Artilleri & Luftvärn nr 2 2001

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-Tidskrift Nr 2 • 2001

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte 2 • 2001

Årgång 130

Redaktören Nya stadgar klubbade .......................................................................................... 2 Göran Persson in memoriam............................................................................... 4 Tore Deutgen in memoriam ................................................................................ 6 Lave Malmgren Enkät ................................................................................................................... 7 Stig Schyldt Artilleriklubbens utveckling ................................................................................ 9 Anders Bengtsson, Kenneth Nygren, Mattias Thomsson Väderkorrektionsskjutning ................................................................................ 12 Rickard Karlsson, Henrik Rudolfsson, Jan Samuelsson Kvadrant- och korrektionsskjutning .................................................................. 18

Form och layout: Marie Thelander

Joakim Ericson H M Konungens skjutpris 2001....................................................................... 22 P G Persson Teknikkontor luftvärn ...................................................................................... 25 Anders Carell Hårt pressad på min högra flank ...................................................................... 28 Ulf Persson Ekonomin styr verksamheten 2001 .................................................................. 30 Omslagsbild: Vid Artilleriklubbens årsmöte avtackades Bo Pederby med S:ta Barbara-statyett. Sedan 1987 har han formellt varit tidskriftens redaktör men redan tidigare har han medverkat under åtskilliga år. Genom sin kunnighet och entusiasm har han i hög grad satt sin prägel på tidskriftens utvecking under 80- och 90talen. Se även sida 3. Foto Stefan Bratt.

1 ISSN 004 – 3788

Redaktören

Lave Malmgren

Överstelöjtnant Lave Malmgren är tidskriftens redaktör.

Nya stadgar klubbade i första omgången Artillerklubbens årsmöte avhölls i Villingsberg 2001-05-16 med ett 30-tal deltagare. Regnet hängde i luften men bröt lyckligtvis inte ut.

Deltagarna fick först ta del av hur Artilleriregementet har konstituerats och hur det har utvecklats under sitt första år. Regementschefen Anders Carell trycker hårt på traditionen. Man knyter an till 1794 då Kungl Artilleriregementet blev Svea, Göta, Wendes och Finska artilleriregemnentena och tar upp det gamla valspråket: Ultima Ratio Regum – Konungarnas yttersta argument.

Regementets vision är ambitiös: • Vi ska, tillsammans med Norrlands Artilleribataljon, bli erkända som Europas mest effektiva artilleriorganisation.

Vilket förledde en ung fänrik att översätta valspråket ”Det lilla vi har skall bli (otryckbart) bra!” Och det förefaller som om man lever efter den devisen.

2

Efter regementschefens genomgång fick vi en demonstration av den nya artillerilokaliseringsradarn ARTHUR, en komponent som tycks passa mycket väl in i Försvarsmaktens RMA – Revolution in Militairy Affairs. Före årsmötet följde vi också ett moment i befälsutbildning – en övning ingående i artilleriofficerarnas kompetensuppbyggnad. Årsmötet inleddes med parentation över avlidna medlemmar.

Sven Bergelin Folke Dahlander Tore Deutgen Erik Furuby Claes-Henric Lewenhaupt Gösta Lindström Stig Löfgren Göran Persson Sture Sandelin Erik Tornberg

Artilleri & Luftvärn Under årsmötet valdes ny styrelse: Öv Anders Carell, ordf (nyval) Öv 1 Roland Ekenberg (omval) Öv Jan-Erik Jakobsson (omval) Öv Ulf Persson (omval) Övlt Sören Möller (omval) Övlt Stig Enander (omval) Övlt Per Pettersson (omval) Övlt Bo Arvidsson (omval) Mj Joakim Levin (nyval) RO/Mj Andreas Herlitz (nyval)

Den viktiga punkten på årsmötet var sedan styrelsens förslag till nya stadgar.

Omarbetningen av stadgarna är föranledd av att styrelsen har sett ett behov av att anpassa klubbens verksamhet och inriktning till Arméns nya organisation med all verksamhet vid våra truppslag i huvudsak koncentrerad till Kristinehamn resp Halmstad.

I samband med att styrelsen påbörjade arbetet med stadgeförslaget genomfördes den enkät, som gick ut med nr 4/00.

Resultatet redovisas i artikel sida 7 ff.

Styrelsen överväganden inför omarbetning sammanfattas i ordförandes PM, se artikel sida 9 ff.

Efter överläggning antogs stadgeförslaget i ett första beslut. Slutligt beslut om stadgarna kan därmed fattas vid höstmötet.

Förslaget innebär bl a följande förändringar.

• Portalparagrafen trycker på att klubben skall verka för artilleriets och luftvärnets utveckling.

• Klubben avhåller årsmöte i regel i april

– maj, då alla beslut om bokslut, budget och styrelse fattas.

• Övriga sammankomster kallas klubbmöten, varvid i regel anordnas föredrag, diskussioner, förevisningar mm i aktuella militära ämnen.

• Ordförande skall vara yrkesofficer med omfattande erfarenhet av ledande befattningar inom artilleriet eller luftvärnet.

• Utöver ordförande består styrelsen av minst fyra ledamöter representerande artilleriet, luftvärnet, Försvarets materielverk och reservofficerarna.

• Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och klubbmästare.

Kassören är tillika kassör i Artilleri-Tidskrift.

• Premisserna för att ändra stadgar och för att upplösa klubben preciseras.

Stadgeförslagen för Artilleriklubben och Artilleri-Tidskrift finns tillgängliga hos sekreteraren Sören Möller e-post soren.moller@swipnet.se – se även sida 32.

Redaktören redovisade också sitt arbete med att ordna tidskriftens arkiv och systematisera tidskriftens artiklar enligt ett anpassat ”bibliotekssystem”.Då arbetet är slutfört kommer det vara möjligt att söka artiklar via internet – sannolikt via en länk till ArtSS bibliotek. Arbetet kommer att redovisas i ett kommande nummer, varvid även ArtSS bibliotek skall presenteras. Årsmötet avslutades med att tidskriftens mångårige biträdande redaktör, Bo Pederby, avtackades och tilldelades en välförtjänt S:ta Barbara-statyett (se omslagsbilden.)

3

Göran Persson in memoriam Förre luftvärnsinspektören, översten av första graden Göran Persson avled 5/3 2001. Han var född i Lund 25/10 1921 och hans föräldrar var lantbrukaren Per Persson och Betty Nilsson. Han blev fänrik vid Skånska luftvärnskåren 1944.

Göran Persson var en tävlingsmänniska i ordets bästa bemärkelse och det kom att 4

prägla hela hans framgångsrika bana, oavsett om det var fråga om fysiska eller intellektuella prestationer, och oavsett om han själv deltog eller formade reglerna.

Rättvisa villkor skulle alltid råda.

Efter trupptjänstgöring och obligatoriska skolor genomgick Göran Persson Krigshögskolans högre tekniska kurs, fullgjorde

Artilleri & Luftvärn tjänst som generalstabsaspirant och blev kapten i generalstabskåren 1956.

Långsiktig planering och studier var hans viktigaste verksamhetsområden. Han bidrog som chef för Arméstabens studieavdelning 1963-68 i avgörande grad till att utveckla såväl övergripande försvarsmaktsplanering som studietekniken när det gällde val mellan alternativa framtida vapensystem. Villkor och kriterier fastställdes med yttersta noggrannhet. Den ryckighet i planeringsförutsättningarna som inträffade p gr a nya planeringsdirektiv fann han mycket störande.

Ett viktigt resultat av studierna rörande framtida luftvärnssytem var beslutet att luftvärnet efter hand skulle ombeväpnas från automatkanoner till luftvärnsrobotar – t ex det svensktillverkade luftvärnsrobotsystemet 70.

Efter tjänstgöringen vid studieavdelningen blev Göran Persson lärare vid LvSS och 1969 chef för Skånska luftvärnsregementet. Under hans tid som chef för regementet genomfördes där de organisatoriska slutproven med de krigsförband, som skulle utrustas med robot 70.

1973 invaldes Göran Persson i Kungl Krigsvetenskapsakademiens avdelning III (luftkrigsvetenskap), där han gjorde värdefulla insatser. 1975 utnämndes han till luftvärnsinspektör. Nu påbörjades leveranserna av det nya luftvärnsrobotsystemet 70 och större delen av vårt luftvärn skulle omorganiseras från automatkanoner till robotar. Det var en mycket krävande uppgift, som han ledde med stor

framgång. Samverkan med Flygvapnet utvecklades, men särskilt utvecklades samarbetet med krigsförband ur andra delar av armén. Utbildning och personaltjänst blev hans viktigaste arbetsområden.

Att rätta officerare befordrades var en mycket omfattande uppgift för en truppslagsinspektör i den tidens centraliserade system. Nu kom Göran Perssons utpräglade sinne för rättvisa och noggrannhet till sin rätt. Han mödade sig alltid med att skaffa fullständigt underlag rörande luftvärnets aktiva personal.

Hans val av personer för befordran kom att påverka luftvärnet långt efter hans avgång.

Inom utbildningsområdet utvecklade han den tävlan mellan luftvärnets utbildningskompaniersom tidigare påbörjats. Bestämmelserna för tävlingen granskade han omsorgsfullt. Att segra och vinna det åtråvärda vandringspriset för bäst utbildade kompani var något väsentligt för varje kompanichef inom luftvärnet.

Göran Persson pensionerades som luftvärnsinspektör 1982. Redan efter något år började en svår sjukdom – Alzheimers sjukdom – att påverka hans liv. Det är vekligen ett grymt ödes ironi, att en spänstig idrottsman med matematiskt sinne och logik som framstående egenskaper genom sjukdomen förlorar orienteringsförmågan i livet och sedan förmågan att tänka redigt.

Sven Sjölander F d luftvärnsinspektör 5

lärarbefattningar vid Artilleriskjutskolan och Artilleri- och Ingenjörhögskolan.

1956 blev han chef för Artilleri- och Ingenjörofficersskolan, som ett par år tidigare hade övertagit gamla AIHS uppgift att ge unga artilleri-, luftvärns-, ingenjör och signallöjtnanter deras grundläggande truppslagsofficersutbildning.

Foto: Gotlandsartilleristers kamratförening

Tore Deutgen in memoriam Förre chefen för Kungl Gotlands artillerikår, översten Tore Deutgen avled 19/8 2000. Han föddes i Kloster i Eskilstuna 1909 och blev efter skolgång i Norrköping fänrik vid Kungl Svea artilleriregemente 1931. Efter studier vid Artilleri- och Ingenjörhögskolan 1934 befordrades han till kapten 1940, till major 1949 och till överstelöjtnant 1954.

Tore Deutgens militära gärning kom väsentligen att genomföras inom artilleriet, och han var också en erkänt skicklig artillerist. Han hade följdriktigt många viktiga 6

1958 utnämndes Tore Deutgen till överste och året därpå till chef för Kungl Gotlands artillerikår. Han blev den kårchef som stannade längst på sin befattning: i tio år fram till sin pension 1970. Han kom därigenom att i hög grad sätta sin prägel på förbandet både genom sin roll som erkänd artilleriexpert och patriarkalisk ledare – i ordets bästa bemärkelse.

Tore Deutgen medverkade i Artilleri-Tidskrift med några artiklar, bl a om artillerierfarenheter från Koreakriget. Han hade ett mycket välvårdat språk och gav genom artiklarna en intressant relief åt artilleriet som kraftsamlingsvapen – utan att blunda för krigets helvete.

1961 invaldes han i Kungl Krigsvetenskapsakademin.

Själv minns jag Tore Deutgen som en av de där äldre officerarna som man såg upp till. Han hade en intellektuell och stillsam framtoning, alltid proper och elegant.

Han är den ende officer som jag har sett bära monokel till fältuniform.

Lave Malmgren Redaktör

Artilleri & Luftvärn

Lave Malmgren

Överstelöjtnant Lave Malmgren är tidskriftens redaktör.

Åtminstone 40 personer som gillar tidskriften!

I AT nr 4/00 var införd en enkät, där läsarna uppmanades att lämna synpunkter på tidskriften och klubbens verksamhet.

40 av 838 abonnenter har svarat, dvs något fler än som brukar bevista klubbens sammankomster. Hur många som har sett enkäten utan att svara vet man ju inte, men de som har svarat tillhör dem som läser tidskriften regelbundet och tycker att tidningen är bra (32 svar) eller måttligt bra (6 svar).

Man konstaterar vidare att bland de som har svarat är • 37,5 % f d yrkesofficerare, • 25 % reservofficerare, • 20 % ”övriga intressenter” och • 19,5 % yrkesofficerare.

Detta torde kunna tolkas som att det största intresset för klubben/tidskriften finns bland fd YO och det minsta intres-

set bland YO. Om detta är korrekt kan man dra endera av två slutsatser (eller båda): ❑ Klubben och tidskriften bör ägna större uppmärksamhet åt målgrupperna fd YO och RO. ❑ Klubben bör lägga om sina aktiviteter för att kunna fånga även YO intresse.

Om de svar som har inkommit är representativa för klubbens medlemmar kan man beträffande tidskriften dra slutsatsen att innehållet är tämligen väl avvägt mellan debatt, artilleri-, luftvärns- och historiska artiklar; möjligen att läsekretsen efterlyser mer debatt och i så fall på bekostnad av historiska artiklar.

Spontant har även anmälts intresse för andra arméers utrustning och metoder.

7

Enkät Beträffande klubbens verksamhet kan man – med samma förbehåll som ovan – dra slutsatsen att möten bör förläggas till Stockholm och att därnäst intressant kan vara Kristinehamn och Halmstad (i nämnd ordning) – det senare sannolikt ett uttryck för att fler artillerister än luftvärnare har svarat på enkäten, vilket i så fall kan tolkas som att klubben är av något större intresse för artillerister.

Vidare kan svaren tolkas som att tidpunkten för våra sammankomster (kvällar i de flesta fall men även tjänstetid) passar de flesta, och att medlemmarna i stort sett är till freds med omfattningen av klubbens verksamhet: Man är angelägen om informationen men ser också gärna inslag av materielvisningar, industribesök och diskussioner – något färre förord för historiska inslag. Men även dessa prefe-

renser torde vara ett utslag av att andra kategorier än YO dominerar enkätsvaren.

Så att… För att kunna utgöra ett statistiskt säkerställt underlag bör enkäten göras om och då rikta sig till ett slumpmässigt urval av dem, vars uppmärksamhet vi är angelägna om.

Redaktören tackar för inkomna svar och värdefulla synpunkter. Underlaget har utnyttjas vid styrelsens överväganden rörande Artilleriklubbens nya inriktning – se nästa artikel.

Ett års medlemskap har – utan notarius publicus överinseende – lottats ut till L-O Nilsson, Blekingegruppen, Kalle Hjerpe, Stockholm och Gustaf Carlsson, Huddinge.

Grattis och tack för hjälpen!

Ät Din lunch på Militärsällskapet.

Du som är medlem i Officersförbundet och tjänstgör i Stockholm, ta för vana att då och då äta lunch på Militärsällskapet (servering kl 11 30 – 13 30). Är Du reservare kan Du mot avgift bli medlem och inta Din lunch. Medlemmar har dessutom möjlighet att disponera lokalerna för högtidsdagar eller andra sammankomster på kvällstid. Njut av den vällagade och rikliga maten och koppla av i den trivsamma atmosfären. Ta gärna med gäster. Ett konferensrum är iordningställt för sammanträden.

Adress: Kommendörsgatan 9 1 trappa Tel 08-662 62 53 eller 08-662 62 54

8

Artilleri & Luftvärn

Stig Schyldt

Översten av första graden Stig Schyldt har varit Artilleriklubbens ordförande fram till årsmötet 16 maj 2001.

Detta är hans sista inlägg som ordförande, en ordförandetid som har präglats av målmedvetet arbete under angenäma former.

Artilleriklubbens utveckling – anpassning till Arméns omstrukturering Denna PM utgör styrelsens bakgrundsunderlag till förslag om ändrad verksamhetsinriktning och nya stadgar för Artilleriklubben och Artilleritidskrift.

Bakgrund Under en följd av år har Artilleriklubbens medlemsantal minskat. Detta är i sig inte förvånande eftersom totala antalet artilleri- och luftvärnsofficerare också minskat. Det notabla för klubben är emellertid att minskningen till stor del beror på utebliven rekrytering. Klubbens medlemmar är till största delen stabila medlemmar som kvarstannar i klubben år från år. För att långsiktigt stärka klubbens fortbestånd erfordras att en stabil nyrekrytering kan komma till stånd.

Under en följd av år har detta problem uppmärksammats och diskuterats i styrelsen. Ett antal satsningar har gjorts för

att rekrytera yngre officerare. Dessa satsningar har hittills inte varit tillräckligt framgångsrika.

Styrelsen beslöt därför att göra en större översyn av klubbens framtid under innevarande mandatperiod. Denna PM är en redovisning av arbetet och underlag för förslag att föreläggas årsmötet för beslut.

Omvärldsanalys Under de senaste åren har skett stora förändringar, som påverkar klubbens förutsättningar i hög grad. Den stora minskningen av artilleri- och luftvärnsofficerare som redan nämnts är en sådan. Än större betydelse har, att dessa officerskårer nu är koncentrerade till i huvudsak ett förband i vardera truppslaget. Det viktiga syftet för såväl klubben som tidskriften att sprida information till och mellan 9

Artilleriklubben förbandens officerare bortfaller i allt väsentligt genom denna förändring.

En andra viktig del i klubbens verksamhet var att samla truppslagens officerare i Stockholmsområdet och, med ett modernt uttryckssätt, vara ett sätt att skapa ett nätverk mellan dessa. Idag är truppslagscentra borta och AIRS, ArtSS, och LvSS i sin nuvarande form lokala skolor vid truppslagsförbandet. Information sprids därför på annat sätt än genom klubbmöten och i tidskriften.

Fortfarande finns ett antal officerare som tjänstgör i centrala staber och förvaltning.

En kontakt med truppslagsfrågor och ”ett nätverk” mellan dessa bedöms alltjämt vara ett behov.

Jag kan också notera hur de senaste åren har inneburit, att information om och inflytandet över utveckling för försvarsmakten i allmänhet och truppslagen i synnerhet har koncentrerats och blivit extremt toppstyrd. Inte ens truppslagsföreträdarna i de centrala stabsfunktionerna har kunnat ha någon inverkan på viktiga beslut.

Chefer som ”offentligt” uttryckt avvikande mening har tillrättavisats. Om denna hårda centralstyrning kommer att fortsätta efter tillträde av ny ÖB är ännu för tidigt att avgöra.

För att säkerställa inflytande på verksamheter måste man hitta nya vägar, främst genom påverkan i den allra tidigaste delen av beslutsprocessen.

Endast genom saklig påverkan på tidig beslutsberedning torde det vara möjligt att påverka förloppet.

10

Framtida läge för klubben En framtida inriktning för klubben måste utgå från att truppslagen nu är begränsade till att omfatta ett truppslagsförband.

Regementschefen är tillika företrädare för resp funktion och utövar i detta avseende den gamla ”inspektörsrollen”. Genom denna sammanhållning svarar regementschefen också för en stor del av den informationsinsats, som tidigare var klubbens verksamhet – till del genom tidskriften. Detta avser även information till reservofficerare, vilket klubben även har ägnat viss uppmärksamhet.

I dagens utlokaliserade situation torde förbanden och dess kamratföreningar svara för den sociala verksamhet som klubbens sammankomster har medverkat till. Det får bedömas som tveksamt om kontakter mellan förbanden och dess luftvärns- resp artilleriofficerare i sig är tillräckligt attraktivt för att locka till deltagande i klubbmöten.

Ett kontaktbehov för truppslagens officerare i Stockholmsområdet kan även i fortsättningen vara en roll för klubben.

Alternativ för klubben Styrelsen granskade flera alternativ för klubbens fortsatta verksamhet. De formulerades så att allt från att avbryta verksamheten till att försöka kraftigt höja aktiviteten belystes.

Alternativet att avbryta kunde direkt avföras från diskussionen.

Det mest begränsade alternativ som övervägdes mera noggrant var att endast utge

Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift. Alternativet bedömdes inte lämpligt då underlaget för en framgångsrik tidskrift sannolikt skulle nedgå relativt snabbt.

föras på förbandens ”hemorter”. Styrelsens förslag blev i detta hänseende att ge en ny inriktning till sammankomsterna.

Förslag till inriktning Den längsta diskussionen fördes kring hur att aktivera klubben och skaffa flera medlemmar. Alternativ med breddning av klubben t ex med KA-officerare övervägdes. Den pågående utvecklingen mot ”amfibietruppslag” bedömdes försvårande för ett sådant samgående men det kan ändå finnas skäl att undersöka om samverkan mellan klubbarna skulle kunna vara intressant.

Det bedömdes också att en satsning på rekrytering av reservofficerare skulle vara en möjlighet. Dessa kan ses som en stor målgrupp för information genom Artilleri-Tidskrift. Denna får dock inte konkurera med förbandsinformationen.

För att aktivera yngre officerare torde krävas att klubben förmår genomföra aktiviteter som är av stort intresse och ger den enskilde ett utbyte. Detta kräver att nyckelpersoner kan engageras till våra sammankomster och att dessa utformas så att medlemmarna i ökad utsträckning kan delta i och ha inflytande på de ärenden som behandlas. Förutsättningarna torde också vara att några av aktiviteterna kan genom-

Styrelsens förslag efter diskussionen blev: • Satsning på att genomföra de regelbundna klubbmötena i seminarieform.

Som tema skall väljas frågor ”i tiden” och syftet skall vara att deltagare i pågående eller kommande beslutsberedning skall inbjudas till seminarierna så att saklig information tidigt kan ställas till förfogande. Mötena skall kunna alternera mellan Kristinehamn, Halmstad och Stockholm. Efterhand kan antalet möten i denna form kanske vara två om året (utöver årsmöte).

• Klubbaktiviteter koncentreras till årsmötet då alla beslut om klubbverksamheten och tidskriften fattas.

• Satsning görs på att engagera egna (yngre) officerare i aktiviteterna och därigenom rekrytera dessa som medlemmar.

• Satsning görs också på att rekrytera fler medlemmar bland reservofficerare.

• Kontakter tas för en ev samverkan med KA/Amfibie-föreningen.

Stadgarna har omarbetats i enlighet med dessa förslag.

Artilleriklubben och Artilleri-Tidskrift framför sitt tack till en uppskattad ordförande.

11

TTÖ

Anders Bengtsson Kenneth Nygren Mattias Thomsson Anders Bengtsson tillhör Artilleriregementet, Kenneth Nygren Norrlands artilleribataljon vid I 19 och Mattias Thomsson F 17.

Författarna var löjtnanter och elever vid TaP Art 2000/01 då försöket genomfördes.

Anders Bengtsson

Kenneth Nygren

Väderkorrektionsskjutning Vid tidigare skjutningar har konstaterats att ett mål träffas på olika sätt om förband/ pjäser skjuter mot målet från fyra håll. Vad detta beror på är inte helt klarlagt. Vid ett tillfälle sköt samtliga förband för kort i förhållande till målet. Bäringsskillnaderna mellan pjäserna var vid detta tillfälle ~ 900.

Väderkorrektion eller ”Tag ändring UP”?

För att kontrollera vad felläget kunde bero på samt att ytterligare bidra till utveck-

X

Mattias Thomsson ling av nytt skjutreglemente ställdes följande uppgift: Genomför en kvadrant- och korrektionsskjutning mot ett mål. Beräkna korrektionen för inskjutande pjäs och överför denna till de andra pjäserna. Kontrollskjut dessa mot säkert lägesbestämda mål. Höjdvärdet skall vara ca två timmar gammalt samt ett nytt vara uppmätt när första pjäs skjuter. Jämför spridning av V0 med spridning i nedslag. Fastställ om överensstämmelse föreligger (beräkna L50 och B50 och jämför detta med STV).

Korrektionen skall vara väderberoende.

Anm. L50 och B50 = 50 % längd- resp sidspridning. STV = skjuttabellverket.

12

Artilleri & Luftvärn

Morgondagens artillerisystem heter APS 07

APS 07 är ett eldrörsartillerisystem med eldkraft som raketartilleri och som dessutom medger träff i en enskild byggnad med alla skott – på 60 kilometers skjutavstånd.

LCC, Life Cycle Cost, är avsevärt lägre än för motsvarande system på marknaden. Den låga kostnaden baserar sig främst på att APS 07 är installerad på ett civilt standardchassi.

MRSI, Multiple Round Simultaneous Impact, är exceptionellt stort för APS 07. Mer än 10 skott från samma pjäs kan slå ner i målet samtidigt.

APS 07 har mycket högt skydd tack vare många samverkande egenskaper: - Gun-and-Run-förmåga - Stealth-utformning - Pansrat och minskyddat personalutrymme

SE-691 80 Karlskoga, Sweden Tel: +46 586 815 00 Telefax: +46 586 850 30 Internet: www.boforsdefence.se E-mail: info@boforsdefence.se

13

TTÖ Genomförande Skjutningen ägde rum vecka 10 på Villingsbergs skjutfält. Tre pjäser ur Artilleriregementets Bergslagsbataljon utnyttjades och de grupperades med en pjäs i söder (TS), en i väster (TV) och en i öster (TÖ).

TS skjutriktning 0476, -avstånd 6560 m.

TV skjutriktning 1495, -avstånd 6963 m.

TÖ skjutriktning 4425, -avstånd 6584 m.

TS var korrektionspjäs och korrektionen beräknades utifrån dess skjutningar och överfördes till TV och TÖ som i sin tur kontrollsköts mot samma mål som TS.

korrektionspjäsens skjutning beräknades medelträffpunktens felläge i förhållande till målet med hänsyn tagen till uppmätt V0 och ammunitionsstörningar.

Med utgångspunkt från felläget och skjutriktningen gjordes en vindkomposant – en s k inflytelsevind, vilken antas orsaka felläget.

Wt

IW Wl

Ammunitionsstörningar För att så långt möjligt avgränsa felet till vädret måste alla övriga inflytelser bestämmas så noggrant som möjligt. Alla granater vägdes på ett gram när. Kruttemperatur och V0 mättes för varje granat. De störningar som SKER (skjutelementräknare) ej kunde hantera korrigerades efter varje skott.

Korrektionen Eftersom ammunitionsstörningarna bestämts så noggrant som möjligt kan det felläge som uppstår antas vara väderberoende och i detta fall avgränsat till vind längs och tvärs (W l och W t.). Efter

X Ht Vr

Skjutriktning

14

Inflytelsevinden IW räknades sedan om till Wt och Wl för TV och TÖ i deras skjutriktningar. Genom att multiplicera Wl och Wt med Cwl och Cwt fick vi fram ett ändringskommando i respektive skjutriktning som sedan kontrollsköts mot samma mål som korrektionspjäsen hade skjutit in mot.

Medelträffpunkter Diagrammet överst till vänster på nästa sida visar hur skotten hade tagit om inte hänsyn hade tagits till inflytelsevinden. Diagrammet till höger visar hur skotten tog efter att hänsyn tagits till inflytelsevinden.

Man kan konstatera att både TV och TÖ har förbättrade lägen på sina medelträffpunkter vilket visar att den här metoden är möjlig att tillämpa. Korrektionspjäsens (TS) skott 6-10 har följt ändringskommandot i längd bra men har fått ett större fel i sida, vilket troligen beror på inmätningsfel pga trädbrisader.

Artilleri & Luftvärn Nedslag utan inflytelsevind Skjutriktning 0000

Korrigerade medelträffpunkter i Skjutriktning 0000

100

100

Längs

Längs

• -100

100 -100

• ▲

100

◆ ◆

▲ ▼ ▼

-100 Tvärs ▼ TS 6-10 ▲ TV 11-15

•

-100 Tvärs ▼ Medel TS 1-5 ▲ Medel TS 6-10

Tö 16-20 ◆TS 1-5

Mäts V0 rätt?

•

Medel TV ◆ Medel TÖ

Under skjutningarna mättes V0 för varje granat. Resultatet visar på en stor spridning och är dessutom i vissa fall helt ologisk med hänsyn till hur skotten har tagit i terrängen. Bl a har vissa skott slagit ned bredvid varandra men har haft en skill-

nad i V0 på 3 m/s vilket enligt STV skulle resultera i 60 m i skottvidd.

När de faktiska nedslagen (bilden nedan till vänster) korrigeras med ammunitionsstörningarna ökar spridningen när den egentligen borde bli mindre (nedan till höger).

Okorrigerade nedslag

Korrigerade nedslag med amstör

150

150

◆

-150

◆ ◆ ◆ ◆◆ ◆ ◆ ◆◆ ◆ ◆

◆ ◆

◆ ◆

◆ ◆

150 -150

◆ ◆ ◆

◆ ◆ 150

◆ ◆◆ ◆◆

◆

◆◆ ◆ ◆◆

◆ ◆

-150

-150

15

TTÖ L50 och B50 KORRIGERAT PJÄS SKOTT L 50

TS 1-5 TS 6-10 TV 11-15 TÖ 16-20

20 60 40 80

B

OKORRIGERAT PJÄS SKOTT L

50

40 30 10 10

TS 1-5 TS 6-10 TV 11-15 TÖ 16-20

B

50

50

25 30 35 65

40 30 10 10

Tabellen utvisar L50 och B50 med och utan korrektion för ammunitionsstörningar och V0. Enligt STV skall L50 vara 45 m och B50 vara 7 m. TS:s stora B50 beror på inmätningsfel.

Granaterna har följt väderkorrektionen oberoende av skjutriktning vilket visar att denna metod är möjlig vid skjutning på samma ^y och kan vara ett alternativ till UP-systemet.

Sammanfattning

Det fortsatta arbetet med korrektionsmetoden bör prövas med större fellägen. Man bör även testa om det är möjligt att överföra korrektionen mellan förband med olika skjutavstånd.

Pjäserna träffade målet oavsett skjutriktning och vi kan därför inte dra några slutsatser rörande det felläge som beskrivs i bakgrunden till uppgiften.

Kursgård Lvbyn Väddö Öppen 15/4-15/10 Naturskönt belägen vid Ålands hav

Tel. 0176-542 19 alt. 0708-99 06 32 Ring för information eller offert!

16

Artilleri & Luftvärn

17

TTÖ

Rickard Karlsson Henrik Rudolfsson Jan Samuelsson Rickard Karlsson tillhör Artilleriregementet, Henrik Rudolfsson och Jan Samuelsson P 4. Författarna var löjtnanter och elever vid TaP Art 2000/01 då försöket genomfördes.

Rickard Karlsson

Kvadrant- och korrektionsskjutning Vid tidigare skjutningar har konstaterats att ett mål träffas på olika sätt om förband/ pjäser skjuter mot målet från fyra håll. Vid ett tillfälle sköt samtliga förband kort i förhållande till målet. Bäringsskillnaderna mellan pjäserna var vid detta tillfälle ca 900.

Ve 110 genomförde vi en ” kvadrant- och korrektionsskjutning” på Villingsberg skjutfält i syfte att ta fram orsaker till detta.

Uppgift Genomför en kvadrant- och korrektionsskjutning mot ett mål: Beräkna korrektionen för en inskjuten pjäs och överför denna korrektion till de andra pjäserna. Kontrollskjut dessa korrektioner mot ett säkert lägesbestämt mål (samma mål som korrektionspjäsen). Höjdvärdet skall vid skjutningen vara ca två timmar gammalt och ett nytt vara uppmätt när första pjäs skjuter.

Jämför spridning av utgångshastighet (V0) med spridning i nedslag. Fastställ

18

Henrik Rudolfsson

Jan Samuelsson

om överensstämmelse föreligger. Beräkna spridning i längd (L50) och i sida (B50) och jämför dessa med skjuttabellverket.

Individnummer på pjäs och radarantenn skall redovisas.

Ge förslag på hur korrektionen skall hanteras med dagens materiel.

Analys Analys ledde till att en pjäs skulle vara korrektionspjäs och att två kontrollpjäser.

Korrektionspjäsen skjuter fem skott. Utifrån nedslag beräknas en korrektion för kontrollpjäserna. Eftersom korrektionen skall vara väderberoende tas alla inflytelser som inte skjutelementräknare (SKER) tar hänsyn till bort. Korrektionen tas med vind längs (Wl) och vind tvärs (Wt) eftersom metoden hanterar korrektion i både sida och längd.

Artilleri & Luftvärn Kontrollpjäserna skjuter vardera fem skott på given korrektion för att se att metoden fungerar.

Vädret, som mäts upp när första pjäs skjuter, ska jämföras med vädret som är två timmar gammalt i syfte att kontrollera, om given korrektion stämmer överens med förändringen i vädret.

Korrektionsmetod – Wl och Wt

Genom att med största möjliga noggrannhet bestämma de störningar som orsakar uppkommet felläge vid inskjutning och därefter korrigera nedslagen, kan det kvarvarande felläget antas utgöras av ett vindfel, inflytelsevind (med riktning och hastighet i m/s).

1. Felläget utvärderas i skjutriktningen som ∆l och ∆t (bild 1).

2. En inflytelsevind beräknas genom division av felläget i längd ∆l med Cwl och i sida ∆t med Cwt. Dessa bägge vektorer bildar en resultant, inflytelsevinden, vilken antas orsaka kvarstående felläge (bild 2).

3. För att överföra korrektion till annat skjutande förband vektoruppdelas inflytelsevind längs och tvärs i den nya skjutriktningen (bild 3).

Bild 1.

Felläget utvärderas i skjutriktningen som ∆l och ∆t.

Inflytelsevind Wl inflytelsevind = ∆l/Cwl korrpjäs

Bild 2. Dividera felläget i längd med Cwl och i sida med Cwt.

Inflytelsevind från korrektionspjäsen

Bild 3. Överföra korrektion till ett annat skjutande förband.

4. Inflytelsen beräknas genom att multiplicera vindvektorerna med Cwl respektive Cwt för det nya skjutavståndet (omvänt p 2).

5. Inflytelsevindens korrektion effektueras genom eldreglering med skjutriktning som observationsriktning före det första eldöppnandet.1

Förutsättning

X Mål ∆l

Wt inflytelsevind = = ∆t/Cwt korrpjäs

X Felläge ∆t

Skjutningarna genomfördes på Villingsbergs skjutfält ve 110 med förband ur Bergslagsbataljonen från Artilleriregementet. Under två timmar sköts 20 skott övningsgranat m/54-77Z med tändrör m/ 80 och laddning 4.

1

Artilleritidskrift nr 1 2000 sid 23-24 ”Alternativa korrektionsmetoder”, Henrik Andersson, Carl-Magnus Olofsson, Johan Spånbo m fl.

19

TTÖ Korrektionspjäsen (benämnd TV) hade östlig skjutriktning, kontrollpjäserna västlig (TÖ) resp nordlig (TS).

Det önskvärda att ha vinkelrätt förhållande mellan pjäserna kunde således, p gr a skjutfältets beskaffenhet, inte tillgodoses. Till vår hjälp för inmätning av nedslagen hade vi två eldledningspansarbandvagnar 3022 med personal.

Före skjutningen hade alla data vad avser granatvikter och tkrut (kruttemperatur) sammanställts. Därefter gav vi order till skjutande förband avseende ∆∆P, SKER, tkrut och B+K (∆V0 batteri + krut).

Genomförande Skjutningen startade litet försenat, då övriga TTÖ-grupper genomförde sina skjutningar vid samma tillfälle. Detta fick till följd att vår skjutning både fick väderförändringar och fick avslutas i mörker.

Vi påbörjade vår tekniska tillämpningsövning med att skjuta med korrektionspjäsen. De första fem skotten visade sig ligga hitom i skjutriktningen med trädbrisad som följd. De vindförhållanden som rådde var sådana att röken vid nedslag från övningsgranaterna var svår att upptäcka och mäta.

Av dessa skott beräknades ett ändringskommando. Därefter sköts ytterligare fyra skott för att kontrollera att rätt ändringskommando givits till korrektionspjäsen.

Dessa skott tog bortom i skjutriktningen och fastställdes med hjälp av B-observation.

20

En följd av detta var att vi gjorde en ny beräkning där hänsyn togs till nedslagsvinkel och skogens höjd för att kunna ”observera” nedslagen för de sista fyra skotten. Flyttet medgav att vi nu kunde se det femte nedslaget och fastställa korrektionen till de två övriga pjäserna.

Korrektionen sändes via tal till de två övriga pjäserna som en eldreglering med skjutriktning som observationsriktning.

Därefter sköt vi med den pjäs som hade västlig skjutriktning. Dessa skott visade sig ta något hitom i skjutriktningen (målträff med kompani med fältmässig spridning).

Avslutningsvis sköt vi med pjäsen med nordlig skjutriktning. Nedslagen tog för kort i förhållande till skjutriktningen, vilket berodde på ett hastigt väderomslag samt att tiden mellan korrektionsskjutningen och dessa skott var för lång. Inhämtad höjdprognos jämförd med väder i SKER ger vid handen att Wl för pjäsen i söder skiljer sig med 9 m/s, vilket innebär 168 m i målterrängen.

När vi senare korrigerade de olika nedslagen med de inflytelser som SKER inte kan ta hänsyn till samt den väderförändring som skedde så träffar samtliga pjäser målet (bild 4).

Slutsatser Korrektionsmetoden fungerar. Vi kunde dock konstatera att nuvarande system för bestämning av ammunitionsinflytelser samt lagringsmöjligheter i SKER inte är tillfyllest för att korrektionsmetoden skall

Artilleri & Luftvärn TS (faktiska) TS TÖ (faktiska) TÖ TV (faktiska) TV

400 200

- 400

- 200

200 - 200 - 400

400

Medelträffpunkter för TV, TÖ och TS. De fyrkanter som kan utläsas ur diagrammet är korrigerade nedslag med ammunitionsstörningar och visar att metoden fungerar.

Bild 4 kunna användas (onödiga felkällor som skapar osäkerhet).

Slutsats är att metoder för mätning och inlagring av värden måste bli noggrannare om korrektionsmetoden skall kunna användas: SKER måste kunna lagra in exakt granatvikt och rätt kruttemperatur måste kunna mätas vid pjäsplats.

Förslag Ett förslag för framtiden är att granaterna vid tillverkning märks med streckkod som anger vikt. Innan granaten ansätts sker en avläsning så att rätt korrektion kan tas.

Vad gäller mätning av t krut föreslås att krutet förvaras i värmeskåp så att det erhåller en konstant temperatur. Vid ammunitionsersättning levereras krutet i utbytbara värmeskåp. För att få rättvisande mätresultat föreslås att en tillförlitlig V0-mätutrustning anskaffas.

Vi kunde även konstatera att målområdet var för litet. Vindförhållandena och den

ammunitionstyp som användes försvårade inmätning. För att undvika dessa felkällor bör spränggranater samt ett mer öppet och större målområde användas vid fortsatta försök.

Sammanfattning Vi kan konstatera att resultatet av vår TTÖ divergerar mot tidigare genomförda skjutningar med korrektionsmetod. Metoden är enligt vår mening fullt användbar, när förband skjuter mot målet från flera håll, men den måste förbättras enligt de slutsatser vi kommit fram till.

I två av de tre skjutningarna ger resultatet att spridningsbilden ökar när hänsyn tas till exakta ammunitionsinflytelser och uppmätta V0-värden.

För att utveckla korrektionsmetoden med Wl och Wt bör man jämföra den med UP-metoden. Om jämförelse skall kunna ske krävs det att två pjäser från samma plats skjuter med lika ingångselement. För närvarande jämförs inte UP med korrektionsmetoden.

21

Pokalskjutning

Joakim Ericson

Lt Joakim Ericson, K 4 (till vänster), mötte lt Anders Farinder, P 18 i årets final i pokalskjutning.

Båda var elever vid Artilleriets taktiska program 2000/01.

H M Konungens skjutpris 2001 ”Det sägs att kungen kommer”, avslutar programchefen, Övlt Nils-Ove Gustafsson, veckan i ännu ett tappert försök att skapa nervositet inför årets pokalskjutning.

kunde göra för att utveckla mig inom det här området. Förutom kunskaper får man ett antal kontakter som är ovärderliga för framtiden.

Som kavallerist var det väldigt roligt att vara med i en så traditionstyngd tävling och lite extra kändes det även utan den stämning som byggdes upp av lärarnas ryktesspridning och elevernas egna spekulationer. Sedan jag började på artilleriets kaptenskurs i höstas har jag upplevt ett antal av truppslagets fina traditioner och jag hoppas få uppleva fler Sankta Barbara- firande även efter det att jag åkt hem till K4 igen.

Kvarts- och semifinalen genomfördes i eldledningssimulatorn. Särskilt i semifinalen var det ett bra moment med mycket information på kort tid där det gällde att fokusera på rätt sak. Uppgiften var att som kompaniartillerichef nedkämpa ett antal mål för att understödja sitt förbands anfall. Finalen hade en liknande ram där vår uppgift vara att understödja bataljonens anfall på Villingsbergs skjutfält, från O3 till Lövhaget. Miljön var dock en helt annan än i simulatorn.

Många har frågat mig varför jag som jägare valt den här inriktningen. Svaret är enkelt. I det nya jägarförband som K4 nu utvecklar är området bekämpning en mycket viktig del som måste behärskas till fullo. Min inriktning sedan flera år är eldledning och artilleriets taktiska program verkade vara – och är – det bästa val jag 22

Ett dygn före finalen visste jag fortfarande ingenting om vad som komma skulle, förutom att jag tillsammans med min finalmotståndare, Anders Farinder från P 18, skulle prövas i konsten att skjuta prick med artilleri.

Artilleri & Luftvärn

Mål 2 var Hans Åhmans vackert blåmålade bunker, som löpte stor risk för en fullträff.

På finaldagsmorgonen mötte vi kapten Henrik Andersson i vår lektionssal på ArtSS. Vi hade kvällen innan blivit hemkörda med bil från Villingsberg för att vi skulle få så lite information som möjligt om finalen. När vi började gå mot kasernvakten istället för att sätta oss i en bil direkt på ArtSS parkering, förstod vi nog att det skulle bli ett annat transportmedel. En helikopter 9 landade på fotbollsplanen och i den satte vi kurs mot Villingsberg.

Under lunchen i lägret delgavs vi eget läge och vår uppgift. Även under måltiden fick vi sitta ensamma för att inte få någon extra information om skjutningen. Vi kom också överens om att Anders skulle börja.

Efter lunch flög Anders iväg och jag själv stod ensam utanför matsalen och lyssnade till ett antal eldöppnanden. Det enda jag förutsatte var att han lyckades väl.

När helikoptern kom tillbaka tog jag Anders plats framme till vänster om piloten och vi flög först västerut över pjäsernas gruppering och sedan österut mot O3. I observationsställning målspelade kapten

Andersson, från baksätet i helikoptern, upp en fiende på höjden nordost om ”Kopjen”.

Efter en snabb eldtillståndsbegäran hos bataljonchefen VJ påbörjade jag nedkämpning av målet. Det första ingångskommandot var dock hitom målet eftersom jag inte fick terrängen vid höjden att stämma med kartan. I ärlighetens namn skall sägas att det målet var relativt enkelt.

Till svar fick jag ett felmeddelande att jag låg utanför höger skjutgräns. Några skjutgränser hade vi naturligtvis inte fått, men i den stunden fick silverpokalen vingar och den flög iväg tillsammans med mina chanser att vinna.

Det jag fått lära mig i Arvidsjaur är dock att aldrig ge upp så efter en kontroll, en ny eldsignalering och två eldregleringar låg verkanselden i målet. Under tiden angavs ett nytt mål. ”Bunker vid Lövhaget”. Jag rapporterade verkan till VJ och begärde fler granater för att nedkämpa det nya målet.

Direkt i första eldöppnandet mot Lövhaget låg elden rätt och det flyttet var nog vad som räddade mig kvar i tävlingen.

23

Pokalskjutning Samtidigt som jag ”öste på” fler eldstötar mot målet stod (fick jag veta sedan) överstelöjtnant Hans Åhman på åskådarplats och fruktade att hans vackert blåmålade bunker skulle träffas. Fyra eldstötar mot nya målet och sedan lämnade jag tillbaka eldtillståndet och vi tillbakaryckte till lägret. Inledningen grämde mig, men jag insåg att det gått relativt snabbt.

Efter att ha hämtat Anders i lägret anslöt vi till åskådarna vid O3. När vi kom runt hörnet möttes vi av en spontan applåd och våra kurskamrater tyckte att vi skött oss bra båda två. Juryn hade redan bestämt sig och när ställföreträdande artilleriregementschefen överste Klintäng redovisade tiden som den avgörande faktorn tändes åter ett hopp hos mig. Det var en härlig känsla när det stod klart att jag hade lyckats bäst. Sedan följde pris-

24

utdelningen med gratulationer av både kamrater på plats och regementschefen via mobiltelefon. Efteråt spikades även trätavlan upp vid O3.

Ett speciellt tack vill jag rikta till Anders för en bra finalinsats och att han så sent som samma morgon som finalen gav mig tips i e-tjänst. Samt mina kurskamrater för väl genomförd kvarts- och semifinal.

En eloge vill jag även ge till den övningsledning som planerat och genomförde årets pokalfinal. Den gav i min värld rättvisa förutsättningar och det var en förmån att få vara en av de två tävlande.

Men tyvärr kom dock inte kungen.

Finalsegrarens sista prov: att spika upp minnestavlan vid oplatsen O3.

Artilleri & Luftvärn

P G Persson

Överstelöjtnant P G Persson är chef för luftvärnets teknikkontor.

Teknikkontor luftvärn I samband med omstruktureringen av Försvarsmakten inrättas teknikkontor liknande de typkontor som funnits en tid inom Flygvapnet. Inrättandet av teknikkontor innebär att de tidigare typkontoren i tillämpliga delar omformas. Syftet är att ett tydligare ansvar än hittills skall kunna utövas avseende de mest kostnadsdrivande och komplicerade systemen. I ansvaret ligger bland annat att på ett rationellt sätt (under chefen för Krigsförbandsledningen) utöva Försvarsmaktens ägarroll för aktuella system, att övergripande styra nyttjandet samt att skapa en sammanhållen bild av status och kostnader, som en grund för tekniska och ekonomiska analyser. Detta är en nödvändig ambitionshöjning inom områden som, i vissa avseenden, varit eftersatta under de senaste decennierna.

De inrättade nivåoberoende teknikkontoren utgör således Högkvarterets resurs för att rikstäckande och försvarsgrensoberoende styra driften av

för respektive teknikkontor utpekade system.

Sju teknikkontor (TeK) har inrättats, varav tre inom arméförband, nämligen TeK Stridsfordon/P 4, TeK Luftvärn/Lv 6 och TeK Telesystem/S 1. De övriga teknikkontoren har ansvar för i huvudsak marin- och flygsystem. Alla teknikkontor är organiserade som egen enhet inom förbanden, men lyder i sin funktion direkt under högkvarteret.

TeK Lv har ansvaret för RBS 70, RBS 90, RBS 77/97 och RBS 23. Verksamheten kan hänföras till fyra huvuduppgifter: • Representera ägarföreträdaren och utöva driftstyrning.

• Uppföljning och analys.

• Konfigurationsläge, modifiering och TO-verksamhet (tekniska order).

• Tekniskt systemstöd och teknisk utveckling.

25

TeK Lv Under det första verksamhetsåret har TeK Lv varit organiserat med en ledning samt fyra projektledningar med benämningarna • Projekt RBS 70/90, • Projekt 23/97, • Projekt Sensor/Samband och • Projekt Eldrör.

Inför den fortsatta verksamheten pågår för närvarande ett organisationsarbete inom TeK Lv, som kan komma att innebära att organisationen ändras under 2001.

Verksamheten inom de olika projekten har skild prägel. Projekt RBS 70/90 har som huvuduppgift att identifiera underhållsstatusen på dessa luftvärnets breddsystem samt medverka i budgetprocessen tillsammans med högkvarteret.

Projekt RBS 23/97 och Projekt Sensor/ Samband har huvudsakligen sina arbetsuppgifter inom området tekniskt systemstöd och teknisk utveckling. Dessa projekt lämnar i mycket stor omfattning stöd till FMV i arbetet med att modifiera RBS 77 till RBS 97 samt beträffande utvecklingen av RBS 23 (eldenhet 23 och underrättelseenhet 23). Projekt Eldrör utför sitt arbete i direkt samverkan med TeK Strf, då verksamheten domineras av Lvkv 90. Arbetet består främst i konfigurationsuppföljning av Lvkv 90 och det nyinledda arbetet med att realisera en teknikdemonstrator, genom att göra tekniska förbättringar på en av Lvkv 90-vagnarna.

Fullbemannat skall TeK Lv vara 18 per-

26

soner, varav 15 officerare och tre civila.

Nuvarande bemanningsnivå är totalt tio personer och efter semestern tillkommer ytterligare två. Officersbefattningarna är fördelade mellan Luftvärnet och Arméns tekniska kår.

I FörLed 2001 har teknikkontoren även erhållit uppgiften att lämna underlag för förnödenhetsrörelser. För TeK Lv har detta inneburit att ett förslag till fullföljande av det inledda omförrådsställningsarbetet har tagits fram i samverkan med underhållsorganisationen m fl aktörer. Detta arbete syftar till att den framtida förrådsställningen av luftvärnets förband och materiel skall optimeras i förhållande till utbildningsplattformarnas behov och underhållsresursernas lokalisering under beaktande av de operativa kraven.

Under en följd av år har besparingar tagits ut på materielunderhåll, med konsekvens att den materiella statusen nedgått. För viss materiel har den blivit så låg att den inte kan tas i bruk utan omfattande underhållsåtgärder. För att kunna styra materielsystemens status har teknikkontoren inrättats och de har därmed fått en central roll för styrningen av systemens drift och förrådshållning.

En annan viktig uppgift är det tekniska systemstödet till FMV och därmed kopplingen till försvars- och underhållsindustrin. Genom insatser inom detta område kan materielens slutliga utformning påverkas från ritbordsstadiet till leverans och vidmakthållandet optimeras över systemens livslängd.

Artilleri & Luftvärn

ARTHUR Information Superiority by Ericsson Informationsövertag är grundstenen i kraftfullt försvar. Bättre information leder till bättre beslut och förmåga att genomföra en precisionsinsats.

De två viktigaste förutsättningarna för Informationsövertag är sensorer – mänskliga såväl som tekniska – och kommunikation.

Ericsson erbjuder en unik kombination av avancerade och mångsidiga kommunikationssystem, sensorer och förmåga att integrera dessa för att uppnå Informationsövertag under 2000-talet.

defenseinfo@emw.ericsson.se www.ericsson.com/microwave

27

FM ekonomi

Anders Carell

Överste Anders Carell är chef för Artilleriregementet.

Foto: Bosse Johansson

Hårt pressad på min högra flank…

Att ”ominrikta” Försvarsmaktens omfattande verksamhet på så kort tid som riksdagsbeslutet i fjol förutsatte har visat sig vara svårt – var det någon som trodde något annat? Avvecklings- och omställningskostnaderna, främst på personalsidan, visade sig för år 2000 vida överstiga tilldelade ramar. Försvarsmakten förde med sig en skuld på ca 700 Mkr på anslaget 6.1 (förbandsverksamhet) in i år 2001. Det visade sig också att medelsbehovet för förbandsverksamheten i den ”mindre men bättre” Försvarsmakten var betydligt större än som tidigare prognostiserats. Försvarsmakten begärde att få omfördela medel från materielanslaget 6.3 – där såväl resultatet från 2000 som prognosen för 2001 visar ett underutnyttjande – för att täcka dels skulden från 2000, dels det större medelsbehovet 2001.

Regeringen medgav endast medel för att betala skulden.

Att genomföra verksamhet med för små resurser och samtidigt ej kunna utveckla personal och materiel är på lång sikt för28

ödande. Att nu ta krafttag och en gång för alla lösa den finansiella krisen och skapa en trovärdig plattform för fortsatt verksamhet är synnerligen viktigt. Därför ställer Artilleriregementet upp på ÖB:s strategi att så snabbt som möjligt komma till rätta med ekonomin. Ett bärande inslag i strategin är att gå skuldfri in i 2002. Därför är det riktigt och nödvändigt att anpassa verksamheten under 2001. Problemet för framför allt armén är att reduceringskravet kommer när årets mest kostnadskrävande verksamhet redan är genomförd. Det finns helt enkelt inte så mycket rörliga kostnader kvar att spara!

Artilleriregementet har ålagts av HKV att redovisa en besparing för innevarande år om 16,2 Mkr. Verksamheten har genomlysts med deltagande på stor bredd. Beaktande den ytterst prekära situation har Artilleriregementet själv föreslagit en reducering på 21 Mkr.

Konsekvenserna för Artilleriregementet är besvärande – men faktiskt hanterbara!

Artilleri & Luftvärn Främst beroende på förutseende återhållsamhet under vårens slutövningar: Billigare övningsammunition har skjutits i st f dyra stridsladdade granater. (Åtgärden har inneburet en sänkning av planerad måluppfyllelse – främst att belysa eldens verkan i målet – men ändock kunnat ges acceptans i den kärva ekonomiska situationen.) Ammunitionsmängden har reducerats. Övningarna har avkortats och färre förband än planerat har deltagit i verksamheten.

• Övriga utvecklingsprojekt med internationell samarbetspartner.

För att nå det totala besparingsmålet har regementet nödgats vidtaga ytterligare oönskade åtgärder. Vi har utgått dels från det av ÖB högst prioriterade målet innevarande år – att innehålla anvisad ram, dels från regementschefens egna prioriteringar.

Dessa är och har varit:

Med dessa prioriteringar har möjliga besparingar presenterats. Sammantaget bedöms de ge följande konsekvenser:

Verksamhet som ej får påverkas av besparingsåtgärder

• Lagar och förordningar samt beredskapskrav.

• Snabbinsatsstyrkan IA 01 verksamhet.

• Införande av miljöledningssystem.

• Akuta arbetsmiljöåtgärder.

Verksamhet som endast i begränsad omfattning – främst genom ambitionsanpassningar – får påverkas

• Grundutbildningen.

• Befälsutbildnings- och kompetensuppbyggnadsperioden ve 118-120.

• Reservofficersträff vecka 134.

• Nivåhöjande utbildning.

• Övrig kompetenshöjande utbildning.

• Informationstjänsten.

• Garnisonsvisa idrottstävlingar.

• Artilleridemonstratorprojektet.

Verksamhet som kan tillåtas i högre grad påverkas (exempel)

• Regementets ceremoniverksamhet.

• Större tävlingsverksamhet.

• Alla inköp ”som kan vänta”.

• Utlandsresor (utom nödvändig kompetenshöjning inom Artdemo ram).

• Ej ”akuta” utvecklingsprojekt – t ex reglementsarbete.

• Funktionens utveckling skjuts i vissa avseenden framåt i tiden. Utan ett senare återtagande kan konsekvenserna bli mycket stora.

• Målen för grundutbildning och kompetensutveckling har sänkts, men konsekvenserna är under rådande förhållanden acceptabla.

• Övrig verksamhet minimeras så att endast nödvändig drift genomförs. Det finns t ex inga resurser att genomföra verksamhetsrelaterade byggnadsåtgärder på våra skjutfält även om akuta behov uppstår.

• Stor risktagning vad avser materielunderhåll.

Med redovisade reduceringar bedöms det trots allt möjligt att nå målbild 2010 om återrtagande medges under 20022003. Regementets personal är fast besluten att ”rida ut stormen” och general Fochs ord styr fortfarande vårt arbete. ”Hårt pressad på min högra flank. Min center viker tillbaka. Omöjligt att manövrera. Situationen utmärkt. Jag anfaller.”

29

FM ekonomi

Ulf Persson

Överste Ulf Persson är ställföreträdande chef för Luftvärnsregementet.

Ekonomin styr verksamheten 2001 Året 2001 hade just börjat, och mullret från Högkvarteret sökte sig ut till alla förband och skolor. Mullret blev tydligare och visade sig innebära, att omstruktureringen under 2000 kostat alldeles för mycket och det ekonomiska överdraget måste hämtas in på förbandsverksamheten. I ett första steg reducerades verksamheten genom att: • FOCUS 2001 i Norrland inte genomfördes utan slutövningen genomfördes i södra Sverige.

• 100 värnpliktiga färre utbildas 2001/ 2002. Detta innebär att brigadkompaniet upplöses, dock skall verksamhet för luftvärnets fortsatta mekanisering fullföljas.

• Reservofficersprogrammet (ROP) inställs. ÖB önskan till försvarsdepartementet att utnyttja förnyelsepengar inom materielområdet till att täcka överdraget accep-

30

terades inte. För förband och skolor måste nu kostnaderna för verksamheten under året minimeras, så att Försvarsmakten kan gå skuldfri in i 2002.

I ett andra steg innebär detta att Luftvärnsregementet vänt på alla stenar i syfte att reducera kostnader. Övertidsstopp, reducering av övningsdygn och resor, mycket restriktiv inköpsverksamhet, värdering av materielutnyttjande samt materielunderhåll mm har genomförts. Verksamhet som genererar stora kostnader är i huvudsak genomförda vid Lv 6 under innevarande år dvs bataljons- och slutövningar.

Befälsomgången rycker in i mitten av juni och resterande värnpliktiga i slutet av augusti. Möjligheterna att reducera kostnaderna för dessa värnpliktiga är i princip redan uttagna genom besparingarna i föregående vända. Samma sak gäller utbild-

Artilleri & Luftvärn ning inom yrkesofficersprogrammet och det taktiska programmet, kaptenskursen.

De stora kostnaderna för dessa kurser följer i allt väsentligt övningsserien där merparten av kostnaderna faller ut under 2002.

Utvecklingsverksamheten är reducerad till att i princip omfatta endast intern verksamhet vid Luftvärnsregementet.

De reduceringar av verksamheten som nu måste genomföras påverkar i allra högsta grad kärnverksamheten. Inom ramen för givna direktiv prioriterar Luftvärnsregementet värnpliktsutbildning, nivåhöjande utbildning och luftvärnsfunktionens utveckling över tiden. Alla andra verksamheter genomförs på en absolut miniminivå. Visst kostnadsutfall skjuts medvetet till 2002.

Sammantaget kommer de totala reduceringarna till del att innebära strukturella förändringar av unik natur vars effekter inte till fullo kan förutses.

Försvarsmakten har hamnat i en förhoppningsvis temporär kärv ekonomisk situation.

Trots dessa besparingskrav kan vi se positivt på framtiden. Vi har mycket mer att glädjas åt än att bekymra oss för.

Det finns en vilja på alla nivåer att driva utveckling och utbildning framåt. Jag vill i detta sammanhang också framhålla de

Modern luftvärnsutbildning i traditionsrik miljö. Infanteristerna från I 16 har ett gott inflytande på Lv 6 utveckling. goda inflytelser som infanteristerna från I 16/Fo 31 haft för utvecklingen vid regementet.

Inom utbildningsområdet förväntar vi oss mycket av den nya stridsträningsanläggningen (STA Lv) som skall stå färdig till hösten och lagom till starten på värnpliktsutbildningen. I anläggningen, som är världsunik, kan alla nivåer tränas samtidigt t ex bataljons-, kompani-, plutons- och troppnivå. För första gången i luftvärnets historia kommer också utvärdering av striden att kunna genomföras.

Organisering av luftvärnets krigsförband har påbörjats. Chefer med ställföreträdare och tekniska chefer är utsedda och har genomfört ett första möte. Bataljonscheferna skall nu driva arbetet vidare inom respektive bataljon med syfte att alla officerare skall vara placerade under hösten.

Snart kommer också BAMSE som ger funktionen modern teknik och nya förmågor.

31

Artilleriklubben Artilleri-Tidskrift Tidskrift för Artilleriet och Luftvärnet • Utgiven av Artilleriklubben Artilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad Redaktör, ansvarig utgivare och annonsansvarig: Överstelöjtnant Lave Malmgren, Säter Änggården, 541 91 SKÖVDE Tel och fax: 0500–461 761 E-post: lave.malmgren@swipnet.se Biträdande redaktör: Vakant Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Överstelöjtnant Bo Arvidsson, Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN Tel: 0550–141 71 (bost) 352 06 (arb). Fax: 0550–350 31. E-post: bo.arvidsson@artreg.mil.se Redaktionskommitté: Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef, sekreterare samt representanter för Art överste Anders Carell, Artilleriregementet, 681 82 KRISTINEHAMN tel 0550–350 14 och Lv överstelöjtnant Roland Jostrup, Lv 6, Box 1515, 301 80 HALMSTAD tel 035–266 38 01 Redaktionsadress: Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till ekonomichefen enligt ovan.

Artilleriklubben

Ordförande: Överste Anders Carell, Artilleriregementet, 681 82 KRISTINEHAMN Tel 0550–350 14 Sekreterare Överstelöjtnant Sören Möller, Bergsgatan 20 A, 761 42 NORRTÄLJE Tel: 0176–145 09.

E-post: soren.moller@swipnet.se Medlemsavgifter: Årsavgift Ständigt medlemskap

100 kr 1 000 kr

Medlemsavgifter betalas till Artilleriklubbens postgiro 5 47 31–5 ©2001 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa.

32

Artilleri-Tidskrift postgiro 19 09 19-1 bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser: Inom Sverige Inom Norden Utom Norden

150 kr per år 175 kr per år 200 kr per år

Lösnummerpriser: Enkelnummer

70 kr

vid köp av minst 10 ex 50 kr Dubbel-/Temanummer 90 kr vid köp av minst 10 ex 70 kr

ROLF & CO TRYCKERI AB, SKÖVDE 2001

Adress: Försvarets Materielverk – AML, 115 88 STOCKHOLM

RO Defence - providing total systems capability.

RO Defence provide Training, Test and Support Facilities and a complete range of logistic services to armed forces worldwide

RO Defence South Mead Road Building 281, Filton Bristol BS34 7RP United Kingdom Telephone: +44 (0) 117 317 3702 Facsimile: +44 (0) 117 317 3708 in collaboration with BS Dnyamics Consulting KB Telephone 08 630 1135 Ammunition 5.56mm - 155mm Self Propelled Artillery 155mm 39/52 Calibre Towed Artillery 105mm, 155mm Tank Guns 105mm, 120mm Mortar Systems 51mm, 81mm, 120mm Military Vehicles Naval Systems Rocket Launchers, Motors and Warheads Small Arms

MS033-01

Unrivalled Capability

www.baesystems.com

Posttidning B Artilleri-Tidskrift, c/o Bo Arvidsson Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN

Med Saab Bofors Dynamics in i framtiden

SAAB BOFORS DYNAMICS www.saab.se