Hur hittar vi riskområden för fosforförluster? Faruk Djodjic

Hur hittar vi riskområden för fosforförluster?

Så påverkar topografi och markegenskaperna

1. Dålig dränerade ler-momjäla jordar, ytavrinning och erosion, makroporflöde, fokus på P-transport vägar

2. Väl-dränerade sandiga jordar, hög P-halt & djurtäthet, fokus på P-källor

Erosionsskydd, anpassade skyddszoner, strukturkalkning, växtföljd

4R, Markkartering av bindningsförmåga, våtmarker och/eller reaktiva filtrar

Inledning •

Diffusa fosforförluster … är egentligen inte så diffusa •

80/20 regel

•

Kritiska källområden

•

Platsspecifika förutsättningar – platsspecifika lösningar

•

Rätt åtgärd på rätt plats

Höstvete Bete

2m

+

+

+

-

+

-

-

←

←

←

-

→

↑

←

-

→

↑

←

2m

 Hur kan dessa resultat användas i samarbete med lantbrukarna för att utveckla åtgärdsprogram?  Diskussionsunderlag, inte facit  Gemensam bild

 Vilka åtgärder kan tänkas vara aktuella?  Våtmarker och fosfordammar  Skyddszoner & anpassade skyddszoner  Backdiken  Strukturkalkning  Dräneringsbehov  Anpassad växtföljd  Begränsningar av bete  Tvåstegsdiken

0.2 ha

0.2 ha 0.5 ha

0.2 ha 1 ha

Anpassad skyddszon?

Backdiken?

Istället för slutsatser  Modellering av risk för erosion – finns redan för > 90 % av svensk åkermark  Jordbruksverket utreder möjligheter hur resultat ska tillgängliggöras  Fördjupad data finns/tas fram för tre LIFE Rich Waters ARO – Lillån (Sagån), Håga ån och Kila ån  Samma juridiska frågetecken finns i allt beslutsunderlag med hög upplösning – hur hanterar vi det?  Modellresultat och beslutsunderlag ska ses som diskussionsunderlag och inte facit!!!  Behov av att dokumentera tillämpningen av beslutsunderlag för att:  Säkerställa att det används på ett optimalt sätt  Möjliggör vidareutveckling av underlag och dess tillämpning  Skapar förutsättningar för en uppskalning av tillämpningen