Det bästa är att ännu inte fått det du vill ha - Anna Tebelius Bodin

Anna Tebelius Bodin

Känner du dig sugen på något sött, medan du scrollar planlöst i dina sociala-medier-flöden och saknar snabb respons från dina kontakter, samtidigt som du spelar YouTube-klipp och har en podd på i bakgrunden? Du är inte ensam. Du upplever bara konsekvenserna av att ha en 40 000-årig hjärna i 2020-talets överflöd av socker, information och kontakter.

Vår hjärna är formad för brist och gjorde våra förfäder till jägare och samlare i en strävan att överleva. Idag kan vi ha konstant tillgång på allt som hjärnan är programmerad att jaga. Då uteblir jakten.

Är vi ständigt tillfredsställda då? De flesta skulle inte hävda det. Hade vi fått belönande utsöndringar i hjärnan av att faktiskt få det vi ville ha, så hade vi levt i Utopia idag. Anledningen till att vi inte upplever den euforin är för att vi inte får den största tillfredsställelsen av att få det som vi vill ha, utan genom att tro att vi kommer att få det som vi vill ha. Alltså genom själva jakten. Den som inte längre behövs. Det är förväntan som ger den största tillfredsställelsen för hjärnan. Det sker i form av en utsöndring av dopamin, som ger en behaglig känsla i hjärnans belöningssystem. Det är stunden strax innan du tar en tugga av den väldoftande kanelbullen. Det är vid själva köpet av biljetterna till den där konserten, föreställningen eller resan. Det är momentet när du öppnar telefonen för att se om du fått någon ny respons, kontakt eller ”like” på ditt inlägg. Sedan avtar snabbt effekten av det sköna dopaminet.

Hur lång tid tar det efter att du fått en ”like” innan du börjar vänta på att det ska bli fler? Tillfredsställelsen är kort och skapar samtidigt ett sug efter mer. Då blir den sköna känslan beroende av om det väntas mer eller om du redan nått klimax.

Dopamin kan lätt betraktas som en må-bra-substans, men i själva verket är det en vill-ha-mer-substans. Vi upplever en skön känsla så länge det kopplas till förväntan om att känslan ska kunna toppas. Vi är programmerade att få mest tillfredsställelse av jakten och inte av själva ”bytet” . Vi uppskattar bytet, men för att våra förfäder skulle göra ansträngningen att jaga behövde de känna tillfredsställelsen av att bedriva den förväntansfulla jakten. Annars hade de kanske riskerat att ha blivit så tillfredsställda med sin fångst att de inte var motiverade till fortsatt jakt.

Mycket av det vi gör idag för snabb tillfredsställelse gör vi bara för att vi kan. Vi tar upp telefonen hundratals gånger om dagen. Vi kollar mailen så snart vi når datorn. Vi äter socker och energirik mat för att det finns i närheten. Det går snabbt, känns tillfredsställande i stunden och skapar därför ett beroende. Det är enkelt, tillgängligt och ger en snabb topp av dopamin.

Foto: Peter Hedström

Vill vi uppnå en skön känsla i kroppen så fungerar det kortsiktigt, men efteråt kommer dopaminnivån och motivationen att vara ännu lägre än strax före toppen. Då tappar vi i lust att ta tag i saker som kräver lite mer ansträngning och det blir motigt att göra saker som i jämförelse med att surfa på mobilen känns otillfredsställande.

Vill du ge dig själv mer långsiktigt stigande dopamin som ger motivation att göra det du önskar att du gjorde?

Acceptera att tillfredsställelsen får ta lite tid. Kom ihåg att vi är programmerade att få ihållande tillfredsställelse av förväntan – känslan av att vara på väg mot något vi vill ha. Den känslan kan vi uppnå genom att läsa, lära, skapa, utveckla, umgås, producera, träna, fokusera och samtidigt pausa från att konsumera media då och då. Med långsamt stigande dopamin slipper du de efterföljande ”baksmällorna” från varje kortsiktig toppnivå. Mänskliga hjärnan är optimerad för att hantera brist. I en gränslös tillvaro av överflöd måste vi hitta strategier för att ta tillbaka kontrollen över hur vi lever. Gör vad du mår bra av att tänka tillbaka på att du gjorde.

Är du fortfarande sugen på något sött?

Hur dopaminet verkar i oss är bara en del av hur vår hjärna påverkas av vårt arv i relation till den moderna tillvaron. För mig som folkbildare handlar det om att sprida kunskap till människor för att göra deras liv bättre. I 17 år har jag föreläst och skrivit böcker om den mänskliga hjärnan och dess betydelsen för våra liv. 2020 kom min bok Den analoga hjärnan i den digitala tillvaron och under 2021 kommer ett antal föreläsningar att släppas online, som komplement till live-föreläsningarna som jag ger digitalt på arbetsplatser runt om i Sverige under Coronarestriktionerna.

För alla som kämpar med kraven och motivationen kan det förändra tillvaron att få bättre förståelse för hjärnan.

Anna Tebelius Bodin Folkbildare, författare och Harvard Graduate ’04

www.annatebeliusbodin.se