Artilleri & Luftvärn nr 2 2002

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-Tidskrift Nr 2 • 2002

Morgondagens artillerisystem heter APS 07

APS 07 är ett eldrörsartillerisystem med eldkraft som raketartilleri och som dessutom medger träff i en enskild byggnad med alla skott – på 60 kilometers skjutavstånd.

MRSI, Multiple Round Simultaneous Impact, är exceptionellt stort för APS 07. Mer än 10 skott från samma pjäs kan slå ner i målet samtidigt.

APS 07 har mycket högt skydd tack vare många samverkande egenskaper: - Gun-and-Run-förmåga - Stealth-utformning - Pansrat och minskyddat personalutrymme LCC, Life Cycle Cost, är avsevärt lägre än för motsvarande system på marknaden. Den låga kostnaden baserar sig främst på att APS 07 är installerad på ett civilt standardchassi.

SE-691 80 Karlskoga, Sweden Tel: +46 586 815 00 Telefax: +46 586 850 30 Internet: www.boforsdefence.se E-mail: info@boforsdefence.se

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte 2 • 2002

Årgång 131

Lave Malmgren Årsmöte vid Arméns taktiska kommando ........................................................... 2 Roland Jostrup Vägen till luftvärnets interoperabilitet ................................................................ 5 Claes Berg, Nichlas Berg, Peter Svensson Luftvärnsorganisation för internationella uppgifter .......................................... 11 Lave Malmgren Att inte gråta över spilld mjölk .......................................................................... 28

Omslagsbild: Hans Majestät Konungen har vid högtidliga ceremonier på Luftvärnsregementet 01-09-15 och vid Artilleriregementet 02-05-14 överlämnat regementenas fälttecken. Bilden från kungens tal vid ceremonin på regementsplanen i Kristinehamn i strålande solsken. Foto: Bosse Johansson.

Fler bilder sida 16-17.

Form och layout: Marie Thelander

ISSN 004 – 3788

1

Årsmöte

Lave Malmgren

Överstelöjtnant Lave Malmgren är tidskriftens redaktör.

Årsmöte vid Arméns taktiska kommando Parentation Följande medlemmar har avlidit sedan klubbens föregående möte.

Lars-Gunnar Ahlbom Stig Fagerström Tord Gustafsson Olof Hedbom

Både bokslut och budget Årsmötet hölls för första gången enligt de nya stadgarna, vilket innebar att bokslutet för 2001 godkändes och budgeten för 2003 antogs.

Som vanligt är tidskriftens ekonomi pressad. Styrelsen tvingades att lägga fram en budget med negativt förväntat resultat.

Man räknar med att detta bör vara temporärt och att en utökad prenumeration kan återföra budgeten i balans. Förlusten 2

är i samma storleksordning som vinsten från 2001 och därmed kunde årsmötet godkänna styrelsens förslag.

Ny styrelse Till ny ordförande efter överste Anders Carell valdes chefen för Luftvärnsregementet överste Jan-Erik Jakobsson.

Nya ledamöter i styrelsen blev • Överste Göran Mårtensson, C Artreg, • Överste Anders Carell, HKV, • Överste Kent Samuelsson, stf C Lvreg och • Kapten Henrik Andersson, ArtSS. Dessutom ingår den nytillträdde biträdande redaktören för Artilleri-Tidskrift, överstelöjtnant Lennart Gustafsson, i styrelsen. – Överste Ulf Persson har lämnat styrelsen.

Artilleri & Luftvärn Höstens verksamhet Styrelsen vill att klubben skall vidga sin verksamhet och arbetar för att genomföra möten där vi har våra medlemmar. Under hösten planeras dels ett möte i Boden, dels det traditionella höstmötet i Stockholm; tema: ”våra truppslag inför försvarsbeslut 2004”. Om mötet i Boden faller väl ut hoppas vi på lokala möten i Kristinehamn och Halmstad också.

John Lindnérs donationsfond återuppväckt Under flera år har inga belöningar delats ut ur major John Lindnérs donationsfond.

Sedan nu Artilleriklubbens styrelse har tagit över ansvaret för fonden och antagit nya stadgar i donators tradition kan utdelningen återupptas.

Vid styrelsens sammanträde 2002-04-26 beslutades om belöningar till Roland Jostrup för hans artikel ”Demonstratorer – en av flera vägar till kompetensutveckling av luftvärnet” (nr 3/2001 sida 15 ff) och till Dan Hagman för hans artikel ”Markmålsbekämpning – ett funktionsbegrepp” (AT nr 4/2001 sida 6 ff).

Dan Hagman var närvarande vid årsmötet och fick motta medaljen ur ordförandes hand. Roland Jostrup kommer att få ta emot medaljen vid ett senare tillfälle.

Före medaljutdelningen gav redaktören en resumé av fondens tillblivelse och hur den har skötts under årens lopp. Till detta återkommer jag i nästa nummer av tidskriften.

Anders Carell överlämnar medalj ur major John Lindnérs donatinsfond till Dan Hagman, då traditionen återupptogs vid årsmötet 2002.

Temanummer 2002 Årets temanummer kommer att presentera redaktörens katalogisering och systematisering av tidskriftens innehåll från dess tillblivelse 1872 till dags dato. Artiklarna är upplagda i en excelfil, vari sökning kan ske.

Filen kommer kontinuerligt att kompletteras med innehållet i nya nummer.

Tillsammans med presentationen av själva systemet kommer jag att ge några historiska tillbakablickar på tidskriften, dess innehåll och dess redaktörer under årens lopp.

Beställ årets temanummer nu!

131 år med Artilleri-Tidskrift.

Alla artiklar finns sökbara i ett dataregister.

Se sida 27!

3

www.jps-mainos.fi

Annons Patria Hägglunds AMOS gives higher rate of fire, greater mobility and better ballistic protection than any other mortar system.

AMOS® Advanced MOrtar System • Twin-barrel 120 mm concept • High rate of fire

• Ballistic & NBC protection • Low chassis loads • Large amount of ammo on board

• Direct fire capability

• Suitability for all standard 120 mm ammo

• Rapid deployment

• Full 360° traverse

Combining Forces Patria Hägglunds Oy is jointly owned by the Finnish Patria Industries Oyj and the Swedish Hägglunds Vehicle AB. Patria Hägglunds strengthens the capabilities of both Patria and Hägglunds to better meet customers´ requirements.

Patria Hägglunds Oy Naulakatu 3, FIN-33100 Tampere, FINLAND Tel. +358 3 3137 0040 • Fax. +358 3 3137 0041 www.patriahagglunds.fi • e-mail: patriahagglunds@patria.fi

4

Artilleri & Luftvärn

Roland Jostrup

Överstelöjtnant Roland Jostrup är chef för Luftvärnsutvecklingsenheten på Luftvärnsregementet.

Vägen till luftvärnets interoperabilitet Varför internationell satsning?

I den för Försvarsmakten allt större inriktningen mot internationell verksamhet försöker luftvärnsfunktionen hitta sina spår. I t ex Partnership Goals (samarbete med NATO inom ramen för Partnerskap för fred) finns i nr 1410 inriktning om ökad luftförsvarsförmåga för våra internationella bataljoner. Där svarar Sverige upp med anpassning av en pluton luftvärnskanonvagnar (lvkvplut), som skall vara insatsklar 2003 och vid behov kunna ingå i den internationella stridsfordon 90-bataljonen.

För att på sikt vid behov kunna möta andra typer av hot än de som lvkv klarar av erfordras luftvärn med längre räckvidd och andra förmågor. Möjlighet till förstärkning med aktiva och passiva sensorer, för luftövervakning och alarmering, skulle också

kunna vara ett framtida önskemål i en internationell hotbild. Att kunna erbjuda andra luftvärnsförband än lvkvpluton som förstärkningsförband vid internationella insatser, eller färdiga paket ur luftvärnsförband, är en målbild som luftvärnet för närvarande arbetar mot.

Men luftvärnets internationella behov formas egentligen i mindre omfattning av utveckling av luftvärnsförband för internationella insatser. I stället är det teritoriell integritet och det väpnade angreppet som bör ligga till grund. Att tillsammans med andra länders luftvärnsförband kunna verka inom samma luftrum, eget eller andra länders, torde vara en förmåga som kommer att erfordras inom relativt kort tidsrymd.

Bl a kräver förmågan att bekämpa mättnadsanfall med kryssningsrobotar erforderliga

5

Lv i internationella uppgifter upptäcktsavstånd och möjlighet att verka samordnat med luftvärnsförband med olika räckvidder. Här är ömsesidigt utbyte av sensorinformation ett sätt att öka möjligheten till framgång.

Samverkan vid aktioner av terroristkaraktär kan vara ett annat scenario, där förmåga att uppträda tillsammans med andra länders luftvärnsförband är önskvärd.

Dessutom krävs ökad internationell fokusering av andra skäl om vi skall leva upp till tanken med ett kompetensförsvar. Då utvecklingen av komplexa system numera av bl a kostnadsskäl samutvecklas länder emellan, erfordras en ökad fokusering mot omvärldens luftförsvarsfunktioner, dels för att kunna ställa relevanta krav på framtida luftvärnssystem och bl a förebygga utveckling av inkompatibla lösningar, dels – kanske det viktigaste – för att kunna utveckla professionella officerare till luftförsvarsfunktioner inom och utanför landet.

Tactical Fighter Weaponry För att kunna tillfredsställa ovan beskrivna behov har Luftvärnsregementet sökt efter en internationell övning med flera nationers luftvärn och flygvapen inblandade.

Dessutom borde övningen av kostnadsskäl vara närbelägen och av rationalitetsskäl vara årligen återkommande. Efter att under 2001 ha deltagit med observatörer föll önskemålet på övningen Tactical Fighter Weaponry (TFW) i Danmark.

återkommande dansk flygvapenövning, till vilken andra nationer inbjuds för att öva enligt ett internationellt koncept. Övningsledare är Chefen för Danska Flygvapnet och övningen har hittills varit öppen enbart för NATO-anslutna förband. Övningen är idag en Joint Combined Air Power Exercise. Förutom Danmark och Norge deltager även Tyskland, Storbritannien, Italien och USA. Huvudmålet är att öva operatörer såväl i flygvapen- som luftvärnförband och både kommunikations- och radarstörning erbjuds deltagande förband. Övningens scenario bygger på erfarenheter från senare års konflikter på Balkan. De fiktiva länderna SKAGIA och JUTLANDIA (norra respektive södra Jylland) strider om det mellanliggande området LYKONIA. Den internationella styrkan som stöder LYKONIA är baserad i JUTLANDIA. Styrkorna från JUTLANDIA skall försöka framtvinga en fred genom aktioner mot SKAGIA, som därefter kommer att besvara angreppen.

Grundläggande formalia med inbjudan till TFW 2002 har mottagits från The Royal Danish Air Force via TACTICAL AIR COMMAND DENMARK och svensk regering har beviljat Luftvärnsregementet och I 19/Luftvärnsbataljon att deltaga. Övningen genomförs 19-30 augusti med tilltransporter och förberedelser veckan före.

Cluster Viking Övningen startade på 1950-talet som Oxböl-övningen. Från1969 heter den ”Tactical Fighter Weaponry” och är en årligen 6

Den svenska kontingenten avser att samgruppera med den norska under övningen för att härigenom få stöd och tillgång till

Artilleri & Luftvärn

Svenskt luftvärns deltagande i TFW 2002.

de norska officerarnas erfarenheter. Avsikten är också att genomföra de dagliga utvärderingarna tillsammans med norrmännen i en första del och därefter nationsvis i en andra del.

banden i cluster Viking grupperar nordväst Ålborg i NV JYLLAND och ledning utövas från norska GBADOC3. Ytterligare cluster grupperar i norra och i västra Jylland.

De svenska luftvärnsenheterna skall ingå i ett cluster (ungefär luftvärnsunderrättelseområde) benämnt Viking tillsammans med norska NASAMS1- och NALLADS2förband samt danska Hawkförband. För-

Luftvärnets deltagande

1

Norwegian Advanced Surface-to-Air Missile System. Konceptet bygger på AMRAAM-robotar.

I syfte att på en rimlig nybörjarnivå och med få deltagande enheter skapa så många beröringspunkter som möjligt mot andra nationers luftvärnsförband, består materielen av två spaningsradar PS 90, två eldenheter RBS 90 och två ledningshytter.

2

Norwegian Advanced Low Level Air Defence System. Konceptet bygger på bandvagnsburen rb 70.

3

Ground Based Air Defence Operations Centre.

7

Lv i internationella uppgifter Ericssons senaste 3 D-spaningsradarprototyp, UndE 23, skall också delta.

Denna är avsedd för Luftvärnsbataljon Robot 97 i Sverige och föremål för internationell lansering.

Luftvärnsregementet har för avsikt att personellt delta med cirka 25 yrkesofficerare åt gången. Då övningen inklusive tilltransport-, förberedelse- och grupperingstid omfattar två och en halv vecka, byts delar av personalen ut i halvtid. Syftet med bytet är främst att erhålla utrymme till så många som möjligt att skaffa en internationell luftvärnsgrund detta första år.

Vår målsättning Målsättningen för den svenska kontingenten är att före och under övningen påbörja kompetensuppbyggnad på stor bredd för svenska luftvärnsofficerare avseende • förmåga att genomföra planering för svenska luftvärnsförbands deltagande i internationella övningar och • förmåga att leda svenska luftvärnsförband vid samverkan med andra nationers luftvärn.

Svenska luftvärnsofficerare skall efter övningen ha fått god förståelse för och kunskap avseende • vilka förmågor som erfordras för att planera och genomföra strid med luftvärnsförband inom NATO operationsområde, • vanliga förekommande luftvärnssystem inom NATO, • NATO kommandostruktur samt • NATO ledningsprocedurer.

8

Dessutom skall, för luftvärnsfunktionens fortsatta utveckling, behov av interoperabilitet identifieras avseende • materielutveckling vid samverkan med andra nationers luftvärnsförband, • logistik och • mottagande av stöd från värdnation.

Förberedelser inför övningen För att bl a få stöd med planering, utbildning i ledningsmetoder och kunskap om hur logistiken bör hanteras, kontaktades norska luftvärnsofficerare, inledningsvis inom ramen för det norsk-svenska materielsamarbetet. Dessa har välvilligt ställt upp som ”handledare” vid den i Danmark i mars genomförda Main Planning Conference och vid rekognonsering för övningen i maj.

Dessutom har utbildning av den svenska kontingenten genomförts av norska luftvärnsofficerare några dagar vid Luftvärnsregementet. Ytterligare utbildning, bl a efter översättning av erforderlig NATO-tabulatur för talsamband och samverkan, är inplanerad vid Luftvärnsregementet.

Utmaningar Luftvärnsfunktionen ställs inför många intressanta utmaningar för att fullt ut kunna delta i samövningar med andra nationer. Förhoppningsvis kommer den ökade internationella verksamheten att ytterligare bidra till att göra luftvärnet till ett spännande och intressant arbetsfält.

Det är ju inte bara de utbildningsmässiga utmaningarna som skall antas, utan även de tekniska.

Artilleri & Luftvärn För att inte enbart genomföra samverkan via talsamband, utan även kunna ta emot måldata från samgrupperade NASAMSenheter, pågår vid Luftvärnsregementet utveckling av UNIS4 programvara. Om Luftvärnsregementet tekniskt når ända dit redan vid denna första internationella övning får vi inte svar på förrän då övningen gnomförs i augusti.

4

En vid Luftvärnsregementet egenutvecklad funktionsmodell för underrättelseinhämtningssystem - UNIS. UNIS utgörs av ett nätverksbaserat system för att integrera ett stort antal sensorer från luftvärnet, flygvapnet, amfibieförbanden och artilleriet. Systemet kan dessutom automatiskt ta emot och grafiskt presentera rapporter och meddelanden som sänts via PC-DART. Systemet medger även att varje eldenhenhet får del av all luftlägesinformation.

Redaktörens kommentar tillkommen under korrekturarbetet: Det visar sig nu – i pressläggningsskedet – att vi inte får svaret i augusti heller. en av de viktigaste nationerna, som skulle ha deltagit, meddelade i slutet av maj, att man ”på grund av pågående (och förväntade? min kommentar) skarpa åtaganden” inte kunde ta ut mer flygtid av piloterna. Nästa tunga nation meddelade då att man också drog sig ur. Den danska försvarsledningen fattade då beslutet att ställa in övningen.

Beklagligt för det svenska luftvärnet – och förvisso ett hårdhänt sätt att bli varse den internationella samordningens villkor. Men ändå – den del av målsättnngen, som avser kompetensuppbyggnad före övningen har ju kunnat uppnås.

Ät Din lunch på Militärsällskapet.

Du som är medlem i Officersförbundet och tjänstgör i Stockholm, ta för vana att då och då äta lunch på Militärsällskapet (servering kl 11 30 – 13 30). Är Du reservare kan Du mot avgift bli medlem och inta Din lunch. Medlemmar har dessutom möjlighet att disponera lokalerna för högtidsdagar eller andra sammankomster på kvällstid. Njut av den vällagade och rikliga maten och koppla av i den trivsamma atmosfären. Ta gärna med gäster. Ett konferensrum är iordningställt för sammanträden.

Adress: Kommendörsgatan 9 1 trappa Tel 08-662 62 53 eller 08-662 62 54

9

10

Artilleri & Luftvärn

Claes Berg Nichlas Berg Peter Svensson Författarna är löjtnanter och elever vid Luftvärnets Taktiska Program (TaP Lv) vid LvSS i Halmstad.

Claes Berg

Nichlas Berg

Luftvärnsorganisation för internationella uppgifter Kurschefens förord Denna artikel är en förkortad version av de specialarbeten som genomförs vid TaP Lv. Syftet med årets specialarbete är dels att träna på att hantera en frågeställning under lång tid (månader), dels att studera för luftvärnet aktuella frågeställningar.

Olof Johansson/Överstelöjtnant, C TaP Lv

Peter Svensson Avhandlingen visar att det endast går att skicka mindre luftvärnsenheter av storlek upp till kompani (-). Detta påverkar i sin tur vilka uppgifter luftvärnsförbandet kan få. Avhandlingen visar att det troligen endast finns en elduppgift som luftvärnsförbandet kan få då det tjänstgör utomlands, nämligen att försvåra.

Studieuppgift

Syftet med denna avhandling är att vara ett diskussionsunderlag avseende ett svenskt luftvärnsförband i internationella insatser.

De områden som avhandlingen belyser är en tänkbar organisation av förbandet, tänkbara uppgifter samt hur förbandet leds.

• Diskutera hur ett luftvärnsförband för internationella insatser kan vara organiserat.

• Diskutera vilka uppgifter ett luftvärnsförband i internationella insatser kan få.

• Diskutera hur ett luftvärnsförband i internationell insats kan ledas.

Då inga svenska luftvärnsförband tidigare tjänstgjort utomlands är mycket av texten våra egna åsikter baserade på egen kompetens och erfarenheter.

Föreslå hur ett svenskt luftvärnsförband för internationella insatser kan vara organiserat, vilka uppgifter det kan få och hur förbandet kan ledas.

Sammanfattning

11

Lv i internationella uppgifter

Grundvärden Vad vi menar med internationell tjänst?

De senaste åren har utvecklingen i Europa gjort att vi har fått en helt ny säkerhetsbild i vårt närområde. Framförallt har demokratiseringen i Östeuropa och det förhållandet att EU har växt sig starkare bidragit till denna säkerhetsbild. Länderna inom EU är ömsesidigt beroende av varandra medan staterna i Östeuropa har mycket att förlora på kriser i närområdet. De senare har i dagsläget inte förmågan att militärt hota/invadera en annan stat.

Detta innebär att hotet för ett väpnat angrepp på länderna inom EU är litet.

Politikerna i vårt land har nu valt att för att bibehålla stabiliteten i vårt närområde skall vi förebygga att kriser uppstår. Om de likväl uppstår skall vi hjälpa till att lösa dem även militärt om så behövs.

De Västeuropeiska försvarsmakterna har dimensionerats för väpnad strid1. På senare år har även deltagandet i multinationella och internationella insatser i NATO och/ eller FN fått en alltmer framträdande roll.

Allt större vikt läggs på att kunna ingripa i kriser inom eller i anslutning till Europa.

Om allt går enligt planerna skall EU ha en stående styrka på 60.000 soldater (15 brigader) år 20032. Sedan tillkommer flyg(350-400 flygplan) och marinstridskrafter 1

Försvarsmaktsidé och målbild, Rapport 5

2

Försvarsmaktens hemsida

12

(100 örlogsfartyg). Som medlem av EU skall även Sverige ingå med delar i denna styrka. Detta gör att i framtiden kommer det att bli än vanligare än vad det är idag med internationell tjänstgöring, förmodligen mycket samövningar och stabsövningar men även insatser i krisområden där EU beslutar, troligtvis sanktionerat av FN. I dessa krisområden kan uppgiften vara allt ifrån fredsbevarande och humanitära insatser till rena stridsuppgifter. Förbanden som skickas iväg kommer att vara sammansatta med lämpliga enheter från olika nationer för att kunna lösa en specifik uppgift på bästa möjliga sätt.

Med internationell tjänst avses att svensk militär personal skickas utomlands till ett krisområde för ett visst mandat, troligen inom ramen för en multinationell styrka.

Vilka yttre faktorer kan påverka oss i missionsområdet?

Terrängen: I Sverige har vi en skiftande terräng med allt från slättlandskap i söder till fjäll- och snölandskap i norr. Det är stor skillnad på hur vi strider i respektive område, vilket ställer krav på hur vi utbildar våra förband.

Klimatet: I Halmstad hinner vi inte med att genomföra en gedigen vinterutbildning med både personliga färdigheter och senare duglighet med förbandet i snölandskap. Det är visserligen kallt även här, men det finns ingen likhet med två meters snö och tjugo minusgrader som det är i norra delen av Sverige. Förutom tiden har också ekonomin påverkat valet av övningsserie, då vi inte har råd att genomföra övning av typen Älvdalen, som Lv 6 gjorde ”förr i tiden”.

Artilleri & Luftvärn När en svensk styrka skickas utomlands kommer alla ingående förband att bli påverkade av klimatet. Luftvärnsförbandet kommer förmodligen att uppleva samma problem, i varje fall när det gäller personalen. Förutsättningen för materielen måste vara att när vi löser vår uppgift skall vi kunna vara i fordonen. Ingen befattningshavare skall behöva uppehålla sig utanför. Det bör i våra splitterskyddade fordon finnas klimatanläggning, annars blir det bara just ett splitterskydd.

Om inte dessa förutsättningar gäller, ser vi klara nackdelar med tanke på klimatet.

Luftvärnsförbandet kommer inte att klara sig i sträng kyla eller hög värme, då främst med tanke på personalen.

om uppdraget är fredsbevarande eller framtvingande. Frågan är vad som är bäst för luftvärnsförbandet, om det är krig i landet där vi befinner oss. Förbandet bör kanske ha befogenheter att besluta om eld för att kunna verka i avskräckande syfte eller kunna hävda ett territorium.

Under hur lång tid skall vi kunna lösa uppgifterna utomlands?

Detta beror på hur stort förband vi skickar. Vi har inte ett speciellt stort urval av personal på officerssidan. Vi kommer nog att vara i behov av att reservofficerare kan åka med som truppförande chefer.

Slutsatser Förbandet vi skickar bör ha klimatanläggning i fordonen för att kunna verka i sträng kyla. Uppgiften bör kunna lösas med all personal i fordonen, både med tanke på kylan och det eventuella minhotet.

Fred eller krig: Till största delen har svenska förband som åkt på uppdrag utomlands gjort det för att skilja stridande parter i fredsbevarande syfte. Framtidens uppdrag behöver (som nämnts) inte bara innefatta denna typ av uppdrag, utan t ex även internationella övningar. Det är förmodligen ändå vid det förstnämnda som vi kan komma att påverkas mest vid den internationella tjänsten.

Det är stor skillnad på uppdraget om det är fred eller krig i det land man kommer till. Mandaten som styrkorna kan tänkas få i framtiden bör likna de som finns i FN i nuläget – fredsbevarande eller fredsframtvingande.

Det som påverkar luftvärnstjänsten är tillåtelsen att öppna eld. Eldtillståndet kommer förmodligen att fås från högre chef oavsett

Luftvärnet har inte tillräckligt med personal för att kunna upprätthålla en mission typ KOSOVO, vilket innebär att uppdrag under kortare perioder är att föredra.

Organisation Inledning Sverige har genom åren haft närmare 100 000 män och kvinnor i internationell tjänst.3 Detta gör att vi idag har en ganska bred erfarenhet inom försvarsmakten och vet vad som krävs av ett förband i en interna3

T.o.m. 2001-08-01

13

Lv i internationella uppgifter tionell miljö. Däremot har Sverige aldrig tidigare satt upp ett luftvärnsförband för internationella insatser och när det nu blir aktuellt år 2002 så saknar vi den viktiga erfarenheten att organisera ett sådant förband. I det här kapitlet skall vi försöka identifiera ett antal förmågor som ett luftvärnsförband i internationella insatser (II) bör inneha och utifrån dessa skissa ett förslag till en tänkbar organisation.

Luftvärnsförbandets förmågor Redan i definitionen av ordet luftvärnsförband4 kan vi identifiera två huvudförmågor: 1. Upptäcka flygande farkoster (Luftbevakning) 2. Bekämpa flygande farkoster För att dessa två förmågor skall kunna utnyttjas på bästa sätt krävs också ledning och samordning. Den tredje förmågan är således: 3. Ledning Inom ramen för en multinationell styrka kommer beslut om vapeninsatser att ligga på en hög nivå, vilket ökar kravet på att förse högre chef med bra beslutsunderlag.

För att kunna ge detta kan vi identifiera ytterligare två förmågor: 4. Dokumentation 5. Överföring av information För att luftvärnsförbandet skall kunna verka under en längre tid krävs en sjätte förmåga: 6. Uthållighet 4

Se sida 11 under rubriken Studieppgift.

14

Förbandet skall ha en insatsberedskap på 60 dagar, vilket kräver en enkel och genomtänkt transportplan innefattande att materielen är förberedd.

7. Enkel transport Att hålla personal i internationell tjänst kostar mycket pengar och man strävar i Högkvarteret att hålla ner personalramarna så mycket som möjligt. Detta konstituerar ett åttonde villkor: 8. Liten personalstyrka

Förmågornas innebörd för organisationen Vi har nu identifierat åtta förmågor som luftvärnsförbandet bör inneha. För att ha någon nytta av dessa måste vi analysera om de har någon inverkan på förbandets organisation.

Luftbevakning: För att effektivt kunna genomföra luftbevakning krävs någon form av sensorer. Dessa kan vara t.ex. radarstationer, siktesutrustningar eller observatörer. Under rubriken luftbevakning kommer vi i fortsättningen att tala om radarstationer eller underrättelseenheter (UndE).

Antalet radarstationer styrs delvis av storleken på det område man skall övervaka och delvis av hur många vapenplattformar som skall ingå i förbandet.

De bör vara minst två för att kunna genomföra radarsamverkan och för att kunna täcka in ett område på ett bra sätt med tanke på terrängen. Besättningen för en UndE bör vara tre man för att kunna sköta enheten.

Artilleri & Luftvärn Bekämpa flygande farkoster: Denna förmåga kräver någon form av vapenplattform som klarar av att bekämpa de luftfarkoster som definierats i hotbilden för den aktuella insatsen. Det ställer troligtvis också krav på ett bra underrättelseunderlag och en noggrann identifiering vid bekämpning.

mer att vara inom ramen för en multinationell enhet så kan det krävas en samverkansofficer för att sköta kontakter med sidoförband. Man kan också tänka sig att en kvartermästare ingår i ledningsgruppen för att samordna allt underhåll inom förbandet.

Plattformen skall också vara splitterskyddad, mest för att kunna överleva i en internationell miljö och för att kunna motivera personalen att bemanna vapenplattformen. Dock krävs inte splitterskyddet för att öva inför internationella insatser som t.ex. PFF5-övningar.

Dokumentation: Allt som rör sig i luftrummet måste kunna dokumenteras och senare rapporteras för att kunna utgöra beslutsunderlag för högre chef. Detta kan göras på flera sätt, t.ex.

• med videokamera över ett radar-ppi som spelar in radarbilden, • genom ett informationssystem som kan sammanlänka information från flera radarstationer (jämför UNIS6) eller • genom att koppla en videokamera till en siktesutrustning på en vapenplattform för att kunna se målet i verkligheten.

Vi antar att det i varje eldenhet ingår en vapenplattform och kommer hädanefter endast att tala om eldenheter (EldE).

Antalet eldenheter som skall ingå i förbandet bör vara minst tre för att kunna skydda ett objekt eller ett område.

Hur stor besättningen skall vara beror på vad vapenplattformen kräver men den bör inte vara större än 3-4 man för att hålla nere personalstyrkan men ändå kunna betjäna vapenplattformen.

I ett framtida vapensystem bör en sådan förmåga att spela in stridsförlopp och det som ses i siktet ingå.

Bäst beslutsunderlag fås med ett informationssystem där man om inte i realtid så i alla fall i nära realtid kan se vad som följs i radarstationerna. Detta skulle kunna ske i en stridsledningsenhet där insatsen leds och dokumenteras.

Ledning: Ledning av luftvärnsförbandet kommer att behandlas särskilt i avsnittet Ledning sida 23.

För att kunna leda förbandet behövs en liten ledningsgrupp med en chef och en ställföreträdare. Eftersom det troligtvis kom5

Partnerskap för fred.

Överföra information: Information från och inom luftvärnsförbandet kan vara tal, bild och data och beroende på vad som Forts sida 18 6

UNderrättelseInformationsSystem

15

Fälttecken

Halmstad 01-09-15: HM Konungen överlämnar Luftvärnsregementets standar till regementschefen överste Jan-Erik Jakobsson.

Stadarföraren major Urban Schöön står beredd att ta emot standaret.

16

Standarmarsch för sista gången med de numera historiska standar, som har tillhört nu nedlagda luftvärnsförband.

Läs mer om Luftvärnsregementets standar på hemsidan www.lv6.mil.se ”Det nya standaret”

Artilleri & Luftvärn

Kristinehamn 02-0514. Konungen Carl XVI Gustav överlämnar, i sin egenskap av försvarsmaktens främste företrädare, det nya standaret till regementschefen överste Göran Mårtensson.

Därefter överlämnades även fanan till Norrbottens artilleribataljon. Regementets nya standar – på blå botten – ersätter de tidigare standaren för Svea, Smålands, Gotlands och Bergslagens artilleriregementen och kommer i fortsättningen att föras tillsammans med

Wendes artilleriregementes vita hedersstandar.

Historiskt bevandrade personer menar att även det nya fälttecknet borde ha varit ett hedersstandar på vid botten.

Läs mer om det nya fälttecknet på Artilleriregementets hemsida www.artreg.mil.se

17

Lv i internationella uppgifter Forts från sida 15 överförs kräver detta olika system. För att överföra tal och måldata räcker det med en vanlig radio 180, men om vi även vill överföra andra data och bilder kräver detta betydligt mer avancerade system som t ex ett telesystem och ett informationssystem. Ju bättre system för att överföra information, desto bättre underrättelseunderlag kan vi få till luftvärnsförbandet och desto bättre underlag kan vi presentera för högre chef.

Man kan alltså skicka ut förbandet med bara Ra 180 men sambandssystemet kommer då att innebära stora begränsningar.

För att bättre kunna utnyttja förbandet bör det ingå en TS/IS-enhet.

Troligtvis kommer det inom ramen för missionen att finnas underrättelseunderlag att tillgå från t ex flygande radar. Sådant underlag vill vi på något sätt kunna få in till luftvärnsförbandet.

Uthållighet: Om förbandet skall kunna verka dygnet runt under en längre tid måste man kunna återhämta personal och genomföra avlösningar på de enheter man har utgrupperat. Det innebär att varje UndE och EldE måste ha minst en avlösning. Det innebär också att antalet UndE och EldE måste vara fler än minsta antalet som skall vara grupperade för att kunna återhämta och underhålla materiel.

Förbandet måste kunna försörjas med livsmedel och drivmedel. Troligen kan luftvärnsförbandet få hjälp med detta av annat förband i området, varför det inte behöver någon egen resurs för detta.

18

Materiel måste kunna repareras och underhållas. Det kräver tekniskt stöd och reparationsresurser främst för UndE och EldE men även för sambandsmedel och fordon. Någon form av logistikenhet behövs också för att sköta bakre underhåll och kontakten mot Sverige.

Enkel transport: Enkel transport kan möjliggöras genom att endast ta med sig den materiel som verkligen behövs och packa den i enhetslaster, t ex container. T ex kan en C-130 lasta två 20 fots containrar.

UndE och EldE bör bestå av 1 fordon för att underlätta transport och dessutom ha sådana mått att de kan transporteras med flyg, eftersom det är detta transportmedel som ställer högst krav på lasten.

Liten personalstyrka: Kräver att endast för uppgiften nödvändig personal ingår i förbandet. Detta underlättas om man redan i planeringsstadiet bygger upp organisationen med en grundstomme och ett antal tilläggsdelar som ”kläs på” grundstommen efter behov.

Det kommer antagligen att krävas ett stort antal officerare, eftersom eldöppnande med förbandet torde komma att styras av ett komplicerat regelverk.

Detta ställer sådana krav på dem, som bemannar UndE och EldE, att det är nödvändigt med en yrkesofficer som chef för EldE och UndE (jfr IKFN7).

7

Handbok IKFN moment 133. SamO luft 1993 kap 7 stycke 7

Artilleri & Luftvärn I övrigt bör besättningarna på EldE och UndE vara så personalsvaga som möjligt men de måste naturligtvis klara av att lösa sin uppgift.

För tekniskt stöd och reparation krävs ett antal tekniska officerare med kompetens på respektive system.

En tänkbar organisation För att ha något att utgå ifrån har vi valt ett Briglvkompani 90/70 i organisation 2004.

Storleken kompani valde vi för att det är den minsta enheten inom luftvärnet som kan lösa en självständig uppgift. Briglvkompani 90/70 valde vi för att det är den kompanityp som vi har flest av. Den utgör en sorts stomme inom luftvärnet. Organisation 2004 valde vi för att det är den organisation som

vi nu strävar mot och – som vi ser det – den organisationsmodell som i tiden ligger närmast en eventuell insats. Den här typorganisationen skall vi pröva mot de förmågor vi har identifierat och justera till en tänkbar organisation för ett luftvärnsförband i internationella insatser.

Förbandet bör ha en liten ledningsgrupp med chef, ställföreträdare, en samverkansofficer och en kvartermästare. En stridsledningsenhet bör finnas som en möjlig tilläggsdel i förbandet. Denna bör bemannas av två stridsledare i två avlösningar.

I organisation 2004 finns en inbyggd förmåga till dokumentation i och med två LvUndC och det bör ingå minst en LvUndC i den ovan nämnda stridsledningsenheten.

Brigadluftvärnskompani 90/70 (2004) 19

Lv i internationella uppgifter Jämförelse För att genomföra luftbevakning har Briglvkomp 90/70 5 UndE att disponera.

Vi har tidigare konstaterat att vi behöver minst två och för att kunna ha uthållighet minst tre. För att då kunna ha uthållighet med förbandet och samtidigt endast ta med det nödvändigaste så bör antalet UndE vara tre.

Tidigare kom vi fram till att antalet eldenheter bör vara minst tre för att kunna lösa en luftstridsuppgift. Skall vi kunna ha tre eldenheter ute över tiden, bör de vara fyra för att kunna återhämta och underhålla personal och materiel.

Standardförfarande bör vara att överföra information via Ra 180 och det kräver inga organisatoriska förändringar. Det bör finnas en TS/IS-enhet som tilläggsdel i förbandet för att öka förbandets användbarhet.

Tekniskt stöd och reparation finns i Stabsoch trossplutonen i organisation 2004. Det är två reparationsgrupper varav en för lvmateriel och en för fordon.

Organisation 2004 har inte några enheter som är speciellt förberedda för flygtransport.

Däremot är lvrepgruppen med materiel inrymd i en repcontainer vilket innebär att den utan ändringar skulle kunna ingå i ett internationellt förband och fordonsrepgruppen skulle kunna inrymmas på motsvarande sätt. I övrigt har vi tidigare i arbetet redovisat att EldE och UndE bör bestå av ett fordon och all annan materiel packad i containrar.

20

Briglvkomp 90/70 framstår som väldigt personalstarkt jämfört med det vi kommit fram till tidigare. För att minska personalstyrkan föreslår vi följande: • En lednings grupp på fyra officerare.

• Eldenheter med 6-8 mans besättning.

• Undenheter med 6 mans besättning.

• Lvrepgrupp med 4 tekniska officerare.

• Fordonsrepgrupp med 1 officer och 2 mekaniker.

• Logistikenhet med 2 officerare och 1 assistent.

• TS-enhet med 1 sambandsofficer och 4 soldater.

• Stridsledningsenhet med 4 officerare.

Summan av ovanstående blir då som mest 23 officerare och 50 soldater.

Slutsatser Utifrån de jämförelser vi gjort ovan lämnar vi här ett förslag på hur ett luftvärnsförband för internationella insatser kan tänkas se ut.

Förbandet i sitt grundutförande har vad som krävs för att lösa enklare uppgifter men för att lösa mer komplicerade och krävande uppgifter föreslår vi två tilläggsenheter. Den ena med TS/IS-materiel och personal. Den andra är en stridsledningsenhet med LvUndC och stridsledningspersonal. Dessa två enheter gör att förbandet kan ledas effektivare och information kan föras till och från förbandet betydligt snabbare.

Artilleri & Luftvärn Vi har strukit stora delar av det Briglvkompani 90/70 som vi utgick från, men vi har gått enbart efter de förmågor vi har identifierat och försökt hålla personalstyrkan så liten som möjligt. Det förband vi nu föreslår torde vara autonomt

när det gäller strid mot luftmål men har stora begränsningar i övrigt. Detta innebär att förbandet kommer att behöva hjälp med sjukvård, sjukvårdstransport, livs- och drivmedel och bevakning av grupperingsplatser.

Ledningsgrupp (4) Chef Stf Samverkansofficer Kvartermästare

Lvgrupp (6–8) Chef Stf 4–6 Soldater

Lv/sb rep (4) Chef Stf 2 tekniker

Undgrupp (6) Chef Stf 4 Soldater

Rep Fordon (3) Chef 2 mekaniker

Logistikenhet (3) Chef Stf Assistent

Tilläggsenheter TS-enhet (5) TS-Driftledare 2 Gruppchefer 2 Soldater

Stridsledning (4) 2 Stridsledare 2 Stribef

TS-enhet (5) TS-Driftledare 2 Gruppchefer 2 Soldater

Stridsledning (4) 2 Stridsledare 2 Stribef

21

Lv i internationella uppgifter

Uppgifter till svenska luftvärnsförband i internationell tjänst

på de stridsuppgifter som svenska markstridsförband har och se om de är överförbara till elduppgifter för luftvärnet.

Inledning

Vilka krav kommer att ställas på det svenska luftvärnsförbandet?

I detta avsnitt avhandlas vilka uppgifter svenska luftvärnsförband kan tänkas få vid internationell tjänstgöring inom en multinationell styrka i ett missionsområde: Både elduppgifter (specifika luftvärnsuppgifter) och övriga uppgifter som kan ställas till förbandet.

Som utgångsvärde har vi valt att se på detta som om luftvärnsförbandet är ingående i en multinationell styrka inom ramen för EU, NATO eller FN. Därför kommer vi även att se på vilka luftvärnsuppgifter som finns inom NATO (eftersom flertalet länder i EU även är medlemmar av NATO) och om dessa är överförbara på svenska luftvärnsförband. Vi kommer också att se

Som vi avhandlat tidigare (under Grundvärden) kan förbandet komma att skickas till ett område där den övergripande uppgiften kan vara allt ifrån humanitära insatser till att skilja stridande parter med militära medel. Den övergripande uppgiften kan komma att ändras under tiden i missionsområdet. T ex kan uppgiften inledningsvis vara att skilja två parter åt med militära medel för att därefter övergå till att understödja humanitära insatser och vise versa.

Detta gör att vi måste utbilda och sätta upp förbandet enligt värsta tänkbara scenario.

Kan vi lösa uppgiften då, kan vi även göra det när det är lugnare i området.

För att kunna gå vidare i resonemanget skall vi klarlägga vad vi menar med värsta tänkbara scenario för ett svenskt luftvärnsförband i internationell tjänst: Luftvärnsförbandet understödjer egna mekaniserade förbands anfall och tagande av terräng där det finns fientliga förband.

För att kunna lösa denna uppgift krävs att luftvårnsförbandet kan följa det mekaniserade förbandets rörelse och skydda det från fientliga luftfarkoster av olika slag.

22

Artilleri & Luftvärn Hotet inom detta scenario är relativt stort med tanke på att det kan finnas fientliga enheter i området som vi passerar. Dessa enheter kan utsätta förbandet för direktriktad eld och möjligtvis även indirekt eld.

Detta gör att förbandet måste ha någon form av splitterskydd för att kunna lösa uppgiften med så liten risk som möjligt för skador på personal och materiel.

Elduppgifter Eftersom luftvärnsförbandet sannolikt kommer att ingå i en multinationell styrka ställde vi oss frågan: Kan vi skicka svenska luftvärnsförband i internationell tjänst med de elduppgifter vi har idag eller måste vi anpassa oss till NATO standard – syftande till att undvika missförstånd när vi befinner oss i ett missionsområde?

3 Antirobot försvar (tactical missile defence).

Uppgiften ges idag till luftvärnssystemet Patriot som är det enda operativa luftvärnssystem som kan utnyttja satellitinformation för bekämpning.

Elduppgifter till lvförband i Sverige9 • Nedkämpa: Bryta fiendens flygverksamhet på en angiven plats eller inom ett angivet område.

• Försvåra: Försvåra fiendens möjligheter att genomföra en viss angiven verksamhet.

• Eld mot…: Eld avges i angiven riktning mot viss måltyp. Uppgiften ges till eldenhet.

Slutsatser: Ur uppgiftssynvinkel är svenska luftvärnets elduppgifter godtagbara för att kunna delta i en multinationell insats i ett krisområde utomlands. Som vi nämnt kommer förbandet sannolikt ej att bestå av mer än en stridsgrupp vilket gör att elduppgiften nedkämpa sällan kommer att användas. Då kvarstår endast en elduppgift och därför bör minst en elduppgift tillföras för att kunna anpassa ambitionsnivån.

Vi har valt att se på vilka eld- resp stridsuppgifter NATO och svenska luftvärnsförband resp markstridskrafter har. Vi jämför dessa och ser om de svenska elduppgifterna håller måttet eller om vi bör ändra dem.

NATO uppgifter till luftvärnsförband8 1 Luftförsvar av område (area defence).

Områdets storlek varierar mellan 50x50, 60x60 eller 80x80 km beroende på typ av luftvärnssystem, prestanda och mängden eldenheter.

2 Luftförsvar av objekt (asset defence) Skyddsobjektet kan vara allt från en brigad till en flygbas.

Ledning Förbandets ledningsenhet kräver luftvärnskompetens. Organisation och utrustning anpassas till vad chefen skall göra: utöva ledarskap, leda förbandet eller både och.

8

Kn Segerbo utredning från 2000, elduppgifter till luftvärnsförband sid 20

9

Ledning luftvärn 05 300:3852 Bilaga 2 sid 1

23

Lv i internationella uppgifter Här tar vi upp vilka ledningsverktyg som finns för att stödja chefen i arbetet. Därefter följer en diskussion kring olika scenario och vilka verktyg som kan behövas med tanke på olika krav i scenarierna. Det är inte säkert att chefen behöver alla verktygen vid alla typer av uppdrag.

Verktygen Oavsett styrkan bör det finnas en kompanistab10. Den kan stödja chefen vid beslut och göra tjänst dygnet runt. Storleken är beroende av förbandets storlek, uppgiftens komplexitet och tiden (dygnet runt och hur länge?). Uppgiften kan bli mer komplex om förbandet till exempel får i uppgift att samordna eller till och med leda andra internationella luftvärnsförband.

Det bör också finnas en luftvärnsrepresentant i högre förband (överordnad chef ) för att se till att kontakten med högre chef går smidigare, kanske främst med tanke på att (svenskt) luftvärn inte verkat i internationella uppdrag förut. Det kan vara svårt att utnyttja förbandet rätt om luftvärnsrepresentationen saknas i högre stab (jfr vår organisation där luftvärnet har representant i luftstrilaget i brigadstaben.)

Ett telesystem krävs för sambandet. Om vi befinner oss i ett område med svenska förband, kan vi räkna med ett utbyggt telesystem som vi kan utnyttja. Då behövs en anslutningspunkt för att ha handlingsfrihet att lösa rörliga uppgifter.

försöka utnyttja ett eventuellt internationellt telesystem, vilket kräver anpassning av vår utrustning.

Möjligen kan Underrättelseenhet 23:s inbyggda anslutningspunkt användas i stället för en ”lös” anslutningspunkt. Det beror på hur utbyggt systemet är och hur luftvärnet skall utnyttjas.

Genom ett informationssystem skall vi kunna göra motsvarande saker som idag: Utifrån ett gemensamt läge följs striden upp. Order från högre chef tas emot och omsätts till eget uppdrag. Detta skickas till förbandets underenheter som löser uppgifterna och rapporterar via informationssystemet. En av fördelarna med systemet är att det lagrar all viktig information som sänds mellan enheterna för en senare analys av allt som hänt.

En LuftVärnsUNDerrättelseCentral (LvUndC), som är under utveckling. I dagsläget är lägesinformationen i luften och på marken två skilda system. Utvecklingen går mot ett gemensamt informationssystem, men här måste vi beskriva vad ”luftdelen” skall kunna, nämligen ta in radarinformation från alla radarstationer, även utländska (se Bengt Svenssons rapport11).

LvUndC måste kunna delge den samlade informationen till alla och invisa eldenheter.

Om det inte finns ett svenskt förband får vi antingen leda med hjälp av radio eller

Kompanistaben bör ha en ledningsplats för att kunna lösa sina uppgifter. Oavsett hur stor staben är, måste det finnas en utgångs-

10

11

I organisation 2004 består en Lvkompstab 70/401 av 14 personer varav 12 är yrkesofficer och 2 är värnpliktiga.

24

Redovisa tekniska interoperabilitetsbehov för ledning av luftvärnsförband internationellt, Bengt Svensson

Artilleri & Luftvärn punkt för ledningen av förbandet. I organisation 2004 finns tre ledningsplatser.

Beroende på hur stor staben är och vad den skall göra kan förbandet medföra olika många ledningsplatser. Om chefen skall kunna leda från framskjuten plats eller utöva ledarskap bör det finnas en splitterskyddad ledningsplats.

Vilka verktyg skall ingå i ett uppdrag?

Vid ett internationellt uppdrag kommer vi att få bedöma hur många ledningsverktyg som förbandschefen kan behöva. Grunden är att vår organisation skall vara så ”slimmad” som möjligt, men det kan finnas något scenario där vi behöver merparten av verktygen. Utifrån ett antal scenario diskuterar vi vad som kan vara lämpligt att medföra med tanke på uppgift, organisation och yttre faktorer.

Scenarier och förslag på verktyg Övervakning av luftrum vid internationell övning: Luftvärnsförbandet har fått uppgift att under en PFF-övning övervaka och dokumentera vad som händer i luftrummet. Övningen bedrivs i Europa med förhållanden som liknar dem i Sverige.

Förbandet kommer inte att ta med några eldenheter. Det krävs två radarstationer UndE 23 för att täcka det tilldelade området.

I detta scenario kommer chefen att behöva LvUndC för att kunna spela in det radarstationerna ser. Via telefonnätet kan informationen skickas till ett inhämtningsställe, lämpligen en ledningsplats.

Terroristhot vid en internationell flygplats: Det har uppdagats ett hot mot en internationell flygplats någonstans i Europa. Det misstänks att flygplan kan komma att användas till att krascha in i terminalerna. All flygverksamhet är inställd och det har inrättats en ”icke-flygzon”.

Flygande farkoster i zonen kommer att bekämpas av luftförsvaret. Luftvärnsförbandet har fått i uppgift att komplettera med låghöjdstäckning när det gäller både radar och eldenhet. Det finns i nuläget endast höghöjdstäckning och långräckviddiga luftvärnssystem. Eldtillstånd beviljas av högre chef, i detta fall en internationell stab. Vi kommer att behöva skicka ett kompani för att lösa uppgiften.

I detta scenario finns behov av att kunna spela in det som händer i luften, varför LvUndC bör medföras. Kompanistaben bör ha en representant i högre chefs stab för att kunna vidarebefordra eldtillstånd så snabbt (och smidigt) som möjligt. All information och alla order sammanställs och behandlas vid ledningsplatsen.

Understöd av en fredsbevarande styrka: Sverige har haft en fredsbevarande styrka i ett land någonstans i Europa i ett år. FNstyrkorna har hittills haft luftherravälde, men båda de krigförande parterna har börjat trotsa flygförbudet och anfaller varandra från luften. Luftvärnsförbandet har fått uppgift att skydda den svenska kontingentens verksamhet, både den stationära och den rörliga. Detta kan innefatta t ex skydd av stab och av transporter. Förbandet kan också få uppgift att understödja annat in25

Lv i internationella uppgifter ternationellt luftvärn för att skydda FNviktig verksamhet.

Detta scenario ställer lite högre krav än de andra två, då det gäller under en längre tid och kan innehålla fler uppgifter i uppdraget. Det finns även här ett behov av att kunna logga händelseförlopp och åtgärder vid förbandet, varför LvUndC bör medföras. Om kompanistaben skall kunna leda två uppgifter samtidigt kan det tänkas att det behövs två ledningsplatser. En kan vara stationär, men minst en bör vara rörlig. Det skulle dessutom vara en fördel om staben hade ett informationssystem för att kunna sammanställa all information och samtidigt ha tillgång till den från båda ledningsplatserna.

Vilka förändringar behöver vi för att kunna leda utomlands?

Kompanistaben (och kompaniet?) behöver kunna tala engelska och anpassa metodiken till internationell standard. ”Metodanvisning ledning av markstrid vid brigad”12 föreskriver anpassning mot internationell standard samtidigt som vi skall behålla det som är bra i vårt system. Detta leder till att vi bör delta i någon internationell övning under grundutbildningen, till exempel en PFF-övning.

Ledning av förbandet i praktiken Skall eldenheterna alltid vara eldberedda?

Vid ett peace keeping-uppdrag förutsätts väl att den internationella styrkan som verkar för fred har luftherravälde? Eller kan det vara så att luftvärnsförbandet är med i skapandet av luftherraväldet och därför en naturlig del av hela luftförsvaret? I vilket fall som helst bör man ställa sig frågan om det kommer att tillåtas lufttrafik av de stridande parterna.

Grunden är som nämnts att det skall gå att ta luftvärnsförbandet utan att förändra det nämnvärt för att det skall verka utomlands.

Det kan dock vara så att ett par saker behöver göras för att kunna verka även med internationella förband:

Detta tas upp som ett problemområde. Vad skall luftvärnsförbandet göra om det ej löser luftvärnsuppgifter? – Ett klart ledarskapsproblem som bör tas i beaktande innan man bestämmer sig för vad som skall skickas utomlands.

Vi kommer kanske att samordna eller leda internationella luftvärnsförband. Våra ”ettor och nollor” i ledningssystemet måste kunna tas emot av de övriga förbanden, vilket innebär att vi redan nu bör verka för en internationell standard. (Resonemanget tar ingen hänsyn till eventuella säkerhetspolitiska hinder med alliansfrihet eller utveckling mot ingående i en pakt, till exempel NATO…)

Ledning utan telesystem kräver antingen radioapparater med lång räckvidd eller mindre grupperingsområde för förbandet.

Behovet av främre ledningsplats ökar.

26

Luftvärnsförband har ju som sagt inte varit i internationell tjänst tidigare. För att det skall gå smidigt för överordnad chef att börja utnyttja luftvärnsförbandet 12

Metodanvisning ledning vid brigad, utgåva 7, 2001-06-30.

Artilleri & Luftvärn Slutsatser bör det finnas en organisation liknande brigad, dvs med en luftvärnsrepresentant som funktionsansvarig. Då blir det ingen större skillnad från ”hemma” och tillvänjningen bör gå fortare. Luftvärnsförbandet får inte bli en stat i staten som ingen vet hur det skall utnyttjas och därför inte vågar använda.

Denna del har diskuterat ämnet ledning av det internationella luftvärnsförbandet. Förhoppningsvis har det väckts en tanke om att det inte bara är att skicka en chef och tro att han/hon löser sin uppgift utan hjälpmedel. Chefen kommer att ha olika behov av resurser beroende på komplexiteten i uppdraget. Hjälpmedlet är ett ledningsverktyg för att underlätta ledningen av förbandet.

Denna uppsats – liksom föregående artikel – bör väcka tankar hos varje sann luftvärnare.

Välkommen med ditt debattinlägg med synpunkter, instämmanden och reflexioner! /Redaktören

Temanummer 2002 131 år med Artilleri-Tidskrift Uppsatser och meddelanden i tidskriftens årgångar är en guldgruva för den historiskt intresserade. Här finns massor av underlag för den som vill borra i våra truppslags vapen-, teknik- och organisationsutveckling – bara man kan hitta bland allt material.

Nu finns Artilleri-Tidskrifts artiklar systematiserade för sökning i ett anpassat bibliotekssystem. ”AT system” presenteras i AT nr 3/2002.

Beställ detta häfte! Du behöver det • för din egen skull, • för dina elever och • för ditt bibliotek.

Temanumret kan beställas hos redaktören till de priser som anges på sida 32.

Välkommen med din beställning!

27

Årsmöte

Lave Malmgren

Överstelöjtnant Lave Malmgren är tidskriftens redaktör.

Att inte gråta över spilld mjölk Vid de föredrag, som Artilleriklubbens medlemmar kunde lyssna till vid årsmötet 200205-02, råkade båda föredragshållarna i sin inledning tala om att man inte borde gråta över spilld mjölk utan se möjligheterna till utveckling med de resurser som trots allt står till buds. Detta säger väl något om stämningarna inom Armén efter den hårdhänta omstrukturering vi har varit med om.

Arméns taktiska kommando Luftvärnsregementet, som stod för arrangemangen vid årsmötet hade valt att förlägga detta till Arméns taktiska kommando.

Kommandot är inrymt i moderna lokaler en bit från S 1 område i Enköping. Arméinspektören Genmj Alf Sandqvist hälsade välkommen och redovisade för klubbens deltagare • hur Arméns ledningsorganisation idag är inordnad i försvarsmaktens ledningsstruktur, • vilka tankar som övervägs i Björn Anderssons utredning om en utvecklad ledningsstruktur och 28

• den arméstudie, som skall bli grunden för den fortsatta utvecklingen i den nya försvarsmaktsstrukturen.

Under ÖB lyder idag den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST), en operativ insatsledning (OPIL), en underhållsorganisation och tre militärdistrikt. Arméns taktiska kommando (organisationsstyrka 120 personer, varav 78 befattningar är tillsatta och 71 av dessa på plats för uppgifter i Enköping) lyder under OPIL och har under sig en divisionsstab, en utvecklingsavdelning samt 14 förband och 2 skolor.

Organisationen lider av främst två svagheter: Det är inte fullt utklarat vem som skall göra vad, vilket leder till en del dubbelarbete och oklarheter om vem som skall fatta vilka beslut. Dagens organisation förutsätter 1550 nivå 3-befattningar (övlt). F n finns omkring 1300 officerare i denna nivå. Tendensen är vikande och man kan skönja ett jämviktsläge omkring 1000.

Artilleri & Luftvärn Dessa förhållanden är grunden till att ÖB i november 2001 tillsatte en särskild utredare, genmj Björn Andersson, för att lämna förslag till hur dagens ledningsorganisation skulle kunna utvecklas för att nå balans.

Tre alternativ övervägs. Lösningen ser ut att bli en kompromiss mellan två av dem.

ATK kan komma att lyda direkt under ÖB, möjligen med en annan benämning än f n.

Ansvaret kan komma att vidgas till att gälla även uppdrag till Försvarets materielverk och Försvarets forskningsinstitut.

Alf Sandqvist var öppen för olika organisationsformer och menade att det viktiga var att ansvarsförhållanden klarlades så att det blev klart vem som skall göra vad.

Arméns utveckling präglas f n i hög grad av uppgiften att kunna delta i internationella uppgifter. Alf Sandqvist betonade behovet av markstridskrafter. Det finns en rad situationer som kräver närvaro av soldater på marken, t ex strid i ort. Han hävdade också organisationsformen brigad i motsatsförhållande till en ”bataljonsarmé”.

Det är svårt nog att rymma tillräckligt starka funktioner inom brigadramen för att få ett autonomt förband. I bataljonsramen är det inte möjligt.

Men brigaden skall vara flexibel: kunna ingå i en stridsgrupp, kunna ta emot och lämna ifrån sig förband och kunna samordna sin verksamhet med sjö- och luftstridskrafter.

De vägval som måste göras i perspektivet 2015-2020 kräver en rad avvägningar. Det nätverksbaserade försvaret är bra och har kommit för att stanna.

Genmj Alf Sandqvist menade att framtida försvarsbeslut måste korrigera nuvarande obalans avseende indirekt eld och luftvärn.

Av intresse för Artilleriklubbens deltagare var Arméinspektörens syn på att man måste fokusera på bekämpningsfrågorna. Det är nu en obalans mellan direkt och indirekt eld – inte så att det finns för mycket av direkt eld men alldeles för litet av indirekt. Med givna ekonomiska ramar måste lösningar sökas, där den indirekta elden utvecklas, tyvärr på bekostnad av den direkta. Även förmågan till luftmålsbekämpning måste ges utökade resurser. BAMSE behöver utvecklas för att klara de krav som kan förutses i perspektivet.

Slutligen tryckte Arméinspektören på att behovet av nationella skyddsstyrkor inte får glömmas bort. Men problemet därvidlag är kanske snarast att lagar och förordningar måste anpassas, så att militära resurser kan utnyttja i det skymningsläge, som svarar mot den just nu kanske mest aktuella hotbilden.

29

Årsmöte Luftvärnsfunktion i utveckling I nästa föredrag återkom öv Jan-Erik Jakobsson till luftvärnsfunktionen. Luftvärnet är ju nu koncentrerat till Halmstad så när som på utbildningsbataljonen i Boden. Men regementschefen är också garnisonschef för • Militärhögskolan i Halmstad, • Hallandsgruppen, • Försvarsmaktens Halmstadskolor och • FM LOG i Halmstrad.

Under sig inom ramen för sin egen organisation men med uppgifter för Försvarsmakten finns också Teknikkontor Luftvärn (se AT 2/2001 sid 25).

Det är alltså en mångfasetterad uppgift som luftvärnsregementschefen har haft att greppa i det dynamiska uppbyggnadsskede som nu pågår. Ett av de områden som har måst stå tillbaka är reservofficersutbildningen. Regementet har ärvt omkring 450 reservare, inte bara luftvärnare. Det har tagit sin tid att upprätta kontakten med dessa och se var i organisationen denna viktiga personalresurs bäst kan utnyttjas. Reservofficersutbildningen har nu åter kommit igång med sex aspiranter.

Internationellt har luftvärnet inte varit efterfrågat. Men från 2006 kommer man att delta i internationella övningar.

Luftvärnet är ju ett tekniskt avancerat truppslag. Detta innebär också att kompetensen måste byggas upp och upprätthållas inom flera områden: • Ledning, • Underhåll, • Luftvärnskanonvagnstjänst, • Underrättelsetjänst, 30

Nyvalde ordförande i Artilleriklubben, öv Jan-Erik Jakobsson, betonade behovet av att utveckla Robotsystem 23 BAMSE. Dess underrättelseenhet UndE 23 är av världsklass.

• • • •

Robotsystem 70, Robotsystem 90, Robotsystem 77/97 och Robotsystem 23 BAMSE.

Inte minst RBS 23 är viktigt att satsa på.

Systemet fungerade fullt ut vid prov i slutet av 2001. Dess underrättelseenhet, UndE 23, är f n världens bästa spaningsradar.

Jan-Erik Jakobsson avslutade med att ge sin sammanfattning av vad som kommer att krävas av framtida luftvärnssystem: • Ett system för att kunna upprätthålla ett uthålligt ”Stockholmsförsvar” med räckvidd upp till 300 km.

• Några system för att hålla undan sensorer och bekämpa inkommande missiler med räckvidd upp till 40 km.

• Ett större antal system för att bekämpa mättnadsanfall med bl a kryssningsrobotar med kort räckvidd.

• Ur dessa system skall förmåga till internationella insatser kunna utvecklas.

Artilleri & Luftvärn

31

Artilleriklubben Artilleri-Tidskrift Tidskrift för Artilleriet och Luftvärnet • Utgiven av Artilleriklubben Artilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad Redaktör, ansvarig utgivare och annonsansvarig: Överstelöjtnant Lave Malmgren, Säter Änggården, 541 91 SKÖVDE Tel och fax: 0500–461 761 E-post: lave.malmgren@swipnet.se Biträdande redaktör: Överstelöjtnant Lennart Gustafsson, ArtSS, 681 82 KRISTINEHAMN, tel 0550-355 03, E-post: lennart.gustafsson@artreg.mil.se Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Överstelöjtnant Bo Arvidsson, Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN Tel: 0550–141 71 (bost) 352 06 (arb). Fax: 0550–350 31. E-post: bo.arvidsson@artreg.mil.se Redaktionskommitté: Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef samt representanter för Art öv Göran Mårtensson, Artilleriregementet, 681 82 KRISTINEHAMN tel 0550–350 14 och Lv övlt Roland Jostrup, Lv 6, Box 1515, 301 80 HALMSTAD tel 035–266 38 01 Redaktionsadress: Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till ekonomichefen enligt ovan.

Adress: Artilleriregementet, Att: Övlt Bo Arvidsson 681 82 KRISTINEHAMN Ordförande: Överste Göran Mårtensson.

Artilleriregementet, 681 82 KRISTINEHAMN Tel: 0550–350 14 Sekreterare Överstelöjtnant Sören Möller, Bergsgatan 20 A, 761 42 NORRTÄLJE Tel: 0176–145 09.

E-post: soren.moller@swipnet.se Medlemsavgifter: Årsavgift Ständigt medlemskap

postgiro 19 09 19-1 bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser: Inom Sverige Inom Norden Utom Norden

150 kr per år 175 kr per år 200 kr per år

Lösnummerpriser: Enkelnummer

70 kr

vid köp av minst 10 ex 50 kr Dubbel-/Temanummer 90 kr vid köp av minst 10 ex 70 kr

125 kr 1 000 kr

Medlemsavgifter betalas till Artilleriklubbens postgiro 5 47 31–5

32

Artilleri-Tidskrift

©2002 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa.

ROLF & CO TRYCKERI AB, SKÖVDE 2002

Artilleriklubben

RO Defence - providing total systems capability.

RO

pr

Training, T of

Support services

to armed forces worldwide

RO Defence Road Bristol

7RP

United Kingdom T +44 (0)

3702

+44 (0) 117 317 3708 in collaboration with BS

KB T Telephone 08 630 1135 Ammunition

- 155mm

Self T

Ar Ar

y

39/52 Calibre

y

T 81mm, 120mm Naval Motors and Warheads Small Arms

MS033-01

Unrivalled Capability

www.baesystems.com

Posttidning B Artilleri-Tidskrift, c/o Bo Arvidsson Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN

Framtidens eldledningsinstrument … … nu under utprovning Ett nytt eldledningsinstrument utvärderas av FMV och norska HFK i samarbete.

Ett system levererat av Simrad Optronics tillsammans med FLIR Systems och Leica är valt som enda system på short-list Systemet omfattar Simrads LP10 Target Locator med inbyggd laseravståndsmätare och elektronisk kompass, FLIR Systems FTI 3:e generationens handhållen IR-kamera samt Leica Gonio-Light goniometer och stativ.

Systemet möjliggör direkt positionsbestämning av ett mål med enbart en knapptryckning, dag som natt.

För mer information, kontakta oss på nedanstående adress.

FLIR Systems Optronics ingår i FLIR Systems Inc., ett världsledande företag inom IR-området med verksamhet inom termografi, övervakning, sikten och helikoptermonterad spaningsutrustning.

FLIR Systems AB, Optronics P. O. Box 3 · SE-182 11 Danderyd · Sweden Tel +46 8 753 25 00 · Fax +46 8 731 05 30 E-mail anders.gm.dahlberg@flir.se · www.flir.com