunskap med många fält­ försök och vetenskapliga studier som grund. För att ta ytterligare steg i utveckling mot ännu mer hållbar och effektivt producerad mat behövs ständig utveckling av olika styrsystem. Vi på Yara har hjälpt det svenska lant­bruket med mineralgödsel i över 100 år. Vi har också varit aktiva i forskning och utveckling. Det har resulterat i mjuk­ varan kunskap om gödsling i olika odlingssystem, men också i odlings­ tekniska hjälpmedel. Det mest uppmärk­ sammade är kanske Yara N-Sensor®.

Nu tar vi på Yara nästa steg och kom­ binerar kunskapen från våra nuvarande verktyg med satellitteknik och lanserar det vi kallar atfarm – ett system som kan hjälpa dig att styra kvävegödslingen.

Systemet hjälper dig att optimera till­försel av kväve, samtidigt som du bibehåller eller ökar avkastningen och parallellt minskar miljöbelastningen.

Varför ska vi ha digitala styrsystem?

De enkla svaret är ofta ”att samla data”, men många undrar säkert vad ska vi göra med all information. Vi har svaret

eftersom vi upplevt början på denna utveckling, och idag arbetar med ett fler­ tal styrsystem som t.ex. Yara N-Sensor® och Yara N-TesterTM. Informationen om grödorna från dessa system skapar möj­ ligheter för oss att fatta bättre beslut för den gröda vi odlar. Bevisligen resulterar detta också i bättre odlingsekonomi och lägre miljöpåverkan.

Kan dessa hjälpmedel ta över vår roll?

Nej, knappast. Jag skulle mer vilja se systemen som en hjälp för alla svenska lantbrukare, för forskare och för oss på Yara att vara mer i fält. Jag tror faktiskt att det bästa verktyget vi har i dag inte är digitalt, utan helt analogt och manuellt: Nollrutor och Maxrutor.

Kunskapen från dessa rutor på några kvadratmeter kan med hjälp av Yaras digitala system och fler besök i fält ha en avgörande betydelse för avkastning och odlingsekonomi. Informationen från denna typ av rutor gav oss 2019 möjlig­ heten att ge rådet att inte gödsla, medan samma information 2015 hade gett oss rådet att gödsla mer för att utnyttja grö­ dans potential. I år, 2020, ser vi troligen ett förhållande som liknar 2015. Det

året var ett speciellt år, med outnytt­ jad skördepotential och på många fält bristande kvalitet. Låt oss hjälpas åt att fånga den möjlighet som finns 2020.

Vi kan hjälpa dig med kvalitetsproduk­ ter som YaraMila, YaraBela Axan och YaraLiva Kalksalpeter, uppdaterad kun­ skap och styrmedel.

Vi ses i fält – det är där det avgörs. Du i Maxrutan och vi i Nollrutan.

Lycka till under 2020!

Hans Larsson Marknadschef Sverige

VÄXTPRESSEN NR 1 • APRIL 2020 • ÅRGÅNG 49

INNEHÅLL

2

|

Låt inte P och K vara skördebegränsande 3

Yara N-Sensor® avancerar i vallen

Handfasta råd inför 2020

6

Nitrat – effektivt och naturligt

7

SamZoner – skyddar vattenmiljön och bidrar till biologisk mångfald

N-styrning är ett hantverk – tre exempel från praktiken

10

Lönt att lyfta proteinet

12

Problem med klöverhalten?

– kompletteringsgödsling i vall fungerar

14

© Yara • Växtpressen 1/2020

16

18

YaraMila® Raps sänker vårens N-behov i höstraps

20

Valutakursen viktig men svårfångad

22

©Yara AB Box 4505, 203 20 Malmö Besöksadress: Östra Varvsgatan 4 Tel: 010-139 60 00 E-post: yara.sverige@yara.com Hemsida: www.yara.se Redaktör: Magnus Jeppsson Redaktionskommitté: Carl-Magnus Olsson, Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frotsgård Redigering: Hans Jonsson, www.cumulusinfo.se Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout: Charlotta Behrens, Lime AB Tryck: Norra Skåne Offset Tryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 14001.

ISSN 0346-4989 Omslagsfoto: Yara Sverige

Låt inte P och K vara skördebegränsande Skördarna ökar och därmed också bortförseln av växt­näringsämnen. Sam­ tidigt leder de officiella P-rekommenda­tionerna till att fosforförråden minskar och kaliumbrister förekommer allt mer. En långsiktig och genomtänkt plan för att upprätthålla bördigheten är viktigare än någonsin.

att upprätthålla bördigheten är idag viktigare än någonsin.

Av Gunilla Frostgård, Yara

Potentialen är mer än 50 procent högre …”

D

et råder ingen tvekan om att det går att få betydligt högre skördar idag än för bara några år sedan. Växtförädlingen har gett oss nya effektivare sorter med hög poten­ tial. Tekniken finns för att anpassa kväve­gödslingen efter årets och platsens behov. Men utnyttjar vi den potentiella skörden fullt ut? För att kunna uppnå bästa möjliga ekonomi i odlingen krävs att de faktorer som kan begränsa skör­ den kontrolleras. En långsiktig plan för

Skördarna har ökat de senaste åren Växtförädling, kunskap, manage­ ment samt tekniska hjälpmedel är anledningar till att skördarna i våra viktigaste lantbruksgrödor har ökat de senaste åren. SCBs statistik över genomsnittliga skördar i hela Sverig­e visar att 2010-talet har inneburit ett rejält kliv uppåt i medelskörd med undantag för det exceptionellt torra och varma 2018.

Skördebegränsande faktorer Det är positivt att skördarna ökar, men frågan är om de hade kunnat öka ännu mer. När vi går igenom gödslings­ försök ser vi att skördenivåerna ofta är betydligt högre än i SCBs statistik.

Potentialen är mer än 50 procent högre än de genomsnittliga skörde­siffrorna.

Det finns många anledningar till att vi inte lyckas höja skördarna ännu mer under fältförhållanden.

• Fysikaliska faktorer såsom packning, dränering och markstruktur påverkar resultatet, liksom årsmånen. Vilken roll dessa faktorer spelar är ganska lätt att förstå.

• Men för de kemiska faktorerna, såsom pH-värde och mängden tillgänglig växtnäring (främst fosfor och kalium), kan det vara svårare att definiera betydelse­n.

Utarmning av fosforförråden Det har sparats på fosforgödslingen under många år. I tidigare nummer av Växtpressen (2/2017) visade vi hur tillförseln av P minskat drastiskt från de alltför höga nivåerna under 70- och 80-talen till alltför låga nivåer idag.

Den låga fosforgödslingen i kombina­ tion med högre skördar har lett till en utarmnin­g av fosforförråden.

Det tar lång tid innan en negativ balans syns i markvärdena eftersom marken buffrar. Naturvårdsverkets mark- och grödinventering visar tyd­ ligt, vid en jämförelse av värdena för

Fosfor • Ökar rottillväxten.

• Säkrar tillräckligt antal skott och ax.

• Behövs i grödans energi­balans.

Höstkorn 14 april 2017.

Genom att höstgödsla med YaraMila®Höst (bild t.h.) säkrar man skottantalet i höstsäden.

Odlingsplats: Vara, Väster­götland, mellanlera, P-AL 2, K-AL 14, förfrukt höstvete.

Ingen höstgödsling

190 kg YaraMila® Höst/ha på hösten

© Yara • Växtpressen 1/2020

|

3

Kalium – stort upptag men varierande bortförsel 400 350

kg K/ha

300 250 200

Totalt upptag

150

Bortförsel

100 50 0

Vall 10 ton

Höstvete 10 ton

Raps 5 ton

Matpotatis 50 ton

Figur 1. Vall och potatis är grödor som för bort mycket kalium. Men totala upptaget av kalium i höstvete och raps är av samma storlek även om bortförseln är mindre. Stora mängder kalium behövs för att upprätthålla salt­ balanser, klyvöppningsfunktioner m.m. Torktålighet och vinterhärdighet förbättras vid god tillgång på kalium.

periodern­a 1988–1997 och 2011–2017, hur en negativ fosforbalans under flera år har lett till att markvärdena sjunkit.

Vi vet att de flesta grödor kräver mellan/ hög klass III eller IVa för att ge full skörd, men oroande stora arealer ligger nu i klass II.

… negativ fosforbalans under flera år …”

Eftersom fosfor påverkar skottbild­ ningen och därmed axantalet, som är en

viktig skördeparameter, blir lätt en låg fosfortillgång skördebegränsande.

Kaliumbrist i vissa lägen Även kalium förs bort i större mäng­ der med ökande skördar. Men fram­ förallt behöver mer kalium tas upp. Det är oftast inte så svårt att upprätthålla balans mellan bortförsel och tillförse­l, men i de flesta grödor är behov och upptag betydligt större än bortförseln med kärnan. Exempel på stort behov och upptag, men relativt liten bort­försel hittar vi i raps och stråsäd. 10 ton höst­ vete för bort ca 50 kilo K, men totala upptaget är hela 275 kilo (figur 1). Vi

Sex goda råd för långsiktigt bra fosfor- och kaliumstrategi 1. Bestäm vilken P-status du behöver bibehålla för din gård och växtföljd. Agera efter det. Låt inte markens status sjunka om fosforkrävande grödor, såsom till exempel oljeväxter, finns i växtföljden. Sikta på klass IVa. 2. Årlig, anpassad gödsling med P och K i form av YaraMila (NPK) är det mest effektiva och lönsamma sättet att balanserat förse grödan med den växtnäring som behövs.

3. YaraMila kombisås till vårstråsäden.

4. Höstsäden behöver P och K på hösten för högsta skörd. YaraMila Höst är lösningen.

5. Om höstrapsen tillförs YaraMila Raps såväl på hösten som vid första vårgödslingen kan P- och K-nivåerna balanseras även i denna gröda.

6. Om fälten är mycket ojämna, överväg möjligheten att precisionsgödsla med P och K för att höja statusen på de sämsta delarna. Därefter används mest effektivt samma YaraMila NPK över hela fältet.

4

|

© Yara • Växtpressen 1/2020

måste alltså lita till att mycket kalium snurrar runt mellan gröda och mark. På lätta jordar kommer vi alltid att förlora en del via utlakning. Där räcker det inte att gödsla för bortförsel och vi behöver gödsla varje år.

Kalium behövs för att upprätthålla turgor och klyvöppningsfunktion. Brist leder till sämre vattenhushållningsför­ måga och assimilation vid vattenstress.

Grödan kommer helt enkelt att tåla torka sämre om inte tillräckliga mängder tas upp! Även förmågan att tåla kyla för­ sämras om grödan innehåller för lite K. På lätta och kaliumfattiga jordar kan man se störst effekt för gödsling. Vanlig­t är också att man ser brister i stråsäd efter vall, som för bort mycket kalium.

Se upp med fosfor­ rekommendationerna Dagens rekommendationer för fosfor­ gödsling bygger på kortsiktig årlig lön­ samhet för varje enskild gröda och tar inte hänsyn till vilka andra grödor som odlas över växtföljden. Långsiktighete­n försummas. För den lantbrukare som har fält med P-AL-klass III eller IVa, kommer förråden att minska. Tabell 1 visar ett exempel från Mellansverige, där vi har räknat på fosfor­balansen över en hel växtföljd.

Den som följer de officiella r­ekommendationerna kommer så s­måningom att hamna i klass II! Detta trots att man vet att vårspann­ mål kräver åtminstone klass III, och att P-AL-klassen bör vara IVa om man odlar oljeväxter eller sockerbetor.

Gödsla upp i rimlig takt Om variationen i fältet är riktigt stor, kan det vara lönsamt att gödsla upp områden med lägre fosforstatus för att sedan kunna använda samma Yara­ Mila® NPK över hela arealen. Men detta är långtifrån alltid den mest lönsamma lösningen. Det gäller att inte förledas att snabbt försöka utjämna fältstatus och sedan köra med enbart NS eller en NPK med låg P-halt i kombisåmaskinen. Man tappar då den direkta fosfor­effekten som behövs på områden med låg till medelhög status.

Man måste också vara medveten om att eftersom marken buffrar, krävs stora P-mängder för att höja låga nivåer och detta är kostsamt. Ofta nämns att 30 kilo P i överskott krävs för att höja

Negativ fosforbalans av officiella rekommendationer

Kalium Rekommendation, tabell kg P/år

År

Gröda

1

Höstvete

Skörd ton/ha 7

Bortförsel kg P/ha o år 22

Klass II

Klass III

Klass IVA

23

18

8

2

Höstraps

4

24

38

28

18

3

Höstvete

7,5

24

25

20

10

4

Maltkorn

6

20

23

18

8

5

Höstvete

7

22

23

18

8

6

Havre

6

20

23

18

8

Balans

+22

-13

• Snabbt och stort upptag, lagras in i halm och strå.

• Påverkar saftspänningen och därmed stråstyrkan.

• Reglerar salthalten – viktigt för ämnestransport och bildning av socker och stärkelse.

• Förbättrar grödans torktålighet.

• Positiv påverkan på vinterhärdigheten.

-73

Tabell 1. Exempel på fosforbalans över växtföljd om man följer Jordbruksverkets officiella rekommendationer 2019 (Mellansverige med oljeväxter). Varje ton höstvete för bort ca 3,3 kg P. För denna bortförsel kompenseras inte i klasserna III och IV. Inte heller i vårstråsäd är råden helt balanserade.

P-AL-talet en enhet. Men för att få en bestående förändring på exempelvis 3 P-AL-enheter krävs det inte bara 90 kilo P per hektar i överskott, utan på grund av buffringen krävs det 3–5 gånger mer d.v.s. 270–450 kilo P per hektar utöver grödornas bortförsel. Det innebär en

investering på 5 000–9 000 kronor per hektar. Då kan det nog vara bättre att investera i teknik och gödselmedel som ger bästa möjliga effektivitet av insatt kväve, fosfor och kalium i varje enskild gröda och sedan sakta närma sig mål­ status. /

Synliga bristsympton för kalium, vanligast på lättare jordar eller efter vall. Men låg K-tillgång kan inverka negativt redan innan symptomen är uppenbara. Särskilt viktig är rätt kalibalans under torra och/eller kalla förhållanden och efter vall.

Två nya verktyg för N-rekommendationer i Yara Smart Farming Yara N-Tester™ och Yara N-Sensor® har länge varit och kommer att förbli mycket användbara verktyg för optimal kvävestyrning för svenska odlare. Nya versionen av Yara N-Tester, N-Tester BT, arbetar tillsammans med appen YaraIrix för att ge dig ett anpassat gödslingsråd.

Ett helt nytt verktyg, ”atfarm”, blir också tillgängligt i Sverige 2020. Detta är en web-plattform som med hjälp av satellit­bilder hjälper dig att se grödans till­ växt och att enkelt skapa tilldelningsfiler.

råd i en rad olika stråsädesslag. Appen ger också stöd till tidigare modeller av Yara N-Tester. 2020 introduceras även användning i havre. Dessutom kan N-Tester nu användas ända fram till blomning i höst- och vårvete.

Den nya N-Tester BT erbjuds genom en årlig YaraIrix-prenumeration.

YaraIrix är kostnadsfri för dig som redan äger en äldre modell av Yara N-Tester.

B­eställning av N-Tester BT gör du på Yara.se, sök på ”N-Tester BT”.

YaraIrix – appen ger råd tillsammans med N-Tester BT Den lilla handburna mätaren N-Tester BT, bär du enkelt med dig och mäter grödans status när du besiktigar fälten.

Mätningarna sparas i appen YaraIrix från vilken du får gödslingsrekommen­ dation för fältet. YaraIrix ger gödslings­

atfarm – avancerade satellitbilder optimerar N-gödslingen Nya atfarm är en webbaserad satellittjänst som 2020 lanseras i Sverige till­ sammans med Dataväxt. Verktyget bygger på avancerade satellitbilder och ger dig på ett enkelt sätt en översikt av tillväxten i dina fält. Kväverekommen­

dationen som verktyget ger skapas med hjälp av den välkända beräkningen från Yara N-Sensor och ger dig möjligheten att optimera dina insatser av kvävegöd­ selprodukter i just dina fält. Du gödslar endast vad som behövs – där det behövs – vilket är bra för ekonomin och miljön.

Det är gratis att skapa tilldelnings­ filer till ett fält, så gå in på Yara.se och sök atfarm eller följ QR-koden nedan.

Full tillgång till atfarm får du genom att a­ktivera ett konto med en aktiverings­ kod som köps av Dataväxt.

Genväg till information om: YaraIrix/N-Tester BT

atfarm

© Yara • Växtpressen 1/2020

|

5

Handfasta råd inför 2020 År 2020 är ett udda år redan från start. Det ger många frågor inför säsongen. I tre artiklar lotsar vi dig framåt med stabila råd för en bättre odlingsekonomi.

Av Magnus Jeppsson, Yara

V

arje år är unikt. Det vet alla som är intresserade av biologi och lantbruk. Vi vet också att detta är utmaningen i all odling på fri­ land. En del skulle även säga att det unika också är tjusningen med odling i fält.

2020 udda från start Så här långt ser verkligen 2020 ut att bli unikt. Det är ytterligare en vinter utan någon kyla och tjäle att tala om, men nu toppad med både temperatur- och nederbördsrekord. Frågorna är därför extra många inför 2020. Vad händer med N-leveransen från marken? Hur mycket kväve är kvar efter all neder­ börd? Har höstgrödor som inte riktigt slutat växa ett annat N-behov i vår? Det

ställer stora krav på oss som arbetar med odling. På kommande sidor finns fem artiklar där aktuell information kring N-strategier är samlad och satt i sitt sammanhang inför 2020.

Konkret och lönsam kunskap Artikeln på sid 7–9 handlar om N-effektivite­t och hur den optimer­as under svenska förhållanden. Det är viktigt när man köper mineral­gödsel att hitta ett bra pris, men ännu vik­ tigare är att priset i förhållande till N-effektivitete­n blir bästa möjliga.

Annars kan billigt kväve snart bli dyrt.

Artiklarna på sidan 10–11 ger inspira­ tion inför 2020 när det gäller att använda och förstå en rad olika verktyg i prak­ tiken. En sak är hur de rent praktiskt fungerar, men i dessa artiklar visar vi hur de kan användas på ett smart sätt. Det handlar om din odlarekonomi.

På sidan 12–13 beskrivs de ekonomisk­a konsekvenserna av en optimal eller en undermålig gödsling.

Perspektivet tas både på gårdsnivå och odlarkollektivet i Sverige. Kunskap och tydliga mål kan ge cirka tre gånger i­nsatsen på en extra gödslingskostnad på 650 kronor per hektar. Det är sällan e­nklare att investera med så hög ränta! /

10 punkter att ta med sig inför 2020 På sidorna 7–13 finns artiklar om N-effektivitet, N-styrning och kvalitets­ inriktad N-gödsling. En sammanfattning i 10 punkter lyder…

1. Gödsla inte efter medelskörd och medelår – anpassning gäller.

2. Nitrat produceras av markens naturliga mikroorganismer – bevuxen jord med t.ex. mellangröda förhindrar nitrat­ utlakning under hösten.

3. Decennier av fältförsök visar att nitrat är den effektivaste kväveformen under svenska förhållanden.

4. Kväve i mineralgödsel ökar kolinlagring och mullhalt i jorden.

5. Fotosyntesen avgör mullhalten – ju längre en jord är bevuxen desto högre mullhalt.

6. Kombisådd NPK till vårsäd ökar verkningsgraden med ca 10 procent jämfört med bredspridning.

7. Ammonium bredspridd på markytan transporteras inte neråt på en lerjord förrän det ombildats till nitrat och detta kräver värme och fukt. Kallt eller torrt ger svag effekt.

8. Nollrutor och Yara Handsensor är praktiska och användbara verktyg för att styra N-gödslingen efter årsmånen.

9. Både miljö och odlare vinner på anpassning – att använda verktygen i Yara Smart Farming för N-styrning tillåter justering efter aktuellt dagsläge i stället för justering efter fjolårets proteinhalt.

En Nollruta berättar hur mycket kväve som grödan tagit upp. Den är grunden för en smart N-styrning. Glöm inte att märka ut med pinnar. Foto: Jens Blomquist

6

|

© Yara • Växtpressen 1/2020

10. I en kvarnvetesort är det som regel mycket god ekonomi att sikta på ca 12 procent protein.

Mineralkväve ökar tillväxten av biomassa både över och under jord och ger ökad kolinlagring och mullhalt i marken. Fältförsök och forskning har under decennier visat att nitratkväve är den N-form som är effektivast under svenska förhållanden. Detta nitrat produceras naturligt också av markens mikroorganismer.

Av Ingemar Gruvaeus, Yara

Nitrat - effektivt och naturligt För övergödsling är nitrat den effektivaste kväveformen visar ett gediget underlag av svenska fältförsök under många årtionden.

Foto: Jens Blomquist

I ­

media diskuteras under senare tid att mineralkväve, och speciellt nitrat, skulle vara giftigt för växterna och särskilt också markmikrober. Det hävdas också att nitratgödsling skulle leda till sänkt nivå av organiskt material i marken och försämra markstrukturen.

Debatten känns mycket märklig när fakta snarare pekar åt motsatt håll.

Fotosyntesen avgör mullhalten För att studera hur långsamma processer som förändring i mullhalt och markstruktur påverkas av växtföljd, odlingsåtgärder och gödsling krävs långliggande försök. I Sverige är vi lyckligt lottade som har sådana, som administreras av Sveriges lantbruks­ universitet, SLU. Resultat från dessa visar att ju större biomasseproduktion vi har på fälten, och ju större andel fleråriga grödor, som vall, vi har i växtföljden, desto högre mullhalt och bättre strukturuppbygg­ nad får vi. Kortfattat kan man säga att fotosyntesen avgör mullhalten. Göds­ ling med mineral-N ökar dessutom bio­

masseproduktionen och därmed också mullhalten om man jämför inom samma odlingssystem. Fleråriga grödor som vall bygger en större rotmängd än 1-åriga grödor som spannmål och bygger därför också in mer mull, d.v.s. kol och kväve i marken. Det är något som märks väl om man bryter en vall. Då bryts rötterna ner och frigör kväve till efterföljande gröda.

Det kallar vi normalt mineralisering.

… mineral-N ökar dessutom mullhalten…”

Mellangrödor gör dubbel nytta Ju större andel av året vi kan utnyttja fotosyntesen för att bygga biomassa desto högre mullhalt kan vi nå. Kan man få in mellan- eller fånggrödor som verkligen ger en biomasseproduktion på hösten, kommer det att vara positivt både ur mullhalts- och utlakningssyn­ punkt eftersom de tar hand om kväve

som mineraliseras under hösten, och eventuellt restkväve efter huvudgröd­an.

Hösten 2018 gav mellangrödor en mycket stor tillväxt, eftersom den excep­ tionella torkan medförde att N-utnytt­ jandet i huvudgrödan var dåligt och det fanns kväve kvar för mellangrödan att utnyttja under den långa, varma hösten.

Jämför gärna med höstraps som ofta innehåller mellan 50 och100 kilo N per hektar i biomassa ovan jord om den gödslas, men hösten 2018 kunde inne­ hålla upp till 200 kilo N per hektar.

Klimatpositivt mineral-N I svenska långliggande försök har man funnit att N-gödsling binder in ca 1,7 kilo kol per kilo gödslat mineral-N i ökad mullhalt. Det motsvarar ca 6,2 kilo CO2 per kilo gödslat N. Detta är mer än CO2-belastningen från tillverkningen av mineral-N baserat på naturgas i Yaras fabriker. Klimatnettot av gödsling med mineral-N är alltså positivt. Beräkningen fungerar förutsatt att fältets N-optimum inte överskrids.

När energikällan för N-framställning

© Yara • Växtpressen 1/2020

|

7

ersätts med vätgas – framställd med grön el som fallet blir i Yaras fossilfria kväve – ökar nettoeffekten av kväve­ gödslingen ännu mycket mer.

N boostar bördigheten I ett långliggande försök på SLU i Upp­ sala har man sedan 1956 studerat effek­ ten på markens mullhalt av tillförsel av olika organiska material, men också av olika mineralgödseltyper. Även denna studie visar på högre mullhalt med mineralgödsel än utan, men också att det inte är någon skillnad i vilken form den tillförs (nitrat eller ammonium)

…högre mullhalt med mineral­gödsel än utan …” åtminstone inte så länge det ammonium­ gödslade ledet hade tillräckligt högt pH för att kunna ge en vettig produktion.

Gödsling med ammonium sänker ju pH. Kompenseras inte sänkningen med kalk, blir det till sist en allt svagare avkastning och därför sämre mullhaltseffekt.

Bevuxen mark bäst När åkermarkens organiska material bryts ned av markmikrober kommer kväve att mineraliseras. Detta sker kon­ tinuerligt under den del av året då fukt och temperatur medger mikrobiell akti­ vitet. Så fort det inte finns en gröda som tar upp det kväve som frigörs kommer det att nitrifieras, d.v.s. bli nitrat som

Ammonium stannar kvar på markytan, medan nitrat rör sig neråt mot rotzonen även om det är kallt och torrt. För övergödsling i höstvete ger därför kvävekällor med mycket nitrat högre säkerhet. Foto: Jens Blomquist samlas i marken. Bevuxen mark är därför en fördel. På hösten är nitrifika­ tionen naturligtvis ett problem efter­ som kvävet då riskerar att utlakas eller denitrifieras före våren. Problemet blir större ju mer kväve som cirkulerar via det organiska materialet.

Relativtal

N och P på rotdjup gör större nytta 125 120 115 110 105 100 95 90 85 80

110 100

100

Bredspridd CAN

102

111

Bredspridd NP 26-6

Kombisådd CAN

NP-gödsel. Kombi gav störst utväxling av N och NP i dessa 14 svenska försök 1992–1994.

Hydro Agri. CAN=calcium ammonium nitrate, t.ex. Axan 27-4.

|

© Yara • Växtpressen 1/2020

120

103

Figur 1. Relativ skörd och N-skörd för bredspridd respektive kombisådd N- eller

8

116

Kombisådd NP 26-6 Relativ skörd Relativ N-skörd

Kombisådd ökar verkningsgraden För att växten ska kunna ta upp kväve krävs det naturligtvis att det kommer i kontakt med rötterna. Här ligger också orsaken till att vi genom decennier­ sett skillnader i effektivitet av olika N-forme­r och gödslingsteknik.

Om vi kombisår, d.v.s. myllar kväve i fuktig jord under sådjup, får vi en betydligt bättre N-effekt av ammonium­ innehållande gödselmedel i jämförelse med att bredsprida på ytan eller bara mylla ytligt i såbädden med en harv.

Under svenska förhållanden räknar vi med i medeltal ca 10 procent skillnad i effektivitet för ammoniumnitratbase­ rade gödselmedel, typ NPK eller Axan, till vårsäd. Ju torrare vår och ju högre lerhalt, desto större skillnad kan man förvänta sig. Se exempel i figur 1.

Ammonium fast på ytan Skälet är naturligtvis att ammonium­ kväve inte rör sig ner till rötterna förrän det omsatts till nitrat av markmikrobe­r.

…åtgår ca 10% mindre N som Kalksalpeter …”

Nitrat effektivast i Sverige Otaliga försök i Sverige genom åren visar på liknande skillnad i N-effektivi­ tet mellan nitrat- och ammoniumkväve i höstsäd. I medeltal räknar vi med att det åtgår ca 10 procent mindre kväve som Kalksalpeter jämfört med ammoni­ umnitrat-N för att nå samma N-effekt i grödan. Produkter med högre ammoni­ uminnehåll har ytterligare sämre effekt.

Ett exempel på hur resultaten brukar se ut finns i figur 3. Resultaten från fältförsöken i figur 3 visar att nitrat­ kvävet håller en hög effektivitet oavsett s­tadium, medan ammonium är klart svagare och tenderar att bli allt osäkrare ju senare det blir.

Krävs alla rätt Nitrat och ammonium är naturligt förekommande molekyler i vår odlings­ mark, men om man ska göra jämförelser mellan gödselmedel duger det inte med bara teori utan de måste faktiskt testas under de förhållanden där de ska använ­ das. En riktigt bra odlingsekonomi med minsta möjliga miljöpåverkan kommer inte med ett billigt eller s.k. ”naturligt” kväve. Det kommer med rätt mängd i rätt tid och i rätt form så att grödan verkligen kan dra nytta av det. /

Ammonium blir kvar på ytan % återfunnet, N 0

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Jorddjup (cm)

-1 -2 -3 -4

Ammonsulfat Kalksalpeter

-5

Figur 2. Efter gödsling med Ammonsulfat respektive Kalksalpeter på lerjord i en jordcylinder tillfördes 10 mm nederbörd och sedan behölls fuktigheten under 28 dagar i 10 oC. Figuren visar andel återfunnet kväve av tillfört på olika djup i jordcylindern. Studien tydliggör att kväveformen ammonium riskerar att bli kvar i markytan så länge det är kallt eller torrt, medan nitrat snabbare och lättare rör sig ner till rötterna.

Nitrat är den effektivaste N-formen

Kväveskörd (kg/ha)

Dessa kräver fukt och värme för att fungera effektivt. Så länge det är svalt händer inget, och då kommer ammo­ niumkvävet att stanna i markytan på leriga jordar även om det regnar. Samma sak om det är torrt.

Om vi lägger ammoniumkväve på markytan på en lerjord, som i höstsäd när vi bredsprider, har det svårt att röra sig ner till rötterna innan det nitrifiera­s (figur 2). För ammoniumkvävet kan man i figur 2 se att det stannade i ytan och där inte skulle varit tillgängligt för rötterna om det varit i fält.

130 128 126 124 122 120 118 116 114 112

67%

65%

67% 63%

53%

52% 48%

DC 30–32

DC 37–45 Nitrat

Axan

DC 55

Ammonium

Figur 3. Kväveskörd av olika kväveformer i 16 försök i höstvete under 2004–2006 i svenska försök. Alla led fick 60 kilo N tidigt som start. Därefter gödslades med 60 kilo N per hektar med olika kväveformer i olika stadier. Procentsatsen ovan stapeln anger N-effekt av kompletteringen.

En mellangröda har många funktioner och gör stor nytta där den får växa i ett tröskat fält. Den samlar bl.a. upp nitrat som därmed inte lakas ut och den samlar kol som höjer mullhalten i jorden. I mellangrödan på fotot ingår sommarvicker, oljerättika och honungsört. Foto: Jens Blomquist

Källa: Kätterer, T. et al. (2011). Agriculture, Ecosystem and Environment 141, s.184–192.

© Yara • Växtpressen 1/2020

|

9

N-styrning är ett hantverk Niclas Sjöholm på VäxtRåd jämför N-styrning med ett gediget hantverk. För ett lyckat resultat krävs träning, erfarenhet och vassa verktyg.

Av Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

N

iclas Sjöholm basar för Växt­ Råd och har sina egna kunder i Mälardalen. I VäxtRåd använ­ der man nitratstickor sedan decennier, och har en gedigen samlad erfarenhets­ bas att stå på. Niclas bedömer att man ofta prickar rätt med hjälp av nitrat­ stickorna.

– Men de ska användas med omdöme och med hänsyn till rådande vatten­ tillgång i marken, säger han.

Kräver Nollruta Sedan många år kompletterar VäxtRåd nitratstickorna med en Yara N-Tester™, och tillsammans utgör de båda verkty­ gen ”en fenomenal kombination” enligt Niclas. Men allra bäst tycker han om Yara Handsensor – det senaste tillskottet som gjorde entré inför säsongen 2015.

– Den är outstanding, utbrister Niclas.

För att Handsensorn ska kunna utnyttjas till sin potential krävs en Noll­ ruta på fältet. Den tycker Niclas är en pedagogisk finess där ögat kan upp­ fatta och hjärnan förstå hur det aktuella N-upptaget ser ut i fält.

– Man behöver inte vara raketforskare

Ola Reslow, Reslow Agri AB.

för att fatta att man inte behövde til�­ läggsgödsla med kväve på en Nollruta som var mörkgrön 2019.

Men Nollrutan duger bara som väg­ ledning i extremfallen när den är mörk­ grön och inte skiljer sig från det göds­ lade fältet, eller ljusgul med obefintlig tillväxt. I mellanlägena är det Hand­ sensorn som uppfattar nyanserna, men s­ensorn behöver Nollrutan.

– Så vi påminner alltid kunder om Nollruta både när vi ses och i växtod­ lingsbrev, berättar Niclas.

Från gissning till råd I hans område är strategin ofta att lägga en rak giva på 120–140 kilo N per hektar till höstvetet som ska vara till­ gänglig inför stråskjutningen. När sedan Nollrutan skvallrar om N-upptaget i 2:a halvan av maj är det lätt att bromsa tilläggsgödslingen alternativt gasa i rela­ tion till förväntad avkastning och det N som tagits upp.

– Med Nollruta och sensor går vi från en gissning till ett kunskapsbaserat råd, slår Niclas fast.

Han poängterar de klimat- och

|

…N-styrning kräver både träning, erfarenhet och vassa verktyg.” miljömässig­a fördelarna som sensorn ger, och att det för odlaren nu finns goda möjligheter att anpassa N-givan under säsong.

– Nu går det att slippa liggsäd vid skörd!

Både såg och sax I Mälardalen vinner höstraps terräng, men Niclas understryker att ojämn N-spridning är förödande för grödan.

Det syns direkt på utvintring i överlapp­ ningen mellan kördragen om N-givan är för hög. Rätt justerad maskin är alltså grunden för att kunna styra N med någon ordning.

– Alla kvadratmetrar måste få samma giva om det ska vara meningsfullt att arbeta med kvävestyrning, samman­ fattar han.

Själv jämför Niclas kvävestyrningen med ett hantverk.

– Vi arbetar med olika verktyg precis som en hantverkare använder t.ex. f­igursåg, fogsvans och plåtsax!

Och precis som ett lyckat hantverk kräver N-styrning både träning, erfaren­ het och vassa verktyg. /

”Ska minnas och hinnas” Nollrutor, sensormätning och CropSat samverkar för att fördela och variera kvävet på Reslow Agri AB på Österlen i Skåne.

Nollrutorna är den svagaste länken, för man ska minnas och det ska hinnas med, säger Ola Reslow.

10

Niclas Sjöholm, VäxtRåd.

Foto: Lantmännen

© Yara • Växtpressen 1/2020

R

eslow Agri AB utanför Simris­ hamn i Skåne använder sig sedan flera år av Nollrutor och mätning av N-upptag i höstvete med Yara Hand­ sensor. Mätningen sköter HIR Skåne.

Varierande N-effekt I driften finns kyckling- och kalkon­ uppfödning. Stallgödseln gör att N-mine­

Från backspegel till dagsläget N-styrning till höstvete skedde förr genom att kika i backspegeln och i efterhand bedöma om man gödslat rätt. Numera tillåter Nollrutor och Handsensor Mattias Hammarstedt att justera N-givan under säsong och efter dagsläget i fält.

Av Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

M

attias Hammarstedt är växtodlingsrådgivare på HIR Skåne med placering på Österlen, och går in på sitt 21:a år som rådgivare 2020. Han har samlat på sig mycket erfarenhet av N-styrning genom ett stort engagemang för frågan, och genom att arbeta i projekt med t.ex.

Absolut Company där stärkelsevete­ råvaran kräver exakt kvalitet.

Enkelt recept Sedan 2014 använder han och HIRkollegorn­a Nollrutor och Yara Hand­ sensor för att anpassa N-givorna i höst­ vete hos sina kunder.

– Vi kämpar på, rapporterar Mattias.

Hans formulering antyder att det krävs lite påminnelser och pedagogisk övertalning för att kunderna ska anlägga Nollrutor och därmed ge möjlighet att

raliseringen varierar ganska mycket mellan åren, så det finns behov av att veta hur stort N-upptaget verkligen är det enskilda året. På sammanlagt drygt 600 hektar åker växer höstvete på halva arealen, och på den halvan försöker Ola Reslow få ut 4–5 Nollrutor.

– Men man ska minnas och det ska hinnas med, skrattar han.

Större nytta med styrfil Nollrutorna är inte speciellt komplice­ rade, men det är inte någon självklar­

mäta N-upptaget med sensorn. Det är dock inte alltför komplicerat att anlägga en Nollruta menar Mattias och beskri­ ver ett enkelt recept.

– Två harvpinnar fastsatta i lättvikts­ presenningens öljetter på ena sidan.

Fäster harvpinnarna i marken med pre­ senningen i vindriktningen så att vinden håller presenningen nere. När man kört förbi rutan så att gödselkornen inte når den, rullar man ihop presenningen och sätter fast den med ett gummiband på traktorns frontvikt, förklarar han.

Då är presenningen redo till nästa Nollruta. Men man får inte glömma att märka ut Nollrutan med sprutpinnar!

Rådgivning för backspegeln Av Mattias kunder utnyttjar ca 50 pro­ cent Nollrutan för att titta på och lära sig något av. Den andra hälften lägger 0-ruta och använder den aktivt med Handsensor. Ytterligare några av dessa senare går vidare och använder CropSat för fördelning av kvävet inom fältet. Allt hänger på intresse hos odlaren.

Mattias Hammarstedt är nöjd med att N-styrningen går framåt och lyfter växt­ odlingsrådgivningen.

– Fram till för bara några år sedan kunde vi bara säga i efterhand vad vi skulle ha gjort, framhåller han.

Det innebar att kika på proteinhal­ ter i skördad vara och föregående års försöksresultat, för att därigenom gissa sig till rätt nivå inför kommande år. En rådgivning för backspegeln.

Jag ser faktiskt inte något enklare …” het att breda ut presenningar i hektiska vårbrukstider. Ola intygar dock att konceptet gör nytta vid kompletterings­ gödslingen.

– Vi spelar med den 3:e kvävegivan och styr efter behovet av fodervete eller om

Mattias Hammarstedt, HIR Skåne.

Senare skördeuppskattning Idag är det annorlunda när man vet N-behovet genom Nollrutor och Hand­ sensor och kan justera under säsong. Nu kan man blicka framåt genom framru­ tan i stället för att snegla bakåt. Det som krävs är en uppskattning av skörden.

– Gödslar man fel beror det i princip på att man bedömer fel skörd, summe­ rar han.

Det innebär inte att skördeuppskatt­ ning är enkelt. Tvärtom understryker Mattias. Det är lika svårt nu som det alltid varit. Nyare fältförsök visar att N-komplettering går att göra ända fram till stadium 59, men Mattias Hammar­ stedt förordar att göra kompletteringen i stadium 39–49. Senare givor ger högre proteinhalt, men något lägre skörd. En senare komplettering innebär i alla fall att skördeuppskattningen kan göras mycket senare än vad vi är vana vid och det underlättar. Eller som Mattias mycket kärnfullt uttrycker saken.

– I stadium 30 vet man inget!

Mattias är inte odelat positiv till sens­ orn. Den är dyr och inte direkt smidig i fält anser han. Dessutom tror han att lite lägre upplösning och noggrannhet inte hade missat målet med N-styrning på något avgörande sätt. För framtiden hoppas han att kunskapen kan bakas in i effektiva, digitala mobilappar. Men för stunden erbjuder Handsensorn den bästa lösningen för N-styrning.

– Handsensorn och Nollrutor är det bästa vi har just nu. /

varan ska gå som kvarnvete, berättar han.

Reslow Agri AB tar steget fullt ut på ca 150 hektar av höstvetearealen och använder där CropSat för att fördela kvävet med styrfil.

– Kvävet gör större nytta om det fördelas efter skördepotentialen inom fältet, menar Ola. Så trots omaket med Nollrutor fort­ sätter han på den inslagna vägen och konstaterar avslutningsvis: – Jag ser faktiskt inte något enklare sätt att mäta kväveupptaget i grödan. /

© Yara • Växtpressen 1/2020

|

11

N-styrning till rätt proteinhalt är viktigt i kvarnvete, men nästan ännu viktigare i maltkorn. Att hamna under 9 procent protein ger ofta en prisskillnad på 30 öre per kilo vara. Vid 7 ton per hektar innebär bara denna prisskillnad hela 2100 kronor per hektar i högre intäkter. Foto: Jens Blomquist

Lönt att lyfta proteinet En blöt vinter kan ge högre N-behov 2020. Odlar man kvarnvetesorter är det oftast mycket god ekonomi att lyfta nivån och sikta på ca 12 procent protein. I maltkorn är det helt avgörande för ekonomi­n att hamna rätt i protein.

Av Ingemar Gruvaeus, Yara

E

fter fyra ganska torra år 2016–19 med relativt höga pro­ teinhalter i spannmål är det lätt att glömma de första ganska blöta åren på 2010-talet som resulterade i låga protein­halter. Kulmen nåddes 2015 när vi tappade ca 250 miljoner kronor bara på sänkt värde i handeln för vete och maltkorn. Därtill kom större behov av inköpt protei­n för foderproducenter.

Högre proteinhalter 2019 Trots den högsta skörden någonsin fick vi höga proteinhalter i det mesta höstvetet 2019. Om värdet av vetet därmed blev bra 2019 blev problemet

desto större i maltkorn med alltför hög protein­halt i öl-malt. Båda åren 2015 och 2019 gav mycket hög skördenivå, men helt olika kvalitet (figur 1 och 2).

Det är knappast skillnad i skörd som gör att proteinhalten skiljer. Vi vet också att det går åt ca 30–40 kilo N per hektar för att höja proteinhalten 1 % -enhet i båda grödorna. Ökade vi gödslingen ca 70 kilo N per hektar från 2015 till 2019?

Nej, naturligtvis inte!

Rest-N från 2018 kvar Skälet till den mycket stora skillnaden i kvalitet står att finna i årsmånen. De höga proteinhalterna 2019 beror i första

hand på den svaga skörden 2018 som lämnade kväve kvar i marken i kombi­ nation med en torr höst och vinter. Det gjorde att kvävet kunde komma efter­ följande gröda tillgodo. Dessutom var försommaren 2019 lagom torr med god N-effektivitet som följd.

… helt olika kvalitet” År 2015 inleddes med en ganska blöt höst och vinter som sedan följdes av en blöt och sval försommar. Det var bra för skördepotentialen, men det fanns inget kväve kvar i markprofilen på våren som grödan kunde utnyttja. Vi fick mycket frodiga grödor som förbrukade mycket kväve, och alltför mycket regn efter gödsling gav – på sina ställen – säkert en del förluster som denitrifikation under våren, innan grödan hunnit ta upp allt kväve.

30%

30%

25%

25%

20%

20%

Andel av prov

Andel av prov

Högre proteinhalter 2019

15% 10%

10% 5%

5% 0%

15%

8,0 8,5 9,0 9,5 10,0 10,5 11,0 11,5 12,0 12,5 13,0 13,5 14,0 14,5 15,0

0%

7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 10,0 10,5 11,0 11,5 12,0 12,5 13,0 13,5 14,0

Proteinhalt i kvarnvete (% i ts) 2015

2019

Proteinhalt i maltkorn (% i ts) 2015

2019

Gräns för leveransgill vara

Figur 1 och 2. Andel av leveranser i olika proteinnivåer i Västra Götland 2015 och 2019. Medeltalet för kvarnveteleveranser (till vänster) var 10,2 procent 2015 och 12,0 procent 2019.

I maltkornet (till höger) var motsvarande siffror 9,1 procent protein i medel 2015 och 11,4 procent 2019. Skördenivån var snarast högre 2019 jämfört med 2015.

12

|

© Yara • Växtpressen 1/2020

Rekommendation N-gödsling 2020 – höstvete och vårkorn Skörd, ton/ha Gröda

Gödselmedel

Höstvete utan proteinbetalning

6

7

8

9

10

11

YaraMila, Axan, Kalksalpeter*

135

155

175

195

215

235

Höstvete med proteinbetalning ca 11,5–12,0% protein

YaraMila, Axan, Kalksalpeter*

150

172

194

216

238

260

Maltkorn för öl, foderkorn 10–11% protein

YaraMila, Axan –bredspridd YaraMila, Axan –kombisådd

110 100

125 115

145 130

160 145

Skyll inte på vädret!

Om nu skillnaden i utfall snarare beror på årsmånen, än på att vi gödslat olika, är det kanske lätt att skylla på vädret istället för att fråga sig: vad kunde jag ha gjort för att parera effekten av det väder som faktiskt rådde? Att skylla på vädret i efterhand förbättrar ju inte ekonomin!

Tyvärr har vi under decennier indok­ trinerats att vi bör kvävegödsla efter ett medeltal för både skördenivå och väder.

Dock är det helt uppenbart att medeltal inte alls är tillräckligt för att generera optimal kvantitet och bästa kvalitet och ekonomi.

Blöt vinter 2019/20 Optimal N-giva 2020 vet vi inte mycket om i april 2020. Det vi nu kan se är dock att nederbörden under höst–vinter 2019/20 varit mycket hög, och t.o.m. högre än inför våren 2015. Efter den goda skörden 2019 fanns det säkert inget kväve kvar i marken och det som mineraliserats under hösten har sanno­ likt förlorats. Troligen blir därför mark­ leveransen av kväve mindre våren 2020, och vi bör därför inte bli förvånade om behovet av gödsling blir högre än det är i medeltal över åren.

Högre N-optimum 2020?

Vår standardrekommendation för 10 ton kvarnvete är ca 238 kilo N per hektar (se tabell). I år skulle det inte förvåna om det kan behövas 250–260 kilo N i många fall för att gödsla optimalt och uppnå rätt kvalitet för 10 ton vete. Grödan behöver sannolikt ta upp drygt 300 kilo N per ha för att leverera 10 ton vete med 12 pro­ cent protein. 2019 kom i många fält en stor andel av det från marken, medan år 2020 borde innebära motsatsen.

Hur mycket merbetalt för lönsamt kvarnvete?

Jag hör ofta i diskussioner att det inte är lönt att gödsla för kvarnvetekvalitet när

4

75 70

5

95 85

det inte skiljer mer än några ören per kilo mellan foder- och kvarnvete. För den som sått en sort som kan levereras som kvarn­ vete stämmer påståendet ofta inte alls.

Om man tittar på N-gödslings­ försöken ser man att det går åt ca 65 kilo N per hektar för att lyfta sig från 10,4 till 12 procent protein. Det kostar ca 650 kronor per hektar i gödsel­ kostnad. Skillnaden mellan kvarn- och fodervete i baspris varierar mellan år och mellan områden. I Östergötland – där Agroetanol finns som stor kund – finns det oftast inget mervärde för

… blir kvalitetsbetalningen 990 kronor per hektar…” kvarnvete. Men i övriga landet kan det som 2019 – när det var gott om vete med hög proteinhalt – vara ca 6 öre skillna­d per kilo, medan det ett år som 2015 när det mesta hade låga prote­ inhalter kunde skilja 20 öre. Även om baspriset mellan kvarn- och fodervara bara skiljer 6 öre per kilo så brukar det också göra ytterligare 5 öre per kilo i protein­tillägg om man klarar 12 procent protein. Om skördenivån är 9 ton per hektar gör bara kvalitetsbetalningen 990 kronor per hektar i ökad intäkt.

Dessutom får man samtidigt ofta mellan 500 och 1000 kilo ökad skörd per hektar, vilket ytterligare ökar intäkten med ca 700–1300 kronor per hektar.

Kvalitet för export Om man har sått en sort som går att leve­ rera som kvarnvete blir det alltså en skill­ nad i nettoekonomin på ca 900–1500 kronor per hektar för att nå 12 procent protein och godkänt kvarnvete jämfört med att hamna strax under proteinhalts­ gränsen, även om baspriset bara skiljer 6 öre per kilo. I och för sig får du betala

Medelrekommendation vid kreaturslös drift för höstvete utan och med protein­ betalning samt vårkorn för foderoch öltillverknin­g.

spridningen också, men det lär ju inte vara något problem.

Normalt producerar vi ett överskott av vete inom Sverige som går på export.

Där är det väldigt viktigt att vi har en bra kvalitet av kvarnvete istället för fodervete. På export är det sällan det går att sälja något som ligger under 11,5 procent protein som kvarnvara.

Maltkorn kräver anpassning I maltkorn är det självklart ännu viktigar­e att verkligen hamna rätt i pro­ tein. Hamnar man under 9 procent – vilket var vanligt 2015 – ger ju bara en prisskillnad mellan malt och foder på 30 öre per kilo, hela 2 100 kronor per hektar i intäktsskillnad vid 7 ton skörd per hektar. Hamnar man för lågt finns det också större skörd att hämta med mer kväve, även här ca 500–1000 kilo per hektar. Att gå från 9 till 10,5 procent pro­ tein kräver ca 60 kilo N per hektar. Även här blir nettot snabbt 2–3000 kronor per hektar. Ett år då man hamnar för högt i protein finns det ju förutom prisskillna­ den också en vinst i lägre kvävekostnad om man lyckas anpassa sig. /

Sammanfattning • Det går inte att gödsla efter medelskörd och medelår och tro att man ska pricka rätt kvalitet och få bästa ekonomi. Anpassning gäller!

• Sannolikt stort N-behov 2020 efter den blöta hösten och vintern som minskat möjligheten för marken att leverera kväve.

• Om man odlar en kvarnvetesort är det i allmänhet mycket god ekonomi att sikta på ca 12 % protein.

• Det är viktigt för spannmålspriset i landet att vi producerar­kvalitet för att kunna exportera till vettig­a priser.

• Maltkorn är svåraste grödan att optimera N-givan i, men det är också värt enormt mycket att lyckas.

© Yara • Växtpressen 1/2020

|

13

20 april, 9% vitklöver

Problem med klöverhalten?

– kompletteringsgödsling i vall fungerar

För att kunna optimera blan­d­vallens kvävebehov är det nödvändigt att veta vilken klöverandel man kommer att få i fodret. Men vid gödslingen i mars-april är det väldigt svårt att utifrån utseendet på vallen uppskatta klöverandelen som underlag för rätt N-gödsling. Nya kväveförsök i vall och inventering av praktiska vallars sammansättning visar dock att kompletteringsgödsling när gräset är cirka 20 cm högt går bra med full effekt på skörd.

Av Ingemar Gruvaeus, Yara

D

e senaste tre åren 2017–2019 har en försöksserie inom Sve­ rigeförsöken studerat kväve­ gödsling till blandvallar. Försöken låg i samma fält samtliga tre vallår, men inte på exakt samma plats så att första årets gödsling inte skulle påverka resultatet av andra årets gödsling o.s.v.

Det vi vill lära oss är hur vi ska han­ tera vallen utifrån utseendet på våren det enskilda året. Fälten såddes med vallblandningar med hög avkastnings­ potential innehållande rörsvingel eller

rörsvingelhybrid samt timotej, röd­ klöver och vitklöver. Mindre mängder engelskt rajgräs och ängssvingel före­ kom också. Vallår 1 och 2 redovisades i Växtpressen 1/2019. Här kompletteras även med vallår 3.

25 % klöverandel år 1 Första årets vallar år 2017 avkastade brutto cirka 12 ton ts per hektar för tre skördar vid en standardgödsling på 180 kilo N per hektar uppdelat på 80 + 60 + 40 N till respektive delskörd. Andelen

klöver blev då cirka 25 procent, vilket är ganska högt, d.v.s. 3 ton klöver och 9 ton gräs per hektar (tabell 1). Halva N-givan, 90 kilo N per hektar, gav bara cirka 800 kilo mer klöver, men cirka 1 800 kilo mindre gräs och en lägre proteinhalt.

Högt N-optimum år 2 Det andra året, 2018, drabbades samt­ liga platser av torka och värme vilket resulterade i en låg totalskörd. Särskilt 2:a skörden blev mycket låg eller uteblev helt. Det man dock kunde observera var att klöveravkastningen, som till största del bestod av rödklöver, inte förmådde avkasta speciellt mycket i andraårsval­ len, och den påverkades inte heller av kvävegödslingen, utan hamnade runt 1 300 kilo per hektar.

Trots den förhållandevis blygsamma avkastningen hamnade den optimala kvävegivan, med tanke på foderbristen 2018, på de högsta kvävenivåerna. Detta torra år med låg skörd konkurrerade inte gräset i någon större omfattning med k­lövern och då påverkades inte heller klöverns avkastning av kvävegödsling.

Ökad N-giva ger stor ökning av grässkörden men måttlig minskning av klöver 2017 Vallår 1 2018 Vallår 2 2019 Vallår 3 Total Kväve per kvävegiva delskörd Total skörd Klöver Klöver Gräs Protein Total skörd Klöver Klöver Gräs Protein Total skörd Klöver Klöver Gräs Protein kg/ha kg/ha kg ts/ha % kg ts/ha kg ts/ha % i ts kg ts/ha % kg ts/ha kg ts/ha % i ts kg ts/ha % kg ts/ha kg ts/ha % i ts 0

0+0+0

9 910

53

5 250

4 460

16,5

6 180

20

1 240

4 940

13,2

6 920

22

1 660

5 260

12,2

90

40+30+20

11 270

34

3 830

7 440

14,9

6 960

17

1 180

5 780

14,6

9 220

13

1 280

7 930

12,2

180

80+60+40

12 290

25

3 070

9 220

15,3

7 640

17

1 300

6 340

16,4

10 720

9

990

9 730

12,8

270

120+90+60

12 930

22

2 840

10 090

16,5

8 320

17

1 410

6 910

17,2

11 540

7

850

10 700

13,9

0

Klöver bortsprutad

5 860

8

470

5 390

11,2

5 300

1

50

5 250

12,1

5 730

2

110

5 620

9,2

180

(40+40) +60 +40

12 610

24

3 030

9 580

16,1

7 570

16

1 210

6 360

16,4

10 860

9

1 000

9 860

12,8

Tabell 1. Total bruttoskörd för 3 vallskördar i Sverigeförsökens försöksserie med kvävegödsling och strategi i blandvall. Baserat på resultat från 5 försök, L3-2311. En halvering av kvävegivan vallår 1 (från 180 till 90 kg N per hektar) gav bara 800 kilo mer klöver, men 1 800 kilo mindre gräs (röd ruta). År 3 (blå rutor) hände följande: Vid gödsling med 270 kg N per hektar sjönk klövermängden med 800 kilo per hektar jämfört med ogödslat medan grässkörden ökade med cirka 4 600 kilo per hektar och proteinhalten ökade från 12,2 procent till 13,9 procent i ts.

14

|

© Yara • Växtpressen 1/2020

20 april, 24% vitklöver

Stora värden står på spel för att få rätt mängd och kvalitet på vallen.

Kvävegödslingen är viktig för detta och delade kvävegivor fungerar bra om man bedömer behovet baserat på andel klöver i vallen. Full effekt på skörd och kvalitet går att få så sent som när gräset är cirka 20 cm. Bilderna visar exempel på olika klöver­ halter slutet av april. Foto: SEGES

Hög totalskörd men liten klöver­ skörd år 3 Det tredje vallåret, 2019, gav en hög skördenivå men klövermängden var bara cirka 1 700 kilo per hektar sett över 3 skördar och grässkörden cirka 5 300 kilo per hektar i ej kvävegödslat led. I det högst gödslade ledet, totalt 270 kilo N per hektar, sjönk klövermängden med cirka 800 kilo per hektar medan grässkörden ökade med cirka 5 400 kilo per hektar. Netto ökade alltså skörden med cirka 4 600 kilo och proteinhalten ökade från 12,2 procent till 13,9 pro­ cent i ts (tabell 1).

När klövermängden i vallen är så här låg får vi i princip gödsla som till en gräsvall. Även med högsta kvävegivan ligger vi i underkant för proteinhalt för ett högkvalitativt foder till mjölkkor.

Mängden klöver intressantare När vi använder oss av högavkastande gräs för att öka vallens avkastning följs det naturligtvis av ett ökat kvävebehov för att kunna generera den högre gräs­ avkastningen. Klövermängden minskar då något i kilo per hektar, helt enkelt för att det blir mer gräs som konkurrerar.

Ofta redovisar man klöverhalt och inte, som borde vara mer intressant, klöver­ mängd per hektar. Ökar gräsmängden sjunker ju klöverhalten även om klöver­ mängden är densamma.

Kompletteringsgödsling med kväve fungerar även i vall Kvävegiva kg/ha

Total skörd kg ts/ha

Klöver %

Klöver kg ts/ha

Gräs kg ts/ha

Protein % i ts

0

3 900

9

330

3 570

10,6

40

4 900

6

300

4 600

11,5

80

5 500

6

350

5 150

12,9

120

5 800

6

330

5 470

13,8

0, klöver bortsprutad

3 700

0

0

3 700

8,7

(40+40 delad)

5 550

5

280

5 270

13,1

Svårt att tidigt avgöra klöverhalten En första skörd på 4–5 ton ts med 160 gram råprotein per kilo ts, bortför 102–128 kilo kväve per hektar. Dess­ utom byggs stubb och rötter så även om marken levererar en del måste man räkna med att det behöver gödslas cirka 100– 120 kilo N per hektar till första skörd i en gräsvall eller en äldre blandvall med lite klöver. I detta ingår naturligtvis effek­ tivt mineralkväve från flytgödsel.

Om man har yngre vallar med möjlig­ het att ge cirka 20 procent klöverandel bör det räcka med cirka 70–90 kilo N per hektar till första skörd. Problemet är dock att det är väldigt svårt att avgöra vilken klöverhalt man kommer att få redan vid gödslingen till första skörd.

Ofta mindre klöver än förväntat Yara och Lantmännen har tillsammans under två år, 2018–19, undersökt sam­ mansättningen i 22 praktiska vallar, vallåren 1–3, med högavkastande gräs och klöver. Det som är särskilt slående i

… bara cirka 3 procent” resultaten är att man i de flesta fall haft mycket låg andel baljväxter. Det kan tyckas naturligt i äldre vallar där trafik, rotrötor m.m. sänker klöverproduktionen men det gällde även i de förstaårsvallar vi undersökte. Se exempel i tabell 3.

I SW Mira 21-blandningen ingår rödoch vitklöver samt timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs. Trots 15 procent klöverfrö i blandningen som såddes, var klöverandelen i första skörd i förstaårsvallen bara cirka 3 procent. Även om halten är lite högre i återväxtskördarna får man nog konstatera att klöveranläggningen i vallen inte lyckats. Vad det beror på är svårt att säga, men kon­ kurrens från skyddsgröda och insådda

Tabell 2. Första skörd vallår 3, 5 försök 2019 i Sverige­ försökens försöksserie med kvävegödsling och strategi i blandvall. Sista ledet, led 6 hade en delad kvävegiva till första skörd (40 + 40 N) och gav minst samma skörd och proteinhalt som led 3 med samma totala kvävegiva (80 N) men bara med tidig gödsling till första skörd.

gräs, ogräsbekämpning m.m. kanske kan vara några orsaker.

Om man har ett sådant utgångsläge är det bara att bita i det sura äpplet och gödsla som om det vore en gräsvall för att inte tappa både kvantitet och kvalitet.

Kompletteringskväve fungerar bra Det är i det närmaste omöjligt att avgöra vilken klöverandel man kommer att få i vallen när man gödslar på våren, vid tillväxtens början, för första skörd.

Klövern växer inte förrän vid högre tem­ peratur jämfört med gräset så det tar tid innan man ser hur mycket som finns.

I Sverigeförsökens försöksserie med kväve i blandvall fanns det ett led där vi delade kvävegivan till första skörd i 40 kilo N per hektar vid tillväxtstart och 40 kilo N per hektar som Kalksalpeter cirka 4 veckor före beräknad skörd – vallen var då cirka 20 cm hög. Resulta­ ten indikerar ingen skillnad i avkastning och kvalitet mellan hel eller delad giva.

Det fungerar alltså bra att komplettera med kväve även i vall om man bedömer att behovet finns. Ett sådant tillfälle kan vara om man konstaterar att det inte finns den klövermängd man planerade för. Man kan då komplettera och få full effekt på skörd och kvalitet även så sent som när gräset är cirka 20 cm högt, d.v.s. oftast i slutet av april eller början av maj (tabell 1 och 2). /

Mycket lägre klöverandel i grödan än i sortblandningen % av TS Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 SW Mira 21 fröblandning

Klöver 3 6 9 15

Gräs 96 95 90 85

Tabell 3. Vallår 1, 2018–2019, medel av 4 gårdar i Sjuhäradsbygden.

Sortblandning SW Mira 21.

© Yara • Växtpressen 1/2020

|

15

Yara N-Sensor avancerar i vallen ®

Sida vid sida. Efter att ha skannat med Yara N-Sensor på traktorn med slåttermaskin, flyttas tilldelningsfilerna för kvävegödsling till nästa vallskörd över till traktorn med gödsel­­s­pridaren. Foto: Knud Nissen

Variationen i biomassa i en intensivodlad vall kan vara mycket stor. Yara har under några år utvecklat Yara N-Sensor® för att lantbrukarna med hjälp av styrfiler ska kunna anpassa gödslingen för bästa kvalitet, ekonomi och utnyttjande av kväve. 2019 genomfördes pilotodlingar i Norge och Sverige med bra resultat.

vall jämfört med stråsäd så här finns ett stort värde i att kunna variera kväve­ givan, berättar Knud Nissen på Yara.

Av Hans Jonsson, Cumulus Information

… dubbelt så stor variation i grönmassa…”

V

all är en mycket viktig och ofta intensivt odlad gröda. Den ligger flera år och under en säsong gödslas och skördas den flera gånger vilket skapar en stor variation i fältet. Målet är både hög ts-skörd och en bra kvalitet för mjölkproduktionen.

Med andra ord finns här ett stort incita­

16

|

© Yara • Växtpressen 1/2020

ment för precisionsodling och anpassade kvävegivor för bästa ekonomi och kvali­ tet. För att kunna förse vallodlarna med bra styrmedel testade därför Yara 2019 kvävegödsling i vall med Yara N-Sensor på två gårdar i Sverige.

– Från loggfiler har vi sett en nästan dubbelt så stor variation i grönmassa i

Mycket stor naturlig variation Sedan några år har Yara utvecklat till­ delningsfiler för gräs vilka är applicer­ bara för vallodling. Tilldelnings­filer som

kom väl till pass när man på Fröstorps Mjölk, 4 mil söder om Vara i Väster­ götland, var först ut med att testa teknike­n. Med cirka 600 årskor, och

950 hektar odling varav 400 hektar vall, fanns här alla möjligheter för att lära sig och utvärdera tekniken.

– Ja, jag är ju lite av en tekniknörd.

Vi använder det mesta av teknik och analyser för att optimera odlingen och mjölkproduktionen, och här såg vi att vi kunde ta ett steg till, berättar Emil Karlsson på Fröstorp.

Han går andra året på Lantmästar­ linjen och driver gården med pappa Kjell-Åke och mamma Karin. Fröstorp ligger i ett område som kan betecknas som skogsbygd med i grunden väldigt varierande jordar. Till det kan man lägga en historia av otaliga smågårdar där man historiskt har lagt det mesta av stallgödseln nästan utanför husknuten.

Så här fanns en intressant variation att fånga upp med Yara N-Sensor. Ett exempel är ett av gårdens fält på kartan i figur 1. 20 procent av arealen kan anses som antingen extremt högt eller lågt i biomassa vilket talar sitt tydliga språk om värdet av anpassad gödsling.

Bra flyt i tekniken Hur går det då till? Jo, första kväve­ givan var en ”rak” giva eftersom inga värden fanns att tillgå. Men när vallen slogs inför första skörd samlade Yara N-sensor in data som underlag för en tilldelningskarta. Eftersom systemet ännu inte kan ange en målgiva i vall så satte Emil den till 50 kilo N per hektar som skulle fördelas på fältet. Han var den som fixade teknik och körning 2019 på Fröstorp: – Det gäller att vara observant på r­iktigt svaga områden som till exempel torkbackar och justera för det. Det är inte bara att använda tekniken utan man måste använda sin känsla för växt­ odlingen också, betonar han.

Men det löste sig utan komplikationer.

Kvävegivan kördes och inför tredje skörden så skannades grödan av igen som underlag för den därpå följande kvävegivan. Fröstorp har som mål en biomassaskörd på 11–12 ton ts per hektar samtidigt som en höjning av proteinet med en procentenhet är värt ganska mycket. Tester och provkörning 2019 med Yara N-Sensor får ses som ett första steg mot målet.

– Det är svårt att uttala sig tvärsäkert om hur mycket bättre det blev efter bara ett års körning. Vi kom in i en torr­ period till andra skörden som bitvis blev väldigt dålig… men vi tyckte oss kunna

Stor variation i biomassa – anpassa N-givan med Yara N-Sensor Biomassa kg N/ha 93 84 74 57

andel av fältet, % 8% 29% 28% 24% 11%

Figur 1. Ett av vallfälten på Fröstorp 2019. Karta över biomassa skannad av Yara N-Sensor vid huggning inför 1:a skörden. Loggfilen användes som underlag för tilldelningsfil för N-gödsling till 2:a skörd.

N-innehållet varierade från 57 till 93 kg N/ha. Den procentuella fördelningen av biomassa­ nivåerna är intressant. Cirka 20 % av arealen hade antingen ett mycket högt eller mycket lågt värde. Läge för anpassning av N-givan!

se jämnare bestånd och jämnare kvalitet i 3:e skörden tack vare anpassningen av kvävegivan, kommenterar Emil.

Erfarenheterna från pilotgårdarna i Norge och Sverige 2019 är enligt Knud Nissen klart positiva. Tekniken

Erfarenheterna från pilotgårdarna klart positiva” kommer att erbjudas av maskinstationer bland annat på Öland och utvecklingen kommer att fortsätta. Och på Fröstorp kommer man att köra på: – Det är faktiskt vår första Yara N-Sensor och det känns mycket bra. Vi fortsätter helt klart med tekniken och ser fram emot att lära oss efterhand att utnyttja den så bra som möjligt. Det kommer att bli värdefullt för ekono­ min i mjölkproduktionen, avslutar Emil Karlsson på Fröstorps Mjölk. /

Emil Karlsson, Fröstorp som testade Yara N-Sensor i vall 2019. Han är nöjd med tekniken och kommer att fortsätta att använda den 2020. Foto: Emelie Persson

© Yara • Växtpressen 1/2020

|

17

SamZoner

– skyddar vattenmiljön och bidrar till biologisk mångfald Att odla SamZoner är ett smart sätt att kombinera flera positiva egenskaper för produktion och att kunna göra stor nytta på en liten yta. Vid rätt placering och uppbyggnad av SamZonen kan den skydda mot ytavrinning av fosfor samtidigt som man gynnar nytto­ insekter och fältfåglar.

Av Helena Elmquist, Odling i Balans

D

et går att kombinera en resurs­ effektiv produktion med miljö­ hänsyn. En anpassad och balanserad gödselgiva är grunden för detta. Genom att anlägga en skyddszon vid åar, vattendrag och runt fältbrunna­r – där det finns risk för ytavrinning av partiklar - kan man ytterligare skapa ett skydd mot förluster av växtnäring.

Fosfor kan förloras både via ytavrin­ ning med partiklar eller som löst fosfor med markvattnet. Skyddszonen förhin­ drar vattenflödet och lösta partiklar kan sedimentera på fältet istället för att föras

Örtzon med gräs Detta är ett exempel på en blanding som gynnar naturliga fiender, pollinerare, fältfåglar, och samtidigt skyddar vattendrag. Utädesmängd per hektar.

Rödklöver, tidig, 0,5 kg Rödklöver, sen, 0,5 kg Vitklöver, 1 kg Käringtand, 1 kg Gul sötväppling, 1 kg

18

|

Kummin, 1 kg Cikroia, 1 kg Ängssvingel, 2,5 kg Rödsvingel, 2,5 kg Honunsört, 5 kg

© Yara • Växtpressen 1/2020

Håkan och Gunnel Wahlstedt på Hidinge gård ser att SamZoner löser många problem på en liten yta genom att både skydda vatten och gynna nyttoinsekter m.m.

Foto: Helena Elmquist. ut i vattendraget. Genom att välja att odla både blommor och gräs på dessa ytor gynnas även nyttoinsekter.

SamZoner – ett innovationsprojekt Samzonsprojektet är ett fyraårigt innova­ tionsprojekt med finansiering via EIP-agri landsbygdsprogrammet. Medverkande i projektet är bland annat Yara, Lant­ männen, Hushållningssällskapet och SLU. SamZoner har provats under två år på Odling i Balans gårdar och vi kan nu summera våra erfarenheter. Även blommor förhindrar ytavrinning Gräsbevuxna kantzoner är inget nytt och många har anlagt sådana längs vatten­dragen. Det nya är att kombinera skydd mot ytavrinning med att gynna nyttoinsekter och biologisk mångfald.

Ny forskning visar att inte bara gräs skyddar mot ytavrinning. Blommor och örter i olika blandningar kan också stoppa ytavrinning av näringsrikt vatten och förhindra yterosion.

Det viktigaste är att marken är täckt

av en gröda och att det finns växtlighet under större delen av året. En kom­ bination av gräs och örter kan också vara fördelaktig, beroende på vad som växer bäst ett enskilt år. Inom projektet har vi testat en blandning som vi kallar ”Örtzon med gräs” och en som heter ”Örtzon”. Dessa två fungerar både som skydd mot ytavrinning och gynnar samtidigt pollinerare och andra nytto­ insekter.

SamZoner skyddar mot fosfor­ förluster Förluster av fosfor kan leda till övergöd­ ning. Faktorer som påverkar eventuella förluster är: jordart, markens struktur, grundstatus vad gäller fosfor, gödsling, markens lutning, vattnets förmåga att infiltrera vid nederbörd etc. Löst fosfor kan förloras via makroporer och struk­ turkalkning kan vara en metod som fungerar på lerjordar för att minska den risken. Fosforförluster via partiklar kan motverkas genom att underlätta dräne­ ring och skydda mot ytavrinning. Sam­ Zoner som skydd mot fosforförluster

Här på Wiggeby gård vill vi i framtiden se blommor insprängda i kantzonen.

Foto: Helena Elmquist.

bör placeras där det finns stor risk för ytavrinning.

Lantbrukarna kan sina riskområden Odling i Balans visade i ett projekt till­ sammans med forskaren Faruk Djodjic att lantbrukare själva kan identifiera riskområden från vilka fosfor kan förlo­ ras via ytavrinning. Det visade sig att de områden som lantbrukarna markerade som lämpliga var nästan identiska med de områden som avancerade fosfor­ förlustmodeller kunde plocka fram via datorsimuleringar.

Enligt Faruk Djodjic sker fosfor­

…tillåtet att putsa en träda till och med sista mars” förluster under kort tid, oftast från en liten yta. På just sådana områden är det lämpligt att anlägga en SamZon. I framtiden är det viktigt att vi fokuserar på var vi lägger skyddszoner vid vatten­

SamZon vid ett vattendrag på Malma gård vid Kinnekulle i Västergötland. Foto: Helena Elmquist.

drag. Vi har historiskt inte alltid etable­ rat dessa på de mest optimala platserna.

Projektet har framställt en önskan om flexiblare regler och bedömningar till Jordbruksverket med ett större egen­ ansvar hos lantbrukaren om bredd, placering och skötsel av SamZoner.

Jordbruksverket har nyligen meddelat en ändring i regelverket, så att det nu är tillåtet att putsa en träda till och med sista mars. Den ändringen är mycket positiv eftersom den gynnar fältfåglar och underlättar skötseln, så man kan hålla ogräsen i schack.

SamZoner skyddar vatten, gynnar biologisk mångfald Genom att odla SamZoner på en liten yta uppnår lantbrukaren flera syften. Ett exempel är odling av olika blandningar intill varandra i ett s.k. Sandwichkoncept.

– Då kan jag gynna både nyttoinsek­ ter och fältfåglar samtidigt som jag får en skyddande yta invid vattendrag eller fältbrunnar, berättar Håkan Wahlstedt ordförande i Odling i Balans.

Nu när vi har samlat på oss mycket praktiska erfarenheter av testerna på gårdarna och börjar summera vad vi vet,

framkommer ett helt nytt tänk som kan göra nytta i alla produktionssystem. Med SamZoner får vi kvalitativ mångfald på en liten yta, samtidigt som vi fortfarande kan få en hög skörd på fältet.

– Vi skyddar också effektivt vatten­ drag mot såväl växtnäringsförluster som växtskyddsmedel och gynnar nyttodjur.

Dessutom är zonerna vackra inslag i jordbrukslandskapet, som uppskattas av många, avslutar Håkan Wahlstedt. /

Projekt SamZoner Odling i Balans, tillsammans med ett antal aktörer i lantbruksbranschen, driver projektet SamZoner. Det syftar till mångfunktionalitet enligt konceptet skydda och främja, produktion och miljö. Vi odlar örter och blommor för mångfald, skydd av vatten, fler pollinerare, nyttodjur, fältvilt etc. Ett 30-tal funktioner har identifierats. Ute på pilotgårdarna testades olika blandningar 2018 och 2019.

På Odling i Balans hemsida www.odlingibalans.com kan du läsa mer om SamZon-projektet.

SamZoner: mångfunktionalitet för att skydda och främja Odling i Balans sår SamZoner för att öka den biologiska mångfalden och skydda vår natur. Genom att odla remsor med örter och gräs som ger både föda och husrum åt insekter kan man öka antalet vilda pollinerare och fältfåglar. En smart kombination av remsor med olika arter gör att man kan få flera funktioner. Bilderna illustrerar att SamZonerna både kan skydda miljön och främja insekter, fåglar, fältvilt m.m.

© Yara • Växtpressen 1/2020

|

19

YaraMila Raps sänker vårens N-behov i höstraps ®

Yara och Väderstad har en gemensam demonstration på tävlingsfältet där Rapsmästaren 2020 avhålls. Den visar att samma N-giva på hösten kan sänka N-givan på våren med 40 kilo N per hektar om man väljer YaraMila® Raps framför Sulfan®.

Av Carl-Magnus Olsson, Yara

100 N/ha

141 N/ha

159 N/ha

Alla parceller i Yaras och Väderstads demo fick 60 N per hektar. Längst t.v. YaraMila Raps radmyllad vid sådd och längst t.h. samma produkt men bredspridd före sådd. I mitten Sulfan radmyllad vid sådd. Det var stor skillnad i biomassa vid klippning och vägning, så vid förväntad avkastning 5 ton per hektar och mineralisering på 25 kilo N per hektar, skiljer det mycket på vårkvävebehovet mellan leden.

Rapsdagen livesänds den 22 april 2020 Den 22 april är det dags för den stora Rapsdagen – boka in dagen redan nu. Det går inte att besöka fältet den dagen men den kommer att livesändas – troligtvis på SFOs Facebook-sida. Håll dig uppdaterade på SSFO hemsida eller på SFOs Facebook. Välkommen!

20

|

© Yara • Växtpressen 1/2020

V

i har goda förutsättningar för höstrapsodling i Sverige. Det bekräftas av att både areal och avkastning har ökat de senaste åren.

Skördenivån ligger högt jämfört med övriga Europa, och odlingssäsongen 2019 var det inte ovanligt med skördar runt 6 ton per hektar.

Ny vinnare koras 2020 Intresset för höstraps är därför onekli­

gen stort, och rapsen är en viktig gröda i växtföljden. Den bidrar med ett stort ekonomiskt värde, förutom att vara ett ofta välkommet avbrott i stråsädes­ dominerade växtföljder.

Säsongen 2015/2016 genomförde­s tävlingen Rapsmästaren utanför Helsing­borg och vinnaren uppnådde 6570 kilo per hektar. Nu är det dags att åter utse en ny vinnare i Rapsmästaren 2020. Förhoppningsvis sker det med

ny rekordskörd som sätter Sverige på kartan som landet Rapsmästare. Raps­ tävlingen 2020 genomförs hos Ebbe Persson på Egonsborg som ligger strax utanför Trelleborg i Skåne.

Foto: Hans Jonsson

Beståndstäthet i demo Ett stenkast från tävlingsplanen har Yara tillsammans med Väderstad en demoodling. Tanken med demo­odlingen är att skapa olika plant­bestånd genom gödsling och såteknik på hösten. Hur olika beståndstäthet från hösten kan påverka vårens kvävebehov är några delar vi vill demonstrera. I demo­ odlingen använder Väderstad sin Tempo-såmaskin som med 50 cm rad­ avstånd för höstrapsen också placerar mineralgödseln 5 cm från utsädet.

Kombination med N Den 21 augusti sådde vi fyra led: tre led med Temposådd (15, 30 och 60 frön per kvadratmeter) och i det 4:e ledet använde vi försökssvärdens Väder­ stad kombisåmaskin med 60 frön per kvadra­tmeter. Varje ”utsädesled” är sedan delat i två gödslingsled: Yara­ Mila Raps respektive Sulfan med 60 kilo N per hektar vid sådd. För att kunna demonstrera placeringseffekten av göd­ seln tillförde vi också ett extra led med 30 frön per kvadratmeter, men med bredspridning av 60 kilo N per hektar som YaraMila Raps före sådd.

… YaraMila Raps var kraftigare och hade ett bättre rotsystem” Hösten visade skillnader I samband med en fältvandring i början av oktober 2019 visades demoodlingen med olika utsädesmängder och gödsel­ medel. I fält kunde vi notera skillnader mellan Sulfan och YaraMila Raps (se foton). Plantor gödslade med YaraMila Raps var kraftigare och hade ett bättre rotsystem. I demofältet syntes även för­ delen av kombisådd jämfört med bred­ spridd mineralgödsel före sådd.

Klippning bekräftade synintryck För att bestämma vårens kvävebehov klipptes och vägdes rapsens grönmassa i samtliga demoled den 30 oktober. De

Kan nå 7 ton raps per hektar Albin Gunnarson, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare, är tävlingsledare för Rapsmästaren 2020. Han bedömde att utgångsläget för tävlingen var mycket bra efter vårvintern.

– I dagsläget finns ingen utvintring av plantor, utan det är gröna och fina blad i alla led, konstaterar han.

Intresset har varit stort kring tävlingen, och många lag har varit otåliga att komma igång med vårens insatser. Tävlingsfältet har historiskt sett höga rapsskördar och enligt Albin är det inte osannolikt att flera lag når 7 ton per hektar. Skillnaderna mellan leden är idag synbara, men det är alltid svårt att skörda en parcell med ögat.

– Utveckling i de olika bestånden och lagens insatser blir spännande att följa under våren, säger Albin Gunnarson.

synliga skillnader vi såg i samband med fältvandringen den 3 oktober 2019 bekräftades med resultat från Kväve­ vågen – ett beräkningsverktyg som finns att använda på Svensk Raps hemsida.

Utgår vi från leden med 30 plantor per kvadratmeter nådde 60 N per hektar med YaraMila Raps högst biomassa (se tabell). Lägst biomassa hade vi i det led där gödseln bredspreds före sådd. I detta led tog det längre tid innan växtnärings­ upptaget påbörjades, och det gav sämre tillväxt. Tidigare fältförsök visar att en kraftig raps på hösten har ett lägre kvä­ vebehov på våren jämfört med svagare raps. Detta återspeglas i demoodlingen

där rapsen, höstgödslad med YaraMila Raps, har ca 40 kilo lägre kvävebehov på våren jämfört med ledet som tillför­ des Sulfan.

Grundlägg med YaraMila Raps Plantantalet är en viktig faktor för att grundlägga en hög skörd. Med växt­ näring kan vi sedan förbättra över­ vintringen hos höstrapsen och redan från sådd skapa ett bestånd som står rustat inför optimalt kväveupptag på hösten och därefter bättre klara vin­ terns påfrestningar. Med YaraMila Raps är det möjligt att säkra rapsens höga avkastning redan från början. /

Lägst N-behov med YaraMila Raps Led

Grönmassevikt Totalt N-behov (kg/m2) vår (kg N/ha)

60 N/ha kombisådd YaraMila Raps

2,20

100

60 N/ha kombisådd Sulfan

1,55

141

60 N/ha bredspridd före sådd YaraMila Raps

1,25

159

I tabellen sammanfattas grönmassevikt och totalt N-behov vår enligt Kväve­vågen i de tre led som etablerades med 30 frön per kvadratmeter.

© Yara • Växtpressen 1/2020

|

21

Valutakursen viktig men svårfångad Gödselmarknaden är en dollarmarknad där dollar­ kursen har stor betydelse för gödselpriset både globalt och i Sverige. Men det är inte vad som reellt händer i ekonomin som styr valutorna utan vad marknadens aktörer agerar på.

Dollarkursen har stor betydelse Eftersom gödselmarkanden är en dollar­ marknad kommer dollarkursen under 2020 att ha stor betydelse för gödselpri­ set både globalt och i Sverige. Handels­ avtalet mellan Kina och USA, samt en stabil inhemsk situation i USA gör att experterna tror på en stabil dollarkurs.

De positiva tongångarna i USA, under­ byggs av att arbetslösheten i landet är den lägsta på 50 år.

Den svenska kronans styrka mot dollar­n är dock mer öppen och med den oro som finns omkring oss både i Europa och Kina är utvecklingen på valutakur­ ser något av det svåraste att förutse där

Av Hans Larsson, Yara

U

nder första delen av gödsel­ året 2019–20 var gödsel­ priserna ganska stabila, vilket till stor del berodde på att sänkningen av ureapriset kompenserades av en dyrare dollar. När så den svenska kronan stärktes fick vi en prisanpass­ ning som i januari 2020 resulterade i en prissänkning. Frågor som nu hänger i luften är: vad händer med gödselpriset fram­över på den svenska och globala marknaden? Vilka faktorer kan påverka p­risutvecklingen?

Det finns goda möjligheter att en rätt gödslad gröda med bra kvalitet kan bli riktigt lönsam för svensk spannmåls­handel 2020. En brasklapp i sammanhanget är att vintern 19/20 påminner om starten på odlingsåret 2015. Hög nederbörd och låga restkvävemängder i marken gjorde det året att kvaliteten på spannmålen blev lägre. Vi står inför något som pekar på samma håll när det gäller gödselbehovet, men med andra förutsättningar på spannmålsmarknaden.

Varierande euro- och dollarkurser påverkar ekonomin 11,00 10,50

SEK

10,00 9,50 9,00 8,50 8,00

vecka 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 18/19 Euro

19/20 Euro

18/19 USD

Utveckling och jämförelse av euro- och dollarkursen vintern 18/19 och vintern 19/20.

22

|

© Yara • Växtpressen 1/2020

19/20 USD

… svenska kronan tappar i värde” förväntningar om framtiden spelar stor roll för växelkursen. Om många mark­ nadsaktörer till exempel börjar se mer pessimistiskt på den svenska ekonomiska utvecklingen, kan detta leda till en sva­ gare krona, eftersom man då ser fram­ för sig en mer expansiv penningpolitik.

Riskklimatet tyngs också av händelse­ utvecklingen av coronaviruset och antale­t smittade. Situationen är sådan just nu att räntor förs nedåt, och den svenska kronan tappar i värde.

Det gäller att gissa vad de andra ska göra Denna komplexa situation påverkar naturligtvis valutamarknadens aktöre­r som ofta går i lämmeltåg. De rusar först åt ena hållet och vänder sedan och rusar åt det andra. Orsaken är att det som styr en valutaspekulation inte är vad som reellt händer i ekonomin, utan vad marknadens aktörer agerar på och vad andra tror ska hända i ekonomin.

För att förstå det här spelet gäller det att gissa vad andra ska göra. Spelet går

alltså ut på att köpa och sälja på giss­ ningar om vad andra kommer att göra.

Det är samma princip som styr börs­ spekulationen, men valutamarknaden är betydligt större och har dessutom en mer direkt politisk effekt. Just nu vågar ingen expert riktig uttala sig om vart det pekar, vilket gör det än mer oroligt.

Vågar vi tro på en stärkt svensk krona mot dollarn respektive euron när oron lagt sig, och när händer det i så fall? Det vi vet just nu är att dollarkursen är cirka 8 procent starkare än i fjol vilket driver gödselpriserna uppåt (diagram).

Troligtvis ökad efterfrågan på gödsel Den gödslingssäsong som vi närmar oss kommer troligen att skapa en ökad efterfrågan i Europa, då behove­t

… råder det balans mellan produktion och förbrukning” av gödsel inför vårbruket på många håll inte ännu är tillgodosett. Ökad e­fterfrågan driver priset uppåt och vi har sett en prisökning under början av 2020. När behovet sjunker framåt maj kommer troligen priset att sjunka.

Just nu är det god tillgång på urea, men ovissheten i världen gör det svårt att sia om det blir underskotts- eller överskottsmarknad. Över tid råder det balans mellan produktion och förbruk­ ning då produktionen kan ökas eller minskas eftersom Kina ökar eller mins­ kar exporten beroende på situationen. Överlag fina grödor efter vintern Om vi tittar på spannmålsmarknaden så var det under hösten 2019 god efterfrå­ gan på export av spannmål från bland annat Sverige till norra Afrika, fram­ förallt till Egypten och Algeriet. Export­ trycket från Ryssland var högt, men har avtagit under vintern. För Europas del ser grödorna överlag bra ut efter en mild vinter. Det som kanske kan påverka priset är en låg andel höstsådd i Frank­ rike och Tyskland.

Till skillnad mot mineralgödsel så är just nu prisnivån på spannmål stabil och bortsett från coronaviruset finns det inte så mycket att oroas över. Med denna situation finns det goda möjligheter att

en rätt gödslad gröda med bra kvalitet kan bli riktigt lönsam för svensk spann­ målshandel. En brasklapp i samman­ hanget är att vintern 19/20 påminner om starten på odlingsåret 2015. Hög nederbörd och låga rest­kvävemängder i marken gjorde det året att kvaliteten på spannmålen blev lägre. Troligen kostade detta det svenska lantbruket 250 miljo­ ner kronor.

Nu står vi inför något som pekar på samma håll när det gäller gödsel­ behovet, men med andra förutsättningar på spannmålsmarknaden. I januari steg spannmålspriserna med 3 procent och är nu de högsta sedan maj 2018. Progno­ serna pekar på att spannmålsskörden i världen 2019 blir 2 715 miljoner ton, vilket är 62 miljoner ton mer än 2018 och 12 miljoner ton mer än det tidigare rekordåret 2017. Lagren av spannmål förväntas minska med 5 miljoner ton till 863 miljoner ton (tabell).

Tankar kring första halvåret 2020 Om man ser kortsiktigt på marknader, valutor och prisnivåer blir det knepigt att pricka rätt med inköp av mineralgöd­ sel. Men om vi lyfter blicken och ser på längre horisont och tar historiken i beak­ tande, så kommer man troligen att träffa mest rätt. Vi vet av tradition att priskur­ van är stigande under gödselåret. Vi vet också att god odlingsekonomi bygger på mer än mineralgödselpriset, nämligen bästa möjliga växtnäringsbalans. Är du osäker på ditt kvävebehov eller PK-balans hjälper vi dig gärna genom

Uttalande av experter kring valutakurser Källa Omni.se

Under hösten 2019 stärktes kronan rejält mot dollarn. Den amerikanska valutan stod i 9:96 SEK i oktober, men när valutahandeln tog helgledigt den 1 november stod dollarn i stället i 9:49.

Ett liknande mönster kunde skönjas när man jämförde euron och kronan. I oktober var eurons toppnotering 10:92 SEK, första dagen i november stod den i 10:43.

– Det var ett litet kronrally på slutet, säger Danske Banks strateg Maria Landeborn i Placerapodden.

Det kan ligga ytterligare kronförstärkning i korten 2020. I slutet av 2020 kommer en dollar kosta 9:34 SEK, spår Handelsbanken medan Swedbank tror på en dollar i 9:38 SEK. SEB är ännu mer positiv och spår en kronförstärkning mot både euron och dollarn.

Efter detta uttalande har vi sett den svagaste kronkursen sedan 2009 gentemot euron. Den svenska kronan höll emot under inledningen av coronafallet, men den senaste tiden har det varit raka vägen nedåt. Efter förnyade fall den 31 mars och med massiv dollarstyrka nådde växelkursen mot den amerikanska valutan 10 kronor. Det är den svagaste nivån för kronan mot dollarn sedan 2002.

verktyg och råd just för dig, så att du kan pricka så rätt som mjöligt. Du hittar dem enklast på vår hemsida, Yara.se /

Hyfsat stabil spannmålsbalans de senaste åren

Produktion Vete Foderspannmål Ris Konsumtion/användning Vete Foderspannmål Ris Utgående lager Vete Foderspannmål Ris

2017/2018 2 703 760 1 435 508 2 656 738 1 413 505 882 284 422 176

2018/20191 2 653 732 1 406 515 2 682 748 1 426 509 868 271 414 184

2019/20202 2 715 763 1 439 512 2 714 759 1 439 516 863 275 408 181

2019/2020 jämfört med 2018/2019, % +2 +4 +2 -1 +1 +1 +1 +1 -1 +1 -1 -2

Global spannmålsbalans, miljoner ton. 1) Uppskattning för 2018/2019; 2) Prognos för 2019/2020. Källa: FAO

© Yara • Växtpressen 1/2020

|

23

Yara AB Box 4505 203 20 Malmö

Litet men ack så viktigt.

Inte minst för din ekonomi.

Agronom Carl-Magnus Olsson, en i teamet av växtnäringsexperter på Yara.

Läs mer på: yara.se/vaxtnaring Att bruka vår jord ställer allt högre krav på dig som odlar den. Skördarna måste skapas med omsorg, eftertanke och kunskap. Dels för att få bästa möjliga odlingsekonomi efter årets förutsättningar, dels för att odlingen ska ske på ett hållbart sätt med minsta möjliga störning på omgivande miljö.

Vi på Yara bidrar till din odling med högkvalitativa produkter, aktuella underlag för dina beslut och moderna hjälpmedel för växtnäringsstyrning. Allt för att du skall hitta dina fälts gödslingsoptimum. Vårt mål är att din odlingsekonomi skall bli så bra som möjligt med minimal inverkan på omgivande miljöer.

Yara gratulerar vinnaren i Julkalendern 2019 David Flod, Tingsryd med 3 säckar Kalksalpeter!

Intresserad av mer information?

Gå in på vår hemsida yara.se/vaxtnaring och prenumerera på våra nyhetsbrev. Där hittar du också intressant läsning om växtnäring och information om våra produkter.

Kvalitet som sprider sig.