Artilleri & Luftvärn nr 4 2004

Artilleri & Luftvärn

Tema Luftvärn

Artilleri-Tidskrift Nr 4 • 2004

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte 4 • 2004

Årgång 133

Lennart Gustafsson Tema Luftvärn ................................................................................................... 2 Lave Malmgren AT system uppdaterat ......................................................................................... 3 Lars Arestrand Luftvärnet och Försvarsbeslut 04 ....................................................................... 4 Thomas Persson Demonstrationsskjutning av RB 70 i Lettland ................................................... 6 Reine Almgren STA-Lv gör kunskapen synlig............................................................................. 9 Robert Trupp Officersutbildning vid Army Air Defence Combat Training School Lv6 .......... 14 Fredrik Broberg Lvkv 90, en teknikdemonstrator ...................................................................... 21 Patrik Hansson Utveckling av Lvbat 23 – från demonstrator till insatsförband ......................... 27 Omslagsbild: Eldenhet 23 under mörkerskjutning.

Form och layout: Marie Thelander

ISSN 004 – 3788

1

Redaktionen

Tema Luftvärn Detta års sista nummer är ett specialnummer som avhandlar luftvärnets aktiviteter, kompetenser och förmågor just nu och i framtiden. Förutom att sändas till Artilleriklubbens medlemmar distribueras tidskriften också till yrkes- och reservofficerare vid Luftvärnsregementet i Halmstad och luftvärnsbataljonen i Boden.

Inte minst för mig som artillerist, visserligen pensionerad men intresset finns ju kvar, är det intressant att läsa om luftvärnets utveck-

ling och aktiviteter och jag dök djupt ner i Luftvärnsregementets hemsida i jakt på lämpliga bilder till de initierade artiklarna luftvärnsofficerarna fabricerat.

Förhoppningsvis fortsätter det att strömma in artiklar även i fortsättningen till redaktionen. Att döma av hemsidan torde det finnas mycket material som lämpar sig att publiceras i Artilleri-Tidskrift.

Lennart Gustafsson Redaktör för Artilleri-Tidskrift

Ät Din lunch på Militärsällskapet!

Du som är medlem i Officersförbundet och tjänstgör i Stockholm, ta för vana att då och då äta lunch på Militärsällskapet (servering vardagar kl 11.30 och 12.30). Är Du reservare eller civilanställd inom försvaret kan Du mot avgift bli medlem. Medlemmar har även möjlighet att disponera lokalerna för högtidsdagar eller andra sammankomster på kvällstid.

Njut av den vällagade och rikliga maten och koppla av i den trivsamma atmosfären.

Ta gärna med gäster.

Adress: Långa Raden 8 på Skeppsholmen För bokning ring 08-611 60 92, 10.00-15.00 eller 08-662 62 54, fax 662 62 53

2

Artilleri & Luftvärn

Lave Malmgren

Överstelöjtnanten Lave Malmgren är tidskriftens biträdande redaktör.

AT system uppdaterat I Artilleri-Tidskrift nr 3 2002 redovisas systematiseringen av tidskriftens artiklar från start 1872 t o m nr 2 2002. Detta finns utlagt för sökning på Artreg hemsida www.artreg.mil.se. Där går man in på ”Om Artreg” och vidare till ”Publikationer” och ”Artilleri-Tidskrift”.

Registret över artiklar är nu uppdaterat t o m nr 3 2004 och avsikten är att uppdateringen skall ske efter hand – minst en gång om året.

Anvisningar för sökning finns i ovan nämnda nr 3 2002, av vilket fortfarande finns exemplar som kan beställas av redaktören, biträdande redaktören eller ekonomichefen (adresser enl sida 32).

Tabellen omfattar femton kolumner, av vilka framgår författare, rubrik, var artikeln har varit införd och hur den är klassificerad.

Systemet har tidigare, då det presenterades i ett Excel-dokument, medgivit att man kunde söka i var och en av kolumnerna. Av säkerhetsskäl måste tabellen på Artreg

hemsida nu presenteras i en pdf-fil. För att underlätta sökningen finns då tre sorteringar: • Kronologisk ordning, • efter författare och • efter klassificering.

Mest frekvent är kanske att man vill söka på klassificeringen. För detta ändamål finns två filer som redovisar klassificeringssystemet uppdelat på huvudavdelning, underavdelning och sektion inom underavdelning resp tilläggsbeteckning för land, försvarsgren/ truppslag, tid (väsentligen för historiska artiklar) och utvecklingsstadium (för materiel).

Som en liten anmärkning kan noteras att det under E (Uppfostran och undervisning, utbildning) har tillkommit en underavdelning för internationell övningsverksamhet (Int) och i förteckningen över länder har tillkommit Iq (för Irak) och Est (för Estland). Detta säger något om utvecklingen i världen och tidskriftens strävan att vara aktuell.

3

FB 04

Lars Arestrand

Lars Arestrand är informationschef vid Luftvärnsregementet.

Luftvärnet och Försvarsbeslut 04 Bakgrund Försvarsbeslutet påverkar alla som är engagerade i försvaret och många anställda kommer att byta arbetsgivare inom eller utanför Försvarsmakten, med allt vad det innebär ur förändrade sociala och ekonomiska förutsättningar. Uppsägning av officerare är ett trendbrott, vars konsekvenser först kan utläsas om några år.

Tankar, kunskaper och målbilder som handlar om strid inom landets gränser måste ge vika för uppgifter utanför landet. Plötsligt är Sverige och Östersjön omgivna av NATO och/eller PFP1-nationer. Efter en 10-årsperiod av suddig målbild framstår försvarets uppgifter som ganska tydliga.

Konsekvenser för Luftvärnet För Luftvärnet innebär FB 04 en reducering av insatsorganisationen från nuvarande sju bataljoner, två Lvbat Rb 77, en Lvbat Rb 90/70 samt fyra Briglvbat 90/70, 1

Partnership For Peace

4

till fyra bataljoner, två Lvbat Rb 97 (modifiering av Rb 77 ), en Lvbat Rb 23 samt en Lvbat Rb 70 M (modifierad), Prioriterad uppgift för försvaret är internationell verksamhet. Luftvärnet påverkas konkret genom att kunna medverka inom EU krishantering. Ur ovanstående insatsbataljoner skapas en organisation för att kunna ingå i en Battlegroup.

Från 2007 kommer Luftvärnet inledningsvis att bidra med en UndE 23-pluton och från 2008 sker en ökning till ett Robotkompani 70 M. I grunden innehåller kompaniet endast huvudfunktionen strid mot luftmål, men skall vid behov kunna förstärkas med valda delar beroende på uppgift och tjänstgöringsområde.

Nytt utbildningssystem Förändring av insatsorganisationen innebär nya uppgifter och därmed förändrade krav på kompetenser, vilket i sin tur påver-

Artilleri & Luftvärn kar utbildningssystem för såväl värnpliktiga som officerare.

nyanställs är internationell tjänst att jäställas med annan tjänstgöring.

Inledningsvis utbildas vid Luftvärnsregementet ca 600 värnpliktiga som efter ett par år ökar till ca 700.

För att personalförsörja insatsorganisationen för internationell tjänst bedöms att ca 30% av de värnpliktiga behövs.

Värnpliktsutbildningen förändras till att omfatta tre terminer, varav två terminer är grund- och förbandsutbildning. Den tredje terminen är frivillig och genomförs som en direkt förberedelse för tjänst i insatsorganisationen inom ramen för EU:s och/ eller FN:s krishantering.

Värnpliktssystemet anger att stor hänsyn skall tas till den enskildes motivation.

M00342

Inslaget av anställd personal kommer att öka då antalet värnpliktiga kompanibefälsbefattningar reduceras. För officerare som

Frågan blir om vi har råd att utesluta ungdomar, som på grund av bristande information och kunskap inte kunnat skapa sig en egen uppfattning. Slutsatsen blir att det är viktigt att redan inför mönstring fånga upp de som är både lämpliga och villiga.

För Sveriges jägare sedan 1975.

Nu levererar Aimpoint rödpunktsiktet CS till Försvarsmakten.

www.aimpoint.com • info@aimpoint.se

5

RBS 70

Thomas Persson

Major Thomas Persson tjänstgör vid Luftvärnsregementets grundutbildningsbataljon som planeringsofficer och var skjutledare vid övningen i Lettland.

Demonstrationsskjutning av Rb 70 i Lettland Bakgrund

Förberedelser

Vi kunde snart konstatera att fältet, trots sin litenhet, inte innebar några begränsningar för genomförande av skjutningen.

Skede skjutfält har iordningställts för att kunna genomföra luftmålsskjutning med 48-systemet och restriktionsområdet var avdelat i enlighet med svenska krav. Skjutningen var planerad till att genomföras onsdagen den 20 oktober kl 1230 och skulle omfatta två robotar.

Första veckan i september reste C Lvreg, överste Kent Samuelsson, och undertecknad till Lettland för att rekognosera inför skjutningen. Huvudsyftet med resan var att undersöka möjligheterna för en skjutning på deras skjutfält i Skede. Vi undersökte också möjligheter för transport av materiel, förvaring av robotar och övrig utrustning, lokaler för teknisk kontroll av robotmateriel mm.

Skede skjutfält är beläget 10 km norr om staden Liepaja och visade sig vara ett litet fält, ca 300 m brett och 200 m djupt.

Skyttarna Mattias Andersson och Anders Treijner.

Den lettiska regeringen fattade i juni 2004 beslut om anskaffning av RBS 70. Den lettiska försvarsmakten framförde önskemål om en demonstrationsskjutning i samband med en tidigare planerad luftvärnsövning i Lettland. I slutet av augusti fick Luftvärnsregementet i uppgift att planera för en demonstrationsskjutning i Lettland.

6

Artilleri & Luftvärn Transport F 7/TpF genomförde transporten med Hercules av både materiel, robotar och personal. Eftersom reparationsmöjligheterna i Lettland var begränsade medfördes dubbel uppsättning materiel. Transporten genomfördes måndagen den 18 oktober från Halmstad till Liepaja och tog ca 1,5 timma.

Genomförande Skjutningen skulle ingå som en del i en luftförsvarsövning ”Baltic Zenith 2004” med deltagare från de baltiska länderna, främst Lettland och Litauen. Under övningen övades elektronisk krigföring samt luftmålsskjutning med 48-systemet.

Under tisdagen den 19 oktober genomfördes provlöpor och teknisk kontroll av utrustningen.

C Lvreg, överste Kent Samuelsson och Lettlands ÖB. Onsdagen den 20 oktober kl. 12.32 avfyrades den första roboten. Roboten var en direktträff och även den andra roboten träffade sitt mål.

Skjutningen genomfördes enligt svenska bestämmelser och NYGE svarade för målbogseringen. Skyttarna var löjtnant Anders Treijner och fänrik Mattias Andersson, båda tillhörande Luftvärnsregementet.

Politiker och militärer från Estland, Lettland och Litauen fanns bland åskådarna. Demonstrationsskjutningen väckte ett stor intresse från media i Lettland.

Mattias Andersson intervjuas av lettisk TV direkt efter skjutningen.

7

BOLIDE

Alltid rätt effekt Saab Bofors Dynamics utvecklar luftvärnssystem som bekämpar hot från hög höjd till marknivå i hela hastigshetsspektret och i alla väder.

BORC

Den 4:e generationen av RBS70 är det modernaste på marknaden inom sin klass: • Med den nya roboten BOLIDE har RBS70 fått ökad räckvidd och småmålsförmåga.

• Det nya clip-on-siktet BORC ger mörkerkapacitet.

Systemet har också modern digital IFF. BAMSE är luftvärnssystemet med mörker- och allmålskapacitet. Med en räckvidd som gör det kvalificerat för att skydda områden av särskild betydelse.

Saab Bofors Dynamics – engaged in pre ci si on

SAAB BOFORS DYNAMICS Saab Bofors Dynamics AB 691 80 Karlskoga Tel 0586 - 810 00 Fax 0586 - 857 00 • www.saab.se

8

BAMSE

copyright Commonwealth of Australia reproduced by permission

RBS 70

Artilleri & Luftvärn

Reine Almgren

Kapten Reine Almgren tjänstgör vid Luftvärnsregementet som chef för STA-Lv med ansvar att utveckla anläggningen och samordna simulatorutveckling inom regementet.

STA-Lv gör kunskapen synlig STA-Lv betyder StridsTräningsAnläggning för Luftvärn och utgör: ”En anläggning där ett blivande eller färdigutbildat krigsförband, i inomhusmiljö, under påverkan av yttre faktorer, på terrängmässigt rätt plats, väsentligen inom förbandets samtliga delar förbättrar sin förmåga i strid mot luftmål, för att därmed öka sin krigsduglighet”.

Syftet med STA-Lv För att klara av det ökande hotet som moderna flygburna vapensystem innebär, mot både civila och militära mål, utvecklas våra såväl befintliga som nya luftvärnssystem till komplicerade vapensystem som ställer stora krav på personal och materiel för att förbandet skall uppnå den höga effekt och utgöra det skydd som krävs.

Utvecklingen går i allt högre grad mot ett nyttjande av simulatorer för att möjliggöra en effektiv utbildning till lägsta möjliga kostnad. Det är dessutom inte ovanligt att si-

mulatorn är den enda möjligheten att öva vissa situationer, med tanke på t ex risken för personskador, olägenheter för tredje person samt direkta problem att annars utbilda under komplexa och realistiska förhållanden.

Det finns idag även hotsituationer som vi inte kan öva utan avancerade simulatorer.

Exempel på detta är olika störformer, små mål, UAV:er samt mängden mål med realistiskt uppträdande.

En framtida konflikt ställer krav, samtidigt som modern teknik ger möjlighet för oss att hantera våra förband som en enhet, där man på ett effektivt sätt kan ”spela med” samtliga i förbandet ingående delar. Samtidigt kan ett antal sådana förband knytas ihop till en större enhet eller kedja, där man på ett betydligt bättre sätt kan genomföra strid mot luftmål över en stor yta.

För att på ett bl a kostnads- och utbildningseffektivt sätt få våra luftvärnssystem inom luftförsvaret att uppnå den höga effekt som krävs, har STA-Lv anskaffats. Anläggningen skall nu uppgraderas mot nästa nivå för att möta framtiden.

9

STA - Lv Principuppbyggnad av anläggningen Träningsanläggningen skall vara kärnan i all simulerad strid mot luftmålsutbildning. I dagsläget kan vi öva med RBS 70 och RBS 90 i STA-Lv. Inriktningen är att nya och kommande luftvärnssystem skall integreras mot anläggningen som t ex RBS 23 & 97 samt ledningsfunktionen Insatsledning luftvärn, IL-Lv. I STA-Lv skall ett helt luftvärnssystem (förband) kunna övas. Övningen kan ske antingen med simulerade enheter, som uppträder enligt ett av övningsledaren uppgjort scenario eller med ett antal skarpa/emulerade 1 enheter.

Dessa kommer då att kunna utföra sina uppgifter ungefär som i verkligheten. Ett interaktivt uppträdande är fullt möjligt att genomföra. Detta kan t ex innebära att en övningsledare agerar fiende utifrån de åtgärder det övade förbandet vidtar, likaväl som förbandet kommer att agera utifrån de åtgärder fienden vidtar.

Utveckling av anläggningen För att ge chefer en så bra och riktig utbildningssituation som möjligt, införs en gränsyta mot STA-Lv. Denna gränsyta skall möjliggöra att kommande klassrumstränare (CT) och skarpa system skall kunna ingå som enheter i STA-Lv. Detta kommer att möjliggöra en mer realistisk belastning och därmed utbildning av cheferna. Ett steg närmare en totalträningsfunktion. Den första

modifieringen för STA-Lv har bl a föreslagits omfatta följande huvudområden: • Förbättra nuvarande system.

• Definiera en gränsyta för att kunna ansluta mot STA-Lv med ett ”HLA2 gränssnitt”.

• Genomföra erforderliga förberedelser för att kunna införa funktionen IL-Lv. • Genomföra erforderliga förberedelser för att kunna införa RBS 23 och 97 i STA-Lv. • Genomföra erforderliga förberedelser för att kunna införa StriC funktionalitet (Lvledning och Lvrbledning).

Bild ovan beskriver vilka simulatorsystem som skall beredas möjlighet att ansluta mot STA-Lv efter uppgraderingen. Förutsättningen för detta är att anläggningen och tillkommande system får en gränsyta, HLA. Vänstra delen beskriver STA-Lv idag, högra delen visar vilka system som f.n. skall planeras att ansluta.

Fördelen att anskaffa HLA till STA-Lv är att det öppnar för konkurrens vid leverans av olika simulatorer. Traditionellt har det endast varit möjligt att sammankoppla si2

1

Kopia av skarp hårdvara.

10

High Level Architecture, en standard för att skapa interoperabilitet mellan simuleringar.

Artilleri & Luftvärn Bilden till höger beskriver översiktligt de olika funktioner som finns i STA-Lv. Varje funktion är indelat i olika förmågor. Varje del i en funktion kan övas för sig lokalt eller tillsammans med andra funktioner i samövning. Syftet är att kunna öva hela funktionskedjan från chef till skytt. mulatorer från samma tillverkare vilket lett till att totalträning inte kunnat uppnås.

Vad är HLA? HLA betyder High Level Architecture och är den standard som gäller inom svenska försvaret för att skapa interoperabilitet mellan simuleringar. Med interoperabilitet menas systemens förmåga att kunna köras tillsammans och utbyta information på ett meningsfullt sätt. HLA är en standard som ursprungligen utvecklats av amerikanska försvaret baserat på erfarenheter från tidigare metoder. HLA baserar sig på att man har ett antal simuleringar, kallat federater, som man kopplar ihop med varandra i något som kallas en federation. Grunden för att koppla ihop simuleringarna är att man gör en federationsöverenskommelse bland annat om vilken information som skall utbytas. Informationen som utbyts dokumenteras i en FOM (Federation Object Model). För att på ett meningsfullt sätt kunna utbyta information när flera federater (simuleringar) körs tillsammans i en federation måste man komma överens exakt vilken information som skall överföras. Detta görs i en FOM. FOM kan sägas vara det gemensamma språket i en federation. För att kunna skapa en federation och utforma en FOM brukar man utgå ifrån de enskilda simuleringarnas förmåga att ta emot och sända information. Förmågan att

producera och konsumera information för en viss simulering beskrivs i en SOM (Simulation Object Model). Utgående från projektets syfte och de olika simuleringarnas SOM kan man sedan diskutera sig fram till en lämplig FOM. HLA är en generell teknik som kan användas för i stort sett alla typer av simuleringar. Ursprungligen användes HLA främst i försvarsapplikationer.

Några exempel på områden: Hopkoppling av flygsimulatorer, stabsträning i distribuerade miljöer, taktisk arméträning, sensorsimulering, fältövningar med instrumenterade soldater, fordon och flygplan.

Luftvärnets första HLA simulator är Riktsimulator RB 70 T som levereras under våren 2005.

Mörka moln på himlen?

HKV upprättade år 2000 en modellerings och simuleringssektion (MoS), syftet var att den skulle samordna all simulering inom FM. Bl a fastställdes att vid all nyanskaffning, inom FM, skall simulatorer som nyutvecklas bygga på HLA. 11

STA-Lv Till följd av detta lade Lvreg inriktningen för STA-Lv: STA-Lv skall vara kärnan i all simulatorträning på Luftvärnsregementet, alla nya simulatorer skall kunna anslutas och ingå som delfunktioner oberoende av vilken industri som tillverkat simulatorn.

Med andra ord skulle vi nu lämna ”monolittänkandet” i simulatorutvecklingen och kunna satsa på intelligenta simulatorer med flera förmågor utan begränsningar, med en potential att vidareutvecklas då behov finns.

Tyvärr verkar inte MoS-sektionen på HKV som det var tänkt. Följden är att det råder ”vilda västern” inom simulatorverksamheten idag. Detta har för Lvreg del inneburit att vi nu kommit i obalans. STA-Lv utveckling och tillkommande system byggde på en samordnad utveckling där gränsytor och funktioner inte fick spreta. CT till eldenhet 23 levereras till december 2004 men utan HLA gränsyta vilket var planen från början. Konsekvensen är att den blir en stand-alone-simulator utan möjlighet att kunna ingå i en STA-Lv övning. Fortsätter detta leder det i förlängningen till ökade kostnader för FM vilket inte var tänkt från början.

Utvecklingen av våra skarpa system tenderar till att ta resurser från våra pedagogiska instrument, vilket i förlängningen innebär att operatörer och chefer inte kan tillgodoses med den träning och övning som de nya systemen kräver.

I ett skarpt system kan du endast simulera träning, i en simulator kan du göra det på riktigt.

12

Ekonomin i FM medger inte att STA-Lv uppgraderas i den takt och omfattning som Luftvärnsregementet anser sig behöva. Den nu påbörjade uppgraderingen medger bl a inte HLA. Tillsammans med att RB 90 och PS 70 planeras att fasas ut i och med FB 04 kommer anläggningen när uppgraderingen är klar, att ha en mindre förmåga än idag. I realiteten har regementet inte kommit vidare i utvecklingen som planerades från början.

Vad händer sedan?

Om pengar skjuts till så att det nu påbörjade utvecklingssteget kan slutföras kommer Lvreg att gå mot nästa steg i utvecklingen: • Sammankoppling mot andra system i riket och kanske utomlands.

Denna fas planeras redan nu. En intressent av många kan vara den taktiska flygsimulatorn (FLSC) i Stockholm.

Mål: • Att kunna totalträna luftförsvarsfunktionen simulerat.

Luftvärnsregementet tillsammans med Kongsberg, FOI och FMV planerar att genomföra ett försök med att koppla samman riktsim 70 och FLSC (taktisk flygsimulator för JAS) under våren 2005.

Syftet med försöket är att skaffa erfarenhet att sammankoppla olika system samt utröna vad som krävs vid en vidareutveckling av STA-Lv. För första gången skall vi kunna samöva simulerat inom luftförsvarsfunktionen!

Artilleri & Luftvärn

)+ %' / 5PPGRADERING GER MER

&( " UPPGRADERAS TILL &( "$ , 'ENOM UPP GRADERINGEN LIVSTIDSF RLÛNGS PJÛSEN TILL JÛMF RT MED UTAN UPPGRADERING 0JÛ SENS TAKTISKA OCH TEKNISKA PRESTANDA KOMMER ATT F R BÛTTRAS I SË STOR OMFATT NING ATT DEN BLIR EN TOPPMODERN ARTILLERI PJÛS VID INF RANDET CA

.ËGRA EGENSKAPER 3KOTTVIDDEN ÛR KM MED DAGENS AM MUNITION OCH KM MED - %XCALI BUR #A MEDF RDA SKOTT VARAV CA STYCKEN I HELAUTOMATISKA MAGASIN !LL PERSONAL BElNNER SIG I PANSAR SKYDD I STRID "ESÛTTNINGEN KAN MINSKAS FRËN MAN TILL MAN BEROENDE PË AUTOMATISERINGEN OCH FORDONSMONTE RINGEN 0JÛSEN KAN K RAS PË VÛG UPP TILL KM H OCH mYGTRANSPORTERAS I DET NYA ! - mYGPLANET v%UROPAS (ERCULESv (UVUDDELEN AV &( " BElNTLIGA VAPENSYSTEM TILLVARATAS VILKET REDUCERAR ANSKAFFNINGSPRISET TILL CA AV VAD EN NY MODERN BANDGËENDE PJÛS KOSTAR

ZZZ ERIRUVGHIHQFH FRP

13

LvSS

Robert Trupp

Major Robert Trupp är chef för Officersprogrammet vid Luftvärnets Stridsskola (LvSS).

Officersutbildning vid Army Air Defence Combat Training School Lv6 Grunder Den grundläggande officersutbildningen har varit och är föremål för ständig förändring.

Fördelen är att samhället och den akademiska världen förändras och utvecklas i en allt högre takt. Nackdelen är att huvuddelen av officerskollektivet inte hinner med i förändringstakten. Officersutbildningen är inte densamma som för 10-15 år sedan.

NBO1-officerarna passerar just nu genom chefsprogrammet och har således först nu fullföljt intentionerna med NBO-utbildningen. Under den tiden har officersutbildningen startat med officer 2000, värnpliktsförmåner, 2-årig utbildning med en försvarsmaktsgemensam del samt en funktionsdel.

Nu kommer ytterligare en utveckling i utbildningen där eventuellt aspirantskolor skall införas, där studiemedelsfinansiering sannolikt blir verklighet från och med år 2007 och där den blivande officeren är genom kon1

Ny BefälsOrdning infördes under början av 80-talet.

14

trakt skyldig att delta i internationella uppgifter.

Kraven som ställs på dagens officersutbildning är annorlunda än tidigare.

Utbildningen blir mer och mer akademisk.

Idag är det inte en grön massa som skall utbildas. Den massaprägeln styrdes av våra reglementen samt arv och traditioner från den äldre officerskåren. Det var den dogmatiska inställningen2 som karaktäriserade utbildningen. Soldaten skulle genomföra det som vi3 beordrade, vi satt inne med sanningen, inte de. Hos soldaten skapades ingen förståelse för miljön som de skulle verka i, vi litade på våra sinnen och iakttagelser av vad vi såg och genomförde utbildning som vi tyckte var mest logisk. Å ena sidan var det 2

Dogmatiker, en person som är frälst, vet vad som är sant.

Vetenskapsteorier för nybörjare. Torsten Thurén.

3 Med vi avses officerskollektivet sent 80-tal tidigt 90-tal.

Artilleri & Luftvärn bra då drillens betydelse präglade soldaten och förbandet, å andra sidan förödande då den inneboende kraften och viljan inte utnyttjades fullt ut.

Utbildningssituationen Idag är utbildningssituationen annorlunda.

Soldaten är präglad av den moderna skolan där val och individuell frihet är framträdande.

Vi ser en försvarsmakt som växer fram med frivillighet som grund. Det är dessa män och kvinnor som kommer att bemanna insatsorganisationen, utbildas till officerare. Den nya soldaten möter en ny miljö, miljön som våra nya officerare skall verka i. En miljö helt olik den miljö som existerar idag.

Hur skall vi utbilda våra officerare att möta de värnpliktiga som kommer att ställa allt högre krav på individuell utveckling och frihet p g a att de faktiskt är där frivilligt?

Det ställs högre individuella krav på soldaten, uppgifterna är annorlunda, gränsen mellan nationell insats och internationell insats suddas ut och skall lösas med så lite friktion som möjligt. Stridsmiljön är annorlunda. Den tekniska hotbilden påverkar oss, i både utbildning av soldater och officerare, materielanskaffning samt utveckling av reglementen och doktriner. Stridsfältets miljö påverkar oss som luftförsvarsofficerare.

Tempot har ökat, inga klara frontgränser finns, risk för friendly fire har ökat etc. Dessa komponenter är avgörande för att en framtida officer ska kunna förstå, acceptera och lära sig. Utan förståelse för stridsfältets uppbyggnad kommer vi aldrig att komma till verkan med våra system.

Dagens officerare har annorlunda krav, förväntningar och önskemål om utbildning, undervisning, lärande och personlig utveckling.

Detta är och förblir en pedagogisk utmaning för oss som är satta att utbilda insatsförband och luftvärnsofficerare, både yrkes- och reservofficerare, i den framtida insatsorganisationen.

Dagens officersutbildning Sedan 1999 är MHS organiserad vid tre olika platser. Officersutbildningen är tvåårig.

Det första året integreras utbildningen mellan samtliga tre försvarsgrenar. Man studerar statsvetenskap, krigsvetenskap, teknik, språk och ledarskap. Detta år syftar till att bredda den allmänna kunskapen om varje gren av försvarsmakten.

Syftet med den gemensamma delen är att det militära systemet behöver officerare som även på lägre nivåer kan samverka med officerare från andra försvarsgrenar så att de har en klar bild över hela scenen.

Det andra året genomförs i funktionsskolor relaterade till kadetternas militära placering efter genomförd utbildning. Funktionsskolornas syfte är att utbilda i att hantera kvalificerade militära system där LvSS speciellt lägger tyngd på den framtida positionen som chef och utbildare av värnpliktiga.

Utbildningsmål vid Luftvärnets Officersprogram En officer har två roller, dels instruktör i fred, dels chef i insatsorganisationen.Denna situation är komplex. De personer han i 15

LvSS ena stunden utövar ett ledarskap på i form av utbildning är de som han i nästa stund måste lita på i en livshotande situation där hans eget liv kanske är i fara.

chans att utöva och testa sitt ledarskap och se om det håller. Att genomföra trupputbildning under sin utbildning ökar mognaden och självinsikten hos kadetterna

LvSS utbildar under 2004-05 luftvärnskadetter i en sensorlinje samt en verkanslinje i syfte att ge kadetterna god förmåga, insikt och färdighet att kunna tjänstgöra som officerare på lägre nivå i freds- och insatsorganisationen.

Utbildningen inriktas därefter mot målbild ”Väpnad insats/strid” i syfte att ge kadetten möjlighet att verka som chef i insatsorganisationen. I detta skede prioriteras främst ämnena stridsteknik (militärteknik, krigsvetenskap) och praktiskt ledarskap.

Sensorlinjen utbildar på Underrättelseenhet (UndE) 23/Ps90 samt SHORAD (RBS 70M)4

Huvuddelen av året ägnas åt stridsteknik6.

Under detta år lär sig kadetterna sitt system från grunden. De tar ett stort ansvar i utbildningen och medverkar aktivt i planering, genomförande och utvärdering av utbildningen.

Verkanslinjen utbildar i MRAD (RBS 97)5 När utbildningen är genomförd skall kadetten ha god förmåga att tjänstgöra som instruktör och utbildare i troppnivå samt ha god förmåga att verka som chef i insatsförband och/eller i en svensk enhet i internationell verksamhet.

Huvuddelen av kadetterna skall avslutningsvis utbildas i RBS 70 i syfte att kunna ingå med ett verkanssystem i Battlegroup.

Inledningsvis skall utbildningen inriktas mot målbild ”Utbildaren” i syfte att ge kadetten möjlighet att tjänstgöra som instruktör på tropp/plutonsnivå.

Under hösten lär sig kadetten att hantera samtliga eld- och understödsvapen ingående i en lvpluton och att planera utbildning med dessa. Därefter genomför kadetterna en trupputbildningsperiod om 3-4 veckor vid sitt hemförband. De får då en unik 4 5

Short Range Air Defence.

Medium Range Air Defence.

16

Övningsserien utgör basen för officersprogrammets verksamhet. Befattningar vid Luftvärnsregementet och Norrlands lvbataljon är en förutsättning för att utbildningsmålet skall nå PersQ 4.Under detta skede integreras NBF (nätverksbaserat försvar) successivt i utbildningen.

Slutligen inriktas utbildningen mot målbild ”Internationell insats” med lvförband, där officersrollen och yrkets krav i ett internationellt perspektiv belyses.

Härvid är övning ELITE7 i Tyskland i fokus för officersprogrammets verksamhet.

6

Ämnet stridsteknik är ett samlingsnamn för hur luftvärnet agerar med Lv-mtrl samt hur förbandet truppslagstaktiskt uppträder i en stridssituation. Stridsteknik delas upp i ämnena krigsvetenskap samt militärteknik.

7 Electronic Warfare Live Training Exercise. Se artikel i Artilleri-Tidskrift nummer 3 2004 där denna övning beskrivs.

Artilleri & Luftvärn Under hela utbildningsåret skall kadetterna förberedas för internationell verksamhet så att friktionen från nationell till internationell insats minimeras.

Exempel på detta är kontinuerlig militärengelska samt övningar i strid mot luftmål på engelska. Orderhandlingar som används av PFP-länder nyttjas under hela utbildningsåret.

Pedagogiska utgångsvärden Några utgångsvärden styr den pedagogiska utbildningssituationen: • Officeren utbildas mot instruktör i fred och chef i insatsorganisationen.

• Officeren utbildas mot det direkta ledarskapet.

• En officer med god förmåga är en officer som: – vågar agera, – kan uppträda både i fred och i krig/ internationell verksamhet, – är ett personligt föredöme för soldaten.

Vid LvSS utbildar vi både reserv- och yrkesofficerare. I sak skall dessa båda yrkeskategorier inriktas mot samma ändamål, den väpnade striden. Det är då resursslöseri att inte ha en gemensam utbildning eftersom stridsmiljön och den tekniska hotbilden är densamma. Av den anledningen har vi valt att integrera reserv-och yrkesofficersprogrammen under ett gemensamt namn, officersprogrammet.

2004-05 års utbildning är särskilt spännande eftersom vi fullt ut utbildar på UndE 23, RBS 70 M ( mörker) samt Stridsledare RBS 978. Samtliga kadetter skall dessutom 8

Samtliga system finns att studera på lv6.mil.se

ingå i den framtida Battlegroup som luftvärnet sätter upp och organiserar med full verkan from 2008. Det innebär att i år är den internationella prägeln dimensionerande för officersutbildningen vid LvSS. Kadetterna förbereder sig för Battlegroup bl a genom att i avslutningen av sin utbildning delta i övning ELITE9. Där agerar kadetter tillsammans med andra nationer och officerare i gemensamt läge och förutsättning och där övning sker mot bl.a. flygstridskrafter t ex TORNADO, AH 64 och där PATRIOT och ROLAND är exempel på luftvärnsenheter som är samgrupperade inom samma övningsområde. Tabulaturen är helt på engelska.

Utbildningens upplägg Under kriser och strid är officerens chefsoch ledaregenskaper utsatta för extrema prövningar. Ytterst handlar det om beslut och handlingar som kan mätas i människoliv. Officeren måste därför kunna bära den fysiska och psykiska press som krävs för att lösa uppgifter i kris eller krig. Krav på egenskaper såsom målmedvetenhet, beslutsamhet och mod samt förmåga till överblick och handling krävs i en sådan miljö.

I framtiden kommer också krav att ställas på att kunna anpassa sig till helt nya förhållanden och att kunna improvisera för att lösa uppgifter och problem.

Officeren behöver ha en öppen och accepterande attityd för att kunna leda människor med olika kulturell bakgrund i främmande miljöer.10 9

Genomförs i Tyskland under sommaren 2005. Lv 6 har deltagit de senaste 3 åren.

10 Texten hämtad från riktlinjer MHS programutbildning 2004.

17

LvSS De som inte behandlar soldaten med respekt får inte genomföra utbildningen till officer.

Utbildningen som förr karaktäriserades av den förmedlande utbildningen där en instruktör oftast ledde utbildningen, består idag till stora delar av en mer tydlig akademisk approach. Eget ansvar, självstudier och mer fokus på metodik är några inslag som har utvecklats under de sista åren.

Officeren utbildas mot det direkta ledarskapet11. Det innebär att kadetten utbildas mot en ledarskapssituation där han/hon ställs öga mot öga med den som hans/hennes beslut omfattar. Det innebär också att kadetten måsta ha sakkunskap om sin situation, dvs han/hon skall kunna sitt system i detalj, allt för att kunna fatta ”rätt” beslut för sin enhet. Det är viktigt att samtliga system som soldaten skall hantera skall officeren behärska, dessutom bättre än soldaten.

Under utbildningsåret kommer kadetten att prövas och övas i olika ledarstilar, han/hon lär sig att använda olika utbildningsmetoder och att agera i olika typsituationer. Det krävs att kadetten själv har upplevt soldatens situation för att kunna fatta riktiga och rätta beslut.

Kadetten genomför en omfattande utbildning i syfte att komma till insikt om hur och var han själv och gruppen lägger sin energi, mot uppgiften eller mot interna konflikter. Öppenhet, feedback om beteenden och en konfliktsyn som innebär att man löser konflikter är viktiga inslag i ledarskaps11

Gerry Larson, Kjell Kallenberg Direkt ledarskap 2003 M7734-288010.

18

utbildningen och vägen fram mot att bli en duktig chef.

Empati, hög moral och en god intellektuell förmåga skapar dessutom gynnsamma förutsättningar för ett bra kommande chefskap.

Chefskapet kan dock aldrig nå en god förmåga om den nationella övningsserien reduceras och om blivande officerare inte får chansen att övas utomlands med andra nationer.

Det är på kadettnivå vi kan förändra attityder och påverka. Vi vill ha chefer som är dugliga och praktiserar manöverkrigföring, som kan leda soldater och förband nationellt och internationellt.

Det tog 20 år för NBO-officeren att gå igenom alla skolsteg. Den tiden har vi inte idag.

Våra officerare måste snabbare kunna ändra riktning och tempo. Grunden är dock att vi alla är soldater oavsett grad och att föregångsmannaskap skall spegla vårt chefskap i alla situationer.

Att tydliggöra officersutbildningen är viktigt. Den akademiska prägeln måste få ett större utrymme så att vi är rustade för olika nivåer i konfliktskalan. Den moderna officersutbildningen är idag förberedd för detta.

Om vi inte lyckas att rekrytera officerare så kommer vi i framtiden att få stora problem att bemanna insatsförbanden. Den grundläggande officersutbildningen förbereder och genomför idag utbildning mot den internationella arenan, det vore förödande om detta inte kan få utvecklas eller genomföras p g a inställd rekrytering.

Artilleri & Luftvärn Mot skarpa uppgifter Luftvärnets stridskola är beredd att i sin officersutbildning än mer tydligt verka för utbildning i ett internationellt spektrum. De kadetter som tar sin examen juni 2005 är de officerare som vi kommer att se som chefer i Battlegroup 2008. Det är nu de måste förberedas och utbildas.

För att ge dem rättvisa och trovärdighet krävs nationella övningar av kvalitet. Störningsövningar, SEAD 12, understödja markförband, öva i skymningsläge, förflyttningar 12

Suppression of enemy airdefence.

och uthållighet, stödja samhället, EVENTprotection, att ständigt öva i sin befattning och att det ges möjlighet att kontinuerligt öva på den internationella arenan är en förutsättning för att kunna nå kvalitetsmålet.

Om chefer och politiker ger oss resurser och förutsättning att genomföra detta är våra luftvärnsofficerare förberedda för att kunna verka i en Battlegroup, nationellt eller internationellt.

Allt annat vore att fortfarande tro på invasionsförsvaret och att fortfarande genomföra våra övningar där allt från början är förutbestämt och tillrättalagt.

19

Sankta Barbara och en gammal Wendist vakar över Artilleriets och Luftvärnets framtid. Deras uppgift har detta år varit tyngre än vanligt och de uppskattar alla som bidrar till att vidmakthålla framtidstron.

Tillsammans med Artilleriklubben och Artilleri-Tidskrift vill de tacka för behjärtade insatser under 2004 och önska läsare och alla som bidrar till tiskriftens ekonomi en

God helg och Ett bättre år för våra truppslag!

Särskilt vill vi tacka våra annonsörer:

Aimpoint AB Bofors Defence AB Ericsson Microwave Systems AB FLIR Systems AB Militärsällskapet Patria Hägglunds Oy Sporrongs Saab AB Saab Bofors Dynamics 20

Artilleri & Luftvärn

Fredrik Broberg

Kapten Fredrik Broberg, Luftvärnsregementet, tjänstgör vid Tekniskt kontor Luftvärn1 på eldrörsavdelningen.

Lvkv 90, en teknikdemonstrator Bakgrund Luftvärnskanonvagn 90 (Lvkv 90) är luftvärnsversionen av Stridsfordon 90 och var den ”femte i familjen” när den levererades till Försvarsmakten.

Den första vagnen i serien levererades september 1997 och den sista i juni 1999. På drygt två år tillverkades och levererades hela serien på 30 st Lvkv 90, vilket kan jämföras med Stridsfordon 9040 som levererats under 8 år. Det har också medfört att Lvkv 90 inte har genomgått några större förändringar, i form av uppgraderingar eller delserier, som Stridsfordon 9040 har i olika versioner.

Grundutbildning på Lvkv 90 genomförs nu för sjunde året på I 19 och P 4.

Demonstratorer På senare år har begreppet Demonstrator blivit allt mer vanligt och resulterat i flera ”hårdvaruprodukter”. Det är en nödvändig1

Tek Lv.

het för att hänga med den snabba tekniska utvecklingen och samtidigt praktiskt pröva nya tekniska lösningar på befintliga system.

Det är dessutom billigare att utveckla och utprova en demonstrator, i ett eller flera steg, än att uppgradera en hel serie.

Det viktigaste med en demonstrator och inte minst Lvkv 90 TD (Teknikdemonstrator), är att man får praktiska kunskaper och färdigheter inför en REMO2 av systemet. Detta görs genom att utveckla och utprova modern teknik redan idag, samtidigt som befintliga svagheter på materielsystemet reduceras.

Med Lvkv 90 TD försvinner två svagheter som Lvkv 90 har idag. Lvkv 90 TD har förmåga att kunna ta emot och sända LvMÅDS3 samt kunna skjuta både markoch luftmål under framryckning. Det sista är en förutsättning för att Lvkv 90 ska hinna 2 3

Renovering och Modifiering.

Luftvärnets Måldatasystem.

21

Lvkv 90 TD med stridsvagnar och stridsfordon i anfallsrörelsen, utan att behöva stanna och skjuta.

Den tekniska utvecklingen tenderar att gå allt fortare inom flera teknikområden. Det som var modernt igår är omodernt imorgon. Även ett modernt och avancerat system som Lvkv 90 blir snabbt omodernt om det inte håller jämna steg med utvecklingen. I framtiden måste nya system utvecklas på kortare tid och uppgraderas oftare. Ett led i detta är att nyttja demonstratorer istället för stora seriebeställningar. Det blir i många fall billigare att oftare ta flera små steg än att sällan ta ett stort steg, vilket tidigare seriebeställningar har inneburit. Samtidigt kan en successiv kompetensutveckling ske inom Försvarsmakten. Det är ett helt nytt sätt att arbeta på som vi hoppas resulterar i modernare och bättre system på sikt.

Under åren har det i Strf 90-projektet funnits flera exempel på försöksriggar, prototyper och demonstratorer. Ett mer omfattande exempel är Strf 9040 med integrerat robotsystem 56.

Lvkv 90 TD beställdes av Försvarets Materielverk 2001-03-05 i syfte att öka personsäkerheten i vagnen samt utgöra en grund för en eventuellt kommande serieuppgradering av Lvkv 90. I beställningen ingick ett flertal punkter för att förbättra systemets Lv-förmåga och för att utveckla nya tekniska funktioner mot den framtida förändrade hotbilden.

Lvkv 90 TD är den demonstrator som hittills genomgått störst förändringar med ett stort antal teknikhöjande åtgärder.

22

Realiserbarhet, funktion och prestanda Realiserbarhet, funktion och prestanda utgör nyckelorden för projektet med Teknikdemonstratorn. Projektet leds av FMV med Bofors Defence som leverantör. Luftvärnsregementet deltar i projektet som ansvarig för försöksverksamheten och Användargrupp Lvkv.

Lvkv 90 TD levererades till Försvarsmakten 2002-10-21 för genomförande av taktiska och tekniska typprov under ledning av Teknikkontor luftvärn vid Luftvärnsregementet. Typproven genomfördes under hösten 2002 och våren 2003 med Användargrupp Lvkv. Under 2003-2004 vidareutvecklades Lvkv 90 TD 2 inom ramen för vidmakthållande och levererades 2004-04-16 för fortsatta typprov.

Ett stort och viktigt steg för en demonstrator är användargruppen som genomför typproven. Det ger deltagarna i användargruppen stora möjligheter att höja egen kompetens på nya tekniska system, utforma ny stridsteknik och samtidigt vara delaktiga i utvecklingen av materielen. Användarens synpunkter är viktiga och finns med under hela utvecklingen av demonstratorn.

Vad har hänt?

Hösten 2002 genomfördes en så kallad industrikurs på Ringenäs skjutfält där markmålsskjutning under gång var ett av huvudmomenten. Användargrupp Lvkv fick under ledning av Bofors Defence utbildning på förändringar i vagnen i syfte att utgöra besättning under kommande typprov. Med en PS-90 ur Luftvärnsregementet provades för första gången funktionen att ta emot

Artilleri & Luftvärn måldata via LvMÅDS. I Användargrupp Lvkv ingår officerare ur I 19/Pbat, P 4 samt Luftvärnsregementet.

Lvkv 90 TD överlämnades officiellt till Chefen för Luftvärnsregementet 2002-10-30.

Vintern 2002 transporterades Lvkv 90 TD till I 19 i Boden för att delta i Pansarbataljonens övningsserie. I övningarna deltog även enheter ur Lvbataljonen som med PS-90 skickade måldata till TD. För första gången provades funktionen att skicka måldata från TD till RBS 90. Tillsammans med Lvkvpluton, som genomförde luftmålsskjutning på Tåme skjutfält, provades målsökning, målfångning och målföljning mot bogserat luftmål under gång i olika hastigheter.

Våren 2003 deltog Lvkv 90 TD i övningsserien vid P 4 i Skövde. Tillsammans med Lvkvpluton genomfördes fortsatta typprov under bataljonsövning, FOCUS4 och Arméns slutövning (ASÖ 03). Förutom typproven genomfördes organisations- och metodförsök bland annat med resultat att en ny organisation med fyrvagnspluton föreslogs. Flygvapenövning FOCUS genomfördes tillsammans med en Meklvplut 401/ 70 ur Luftvärnsregementet på Villingsbergs skjutfält. Arméns slutövning genomfördes på Kvarn och området Tidaholm-Skövde.

Funktioner som stabiliserat riktsystem och SLPC5 med LvMÅDS, är avgörande för systemets förmåga att verka under rörlig strid.

LvMÅDS-funktionen förbättrar förvarningen, minskar exponeringen vid egen radarsändning och förbättrar den stridstekniska rörligheten.

4 5

Samövning luftvärn - flygvapenförband.

Stridsledar-PC.

Sommaren 2003 genomfördes en historisk skjutning med Lvkv 90 TD. För första gången genomfördes luftmålsskjutning under gång med ett eldrörssystem. Syftet var att påvisa om det var möjligt att skjuta luftmål under gång med stabiliserat sikte och riktsystem. Skjutningen genomfördes i hastigheter upp till 30 km/h, med skjutavstånd på ca 2500 m. Skjutresultaten var över förväntan, 70% av skotten träffade inom 4 m från riktpunkten i målet och 20% inom 4 - 8 m. Sista skjutdagen genomfördes som en förevisning för särskilt inbjudna gäster från FMV, Bofors Defence, HB Utveckling och Försvarsmakten.

Lvkv 90 bekämpar luftmål Våren 2004 deltog Luftvärnsregementet, tillsammans med andra luftvärns- och flygförband ur NATO, i övning ELITE6 i södra Tyskland. Lvkv 90 TD 2 deltog för att typprova TD-systemen mot kvalificerade flygförband. Helt nya system som provades var IR-videomålföljare samt den förbättrade hotutvärderingen och insatsplaneringen i SLPC. Under övningen agerade Lvkv både som eldenhet och sensor i luftvärnets gemensamma måldatanätverk där Insatsledning Luftvärn (ILLv) utgjorde navet. Re6

Electronic Warfare Live Training Exercis. Se artikel i Artilleri-Tidskrift nummer 3 2004 där denna övning beskrivs.

23

Lvkv 90 TD sultaten från övningen var mycket goda och bidrog till viktiga kunskaper och erfarenheter för fortsatt utveckling av bland annat IR-videomålföljaren och SLPC.

Framtid Fokus på Lvkv-systemets framtida utveckling har de senaste åren intensifierats. Målbildsstudie luftvärn förordar en fortsatt utveckling av Lvkv 90 mot en interimslösning i det nya luftvärnskonceptet ”Punktskydd inre”7. Konceptet ställer krav på helt nya förmågor som ska möta den framtida hotbilden 2014. Hotbilden ställer krav på förmåga att kunna verka mot många små mål i mättnadsanfall såsom UAV, kryssningsrobotar och bombkapslar.

Ytterligare krav på framtidens luftvärnssystem är att det ska kunna integreras i nätverk med andra sensor- och verkanssystem.

Med utvecklingen av Lvkv 90 C för internationella insatser har Lvkv-systemet tillförts en förbättrad skyddsförmåga. Kombinationen mellan Cversionens skyddsförmåga och Teknikdemonstratorns teknikutveckling gör Lvkv till en lämplig luftvärnsplattform för framtida internationella insatser.

Den framtida inriktningen för Lvkv 90 TD 2 är en vidareutveckling till Lvkv 90 B inom ramen för planerad RENO/REMO Strf 90.

Med införandet av Lvkv 90 B tillförs Armén luftvärnsförmåga för framtiden!

7

Läs mer om detta i Lars Mörrbys artikel i Artilleri-Tidskrift nr 1 2004.

24

Dessa implementeringar har genomförts på Lvkv 90 TD 2 Stabiliserat riktsystem Motsvarar i prestanda Strf 9040 A, det vill säga två-axligt gyro. Detta för att Lvkv 90 inte ska hamna på efterkälken då bataljonen anfaller under snabba framryckningar. Detta innebär bland annat att Lvkv 90 TD 2 har förmågan att bekämpa även luftmål under framryckning. Möjligheterna till observation under framryckning förbättras avsevärt, eftersom skyttens sikte nu blir stabiliserat.

Fjädringssystem (Strf 9040B) Ett nytt fjädringssystem var förutsättningen för att skjutning under gång mot luftmål skulle vara möjlig. Ett fjädringspaket som är identiskt med Strf 9040 B monterades på Teknikdemonstratorn.

LvMÅDS hantering Lvkv 90 TD 2 har den unika möjligheten att både ta emot och sända LvMÅDS, vilket gör att Lvkv 90 för första gången kan utnyttja externa sensorer (UnderrättelseEnheter ur Luftvärnet) och vice versa. Behovet av att sända med egen spaningsradar minskar, förvarningen ökar, omvärldsuppfattningen ökar och terrängen kan utnyttjas bättre vid skydd och framryckning.

LvMÅDS mål och egna radarmål kommer att korreleras och presenteras på SLPC. SLPC Stridsledarens nedfällbara bord byts ut mot en PC, där Stridsledaren i en kartbild kan följa egna radarupptäckta mål och LvMÅDS-mål, (korrelering sker) samt invisa skytten eller en annan eldenhet. Detta är ett gränssnitt som är en ”aptitretare” på vad som kommer att vara möjligt i framtiden.

Artilleri & Luftvärn Backningskamera En stor hjälp till föraren som tidigare haft vissa problem med bakåtsikten. Nu har föraren en monitor framför sig som gör det möjligt att med mer precision kunna backa när vagnchefen leder bakåt.

IR-videomålföljare Under uppgraderingen till TD 2 försågs pjäsdatorn med ett tracker-kort för att medge automatisk målföljning med IRV:n.

Funktionen visade att skytten har stor hjälp av tracker-funktionen i både målfångningsoch målföljningsfasen.

POS 2 och automatisk norrorientering POS 2 införs för att få en större noggrannhet av position samt en snabbare uppdatering av orienteringsvinkeln. Samtidigt införs automatisk norrorientering av radarns bildskärm. Den är viktig för LvMÅDSfunktionen för radaroperatören och för eldledningssystemet, framförallt vid observation och skjutning under framryckning.

Utvändigt tornmonterad kulspruta En Ksp m/58 placeras utvändigt ovanpå tornet och infördes samtidigt på samtliga Strf 90 version C för internationell tjänst.

Utrymmet vid vagnchefen blir bättre och ger bättre plats för t ex SLB8. På Strf 90 C ger det plats för DART och möjliggör skyddsmoduler utvändigt på tornet.

2 med en nyutvecklad, tät hylsutkastningslucka. Den nya luckan har ett fjädrande, tätslutande lock som minimerar luckans öppnande under skjutning. I praktiken öppnar den och stänger mellan varje skott (fem gånger per sekund), vilket bibehåller övertrycket inne i vagnen. Detta medför att besättningen kan strida i NBC-miljö utan att behöva använda skyddsmask. Provskjutningar har genomförts vid Bofors Defence.

V0-radar V0-radarn monteras fast på vapenvaggan och mäter utgångshastigheten på varje skott, matar automatiskt in och korrigerar uppmätt värde i pjäsdatorn för framförpunktsberäkning.

Tek Lv och användargrupp Lvkv vid den historiska luftmålsskjutningen under framryckning. Ravlunda den 4. och 5. juli 2004.

Tät hylsutkastningslucka Bofors Defence har utrustat Lvkv 90 TD

8

Stridsledningssystem Bataljon.

25

26

Artilleri & Luftvärn

Patrik Hansson

Major Patrik Hansson är projektledare för RBS 23 vid Luftvärnsregementet.

Utveckling av Lvbat 23 – från demonstrator till insatsförband Bakgrund Försvarsmakten insåg under mitten på 1980-talet att ett nytt luftvärnssystem, med småmålsförmåga, bl a mot kryssningsrobotar, måste anskaffas. I ursprungstanken var detta system främst avsett för att skydda våra svenska flygbaser. Detta var starten för utvecklingen av RBS 23 BAMSE. Systemet har sedan ett tidigt skede varit omdebatterat av olika anledningar. En av de ursprungliga målsättningarna var att organisera fem fördelningsluftvärnsbataljoner rb 23. Detta organisationsförslag har till mycket stor del utgjort grunden för all planering och övriga förberedelser för att kunna införa RBS 23 i Försvarsmakten.

Luftvärnsutredningen 1999 (LvU 99) föreslog att RBS 23 skulle anskaffas i begränsad omfattning, dvs. endast som demonstrator.

Konkret har detta inneburit att sex eldenheter 23 (EldE 23) samt sex klassrumstränare för eldenhet 23 (CRT EldE 23) anskaffas. I dagsläget finns inget beslut om att anskaffa underrättelseenhet 23 (UndE 23) till RBS 23. Denna begränsade anskaffning av RBS 23 samt resultatet av luftförsvarsstudien 02 (LFS 02), studien målbild Lv efter 2014 samt FOIs rapport ”RBS23 BAMSEs flermålsförmåga”1 innebär att det måste göras ett omtag avseende tidigare genomfört planeringsarbete. Målsättningen, före försvarspropositionens offentliggörande, var att med dessa sex eldenheter som grund utveckla ett ”T-förband”2. På lite längre sikt var målsättningen att utveckla en luftvärnsbataljon rb 23, under förutsättning att mer resurser tillfördes.

1 2

FOI-RH-0126—SE, Maj Britt Hansson, augusti 2002.

Tillfälligt förband.

27

Lvbat 23

Grupperad Eldenhet 23.

28

Artilleri & Luftvärn Målsättningen efter försvarspropositionens offentliggörande är att utveckla detta ”T-förband” till en luftvärnsbataljon 23 (Lvbat 23).

Detta ligger helt i linje med vad studien målbild Lv efter 2014 har kommit fram till.

Givetvis krävs det att en hel del resurser tillförs som t.ex. UndE 23 samt fler EldE 23.

Mål och delmål Fokus har således ändrats ifrån att hantera RBS 23 som en demonstrator till att utveckla ett insatsförband. Denna verksamhet har som övergripande målsättning att utveckla en Lvbat 23. Dessutom skall förbandet verifieras genom organisations- och metodförsök (OMF), en verifiering som i dagsläget förmodligen kommer att äga rum på kompaninivån. Den övergripande målsättningen ger vid handen ett antal delmål, vilka innebär framtagande och effektuering av planer avseende: ❑ Organisations-, taktik- och stridsteknikutveckling, ❑ personalförsörjning, ❑ materielomsättning, ❑ anläggningar, ❑ utbildningsplan, ❑ utbildningshjälpmedel, ❑ teknisk tjänst inklusive underhållsplan samt ❑ försöksplan.

Delprojekt I syfte att göra projektet hanterbart är det nedbrutet i ett antal delprojekt. Dessa benämns målsättningar, taktik och strids-

teknik, materielomsättning, anläggningar, personal, utbildning, utbildningshjälpmedel och teknisk tjänst.

Målsättningar De målsättningar som finns kvar att ta fram är Preliminär Taktisk Organisatorisk Ekonomisk Målsättning (PTOEM), samt på sikt en Taktisk Organisatorisk Ekonomisk Målsättning (TOEM), för Lvbat 23. Under denna höst genomförs ett arbete som syftar till att ta fram en PTOEM för Lvbat 23. Detta målsättningsarbete bör bl.a. ge svar på hur många EldE 23 samt UndE 23 som behöver anskaffas för att utveckla demonstrator 23 till en Lvbat 23.

Taktik och stridsteknik När PTOEM för Lvbat 23 är framtagen är det dags att bryta ned denna målsättning till mer mätbara mål och krav i form av en målkatalog för luftvärnskompani 23 (Lvkomp 23). Parallellt med detta arbete genomförs taktik och stridsteknikutveckling, vilken bl a syftar till att ta fram erforderliga reglementen för förbandet. I dagsläget tror vi oss behöva ett bataljonsreglemente, ett kompani/plutonsreglemente, ett lvto reglemente samt ett reglemente för UndE 23. Grunden för framtagandet av dessa reglementen utgörs av användargruppens samlade kunskap, genomförande av seminarier och fältövningar samt verksamhet vid försökspluton 23.

Materielomsättning Beträffande materielomsättning/materielfördelning finns det ett antal parametrar att ta hänsyn till, bl a antal inköpta EldE, förmodad anskaffning av mer materiel, befälsutbildning, teknikerutbildning, utbild29

Lvbat 23 ning av värnpliktiga samt eventuella uppdateringar av seriematerielen.

Anläggningar Delprojekt anläggningar syftar till att utreda och effektuera behov av anläggningar och utrymmen som t ex var EldE 23 skall förrådsställas. Några utgångsvärden och frågeställningar som behöver analyseras är krav på uppställningsplatser för materielen, lokaler för CRT EldE 23 och lokaler för materieltjänst.

Personal Delprojekt personal syftar till att analysera hur kompetensförsörjningsfrågan skall lösas på både kort och lång sikt för Lvbat 23.

Detta innebär allt ifrån att identifiera nyckelpersonal i dagsläget och omskolning av befintlig personal till att analysera vilka behov av nyrekrytering som finns.

Utbildning Inom ramen för delprojekt utbildning skall en utbildningsplan tas fram. Den skall bl a utvisa utbildning och kompetensutveckling av luftvärnsofficerare. Detta inbegriper såväl personal som skall omskolas som personal som skall nyrekryteras.

Utbildningshjälpmedel Delprojekt utbildningshjälpmedel skall analysera och effektuera behov av bl.a. simulatorer, övningsförteckningar och övningsterräng till RBS 23.

Teknisk tjänst Delprojekt teknisk tjänst syftar till att ta fram ett teknisk koncept för Lvbat 23.

30

Övergripande tidsplan 2003, utbildningsåret 03/04 Införandeplanering och understöd av materielprocess EldE 23. Användargrupp verksamhet och samfunktionsprov RBS 23.

2004, utbildningsåret 04/05 Utbildningsåret 2004/05 kraftsamlas resurserna till införandeplanering och understöd av materielprocess EldE 23, vilket även inkluderar användargruppverksamhet.

Leveransstart av CRT EldE 23 under slutet av 2004.

2005, utbildningsåret 05/06 Operatörskurs EldE 23 prototyp. Serieleverans av EldE 23 (inklusive operatörskurser) börjar. Försökspluton utan värnpliktiga.

Befälsutbildning på bredd under våren 2006, i syfte att bredda/sprida kompetens.

2006, utbildningsåret 06/07 Befälsutbildning med reducerat luftvärnskompani 23 (endast en eller två luftvärnsplutoner 23). Avslut av serieleverans EldE 23. Uppstart av ROP Lv RBS 23.

2007, utbildningsåret 07/08 Förbandsutbildning med reducerat luftvärnskompani 23. Värnpliktiga inkallas.

Uppstart OMF luftvärnskompani 23. Uppstart av YOP Lv RBS 23.

2008, utbildningsåret 08/09 Förbandsutbildning med luftvärnskompani 23. OMF luftvärnskompani 23.

2009, utbildningsåret 09/10 Förbandsutbildning med luftvärnskompani 23. Avslut OMF luftvärnskompani 23.

Artilleri & Luftvärn

Robot 23 med startmotor 2010, utbildningsåret 10/11 Förbandsutbildning med luftvärnskompani 23. Reserv för OMF.

Framtid Utvecklingen av Lvbat 23 skall ses som en språngbräda för att överbrygga dagens luftvärnssystem mot framtida system. Förbandet antas bli komplext bl.a. beroende på den höga tekniknivån i systemet, vilket i sin tur innebär helt nya arbetsuppgifter för officerarna i Lvbat 23. Det som åsyftas är att fler officerare kommer att inriktas mot att bli operatörer, t ex stridsledare EldE 23, och endast ett fåtal kommer att utbildas mot att bli chefer.

Parallellt med införandet av Lvbat 23 i dess nuvarande form bedrivs studieverksamhet, vilken syftar till att försöka utröna hur framtida hotbilder skall kunna mötas. Det innebär i sin tur att det finns ett behov av att se över de förmågor som systemet har idag och hur dessa kan utvecklas. Detta innebär allt ifrån systemets rörlighet, dvs. bäraren av systemet till utveckling av själva roboten.

31

Artilleriklubben Artilleri-Tidskrift Tidskrift för Artilleriet och Luftvärnet • Utgiven av Artilleriklubben Artilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad.

Redaktör, ansvarig utgivare: Överstelöjtnant Lennart Gustafsson, Gulsippevägen 8, 589 35 LINKÖPING, tel 013-15 43 12 E-post: len_gus@hotmail.com Biträdande redaktör och annonsansvarig: Överstelöjtnant Lave Malmgren, Säter Änggården, 541 91 SKÖVDE Tel: 0500–461 761 E-post: lave.malmgren@swipnet.se Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Överstelöjtnant Bo Arvidsson, Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN Tel/fax: 0550–141 71. E-post: bo.i.arvidsson@telia.com Redaktionskommitté: Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef samt representanter för Art öv Göran Mårtensson, Artilleriregementet, 681 82 KRISTINEHAMN tel 0550–350 14 och Lv övlt Björn Jacobsson, Lv-regementet, Box 1515, 301 80 HALMSTAD tel 035–266 38 01 Redaktionsadress: Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till ekonomichefen enligt ovan.

Artilleriklubben Artilleri-Tidskrift bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser:

Ordförande: Överste Jan-Erik Jakobsson, Högkvarteret 107 85 STOCKHOLM Tel: 08–788 75 00

Inom Europa

180 kr per år

Utom Europa

240 kr per år

Sekreterare Överstelöjtnant Lars Mörrby, Högkvarteret 107 85 STOCKHOLM Tel: 08–788 75 00

Enkelnummer

Medlemsavgifter: Årsavgift Ständigt medlemskap

125 kr 1 000 kr

Medlemsavgifter betalas till Artilleriklubbens postgiro 5 47 31–5

32

Lösnummerpriser: 70 kr

vid köp av minst 10 ex 50 kr Dubbel-/Temanummer 90 kr vid köp av minst 10 ex 70 kr

©2004 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa.

ROLF & CO TRYCKERI AB, SKÖVDE 2004

Adress: c/o Övlt Bo Arvidsson Bjurtjärnsgatan 7 681 33 KRISTINEHAMN

MÖRKERKAPACITET FÖR RBS 70 MED 3:E GENERATIONS IR

U

nder 2004 sker kvalificering och första leveranser av ett nytt mörkersikte, BORC, till RBS 70 för Finland och Australien. BORC är baserad på samma svenska IR-detektor som IR-sikte BIRC till RBS 56 BILL och IR-kamera FTI till det nya eldledningsinstrumentet. BORC hängs på det befintliga dagsiktet och ger skytten en IR-bild i det ordinarie okularet, därmed möjliggörande att RBS 70 även kan användas nattetid med bibehållna prestanda. Den nya teknologin gör att BORC blir mindre och med endast halva vikten mot dess föregångare. För mer information, kontakta oss på nedanstående adress FLIR Systems AB är ett företag med rötter i Celsius/Saab och Agema med mångårig erfarenhet av IR-kameror för militära och civila tillämpningar. Vi är en del av FLIR Systems Inc. som är ett världsledande företag inom IR-området med verksamhet inom termografi, övervakning, helikoptermonterad spanings- utrustning och nu även militära IR-sikten.

FLIR Systems AB, Imaging Sweden Box 3 / Rinkebyvägen 19 SE-182 11 DANDERYD Tfn: +46 (0)8 753 25 00 Fax: +46 (0)8 731 05 30 e-mail: anders.gm.dahlberg@flir.se www.flir.com

Posttidning B Artilleri-Tidskrift, c/o Bo Arvidsson Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN