Artilleri & Luftvärn nr 1-14

Artilleri & Luftv채rn Artilleri-Tidskrift nr 1 2014

Artilleri & Luftvärn Tidskrift för artilleri och luftvärn Nr 1 | 2014 | årgång 143 Redaktör, ansvarig utgivare: Stefan Bratt, Lokförargränd 12 775 51 Krylbo, tel 0226-121 09 Mobil: 0703-999 708 E-post: stefanbratt@tele2.se Biträdande redaktör: Joakim Lewin Mobil: 070-633 59 18 E-post: joakim.lewin@fmv.se

Innehåll Överste Anders Callert Tack för den här tiden_________________________________________________ 4 Kallelse till årsmöte___________________________________________________ 5 Major Joakim Olsson & major Johan Kämpe LvC - ett rejält lyft för luftvärnsbataljonerna________________________________ 6 Gustaf Ankarcrona Gunfire____________________________________________________________ 10 Luftvärnsregementet värd för internationellt symposium_____________________ 12

Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Håkan Hörstedt E-post: hakan.horstedt@mil.se

Caroline Mårtensson Luftvärnssamlingen i Halmstad_________________________________________ 16

Redaktionskommitté: Redaktör, bitr. redaktör, samt representanter för Artilleriregementet, Luftvärnsregementet och företagsmedlemmar.

Joakim Lewin Sverige accepterar inte ökade kostnader för Archer __________________________ 22

Redaktionsadress: Postadresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till Artilleri & Luftvärn c/o Artilleri & Luftvärnsklubben Box 100 55 300 10 Halmstad Tel: 08-788 78 68 Artilleri- och Luftvärnsklubbens medlemmar erhåller tidskriften utan kostnad.

Stororder om hörnet?________________________________________________ 20

Löjtnant Niklas Collin & Kapten Max Larsson Unikt samarbete under BG13___________________________________________ 24 Bo Eriksson Deltid- bäst för mig och min karriär_____________________________________ 26 Charlotte Samuelsson Ny organisation för FMV______________________________________________ 30 Leif – världens meste robot 70-skytt_____________________________________ 32 Håkan Hörstedt & Per Öhrström Lyckad Iris-T SLM-skjutning___________________________________________ 40 Karl-Gustav Hjerpe minns frivilliginsatsen i Åbo____________________________ 44 Peter Hemphälä Regementsförvaltare- ny grad och befattning______________________________ 48 Omslagsbild: En robot 70 NG avfyras i samband med en av Saab Dynamics demoskjutningar.

I detta nummer möter du världens, troligen, meste robot-70 skytt - Leif Sätterström.

Han kommer inom kort att skjuta sitt 200:e skott.

ISSN 004 – 3788 Artilleri & Luftvärn

Formgivning: Westberg & Höök Design AB, www.whdesign.se Tryck: Strokirk Landströms AB Text och bild där inget annat anges är producerade av redaktören.

3

Artilleri och Luftvärnsklubbens ordförande, överste Anders Callert

Tack för den här tiden!

Vi närmar oss Artilleri- och Luftvärnsklubbens årsmöte under vilket jag har för avsikt att överlåta ordförandeskapet till en efterträdare. Det har varit tre intressanta och stimulerande år som ordförande där vi gemensamt har genomfört större delen av de förändringar jag själv satt som mål.

Mitt första mål var att klubben på ett tydligare sätt ska kommunicera att den omfattar både artilleri och luftvärn. Detta har skett genom en namnändring från Artilleriklubben till Artilleri- och luftvärnsklubben. Dessutom har tidskriften ändrat layout för att stärka detta förhållande samtidigt som antalet artiklar med luftvärnsinriktning markant har ökat.

Jag vill i detta läge passa på att tacka både redaktören och alla skribenter för att ha gjort detta möjligt.

Mitt andra mål var att återföra vissa uppgifter till styrelsen vilket inneburit att vi numera har en styrelse med modern bokföring med därtill kopplad uppföljning på klubbens medlemmar. Både sekreteraren och kassören har fått utökat arbetsomfång vilket de löser på ett förtjänstfullt sätt.

Det tredje målet var att fortsätta på min företrädares överste Torbjörn Larssons linje och utveckla klubben till en mer modern klubb. Målet är att få till en debatt på hemsidan genom att kunna skriva blogginlägg samtidigt som tidskriften fortsatt ska hålla hög kvalitet med moderna artiklar. Många 4

goda initiativ har tagits av olika medlemmar och vi har nu en utvecklad hemsida som kan utgöra grunden för ökad debatt och informationsspridning. Nu är det bara upp till oss själva (alla medlemmar) att bidra med inlägg och därmed skapa en mer aktiv klubb. Var inte blyga utan ge er syn på händelseutvecklingen inom de områden som klubben har att förvalta och vidareutveckla.

När jag ser tillbaka på de sista åren så kan jag konstatera att Artilleri- och Luftvärnsklubben har en modern och snygg tidskrift av mycket hög kvalitet, som har sina rötter tillbaka till 1800-talet. Dessutom levererar klubben årligen intressanta föreläsningar och seminarier i Boden, Stockholm och Halmstad.

Det har varit en stor ära att få ha varit ordförande i klubben och jag är övertygad att den med ny ordförande kommer att ta ytterligare viktiga steg mot att bli en modern klubb i framtiden.

Tack för den här tiden!

Artilleri & Luftvärn

Inbjudan till årsmöte Artilleri- och Luftvärnsklubben samt seminarium Brigadförmåga.

Artilleri- och luftvärnsklubben tillsammans med Pansarvärnsklubben, och Granatkastarteknisk förening, bjuder in medlemmarna till årsmöte och ett gemensamt seminarium under temat Brigadförmåga.

Tid: 2014-05-07

Agenda (preliminär)

Plats: Tre Vapen, Banérgatan 62, Filmsal C, ingång C

11.00 - 12.00 Årsmöte Artilleri-och luftvärnsklubben.

(Konferensrum Drottningholm))

(en trappa ned) OBS! Årsmöte för Artilleri- och luftvärnsklubben konferensrum Drottningholm, B-porten 1 trappa ned.

Anmälan: Senast 04-28 med e-post till lars.morrby@mil.se

alternativt mobiltelefon 070-217 0216. Av anmälan skall framgå om ni deltar på middagen samt fullständigt namn och personnummer (för inpassering).

Kostnad: Pris 150 kr I priset ingår deltagande i föreläsningar, kaffe samt middags buffé (ej lunch).

12.00 - 13.00

Lunch (Betalas på plats)

13.00 - 13.15

Pv-klubbens ordf välkomstalar

13.15 - 13.30

Inledning

13.30 - 14.15

Förberedningen ”Arbetsläget” Tommy Åkesson (FÖ)

14.15 - 14.30

Kaffe

14.30 - 15.00 Brigadförmåga ur ett nationellt försvars- perspektiv 15.00 -15.30

Erfaren brigadchef ”Brig nya förmågebehov”

15.30 - 16.00

Brigadförmåga ur ett materielperspektiv C FMV SPL ASYST

16.00 - 16.30

Industriprojekt ”Ubåtsförmågan”

Information: Mer information kommer att finnas på

16.30 - 17.00

Diskussion

www.artlvklubben.se från vecka 13.

17.30 - 21.00

Middag Vingen

Betalning sker på bankgiro efter mottagen anmälan. Bankgiro-nr skickas ut när anmälan mottagits på ovan angiven e-post.

För de som endast deltar under föreläsningarna är seminariet kostnadsfritt.

Artilleri & Luftvärn

5

Utvecklingsarbetet i full gång

LvC – ett rejält lyft för luftvärnsbataljonerna Nu pågår utvecklingsarbetet för fullt med att ta fram luftvärnets nya ledningscentraler med samlingsnamnet LvC. Majorerna Johan Kämpe och Joakim Olsson är chef, respektive biträdande chef, för Införandeavdelningen vid LvSS och skriver om införandet av LvC. LvC utgör en del av bataljonens ledningsplats bestående av två delar – Luftvärnsstridsledningscentral (LvStriC) samt Taktisk Ledningscentral Luftvärn (TLCLv).

LvC utgörs av två 20 fots containrar; en apparatcontainer och en operatörscontainer. Apparatcontainern innehåller sambandsmateriel, datorer, elverk och klimatanläggning för LvC. Apparatcontainern har även ett litet stuvutrymme för egna tillbehör som högantenner och drivmedelsdunkar.

Operatörscontainern är uppdelad i två arbetsutrymmen, LvStriC och TLCLv. I LvStriC leds den sekundaktuella striden mot luftmål medan man i TLCLv funktionsleder luftvärnsbataljonen främst med stöd av SLB och SWECCIS.

Sammanställd luftlägesbild Ny mjukvara innebär ett stort framsteg då integreringen av måldata kommer att utökas från att tidigare utgöras av alla egna sensorer och FMB, till att även omfatta en fullständigt integrerad bild från Länk 16 (L16). Över L16 kan luftvärnsbataljonen erhålla måldata och upprätta samband både med nationella och internationella enheter. Ett annat oerhört viktigt stöd för operatörerna är att Air Coordination Order (ACO)/Air Tasking Order (ATO) kommer att läsas in automatiskt i systemen vilket tidigare gjorts manuellt.

Datastödet för strid mot luftmål i Lvbat 2017 benämns programvarupaketet, vilket kommer att omfatta fyra delar Lvplaneringsapplikation, Lvstridsledningsapplikation, Lvuppföljningsapplikation och Lvutvärderingsapplikation.

6

Lvplaneringsapplikationen stödjer förberedelser inför en uppgift, där grupperingsanalys och hanteringen av ACO/ ATO utgör viktiga delar. I denna applikation kan inställningar för alla systemenheter göras för att senare exporteras via nätverket till berörda enheter.

I Lvstridsledningsapplikationen kommer genomförandet av strid mot luftmål att genomföras. Ett omfattande beslutsstöd kommer att införas i denna applikation vilket bland annat omfattar automatisk identifiering av företag med stöd av ACO. Denna applikation kommer även att registrera all utbytt information, händelser och allt talsamband vilka senare ska används för uppföljning, utvärdering och förbandets krigsdagbok.

Med stöd av Lvuppföljningsapplikationen kan förbandets enheter genomföra uppföljning av genomförda stridsförlopp genom att spela upp registreringar från den egna systemenheten.

Utvärdering sker med Lvutvärderingsapplikationen som importerar och analyserar registreringar från såväl den egna som andra systemenheter. Härmed kan resultatet av förbandets verkan utvärderas, liksom stridsteknik och arbetssätt vid genomförandet. Slutsatser, erfarenheter samt lista på förslag på anpassningar tas fram med stöd av Lvutvärderingsapplikationen.

Artilleri & Luftvärn

Major Joakim Olsson

MajorJohan Kämpe

Joakim Olsson arbetar på Luftvärnsregementet som delprojektledare LvC i projekt Lvbat 2017.

Johan Kämpe har arbetat som officer sedan 1989, först vid Lv 4 och sedan 1997 vid Lv 6 i Halmstad. Mellan 2008-2011 var Johan chef för 61. Luftvärnsbataljonen. Idag är han chef för Införande av Lvbataljon 2017 vid Lv 6.

Samband En ledningsplats för luftvärnet har alltid omfattat flera sambandssystem och ett omfattande antal antenner. Detta kommer även att gälla i framtiden men utvecklas från att främst omfatta samband inom egen bataljon till att medge krypterad kommunikation med både högre chef och sidoordnade förband. Ett välkommet tillskott är flygradio 734X vilken medger goda möjligheter att kommunicera med både marinen och flygvapnet.

Införandet av ett nytt IP-baserat måldataprotokoll som ersätter tidigare LvMådsBIS ingår i Lvbat 2017. Införandet av ett nytt protokoll genomförs främst för att möjliggöra IP trafik och en kommunikation över L16. LvM är anpassat för att minimera den bandbredd som krävs för att överföra måldata i en av Försvarsmakten gemensam IP-infrastruktur.

Formatet är hårt optimerat för att så optimalt som möjligt utnyttja den tillgängliga bandbredden när data skickas.

Bild utvisande LvC operatörs- och apparatcontainer som en del av Groundbased Air Defence (GBAD) 1.0 Artilleri & Luftvärn

7

Att införa Luftvärnsbataljon 2017 är ett komplext projekt med tanke på att så många modifieringar genomförs samtidigt på många olika systemenheter. Inte minst ska detta också taktas med införandet av Försvarsmakten nya ledningssystem (FMLS). En stor mängd ny sambandsmateriel ska levereras till industrin för integrering med befintlig materiel.

Utöver detta skall industrin utveckla helt ny materiel(t ex som LvC), modifiera materiel och även uppgradera mjukvara på befintliga system. Allt detta sker i stort sett parallellt och ställer stora krav på samordning i tid och rum.

Sju arbetar heltid I dagsläget är många sysselsatta med projektet Lvbat 2017.

Vid Lv 6 bildades det under 2013 en Införandeavdelning vid Luftvärnets Stridsskola (LvSS) bestående av 7 officerare som på heltid arbetar med projektet. Syftet med denna avdelning är dels att stödja FMV i projektet med främst synpunkter ur ett användarperspektiv, dels uppgiften att föra in Lvbat 2017 i Luftvärnet. En grannlaga uppgift som kräver mycket planering och inte minst samordning inom Luftvärnsregementet och Försvarsmakten.

Utöver detta avdelar Lv 6 även ett flertal användargrupper till FMV och industrin för att få användarnas synpunkter på materiel- och programvara under utvecklingsfasen. Denna verksamhet ser just användarna som ytterst viktig för att på sikt få användarvänlig materiel och utrustning.

Under perioden 2013-2015 består detta användarstöd framför allt av synpunkter på industrins utvecklings- och konstruktionsarbete. Härvid stödjer Lv6 FMV i deras arbete med industrin.

Verifieringsarbetet Under perioden 2016 startar sedan FMV:s verifiering av all materiel. Ett omfattande arbete som främst kommer att genomföras vid Luftvärnsregementet där många kommer att bli inblandade.

Först ska lvbataljonernas personal få grundläggande utbildning på de nya systemen och sedan ska denna personal stötta FMV under verifieringsproven. Denna verksamhet beräknas pågå under stor del av 2016. Därefter ska FMV överlämna ny och modifierad systemmateriel till Försvarsmakten och Lv 6.

Det återstår sedan för Lv 6 att utbilda sina insatsbataljoner på ny materiel och nya metoder. I samband med detta skall naturligtvis utbildningsstöd finnas tillgängligt. Därför kommer Införandeavdelningen också leda arbetet med framtagning av nya reglementen för Lvbat 2017. Detta arbete kommer pågå under projektets gång och reglementena kommer att växa fram efterhand.

Bild utvisande LvC operatörscontainer. TLC Lv till vänster har plats för sex operatörer som normalt utgörs av funktionerna Battle Captain, S2, S3, S4,S6 samt en assistent. LvStriC till höger har fyra likvärdiga platser för Tactical Director (TD). TD Assistent verkan, TDA sensor samt en assistent.

8

Artilleri & Luftvärn

ODIN

Fire support system ODIN FSS offers advanced Fire Support for guns and mortars in various organizational structures. It is a distributed computer based field artillery fire control system making fire support more effective on battery, battalion, brigade and division levels.

WORLD CLASS - through people, technology and dedication www.kongsberg.com Artilleri & Luftv채rn

9

GUNFIRE –

Brittiskt artilleri under andra världskriget.

Titeln GUNFIRE betyder med svenska ord ”snabbeld”.

Men titeln säger så mycket mer. Den representerar hela innehållet i denna mycket artilleristiska bok som definitivt är läsvärd för alla med intresse i krigshistoria, teknisk utveckling och den indirekta eldens betydelse i krig.

Författaren och civilingenjören Stig H. Moberg, kapten i reserven vid dåvarande Wendes artilleriregemente (A 3), redovisar först ingående fältartilleriets historia, organisation, ammunition, skjutmetoder, stridsteknik, taktik och utbildning.

Detta ger ett utmärkt underlag för att förstå förutsättningarna för The Royal Artillery att gå i krig med fältartilleriet.

Eftersatt utveckling Britternas fältartilleri var efter första världskriget eftersatt. Utvecklingen koncentrerades under 1930-talet till det lätta artilleriets 25-pundare (kaliber 8,8 cm). Under kriget tillfördes nya medeltunga pjäser. Främst från USA fick man moderna, tunga pjäser. Ett bra exempel var 15,5 cm kanonen ”Long Tom”.

Gustaf Ankarcrona Gustaf Ankarcrona har en lång militär karriär bakom sig. När han pensionerades var han teknisk inspektör och överste av första graden vid Arméns Tekniska Centrum i Östersund. Innan dess hade Ankarcrona arbetat som regementschef vid A 4 (1987-1992), försvarsattaché i Bonn (1984-1987) samt chef för andra fördelningen för att nämna några befattningar. Han gick i pension 1997.

10

Batteriernas organisation i divisionsartilleriet ändrades 1938 från fyra sexpjäsbatterier till två tolvpjäsbatterier, som British Expeditionary Force (BEF) gick i krig med i Frankrike 1939. Det visade sig olämpligt i det moderna kriget. Hösten 1940 skapade man tre batterier med vardera två troppar om fyra pjäser, totalt 24 pjäser.

Inskjutning följt av verkanseld var det normala. Vid behov av snabb eldinsats kunde eldledare - utan eldtillstånd - beordra ”Mike target”, vilket innebar eld med 24 pjäser (regementsmål), ”Uncle target” allt divisionsartilleri (72 pjäser) och ”Victor target” allt armékårsartilleri (300-600 pjäser). Vid de slutliga anfallen över floden Rhen insattes cirka 1 300 artilleripjäser.

Läsvärd redovisning Författaren behandlar förutom katastrofen vid Dunkerque och den misslyckade interventionen i Nordnorge i maj 1940 bland annat det välorganiserade försvaret av El Alamein och de framgångsrika motanfallen med en miljon granater hösten 1942, anfallen i Normandie efter landstigningen i juni 1944, katastrofen vid Arnhem september 1944 samt slutanfallen över Rhen våren 1945. Även operationerna i Burma från januari 1942 till fredsdagen 15 augusti 1945 nagelfars. ”Gunfire” är en mycket läsvärd, lärorik och innehållsrik redovisning om artilleriet under andra världskriget, här i brittisk tappning. Själv har jag inte läst en mer genomarbetad och saklig redovisning av en krigsmakts uppbyggnad och utnyttjande av sitt fältartilleri.

Är du intresserad av boken kan du köpa den direkt av författaren; stig.h.moberg@komnevik.se Artilleri & Luftvärn

NOTERAT

I början av januari i år fick BAE Hägglunds i Örnsköldsvik det efterlängtade beskedet att Sverige nu beställer renovering och modernisering av stridsfordon 90-familjen. Ett besked som var extra välkommet med tanke på att stridsfordonstillverkaren bara en kort tid före tagit emot beskedet att en förväntad stororder från Kanada frusit inne då kanadensiska regeringen beslutat att lägga ned sin upphandling av stridsfordon.

I första läget har nu Försvarsmakten fått klartecken att renovera en betydande del av de cirka 400 stridsfordonen. Den exakta kostnaden för renoveringen är belagd med sekretess men det handlar om en investering i miljardklassen. Renoveringen gör att stridsfordon 90 förblir operativt till minst 2030.

Näst efter stridsvagn 122 är stridsfordon 90 det bäst skyddade fordonet i armén, något som i kombination med god rörlighet

Combat Camera / Försvarsmakten

Stororder till Hägglunds – stridsfordon 90 moderniseras

och eldkraft ger ett system som täcker ett brett omfång av konfliktnivåer och hot såväl nationellt som internationellt, enligt regeringens beslutsmotivering.

– Vårt beslut är ytterligare en byggsten för att stärka försvarets förmåga. Renoverade stridsfordon 90 innebär en ökad förmåga hos armén till kvalificerad markstrid, säger försvarsminister Karin Enström. I samband med renoveringen tillförs stridsfordon 90 även nya stridsledningssystemet Stridsledning Bataljon (SLB) som regeringen beslutade om för drygt ett år sedan.

Vad tycker du?

Att läsa en tidskrift som Artilleri & Luftvärn kan, förvisso vara intressant och ge nya kunskaper, men det kan också leda till glädje, irritation, förvåning för att nämna några sinnesstämningar.

Som uppmärksam läsare av detta nummer kanske du har lagt märke till den nya symbolen i en beige platta med texten ”vad tycker du?”.

Avsikten är att du som medlem faktiskt ska skriva din åsikt om olika ämnen som Artilleri & Luftvärn tar upp i det aktuella numret. På så sätt hoppas vi i styrelsen att öka lusten till debatt och åsiktsyttringar på vår webbplats, www.artlvklubben.se

Så, vad nu inte blyg utan säg din mening!

Artilleri & Luftvärn

11

©MBDA ltd

Integrated Air & Missile Defence 2014

Nyttig utblick när Luftvärnsregementet stod värd för internationellt luftvärnssymposium En efter en vittnade de europeiska gästerna om respektive lands funderingar om framtidens luftvärn. Vissa hade valt en väg framåt medan andra fortfarande är i en fas av utvärdering och studier. Detta framkom med all önskvärd tydlighet när Luftvärnsregementet under tre dagar stod värd för internationella symposiet ”Integrated Air & Missile Defence 2014”(IAMD).

En av de som berättade om långa stunder av eftertänksamhet och analysarbete var engelske brigadgeneralen, Iaan Harrisson.

General Harrison är utvecklingsansvarig inom British Army för arbetet med att ta fram ett nytt systemparaply med olika luftvärnsförmågor, liknande svenska Luftvärn 2020.

Brett spektrum av hot – Det är väl ingen direkt överdrift att påstå att vi på de brittiska öarna inte ägnat mycket tankemöda om att fundera på hur vi ska försvara vårt eget territorium de senaste decennierna, något vi idag måste göra med full kraft. Inte minst med tanke på den hotbild som vi ser när det gäller hela breda spektrumet av möjliga hot från luften, förklarade Harrison, som de senaste åren tjänstgjort inom brittiska sjunde mekaniserade brigaden i Irak, Kosovo och Afghanistan.

Den kader av olika system som sedan brigadgeneralen visade under sin presentation visar att britterna är på frammarsch och har satt ned foten om vilka typer av system som det finansiella krutet ska satsas på. Lägg dessutom till att Royal Navy fortfarande besitter en tämligen stor eldkraft när det gäller luftvärnsförmåga!

12

Brigadgeneral Iaan Harrisson från brittiska armén presenterade under IAMD British Armys pågående modernisering av mobila luftvärnsförband.

Artilleri & Luftvärn

De olika presentationerna föranledde i många fall ett antal frågor från deltagarna. På bilden har Harald Buschel från tyska Diehl BGT Defence en fråga till Björn Stai.

Dag Lövås från norska Kongsberg i samtal med Luftvärnsregementets chef, överste Stefan Jönsson.

Artilleri & Luftvärn

Överste Björn Stai, norska flygvapnets luftvärnsinspektör.

13

©MBDA ltd

Common anti-air modular missile (CAMM) består av en serie av olika missilversioner och baseras på amerikanska ASRAAM med infraröd målsökare. Systemet ska ersätta nuvarande Rapier (bilden) med planerat införande 2016.

14

– Men för mig är det också viktigt att få med mig andra länder och luftvärnanvändares syn på hur framtida system inom markoperativa förband organiseras och utvecklas. Ett sådant forum som IAMD är perfekt i detta avseende, anser general Harrison.

– Absolut. Inte minst när det gäller luftrumssamordning på brigad- och divisionsnivå. När LEAPP är infört kommer vi att ha kompletta system som arbetar integrerat med luftrumsövervakning och samordning. En vital del av vår lösning utgörs av er svensktillverkade sensor Giraffe AMB från Saab (UndE 23).

Satsar på mobila lösningar

Hyser tilltro till Flaads

Han framhöll under sin presentation att framtida system kommer att vara än mer svåra att upptäcka, angrepp kommer att komma i större mängder, behov kommer att finnas att avfyra moteld under rörelse, för att nämna några variabler.

– Nyckeln till att lyckas bekämpa ett angrepp, tror vi är väl fungerande lednings- och underrättelsefunktioner som ger tid för bekämpning under de korta tidscykler det handlar om. Därför satsar vi på mobila lösningar, direktlänkning av underrättelser till motmedelssystem och att personalen kan hantera komplexa terrängmiljöer, förklarade Harrison.

Systemet som engelsmännen kallar LEAPP (Land Environment Air Picture Provision), anser han är stort steg framåt för britterna.

Andra materielsystem som britterna sätter stor tilltro till är det planerade systemet Future Local Area Air Defence System (Flaads) samt ”ligtweight multirole missile (LMM)”.

Flaads är ett korträckviddigt system som liknande kommande svenska robot 98 är vertikalstartande med en räckvidd på cirka 25 kilometer. Systemet baseras på den nya missilen från MBDA, Common anti-air modular missile, CAMM. CAMM består av en serie av olika missilversioner och baseras på amerikanska ASRAAM med infraröd målsökare. Systemet ska ersätta nuvarande Rapier inom armén med planerat införande 2016.

LMM är utvecklad av Thales Air Defence och använder till delar teknik från den äldre Starstreakmissilen med lasermålsökare.

Under de två dagarnas knappa 20 föredrag fick deltagarna, drygt 150 personer från ett tjugotal länder, höra aktuella Artilleri & Luftvärn

©MBDA ltd ©MBDA ltd

En vital del av Land Environment Air Picture provision utgörs av svensktillverkade sensorn Giraffe AMB från Saab (UndE 23).

Nuvarande versionen av systemet Starstreak med sin High Velocity Missile (HVM) börjar att sjunga på sista versen i det brittiska försvaret. En uppgradering är på gång.

presentationer om situationen för luftvärnsförbanden i Sverige, Finland, England, Tyskland, Polen, Ungern, Tjeckien och Litauen för att nämna några exempel.

– Jag är väldigt nöjd med seminarierna. För oss inom Luftvärnsregementet är det alltid nyttigt att höra andra länders pågående utvecklingsarbete och de erfarenheter de har dragit i samband med bland annat internationella operationer, förklarar överstelöjtnant Mattias Elfström, utvecklingsofficer vid Luftvärnets Stridsskola och kontaktperson gentemot brittiska seminariearrangören Defence IQ. Artilleri & Luftvärn

Torbjörn Johannesson från LvSS samtalar med Saab:s Johan Andersson och Natos representant Jacub Cimoradsky.

Artilleri och Luftvärn

kommer i kommande nummer att återkomma till fler artiklar med fokus på andra länders funktionsutveckling av luftvärnet.

Till hösten hoppas redaktionen kunna publicera en artikel från norska flygvapnets luftvärnsinspektör, överste Björn Stai.

15

91:an muséet

Luftvärnssamlingen i Halmstad – en okänd skatt Halmstads tidigare regementsmuseum, som en gång i tiden låg innanför grindarna på I 16, men idag är ett öppet museum för allmänheten är för många försvarsintresserade känt som ”91:an-muséet”. Men vad många inte vet är att museet egentligen består av två delar, Garnisonsmuseet och Luftvärnsmuseet.

Det finns en naturlig förklaring till varför många inte känner till det. Luftvärnsmuseet ligger några kilometer öster om Halmstad, i Skedalahed, och har inte öppet för besökare som ett vanligt, bemannat museum. Allmänheten välkomnas istället att boka besök eller titta in på öppet-hus-dagar. Därmed har Luftvärnsmuseet blivit mindre välkänt, för att inte säga lite hemligt – något som vi idag arbetar aktivt på att förändra.

Muséet ingår sedan en tid tillbaka i det nationella, statliga nätverket Sveriges militärhistoriska arv (SMHA) och heter nu för tiden Garnisons- och Luftvärnsmuseet. ”91-an muséet” har en gedigen samling originalteckningar av seriefigurens skapare Rudolf Petersson, och seriens persongalleri bygger på människor som funnits i verkligheten och verkat just vid Kunglig Hallands Regemente.

Imponerande samling Det finns nämligen all anledning att uppmärksamma Luftvärnsmuseet som ett enskilt utflyktsmål. Här finns statens hela rikssamling av luftvärnskanoner, vilket är en imponerande samling. Samlingarna innehåller samtliga pjäser som använts inom svenskt luftförsvar under hela 1900-talet, både svensktillverkade och importerade. Det är en historiskt spännande resa i teknisk utveckling, via första och andra världskriget och det efterföljande kalla kriget. På så vis skildrar samlingen världshistoria, men utgör även ett unikt inslag 16

i svensk industrihistoria. Men andra ord – en riktig skatt.

Grunden till denna unika samling lades av kapten Lennart Johansson som under sin tid på Lv4 i Ystad med stor kunskap och djupt engagemang började samla. När Lv4 så småningom lades ner omplacerades pjäserna på några olika platser, innan de slutligen hamnade i Halmstad, närmare bestämt i de tidigare mobiliseringsförråden vid Hallandsbataljonen och I 16:s gamla övningsplats. Förråden utgör numera tre stora magasin som rymmer denna förrådsutställning. Genom åren har också samlingen kompletterats och växt.

Stubbkanonen Idag ägs hela samlingen av Armémuseum i Stockholm, som ingår i Statens försvarshistoriska museer (SFHM), men förvaltas alltså i Halmstad under rustmästare Christer Fält.

Med tanke på att Sveriges idag enda luftvärnsregemente ligger i staden, känns placeringen väldigt naturlig. Samtidigt är samlingen tveklöst av nationellt intresse.

Som exempel på de sällsyntheter som finns att se i Skedalahed kan man börja med att nämna den så kallade Stubbkanonen från 1902 – en kanon som var avsedd för strid på marken men som i luftvärnets begynnelse, med hjälp av fäste på ett avsågat träd, kunde riktas mot himlen. Här finns också lvakan m/36, utvecklad och tillverkad av Bofors och den mest producerade kanonen i världen, vilket gör den till Artilleri & Luftvärn

Luftvärnsmuseet ligger i Skedalahed, några kilometer öster om Halmstad, och har inte öppet för besökare som ett vanligt, bemannat museum. Allmänheten välkomnas istället att boka besök eller titta in på öppet-hus-dagar.

företagets största framgång någonsin. Den såldes på licens och fanns på samtliga av de allierades krigsskådeplatser under andra världskriget.

Något som drar ögonen till sig när man vandrar i ett av magasinen i Skedalahed är en sann raritet, en midnattsblå ekoradarstation m/44. Den har nämligen fortfarande sin originallack – Nazitysklands flygvapen Luftwaffes färg. När Artilleri & Luftvärn

Tyskland led stora förluster och behövde pengar och malm, gick de med på att sälja några radarsystem till Sverige som i en form av byteshandel köpte ett 40-tal av den här typen.

Egentligen var tekniken redan omodern – radarn kunde ju lätt störas ut med stanniol. Ändå användes de fram till 1960.

Därefter ska de ha spritts ut i landet riktade mot öster, som avskräckande skenmål för ryssarna.

17

En verklig raritet i samlingarna hos Luftvärnsmuséet i Halmstad är världens största. mobila lv-pjäs, 12 cm lv-akan modell 1960.

Världens största mobila lv-pjäs

Grunden till Luftvärnsmuséet samlingar lades av kapten Lennart Johansson. Under sin tid på Lv4 i Ystad började han med stor kunskap och djupt engagemang samla intressanta objekt.

När Lv4 lades ner omplacerades pjäserna på några olika platser, innan de slutligen hamnade i Halmstad.

Samlingens absoluta toppbegivenhet är troligen 12 cm lvakan FM 1 från 1960, världens största mobila luftvärnspjäs någonsin och samtidigt det enda exemplaret som byggts. En imponerande pjäs – och ett tydligt facit på de farhågor som kalla kriget frammanade. Men även om kanonens kapacitet ingav respekt, blev apparaten för stor och otymplig för att massproducera. Den väger hela 23 ton! Pjäsen har dock varit utplacerad i svenskt luftförsvar mellan 1960-73 Personligen fascineras jag av hur många perspektiv samlingen rymmer. Allt från den avancerade ingenjörskonstens utveckling till Sveriges politiska roll under 1900-talets olika dramatiska skeenden i världen. Oavsett om man är tekniskt eller historiskt vetgirig, bjuder luftvärnssamlingen på mycket intressant stoff. Välkommen hit!

Text & bild: Caroline Mårtensson, Verksamhetsledare vid Garnisons- och Luftvärnsmuseet i Halmstad

För mer information och kontakt: www.91anmuseet.se > Luftvärnssamlingen 18

Den midnattsblåa ekoradarstationen m/44 har kvar originallackeringen i Luftwaffes färg. När Tyskland led stora förluster och behövde pengar och malm till sin krigsindustrin såldes några radarsystem till Sverige.

Som en form av byteshandel köpte Sverige ett 40-tal stationer.

Artilleri & Luftvärn

NOTERAT

Finland köper nya träningssystem Finska armén har beslutat att köpa nya tränings- och simuleringssystem av Saab.

Ordern är värd 360 miljoner kronor. I beställningen ingår även support på systemen under sju år från och med 2014.

– Finska försvarsmakten har återigen valt Saab som samarbetspartner. Den finska armén använder Saabs system sedan mer än tio år tillbaka. Ordern stärker vår position som en av världens ledande företag inom militär träning, säger i ett pressmeddelande, Henrik Höjer, chef för Training & Simulation inom Saab.

Kontraktet innebär leveranser till flera av finska arméns regementen av pansarvärnssimulatorer, fordonssimulatorer och utrustning för taktisk stridsträning i stadsmiljö (Military

Operations Urban Terrain, MOUT). Simulatorerna innehåller den nya standarden för militära laserkoder, OSAG 2.

Kontraktet inkluderar även en uppgradering av befintliga system på det finska stridsträningscentret KASI. De nya systemen på regementena och på det finska stridsträningscentret kommer att användas samtidigt i bataljonsövningar.

NOTERAT

Robot 70 såld till 19 länder Brasilien blev det nittonde landet som nu anskaffar robot 70-systemet. Efter flera års arbete med att övertyga brasilianska arméföreträdare om robot 70:s förtjänster har nu Saab nått i mål och fått den efterlängtade ordern.

Redan i år inleds leveranserna av eldenheter, missiler och tillhörande utrustning.

– Affären är ytterligare en bekräftelse av RBS 70-systemets starka position på en marknad med mycket hård konkurrens när vi nu har exporterat systemet till 19 länder på fem kontinenter, konstaterar Leif Lundin, marknadsansvarig för luftvärnsprodukter inom Saab affärsområde Dynamics i Karlskoga.

Beställningen har ett värde på cirka 80 miljoner kronor. Affären omfattar ett antal bärbara avfyrningssystem för RBS 70, Mark II-robotar, simulatorer, mörkerutrustning, testutrustning, underhållsverktyg, reservdelar, tillhörande utrustning samt utbildning för vapenoperatörer och underhållspersonal.

Artilleri & Luftvärn

Systemen är bland annat tänkta att skydda Brasiliens strategiska infrastruktur och kommer att användas under de kommande stora evenemangen som anordnas i landet, såsom fotbolls-VM 2014 och de olympiska sommarspelen 2016 i Rio de Janeiro.

Hittills uppger Saab att nitton länder köpt fler än 1 600 RBS 70-system, tillsammans med över 17 000 robotar.

19

Tidigare är det Special Forces inom amerikanska försvaret som har förfogat över Carl Gustaf som understödsvapen. Inom kort kan systemet bli standardutrustning för hela armén, vilket kan betyda stora beställnngar till Saab och affärsenheten Dynamics framgent.

Stororder om hörnet?

Carl-Gustaf kan bli standardsystem för amerikanska armén Saabs trotjänare, pansarvärnssystemet Carl-Gustaf har utsetts av det amerikanska armédepartementet till att vara ”Program of Record” för den amerikanska armén. Det betyder att vapensystemet, som under lång tid har använts av amerikanska specialstyrkor, nu blir en möjlig standardutrustning för US Armys lätta infanteriförband.

Carl-Gustaf som utgjort ett viktigt understödssystem för US Special Forces i över tjugo år, kan nu bli en lika vanlig syn inom reguljära arméförband inom de kommande åren.

– Beslutet är naturligtvis mycket positivt och ett verkligt bevis på det värde och det förtroende de amerikanska kunderna tillskriver Carl-Gustaf-systemet, säger Magnus Palmér, kommunikationschef vid Saabs affärsområde Dynamics i Karlskoga.

Det är Carl-Gustaf version M3 MAAWS som US Army kan tänka sig att anskaffa i större volymer.

Carl Gustaf har mer än 40 användare (stater) i världen. Systemet har en lång och framgångsrik historia, och har moderniserats fortlöpande för att anpassa till nya och förändrade krav.

20

För närvarande är en ny, lättare version av Carl-Gustaf under utveckling.

Dessutom fortsätter arbetet med ammunitionsportföljen i och med lanseringen av den nya ammunitionstypen High Explosive Anti-tank 655 Confined Space (HEAT 655 CS).

– Det här är den första granaten i en ny serie ammunition för Carl-Gustaf som har konstruerats för att minska bakblåset. Ammunitionen gör att soldaterna på ett säkert sätt kan använda vapnet i trånga utrymmen, vilket minskar riskerna jämfört med traditionella vapen som avfyras från axeln, förklarar Magnus Palmér.

Artilleri & Luftvärn

Force protection is our mission As a top European supplier of army technology, Rheinmetall Defence offers an extensive array of military hardware that enhances the mobility, reconnaissance capabilities, lethality and survivability of troops deployed in harm’s way, and also enables the networking of national and international systems. Rheinmetall has spent years pioneering new technologies for protecting friendly forces, systematically expanding its range of products in this critical field. Rheinmetall Defence is a strong and reliable partner for the armed forces in Scandinavia. www.rheinmetall-defence.com Artilleri & Luftvärn

21

Sverige accepterar inte ökade kostnader för Archer Chocken efter det norska beskedet om att avbryta Archeranskaffningen börjar nu lägga sig. Men, inom såväl departement som myndigheter har samarbetsfrågor med vårt västra grannland fått sig en rejäl förtroendeknäck, enligt flera oberoende källors uppgifter till Artilleri & Luftvärn.

Nu börjar det också sippra fram allt mer detaljer om vad som föranledde det drastiska norska beslutet. Det som verkar ha fått bägaren att rinna över för den ena affärspartner, Forsvarets Logistikkorganisasjon (FLO) är deras förtroende för BEA Systems Bofors. Enligt flera källor som Artilleri och Luftvärn kontaktat trodde flera ledande företrädare inom FLO att BAE aldrig skulle komma i mål med att leverera det system som norrmännen specificerat och beställt.

BAE:s andra affärspartner och den som driver affären, FMV, har dock rakt motsatt uppfattning om den slutliga måluppfyllelsen. Att länder har olika uppfattning om mål är den kanske vanligaste orsaken till att internationella samarbeten inte lyckas.

Lika viktigt är det att man är överens om hur projekt bäst drivs framåt och följs upp i relationen mellan leverantör och upphandlande myndighet.

Industriell balans viktigast Vad A&L förstår var det under de ursprungliga förhandlingarna mellan Sverige och Norge mycket fokus på att uppnå norska krav på industriell balans medan kraven på produkten behandlades översiktligt. Det har därefter inte blivit bättre av en ganska stor personalomsättning bland de norska användarna.

22

– Så här i efterhand inser vi att vi borde lagt betydligt mer tid, när vi började samarbetet med Norge, på att diskutera hur man i utvecklingsprojekt arbetar för att nå kraven på systemet eller vilka krav som kan uppnås och vilka krav som måste justeras för att få ett system i kravbalans, säger Jan Nee, projektledare Archer inom FMV.

Vad händer nu?

– FMV kommer att driva projektet vidare. Vi kommer att hjälpa Norge att på bästa sätt lämna projektet, men det får inte innebära att vi själva får ökade kostnader. Sannolikt kommer vi dock att drabbas av ytterligare förseningar och i framtiden kan vi inte inräkna tänkta besparingar som samarbetet skulle ha medfört, säger Joakim Lewin, ansvarig för Indirekt Eld på FMV. Att förhandla fram ett projektavslut i förtid i ett så stort projekt som det nu handlar om, visar de flesta erfarenheter, tar lång tid.

Förhandlingarna är komplexa och beloppen stora även för ett multinationellt företag av BAE:s storlek.

Archerprojektet är indelat i två övergripande faser, systemutveckling och serieanskaffning. Dessa två faser kommer att någon gång i tid vävas samman när det till exempel gäller köp av produkter som underleverantörer behöver lång tid på sig att färArtilleri & Luftvärn

Combat Camera / Försvarsmakten

digställa, så kallade ”long-lead-items”. Denna typ av produkter är också många gånger mycket kostsamma. Eftersom projektet har kommit långt utvecklingsmässigt, har en mycket stor del av all materiel från underleverantörer redan köpts in och har alltså redan varit en utgift för huvudleverantören.

Få alternativ Norge å sin sida har, om de kravspecifikationer som norrmännen har ställt på Archer fortfarande gäller, få alternativ att anskaffa förutom Archer. Ännu har inte någon alternativ lösning presenterats. Att behålla nuvarande system i drift, 15,5 cm bandhaubits M109A3, som ursprungligen lanserades på 60-talet, fungerar enligt en enig pjäsexpertis i högst ytterligare några år.

Att Norge inte vill ha några pjäser innebär samtidigt också en möjlighet för Försvarsmakten att öka sina ambitioner och köpa ytterligare system. Att insatsorganisationen skulle få två bataljoner med vardera 18 pjäser kan motiveras ur en understödssynpunkt mot den målbild av fungerande brigadsystem som arméchefen har. Kostnaden för detta är dock inte i första hand för materielen utan i livscykeln i hög grad även kopplat till personalen.

Artilleri & Luftvärn

Archersystemet är inte särskilt dyrt i drift men för att vidmakthålla systemet krävs en fungerande leverantör och därmed uppstår en grundkostnad för att BAE Bofors ska behålla sin kompetens och kontakter med underleverantörer.

– Naturligtvis vore det bästa för, såväl Försvarsmakten som för BAE Bofors, om ytterligare kunder ansluter till systemet. Det skulle ge såväl delade kostnader som en bättre beläggning hos industrin, konstaterar Joakim Lewin.

Övriga samarbeten ses över Norges avslut innebär också att övriga samarbeten inom ramen för det MoU Indirekt Eld som pågår med Norge behöver ses över. Med olika pjässystem finns inte möjligheter att gemensamt utveckla metoder, skriva reglementen och genomföra utbildning på det sätt som tidigare planerats.

– Materielprojekt som är påbörjade kommer att fullföljas eftersom det säkrast leder till leveranser i tid. Den stora frågan för framtiden är hur vi ska gå vidare med eldledningssystemet, som i hög grad bygger på att brukarna använder samma taktik och metoder. Detta blir en stor fråga under 2015, konstaterar Joakim Lewin.

23

Unikt samarbete under BG 13-beredskap En artilleriradargrupp från Artilleriregementet i Boden och en underrättelsepluton från Luftvärnsregementet i Halmstad har tillsamman stått i beredskap andra halvåret 2013 i EUs Battle Group. Tillsammans har förbanden utgjort ett unikt radarsamarbete.

Det gemensamma radarförbandet har bidragit med förmågan att varna egna förband för inkommande indirekt eld, målbekämpa motståndarens utskjutningsanordningar samt att delge lokal luftlägesbild. Under beredskapsperioden har förbandet samövat under hösten i Skåne. Fokus under övningen var att öva radaroperatören i målbekämpning med skarpa granater som levererades från A 9:s artstridsgrupp och P 7:s granatkastarpluton. Plutonchefen Andreas Karlsson berättar att övningen var utvecklande och givande för radarförbandet.

I övrigt under hösten har förbanden övat hemma vid respektive regemente med att bygga upp ordinarie krigsförband och vidmakthållit personlig färdighet.

Dessa metoder tar respektive förband med sig hem till sina krigsförband för att implementera och vidareutveckla.

Samarbetet mellan ARTHUR och UndE23 har varit unikt och enheterna har sett det som mycket positivt att få samarbeta med varandra och dra lärdomar om hur radarsystemen kan nyttjas tillsammans för att uppnå synergieffekter.

Samarbetet har förhoppningsvis inte varit unikt för EUBG 13 utan förhoppningsvis fortsätter arbetet vid respektive funktionsskola och vid respektive bataljon för att bygga vidare på de erfarenheter som genererats.

Erfarenheter - gemensamma metoder Erfarenheter som dragits under resans gång för A 9 är att tillämpa de metoder som Lv 6 nyttjar i UndE23 när förbandet varnar för inkommande indirekt eld. Arthur är främst en artilleribekämpningsradar men har även förmågan att varna.

– Nu har vi börjat nyttja gemensamma metoder för att varna och vi har Metodhandbok C-RAM att luta oss mot, säger ställföreträdandegruppchef Goran Deretic.

Erfarenheter som Lv6 har dragit är hur de olika eldledningsformaten skall hanteras vid målbekämpning med UndE23.

I helhet har enheterna fått en fördjupad förståelse för de olika radarsystemen och hur de kan komplettera varandra vid en gemensam insats. De svenska stabsofficerarna har utarbetat metoder för hur högre chef ger order till en sensorenhet med uppgiften att varna för inkommande indirekt eld.

24

Löjtnant Andreas Karlsson är plutonchef för en av robot 70-plutonerna och har nyligen avslutat beredskap inom ramen för EU Battle Group 2013.

Artilleri & Luftvärn

Löjtnant Niklas Collin

Kapten Max Larsson

Löjtnant Niklas Collin har tjänstgjort som radargruppchef för ARTHUR-gruppen i BG 13.

Kapten Max Larsson är ställföreträdande chef för robot 70-kompanient inom 61. Luftvärnsbataljonen.

Efter sommaren kommer han att börja tjänsten som radarplutonchef vid 91. Artilleribataljonen på Artilleriregementet.

Under arbetet med EUBG 13 var Max Larsson chef för det svenska luftvärnsförbandet som ingick i stridsgruppen.

Artilleri & Luftvärn

25

Kompetens från två arbetsplatser

Deltid - bäst för mig och min karriär Försvarsmakten, reservofficerare och soldater ser nu många styrkor och möjligheter med tidvis tjänstgöring. 62:a Luftvärnsbataljonen i Halmstad består helt av tidvis tjänstgörande soldater, många av dem reservofficerare, och kan erbjuda det bästa av den civila och den militära världen.

Soldaternas bakgrund är väldigt skiftande. Många studerar på högskola eller universitet eller har en anställning, men gemensamt är att de vill ha tillgång till de militära arbets- och utbildningsmöjligheterna. I bataljonen finns jägmästare, läkarstudenter, bilmekaniker, chefer på McDonald’s och Max, projektledare, storkökskockar, ingenjörer, projektledare och många fler yrken. Det är en smått otrolig kompetensbredd som en GSS/T-bataljon förfogar över.

Artilleri & Luftvärn har träffat några som berättar om sina motiv till att tjänstgöra tidvis på Lv 6.

– Jag tror att det är en fördel att vara soldat när man söker jobb, om den som anställer förstår vad man gör som soldat och vilka kunskaper man har med sig eller kommer att få i och med en GSS/T-anställningen, säger Dany Khoshaba.

26

Bor i London Dany Khoshaba gjorde värnplikten på Lv 6 som sambandsgruppchef och läser nu beteendevetenskap. Framtidsjobbet är inte klart än, men han gillade lumpen så att välja GSS/T var självklart.

– Jag tror att det är en fördel att vara soldat när man söker jobb, om den som anställer förstår vad man gör som soldat och vilka kunskaper man har med sig eller kommer att få i och med en GSS/T-anställningen, säger Dany.

Henrik Twetman, bor och studerar statvetenskap i London. För hans del passar tjänstgöringen på Lv 6 med inslag av omvärldsanalys perfekt in i karriärplaneringen.

Artilleri & Luftvärn

Bo Eriksson (text & foto)

Jag vill bli medicinalofficer, det vill säga officer och läkare!

Anställd som GSS-T (tidvis tjänstgörande personal), 62. luftvärnsbataljonen. Han arbetar som civilanställd på Försvarsmaktens Högkvarter med personalförsörjningsfrågor och har tidigare varit med i missionen KS 20 i Kosovo som PAO, Public Affairs Officer.

Lite längre restid till hemförbandet har Henrik Twetman, som just nu bor i London och där läser statsvetenskap. Henrik har varit med från början på 62:a Luftvärnsbataljonen och tjänstgör för närvarande som instruktör. I sin karriärplanering mot ett arbete inom omvärldsanalys passar anställningen på Lv 6 in perfekt.

– Jag får utbildning och erfarenheter som jag inte kan få någon annanstans, flera internationella tjänstgöringar och övningar på Lv 6 ger mig en större förståelse och möjligheter att bli bättre inom ledarskap, planering och gruppers dynamik.

Den civila yrkesmixen bland 62:a luftvärnsbataljonens tidvist anställda soldater är stor. Här finns allt från läkarstudenter, jägmästare, storkökskocker, sjökapten och bilmekaniker.

Artilleri & Luftvärn

Några gånger per år är målet att samla merparten av GSS-Tpersonalen för övning med 62. luftvärnsbataljonen.

27

Emma Thor.

Anja Lind.

Per Molin genomförde värnplikten i Skövde som sjukvårdsgruppchef och gick sedan utbildningen Skydd mot olyckor, SMO för att bli brandman. Han säger sig vara mycket nöjd med utbildningen som Försvarsmakten gett honom, framför allt den på Försvarsmedicinskt centrum i Göteborg.

”Ett annat perspektiv”

– Jag har verkligen nytta av min värnplikt och anställning på Lv 6, då jag vill jobba heltid inom Försvarsmakten eller Räddningstjänsten.

Anders Hallberger är sjökapten och högste chef på de fartyg han jobbar på. Att tjänstgöra på underrättelseplutonen har, enligt Anders, stora likheter med att vara sjökapten. Bägge jobben är teknikintensiva, kommunikationsutrustningen och radarn är de viktigaste verktygen och ledarskapet är i stort sett det samma, men mer tydligt i Försvarsmakten.

– Som sjökapten jobbar jag ungefär hälften av årets dagar, vilket gör att jobbet på Lv 6 passar mig alldeles utmärkt, säger Anders som gjorde sin värnplikt på Lv 6.

28

Emma Thor läser just nu till polis, men har planer på att bli reservofficer.

– Jag har redan nu nytta av min anställning på Lv 6, men framför allt kommer jag att ha nytta av den som polis, framför allt avseende vapenhantering och ledarskap. Jag hoppas att jag kan vara kvar på Lv 6 för det är nyttigt att ibland vara ifrån sitt ordinarie arbete, få ett annat perspektiv och ta med sig kunskaper mellan jobben.

Anja Lind är chef för sjukvårdsplutonen och läser nu till läkare. Studier som hon började redan när hon gick på Karlberg och läste officersprogrammet.

– Jag vill bli medicinalofficer, det vill säga officer och läkare!

Därför passar tjänsten på Lv 6 både mig, min karriär och Lv 6. Här får jag praktisera det jag studerar och jag får många andra erfarenheter samtidigt som jag håller mina officerskunskaper up to date.

Artilleri & Luftvärn

För 62:a bataljonschef, överstelöjtnant Håkan Hörstedt (mitten) handlar det om att skapa en vinna-vinna-situation för Försvarsmakten och den tidvist anställde. "Att ha soldater och officerare som jobbar deltid är en vinna-vinna situation för Försvarsmakten och den anställde eftersom de berikar båda arbetsgivarna med kompetens från två arbetsplatser, anser Hörstedt.

För Försvarsmakten handlar det om att skapa ett vinnavinna-läge.

Anledningarna till varför man tar en anställning med tidvis tjänstgöring är olika. Gemensamt för alla är att de bygger på sitt CV med unika erfarenheter och attraktiva utbildningar som ökar chanserna till ett framtida jobb. För Försvarsmakten handlar det om att skapa ett vinna-vinna-läge, säger bataljonschefen, överstelöjtnant Håkan Hörstedt.

Artilleri & Luftvärn

– Att ha soldater och officerare som jobbar deltid är en vinna-vinna situation för Försvarsmakten och den anställde eftersom de berikar båda arbetsgivarna med kompetens från två arbetsplatser. Han konstaterar också att fler och fler arbetsgivare ser fördelar med att anställa deltidssoldater och Försvarsmakten har på kort tid tecknat många samarbetsavtal med stora arbetsgivare och intresseorganisationer som vill anställa soldater och officerare som har deltidsanställning hos Försvarsmakten.

– Man vet att man får personal som är tränad att leverera under press, är bra på att samarbeta med andra och har ledarskapskompetens, säger Göran Oscarsson, chef för arbetsgivarrelationer på Försvarsmaktens Högkvarter.

29

Ny organisation för FMV, roller och arbetssätt förändras i grunden Tydligare roller och en mer sammanhållen försvarslogistik blir effektivare. På så sätt kan vi frigöra pengar till försvarets insatser. Det är tanken bakom en av de största förändringarna för försvarssektorn på länge. Inom Försvarets Materielverk sker just nu stora organisatoriska förändringar och en spindel i detta nya nät är en av Artilleri- och Luftvärnsklubbens medlemmar, brigadgeneral Anders Carell.

Anders Carell har lång och gedigen erfarenhet från området.

Han menar att det viktigaste för att få det nya att fungera är att prata med varandra och inse att förändringen kommer ta tid.

Rätt prylar – när och där de behövs I den nya modellen får FMV ett större ansvar för hela materiel- och logistikförsörjningen och tar över en del uppgifter från Försvarsmakten.

– Tidigare hanterade vi de beställningar som kom och behövde egentligen inte bry oss om hur prylarna skulle användas.

Idag har vi ett betydligt djupare ansvar i att se till att förbanden får de bästa lösningarna och uppnår rätt beredskap. Vi ska inte bara skaffa prylar utan också se till att det är rätt prylar och att de underhålls och finns tillgängliga när de behövs.

Detta kräver att FMV har en djup förståelse för förbandens behov och förutsättningar.

– Ett uppdrag som jag har gett mina medarbetare är att besöka funktionscentra och förband för att lära sig förutsättningarna som man lever med där ute. Vi behöver få en klar bild av utmaningar som de står inför. Bästa sättet är förstås att prata med de som använder systemen, om behov av förmåga, materiell förnyelse och materiellt vidmakthållande.

Den nya modellen innebär ett närmare samarbete mellan FMV och Försvarsmakten, att agera mer som partners än kund-leverantör, menar Anders Carell.

30

– Vi har nu ett ömsesidigt beroende mellan oss. Försvarsmakten är helt beroende av vår förmåga att fixa logistiken.

Vi är helt beroende av att de behöver våra logistiklösningar, annars finns inget existensberättigande för FMV. Oerhört viktigt för att få partnerskapet att fungera är att kompetensen är jämnt fördelad mellan de två myndigheterna, enligt Anders Carell.

– Dessutom måste vi ha förhållningssättet ”vi tillsammans” istället för ”vi och dom” och så långt som myndighetsintegriteten tillåter, verkligen ha förtroende för varandra.

Förutsättningar för att starta på plats Vid årsskiftet 2013/2014 bytte ett par hundra personer arbetsgivare från Försvarsmakten till FMV, en stor organisationsförändring genomfördes inom FMV och man börjar nu planera försvarslogistiken enligt den nya modellen. Så är allt klart nu?

– Det är definitivt inte klart än, utan det är nu förutsättningarna skapas för att börja, säger Anders Carell. Nu gäller det att utveckla arbetsmetoder, förhållningssätt, mandatsfördelning och processer. Det kommer ta några år. Vi har inte alla svar och det är viktigt att komma ihåg. Att börja jobba på det nya sättet trots att vi inte har en hundraprocentig lösning är bästa sättet att komma vidare. Om vi väntar tills allt är skrivet på papper så blir vi aldrig klara.

Artilleri & Luftvärn

Charlotte Samuelsson Charlotte är sedan 2009 kommunikationsrådgivare på FMV. Hon har under den senaste tiden arbetat med frågor som gäller FMV:s förändring.

Före anställningen inom FMV arbetade Samuelsson i drygt tio år med kommunikationsplanering samt text och grafisk formgivning inom myndighets- och telekomsektorn.

Fakta om FMV omorganisation

Deltagare från Archerprojektet i färd med att utvärdera prov gjorda med elektromagnetisk puls.

Artilleri & Luftvärn

FMV:s nya organisation speglar de funktioner som måste finnas för att leva upp till den nya rollen och leverera enligt ansvarsfördelningen som FMV och Försvarsmakten kommit överens om.

Brigadgeneral Anders Carell är chef för Arméförbandsmateriel, en del av verksamhetsområdet System- och produktionsledning som leds av generalmajor Johan Svensson. Övriga nya verksamhetsområden är Marknad och inköp under Anna Clara Törnvall Wittgren samt Anskaffning och logistik där generalmajor Per Lodin är chef. Sedan tidigare finns också Test och evaluering under ledning av brigadgeneral Mats Helgesson, Förråd, service och verkstäder under Tomas Salzmann samt det strategiska projektet GRIPEN med programdirektör Dan Averstad.

Generaldirektör Lena Erixon och överdirektör Dan Ohlsson leder myndigheten. Artilleriförbanden och indirekt eld-funktionen: Joakim Lewin. Luftvärnsförbanden och luftförsvarsfunktionen: Magnus Ernfors.

31

Snart skjuter han sitt 200:e skott!

Leif – världens meste robot 70-skytt Det lär inte dröja många månader innan han avfyrar sitt 200:e (!) robot 70-skott. Leif Sätterström torde vara världens meste robot 70-skytt som idag har tryckt på avfyringsknappen 196 gånger i egenskap av Saab Dynamics taktiske chefsinstruktör och demonstrationsskytt.

I många år jobbade Leif ensam i sitt värv om att lära dåvarande Bofors Missiles kunder att hantera robotsystemet men sedan drygt tre år tillbaka har Leif fått sällskap av 31-årige Emil Holm, som valde att hoppa av sin yrkesofficersbana.

Tanken är att Emil om något år tar över uppdraget som chefsinstruktör när Leif går i pension.

Ska skjuta 200 skott Pensionsdagen nalkas för Leif Sätterström men inte förrän det 200:e skottet har skjutits.

– Lever jag när Emil ska skjuta sitt 200:e skott – då ska jag naturligtvis vara på plats, säger Leif och skrattar.

– Är du så säker på att jag låter dig skjuta 200 skott? Jag kanske bara släpper fram dig till skott nummer 199 och sedan tar jag över, säger Emil och flinar.

– Den gubben går inte. Jag kommer att skjuta 200 skott – var så säker! replikerar Leif snabbt!

Det är ganska snabbt uppenbart att båda gillar att ge varandra ett ”tjuvnyp” och duon har inte långt till ett garv. Emil intygar att redan idag har de blivit ett samspelt par. Mest käbbel blir det om de idrottsliga resultaten på hemmaplan: – När vi är ute och reser snackar vi mycket sport. Vi har liksom lite olika favoritlag, säger Emil och förklarar att hans lag heter Färjestad BK medan Leif, enligt Emil av någon ”outgrundlig anledning envisas med” att hålla AIK främst.

Leif började i slutet av 60-talet sin karriär som yrkesofficer vid dåvarande Lv 5 i Sundsvall.

32

Leif Sätterström, har snart avfyrat 200 robot 70-skott.

– Det var inte alls min tanke från början att bli officer, men så blev det. Jag slutade vid Lv 5 1979 efter att jag blivit uttagen till instruktörsutbildning för armén på det nya robot 70-systemet. Jag var alltså en av de första som sköt skarp robot 70 inom armén, berättar Leif.

Vi sitter i ett konferensrum och utanför lokalen dånar det då och då till från någon provskjutning. Intervjulokalen är en av Bofors Testcenter konferenslokaler och bara några tiotals meter längre bort ligger skjutplatsen Övre, en miljö där Leif vistats åtskilliga gånger.

Artilleri & Luftvärn

Det är åtskilliga timmar som Leif Sätterström, taktisk chefsinstruktör och hans kollega, Emil Holm, tillbringar i Saabs moderniserade utbildningslokal i Karlskoga.

De första tio-tolv åren for jag som en skottspole till alla möjliga länder.

I alla världsdelar – Från början anställdes jag av Lennart Avesand som produktutbildare för både 40 millimeter lv-pjäs och robot. Det var den första november 1980, samma år som beslutet fattades om att lägga ned mitt förband Lv 5, berättar Leif.

Allt sedan dess har Leif utbildat samt skjutit på demonstrationer i samtliga världsdelar.

– De första tio-tolv åren for jag som en skottspole till alla möjliga länder. Det var ett väldigt intressant jobb men jag fick väl betala en hel del privat eftersom jag var borta mycket från familjen. Exakt hur många länder Leif besökt har han inte någon direkt koll över.

Artilleri & Luftvärn

– Men många är det. Jag far fortfarande runt en hel del men tanken är att denna unge ”spoling” ska ta över efter mig om något år, säger Leif och vänder huvudet mot Emil Holm.

När det gäller den senaste versionen av systemet, 70 New Generation (NG) är Emil dock den något mer erfarne av de två. Emil har skjutit de flesta skotten med systemet och beskriver skillnaden: – Systemet är lättare att handha och skytten får ännu mer stöd i siktes och avfyrningsmomenten jämfört med den tidigare versionen.

33

Får Saabs robot 70-utbildare välja mellan utbildning i kallt eller varmt klimat är det ingen tvekan - värme, säger båda unisont när de håller på att montera en eldenhet inför en kommande förevisning på Bofors Skjutfält i Karlskoga.

Halva mellan-Sverige strömlöst!

Under alla år som Leif utfört sina utbildningar har det aldrig hänt någon allvarligare incident, intygar han: – Under alla år har jag och andra som vi utbildat varit förskonade från allvarliga incidenter. Dessutom är det en oerhört liten andel av robotarna som belagts med tekniska fel. Detta är naturligtvis ett mycket bra kvitto till dem som konstruerat systemet.

Men, det har hänt saker som varit mindre positiva för Bofors att hantera. Leif minns en teknisk skjutning i mitten av 80-talet som inte riktigt gick som det var tänkt. Ett robotskott som lyckades med konststycket att mörklägga stora delar av mellan-Sverige under några timmar.

34

– Vi sköt bara några hundra meter från denna lokal. När vi skjutit ned korvmålet släppte den vajern som drog korven och landade på en kraftledning, men ett rejält strömavbrott som följd. Då var lite cirkus ett tag, säger Leif.

Det gick bara en timma så stod tv-team utanför grinden till skjutfältet och ville intervjua en ansvarig. Dåvarande skjutfältschefen Sven Jungmarker fick några svettiga timmar. Efter den incidenten byttes skjutplats för robot 70 till Bredtjärnstorp i norra delen av Bofors skjutfält.

Både Leif och Emil nickar instämmande på min fråga om andra skjutfält ligger väsentligt mer avsides än Bofors Test Artilleri & Luftvärn

Emil Holm hoppade av sin yrkesofficersbana 2011 och började då att arbeta som biträdande taktisk robotutbildare tillsammans med Leif Sätterström. Om något år tar, är det tänkt, Emil över befattningen som chefsutbildare då Leif går i pension.

Center (Bofors skjutfält) som bara ligger en kvarts bilfärd från centrala Karlskoga och Saab Dynamics egna utbildningslokaler.

– Definitivt. De flesta skjutfält som vi besöker utanför vårt lands gränser ligger både avsides och dessutom långt ifrån bebyggda trakter. Jag tippar på att vi genomför ungefär 80 procent av utbildningsveckorna här i Karlskoga eftersom all teknisk expertis finns tillgänglig här.

– Finns det någon världsdel eller land som du tycker är extra besvärligt att arbeta i?

– Inte vad det gäller det personliga mötet men däremot har Artilleri & Luftvärn

vi några kundländer där den yttre miljön i sig är en rejäl utmaning. Jag vill inte peka ut något enskilt land men det är naturligtvis inte alltid helt enkelt att i flera veckor vistas i 50-graders hetta (i skuggan) och en luftfuktighet som är mycket hög, förklarar Leif.

– Det var inte så länge sedan vi vistades i ett ökenklimat där temperaturen dagtid närmade sig 50 grader Celsius, och jag tror till och med det var några dagar som vi hade bortemot 60 grader. Då var det skönt att komma till ett luftkonditionerat hotellrum efter ett dygnslångt arbetspass där det ”bara” var 25 grader, inflikar Emil.

35

Snart skjuter Leif Sätterström sitt 200:a skott med robot 70. Frågan är om Emil Holm kommer att komma upp i lika många skott.

"Gör han det, då ska jag vara med när han också skjuter sitt 200:e skott", säger Leif.

– Trots att en container som stod i närheten av skjutplatsen hade en liten kylfläkt blev det nästan 40 grader i den, men vi tyckte ändå att det svalkade när vi gick in i den, säger Leif.

Ett sådant arbetspass kräver åtminstone en vätsketillförsel på 8-9 liter. Du inser ganska snabbt att du inte är någon stålman som klarar höga temperaturer länge utan du söker dig automatiskt till skugga för att kunna göra ett bra jobb.

– Vad föredrar ni helst, sol eller kyla?

Sol, säger båda med en mun.

– Får jag välja blir det helt klart sol. Vi var i norra Finland på Rovajärvi skjutfält, norr om Rovaniemi och under en period av knappt två veckor så kröp kvicksilvret ner till nästan 40 minus. Det var också tuffa förhållanden.

Emil Holm började inom Saab 2011 efter att avslutat sin anställning vid Luftvärnsregementet i Halmstad.

36

– Jag hade inte heller, precis som Leif, någon direkt tanke på att jag skulle bli yrkesofficer men jag skickade in en ansökan och kom in på Militärhögskolan i Halmstad. Då blev jag intresserad på allvar. Efter skolan blev jag placerad på en robot 90-pluton men när jag var färdigutbildad lades systemet ned, berättar Emil.

Blev gruppchef Istället uppstod möjligheten att bli gruppchef vid robot 70, och när Försvarsmakten köpte in några mörkersikten till de system som skulle användas inom EU:s första svenskledda Battle Group, BG 08, fick Emil åka till Karlskoga för utbildning.

– Jag skötte mig nog ganska bra och under en fikapaus nämnde Leif att det eventuellt skulle bli ett jobb som instruktör inom Saab i Karlskoga ledigt. För mig passade detta Artilleri & Luftvärn

Att utbilda officerare och soldater från världens alla hörn, (19 länder har köpt robot 70) ställer höga krav. Bland annat har Leif Sätterström behövt lära sig att tala spanska.

utmärkt med tanke på min uppväxt i Eskilstuna. Mina andra kollegor tänkte nog inte så mycket på Leifs hint men jag ville odla kontakten mer och såg till att ringa till Leif lite då och då. Sedan kom till slut erbjudandet som jag hoppats på, säger Emil. Idag har han och familjen rotat sig i Karlskoga.

Han har också kvar kontakten med luftvärnet då han är en av reservofficerarna inom 62. Luftvärnsbataljonen.

Leif Sätterström uppskattar att ett normalt utbildningspaket för robot 70 tar ungefär tre månader att genomföra.

– Efter fyra-fem veckor är eleven redo att skjuta sitt första skarpa skott och även att utbilda nya skyttar.

Mycket av tiden läggs i simulatorerna. Saab Dynamics har en egen utbildningslokal med fyra kompletta eldenheter.

– Jag vill betona att de vi instruerar och utbildar är mycket motiverade och i de allra flesta fall mycket skickliga luftvärnare.

Artilleri & Luftvärn

De vill verkligen lära sig så mycket som det går när de går vår kurs och vill naturligtvis visa när de kommer till sitt hemförband vilka kunskaper de har införlivat, säger Emil Holm.

– Finns det några särskilda länders kulturer som ni måste vara mer observanta på under inlärningsfasen?

– Först och främst är det en styrka att både jag och Emil har officersbakgrund. Militär pratar med militär, så enkelt är det. Visst, det finns skillnader i hur olika kulturer påverkar utbildningsarbetet. Vissa kulturer är mycket måna om att inte göra bort sig. Då måste vi utgå ifrån de förutsättningarna och det gäller då att ta varje utbildningssteg i mycket små steg så att ingen blir förbisedd eller utpekad.

37

38

Artilleri & Luftv채rn

Artilleri & Luftv채rn

39

Försvarsmaktens och FMV:s observatörer deltog i tyska Diehl BGT Defence förevisningsskjutning av robotsystem Iris T SLM i Sydafrika.

Lyckad IRIS-T SLM-skjutning i Sydafrika Den medellångräckviddiga luftvärnsroboten IRIS-T SLM är en vidareutveckling av jaktroboten IRIS-T. Utvecklingen är beställd av det tyska försvarsdepartementet och i januari 2014 visade det tyska företaget DIEHL BGT Defence upp den nya generationen av IRIS-T. Förevisningsskjutningen genomfördes i Sydafrika, ungefär 30 mil sydost om Kapstaden. Inför en stor internationell publik genomfördes en mycket lyckad skjutning, rapporterar Håkan Hörstedt, Luftvärnsregementet och Per Öhrström, FMV. Den ursprungliga Iris-T (Infra-red imaging system Tail/ Trust)-roboten togs fram som jaktrobot och finns idag bland annat som beväpning till JAS 39 Gripen. Roboten som i Sverige benämns rb 98 är identisk med den robot som kommer användas som luftvärnsrobot i eldenhet 98, ingående i LvBat 2017. Denna robot kan bekämpa mål ut till cirka 10 kilometer och har en höjdtäckning på över 5 kilometer.

Materielförevisningen och skjutningen på provplatsen OTB utanför staden Arniston samlade delegater från 16 nationer.

Från Sverige deltog representanter från Luftvärnsregementet och FMV, som ett led i att genomföra kunskapsinhämtning inför arbetet med uppgradering av luftvärnet efter 2020.

40

Upp till fyra mil IRIS-T SLM roboten har räckvidd upp till cirka 40 kilometer och en höjdtäckning på mer än 15 kilometer räknat på en träffsannolikhet på nittio procent. Väsentliga komponenter från den ursprungliga jaktroboten IRIS-T merutnyttjas i denna nya version av roboten. Robotens IR- målsökare, stridsdel och zonrör liksom delar i motorutblåset är gemensamma med den ursprungliga roboten. För att nå en större räckvidd och större höjdtäckning har SLM-roboten försetts med en kraftfullare motor som ger roboten en hastighet på mer än mach 3,5.

Artilleri & Luftvärn

I roboten har integrerats en upp-länk, som medger styrning av roboten ut till en punkt där robotens IR- målsökare kan ta över. För att förbättra robotens aerodynamik och därigenom räckvidd samt för att skydda IR – målsökaren under den inledande flygfasen är roboten försedd med en noskon som automatiskt skjuts loss innan IR- sensorn ska låsas på målet. Roboten som är stabiliserad i roll-led riktar sin GPSantenn mot himlen och antennen för upplänken mot marken.

Robotnavigeringen stöttas av GPS-positionering.

Roboten som DIEHL BGT Defence betecknar som en allvädersrobot kräver noggrann målangivning från markbaserade radarsensorer för att kunna verka i dåligt väder. Systemlösningen bygger på att roboten styrs i sin bana till en position som är så nära målet att, även i mycket dålig sikt, IR-målsökaren har möjlighet att fånga målet. För att styra roboten är eldenheten (lavetten) försedd med tröghetsnavigeringssystem, GPS och en upp-länk.

Roboten har förmåga att verka mot i huvudsak alla typer av luftmål utom ballistiska robotar (TBM). I Tyskland är IRIST SLM tänkt att vara ett komplement till Patriot-systemet som har TBM-förmåga. Tyska Försvarsmakten har ännu inte seriebeställt IRIS-T SLM och har inte beslutat vilken radarsensor som skall väljas som invisningskälla.

Eldenheten Eldenheten kan bestå av upp till fyra lavetter med vardera åtta robotar. Varje eldenhet har 360 graders täckning med vertikal robotavfyring. Från varje lavett kan åtta robotar avfyras samtidigt mot åtta olika mål. Roboten anges ha mycket stor nedskjutningssannlikhet mot flygplan, helikoptrar, transportflygplan, UAV, UCAV, kryssnings, signalsökande- och attackrobotar.

IRIS-T SML eldenheten är byggd på en standard tjugo fots containerram. Robotarna transporteras i och skjuts ut från robotbehållaren, vilka är placerade på containerramen. Robotarna är underhållsfria och kan förvaras i robotbehållaren under lång tid.

Lavetten är byggd för att kunna grupperas och göras eldberedd med bara två personer. Till detta kommer givetvis den personal som krävs för skydd och bevakning.

Det påpekades nogsamt från företaget, DIEHL BGT Defence, att man har utvecklat, tillverkat och levererar en luftvärnseldenhet. Tanken är att kunderna ska ha möjlighet att välja egna systemkomponenter så som radarsensor och ledningscentral, eftersom de flesta kunder har egna preferenser och även redan befintliga systemlösningar. Grundläggande för arkitekturen är att erbjuda flexibla systemlösningar som medger möjlighet att skapa modulära förbandsklossar.

Emellertid visades en möjlig systemkonfiguration upp som förutom SML- eldenheten, innehöll en markbaserad multifunktionsradar, i detta fall den Australiensiska 3D S-bandradarn från CEA samt en ledningscentral TOC (Tactical Operation Centre) från det danska företaget Terma.

En robot avfyras mot målet, en drönare på cirka en mils avstånd. Till höger är en översiktlig beskrivning av skjutfallet.

Artilleri & Luftvärn

41

Är IRIS-T SLM ett alternativ för Sverige, när HAWK-systemet ska ersättas? Fråga kan först besvaras när Försvarsmakten och slutligen regeringen fattat beslut om vilka förmågor och uppgifter luftvärnsförbanden ska ha i framtiden, skriver författarna Håkan Hörstedt, Luftvärnsregementet och Per Öhrström, FMV.

Lyckad skjutning Förevisningsskjutningen genomfördes i strålande sommarväder mot en drönare, DO-DT 25, från Airbus Defence and Space (tidigare EADS). Målet flögs med 150 m/s och med max flyghöjd på 6 000 meter. Målet är 3,2 m långt med 2,5 meters vingbredd samt radarmålarea på 0,5 m2.

Målet flög ut till drygt 20 kilometer där det vände och gick på en rakbana på 2 000 meters höjd med cirka tio kilometers passageavstånd till eldenheten. Efter robotavfyring, som skedde på cirka 20 kilometers avstånd från eldenheten, påbörjade målet en undanmanöver. Målet fångades tidigt av radarsensorn och under bekämpningsförloppet gavs roboten information om målets position via upp-länken. På ett optimalt avstånd från målet, som beräknas i roboten, avlägsnades noskonen automatiskt och IR- målsökaren styrde roboten mot målet.

42

För att samla in data och i efterhand kunna analysera och utvärdera skjutförloppet förseddes roboten med en telemetridel på stridsdelens plats. IRIS-T roboten träffade målet med en imponerande direktträff.

DIEHL BGT Defence genomförde förevisning och skjutning på ett professionellt och förtroendeingivande sätt. Vi som deltog i besöket i Sydafrika konstaterar att företaget har utvecklat en mycket kvalificerad luftvärnsrobot och att man levererar det man utger sig för att leverera. Är IRIS-T SLM då ett alternativ för Sverige, när vi i framtiden måste ersätta HAWK-systemet? Denna fråga kan besvaras först då Försvarsmakten och slutligen regeringen fattat beslut om vilka förmågor och uppgifter luftvärnsförbanden ska ha i framtiden.

Text: Håkan Hörstedt och Per Öhrström.

Foto och illustrationer: DIEHL BGT Defence Artilleri & Luftvärn

European Correcting Fuze ECF ✓ Affordable ✓ Precision for optimal effect ✓ Compatible with all ARCHER-ammunition, including BONUS

Conventional Fuze

Artilleri & Luftvärn

With ECF

43

Karl-Gustav Hjerpe minns frivilliginsatsen i Åbo

”Vi bara väntade på att få avfyra pjäserna” I juni 2015 är det 70 år sedan andra världskriget avslutades. Ett världskrig som dagens generation har begränsad kunskap om eller ringa anknytning till. De som var med om striderna på de olika fronterna har också försvunnit en efter en. Men, Artillerioch Luftvärnsklubbens mångårige medlem, Karl-Gustav Hjerpe, 97, minns sin egen frivilliginsats i samband med det finska Vinterkriget 1939-1940.

Det svenska folkets känslor för broderlandet Finland var på många håll både starkt, lojalt och inte minst omedelbart såväl före som efter krigsutbrottet. Särskilt inom det svenska försvaret fanns många officerare som direkt ville stötta broderlandet med sina kunskaper. Samma starka känslor fanns också inom dåvarande Bofors ledning, säger Kalle Hjerpe.

Redarfamiljer stöttade köp av pjäser Historien om Kalles frivilliginsats börjar med nio 7,5 centimeters allmålspjäser modell 1933 beställda av den siamesiska marinen med planerad leverans i början av 1940. För finska affärsmän med nära kontakt med finska regeringen skickade en propå till Bofors om att de gärna såg att Siampjäserna istället kunde användas till luftförsvaret av Åbo och dess omgivningar.

Svaret kom tämligen omgående och löd – ni får köpa pjäserna. ”Ert behov går före Siam!”

– Självfallet fanns det även i Bofors starka känslor för broderlandet Finland. En stor del av dåvarande personalen som ägnade sig åt marknadsföringsarbetet inom Bofors var också officerare och mig veterligen var förståelsen för det finska behovet av kvalificerad material mycket stort inom Bofors, säger Kalle Hjerpe som efter krigsslutet anställdes av Bofors. Under tre år var också Kalle chef för arméns leveranskontroll i Bofors.

44

En grupp personer i Åbo bildade en stiftelse, stiftelsen för Åbo Luftförsvar, för att kunna köpa de svenska pjäserna av Bofors. En insamling som gick snabbt då många av Åbos välbeställda redarfamiljer gick samman och donerade det kapital som erfordrades.

Det svenska luftförsvaret var långt ifrån väl utvecklat när Hitlers trupper invaderade Polen. De tre kompletta luftvärnsbatterier med tyngre pjäser som fanns att tillgå grupperades längs med Skånes sydkust. Efter någon månad fick Kalle Hjerpe order om att omgruppera ett av batterierna till Haparanda.

– Det var mitt batteri och det var inget annat att göra än att se till att pjäserna snarast fraktades till Haparanda. Jag tänkte inte så värst mycket angående omgrupperingen utan att det gällde att se till att klara dig själv från förfrysning och se till att pjäserna och annan vital utrustning inte frös ihop.

Den vintern 1939-1940 var en av de kallaste vintrarna på flera decennier, minns Kalle.

I egenskap av eldledningschef fick Kalle och hans underställda ta tag i uppgiften att se till att eldledningsinstrumentet kunde fungera i den arktiska kylan då det periodvis var kallare än minus 40 grader.

– Vi kom på idén att bygga ett slags ”värmehus” med elekArtilleri & Luftvärn

Artilleri- och Luftvärnsklubbens mångårige medlem, Karl-Gustav Hjerpe, 97, minns sin egen frivilliginsats i samband med det finska Vinterkriget 1939-1940.

Rysk invasion trisk kamin med nedfällbar överdel till vårt eldledningsinstrument. Vi bytte också ut pjäsernas rekyloljevätska mot fotogen, som tål stark kyla bättre, berättar Kalle.

Vid gränsen till Finland fanns krigsfaran ständigt i påminnelse. Inte minst flög ett och annat plan över gränsen och varningsskott avfyrades lite då och då. Men, någon verkanseld blev det aldrig tal om.

– Vi lärde oss nog redan från barnsben att vara uppmärksamma och kritiskt inställda till Rysslands säkerhetspolitiska intentioner. Det var inte så lång tid gången från det tidigare Frihetskriget 1919 i Finland. Det ryska hotet var tämligen påtagligt för oss. Inte minst med tanke på att i Norrbotten röstade vid den tiden var fjärde norrbottning på kommunisterna, förklarar Kalle, född och uppväxt i Luleå och Boden med en pappa som var officer vid Norrbottens regemente.

Artilleri & Luftvärn

Istället kom den ryska invasionen på bred front från söder till norr den 30 november 1939 och den svenska frivilligkåren sattes snabbt upp. Kalle var en av de som också snabbt bestämde sig för att engagera sig i kårens uppdrag och meddela detta till sin högre chef inom dåvarande Karlsborgs Artilleriregemente, A 9.

– Mitt beslut bemöttes inte direkt av jubel av min batterichef. Mitt beslut var dock lätt att fatta eftersom många av mina officerskamrater från regementet fattat samma beslut.

Batterichefen visade vad han tyckte genom att via någon högre chef ordna så att jag fick en veckas arrest i Haparandas kronohäkte. Men, det bekom mig inte alls.

Efter tiden i arresten fick Kalle beskedet att samtliga tillgängliga platser i Frivilligkåren nu fyllts. Men det var inte med sanningen överensstämmande. Några dagar senare kom 45

Luftvärnsbatteriets personal.

Karl-Gustav Hjerpe under kriget.

Bo Ehnbom.

Ingen verkanseld via ett telegram beskedet att Kalle hade en befattning som eldledningsofficer vid luftvärnsbatteriet i Åbo.

När så de tre kompletta batterierna ämnade för Åbos luftförsvar, i mitten av februari 1940 passerade järnvägsstationen i Haparanda, klev Kalle och några av hans kollegor på samma tåg för att förenas med den blivande batterichefen, Bo Ehnbom – sedermera general - och andra svenska frivilliga. Väl framme i Åbo grupperade batterier på tre olika platser. Kalles tropp placerades på en höjd i anslutning till den viktiga hamnen.

I hamnen låg också två finska kryssare, Ilmarinen och Väinämöinen, infrusna i hamnen och utgjorde därmed en rejäl förstärkning av luftförsvaret med sin rejäla lv-bestyckning.

På mindre än en vecka hade Kalle och ytterligare tiotalet svenska officerare tränat och instruerat sina finska soldater och befäl.

– Skyddskåren som Frivilligkåren underställdes hade mycket motiverad personal då dessa personer till stor omfattning kom från den finska eliten och även deras tonårsbarn. De var mycket snabblärda och som sagt, synnerligen motiverade i sin iver att skjuta ned ryska stridsplan.

46

Bomberna föll titt som tätt över Åbo då staden utgjorde ett primärt mål för det ryska bombflygets attacker. Det var så nära till de ryska flygbaserna på andra sidan Finska viken i Estland att när basernas start och landningsljus tändes syntes detta vid klart väder på himmelen, berättar Kalle: – Vi visste alltså som oftast att nu var ryssarna på gång men vi visste inte vilket mål som var aktuellt. Vi döpte flygväder till ”Molotovväder”, minns Kalle.

Men, så mycket skarpskjutning mot ryska flygplan blev det inte för Batteri Ehnbom. Det hann gå mindre tid än en vecka från det att Kalles batteri meddelat ”eldberedd” till dess att fred slöts mellan Finland och Ryssland. Bo Ehnboms kommentar var: ”Jag känner mig en aning lipfärdig.”

– Jag var mer förbannad. Mest över besvikelsen att vi inte hann skjuta ned något ryskt plan. Det vi hann med var att göra vissa inskjutningar mot olika målpunkter. Första batteriet fick dock iväg ett antal skott under några nätter och påstod att de hade träffat…

Efter vapenstilleståndet blev det några dagar mer eller mindre ”civiliserat” liv, säger Kalle. Ett av glädjeämnena var att hans nyblivna Annie kom med flyg över till Åbo.

Artilleri & Luftvärn

Ruiner i Åbo.

Tanken var att Kalle skulle fortsätta att utbilda fler serviser i eldledningsteknik men när Nazi-Tyskland invaderade Danmark och Norge den 9 april 1940 kom andra besked.

– När jag fick vetskap om invasionen ringde jag hem till Karlsborg och fick tag i regementsadjutanten, som berättade om den röra som rådde på regementet. Han förklarade att det knappt fanns eldhandvapen, än mindre pjäser till alla panikinkallade män. Men, om några veckor skulle jag enligt plan infinna mig för att vara troppchef vid en konstapelskola på A 9 och senare under hösten genomgå Artilleri- och luftvärnshögskolans (AIHS) allmänna kurs i Stockholm, så min kalender var fulltecknad.

– Den insatsen som du gjorde, gav den dig något som officer som du fick användning av vid senare tillfällen under din karriär som yrkesofficer?

– Nja, det är tveksamt eftersom det skiljde så markant mellan de värnpliktiga som jag arbetade med efter kriget och den kader av frivilliga som jag jobbade med i Åbo. Mycket bra grabbar, rejält klipska och inte minst väldigt snabblärda tack var sin höga motivationsgrad!

Artilleri & Luftvärn

Vill du läsa hela Karl-Gustav Hjerpes egen artikel om hans upplevelser i samband med finska Vinterkriget hittar du artikeln som bläddringsbar PDF på föreningens webbplats – artlvklubben.se

I slutskedet av denna tidskrifts produktion har redaktionen fått det sorgliga meddelandet att Karl G Hjerpe avlidit efter en tids sjukdom. Anhöriga till Hjerpe vill dock att artikeln publiceras.

Redaktionen ber att få beklaga sorgen efter en man som med stor berättarlust och ett rikt liv nu inte längre finns bland oss. / Chefredaktör Stefan Bratt

47

Efter halvåret på nya befattningen:

Regementsförvaltare – ny grad och befattning Nationaldagen 2013 var för både Peter Hemphälä och Försvarsmakten en historisk dag. Då utsågs Hemphälä till en av Försvarsmaktens sju nya regementsförvaltare och därmed var också en helt ny officersgrad inrättad inom försvaret.

Peter Hemphälä skriver nu om sitt första halvår på Artilleriregementet med den nya befattningen.

Jag och sex andra regements- och flottiljförvaltare utnämndes tillsammans av Överbefälhavaren Sverker Göranson på Karlbergs slott den sjätte juni ifjol.

Ceremonin var kort, kärnfull och mycket värdig. Jag ska inte sticka under stol med att jag blev lite tagen av stundens allvar och kände stolthet över att inneha det nya förtroendeuppdraget. Men innan utnämningen hade jag genomgått en omfattande antagningsprocess, som är centralt styrd under ledning av personalstaben vid Högkvarteret.

Ingår i förbandsledningen Hela processen sker som ett öppet sökförfarande. Efter ansökan och intervju hos berörda regementschefer, i mitt fall chefen A 9, har det även genomförts inrapportering av utförda fysiska och engelska prov samt särskild säkerhetsprövning (bland annat möten med tre olika psykologer). Antagningsprocessen har ibland varit jobbig men samtidigt enormt nyttig även för mig som enskild individ och jag ser det som en stor förmån att ha fått möjligheten att genomgå den.

Efter den korta utnämningsceremonin fick vi nyutnämnda möjlighet att, tillsammans med anhöriga, delta vid ÖB nationaldagsfirande där vi även kom att presenteras för inbjudna gäster.

48

Tydligt är att de utländska militärattachéerna som gästade ÖB ansåg att Sverige nu tagit ett stort och viktigt steg i och med utnämningen av de första regements- och flottiljförvaltarna (Regimental Sergeant Major). Gratulationerna var många och det kommer bli spännande att se om det exempelvis blir som den Sydafrikanske militärattachén sa: – I din roll som regementsförvaltare kommer du ha en viktig roll på förbandet, men du måste vara beredd på att du nu kommer få många fiender men samtidigt många nya vänner.

En regementsförvaltare ingår, i krig och fred, i förbandsledningen, chefsgrupp och ledningsgrupp. Regementsförvaltaren är stödjande, rådgivande och handledande.

Jag anser det viktigt både för regementet och självklart hela Försvarsmakten att det nu finns utnämnda regements- och flottiljförvaltare, det är i mångt och mycket en förtroendefråga för organisationen. Jag ser fram emot, att tillsammans med övriga redan befintliga och kommande specialistofficerare vid Artilleriregementet, forma en tydlig och gemensam framtid för taktiska chefer och specialistofficerare. Tydlighet tror jag är en framgångsväg om vi i framtiden ska vara en trovärdig och attraktiv arbetsgivare.

Det är med en enorm stolthet, ödmjukhet och glädje som jag nu tillträtt min nya roll.

Artilleri & Luftvärn

ÖB, Sverker Göransson delar ut diplomet efter regementsförvaltarkursen till landets sex första, utbildade förvaltare, varav A 9:s Peter Hemphäla är en.

Peter Hemphälä tillsammans med överste Anders Callert.

Det är inte bara skrivbordsuppgifter som gäller för en regementsförvaltare. Här har A 9:s fotograf fångat Peter Hemphälä i terränglådan tillsammans med tillförordnade regementschefen, överstelöjtnant Stefan Fredriksson.

Regementsförvaltaren utför bland annat dessa uppgifter:

• Stödjer förbandschefens utövande av ledarskap så att ordning, rutiner, normativa regler, reglementen och traditioner följs.

• Stödjer förbandschefens utveckling av förbandets förmåga till truppföring och trupputbildning.

• Stödjer personalförsörjning så att personal med rätt kvalifikationer och kompetensdjup finns inom respektive arbetsområde samt att det finns planering för kommande behov, stödjer uppföljningen av förbandets färdighet, utreder och föreslår utveckling av rutiner och metoder utifrån vunna erfarenheter.

• Stödjer regementschef i målsättningen att höja kompetensnivån inom artilleritjänsten vid förbandet.

• Är remissinstans för reglementen avseende indirekt bekämpning.

• Är sekreterare och sammankallande för A 9 medaljkommitté.

Artilleri & Luftvärn

49

NOTERAT

En toalett på ArtSS i Boden.

Som författare får man väl vara glad för varje läsare!

Artilleri- och luftvärnsklubben Adress

Ordförande

Artilleri- och Luftvärnsklubben Box 100 55 300 10 Halmstad

Öv Anders Callert Bodens garnison Artilleriregementet Box 9113, 961 19 BODEN Tel 0921-34 80 00

Kontaktperson: Överstelöjtnant Lars Mörrby, Högkvarteret i Stockholm.

Tel: 08-788 78 68

Artilleri-Tidskrift Bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser Inom Europa Utom Europa

300 kr per år 350 kr per år

Lösnummerpriser Enkelnummer Dubbel-/Temanummer

100 kr 150 kr

© 2013 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa.

Scanna QR-koden så kommer du till webbsidan där tidigare nummer av Artilleri-Tidskrift finns publicerade i pdf-format.

Eller besök www.artlvklubben.se

STEFAN BRATT Redaktör stefanbratt@tele2.se

50

JOAKIM LEWIN Bitr. redaktör joakim.lewin@fmv.se

PERNILLA HÖÖK Grafisk form pernilla@whdesign.se

Artilleri & Luftvärn

Artilleri & Luftv채rn

51

Posttidning B

Artilleri-Tidskrift, c/o Stefan Bratt Lokförargränd 12, 775 51 KRYLBO

ARCHER – MoRE tHAn A gun ARCHER – MoRE tHAn A gun

With a high degree of survivability and a significant range of effects, Archer provides the users with an entirely new type of indirect fire capability.

With a high degree of survivability and a significant range of effects, Archer provides the users with an entirely new type of indirect fire capability.