Issuu

Knowledge grows

Växtpressen Nr 1 • 2026 • Årgång 54

Ett skepp kommer lastat med klimatsmart gödsel sid 18 Rätt P- och K-balans ger stora fördelar sid 6 Proteinhalten vägleder kvävegödslingen sid 14

NYHET

Kompletterar stallgödseln vid majssådd Med YaraMila® MAJS NP 19-8 kan en måttlig fosforgiva placeras tillsammans med hela kvävebehovet från mineralgödsel. Placering av både kväve och fosfor vid sådd ger en hög effektivitet och möjliggör en snabb och jämn etablering, samtidigt tillförs extra bor och zink som är viktiga för optimal utveckling av majsen.

Läs mer

YaraMila® - Alltid med lågt innehåll av kadmium.

Gödsla med kunskap för hållbara skördar

yara.se

LEDAREN

Ett svenskt lantbruk rustat för framtiden

är världen präglas av klimatförändringar, geopolitiska konflikter och oförutsägbar politik blir det allt tydligare hur avgörande ett starkt svenskt lantbruk är för vår livsmedelssäkerhet. På Yara ser vi det som vårt ansvar att bidra till denna trygghet genom att säkra tillgången till växtnäring och erbjuda lösningar som stärker lantbrukets motståndskraft. Samtidigt befinner vi oss mitt i en nödvändig klimatomställning. Yara investerar stort i fossilfri ammoniak, koldioxidinfångning (CCS) och digitala verktyg. Vår gödsel har sedan länge ett lågt klimatavtryck tack vare katalysatorteknik. Idag producerar vi kväve med förnybar energi, vilket minskar utsläppen med 75–95 procent. Från 2026 införs CCS-teknik vilket innebär att utsläppen minskar med 35–75 procent. Dessa lösningar påverkar inte gödselns sammansättning, vilket innebär att lantbrukaren inte behöver göra några anpassningar av gödselspridare. Alla våra klimatförbättrande innovationer samlas under erbjudandet Yara Climate Choice. Denna gödsel är i dagsläget dyrare än konventionell, och vi för-

står att det väcker frågor. Vår övertygelse är att den ökade kostnaden ska bäras i livsmedelskedjan, inte av lantbrukaren. Sverige har alla förutsättningar att bli ett föregångsland inom hållbar livsmedelsproduktion. På Yara vill vi vara med och driva den utvecklingen – tillsammans med dig. Under 2025 genomförde Yara ett omfattande effektiviseringsprogram som frigjorde resurser till innovation- och hållbarhetsarbete. Vår ambition är tydlig: att vara en långsiktig partner till svenskt lantbruk – med global styrka och lokal närvaro. Jag och mina kollegor ser fram emot att träffa dig under året, kanske vid en fältvandring eller på någon av de mässor där Yara medverkar. Tina Vinnerborg Marknadschef för Yara Sverige

VÄXTPRESSEN NR 1 • 2026 • ÅRGÅNG 54

INNEHÅLL 2025 – vädret gav grödan tid

Rätt P- och K-balans ger stora fördelar

Steg för steg mot rätt kvävegiva

Tekniska lösningar som förenklar

Utsläppssiffror riskerar konkurrenskraften

Proteinhalten 14 betygsätter gödslingen Ny produkt ger bra start åt fodermajsen

Så sänker Yara klimatavtrycket

Raps med liten påverkan

Sveaskog först med gödsel av biogas

©Yara AB Box 4505, 203 20 Malmö Besöksadress: Östra Varvsgatan 4 Tel: 010-139 60 00 E-post: yara.sverige@yara.com Hemsida: www.yara.se Redaktör: Karolina Erikers Redaktionskommitté: Carl-Magnus Olsson, Ingemar Gruvaeus, Knud Nissen, Karolina Erikers, Magnus Huss, Nelly Carlsson och Hugo Hjelm Redigering: Hans Jonsson, www.cumulusinfo.se Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout: Lars Jansson, ljfab.se Tryck: Ljungbergs Tryckeri AB, Klippan Tryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 14001. ISSN 0346-4989 Omslagsfoto: Niklas Aerial Media AB

2025 – ett år då vädret gav grödan tid AV NELLY CARLSSON & INGEMAR GRUVAEUS, YARA

Odlingsåret 2025 präglades av en sval vår och försommar med regn som anlände i tid. År 2024 var i stora drag dess motsats. Olikheterna mellan åren kan förklara de tydliga skillnaderna i avkastning.

ret 2025 blev ett exempel på hur välvilliga väderförhållanden i kombination med rätt tajmning med gödsling kan ge stråsäd och oljeväxter möjlighet att i lagom takt utvecklas och ge hög hektaravkastning. Skördeåret 2025 passade alltså in på det växtfysiologiska grundreceptet för hur en hög avkastning kan byggas upp och bevaras (se faktabox). Sval försommar 2025 Våren 2025 inleddes med begränsad nederbörd, men trots det kom tillräckligt med nederbörd för att ge kväveeffekt i tid på de flesta ställen – dock tyvärr inte överallt. Temperaturen under våren och försommaren låg på en jämn och sval nivå och gynnade både utveckling och tillväxt. Mer regn föll under slutet av maj månad och tillsammans med att det var svalt ända fram till i mitten av juni kunde stråskjutningen, axgång och blomning ske utan värmestress. Utvecklingen kunde fortgå i lagom takt och skördepotentialen kunde bibehållas. I slutet av juni steg temperaturen något, men inte mer än att kärnmatningen blev någorlunda bra. Tillsammans med nederbörden som följde (figur med exempel från Helsingborg) bidrog detta till att vi kunde få ut en hög avkastning i de flesta fall. Tidig vårsådd År 2025 kan alltså summeras som ett bra skördeår med bra till mycket goda höstveteskördar. För höstvetefält i områden som inte fick regn alls förrän i slutet av maj, kom kväveeffekten dock för sent för att ge full skörd. Också för vårsäden blev 2025 ett lyckat år med gynnsamma förhållanden. Sådden kunde ske tidigt på många håll, vädret var lagom svalt under etable-

ringen och nederbörden tajmade väl för att tillåta väl bestockade grödor med många kärnor per ax att gå fram till full skörd. Jämförelse med 2024 För att sätta 2025 i perspektiv kan året jämföras med 2024 – ett år som fortfarande finns i relativt färskt minne. År 2024 såg lovande ut med förväntningar på hög avkastning, men där utfallet till slut blev mer medelmåttigt (tabell). Frågan är varför det blev så. År 2024 inleddes med stora temperaturväxlingar under april. I slutet av april och under maj steg temperaturen snabbt. Det var en helt annan utveckling jämfört med 2025 som hade en svalare vår och jämnare temperatur med mindre temperaturväxlingar. År 2024 inleddes blötare med mer regn i april, men med mindre regn under maj, medan 2025 inleddes torrt, med mindre regn i april men med mer under maj. I juni kom det dessutom betydligt mer regn år 2024 än 2025 (figur). Svalt 2025 – men stressigt 2024 Om vi ser till perioden då reduktionsfaserna inträffar i höstvete – från stråskjutning i slutet av april/början av maj till blomning i mitten av juni – blir

Stora skillnader i avkastning mellan åren Skörd Höstvete Vårkorn

2024 (kg/ha) 6 540 4 360

2024 relativ 100 100

2025 (kg/ha) 7 540 5 540

2025 relativ 115 127

Tabell. Hektarskördar år 2024 och 2025 (prel statistik) för höstvete och vårkorn i hela Sverige. Källa: SCB.

skillnaden mellan åren tydlig. Den svalare våren 2025 gjorde att grödan kunde utvecklas i lagom takt och behålla fler anlag. Året påminner i det avseendet om 2020 och 2022, som båda också kännetecknas av lägre och svalkande vårtemperaturer. År 2024 fick vi en varmare period i maj som stressade grödan och gav en större reduktion av sidoskott och blomanlag, eftersom utvecklingen och tillväxten inte hann med. Vårgrödor är känsligare Vårgrödorna är ännu känsligare för värme under perioden stråskjutning till axgång. År 2025 kunde vi så ganska tidigt på många håll och sedan gav den svala våren gott om tid för bestockning och liten risk för reduktion av skott och blommor. Trots ganska torra förhållanden bidrog dessa förutsättningar till en mycket god skörd på de flesta håll. År 2024 ledde däremot en betydligt varmare maj till en alltför snabb utveckling och betydligt sämre hektaravkastningar. Hoppfulla framsteg 2025 gav i allmänhet höga skördar, men lite låga proteinhalter som visar att vi kanske inte alltid lyckas gödsla i förhållande till kvävebehovet när skördeförutsättningarna är gynnsamma. Motsatta förhållanden rådde 2024 då vi ibland överskattade kvävebehovet när avkastningen inte blev så bra som vi hoppades. Jämförelsen mellan 2024 och 2025 illustrerar att vädret spelar stor roll för skördeförutsättningarna och därmed för kvävebehovet. Så är det naturligtvis och att årsmånen är avgörande är ingen nyhet för den som odlat länge och upplevt variationer mellan växtodlingsåren. Nyheten är emellertid att det numera inte finns någon anledning att resignera och ge upp tanken på att försöka gödsla

Gynnsamt 2025 men ogynnsamt 2024 25

35 30

Nederbörd 2024

20 15

10 5

Nederbörd, mm

Temperatur, °C

Nederbörd 2024 Medeltemp. 2025 Medeltemp. 2025

5 0 29-jul

23-jul

17-jul

11-jul

05-jul

29-jun

23-jun

17-jun

11-jun

05-jun

30-maj

24-maj

18-maj

12-maj

30-apr

06-maj

24-apr

18-apr

12-apr

06-apr

31-mar

25-mar

19-mar

13-mar

07-mar

01-mar

Figur. Medeltemperatur och nederbörd mars–juli 2024 och 2025 i Helsingborg. Vid tiden för stråskjutning var temperaturen lägre 2025 jämfört med 2024. Källa: SMHI optimalt varje år på varje fält. Så var inte situationen för bara några år sedan när vi var hänvisade till medeltal. I dag finns bättre metoder och framstegen ger hopp. Nya redskap tillåter sen gödsling Numera har vi nämligen redskap som

Nollrutor och Yara N-tester som hjälper oss parera markens kväveleverans som varierar stort mellan åren. Däremot är vi än så länge hänvisade till att gissa hur vädret påverkar utifrån tidigare erfarenheter. Här behöver vi verkligen bättre objektiva redskap, men tills vidare är vi hänvisade till att dela kvävegivorna och

spara en del till sena stadier för att ge möjligheten att anpassa både efter mark och årsmån. Försöken visar också att vi absolut kan komplettera riktigt sent om skörden ser ut att kunna bli bättre än väntat. Därmed öppnas möjligheten att få eftersträvad kvalitet utan att riskera överoptimal gödsling. /

Hög potential formas tidigt För att uppnå hög avkastning krävs att grödan både kan bygga upp och bevara sin potential. Det handlar om att få upp skottantal, antal kärnor per ax och att nå en hög tusenkornvikt.

nder bestockning och tidig stråskjutning anläggs skott- och blomanlag och det är då potentialen formas. Därefter, från stråskjutning fram till blomning, följer reduktionsfaserna där en del av dessa skott-, småaxoch blomanlag tillbakabildas. Oftast är reduktionsfasen den viktigaste för den slutliga avkastningen. Självklart får det inte vara brist på växtnäring under reduktionsfasen, men

vädret mellan stråskjutning och blomning är också mycket viktigt. Ju varmare och torrare det är desto fortare går utvecklingen och desto större blir reduktionen. Utveckling vs tillväxt Skillnaden mellan utveckling och tillväxt är också central för att förstå varför vissa år – som just 2025 – blir mer gynnsamma och andra mindre. Utveckling beskriver vilket stadium grödan befinner sig i – från groning och bestockning till stråskjutning, axgång och blomning – och styrs av temperatur, dagslängd och för höstspannmål även vernaliseringsbehov. Tillväxt däremot handlar om mängden biomassa – i form av blad, stjälkar och rötter – och beror på tillgång på ljus, lagom temperatur, vatten och näring.

Både utveckling och tillväxt har ett temperaturoptimum runt 20 grader, men utveckling påverkas mer av variationer i temperatur. När utvecklingen går för fort, som under varma perioder, hinner inte tillväxten med. Då haltar processerna och ligger inte i fas med varandra. Om en varm period sammanfaller med exempelvis stråskjutning, när många anlag har bildats, har plantan inte resurser nog att försörja dem alla. Resultatet blir en större reduktion av både sidoskott och blomanlag. För att bygga hög skörd krävs därför inte bara kväve och vatten, utan också gynnsamma förhållanden som ger grödan tid att utvecklas i lagom takt och samtidigt lagra in tillräckligt med kolhydrater via fotosyntesen. / Axanlagen skvallrar redan tidigt på säsongen om vilken inneboende kapacitet som döljs i höstvetet.

Rätt P- och K-balans

– nyckeln till långsiktig bördighet AV CARL-MAGNUS OLSSON, YARA

Nya långliggande försök med fosfor och kalium bekräftar tidigare erfarenheter att det finns mycket stora fördelar med rätt nivå på markens innehåll av dessa växtnäringsämnen. Det handlar inte bara om avkastning utan även bördighet och mindre känslighet för torka. Kombisådd ger stora fördelar både i vårkorn och höstvete.

illgången på fosfor (P) och kalium (K) är avgörande för hur väl grödan utvecklas och hur god skörden blir. Att snåla på gödsel kan kännas lockande när priserna på spannmål sjunker, men i längden kan det bli en dyr strategi. Låga markvärden för P och K ger ett känsligt system där man alltid behöver gödsla rätt mängd och få riktigt bra effekt av gödseln för att inte tappa skörd. Med hjälp av markkartering, PKbalansberäkning och Yaras verktyg för bördighetsanpassad gödsling går det att hitta rätt nivåer. (Båda verktygen hittar du på yara.se) Den ekonomiskt hållbara strategin handlar om att hitta balansen – att varken gödsla för mycket eller för lite, det visar nya långliggande P- och K-försök. Kraftig skördeminskning Vad innebär ett lågt P-AL-värde i praktiken? Jo, åkermark med låg fosfornivå blir mer känslig för bristande fosforgödsling till den enskilda grödan. Vi kan visserligen fortfarande ta hyggliga skördar, förutsatt att vi tillför mineralfosfor och kalium i tillräcklig mängd som plantan kan ta upp under tillväxtperioden. Men om vi inte fosforgödslar, eller om vi har väderförhållanden som försvårar markupptaget som till exempel en period med torka, då orsakar fosforbrist tydlig skördesänkning. I långliggande försök med vårkorn minskade skörden med 20 procent när man gick från övre klass III till klass II och inte gödslade med fosfor. Motsvarande siffra för fosforbrist visade en skördeminskning på 30 procent om vi går från övre klass III till klass I.(Andra studier i Sverige visar på samma typ av samband*). Yara har de senaste åren satsat på en

Med fosfor

Utan fosfor

Försöksled med och utan P (fosfor) där ledet med P gav fler ax, tidigare axgång och högre skörd. Brunnby, 2025. ny fastliggande försöksserie där man återigen belyser P-effekten av NPK över tid, men även effekten av gödselteknik och hur växtnäringen tillförs. Växtföljden består av spannmål och oljeväxter och i det följande presenteras en sammanfattning av försöken med vårsäd och höstvete. Försöken är placerade i Västerås och Vreta Kloster och har pågått sedan 2020. Jordarna hade vid start ett P-ALtal på 3,5–3,7. I försöksplanen finns 6 led. Vårsäden gödslas med halv ersättning av P (YaraMila 27-3-3), full ersättning av P (YaraMila 22-6-6) och ett jämförande led utan P (Axan). För höstvete gäller samma princip men där jämförs istället full, halv och ingen NPK-gödsling vid höstgödslingen (YaraMila 10-14-12). Växtnäringen tillförs i de tre första leden som kombisådd. I de tre sista

leden är gödslingen densamma men bredsprids före sådd. Försöken i den nya försöksserien visar tydligt att NPK-gödsel gav högre skördar än Axan, särskilt vid kombisådd i vårsäd (tabell 1). Den högsta skörden (69,65 dt/ha) uppnåddes med YaraMila 22-6-6 kombisådd, full ersättning av P och K, vilket motsvarar en ökning på cirka 10 procent jämfört med Axan. Proteinnivåerna minskade något med stigande N- och PK-givor, vilket indikerar en utspädningseffekt vid högre skördenivåer. Imponerande merskörd i höstvete Även i höstvete visar resultaten en starkt positiv effekt av kombisådd NPK-gödsling (tabell 2). Halv giva gav 7,86 dt/ ha högre skörd än ogödslat led, medan full giva ökade skörden med hela 10,38 dt/ha. Ledet med endast kvävegödsling

Fosfor, kg/ha Kalium, kg/ha Avk. & protein Ekonomi Skörd, rel. Netto, kr/ha, Netto, kr/ha, Kr/ha Kr/ha vid 100 = Protein, % Netto, inkl ersättning inkl ersättning Bort- Tillvid Bort- Tillts kr/ha kg/ha 62 dt/ha av P av PK försel försel Balans 30 kr/kg P försel försel Balans 12 kr/kg K

Giva Produkt

Spridning

Axan Kombi 370 100 13,1 9 232 8 606 8 227 21 0 -21 -626 32 0 -32 NPK 27-3-3 Kombi halv 376 106 12,7 9 419 9 048 8 763 22 10 -12 -371 34 10 -24 NPK 22-6-6 Kombi full 463 110 12,5 8 831 8 961 8 865 23 27 4 130 35 27 -8 Axan Bred 370 98 12,9 8 987 8 375 8 004 20 0 -20 -612 31 0 -31 NPK 27-3-3 Bred halv 376 103 12,5 9 039 8 689 8 417 21 10 -12 -349 32 10 -23 NPK 22-6-6 Bred full 463 104 12,3 8 190 8 357 8 284 22 27 6 167 33 27 -6 Tabell 1. Yara fastliggande NPK-försök, 2020–t2024, medel av 6 försök i vårsäd på Brunnby och Vreta Kloster. P-AL 3,5-3,7 vid start. Vårgödsling.

-379 -285 -96 -371 -272 -73

Avk. & protein Ekonomi Fosfor, kg/ha Kalium, kg/ha Skörd, rel. Netto, kr/ha, Netto, kr/ha, Kr/ha Kr/ha vid 100 = Protein, % Netto, inkl ersättning inkl ersättning Bort- Tillvid Bort- Tillts kr/ha kg/ha 76 dt/ha av P av PK försel försel Balans 30 kr/kg P försel försel Balans 12 kr/kg K

Giva Produkt

Spridning

Utan NPK - 0 100 12,1 13 644 12 962 12 543 23 0 -23 -682 35 0 -35 NPK 10-14-12 Kombi halv 71 110 11,8 14 512 14 057 13 701 25 10 -15 -455 38 9 -30 NPK 10-14-12 Kombi full 143 114 11,7 14 412 14 235 13 974 26 20 -6 -175 40 18 -22 Axan Kombi 52 99 12,4 13 364 12 669 12 253 23 0 -23 -678 35 0 -35 NPK 10-14-12 Bred halv 71 107 11,9 14 024 13 593 13 253 24 10 -14 -430 37 9 -28 NPK 10-14-12 Bred full 143 110 11,8 13 870 13 721 13 476 25 20 -5 -148 38 18 -20 Tabell 2. Yara fastliggande NPK-försök, 2021–2025, medel av 5 försök i höstvete på Brunnby och Vreta Kloster. P-AL 3,5-3,7 vid start. Höstgödsling.

(Axan) gav däremot ingen merskörd – snarare en liten minskning. Tidigare försök i höstvete visar att effekten av att kombiså P inte är lika stor som i vårsäd. I denna försöksserie har vi trots allt 0,3 dt/ha merskörd av kombisådd mot bredspridd innan sådd, jämfört vid full ersättning. Bättre näringsutnyttjande För vårsäd ökade N-skörden från 112 till 118 kilo N per hektar mellan Axanledet och ledet NPK 22-6-6 (kombisådd). Det tyder på att tillgången på P och K förbättrade kväveutnyttjandet. Kombinationen av flera näringsämnen gav alltså en bättre balans och effektivare växtnäringsupptag. Vid kombisådd, i leden med full ersättning av P, får vi dessutom 10 kilo mer kväve i kärnan jämfört med bredspridd P. Resultaten visar alltså att i dessa försök att kombisådden ökar kväveeffektiviteten. Utan NPK förlorar marken successivt både P och K. Full giva av P och K minskar underskottet kraftigt – ett viktigt bidrag för att bevara markens bördighet över tid.

Det har även gjorts en ekonomisk analys på denna långliggande försöksserie. Den visar att NPK-gödsling ger ett klart positivt netto över växtföljden, även med dagens spannmåls- och gödselpriser. I ett ettårigt perspektiv ger halv ersättning av P det högsta nettot. Däremot måste vi inkludera bortförsel av P långsiktigt - annars tappar vi snabbt i bördighet och skördarna sjunker över

Håll rätt nivå över tid En väl avvägd PK-strategi är grunden för långsiktig bördighet. Tänk på att: n Du får stor effekt av P- gödsling (YaraMila ) till alla grödor med låga P-värden i marken. n Utgå alltid ifrån en aktuell markkartering. n Följ P- och K-balansen i dina växtföljder. n Prioritera kombisådd till vårsäd. n Bara spara där det är ekonomiskt motiverat att tulla på markförrådet.

-418 -355 -261 -416 -340 -245

tid. Inkluderar vi ersättning av P och K i kalkylen är nettot högre med NPK fullgiva. Full ersättning av PK ger ett netto i vårsäd på 8 865 kronor per hektar jämfört med 8 763 kr för halv ersättning . Till nästa försöksöksår planeras en ny jordanalys för att se hur P-AL påverkats av de första 6 odlingsåren. Hittills har Axan-ledet under 6 växtodlingsår (ex Vreta Kloster) bortfört 124 kilo fosfor, halversättning bortför 77 kilo fosfor. Ledet med full ersättning av P och K upprätthåller balansen. P-Al 6 borde vara målet utifrån grödorna i denna växtföljd och gäller båda försöksplatserna. /

*Kirchmann, H., Börjesson, G., Bolinder, A., Djodjic, F. 2020. Soil properties currently limiting crop yields in Swedish agriculture – An analysis of 90 yield survey districts and 10 longterm field experiments. European Journal of Agronomy, 120, 126–132.

Steg för steg mot rätt kvävegiva AV NELLY CARLSSON, YARA

venskt lantbruk står inför tydliga miljö- och klimatkrav där ett bättre kväveutnyttjande är en viktig pusselbit. Frågan är högaktuell, inte minst genom Kväveklivet – ett nytillkommet investeringsstöd som ska underlätta satsningar på teknik och metoder för att minska kväve- och ammoniakutsläpp och bidra till ett effektivare kväveutnyttjande. I Kväveklivet sätts verkligen behovet av att minska kväveförluster och att optimera sin gödsling i fokus. Stora variationer att tackla Men att hitta rätt kvävegiva är ingen enkel uppgift. Variationerna i tid och rum är stora. Mellan olika år och inom samma fält kan behovet variera med så mycket som ± 50 kilo N per hektar. Det är här precisionsgödsling kommer in – ett arbetssätt där tanken är att lämna generella rekommendationer bakom sig, och i stället anpassa givan efter grödans verkliga behov och möta de variationer som finns. Precision i tre steg Att arbeta med precisionsgödsling är en process i flera steg – från att hamna rätt det enskilda året till att jämna ut inom fält. Det första steget handlar om att börja justera givan utifrån årets aktuella växtförhållanden snarare än att gå efter genomsnittsvärden. Rätt kvävemängd kan variera omkring ± 50 kilo N per hektar mellan år beroende på årsmån. Därefter kan gödslingen optimeras ytterligare genom att anpassas till det enskilda fältets behov. Verktyg som

Yara N-Tester, Yara Handsensor, Nollrutor och Maxrutor kan hjälpa till att ge värdefull information som indikerar vad varje fält faktiskt behöver. Slutligen handlar det om att optimera inom fält. Även här kan variationerna vara betydande – också upp mot ± 50 kilo N per hektar. Här blir Yara N-Sensor ett konkret verktyg som gör det möjligt att styra kvävegivan i realtid så att varje del av fältet får rätt mängd. Därmed blir Yara N-Sensor ett verktyg som också tydligt faller inom ramen för Kväveklivet. Erfarenheter från fältet Peter Ivarsson driver tillsammans med sin bror Olof Ivarsson en gård i Västergötland. På gården har de arbetat med Yara N-Sensor sedan 2017 och använder den i höstvete, höstraps, korn och havre. I höstvete kör de vanligtvis en första giva utan sensor och därefter upp till tre styrda givor med Yara N-Sensor, beroende på hur jämnt fältet utvecklas under säsongen. I korn och havre blir det oftast, beroende på vädret under säsongen, två givor. Höstrapsen skannas på hösten en gång om väder tillåter, och de kör en till två givor med sensorn på våren beroende på hur snabbt tillväxten sätter i gång. –Yara N-Sensorn har verkligen hjälpt oss att jämna ut grödorna. Vi har höns och använder stallgödsel och eftersom upptaget varierar mellan olika jordarter blir det skillnader i fälten. Då hjälper Yara N-Sensor till att jämna ut dessa variationer, berättar Peter.

Utjämning över tid Givan kan variera en hel del mellan olika delar av fälten. – På de två första givorna i höstvete kan sensorn justera upp eller ned med ungefär 30–40 kilo N. Om målgivan är 70–80 kilo N kan spannet ligga mellan 40 och 100 kilo N. På de senare givorna har fälten jämnat ut sig mer och variationen blir mindre – givan kan då variera med runt 10–15 kilo N. För att få en säkrare bild av grödans behov och bättre beslutsunderlag kombinerar de på gården Yara N-Sensor med Nollrutor, Maxrutor, Yara N-Tester och Atfarm. Bröderna mäter i Nollrutan under säsongen och det ligger till grund för totalgivan. N-Testern mäter de med i gödslat fält flera gånger för att få ett så rättvist resultat som möjligt. – Dessutom har vi börjat med att lägga extra kväve i ett längre drag som fungerar som Maxruta. Tillsammans ger det ett bra underlag för att avgöra om ytterligare giva behövs, säger Peter. Nytta av Maxrutan År 2025 hade de särskild nytta av Maxrutan när de fick en hög kväverekommendation från N-Testern i ett av fälten, men inte i Maxrutan. – Då såg vi tydligt att resten av fältet faktiskt behövde den giva som rekommendationen visade. Det syntes också visuellt och på biomasskarta – Maxrutan stack ut och bekräftade skillnaden. Även Atfarm är ett värdefullt stöd i planeringen. - Vi använder Atfarms kartor, där vi till exempel tittar på kväveupptagskar-

Foto: Peter Ivarsson

Precisionsgödsling handlar om att utjämna variationer i kvävebehov mellan år, mellan fält och inom fält. För Peter och Olof Ivarsson i Västergötland innebär precisionsgödsling med Yara N-Sensor en högre och stabilare skördenivå. Nu finns stöd att söka för investeringar i effektivare kväveutnyttjande där precisionsgödsling ingår.

n Yara träffar Jordbruksverket – scanna QR-koden och lyssna på vår podcast om Kväveklivet.

Yara N-Sensor ger säkerhet, mindre liggsäd samt högre och stabilare skörd hos bröderna Ivarsson.

»Vi har mindre liggsäd än förr, fälten är jämnare, skördarna ligger stabilare på en högre nivå och vi har ofta lyckats bra med proteinnivåerna. En kombination av verktyg är verkligen att rekommendera – det ger en större säkerhet.” tan och biomasskartan innan vi skannar med Yara N-Sensor. Vi följer också kartorna under säsongen för att se om upptaget förändras. Det kan vara ett tecken på att det är dags att gå ut och mäta med Yara N-Tester. Stabilare och högre skörd Att förstå tekniken kräver dock både tid och intresse medger Peter Ivarsson. Men sedan N-Sensorn – tillsammans med övriga verktyg – började användas upplever han och Olof att fälten blivit jämnare, och att både skörd och kvalitet förbättrats. – Det tar tid att lära sig hur allt hänger ihop och intresset måste finnas där, konstaterar Peter. Gödslingen påverkas dessutom alltid av vädret – får man inte regnet vid rätt

tillfälle blir det svårt, oavsett hur noga man planerat. Bröderna Ivarsson tycker ändå att det blir mer rätt än tidigare. –Vi har mindre liggsäd än förr, fälten är jämnare, skördarna ligger stabilare på en högre nivå och vi har ofta lyckats bra med proteinnivåerna. En kombination av verktyg är verkligen att rekommendera – det ger en större säkerhet, sammanfattar Peter Ivarsson. Mot optimerad kvävestrategi Genom att arbeta med helheten – från rätt giva för året till rätt giva inom fält – kan lantbrukaren både stärka odlingsekonomin och minska miljöpåverkan. Precisionsgödsling gör det möjligt att optimera kväveanvändningen och med Kväveklivet finns nu också stöd för den som vill ta nästa steg. /

Kväveklivet stöttar precisionsgödsling n Kväveklivet är ett nationellt investeringsstöd som lanserades i juni 2025. Syftet är att minska jordbrukets kväveoch ammoniakutsläpp och därigenom nå nationella miljömål kopplade till övergödning, försurning och klimatpåverkan. Stödet är uppdelat i två inriktningar: l Minskade ammoniakutsläpp. l Effektivare N-utnyttjande, där investeringar i precisionsgödsling, som kvävesensorer, ingår. En ansökan kan ge upp till 30 procent täckning av kostnader vid en investering inom precisionsgödsling.

Peter Malmström, Broby Gård och Moa Lindgren, Precision AG-tekniker på Åhmans Traktorcentrum. Här på Vågerstaddagen, Vreta Kloster, den 26 september 2025 för att diskutera utfallet av Atfarm och Yara N-Tester.

Smidigt med Atfarm och

John Deere Operations Center Kombinationen Atfarm och John Deere Operations Center gav en smidig filöverföring och spridning av sista givan i höstvete på Broby Gård 2025. Ett bra exempel på effektiv teknik och biologi i samspel för höga skördar med god kvalitet. Av Knud Nissen, Yara

eter Malmström driver, tillsammans med sina bröder Thomas och Stefan, Broby Gård strax söder om Vadstena i Östergötland. Driften är inriktad mot växtodling och äggproduktion. På gården brukas strax över 500 hektar där huvudsyftet är foderproduktion till hönsen. Från dessa höns blir det betydande mängder gödsel som hanteras som fastgödsel. En stor del körs ut i höstvetet på våren och myllas med ogräsharv. Förutom ogräseffekten bidrar ogräsharvningen även positivt genom att luckra markytan, få ner värme i jorden och sätta fart på grödan efter vintern. Hönsgödseln ger 30–110 kilo ammoniumkväve per hektar beroende på stallgödselgivans storlek och behöver kompletteras med ytterligare kväve under odlingssäsongen. För spridning av mineralgödsel använder Peter rampspridaren Tive 4024. Denna är uppdaterad

med ISOBUS från Topcon och originalvariatorn har ersatts med en hydraulmotor från Överum, vilket förenklar styrningen av givan. Nollruta och Yara N-Tester För att bedöma grödans kvävebehov använder Peter både Yara N-Tester och Nollrutor. Mätningar i Nollrutorna 2025 visade ett upptag på 40–50 kilo kväve per hektar från marken på grund av leverans från tidigare hönsgödselspridning. När det så var dags för sista kvävegivan visade N-Testern ett behov på 30 kilo kväve per hektar, vilket Peter tillsammans med rådgivare bedömde var en rimlig giva. Sista kvävegivan ville Peter sprida med hjälp av VRA-kartor (tilldelningskartor). Tilldelningsprogrammet han använt sig av tidigare hade problem med filöverföringar. För att råda bot på detta tog han kontakt med Moa Lindgren som

är John Deere Precision AG-tekniker på Åhmans Traktorcentrum för rådfrågning. Moas förslag var att Peter skulle skapa VRA-kartor i Yaras Atfarm – ett verktyg han redan använde tillsammans med N-Testern. Snabbt och enkelt Genom Atfarms integration med John Deere Operations Center exporterades filerna snabbt och enkelt över till maskinerna och inom några minuter kunde Peter påbörja gödselspridningen med VRA-kartorna från Atfarm. – Mycket smidigt och enkelt, konstaterar Peter förnöjsamt. Resultatet för säsongen 2025 på Broby Gård blev bra med en avkastning ungefär ett ton per hektar högre än förväntad och samtidigt godkända proteinvärden. Erfarenheterna från det gångna året visar hur digitala verktyg som Atfarm, i kombination med lokal rådgivning och teknisk kompetens, kan bidra till ökad effektivitet och ett förbättrat resultat. Peter nämner även John Deeres RDA-funktion, Remote Display Access, där tekniker kan koppla upp sig trådlöst till maskinens display och därmed ge råd i realtid, vilket underlättar för operatören under stressiga dagar i fält. /

Förenkla gödselplaneringen

i Dataväxt CropPLAN

AV KNUD NISSEN, YARA

Välkommen till CropPLANs Gödselplanläggare! Funktionen är till för att förenkla gödselplanläggning i CropPLAN och snabbt få en skattning av dina grödors mineralgödselbehov och förslag på när spridningen ska ske. Det är den första versionen med en integration mellan Dataväxt CropPLAN och Yaras databas som därmed ger Yaras rekommendationer som bas.

å här går det till: rekommendationen genereras genom att data från CropPLAN skickas till Yaras databas, Polaris. Det kan handla om gröda, förväntad skörd, skiftesdata med jordprover samt förfrukter. Polaris är en internationell databas där Yara samlar information från flera olika källor till exempel N-Testerrekommendationer, kväveinnehåll i grödan från Atfarm eller Yara N-Sensor. Polaris innehåller även NPKS-rekom-

mendationer för olika grödor och länder. Det är dessa rekommendationer som används i API-kopplingen till CropPLAN, och allt sammantaget får du anpassade NPKS-rekommendationer med Yaras produkter. Återkoppla med dina synpunkter! Efter att rekommendationen har sparats kan du när som helst gå tillbaka och justera, till exempel byta gödselmedel

eller lägga till stallgödsel. CropPlans Gödselplanläggare är under kontinuerlig utveckling och fler funktioner kommer att läggas till framöver. Vi ser fram emot att höra lantbrukares åsikter om den. Se instruktioner på Dataväxt kunskapsbank eller kontakta Dataväxt-supporten. Ni är också välkomna att diskutera det hela med någon av Yara-agronomerna. /

Generella utsläppssiffror minskar konkurrenskraft AV ANDERS ANDERSON, YARA

takt med att livsmedelsindustrin globalt skärper sina klimatmål, ökar kraven på transparens och precision i rapporteringen av växthusgasutsläpp. För lantbruket innebär detta att klimatprestanda inte längre är en abstrakt fråga – den påverkar inköpen, försäljningsvärdet och konkurrenskraften. Men vad händer när de siffror som används för att bedöma klimatpåverkan är alltför generella, eller i värsta fall missvisande? Globalt genomsnitt en förenkling Många klimatberäkningar inom livsmedelskedjan bygger på nationella eller till och med internationella genomsnittsvärden för utsläpp, så kallade emissionsfaktorer. FN:s klimatpanel IPCC anger hur dessa ska beräknas och att det globala genomsnittet 1 procent av tillfört kväve ska användas som förlust till lustgas, såvida det inte finns tillräckligt nationellt underlag för ett annat värde. I Sverige ansvarar Naturvårdsverket för vilket värde som används och beräknar också lustgasavgången från hela Sveriges yta delvis med hjälp av detta. Lokala mätningar krävs Vi vet att kombinationen av klimat, jordtyp, odlingsmetoder och insatsva-

ror påverkar utsläppen kraftigt. Antalet mätningar som gjorts i normala fältförsök är för få, men de fältförsök som Yara finansierat tillsammans med Lantmännen indikerar ändå att svenska emissionsvärdena kan vara betydligt lägre än 1 procent. Problemet är bara att det krävs många lokala och dyra svenska mätningar under olika lokala förhållanden för att kunna gå ifrån det globala medelvärdet. Under tiden – tills vi fått fram mer exakta svenska siffror – har vi en nackdel gentemot de marknader som redan lyckats sänka. Dyrare svensk spannmål Tyskland har däremot redan sänkt sitt värde för fältemissioner vid användning av mineralgödselkväve med 40 procent och Danmark siktar på en sänkning med 70 procent. Det är inte självklart hur skillnaden ska värderas, men om börspriset på koldioxidutsläpp används så motsvarar det redan 5–10 öre per kilo spannmål till Sveriges nackdel. De siffror som olika länder anger används också vid varje tillfälle av uppköpande företag för att uppskatta klimatpåverkan från råvaror som spannmål, mjölk eller kött. Problemet är att dessa genomsnittliga emissionsfaktorer ofta inte speglar det verkliga värdet i

»Det är inte självklart hur skillnaden ska värderas, men om börspriset på koldioxidutsläpp används så motsvarar det just nu 5–10 öre per kilo spannmål till Sveriges nackdel.« 12

jordbruket som kan variera mellan länder, regioner och enskilda gårdar. För svenska lantbrukare innebär detta en konkret risk. Om Sverige använder för höga genomsnittliga utsläppstal – oavsett om de beror på metodval, klimatförhållanden eller statistikbrister – kan det påverka hur internationella livsmedelsföretag ser på svenska råvaror. Företag med ambitiösa klimatmål kan då i stället välja att köpa från länder med lägre rapporterade utsläpp, även om dessa siffror inte nödvändigtvis speglar verklig hållbarhet. Detta är särskilt relevant i en tid då många aktörer i livsmedelskedjan fokuserar på så kallade Scope 3-utsläpp – de indirekta utsläppen från leverantörsledet där lantbruket har en nyckelroll. Om svenska produkter uppfattas som klimatmässigt mindre effektiva kommer de att betalas sämre på marknaden och vi riskerar att tappa marknadsandelar, trots att våra svenska jordbruksmetoder ofta är både effektiva och miljömässigt ansvarsfulla. Vägen framåt För att undvika att svenska lantbrukare missgynnas i den globala omställningen krävs mer nyanserade och faktabaserade emissionsvärden. Det innebär: • Gemensam målbild. Arbetet framåt underlättas om lantbrukare, branschorganisationer, livsmedelsproducenter, myndigheter, forskare, exportörer och politiker har förståelse för problemet. • Öka takten i forskningen. Mer resurser bör läggas på lustgasmätningar för att kunna belägga lägre utsläppsvärden även i Sverige.

Foto: Sofia Delin

På en global livsmedelsmarknad kommer svenska råvaror mycket snart att värderas efter klimatprestanda. Om nationella utsläppssiffror inte speglar verklig klimatpåverkan blir de en belastning som kan leda till förlorad konkurrenskraft. Korrekta nationella värden för fältemissioner som speglar verkligheten i Sverige bör snarast tas fram.

I ett projekt finansierat av Lantmännen och Yara har SLU i samarbete med Göteborgs universitet undersökt hur stor lustgasavgången blir i höstvete odlad på lerjord och sandjord med en för Sverige typisk tredelad N-gödsling.

Stora teoretiska skillnader mellan länder 200 180 160

Från fel till rätt Klimatrapportering är inte bara en fråga om miljö, utan också en fråga om konkurrenskraft. Om Sverige inte lyckas visa upp vår verkliga klimatprestanda i lantbruket, riskerar vi att förlora affärer till länder med mer fördelaktiga siffror, men inte nödvändigtvis bättre hållbarhet. Det är bråttom att ta fram korrekta, svenska emissionsvärden för konkurrenskraftens skull. /

140

kg CO2/ton spannmål

• Politiskt stöd. Stöd för jordbrukets konkurrenskraft uttalas av och till. Här har vi ett problem som i stället kan vändas till en potentiell möjlighet. Det handlar inte om några omvälvande grepp utan mer om att understryka vikten att ta fram rättvisa värden som inte missgynnar svenskt lantbruk.

120 100 80 60 40 20 0

Sverige Produktion av mineralgödsel

Tyskland Emission från mineral-N i marken

Danmark, mål Ammoniakavgång

Emission från läckage

Teoretiskt klimatavtryck i kg CO2/ton spannmål i Sverige, Tyskland och Danmark. Beräkning på avkastning 5 ton korn per hektar och tillförsel av 100 kilo mineralgödsel-N per hektar. Tyskland har sänkt sitt värde för fältemissioner med 40 procent och Danmarks mål är en sänkning med 70 procent. I Sverige 1 saknas däremot än så länge nationella värden och vi Tabell måste därför använda oss av medelvärden som är schablonvärden fastställda av FN genom dess klimatpanel IPCC. Sverige Tyskland Danmark, mål Produktion av mineralgödsel

Emission från mineral-N i marken

Ammoniakavgång

Emission från läckage

Proteinhalten betygsätter

kvävegödslingen AV NELLY CARLSSON & INGEMAR GRUVAEUS, YARA

Att pricka rätt kvävegiva i höstvete ger både ekonomiska och miljömässiga vinster. Proteinhalterna över flera år ger den bästa vägledningen för att bedöma om kvävegödslingen ligger på rätt nivå.

En indikator vid utvärdering Proteinhalten kan nämligen fungera som en värdefull indikator för att i efterhand utvärdera och bedöma sin kvävegödsling. Då blir proteinhalten ett betyg på hur väl man lyckats pricka optimum. Halten av protein påverkas av hur mycket kväve växten haft tillgång till i förhållande till sin förmåga att bygga upp kolhydrater i kärnan. En hög proteinhalt tyder ofta på att grödan haft tillgång till mer kväve än vad som krävts för den aktuella skördenivån, medan en låg proteinhalt kan tyda på att kvävetillgången varit alltför begränsad. Proteinhalten kan därmed ge en fingervisning om gödslingen har varit under-, övereller nära optimalnivå. Samtidigt kan proteinhalten vissa år – oavsett hur väl man försökt optimera sin gödsling – ändå landa fel. Varje växtsäsong har sina egna tillväxtförhållanden där vädret inte går att styra. En torrperiod kan hindra grödan från att ta upp gödslat kväve och bygga den skör-

Foto: Karolina Erikers

n av de största utmaningarna i höstveteodlingen är att balansera kvävegödslingen för att optimera avkastning, nå önskad kvalitet för kvarnvete eller foder och samtidigt minimera miljöpåverkan. I kvävegödslingsförsök kan optimum bestämmas på ett enskilt fält eftersom man där har en N-stege med flera olika nivåer, inklusive ett ogödslat led. Genom att mäta både avkastning och proteinhalt kan man avgöra vid vilken giva som både skörd och nettovinst är som störst. På gårdsnivå finns däremot sällan den möjligheten. Det gör det svårt att veta i efterhand hur man gödslat i förhållande till optimum. Det är här proteinhalten kan vara till hjälp.

Vetekärnans proteinhalt visar hur väl grödan tagit upp och utnyttjat kväve. depotential man planerat för. Om regn därefter kommer sent kan växten visserligen ta upp kvävet, men då saknas ofta förutsättningar att omvandla upptaget till avkastning. Resultatet blir låg skörd, hög proteinhalt och en överoptimal kvävegödsling. Använd flera års halter Därför ska man inte tolka proteinhalten isolerat bara ett enskilt år, utan följa den över tid. Då kan det ge en tydlig bild av om gödslingen tenderar att ofta ligga för högt eller för lågt. Om man återkommande ser proteinhalter som ligger högt – exempelvis vid proteinhalter på 12,5– 13 procent i vanligt kvarnvete – kan det vara en signal på överoptimal gödsling. Då kan det vara värdefullt att justera nivån och ta hjälp av verktyg som Yara N-Tester och Nollruta för att optimera sin gödsling.

Det finns mycket att vinna på att försöka komma så nära kväveoptimum som möjligt. Exemplet i figur 1, där netto beräknats för höstvete till kvarn med en proteinbetalning upp till 12 procent, illustrerar tydligt hur ekonomin påverkas. Under 12 procent proteinhalt sker avdrag, medan högre halter inte ger något tillägg. Resultatet visar att en sänkning av proteinhalten från 12 till 11 procent innebär att man riskerar att tappa drygt 500 kilo per hektar i skörd och dessutom missa proteinbetalning som ger en förlust på ungefär 320 kronor per hektar. Men även omvänt finns det pengar att ”tjäna”. En hög proteinhalt är ett överskott som ofta inte betalar sig, men till skillnad från till exemepel maltkorn – där ett övre kvalitetstak finns – har höstvete inget sådant. I exemplet kan vi därför se hur en proteinhalt på

Anpassa kvävegiva efter sort I de höstvetesorter vi odlar till kvarn eller export verkar det sällan vara någon risk för restkväve upp till 12 procent protein medan högre proteinhalter oftast är överoptimala och riskfyllda (figur 2). Av sorter som funnits med i materialet kan man nog bara acceptera upp till 12,5 procent protein i Julius och Bright. Andra försök indikerar att om man odlar lågproteinsorter som Pondus, Kerrin, Terrence och Saki så är redan proteinhalter på 10,5 procent en gräns som vi inte bör överskrida. Materialet indikerar att det också skiljer beroende på höstvetesort och hur väl de kan få upp sin proteinhalt. På så vis löper de olika stor risk för att bli överoptimalt gödslade. Om man vill ha högre proteinhalt än 12–12,5 procent i höstvete bör det vara viktigt att rätt sort odlas. Sådana sorter får betala den höga proteinhalten med lägre skörd och kräver därför en ordentlig merbetalning. Ett överskott av kväve i marken kan i sin tur påverka efterföljande gröda, till exempel i en växtföljd med höstraps efter höstvete. Har man nått en överoptimal proteinhalt i höstvete kan det därför finnas skäl att justera ner grundgivan av kväve vid höstrapssådden för att undvika ett överoptimalt bestånd på hösten. /

Kvävegiva, kg/ha

11 500

300

11 000

250

10 500

200

10 000

150

9 500

100

9 000 + 53 kg N + 867 kg kärna + 2 403 kr/ha netto

50 0

9,5

10,5

+ 66 kg N + 504 kg kärna + 322 kr/ha netto

+ 29 kg N + 127 kg kärna – 229 kr/ha netto

11,5

12,5

8 500 13

8 000 13,5

Proteinhalt, % Kvävegiva

Skörd

Figur 1. Exempel på beräknat netto vid olika proteinnivåer i kvarnhöstvete. Beräkningarna bygger på sju kväveförsök från 2017, 2019 och 2020 med sorten Reform. Proteinbetalning är upp till 12 %, baspris 1:85 kr/kg vete, avdrag 30 öre för torkning och PK-kostnader och kvävepris 15 kr/kg N.

Lämpligt riktmärke är 12 procent proteinhalt 350 300

N-min kg/ha, 0–60 cm

Miljörisk över optimum Utöver den ekonomiska aspekten finns även en tydlig miljönytta med att optimera sin kvävegödsling. En sammanställning visar nämligen att proteinhalten i höstvete har ett samband med risken för förhöjda restkvävemängder (N-min) i marken efter skörd (figur 2). Resultatet pekar på ett tydligt samband mellan optimal gödslingsnivå, proteinhalt och mängden mineralkväve (N-min) i marken efter skörd. Vid kvävegivor över optimum ökade mängden restkväve i marken. För kvävegivor upp till optimal kvävegiva var markkväveinnehållet efter skörd däremot tämligen konstant. Att pricka optimal kvävegiva är alltså lika viktigt för den egna ekonomin som för omgivande miljö.

350

Skörd, kg/ha

Bäst ekonomi vid optimum

12,5 procent innebär en nettokostnad på 229 kronor per hektar. Att träffa rätt proteinnivå – upp eller ned – genom en väl avvägd kvävegödsling kan därför ge betydande ekonomiska vinster (figur 1).

250 200 150 100 50 0 7,00

8,00

9,00

10,00

11,00

12,00

13,00

14,00

15,00

16,00

17,00

Proteinhalt, %

Figur 2. Restkväve efter skörd (N-min) från 0–60 cm djup i förhållande till proteinhalt i höstveteförsök med kvarnvetesorter. Ofta går det först över 12 % proteinhalt (röd linje) att hitta en förhöjd restkvävemängd i marken efter skörd. 40 försök år 2016–2024.

Sammanfattning: Att träffa rätt i kvävegödslingen n Att träffa rätt i kvävegödslingen handlar om företagsekonomi, men lika mycket om miljöansvar. Genom att optimera sin gödsling kan man inte bara öka lönsamheten utan också bidra till ett mer resurseffektivt och hållbart jordbruk.

Proteinhalten kan hjälpa till som bedömning av hur optimalt jag lyckats gödsla. Målet är inte att maximera – utan att optimera – för att hitta balansen mellan skörd, kvalitet, ekonomi och miljö.

PRODUKTNYHETER

Ny NPK-produkt ger bra start åt fodermajsen I länder som Danmark och Tyskland finns redan YaraMila MAJS NP 19-8 i sortimentet och nu lanseras den även i Sverige. Produkten används som startgödsel för att ge majsen tidig tillgång till fosfor och kväve samt komplettera med viktiga näringsämnen som svavel, magnesium, bor och zink. Att dra ner stallgödselgivan något och i stället komplettera med en placerad startgiva YaraMila MAJS förbättrar näringsutnyttjandet. AV NELLY CARLSSON, YARA

ntresset för fodermajs har ökat stadigt i Sverige. Under 2020-talet har utvecklingen varit särskilt kraftigt – arealen har nästan fördubblats och preliminära siffror för 2025 pekar på drygt 37 000 hektar. På många mjölkgårdar har majsen etablerat sig som ett attraktivt komplement eller alternativ till vallfoder, där majsens höga energioch stärkelseinnehåll gör den till en viktig del av grovfoderstaten. Majs och vall i kombination ökar också odlingssäkerheten. Värme gynnar majsen medan svalt och fuktigt klimat gynnar vallen. Korrekt temperatur Som gröda är majs känslig – särskilt under etableringsfasen. Temperaturen vid sådd ska vara korrekt och näringsbehovet är stort av kväve, kalium och fosfor. Det grunda rotsystemet gör att grödan tidigt är beroende av lättillgänglig växtnäring såsom fosfor och kväve. En snabb och jämn uppkomst är avgörande och önskvärd, inte bara för tillväxten utan också för att minska risken för ogräsproblem eftersom grödans ogräskonkurrens är låg. Här spelar startgödslingen en central roll. Ett bra alternativ för startgödsel är YaraMila MAJS NP 19-8. Det är en nylanserad produkt på svensk marknad, som kombinerar kväve och fosfor med mikronäringsämnen i en placerad giva vid sådd. I länder som Danmark och Tyskland finns redan YaraMila MAJS NP 19-8 i sortimentet. Produkten används där som startgödsel för att ge majsen

tidig tillgång till fosfor och kväve samt komplettera med viktiga näringsämne som svavel, magnesium, bor och zink. Eftersom svenska lantbrukare efterfrågar samma produkt tas den därför nu in i det svenska sortimentet. Förbättrar näringsutnyttjandet På de flesta svenska gårdar är stallgödsel grunden i majsens gödsling. Stallgödsel täcker vanligtvis grödans behov av kalium och till viss del kväve och fosfor, men innehållet kan variera och näringen är inte alltid tillgänglig när den unga grödan behöver den som mest. Majsen utvecklas långsamt i början av etableringen och har då ett begränsat växtnäringsupptag – särskilt av fosfor, som är svåråtkomlig på grund av grödans grunda rotsystem. Att dra ner stallgödselgivan något och istället komplettera med en placerad startgiva YaraMila MAJS förbättrar näringsutnyttjandet. Det gör att de näringsämnen som saknas eller inte är tillgängliga i stallgödsel tillförs – samtidigt som risken för växtnäringsläckage minskar. Försök understryker nyttan En svensk försöksserie från 2007–2009 visade att startgivor med fosfor – särskilt i kombination med kväve – gav tydliga merskördar och en högre ts-halt i ensilagemajs. Resultatet pekar just på att tillgänglig fosfor – snarare än det totala markinnehållet – är avgörande under majsens etableringsfas. YaraMila MAJS NP 19-8 bidrar också

”Vi fick förfrågningar om YaraMila MAJS från svenska majsodlare. Därför kändes det naturligt att ta in produkten”, säger Ingemar Gruvaeus, Yara. med svavel, magnesium samt viktiga mikronäringsämnen som zink och bor. Danska försök har visat på skördeökning vid tillförsel av bor, där detta näringsämne har stor betydelse för blomning och kolvsättning. Zink stimulerar däremot majsens rottillväxt och tidiga tillväxt. Bor och särskilt zink är viktigt på jordar med högt pH där tillgängligheten av dessa växtnäringsämnen är låg. Produkten har dessutom ett lågt kadmiuminnehåll, i medeltal under 12 mg kadmium per kilo fosfor. Spara en körning Den totala kvävegivan för fodermajs på mineraljord ligger vanligtvis kring 120– 150 kilo kväve per hektar. Variation finns beroende på förutsättningar som skördepotential, stallgödselhistorik m.m. På marker med liten tidigare majsodling och därmed lägre stallgödselhistorik behövs ofta en högre kvävegiva, medan gamla majsmarker kan klara en lägre giva. I Sverige kombineras ofta stallgödsel med en körning med 75–100 kilo per hektar MAP som därefter kompletteras med en andra körning med Axan (NS 27-4) för att nå önskad kvävegiva. Med YaraMila MAJS, som innehåller mer kväve, kan oftast en placerad gödsling med 200–300 kilo i samband med sådd räcka för att komma upp till en kvävegiva på 120–150 kilo per hektar, samtidigt som fosfor, svavel och mikronäringsämnen tillförs. /

”När tekniken för radmyllning blivit mer tillgänglig, växte önskemålet om en produkt som fungerar att placeras och samtidigt möter grödans höga krav på fosfor”, säger Joakim Ekelöf, Nordic Beet Research, som varit delaktig i produktutvecklingen.

Viktigt med en komplett startgiva

i raps och sockerbetor AV NELLY CARLSSON, YARA

En jämn och god etablering är mycket viktig eftersom en stor del av skörden avgörs här. Höstraps och sockerbetor kräver god tillgång till fosfor tidigt i utvecklingen för att utveckla ett starkt rotsystem och möjliggöra snabb tillväxt. Båda dessa grödor har dessutom ett stort behov av kalium som är viktig för uppbyggnad av biomassa. För att möta behovet av fosfor och kalium och skapa optimala förutsättningar för att nå full skördepotential utvecklades YaraMila KOMBI 13-8-14.

erspektivet på gödsling har förändrats den senaste tiden. Från att tidigare ha fokuserat på enskilda grödor, riktas nu större uppmärksamhet mot hela växtföljden och markens långsiktiga bördighet. Här handlar det inte bara om att nå en kortsiktig skördeeffekt, utan också om att underhålla sina markvärden över tid. För oss i Sverige har det blivit särskilt viktigt eftersom våra jordar generellt har lägre markstatus än i många andra länder. Svenska fält svarar därför extra bra på fosforoch kaliumtillförsel – även på kort sikt. Till detta kommer tekniska förändringar såsom kombisåmaskiner och ökad radmyllning i sockerbetor. Dessa påverkar de gödslingskoncept/-strategier vi har använt och nu använder. Sammantaget ställs större krav på innehåll och teknisk prestanda. Mot den bakgrunden har Yara utvecklat YaraMila KOMBI 13-8-14, en produkt särskilt anpassad för svenska förhållanden och framtagen för att fungera i både höstraps och sockerbetor. YaraMila KOMBI har ett högre innehåll av fosfor och kalium än jämförbara NPK-produkter i Yaras sortiment, vilket gör det lättare att matcha en ökad bort-

försel till följd av högre skörd. Utöver att möta grödans omedelbara behov, underhålls dessutom markvärdena vilket bidrar till att bibehålla bördighet över tid. Förutom kväve, fosfor och kalium innehåller YaraMila KOMBI även svavel, magnesium, bor och mangan – alla viktiga för både oljeväxternas och sockerbetornas utveckling. Växtnäringssammansättningen gör att man får en bred och god täckning samt säkerställer tillförseln av flera viktiga näringsämnen. Produkten har dessutom ett lågt kadmiuminnehåll, i medeltal under 12 mg kadmium per kilo fosfor. Skräddarsydd för placering Bakgrunden till YaraMila KOMBI 13-814 går att finna i sockerbetsodlingen. NBR (Nordic Beet Research) har länge arbetat med att utveckla effektiva gödslingskoncept och tydligt kunna visa på bland annat den stora betydelsen som tillgänglig fosfor har för avkastningen. För full tillgänglighet krävs dock radmyllning av fosfor till sockerbetor. I NBR:s försöksserie 2021–2023 kunde man se tydliga fosforeffekter där 15 kilo fosfor placerad vid sådd gav

större skördeeffekt än 120 kilo fosfor som bredspridd. Detta talar sitt tydliga språk och understryker fosforns låga rörlighet i marken och samtidigt vikten av att grödan får tillgång till fosfor tidigt. Effekten i försöken var särskilt tydlig vid låga och medelhöga fosfortal och under torra förhållanden. Strategier i praktiken Hur YaraMila KOMBI bäst används beror på förutsättningarna. I raps kan startgivan variera mellan 40 och 60 kilo kväve vid sådd, med möjlighet att vid behov komplettera senare på hösten upp till en maxgiva på 60 kilo kväve. Med YaraMila KOMBI-produkten kan kvävegivan hållas nere, samtidigt som grödan ändå får en fullgod tillförsel av fosfor och kalium. För sockerbetor kan en startgiva på 350–390 kilo per hektar vid sådd och en kompletterande kvävegiva därefter räcka på jordar med god P- och K-status. Denna strategi uppfyller såväl behov som bortförsel. På jordar med lägre markvärden kan produkten istället kompletteras med exempelvis YaraMila 21-3-10. Vad gäller sockerbetor behövs sedan natrium tillföras separat. /

Yara Climate ChoiceTM

sänker klimatavtrycket i livsmedelskedjan AV ANDERS ANDERSON, YARA

Parisavtalets avstämning 2030 närmar sig och livsmedelsbranschen är under press för att uppfylla både lagkrav och frivilliga löften. Ca 1/3-del av CO2-utsläppen i livsmedelskedjan kommer från mineralgödsel, så en enkel åtgärd för att sänka klimatavtrycket kan vara att använda Yara Climate Choice – mineralgödsel tillverkad utan fossil energi.

Växthusgaser

Scope Scope 2 1

Jordbruk

Scope 3

Gödsel

Transport

Energi

Värme

Kyla

Uppströms aktiviteter

Råvaror, energi, gröda

Livsmedelsföretaget

Livsmedelsföretaget Produktion

Transport

Butik

Nedströms aktiviteter

Livsmedel

Grafik: Erik Nylund

Figur. Målsättningar i Science Based Targets är att företagen ska arbeta heltäckande och med tre olika perspektiv, så kallade scopes: Direkta utsläpp (Scope 1), utsläpp från inköpt energi (Scope 2) och utsläpp i värdekedjan (Scope 3). Det sistnämnda berör lantbruket och omfattar alla utsläpp som råvaror och färdiga produkter orsakar.

arisavtalet är en global överenskommelse för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader. Vid en första viktig avstämning år 2030 har många livsmedelsindustrier lovat att sänka sina utsläpp med ca 30 procent. För att nå målet räcker inte effektivisering inom tillverkning utan även råvarornas klimatavtryck måste minska. Nu krävs konkret handling och merbetalning för åtgärder i odlingen som ger lägre klimatavtryck.

Även frivilliga åtaganden arbetar i samma riktning, till exempel genom att förbinda sig att följa målen hos Science Based Targets Initiative (SBTi). Det är en organisation skapad av bland andra FN och WWF för att granska om företagens mål (se figur) är tillräckligt ambitiösa och i linje med vetenskapen. SBTi är frivilligt, men ses som ett måste bland större företag, trots att det också medför en risk att förlora anseende och kunder om inte målen uppfylls.

Laglig press och frivilligt ansvar Genom EU-direktiv som Fit for 55 och nationella klimatplaner omsätts mål i bindande lagar. Kraven trycks ned på alla nivåer, till exempel genom EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering (CSRD) som ställer krav att på att större företag rapporterar sänkt klimatavtryck.

Livsmedelsbranschen har nyckeln Lantbruket har inte några direkta krav på sig att minska klimatavtrycket, men berörs av staternas piska. Livsmedelsföretag och handel är hänvisade till moroten för att locka medaktörer i kedjan, som till exempel vegetabilieproducenter, att hjälpa till.

Värdet som uppstår när lantbruksprodukter produceras med lägre klimatpåverkan drar alla vi konsumenter nytta av. Men det faller på sista ledet i kedjan, det vill säga livsmedelshandeln, att realisera värdet. Det betyder att konsumenten ska betala merpriset för klimatnyttan som finansierar extrainsatserna i produktionen. Det ses som en utmaning inom livsmedelsbranchen, men medför också möjligheter i konkurrens om kunder. Möjligheter för svensk växtodling Detsamma gäller för svensk växtodling där en tredjedel av klimatavtrycket kommer från mineralgödsel. En vässad växtodling som bygger på kunskap och hållbarhet kan innebära en möjlighet för växtodlingen att öka värdet på produktionen. Här kan också Yara Climate Choice spela en viktig roll. /

Lantbrukarna Erik Jacobsson (t.v.) och Johan Mattsson i ett av världens mest klimatsmarta rapsfält 2025.

Östgötsk raps med lägst klimatpåverkan I ett unikt samarbete mellan Yara och biobränsleföretaget Energifabriken, odlade lantbrukare i Östergötland under 2025 vad som antagligen är världens mest klimatsmarta raps. En preliminär utvärdering visar positiva resultat och en värdefull förbättring som är relevant för odling till både biobränsle och livsmedel. Målet är att minska fossilberoendet i svenskt jordbruk. AV ANDERS ANDERSON, YARA

rojektet bedrivs på två gårdar i Östergötland, där 100 hektar höstraps odlades 2025. För att sänka utsläppen redan i odlingsledet användes gödsel baserad på förnybar energi med upp till 90 procent lägre klimatpåverkan. I det här fallet både YaraMila Raps och Axan. Genom att kombinera denna gödsel, den senaste odlingstekniken, precisionsodling samt biobränsle vid alla fältarbeten och transporter, blev klimatavtrycket minimalt. En första utvärdering indikerar ett tydligt positivt resultat, även om slutgiltiga siffror ännu dröjer. Belastar klimatkalkylen Kvävegödseltillverkning är energikrävande och det går åt stora mängder fossil naturgas i normalfallet. Koldioxidutsläppen från naturgasen motsvarar en fjärdedel till hälften av utsläppen från

odlingen beroende på gröda. När den fossila naturgasen byts ut mot biogas eller elektricitet får detta därför stora positiva effekter. Resultatet av preliminära klimatberäkningar från odlingarna visar tydligt hur viktig en hög skörd är eftersom den medför en utspädningseffekt av både odlingskostnader och klimatavtryck. Att

Detta är AgroDrive n Projektet är knutet till AgroDrive – ett centrum för fossilfri energi inom jordbruk och livsmedel som leds av RISE, Research Institutes of Sweden. AgroDrive samlar lantbrukare, livmedelsaktörer offentlig sektor och intresseorganisationer för att uppnå målet om en nära helt fossilfri livsmedelskedja till 2030. På ri.se/agrodrive/case-varldens-klimatsmartaste-raps går att läsa mer och följa rapsens resa i en filmserie.

verkligen utnyttja skördepotentialen gör därmed dubbel nytta: större hektarintäkt för fröet och lägre klimatavtryck per kilo skördad vara. Atfarm minskade emissioner Den allra största belastningen är ändå omsättningen av kväve som markens mikroorganismer står för. Den schablonberäkning av lustgasavgång som omsättningen medför behandlas i artikeln på sidan 12–13. Eftersom Yara Atfarm användes för analys av fälten kunde kvävegivan på något fält anpassas och dras ned med så mycket som med en tredjedel och ändå landa som det högst avkastande i projektet. Därmed försvann också motsvarande del av markemissionerna ur kalkylen. Ännu bättre klimatprestanda Den skördade rapsen kommer att användas för att producera rapsmetylester (RME) – ett biodrivmedel som redan i dag minskar utsläppen med upp till 70 procent jämfört med fossil diesel. Med odlingens sänkta klimatavtryck kommer siffran att kunna lyftas ytterligare, men till vilken nivå återkommer vi till efter vinterns utvärdering. Projektet fortsätter dessutom i ytterligare ett år. /

Sveaskog först med skogsgödsel av biogas AV HUGO HJELM, YARA

FOTO: ANDERS ANDERSON

Sveaskog testade sommaren 2025 skogsgödsel tillverkad av biogas i stället för fossil naturgas. I skogen har gödseln samma tillväxteffekt, men har upp till 80 procent lägre klimatavtryck. Gödslingen är en del av Sveaskogs mål att minska sina fossila utsläpp med 60 procent till år 2034.

om ett led i sin klimatomställning testar Sveaskog Yaras produkt Skog-CAN Climate Choice Renewable – skogsgödsel producerad med biogas som energioch vätekälla. Traditionellt produceras ammoniak – som sedan används för gödselframställningen – med naturgas vilket ger fossilt koldioxidutsläpp. Produkten som Sveaskog köpt minskar däremot utsläppen från tillverkningen med upp till 80 procent. Den biogasbaserade gödseln har identisk kemisk sammansättning som konventionell kvävegödsel, vilket innebär att tillväxteffekten i skogen blir densamma. Skillnaden ligger helt i tillverkningsprocessen. Sveaskog gödslar årligen omkring 8 000 hektar skogsmark, främst i välgallrade barrskogar där tillväxtresponsen är som störst. Försöken med den nya biogasgödseln genomförs inom ordinarie gödslingsprogram, vilket gör resultaten direkt jämförbara med tidigare års åtgärder.

Skogsgödsling är redan med vedertagen teknik en klimatpositiv insats genom ökad tillväxt. Med Yara Climate Choice-skogsgödsel baserad på biogas som energikälla förstärks klimatnyttan ytterligare. titta brett på alla delar av vår verksamhet, undersöka olika möjligheter och våga testa lösningar som ännu inte finns etablerade i stor skala. Att testa gödsel baserad på förnyelsebar energi är en del av det arbetet, säger Cecilia Hellström, hållbarhetsansvarig på Sveaskog.

En viktig del Sveaskog har som mål att minska sina fossila utsläpp med 60 Snabba kliv procent till 2034 jämfört Satsningen är en del av Yaras med nivån 2022. En stor långsiktiga plan att ställa del av klimatpåverkan om ammoniakproduktiokommer från insatsvaror nen till förnybara väte- och där gödseln är en del, och energikällor. Produktion med därför ses samarbetet med biogas har fördelen att man Yara som en strategiskt Cecilia Hellström är i befintliga fabriker kan ta viktig åtgärd. hållbarhetsansvarig på snabbare steg mot stora – Vi genomför ett antal Sveaskog. utsläppsreduktioner. Paralåtgärder för att minska lellt pågår investeringar i anläggningar beroendet av fossila råvaror. Den enskilt med elektrolys av vatten med förnybar största åtgärden görs på drivmedelsel samt Carbon Capture and Storage sidan, men för att nå målet behöver vi

(CCS) där koldioxid avskiljs, lagras och injiceras under täta minerallager flera kilometer under Nordsjöns botten./

Stor klimatnytta med skogsgödsling n Skogsgödsling används för att öka tillväxten i skog och bidrar med en ökad kolinlagring i stock och övrig biomassa. Klimatnyttan är stor redan med konventionell gödsel, där försök och beräkningar visar på 12 gånger större kolinbindning än den som går åt vid produktion och spridning av gödsel, bara räknat på stamved. Räknar man dessutom med grenar och toppar blir utväxlingen 22 gånger större än vad som sätts in. Genom att kombinera den effekten med gödsel som framställts med förnybar energi ökar klimatnyttan ytterligare.

MARKNAD

Marknad i obalans AV MAGNUS HUSS, YARA

2025 präglades av goda spannmålsskördar i merparten av världen vilket fick spannmålspriserna att försvagas. Trots det steg priserna på kväve, fosfor och kalium under det gångna året. Rysslands krig mot Ukraina påverkade och under sommaren fick Israels angrepp på Iran kvävepriset att hastigt raka i höjden. De kommande åren kommer klimatomställningen att förändra kvävemarknaden i Europa och världen.

Stigande fosforpriser Fosforpriset steg under hela 2025 fram till och med augusti och priset på MAP gick under denna period upp med drygt 30 procent i US-dollar. Efterfrågan globalt ökade samtidigt som produktionskapaciteten redan utnyttjades för fullt. Priset föll tillbaka något under hösten, men behovet av fosfor finns och det krävs nog att ny produktionskapacitet tillkommer innan vi kan se ett pris som stabiliseras på en tydligt lägre nivå. Även kaliumpriset steg under 2025 mätt i US-dollar, men minskningen var mindre och dollarns försvagning medförde att priset i svenska kronor inte påverkades i någon större omfattning. Dramatisk kvävemarknad Indien är världens största importör av urea och i juli var landets ingående lager 4 miljoner ton lägre än 2024. Man hade behov av att importera stora volymer för att återuppbygga sina lager. Samtidigt hade Kina – för att hålla nere det inhemska ureapriset – i princip inte exporterat någon urea alls under det senaste året vilket begränsade tillgången på urea på världsmarknaden och drev upp priset.

FOTO: NIKLAS AERIAL MEDIA AB

ärldens totala spannmålslager är fortsatt låga och har kontinuerligt sjunkit sedan 2018 (figur 1). Men trots det hade priset under 2025 en sjunkande trend – varför? Rensar vi statistiken från Kinas inrapporterade lager – som möjligen kan ifrågasättas – ledde årets goda skördar till att världslagren utanför Kina (figur 2) var ökande vilket avspeglade sig i spannmålspriset. Samtidigt är balansen känslig och sämre odlingsförutsättningar i något av världens stora odlingsområden kan snabbt få prispåverkan.

Lossning av Yaras gödsel gjord på förnybar energi, på Yaras terminal i Norrköping.

När vi gick in det nya gödselåret i juni 2025 var det egyptiska ureapriset – som till stor del styr priset i Europa – drygt 400 US-dollar vilket var mer än 100 dollar högre än ett år tidigare. Strax därefter bombade Israel kärnanläggningar i Iran, USA involverades och Iran svarade med att skicka missiler och drönare mot Israel. Utöver stor lokal förödelse och hundratals dödade påverkades också gasleveranser samt produktionen av ammoniak och urea i området. I Egypten och Iran, som är två av världens största ureaproducenter, stoppades all ureaproduktion under en period. Följden blev att ureapriset snabbt steg ytterligare 100 dollar och passerade 500 dollar per ton. När konflikten ebbat ut föll priset tillbaka men är i skrivande stund (början på november) åter tillbaka på ca 500 USD/ton som en följd av stort köptryck från både Indien och Europa. Indien och USA behöver importera Ser vi framåt så har både Indien och USA behov av att importera stora mängder urea. Indien köpte mycket under

sommaren och hösten men har fortsatt behov av ytterligare urea. Under de två senaste åren har USA valt att koncentrera sin import till det första kvartalet. Det ser nu ut som att man kommer att göra samma sak även denna gång vilket i så fall betyder att man kommer att behöva uppåt 4 miljoner ton under första halvåret 2026. Samtidigt använder Kina under höst och vinter sin produktionskapacitet för att försörja sin egen marknad inför vårbruket och kan inte förväntas exportera några volymer av betydelse. Klimatomställningen tar fart Runt om i världen arbetar regeringar med att prioritera energioch resurseffektivitet liksom att ta fram nya ambitiösa hållbarhets- och klimatmål. För att nå dessa mål krävs både stora investeringar och nya styrmedel. Olika skatter på kol införs liksom system med utsläppsrätter. Globalt inbringade dessa skatter över 100 miljarder US-dollar under 2023 vilket visar vilken betydelse de framgent kommer att få för att minska utsläppen och finansiera en hållbar utveckling. I EU har vi idag ett system där det krävs utsläppsrätter för att få släppa ut växthusgaser. Med hänvisning till de åtaganden man gjort i internationella överenskommelser som Kyotoprotokollet och Parisavtalet kommer man inom EU från och med 2026 att börja dra in dessa utsläppsrätter (figur 3). Detta får till följd att man inom till exempel gödselmedelsindustrin kan välja mellan två alternativ: • Att minska sina utsläpp och därigenom kanske kunna få utsläppsrätter över som man sedan kan handla med på en utsläppsrättsmarknad • Fortsätta producera som förut och

Stor export av kalium från Belarus – trots sanktioner

Antal dagars konsumtion

120 120 115 115 110 110 105 105 100 100

9595 9090

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025 Est

2026 F

Figur 1. Världens spannmålslager mätt som antal dagars konsumtion. 2025 Est = uppskattning för 2025, 2026 F = prognos för 2026. Tabell 1

Kärnor per m2 2017

Goda 2018 skördar får världens 115 2019 spannmålslager utanför112Kina att växa 111

2020

111

Diagram 1

2021

66 66

Antal dagars konsumtion

Tullar på rysk gödsel Ryssland har låga produktionskostnader för kvävegödsel beroende på god tillgång till mycket billig gas. Produktionen sker dessutom utan att man vidtar några åtgärder för att minska klimatutsläppen. Fram till idag har man kunnat sälja gödsel med stor klimatpåverkan med mycket hög förtjänst i Europa och därmed fått in pengar för att finansiera sitt krig i Ukraina. Från och med 1 juli 2025 införde EU ett system med tullar på rysk gödsel för att bromsa Rysslands export till EU. Tullarna på kvävegödsel uppgår i dagsläget till 6,5 procent + 40 euro och för NPK till 6,5 procent + 45 euro med en maximal volymgräns för export till EU på totalt 2,7 miljoner ton. Tullarna stoppar i dagsläget inte Rysslands export men minskar förtjänsten och är tänkta att höjas successivt samtidigt som den maximalt tillåtna volymen att importera minskar. Från och med den 1 juli 2028 kommer exporten i praktiken att stoppas helt om EU fullföljer planerna. Tullarna på rysk gödsel samt CBAM kan innebära en förändrad gödselmarknad där vi kan komma att få se exempelvis nya affärsmodeller, handelsmönster och logistikflöden världen över. /

De globala spannmålslagren fortsätter att sjunka Diagram 1

106

2022

106

64 2023 64

104

62 2024 62 60 60 58 58

105

2025 Est

2026 F

56 56 54 54 52 52 50 50

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025 Est

2026 F

Figur 2. Världens spannmålslager utanför Kina mätt som antal dagars konsumtion. Tabell 1

1 Nuvarande friaKärnor utsläppsrätter för europeisk per m2 2016 gödselindustri kommer64 att fasas ut 2017

Volym fria utsläppsrätter i %

istället köpa utsläppsrätter. Oavsett vilken väg man väljer kommer detta att medföra kostnader och för att uppnå konkurrensneutralitet gentemot importerade produkter införs samtidigt något som heter Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM). Det är en mekanism som innebär att produkter som importeras till EU kommer att få samma kostnad för utsläpp av kol som varor producerade i EU. Därigenom uppnås inom EU lika konkurrensvillkor för europeisk produktion och produktion i andra länder. Flera länder runt om i världen planerar att införa liknande system. De kommande kostnaderna för utsläpp av kol kommer att förändra många marknader och för kvävegödsel kommer det att innebära att vi får nya produkter med lägre klimatavtryck där kostnaden kortsiktigt kommer att variera med klimatnyttan. På längre sikt kommer skillnaden att jämnas ut så att produkter oavsett klimatavtryck kommer att få liknande kostnader.

97,5 2018 100 100 2019 9090 2020 8080 2021 7070 2022 60602023 50502024 40402025 Est 30302026 F

2020 1010 00

95,0

90,0

60 60

77,5

57 56 58 51,5 58

39,0

26,5

14,0 0,0 2026

2027

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

Figur 3. Tillgänglig volym av fria utsläppsrätter i procent av ursprunglig tilldelning. Dessa utsläppsrätter som europeisk gödselindustri har tillgång till idag kommer successivt att fasas ut fram till år 2034. Samtidigt sker en motsvarande infasning av skatt (CBAM) på klimatpåverkan vid produktion av gödsel Tabell 1 importerad från länder utanför EU. Kärnor per m2 2026

2027

2028

2029

Yara AB Box 4505 203 20 Malmö

Säg hej till Yara Climate Choice™

Gödsel med lågt klimatavtryck Vår gödsel har sedan länge ett lågt klimatavtryck. Nu adderar vi nya tekniker som minskar klimatavtrycket ännu mer, utan att förändra gödselns sammansättning och egenskaper. • Gödsel baserad på koldioxidinfångning minskar utsläppen med 35-75% • Gödsel tillverkad med förnybar energi minskar utsläppen med 75-95%

Det kallar vi Yara Climate Choice™ Gödsla med kunskap för hållbara skördar

Läs mer på yara.se