Växtpressen nr 1, mars 2015

Växtpressen Nr 1 • mars 2015 • Årgång 44

Bästa N-givan i maltkorn sid 3–5

Höstveteskörden kan byggas på olika sätt sid 8–11 Utnyttja grödans potential med YaraVita Gramitrel sid 14–15

LEDAREN

Våga ta ut svängarna!

2014 blev precis som 2012 ett år med hög skördepotential i stråsäden. Många lantbrukare lyckades också bärga stora skördar, men liksom för två år sedan var det mycket spannmål som levererades med låga proteinhalter. Det betyder att skörden hade kunnat vara ännu större. Många odlare förlorade pengar på att inte gödsla tillräckligt mycket – framförallt i tappad skörd, men också i för dålig kvalitet. Potentialen blev helt enkelt inte utnyttjad.

om att det går att höja skörden med upp emot 1,5 ton även vid relativt sen komplettering, faller argumentet platt till marken. Höstvetet bygger först och främst in kvävet i en ökad skörd. Inte förrän skördepotentialen är fylld, går kvävet till en ökad proteinhalt. Stär­ kelsehalten kan förvisso minska något, men för totalekonomin är det även i foder och stärkelsevete mest lönsamt att sträva efter en hög skörd.

En del säger uppgivet ”jag kan ändå inte påverka vädret”. Naturligtvis kan vi inte förutsäga vädret perfekt. Men vi kan anpassa åtgärderna efter de förutsättningar som råder när besluten fattas.

En sak är säker – om målet är att uppnå hög skörd och bästa möjliga ekonomi kan man inte snåla. Det gäller att med förnuft våga satsa på sin gröda. För att kunna det krävs förståelse för hur grödorna växer och när växtnäringen behöver komma grödan tillgodo. Vi måste vilja lära oss mer om bestånd, skörde­ parametrar, kritiska reduktionsfaser och sen kompletteringsgödsling. På sidan 8–11 påminner vi därför om gammal k­unskap kring beståndsupp­ byggnad och när kvävet behöver vara t­illgängligt för att a­nläggnings- och framförallt r­eduktionsfaserna ska påverkas.

”Jag odlar bara foder- och stärkelsevete”, säger andra. Men med kunskap

Först när vi lärt oss hantera varia­ tionen mellan år och fält, kan vi

I detta nummer av Växtpressen skriver vi därför mycket om N-optimering. Det är enkelt i teorin och när man har facit i hand. Men det är inte lätt att veta om man ska gasa eller bromsa, varken på våren eller senare under säsongen. Det kräver framförallt att man lägger energi och tid på att följa grödorna och sedan gödslar efter årets förutsättningar.

uppnå bästa odlingsekonomi. När året är gynnsamt – och tillfälle bjuds – gäller det att våga ta ut svängarna och faktiskt gödsla mer. När skörde­ potentialen inte finns ska man hålla igen. Självklart kommer vi fortsatt att m­isslyckas ibland, men även det leder till ökad kunskap och erfarenhet som ger u­tdelning kommande odlingsår.

Gunilla Frostgård Chefsagronom

VÄXTPRESSEN NR 1 • MARS 2015 • ÅRGÅNG 44

INNEHÅLL Historielektion avgör bäst N-givan i maltkorn

3

Utnyttja grödans potential med YaraVita Gramitrel

14

Viktigt med koll på spridare och gödsel

6

Följ Yara N-Sensor på Facebook

15

Beställ egna spridarbackar

7

Höstvetet är flexibelt – skörden kan byggas på olika sätt

Lönsammare komplettering i potatis

16

8

Yara tar greppet om luftföroreningarna

20

Dyr dollar driver gödselpriset

22

8 steg för rätt N-giva

2

|

© Yara • Växtpressen 1/2015

12

©Yara AB Box 516, 261 24 Landskrona Tel: 0418-761 00 Fax: 0418-583 46 E-post: yara.sverige@yara.com Hemdsida: www.yara.se Redaktör: Inger Hyltén-Cavallius Redaktionskommitté: Gunilla Frostgård, Mogens Erlingson, Inger Hyltén-Cavallius, Hans Jonsson, www.hansjonsson.se, Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout: Charlotta Behrens, Lime AB Tryck: Norra Skåne Offset Tryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 14001.

ISSN 0346-4989 Omslagsfoto: Yara

Historielektion avgör bäst N-givan i maltkorn Markens N-leverans har stor påverkan på optimal N-giva i maltkorn. Därför är en egen lektion med skördarnas och proteinhalternas historia på gården den bästa vägledningen inför vårens gödsling i maltkorn för den som inte har en Yara NSensor. Den som anpassar N-givan till året genom att dela den och sedan komplettera eller avstå, prickar oftare rätt.

O

dling av maltkorn innebär att en hel del kvalitetskrav måste uppfyllas. Proteinhalt mellan 9,5 och 11,5 procent är ett av dem.

Man kan tycka att det inte borde vara något problem att träffa rätt protein­ halt med ett så stort godkänt intervall.

Om vi siktar på 10,5 procent som mål är ”gödslingsfönstret”

Av Ingemar Gruvaeus, Yara

Optimal kvävegiva till maltkorn hänger mest samman med hur mycket kväve som marken levererar. En djupdykning i gamla avräk­ningar för att studera proteinhalterna i tidigare maltkornskördar ger därför den bästa vägledningen inför vårbruket. Foto: Jens Blomquist © Yara • Växtpressen 1/2015

|

3

Stor variation i tid och rum

2011

2012

2013

Figur 1. Proteinhaltens variation i maltkorn under åren 2011–2013 för inleveranser till Lantmännen mellan 1 augusti och 30 december respektive år.

Variationen mellan år och mellan områden är mycket stor. Källa: Lantmännen

Op#mal kvävegiva #ll maltkorn 2013-­‐2014, L3-­‐2291, 11 försök

Op#mal N-­‐giva, kg/ha Op#mal N-­‐giva, kg/ha Optimal N-giva, kg/ha

N-optimum avgörs 180 av160 markens Op#mal kN-leverans vävegiva #ll maltkorn 140

Optimal 120 180 180 100

2013-­‐2014, L3-­‐2291, 11 försök = -­‐0,0013x + 113,24 kvävegiva till maltkorn i relation till skörd vidy optimum R² = 0,00145

160 160 80 140 140 60

y = -­‐0,0013x + 113,24 R² = 0,00145

120 120 40 100 100 20

80 800 60 60 0 40 40

2000

0

0

Figur 2

6000

8000

10000

12000

Skörd vid op#mum, kg/ha

20 20 0 0

4000

2000

4000

2000

4000

6000

8000

6000 8000 Skörd vid optimum, kg/ha

10000

10000

Op#mal kvävegiva #ll maltkorn Skörd vid op#mum, kg/ha

12000

12000

2013-­‐2014, L3-­‐2291, Optimal kvävegiva till maltkorn relation11 tillförsök markens N-leverans 160 160 140 140 120 120 180 100 100

Optimal N-giva, kg/ha

Op#mal N-­‐giva, kg/ha Op#mal N-­‐giva, kg/ha

180 180

Op#mal kvävegiva #ll maltkorn 2013-­‐2014, L3-­‐2291, 11 försök

160 80 80 140 60 60

y = -­‐1,804x + 196,54 R² = 0,87124

y = -­‐1,804x + 196,54 R² = 0,87124

120 40 40 100 20 20

80 0 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 60 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Kväveskörd i ogödslad ruta, kg/ha Figur 3 40 20

Kväveskörd i ogödslad ruta, kg/ha

Figur 2 och 3. Sambandet mellan skördens storlek och optimal gödsling är mycket dåligt enligt figur 2. Däremot 0 förklarar markens kväveleverans på det e­nskilda fältet optimal gödslingsnivå mycket bra enligt figur 3.

0 10 20 40 50 60 70 80 90 11 försök i serien L3-2291, Sverigeförsöken år30 2013–2014.

Försöken som låg spridda över landet finansieradesi oavgödslad Sverigeförsöken, och Yara. Gå gärna in på Kväveskörd ruta, Jordbruksverket kg/ha www.sverigeforsoken.nu och titta på resultaten. Försöken låg på kreaturslösa gårdar med fastmarksjord och hade stråsäd som förfrukt.

4

|

© Yara • Växtpressen 1/2015

plus/minus ca 30 kilo N per hektar om man ser på hur proteinhalten förändras med ökad kvävegödsling i försöken.

Med dagens sortmaterial behöver vi heller inte gödsla mer för att få optimal skörd. Ur kvävegödslingssynpunkt är det egentligen ingen skillnad mellan att odla korn till foder eller korn till malt idag, så länge man inte betalar för proteinhalten i foderkorn. Vi har optimal skörd vid proteinhalt runt 10,5 procent. Trots detta återkommer ständigt problemet med att pricka rätt N-giva i maltkornet.

Svårt att gödsla rätt Tittar man på hur inleveranserna till handeln har sett ut de senaste åren verkar det vara riktigt svårt att gödsla rätt. Som framgår av kartorna för åren 2011–2013 var det stora variationer i proteinhalt mellan områden inom landet, men också mellan åren inom samma område (figur 1). Exempelvis låg Västergötland och Dalsland lågt alla år, men katastrofalt lågt 2012. Nord­ västra Skåne drog också åt det alltför låga hållet, medan Uppland och delar av Västmanland låg för högt 2011 och mera lagom de andra åren. Kartorna visar medeltal för områden och om man går in och tittar på enskilda l­everanser ökar variationen ytterligare.

Oftare låg proteinhalt Förr ansågs det normalt vara ett problem i maltkornsodling att man

lätt hamnade för högt i proteinhalt.

Numera verkar det vara ett lika stort problem att man hamnar för lågt. Vad det beror på kan man bara spekulera i, men dagens sortmaterial, där skörden är nästan lika hög som i foderkorn, är säkert en orsak. En annan är det tidiga vårbruket under flera av de senare åren, som också gör att proteinhalten blir lägre. Tidig sådd gör det lättare att ta en hög skörd, men vi binder också in större kvävemängd i grödan som sedan inte kan utnyttjas till skörd och protei­n. Med tidig sådd ökar också risken för kväveförluster om vi får regn på lite tätare lerjordar, innan kväve- och vattenupptag kommit igång ordentligt.

Markens N-leverans avgör Vad är då en optimal kvävegödsling i maltkorn? Svaret de senaste två åren, 2013 och 2014, går att söka i försöks­ serien L3-2291 – Kvävestrategi till maltkorn. Resultaten visar tydligt att det är mycket stor variation i optima­l kvävegiva mellan olika platser.

Försöken visar också att det är mark­ ens kväveleverans som är det allra viktigaste för gödslingsbehovet – inte avkastningens storlek (figur 2 och 3).

Man kan därför inte bara gödsla på samma sätt som grannen och förvänta sig att få samma resultat. Grund­ förutsättningarna är olika. Sedan kommer årsmånen ovanpå – alltså variationen mellan åren. Får vi högre skörd än normalt? Finns det risk att vi haft kväveförluster?

Komplettera i DC 31 Den egna odlingshistorien ger en god vägledning. Det kan vara helt rätt att lägga 160 kilo N eller högre till malt­ korn på en jord som levererar lite kväve ett år med tidig sådd och gynnsam vår med god skörd på gång. Samtidigt

kan en annan plats som levererar mer kväve, ge samma skörd med 60 kilo N per hektar.

Hur kan vi då göra för att komma rätt? Som vi ser det måste man gå på sin egen odlingshistoria med de proteinhalter man haft tidigare år. Lägg en giva som ligger lite i underkant vid sådd, framförallt om sådden försenas.

Om utvecklingen sedan är gynnsam och skörden ser ut att bli bra, kan man komplettera med kväve i varje fall fram till i början av stråskjutningen, d.v.s.

DC 31–32. På detta sätt minskar man risken för liggsäd ett gynnsamt år och får lättare rätt kvalitet.

Men vi arbetar också med att ta fram praktiska redskap för att på den egna gården och det egna fältet kunna mäta markleveransen av kväve på ett tillräck­ ligt tillförlitligt, rationellt och billigt sätt. Vi hoppas att kunna sjösätta detta i större skala inom något år och då kan vi ännu bättre bedöma rätt giva.

Skjut upp beslutet Förr ansågs det att man inte kunde komplettera maltkorn med kväve senare i utvecklingen eftersom pro­ teinhalten då skulle bli för hög. Så är det inte alls. Det viktigaste är att vi försöker komma någorlunda rätt i kvävenivå. Denna är dock svår att bestämma vid sådd. Beslutsunderlaget blir bättre längre fram på säsongen. Då kan man lättare bedöma om det finns behov av en komplettering. Detta har man också tittat på i försöksserien L3-2291 (tabell 1). Gödslingen vid sådd är gjord med kombisådd NPKS, vilket är ett mycket effektivt sätt att gödsla på. I de försök där man hade högre kvävebehov än lägsta nivån 70 kilo N, per hektar gav det i stort sett samma skörd och proteinhalt om man gav hela optimala givan vid sådd

(led X) eller delade den (led Y) och sparade 30 kilo N till stråskjutningen (1-nodsstadiet). Om man grundgöd­ slade ca 30 kilo N för lågt jämfört med optimal giva (led Z) fick man ca 540 kilo ökad skörd för att komplettera med 30 kilo N (jämför led Y och Z) och man klarade också proteinhalten över 9,5 och under 11,5 procent pro­ tein. Delning och komplettering ger större träffsäkerhet i N-givan. /

Fem slutsatser 1. Odlingshistorik – försök ta reda på dina egna fälts kväveleveranser.

Tidigare års skördar och proteinhalter ger en uppfattning.

2. Underkant – gödsla något i underkant från början för att inte riskera liggsäd eller för hög proteinhalt om förutsättningarna blir mindre gynnsamma.

3. Komplettera – om behov finns, tveka inte att komplettera med kväve fram tills grödan har 1–2 noder. Har årsmånen medfört ett högre kvävebehov än din grund­gödsling, måste kvävegivan kompletteras för att du ska få optimal skörd och kvalitet.

4. Yara N-Sensor® – har du tillgång till en Yara N-Sensor använder du MALTKORNS-kalibreringen för att bestämma kvävenivå och variera kvävegivan efter behovet över fältet så att hela fältet får rätt proteinhalt.

5. Variera – vi bör fokusera på att lägga rätt N-giva varje år istället för att diskutera om vi ska dela eller inte.

Vissa år innebär det att vi måste k­omplettera och vissa år att vi avstår.

Delad N-giva utan risk Led

Avkastning kg/ha

Differens kg/ha

Protein % i ts

X. Bästa grundgiva 100–130 N

7412

10,2

Y. Delad giva 70–100 N + 30 N*

7360

–52

10,2

Z. 70–100 N grundgiva (30 N under opt.)

6822

– 590

9,5

Tabell 1. Skörd och proteinhalt i 6 försök med 100–130 kilo N per hektar som bästa grundnivå. Resultat från serie L3-2291 – Kvävestrategi till maltkorn. Sverigeförsöken 2013–2014. *Delad N-giva med 30 kilo N i form av K­alksalpeter i stadium 31.

Foto: Jens Blomquist

© Yara • Växtpressen 1/2015

|

5

Viktigt med koll på spridare och gödsel Ränderna i fältet beror på att spridaren gett mer kväve på ena sidan jämfört med den andra och därför är grödan ljus mellan vart annat körspår.

Dagens mineralgödsel­ spridare är överlag bra och har goda spridningsegen­ skaper, men när det gäller det faktiska spridningsresultatet i fält är det du som förar­e som bestämmer r­esultatet.

Var noggrann med att ställa spridaren efter aktuell­t gödsel­medel och undvik därmed randiga överrask­ ningar efter gödslingen.

Av Per-Anders Algerbo, JTI

6

|

© Yara • Växtpressen 1/2015

F

ör att vara säker på att mineral­ gödseln hamnar där den ska krävs det att du testar spridaren.

Därigenom kan du undvika vanliga problem som i slutänden medför lägre avkastning och sämre växtnäringsut­ nyttjande. Testet kan du göra själv om du lånar eller köper en testutrust­ ning. Du kan också kontakta Greppa N­äringen som erbjuder kostnadsfri råd­ givning och har en rådgivningsmodul för test av mineralgödselspridare.

spridarna visade sig ha ”tillfredsstäl­ lande” spridningsjämnhet och kunde hålla gödseln inom fältet vid kantsprid­ ningen enligt EU-kraven. En spridare hade ”mycket bra” spridningsbild och krävde ingen vidare justering, men alla spridarna kunde efter ytterligare justeringar nå ”mycket bra” till ”god” spridningsbild. Men detta resultat erhölls inomhus utan inverkan av väder, vind, ojämna fält och varierande gödselmedelskvalitet.

Små skillnader Skillnaden i spridningsjämnhet mellan gödselspridarna på marknaden är idag liten. Senaste större test av spridare genomfördes i Danmark 2011 och omfattande 6 centrifugalspridare. Alla

Mot eller från centrum På en spridare med rotationsriktning ”från-centrum” inverkar höger spridar­ tallrik och spjällöppning mestadels på höger sida om spridaren och vice versa på vänster sida. Fördelen är att givan

Spridartest i Greppa Näringen Så här går det till att testa mineralgödselspridaren med hjälp av Greppa Näringen. Kontakta din råd­ givare eller gå in på Greppa Näringens hemsida, www.greppa.nu, för att få veta mer om spridartest.

Målet med rådgivningen är att optimera spridningen av din mineralgödsel så att en ojämn fördelning kan förebyggas. Det är ofta lämpligt att genomföra testet i samband med den ordinarie spridningen och med det gödselmedel som används i störst omfattning på gården.

Artikelförfattaren Per-Anders Algerbo, seniorprojektledare vid JTI:s regionkontor i Skåne, www.jti.se på respektive sida enkelt kan varieras under spridningen, vilket bland annat underlättar kant- och kilspridning. ”Mot-centrum”-spridare har en utjäm­ nande effekt då gödseln från respek­ tive spridartallrik nästan överlappar varandra helt där också överlappen mellan kördragen oftast är större än för ”från-centrum”-spridarna. Det gör ”från-centrum”-spridarna något känsligare för förändringar i gödsel­ medlens fysikaliska egenskaper som har inverkan på kastvidd. Här har ramp­ spridarna en stor fördel då de i princip inte påverkas av dessa variationer. Ökade arbetsbredder Med en blick i backspegeln kan man notera att arbetsbredd och lastförmåga på senare tid har ökat för centrifugal­ spridarna. Idag ligger de maximala arbetsbredderna på mellan 36 och 50 meter och lastförmågan kan gå upp till hela 6 ton. Det ger kapacitets­ ökning mot tidigare, men möjligheten

Vid ett spridartest kommer en rådgivare ut till gården. Ni går tillsammans igenom spridaren så att den är rätt inställd. För testet genomförande läggs backar ut och spridningsjämnheten bestäms vid normal fältspridning och därefter vid kantspridning. Om spridningsjämnheten inte är tillfredsställande görs justeringar varefter testet görs om. Vanligtvis brukar avvikelser kunna justeras på plats och tillfredställande resultat uppnås.

att använda de allra största arbets­ bredderna begränsas starkt av risken för ojämn spridning och färre gödselmedel med fysikaliska egenskaper som gör dem användbara vid dessa arbets­ bredder.

Koll på gödseln Börja alltid med att se över spridaren så att den fungerar korrekt och är grund­ justerad.

1. Ta reda på gödselmedlets kvalitets­ egenskaper. De intressanta egenska­ per som främst påverkar spridar­ inställningarna är granulstorlek, hållfasthet och volymvikt.

2. Var noga med att använda och ställa in spridaren utifrån informationen om kvalitetsegenskaper för aktuellt göd­ selmedelsparti som spridartillverkaren rekommenderar. Inställningarna kan variera, framförallt mellan åren, även för ett och samma gödselmedel.

3. Utnyttja också möjligheten att skicka in gödselprov för att få spridar­

rekommendationer för just din spridare i de fall det är möjligt.

Gärna spridartest Ett spridartest kan vara bra att genom­ föra en gång per år, framförallt om större mängder sprids. Då har man stor möj­ lighet att fånga upp avvikelser i spridn­ ingsjämnhet vare sig de beror på spridare eller gödselmedel. Det finns också enkla ”testkit” för att bestämma granulstor­ leksfördelning och hållfasthet.

Testa och jämför gärna flera gånger med de angivna egenskaperna för gödselmedlet allteftersom sprid­ ningen fortgår. Det kan vara svårt med provtagningen. Är det ”billigare” gödsel så kan testet vara den möjlighet du har att bäst få fram ”rätt” inställ­ ningsrekommendation för spridaren.

Förringa inte kantspridningen. Har du ekologiska fokusarealer att ta hänsyn till råder nolltolerans. Så här gäller det att testa och justera även för optimal kantspridning. /

Beställ egna spridarbackar!

D

u kan beställa spridarbackar direkt från Yara. Priset för ett set med 7 backar samt kringutrustning är 2 000 kronor exkl. moms. Frakten kostar 500 kronor inom Sverige. Kontakta Kristina Blomberg om du önskar en leverans, tel. 0418-761 43. På vår hemsida, www.yara.se, finns mer information om Yara spridarbackar och hur de används. Sök på ”spridarbackar” så kommer du rätt.

© Yara • Växtpressen 1/2015

|

7

Höstvetet är flexibelt – skörden kan byggas

på olika sätt

Kväve i rätt mängd och vid rätt tidpunkt är liksom vattentillgången av stor betydelse för att en god skörd ska uppnås. Skörden kan byggas på olika sätt beroende på hur näringstillgång och årsmån påverkar och samverkar.

Antal ax, antal kärnor per ax och kärnornas storlek kan s­tyras genom gödslingen.

Av Gunilla Frostgård, Yara

D Foto: Jens Blomquist

Försöksplan med 6 strategier Led

Tidig giva

Huvudgiva

Tidpunkt för N-gödsling* DC 32

1

40

DC 37-39

Total N DC 45

120

2

80

3

160

4

120

5

120

6

120

160 80

160 160

40

160 40

160 40

160

Tabell 1. Försöksplan för jämförelse mellan olika strategier för N-tillförsel i höstvete. 160 kilo N per hektar tillfördes på 6 olika sätt: Tidigt kväve plus huvudgiva (1), delad huvudgiva (2) en enda giva (3) samt huvudgiva plus komplettering vid 3 olika stadier (4–6).

Kvävet tillfördes som Axan, utom i stadierna 37–39 och 45, där det spreds som Kalksalpeter. * Se utvecklingsstadier sidan 11.

8

|

© Yara • Växtpressen 1/2015

en produktionsbiologiska bakgrunden med 3 faktorer som styr avkastningen går att läsa om på sid 11. Där framgår hur viktigt det är att kväve finns tillgängligt i rätt mängd, vid rätt tidpunkter. Men skörden kan byggas upp på olika sätt vilket visas i kvävegödslingsförsöken från växtodlingsåret 2014. I förra numret av Växtpressen (nr 2/2014) redovisade vi kvävestegar med höga gödslingsoptimum, stora merutbyten av att komplettera efter behov samt att det gick att vänta med kompletteringsgi­ van så länge som till DC 55 med upp till 1,5 ton i merutbyte. Artikeln finns också på www.yara.se, sök på “Växtpres­ sen”. Nedan redovisas olika gödsling­ sstrategier från samma försöksplatser som kvävestegarna låg på.

Veteskörden skapas på olika sätt I de regionala, årligen återkommande kvävegödslingsförsöken, jämfördes

Högre N-effektivitet med komplettering

Sent N gick bra 2014 9666

9500

9827

9858

9754 10,5

9000

9,9 9,6

8500 8000

9694

9856

Led Tidigt Normal DC 32 DC 37-39 DC 45

1 40 N 120 N – – –

2 – 80 N 80 N – –

10,1 9,7

3 – 160 N – – –

9,7

4 – 120 N 40 N – –

5 – 120 N – 40 N –

6 – 120 N – – 40 N

12 11,5 11 10,5 10 9,5 9

170 Kväveskörd (kg N/ha i kärnan

Skörd (kg/ha)

10000

Skörd

Protein

10500

Figur 1. De genomsnittliga skördenivåerna är lika för de olika gödslingsstrategierna.

Tidigt kväve gav ingen positiv skördepåverkan 2014. Att senarelägga kvävet sänkte inte skörden, men höjde proteinhalten. Resultat från 12 försök 2014 i serie L3-2290. under 2014 olika strategier för göds­ ling (tabell 1). Genom att samma kvävegiva (160 kilo N per hektar) delades och tillfördes enligt olika strategier, kunde man visa skillnader i hur beståndet kan byggas upp.

Under 2014 låg dessa försök på 12 platser i Sverige. Medelskörden för alla försöken redovisas i figur 1. Där kan vi se att val av strategi inte hade någon större betydelse för det genom­ snittliga skörde­utfallet 2014. Det

160

N-skörd

150

143

142

143

2 – 80 N 80 N – –

3 – 160 N – – –

4 – 120 N 40 N – –

139

140

149

153

130 120

Led Tidigt Normal DC 32 DC 37-39 DC 45

1 40 N 120 N – – –

5 – 120 N – 40 N –

6 – 120 N – – 40 N

Figur 2. Jämförbara skördenivåer i samtliga led, men högre proteinhalter vid sena kompletteringar gav ett högre totalt N-upptag och en högre kväveeffektivitet i dessa led. Resultat från 12 försök 2014 i serie L3-2290.

gick lika bra att omfördela kvävet från tidigt till senare. Däremot påverkades proteinhalten. Detta gjorde att leden med senare gödsling hade högre totalt kväveupptag och därmed blev kväve­ effektiviteten bättre (figur 2).

I figur 3 syns tydligt hur tidigt kväve ledde till fler ax per kvadratmeter jämfört med om kvävet lades senare.

När kvävet istället omfördelas till senare stadier blev resultatet fler och tyngre kärnor (figurerna 4 och 5).

Skottätt negativt ibland För att få en riktigt hög skörd krävs många och välfyllda ax. Men ibland kan beståndet vara alltför tätt. Då kan tidigt kväve t.o.m. medföra skörde­ sänkning. På försöksplatsen Skofteby utanför Lidköping i Västergötland var beståndet 2014 mycket kraftigt redan på våren. Här gav tidigt kväve liggsäd och den höga skördepotentialen kunde inte tas tillvara. Genom att istället omfördela kvävet, klarade beståndet sig

Sent N – färre ax, men fler och tyngre kärnor Ax/m2

660

40

Ax/m2

620

604

580

570

571

572

540 500

Figur 3

TKV

50 48

Kärnor/ax

700

553

559

Led Tidigt Normal DC 32 DC 37-39 DC 45

1 40 N 120 N – – –

2 – 80 N 80 N – –

3 – 160 N – – –

4 – 120 N 40 N – –

5 – 120 N – 40 N –

6 – 120 N – – 40 N

38

37

38

37

35

34 30

Figur 4

Tusenkornvikt (TKV) 46

47

47

47

48

42 Led Tidigt Normal DC 32 DC 37-39 DC 45

1 40 N 120 N – – –

2 – 80 N 80 N – –

3 – 160 N – – –

4 – 120 N 40 N – –

5 – 120 N – 40 N –

Led Tidigt Normal DC 32 DC 37-39 DC 45

1 40 N 120 N – – –

2 – 80 N 80 N – –

3 – 160 N – – –

4 – 120 N 40 N – –

5 – 120 N – 40 N –

6 – 120 N – – 40 N

49

44

Figur 5

36

37

32

46

40

Kärnor/ax

38

6 – 120 N – – 40 N

Figur 3–5. Våren 2014 var det i flertalet försök många skott/m2.

För att underhålla alla dessa krävdes ofta ganska mycket N under skott­reduktionsfasen. Utan tidig N-giva fick man skottreduktion och i genomsnitt ca 50 färre ax per kvadratmeter (figur 3). Men samtidigt blev det fler kärnor per ax när kvävet omfördelades till senare stadier (figur 4). Dessa kärnor blev också tyngre och tusenkornvikten ökade ju senare kvävet blev tillgängligt (figur 5).

© Yara • Växtpressen 1/2015

|

9

Ett höstvetebestånd kan se helt olika ut i mars och vara tunt eller tätt. Det kräver anpassning av N-givan i tid och mängd för att locka fram skördekapaciteten i grödan. Foto: Jens Blomquist

bättre och skörden blev betydligt högre i de led som fick kväve senare (figur 6).

Vete kan kompensera Motsatsen kan också uppstå med glesa och svaga bestånd. Så blir fallet om det råder ogynnsamma förhållanden under höst eller tidig vår. Då är det svårt att tro att det går att uppnå en hög skörd.

Men även ett bestånd som har relativt få skott och ax kan ge höga skördar.

Om kvävetillgången är god under perioden när blommorna anläggs och reduceras kan de ax som finns bära fram riktigt många och stora kärnor.

Det visar exemplet från Klagstorp i Skåne (se nedan).

Sammanfattningsvis kan man kon­

Tidigt N fällde grödan

Skörd (kg/ha)

12500

12239

9,5

12000

11456

11500

12458 9,0

12741 9,1

12616

12421

9,3

9,2

9,2

11000 10500

Led Tidigt Normal DC 32 DC 37-39 DC 45

1 40 N 120 N – – –

2 – 80 N 80 N – –

3 – 160 N – – –

4 – 120 N 40 N – –

5 – 120 N – 40 N –

6 – 120 N – – 40 N

14 12 10 8 6 4 2 0

Proteinhalt

13000

Figur 6. Skörd och proteinhalter vid olika gödslingsstrategier i försöket på Skofteby, Lidköping 2014. Beståndet var extremt tjockt på våren. Hela 950 skott per m2! Tidigt kväve gjorde att beståndet blev för tungt och medförde liggsäd. Genom att skjuta den tidiga givan framåt i tiden kunde liggsäd undvikas och skörden blev betydligt högre.

Utdömt vete gav 9,6 t/ha med 160 kg N Skördeåret 2012 fanns ett fältförsök i Klagstorp i södra Skåne som vid första besiktningen på våren var så svagt och ojämnt att det diskuterades att stryka försöket. Men det fick ligga kvar. Utvecklingen under tidig vår gick långsamt och skottantalet var lågt. Men när kvävet så småningom blev tillgängligt och markfukten god, utvecklades grödan positivt och gav en hög skörd.

Det fanns få ax, men kärnorna per ax var många och stora!

Tidigt N Normalt N 40

10

|

120

Total N

Skörd (kg/ha)

Skott/m2

Antal ax/m2

Antal kärnor/ax

TKV

160

9600

479

304

59

54

© Yara • Växtpressen 1/2015

statera att höstvete är en flexibel gröda.

Men du som odlare måste också vara flexibel. Du får mest ut av höstvetet genom att samspela med grödan och anpassa N-gödslingen: bedöm bestån­ det på våren, följ dess utveckling och komplettera med N om skördepoten­ tialen finns. /

Fundera på göds­lings­ strategin 2015 När Växtpressen skrivs vet vi inget om hur den fortsatta vintern blir och hur vetegrödan ser ut när våren väl är här. Men vi ger ändå några tips (fler tips får du på nästa uppslag): 1. Bedöm – gör en bedömning tidigt på våren. Om skottantalet är riktigt stort (storleksordningen 900 skott eller fler per m2) eller om lite stråsvagare sorter odlas, kan det vara klokt att avvakta med kväve­gödslingen och senarelägga en del av kvävegivan.

Om beståndet är tunt (kall höst, sen sådd, utvintring) är det en god försäkring att lägga en mindre giva vid tillväxtstart för att få fram så många ax som möjligt även om det blir en torr vår.

2. Följ – det är alltid klokt att följa beståndsutvecklingen under hela säsongen.

En hjälp kan man få genom att prenumerera på våra nyhetsmejl, där såväl utvecklingsstadier som kväveupptag på några platser i Sverige redovisas och diskuteras varje vecka. Anmäl dig på www.yara.se om du inte redan har gjort det.

3. Komplettera – slutligen finns det mycket att vinna på att kompletteringsgödsla om året blir gynnsamt och skörden bedöms kunna bli stor. I Växtpressen nr 2/2014 visade vi att det går att uppnå mycket stora skördeökningar även vid sen komplettering (stadium 55). Ju längre man vågar vänta, desto bättre blir ju bestlutsunderlaget.

3 faktorer styr avkastningen Man brukar tala om tre viktiga skördeparametrar som tillsammans bestämmer avkastningen: 1. skottantal – ax per m2 2. kärnor per ax 3. tusenkornvikten För att en riktigt hög skörd ska kunna uppnås krävs många ax som består av ett stort antal välfyllda kärnor.

Växtnäring vid rätt tid

Tillgång till vatten och växtnäring är de faktorer som påverkar beståndsutvecklingen mest. Men det är viktigt att kvävetillgången är tillräckligt hög vid rätt tillfällen och under rätt perioder, för att största möjliga kärnskörd ska kunna uppnås. Att gödsla för mycket för tidigt medför risk för förluster, men kan också ge alltför långt strå och ibland också en onödigt tät gröda. Om kvävet däremot tillförs alltför sent, riskerar man att en bristsituation gör att den skördepotential som anlagts i form av skottantal och blomanlag tillbakabildas.

Anläggnings- och reduktionsfaser

2. Kärnor per ax – avgörs i blomreduktion Redan under bestockningsfasen börjar anlägg­ ningen av blommorna. Det slutliga antalet kärnor bestäms sedan under den känsliga period som kallas blomreduktion. Vid torka eller brist på kväve reduceras anlagen och det blir färre kärnor. Denna period infaller sent, från slutet av stråskjutningen fram till blomning. Därför är det helt naturligt att ganska sena kvävegivor kan ge stor skördeeffekt och att kvävebrist vid denna tid kan ge stor skörde­ reduktion, även om beståndet varit tätt och sett bra ut tidigare.

3. Tusenkornvikt – styrs av näring

Kärnstorleken anges ofta som tusenkornvikt. Hur mycket som lagras in i kärnorna beror på markfukt och tillgång till näring. En hel del av det kväve som återfinns i kärnorna kommer från plantan själv, det omfördelas inom växten, men under förutsättning att kväve finns tillgängligt kan upptaget från marken fortsätta ganska länge.

I figur 7 visas vetets utveckling. Beståndet byggs upp i olika steg. Först kommer anläggnings­ faserna där potentialen skapas. Därefter inträder reduktionsfaserna när skott, småax och blomanlag tillbakabildas. Antal skott och ax, antal kärnor samt hur stora kärnorna blir, kan man aktivt påverka genom att fördela kvävegödslingen efter vad man vill uppnå. Generellt kan man säga att reduktionsfasen är viktigare än anläggningsfasen, eftersom växten oftast är generös med anlag från start.

De tre skördeparametrarna fastställs under olika perioder:

1. Skottantal – sätts på hösten

Hur många skott man har när våren kommer regleras redan på hösten genom utsädesmängd, såtidpunkt och tillväxtperiod under höst­ månaderna. Under våren kan det slutliga antalet skott som går fram till ax påverkas med kvävegödslingen. Om beståndet är mycket glest brukar man tala om att lägga en tidig bestockningsgiva för att locka fram fler sidoskott som kan öka axantalet.

Om man däremot har ett tätt bestånd med många skott (> 900 välutvecklade skott per m2), kan en tidig giva innebära risk för liggsäd och det kan finnas anledning att vänta med N-gödslingen.

Brist på kväve under reduktionsfasen innebär att sidoskotten tillbakabildas och att axantalet därför blir lägre.

Ett axanlag som skalats fram. Foto: Jens Blomquist Figur 7. Vetets utvecklingsstadier från etablering till skörd. Tillgång till vatten och näring under anläggnings- och reduktionsfaser bestämmer slutligt antal ax och kärnor.

© Yara • Växtpressen 1/2015

|

11

8steg för rätt N-giva

Det är inte alltid lätt att o­ptimera kvävegödslingen till höstvete. Men genom att lägga upp en tydlig kväve­gödslings­ strategi och a­nvända de hjälpmedel som finns, så ökar chansen betydligt att t­räffa rätt.

1.

2.

Bedöm ungefärlig skördenivå

Av Inger Hyltén-Cavallius, Yara

E

rfarenheter från 2014 visade att det ibland kan vara svårt att o­ptimera kvävegödslinge­n till höstvetet. Skördepotentialen underskattade­s och markens N-leverans överskattade­s i många fält och grödan fick därmed otillräckligt med kväve.

Följden blev lägre skördar och alltför låga proteinhalter.

Andra år kan årsmånen göra att skörd­ arna blir lägre än normalt och att onödigt mycket kväve används.

För att hitta optimal N-giva måste man årligen försöka besvara två frågor för varje enskilt fält: 1. Hur stor skörd är det möjligt att ta i år?

Svaret ger grödans totala N-behov.

2. Hur mycket kväve mineraliseras från marken i år? N-behovet minus denna mineralisering = gödslingsbehovet.

Lätt i teorin, lite svårare i praktiken.

Men som tur är finns idag en hel del hjälpmedel som underlättar. Här komme­r några hållpunkter som du kan använda för att hitta optimal kvävegiva till ditt höstvete 2015. Många av råden går så klart också att applicera på annan s­pannmålsodling.

12

|

© Yara • Växtpressen 1/2015

Bestäm årets kvävestrategi

Det första du bör göra är att lägga upp N-strategin. Ska vetet ha en tidig giva eller ej? Ska huvudgivan vara hel eller delad? Svaren kan variera mellan fält och år beroende på hur beståndet ser ut, hur tidig våren är etc.

Gå ut i fält strax innan huvudgivan ska läggas och bedöm på ett ungefär hur stor skörd du kan tänkas få.

Besiktiga beståndet och ta hjälp av din erfarenhet från tidigare år. Har du till exempel erfarenheter av markens mineraliserings­potential eller har du haft för låga proteinhalter tidigare? Vi antar i detta exempel att din bedöm­ ning blir 8 ton höstvete och att du får proteinbetalning.

3.

Kolla tabellvärdet

Tabellen rekommenderar 180 kg N/ha till 8 ton med proteinbetalning. Men OBSERVERA - använd tabellvärdet endast som en riktgiva! Värdet bygger på ett genomsnitt från 90 försök där ekonomiskt optimum varierar mycket stort mellan försöksplatserna och mellan åren. I de enskilda försöken har man skördat 8 ton höstvete med alltifrån 0 till 280 kg N/ha. Det är därför av yttersta vikt att anpassa N-givan till det enskilda fältet, d.v.s. efter årsmån och fältets kväveleverande förmåga!

4.

Håll nere huvudgivan Lägg en huvudgiva som är lite lägre än vad som åtgår till förväntad skörd. Det blir bäst för både ekonomi och miljö. Blir året sämre än normalt har du då sparat både pengar och kväve. Blir året normalt eller bättre, kan du kompletteringsgödsla senare när skördens storlek är betydligt lättare att bedöma. Om möjligt, använd Yara N-Sensor för att fördela N-givan efter grödans varierande behov över fältet.

5. Följ N-upptaget med Yara N-Prognos Du får Yara N-Prognos genom att p­renumerera på våra kostnadsfria e-brev. Varje vecka från höstvetets till­ växtstart mäter vi kväveupptaget i ett stort antal kväveförsök runt om i l­andet. Resultaten presenteras i Yara N-Prognos. Genom att ta del av diskussionen samt jämföra dina egna fält med något eller några av p­rognosens fält kan du lättare bedöma kompletterings­behovet. Anmäl dig på www.yara.se om du önskar få våra e-brev.

6.

Bedöm kompletteringsbehovet När det närmar sig axgång är det dags att göra en fältbesiktning för att bedöma hur stor skörden kan bli samt hur mycket kväve som fattas för att skörd och kvalitet ska nås. Beslutet att gödsla fattar du när du anser dig ha ett tillräckligt bra besluts­ underlag. Är bara vattentillgången god, kan man om det behövs vänta ganska länge med kompletteringen och få en god påverkan på skördens storlek, ända till stadium 55 (halva axet framme).

7.

Använd ett batteri av hjälpmedel Ju fler hjälpmedel du använder, desto säkrare blir bedömningen av kompletteringsbehovet. Du kan då bättre veta hur mycket N som har mineraliserats, hur mycket som är upptaget och hur mycket som finns kvar i marken som är tillgängligt för grödan.

Följande hjälpmedel kan användas: • Yara N-Tester (se bild): Mäter N-koncentrationen i grödan och ger förslag på kompletteringsgiva. Tar inte hänsyn till hur mycket tillgängligt kväve som finns i marken.

• Nitratstickor: Mäter nitratkoncentrationen vid stråbasen. Ger en ögonblicksbild av N-upptaget.

• Yara N-Prognos: Gör det lättare att bedöma hur mycket kväve marken mineraliserat och hur mycket kväve som finns kvar i marken. Kväve­ upptaget vid olika N-givor kan följas under hela tillväx­ ten fram till axgång.

• Erfarenhet och sunt förnuft: Till slut är det ändå du som bestämmer!

8.

Kompletteringsgödsla!

Om det behövs, kompletteringsgödsla för att nå hög skörd och rätt kvalitet. För att ytterligare öka kväveeffektiviten, variera givan över fältet efter grödans behov med hjälp med Yara N-Sensor. © Yara • Växtpressen 1/2015

|

13

Utnyttja grödans potential med YaraVita Gramitrel ®

Brist på mikronäringsämnen kan få stora konsekvenser för både skörd och kvalitet.

Säkra en högre skörd genom att tillföra mikro­näringsämnen med YaraVita Gramitrel.

Av Carl-Magnus Olsson, Yara

U

tan en balanserad tillförsel av näringsämnen kan man inte nå en grödas fulla skörde­ potential. Stort fokus ligger idag på att tillföra makronäringsämnena N, P, K och S. Men det är minst lika viktigt med mikronäringsämnena. Det illustreras tydligt med den s.k. Liebigs tunna. Grödans tillväxt begränsas av det växtnäringsämne som det råder underskott av. Det är den kortaste laggen på tunnan som begränsar hur mycket man kan fylla i tunnan. Om det finns ett underskott utnyttjas inte heller potentialen i de andra närings­ ämnena som tillförts. Det finns då risk för att man inte kan hämta hem de sista värdefulla kilona i skörd.

Nå full skörd med Gramitrel Det är svårt att veta om det finns någon brist och kanske framförallt vilket mikronäringsämne som fattas i fältet.

En bladanalys är ett enkelt sätt att få svar på om grödan lider brist på ett eller flera näringsämnen vid ett visst tillfälle.

Det är välkänt att manganbrister är vanligt förekommande. Men svenska växt­analyser visar att även zink- och kopparbrister ofta förekommer.

Gramitrel är en bladgödslings­ produkt anpassad för stråsäd och som tillför flera av de mikronäringsämnen

14

|

© Yara • Växtpressen 1/2015

Genom att bladgödsla med Gramitrel undviker man växtnäringsbrist i växande gröda – i detta fall zinkbrist i höstvete.

som grödan behöver för att nå sin fulla skördepotential. Grödan kan då också på ett effektivare sätt utnyttja övriga näringsämnen.

När ska Gramitrel användas? Överväg även bladgödsling med G­ramitrel när: • grödan står inför en stark utveck­ ling, till exempel vid stråskjutning, och då behöver mycket näring.

• grödan har utsatts för stress, till exempel efter torkperioder eller kallt väder. När tillväxten sedan sätte­r igång uppstår ofta en obalans i näringstillförseln som Gramitrel kan motverka.

Vill man verkligen ta en hög skörd är det extra viktigt att grödan har tillgång till alla näringsämnen, såväl makro som mikro.

Om pH ligger på 7 eller däröver, bör man har speciellt fokus på mikro­ näring eftersom tillgängligheten av bland annat koppar, mangan och zink minskar. /

Det kan vara svårt att veta vilket mikronäringsämne man har brist på. Därför kan det vara bra att bladgödsla med en bred produkt som Gramitrel. Detta för kunna utnyttja grödans skördepotential, speciellt vid förväntat hög skörd. Foto: Hardi.

Gramitrel optimerar skörden 6700

YaraVita Gramitrel Bästa behandlingstidpunkt: från 3-bladstadiet till begynnande stråskjutning samt på hösten till höstsäd.

Rekommenderad dos: 1–2 liter/hektar.

Blandbarhet: Produkten kan blandas med ett stort antal växtskyddsmedel. Behandlings­ kostnaden kan på så sätt hållas nere. www.tankmix.com är en bra hemsida som visar vilka produkter som är blandbara med produkterna i YaraVita-sortimentet. Samma i­nformtaion får du om du laddar ner appen TankmixIT.

Skörd, kg/ha

Gramitrel är ett bladgödselmedel för stråsäd som i­nnehåller Mg, Cu, Mn, Zn och lite N.

6650 6600

+ 175 kg

6550 6500 6450 6400

Balans 22-4-7

Balans 22-4-7, + Gramitrel 2,0 l/ha För att se vilken skördehöjande effekt Gramitrel har på andra brister än manganbrister i vårkorn, behandlades hela försöket före­byggande med mangan. Den genom­snittliga skördeökningen på 175 kg/ha visar att k­oppar, zink eller magnesium - eller en kombination av dessa - var skördebegränsande. Behandlingen med Gramitrel utfördes strax före stråskjutningen med 2 l/ha. Försöket gödslades vid sådd med Balans 22-4-7. Genomsnitt av 4 försök på Gotland 2012 -2013.

Följ Yara N-Sensor på Facebook

®

N

u har vi startat sidan ”Yara N-Sensor Scandinavia” på Facebook. Tanken är att skapa ett forum där alla som är intresserad­e av Yara N-Sensor och precisionsgödsling i Sverige, Norge och Danmark ska kunna diskutera och utbyta erfarenheter. På sidan kan du också ställa frågor om support direkt i fält och skapa en interaktiv­dialog mellan dig och andra användare samt med Yara.

© Yara • Växtpressen 1/2015

|

15

Lönsammare

komplettering i potatis I potatisodling kan komplet­ terings­gödslingen vara avgörande för lönsamheten.

Delade N- och K-givor, nitratkväve samt tillförsel av växttillgängligt kalcium ger högre skörd. Dessutom blir kvaliteten jämnare och bättre.

Av Inger Hyltén-Cavallius, Yara

P

otatis har ett både grunt och förhållandevis litet rotsystem.

Därmed finns bara en begrän­ sad jordvolym att finna näring i.

Kortvuxet rotsystem Rötternas sammanlagda längd är i storleksordningen 1 100 meter per kvadratmeter jord. Det kan jämföras med t.ex. havre som har minst 10 gånger längre rotsystem motsvarande 10 000–15 000 meter per kvadrat­ meter jord. Dessutom sker odlingen

på lätta jordar med oftast begränsat närings­innehåll och risk för utlak­ ning. Det finns alltså inga marginaler i rotsystemet och ingen buffert i jorden och därför måste näringstillförseln till potatis så långt som möjligt anpassas efter grödans tillväxt och behov under växtsäsongen.

Dela upp N-givan Genom att dela upp kvävegivan på två eller flera givor får man högre skörd (se tabell 1). Tabellen visar att kväve som

Använder man klorfria NK-produkter som Unika Kali och Unika Calcium kan man komplettera med kväve och kalium samtidigt.

16

|

© Yara • Växtpressen 1/2015

ges under tillväxten i högre utsträck­ ning används till knölskörd och i mindre grad till att producera blast.

Rekommendationen är att ge mellan hälften och två tredjedelar av kväve­ behovet som grundgiva vid sättningen.

Om en ProMagna-produkt används till grundgivan får potatisen inte bara N, P och K utan även mikronäring som kan vara avgörande för ett jämnt och bra bestånd.

Resterande kväve ges som en eller flera kompletteringsgivor under perioden 4–7 veckor efter uppkomst.

Produkter med mycket nitratkväve, som Kalksalpeter och Unika, ger det snabbaste och säkraste upptaget.

Dessutom gynnas kalciumupptaget av nitratkväve – läs mer om detta nedan.

Gödsling med Kalksalpeter eller Unika Calcium ger färre mekaniska skador och bättre lagringsduglighet.

Dela också K-givan Eftersom potatis tar upp stora mäng­ der kalium är det oftast inte möjligt, och inte heller önskvärt, att lägga hela kaliumbehovet vid sättningen. Med en NK-produkt kan man samtidigt komp­ lettera med både kväve och kalium.

Förutom att kaliumgivan på detta sätt anpassas till grödans upptag, slipper man köra en extra gång med kalimag­ nesia eller kaliumsulfat. Det finns två klorfria NK-produkter, Unika Kali och Unika Calcium (tabell 2).

Varierad K gav 2 400 kr/ha Med hjälp av Yara N-Sensor och en markkarta kan kaliumgivan varieras över fältet. Växa Sverige i Halland har lång erfarenhet av kaliumstyrning. Där utfördes för några år sedan praktiska försök i matpotatis hos 8 lantbrukare.

Kaliumgivan i form av kaliumsulfat fördelades efter markkartan 5 veckor efter uppkomst. I genomsnitt fick odlarna 2 400 kronor högre intäkt per hektar tack vare jämnare och bättre kvalitet.

Kalcium höjer kvaliteten Kalcium (Ca) har ingen påverkan på kvantiteten. Däremot är inverkan på kvaliteten desto större! Kalcium stärker cellväggarna och gör dem mer motståndskraftiga mot svamp- och bakterieangrepp, t.ex. Erwinia. God tillgång minskar också risken för rostfläckar. Starkare cellväggar inne­ bär också färre mekaniska skador och mindre stötblått.

Kväve till knöl – inte till blast Kg N/ha Före sättning

Efter uppkomst

Blastskörd ton, ts/ha

Knölskörd ton/ha

Merintäkt* kr/ha (cirka)

150

0

4,6

45

-

60

30+30+30

3,2

48

+ 6 000

30

30+30+30+30

2,5

49

+ 8 000

Tabell 1. Svenska försök i potatis visar att delad N-giva ger högre knölskörd (principförsök).

Källa: H. Linnér, SLU, 1984. 14 försök i Sydsverige. *Pris klass 1: cirka 2:00 kr/kg

Produkter till potatis Näringsinnehåll:

Kväve (N)

varav nitratkväve

Kalium (K)

Kalksalpeter

15,5

14,4

Unika Calcium

14,2

13,7

19,9

Unika Kali

13,6

13,6

37,3

Kalcium (Ca) 18,8 8,6

Tabell 2. Produkter för kompletteringsgödsling som innehåller snabbverkande nitratkväve och lättupptagbart kalcium. Kalksalpeter finns också med bor (Nitrabor).

© Yara • Växtpressen 1/2015

|

17

Lägg kalcium till knölen Figur 1. Kalcium som tillförs rötterna nära stolonerna når knölarna. Därför måste det f­innas lättlösligt kalcium i jorden nära stoloner och knölar.

Ca-upptag genom huvudroten transporteras till blasten

Ca som bladgödslas stannar i bladen

Ca-upptag upp där knölarna utvecklas transporteras till knölarna

Kalksalpeter och Unika Calcium, som båda innehåller höga halter lätt­ upptagbart kalcium, ger alltså bättre kvalitet och lagringsduglighet. Och inte nog med det. Nitratkvävet gör också att upptaget av kalcium ökar.

I markvätskan föreligger nitrat som negativ jon (NO3-) medan ammoni­ umjonen är positiv (NH4+). Det bety­ der att ammonium kan konkurrera ut kalciumjonen som också är positiv (Ca 2+). Den negativa nitratjonen däre­ mot, gynnar upptaget av positiva joner såsom kalcium med alla dess förtjän­ ster i potatisen.

Ge kalcium under tillväxten Kalcium är ganska orörligt i marken.

Därför måste potatisplantans rötter ständigt växa för att kunna ta upp tillräckligt. Det mesta kalcium som tas upp av växten följer med vattenflödet från huvudroten upp till plantans övre delar och stannar sedan där (figur 1).

Det betyder att växtdelar med en hög transpiration, såsom blad, har en hög kalciumhalt. Knölarna däremot, som har en låg transpiration, kan ha ett mycket lågt kalciuminnehåll.

För att knölarna ska få tillräckligt med kalcium måste det därför finnas lättlösligt kalcium kring knölarna och

Ca-behov toppar vid knöltillväxt Upptag av kalcium/dag

Knöltillväxt Sättning

Stolontillväxt

Knölbildning

Mognad

Blastdödning

Figur 2. Potatisens dagliga upptag av kalcium varierar. Mitt under växtsäsongen när knöltillväxten är som k­raftigast, är det dagliga upptaget av kalcium som störst.

18

|

© Yara • Växtpressen 1/2015

Skörd

stolonerna, d.v.s. i kupan. Potatisen har störst behov av lätt­upptagbart kalcium under knöltill­växten (figur 2). Göd­ sling med kalcium utförs därför bäst i samband med kompletteringsgödsling av kväve och/eller kalium. Även grönsaker Också många grönsaker behöver gödslas med kalcium under tillväxt­ perioden för att få en fullgod kvalitet och lagringsduglighet. Exempel på sådana är lök, morötter och kål. De nämnda produkterna är lämpliga för kompletteringsgödsling även i dessa odlingar. /

Kalkyl för N-, K- och Ca-komplettering i matpotatis Strategi 1 i tabellen är en traditionell gödsling med YaraMila ProMagna 8-5-19 kompletterad med kalimagnesia och N27 (eller Axan). Denna strategi kan jämföras med en gödsling där kompletteringen i stället görs med Unika Calcium och Kalksalpeter (Strategi 2). Grödans totala näringsbehov av N, P K och Ca anges överst i tabellen.

• bättra anpassad komplettering med kalium: ger en säkrare och bättre kalium­ effekt

Resultatet av beräkningarna visar att gödselkostnaden med Unika och Kalksalpeter är något högre än med kalimagnesia och N27, men denna kostnad uppvägs mer än väl av:

• en körning mindre: arbetsbesparande

• tillräckligt med kalcium: minskar risken för intäktsbortfall p.g.a. sämre kvalitet (läs mer i artikeln)

• enbart nitratkväve: ger en säkrare och bättre kväveeffekt. Nitratkvävet gör också att kalciumupptaget ökar Den som vill styra kaliumgivan med hjälp av Yara N-Sensor och en markkarta (se artikeln) kan byta ut N27 mot Kalksalpeter i Strategi 1. Kaliumtillförseln blir inte optimal, men kompletteringen innehåller både nitratkväve och kalcium.

Beräkningsunderlag: Förväntad skörd: 45 ton/ha P-AL-klass IVa, K-AL-klass III. Priserna är avrundade lantbrukarpriser i februari 2015.

Produkt kg/ha Näringsbehov, 45 ton/ha:

Växtnäringstillförsel, kg/ha N

P

K

Ca

140

45

200

>50*

Kostnad kr/ha

Strategi 1. Komplettering med Kalimagnesia och N27 Grundgödsling:

ProMagna 8-5-19

900

72

45

171

-

5 300

Kalimagnesia**

120

-

-

30

-

460

Extra körning med Kalimagnesia Komplettering:

100

N27

130

35

-

-

6

390

N27

130

35

-

-

6

390

= OK

= OK

= OK

Ej OK!

= 6 640

Strategi 2. Komplettering med Unika Calcium och Kalksalpeter Grundgödsling:

ProMagna 8-5-19

900

72

45

171

-

5 300

Komplettering:

Unika Calcium

150

21

-

30

13

880

Kalksalpeter

320

*) ungefärlig rekommenderad minimumgiva

50

-

-

60

650

= OK

= OK

= OK

= OK

= 6 830

Skillnad, ca:

190 kr/ha

**) Kalimagnesia kan ersättas med 70 kg/ha kaliumsulfat, ca 375 kr/ha

© Yara • Växtpressen 1/2015

|

19

Yara tar greppet om luftföroreningarna

Under de senare åren har Yara alltmer använt sin kunskap om kvävets kemi även till annat än att få grödor att växa.

K­ompetensen bidrar nu till att stora satsningar görs för att minska världens utsläpp av kväve- och svaveloxider.

Av Inger Hyltén-Cavallius, Yara

N

är fossila bränslen förbränns, t.ex. i en motor eller i en fabrik, oxideras kvävgas varvid kväveoxider (NOx) bildas. Genom solljusets inverkan på kväveoxiderna i luften, bildas både marknära ozon och smog. Smog har stor påverkan på m­änniskors hälsa. Bland annat p­åverkas lungor och luftrör och i svåra

20

|

© Yara • Växtpressen 1/2015

fall kan det leda till astma.

Då svavelhaltiga energikällor används vid förbränning, kan även svaveloxider (SOx) bildas. Svaveloxider är orsaken till en rad hälso- och miljöproblem.

Både NOx och SOx kan fångas upp av regn och bilda ”surt regn”, vilket kan ge negativa effekter på flora och fauna när det faller ner på marken.

Men genom att rena utsläppen kan samhället spara pengar tack vare att människor och natur blir friskare.

Yara har kompletta lösningar Yara har idag kompletta lösningar för rökgasrening; det vill säga allt från att bygga in reningstekniken hos kunden, till att erbjuda reagenser och att ge råd kring lagring och hantering av kemiska produkter.

Tekniken går i princip ut på att urea eller ammoniak fås att reagera med de skadliga kväveoxiderna så att dessa omvandlas till ofarlig kvävgas och vattenånga. I Växtpressen nr 1 2014 beskrevs hur det går till att rena dieselmotorers utsläpp med adBlueprodukten Air1.

Invigningen av Yara Environmental Technologies nya kontor i Göteborg. Yves Bontes, chef för Yaras industridivision, klipper bandet. Till vänster VD Beng-Åke Hellmansson och till höger Rolf Isberg, chef för Environmental Solutions.

"

– Under 2013 hjälpte vi kunder att rena 1 miljon ton NOx, vilket mot­ svarar Frankrikes totala utsläpp, berät­ tar Yves Bonte som är chef för affärsdi­ visionen vid Yara.

Denna redan höga siffra räknar han med ska öka rejält de kommande åren.

företagsköp i rask takt. I januari 2014 införlivades det tyska teknikföretaget H+H Umwelt- und Industrietechnik som specialiserat sig på utsläppsreduktion av NOx från båtar och kraftverk. Därefter köptes 60 procent av aktierna i Green Tech Marine i april samma år. Detta företag har en teknik för rening av svavel på båtar som går på tung eldningsolja.

– Nu kan vi kombinera teknik för rening av både NOx och SOx och erbjuda den marina marknaden en komplett lösning, säger Yves Bontes.

Mer än 15 000 båtar runt om världen beräknas investera i SOx-rening före år 2020 vilket motsvarar en marknad på ungefär 1 miljard euro.

I juni 2014 köptes även rökgas­ reningsdivisionen i det österrikiska företaget Stabag, vilket komplet­ terar företagets tidigare satsningar på NOx-rening. Investeringarna har gett Yara en ledande position vad gäller NOx-reduktion. Inom sjöfart är Yara idag ensamma om att kunna erbjuda lösningar för både NOx och SOx.

Flera företagsköp banar väg Första steget i att sälja kompletta lösningar togs 2011 när Yara köpte Petro Miljö i Göteborg, numera Yara Environmental Technologies AB. Företaget har en teknik som renar NOx från stationära anläggningar som förbränner biomassa, avfall och kol, t.ex. cementfabriker och s­opförbränningsanläggningar.

Förra året genomfördes ytterligare 3

EU och USA leder utvecklingen Yara beräknar att den marknad som företaget riktar in sig på kommer att öka till 4 miljarder USD (cirka 30 mil­ jarder kronor) år 2020. Drivkraften för affärsområdet är idag lagstiftning och det är EU och USA som går i täten.

– Om inget allvarligt händer med världsekonomin, så är vi säkra på att reningen av rökgaser, speciellt i befolkningstäta områden, kommer

Sjötrafiken släpper ut stora m­ängder kväveoxid. Stena Line har investerat i rökgasrening från Yara för att minimera utsläppen.

Det måste vara mest kostnadseffektivt för samhället att bekämpa u­tsläppen vid källan i stället för att försöka reparera s­jukdomar och skador på människor och miljö.” Yves Bontes

fortsätta att öka, bedömer Yves Bontes.

– Det måste vara mest kostnadseffek­ tivt för samhället att bekämpa utsläp­ pen vid källan i stället för att försöka reparera sjukdomar och skador på människor och miljö, avslutar han./

Yara minskar problemen med NOx och SOx • NOx och SOx är skadliga ämnen som bildas vid förbränning av fossila- och svavelhaltiga energikällor.

• Genom att rena utsläppen av NOx och SOx blir människor och natur friskare.

• Det finns flera olika tekniker för att rena NOx och SOx i rök­gaserna. Yara har idag, tack vare egen utveckling och företagsköp, kompletta lösningar för rökgasrening.

© Yara • Växtpressen 1/2015

|

21

Dyr dollar driver gödselpriset Priserna på urea, fosfor och kalium har under det senaste året varit ganska stabila räknat i USA-dollar per ton. Men USA-dollarn har stärks kraftigt under det senaste året.

Det har direkt effekt på gödselpriserna som går upp i s­venska kronor.

produktionskostnaden för kväve. Idag lever marknaden för naturgas sitt eget liv, industrin köper gas på marknaden utan att priset är kopplat till oljan.

Många förväntar att lägre oljepris ska ge sänkt gödselpris, men detta samband är alltså svagt.

Av Mogens Erlingson, Yara

USA-gas på export Även marknaden för naturgas är i förändring och världskartan ritas om. USA har genom satsningarna på skiffergas blivit en stor producent och gaspriserna i USA ligger idag på 3–4 USD per miljon Btu (Henry Hub). Idag exporterar USA naturgas, men för mindre än 5 år sedan var man importör. I Europa är gaspriset ungefär det dubbla jämfört med i USA, 7–8 USD per miljon Btu (Zeebruge). Detta är cirka 30 procent lägre jämfört med priserna under 2013.

P

riset på Axan i januari 2015 var cirka 300 kronor per ton högre än i januari 2014. För YaraMila 21-3-10 var skillnaden cirka 400 kronor.

Priserna var cirka 12 procent högre.

Varför är det så? Spannmålspriset är lägre och oljan har blivit billig! Denna fråga ställs från många håll.

som gör det möjligt med utvinning ur skifferberggrund. OPEC-länderna producerar mer och kan dessutom inte styra marknaden på samma sätt som tidigare. Politisk oro i Ryssland och Ukraina bidrar också. Men olja används inte som råvara när man pro­ ducerar gödsel.

Oljepriset har rasat Under hela 2013 och fram till mitten av 2014 var oljepriset ganska stabilt runt 110 USD per fat (Brent). Därefter har prisets halverats, idag ligger priset på 50–60 USD per fat. En dramatisk förändring. Denna är driven av starkt ökad produktion i USA med ny teknik

Naturgas viktig råvara Den vanligaste råvaran för att produ­ cera kväve är i stället naturgas, bortsett från i Kina där man använder mycket kol. För ett tiotal år sedan var det van­ ligt att priset på gas och olja var direkt kopplade till varandra vilket innebar att oljepriset hade en stark inverkan på

Euron har blivit 7 procent dyrare

Dollarn upp 29 procent på ett år

9,60

8,50

9,50

8,00

9,40 9,30

SEK/USD

SEK/EUR

Växelkurser inverkar stort Att valutor går upp och ned är vi i Sve­ rige ganska vana vid eftersom kronan flyter mot övriga valutor. En euro blev under senaste året 7,4 procent dyrare

9,20

7,50 7,00

9,10 9,00

6,50

8,90 8,80 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb 14 15

Figur 1. Valutakurser SEK – EUR, januari 2014–februari 2015.

Månadsgenomsnitt, Riksbanken.

22

|

© Yara • Växtpressen 1/2015

6,00

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb 14 15

Figur 2. Valutakurser SEK – USD, januari 2014–februari 2015.

Månadsgenomsnitt, Riksbanken.

(8:38 i januari 2014 jämfört med 9:49 i februari 2015). Detta slår naturligtvis igenom i de svenska priserna eftersom marknaden i Sverige är starkt kopplad till våra grannländer (figur 1).

Den amerikanska ekonomin har utvecklats starkt under det senaste året.

Ett viktigt bidrag till detta är de låga energipriserna på olja, gas, m.m. Detta syns tydligt även i dollarns utveckling.

På ett år har dollarn blivit 29 procent dyrare för oss svenskar – 6:48 i januari 2014 jämfört med 8:35 i februari 2015 (figur 2). Som framgår av avsnitten om olja och gas ovan är detta produkter som handlas i USD. Detta gäller även andra viktiga råvaror för gödselindustrin, såsom fosfor och kalium. Om priserna i dollar är stabila så slår trots det val­ utaförändringarna igenom på gödselpri­ serna i Europa och i Sverige.

Stark dollar gynnsam För Axan ger en valutaförändring på 29 procent en prisförändring på cirka 600 SEK per ton medan det för YaraMila 21-3-10 gör cirka 750 SEK per ton.

Alltså betydligt mer än de skillnader på 300–400 kronor vi ser på den svenska marknaden.

Valutaförändringarna påverkar även priserna på spannmål. Europa har idag en bättre konkurrenssituation än tidigare jämfört med USA, vilket också återspeglar sig i de priser som betalas på marknaden. En stark dollar är bra för det svenska spannmålspriset.

Tillgång och efterfrågan I en fungerande marknadsekonomi har tillgång och efterfrågan stor inverkan på priserna.

Efterfrågan på gödsel är fortsatt god och det krävs en stor spannmålsskörd även 2015 för att tillfredsställa efter­ frågan. Samtidigt kan vi konstatera att det finns ganska gott om gödsel på världsmarknaden. Det gör att produktions­kostnaden får större betydelse än spannmålspriset.

använda gas för gödselproduktion eftersom den behövdes till annat.

Kina slår exportrekord Kina producerade cirka 70 miljoner ton urea under 2014. Det motsvarar 40 pro­cent av den totala produktionen i världen på cirka 170 miljoner ton (figur 3). Kina har genom sin ökade export tagit hand om den marknad som bland annat Egypten och Ukraina lämnat ifrån sig. Kina exporterade under 2014 hela 13,6 miljoner ton urea! En ökning med 64 procent jämfört med föregående års 8,3 miljoner ton (figur 4).

Idag står Kina för en så stor del av världshandeln att deras produktions­ kostnad har en stark inverkan på världsmarknadspriset på urea. Det är troligen Kina som sätter golvpriset på urea baserat på deras produktions­ kostnad. Kina producerar urea med kol som energikälla och det är följaktligen priset på kol i Kina som är den viktigaste ingrediensen i detta lägsta pris.

Urea är störst Totalt produceras 111 miljoner ton kväve per år i världen (IFA 2013, exklusive industriell användning). Av detta är 56 procent urea, som alltså är världens största kväveprodukt och därmed har en stark inverkan på de globala priserna. I Europa dominerar ammoniumnitrat som kväveprodukt bland annat på grund av högre effek­ tivitet i vårt klimat, men priserna på ammoniumnitrat är starkt kopplade till världsmarknadspriset på urea.

Ukraina står stilla Europas import av urea har till stor del kommit från Nordafrika och området kring Svarta Havet. Utbudet från dessa regioner har under det senaste året minskat. I Egypten, som är världens 8:e största exportör av urea, har produktionen minskat p.g.a. brist på gas. Investeringarna i infrastruktur för transport av gas har varit minimala och tilldelningen för gas till gödselproduk­ tion har skurits ned med 50 procent.

Dessutom går försörjningen av landets eget jordbruk med växtnäring före export.

Oroligheterna i Ukraina resultera­r i att stora fabriker nära Donetsk står helt stilla. Under en period var det i Ukraina faktiskt inte tillåtet att

Diagram 3

2

Stabila priser i USD Priserna på urea, fosfor och kalium har under det senaste året varit ganska stabila i USD per ton. Det är alltså förändringar i valutakurser som är den enskilt största förklaringen till årets svängningar i gödselpriserna.

Vi är i Sverige på väg mot vårbruket där det mesta av gödseln förbrukas.

I Sydeuropa har man redan kommi­t långt. Normalt brukar gödseln vara högst i pris under förbruknings­säsongen och det finns som jag ser det inget som tyder på att det skulle vara annorlunda i år. Men som vanligt, osvuret är bäst.

Lycka till med 2015 års grödor. /

Kina är världens största producent av urea Kina är världens största Diagram 4 Kina ökar exporten av urea Kraftig ökning av Kinas ureaexport ureaproducent

Miljoner ton produkt

6,7

6,5

6,4

5,4

4,8

4,0

4,0

3,6

Indonesien

USA

Ryssland

Qatar

Paktisstan

Egypten

Iran

Oman

Indien

Kina

23,2

Figur3.3. Världens Kina var ohotad 1:a bland världens 10 av största Diagram 10 största producenter ureaproducenter år 2013. av urea Källa: International FertiliserFertiliser Association år IFA 2013.– Källa: IFA – International Association

Miljoner ton produkt

Miljoner tonton urea urea Miljoner

68,1

16,0 16,0 14,0 14,0 12,0 12,0 10,0 10,0 8,0 8,0 6,0 6,0 4,0 4,0 2,0 2,0 0,0 0,0

3

2014 2013 2012

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

2012

2013

2014

Figur 4. Export av urea från Kina 2012–2014. Exporten ökade med 64 procent 2014 jämfört med 2013. Diagram 4. Export av urea från Kina 2012 - 2014 IR – Date: December 2012

IR – Date: December 2012

© Yara • Växtpressen 1/2015

|

23

Yara AB Box 516 261 24 LANDSKRONA

YARA0174_Ny_ProMagna_210x255.indd 2 YARA0174_Ny_ProMagna_210x255.indd 2

2013-10-31 11:34

2013-10-31 11:3