Artilleri & Luftvärn nr 1 2001

Posttidning B Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN

Med Saab Bofors Dynamics in i framtiden Saab Bofors Dynamics AB utvecklar och producerar avancerade försvarssystem på teknikens framkant, från högflygande autonoma robotar till djupgående fjärrstyrda undervattensfarkoster.

Om Du är intresserad av en utmaning med ett spännande arbetsinnehåll kan Saab Bofors Dynamics erbjuda ett stort urval av arbetsuppgifter med bred teknisk spännvidd.

Personalen är vår största tillgång och vi behöver alltid duktiga medarbetare. Hos oss får Du användning för dina kunskaper och kan utvecklas i en högteknologisk kreativ arbetsmiljö.

Vill Du veta mer om vårt företag eller en eventuell anställning, besök då vår hemsida www.saab.se/dynamics/ eller ring/skriv till:

Tommy Laurell, 013 -186042, tommy.laurell@dynamics.saab.se (Linköping, öteborg, Järfälla) Annika Franzén, 0141 - 224540, annika.franzen@dynamics.saab.se (Motala, Landskrona, Järfälla) Annika Fröberg - Skeppstedt, 0586 - 823 24, annika.froberg-skeppstedt@dynamics.saab.se (Karlskoga, Eskilstuna)

SAAB BOFORS DYNAMICS www.saab.se

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-Tidskrift, c/o Bo Arvidsson

Artilleri-Tidskrift Nr 1 • 2001

ARTHUR Information Superiority by Ericsson Informationsövertag är grundstenen i kraftfullt försvar. Bättre information leder till bättre beslut och förmåga att genomföra en precisionsinsats.

De två viktigaste förutsättningarna för Informationsövertag är sensorer – mänskliga såväl som tekniska – och kommunikation.

Ericsson erbjuder en unik kombination av avancerade och mångsidiga kommunikationssystem, sensorer och förmåga att integrera dessa för att uppnå Informationsövertag under 2000-talet.

defenseinfo@emw.ericsson.se www.ericsson.com/microwave

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte 1• 2001

Årgång 130

Redaktören Välkommen till årsmöte Villingsberg ................................................................. 2 Mats Rehn Reviderad syn på bekämpning i Atle-projektet .................................................... 4 Patrik Kvie Nytt stridsledningssystem för bataljon ................................................................ 9 Hans Uhlander Ny organisation i Boden ................................................................................... 13 Hans Uhlander Norrlands Luftvärnsbataljon ............................................................................. 16 Kennet Eriksson Norrlands Artilleribataljon ................................................................................ 20 Christian Bremer Pokalskjutning 2000 ......................................................................................... 24 Elever TaP Art 99/00 V0-differenser vid laddningsbyte ........................................................................ 26

Omslagsbild: Hela landet skall försvaras! Cheferna på artilleri- och luftvärnsbataljonerna på Norrbottens regemente berättar i detta nummer om utbildningen i Boden. På omslagsbilden går solen upp över artilleriregementets stabsplats under LSÖ 01 ve 109 i Norrland. Foto Stefan Bratt, Artilleriregementet.

Form och layout: Marie Thelander

ISSN 004 – 3788

1

Redaktören

Lave Malmgren

Artilleri-Tidskrift 130 år Artilleri-Tidskrift inleder sitt 130. år då den ”nya” Försvarsmakten just avverkar sitt första. Ett år fyllt av förhoppningar från våra folkvalda, fyllt av svårigheter och ambitioner för dem som skall genomföra deras intentioner. I detta nummer ger vi en glimt av hur formerna utvecklas vid artilleri- och luftvärnsbataljonerna vid Norrbottens Regemente.

För Artilleriklubben förestår några år med att anpassa arbetsformerna till den nya organisationsstrukturen. Vårt årsmöte (se nedan) kommer att präglas av detta. Ny inriktning och mot inriktningen avpassade stadgar skall bidra till att stimulera verksamheten på ett sådant sätt att det kan

engagera gamla och – som vi hoppas – nya medlemnmar.

Enkäten i vårt förra nummer syftade till att skapa underlag för den nya inriktningen. Klubben och tidskriften tackar för värdefulla svar och synpunkter, som vi har fått del av.

Bl a med stöd av dessa har styrelsen funnit att reservofficerarna är en målgrupp som bör ägnas större intresse, och klubbens sammankomster i ökad utsträckning bör ske som seminarier.

Välkommen till årsmötet för att ta del av styrelsens förslag och lämna synpunkter!

Artilleriklubbens årsmöte Villingsberg onsdagen 16 maj 2001

Program 0820 Samling vid Tre Vapen, Banérgatan 62, 0830 Busstransport till Villingsberg* 1130 Ankomst till Villingsberg, lunch i militärrestaurangen Villingestrand 1230 Deltagarna följer övningsverksamhet i Villingsberg

1500 Kaffe i Herrgården 1530 Årsmöte – bl a för att behandla reviderade stadgar för klubben och tidskriften 1630 Konstituerande styrelsemöte 1700 Gemensam middag 1900-2200 Återresa till Stockholm

*Transporter till och från Halmstad samordnas av Öv Ulf Persson. Anmäl behov till Ann-Margaret Fernbrant tel 035-266 30 00 E-post ann-margaret.fernbrant@lv6.mil.se

Anmälan (helst skriftligt) senast onsdag den 26 april till Övlt Sören Möller, Bergsgatan 20 A, 761 42 NORRTÄLJE E-post soren.moller@swipnet.se

Kostnad för hela dagen:130 kr

2

Artilleri & Luftvärn

3

ATLE

Mats Rehn

Major Mats Rehn är chef för ledningsavdelningen på Artilleriregementets Utvecklingsenhet.

Reviderad syn på BEKÄMPNING i ATLE-projektet Med bekämpning avses i ATLE delprojekt 6: Indirekt Eld planlagda och/eller samordnade insatser med ett eller flera bekämpningssystem för att uppnå bestämda taktiska mål. Exempel på bekämpningssystem är indirekta eldsystem, televapensystem, attackflyg, beväpnade helikoptrar, sensorer mm.

Insatserna syftar till att, främst bortom de direktriktade vapens räckvidd, störa, begränsa eller slå ut olika funktioner för motståndaren och därigenom minska hans anfalls- och motståndskraft.

Bekämpning är ett sätt för chefen att agera och ta initiativet på stridsfältet.

Angriparen vill skapa systemkollaps Krigets inledning får sannolikt ett snabbt och våldsamt förlopp, där angriparens strävan är att tidigt skapa systemkollaps 4

hos oss. Angreppet riktas mot centrala funktioner i lednings- och sambandssystem. Här utnyttjas såväl fysisk bekämpning som psykologisk och elektronisk krigföring. Precision i dessa angrepp kan kompensera bristen på antal kvalificerade förband eller system.

Angriparen kommer att utnyttja sina förband för att snabbt föra in striden på djupet av vårt område. Hans avsikt torde vara att åstadkomma avbrott i våra system t ex underrättelse- och ledningssystem, system för bekämpning eller våra underhållssystem.

Artilleri & Luftvärn

Den snabba teknikutvecklingen med integrering av mark-, luft- och sjöbaserade vapensystem innebär ett tredimensionellt stridsfält.

Stridsfältet kommer att präglas av en blandning av våra och fientliga styrkor som varierar över tiden, områden med civil och känslig infrastruktur – ett fragmenterat stridsfält.

Skall angriparen kunna uppnå en optimal effekt krävs att hans förband och system kan samordnas och detta måste kunna ledas. Har angriparen en uttalad kommandoledning där underställda enbart verkställer blir beroendet av ständigt fungerande samband mellan förbandsnivåer ett måste. Om inte högre chefs godkännande har kunnat inhämtas, blir utövandet av ledning ineffektivt. Det finns också en risk att angriparen blir så beroende av dessa tekniska system att det blir en belastning.

Att hitta fiendens svaga punkt Störningar från vår sida i kombination med att vi nyttjar terräng, väder och sikt på ett för oss optimalt sätt kan göra att angriparen tvekar eller blir osäker. Angriparens beslutscykel rubbas.

Att definiera tyngdpunkten1 i operationen blir en allt mer betydelsefull del av planläggningen.

Detta har alltid varit viktigt men begreppet har genom historien haft lite olika innebörd. Tidigare menade man en punkt på slagfältet, ett geografiskt begrepp. Senare har begreppet alltmer förskjutits mot att innebära en koncentrering på vissa 1

Ur Marco Smedberg ”Om stridens grunder”.

5

ATLE utvalda fientliga system eller funktioner.

Man kan naturligtvis också tänka sig olika kombinationer av geografisk och ”funktionell” tyngdpunkt.

Fortfarande gäller det att nå fiendens kraftcentrum. Skillnaden mot förr är att man idag med modern vapenteknik och luftrörlighet kan slå till mot de platser och vid de tidpunkter där fienden är som mest sårbar utan att först behöva tillkämpa sig fientligt territorium för att nå målområdet. Detta innebär att den tidigare sekventiella, tidsbundna ordningen delvis har brutits. Man behöver inte längre slå mot A för att senare kunna framrycka till B och så vidare.

För att komma åt att neutralisera fiendens kraftcentrum, måste vi ofta gå via avgörande funktioner som, om de angrips med framgång, leder till att styrkeförhållandena utvecklas till vår fördel. Om dessa mål identifieras med ett offensivt tankesätt som grund är det just dessa mål som i varje skede är ”farligast för fienden” att mista.

Stridens förutsägbarhet blir liten och förmågan att reagera snabbt på ett stort antal händelser – bl a att snabbt och effektivt nedkämpa identifierade och lokaliserade avgörande faktorer över hela slagfältets djup – blir ett villkor för framgång.

Långräckviddiga bekämpningssystem med hög momentan verkan i kombination med tillräckligt noggranna sensorer ger oss tillgång till denna förmåga. Dessutom krävs ett ledningssystem med ett minimum av tidsfördröjning mellan upptäckt, identifiering, lokalisering, beslut om insats och insats.

Bekämpningsinsatser kräver underlag från sensorer (underrättelsesystem) varför dessa måste integreras vid planering och genomförande av insatser. Bekämpning måste kunna utföras i hela tidsspektrat från bekämpning med korta tidsförhållanden (i nära realtid) till insatser på längre sikt.

Vid bekämpning i nära realtid är oftast målets exponeringstid styrande. Detta ställer särskilt höga krav på tillgängligheten av bekämpnings- och underrättelsesystem.

Slagfältets utveckling Stridskrafter Kommunikationer Logistik Strategiska mål 2

Ledningssysstem C W Vilja (Statsledning)

Förr Nu

6

Med modern vapenteknik och luftrörlighet kan man numera bekämpa fienden utan att som tidigare först behöva erövra fientligt territorium för att nå målområdet.

Artilleri & Luftvärn personal en utvärdering för att hitta ”stödben” i motståndarens plan. Efter hand som bedömandet fortskrider och slutsatser dras delges dessa till DUC. På så sätt får DUC tidigt underlag och kan komma med egna förslag på ”stödben”.

Bekämpning är inte bara ett understöd av manöver. Bekämpning blir ett komplement till manöver för att uppnå operativa eller taktiska fördelar.

Bekämpningsplan – Stridsplan I ATLE-projektet lanseras en underrättelseoch bekämpningsplan som en integrerad del av stridsplanen bestående av två delar: En plan för stöd av manöverförbanden och en plan för bekämpning av prioriterade mål.

Planen för stöd av manöverförbanden motsvarar den ”gamla” understödsplanen och arbetas fram på samma sätt.

För att kunna genomföra bekämpning av dessa mål krävs att de är definierade. Att bekämpa en luftlandsättning är inte tillräckligt noggrant. Därför genomgår nu varje högvärdigt mål en målanalys.

Målanalysen resulterar i en plan för hur ▼

Planen för bekämpning av prioriterade mål påbörjas däremot direkt som förbandet mottar en ny uppgift. Under hela bedömandeprocessen genomför bekämpnings-

Dessa förslag på mål kallas för högvärdiga mål och samlas på divisionen. Exempel på sådana högvärdiga mål kan vara • Luftlandsättning vid……

• Landstigning vid …..

• Bekämpningssystem • Terrängpartier

▼ Bekbehov

▼ ▼

Resursavvägning Beslut

Und/Bek plan Plan bek prio mål

▼

Plan för stöd till manöverförband

▼

ATLE-projektet lanserar en underrättelse- och bekämpningsplan som en integrerad del av stridssplanen.

Skedes indelning

▼

▼

Behov av stöd till manövervörband

▼

▼

▼▼

Lista över högvärdiga mål

▼

Överväganden Bis

DUC

▼

Utgångsvärden

Högvärdiga mål

Plan stöd för manöverförband

Uppgiften

▼

Plan bekämpning prio mål

▼ ▼ ▼

Bedömande

7

ATLE Kriterier Varför bekämpa Verkan Uppgiften löst Beslutstidpunkt Gränssättande funktioner Hur ser målet ut?

Var finns målen?

Bekämpningssystem Samverkan/Samordning/ Restriktioner Analys av verkan

Analyspunkter Förväntad effekt Nedkämpa – Nedhålla – Störa Omedelbart – Över tiden Till område – Till tid – Till skede Kopplat till uppföljningsplan System – Platser – Funktioner Ytor – Skyddsnivå – Gruppering Taktik – Stridsteknik – Tidigare erfarenhet Geografiskt – Tid – Skede Sensorer – Vapenplattform – Samverkan mellan system För att undvika vådabekämpning För att utnyttja alla tillgängliga bekämpningssystem Verifiering: Vad? – När? – Hur? – Till vem?

varje högvärdigt mål skall bekämpas.

Samtidigt har planen för stöd av manöverförbanden vuxit fram. Nu delas stridsplanen upp i skeden och kopplas till vilka högvärdiga mål som skall bekämpas i vilket skede.

Det kan finnas högvärdiga mål som är aktuella under alla skeden likaväl som under endast ett skede. Dessutom sker en resursavvägning. Vi kommer aldrig att ha resurser att avdela så att varje manöverförband och/eller högvärdigt mål har sina egna bekämpningsresurser. Här dömer divisionschefen av att om en viss situationen uppstår så • går A före B, • C sker istället för D osv.

När allt detta är klart finns en Plan för stöd av manöverförband. (OBS att detta stöd kan komma från alla typer av sensorer och vapenplattformar!) Det finns till varje skede ett antal högvärdiga mål med färdiga planer hur de skall bekämpas. När divisionschefen fastställer dessa högvärdiga 8

mål att gälla benämns de prioriterade mål.

Detta uttrycks i Plan för bekämpning av prioriterade mål.

Sammantaget blir planen för stöd till manöverförbanden och planen för bekämpning av prioriterade mål en Underrättelse- och bekämpningsplan.

ATLE skall nu vara så uppbyggt att genomförande av Underrättelse- och bekämpningsplanen normalt kan ske från divisionens ledningsplats men även från brigad och artilleriregemente.

Den principiella arbetsordningen är att genomförandeledningen sker från divisionens ledningsplats där vissa befattningshavare tar sig an bekämpning av prioriterade mål, andra stöd till manöverförbanden. Genom speciell teknik säkerställs att meddelanden som rör bekämpning av prioriterade mål med automatik hamnar hos rätt befattningshavare. Med hjälp av informationssystemet skickas sedan order ut så att bekämpning kan ske inom de tidsramar som krävs.

Artilleri & Luftvärn

Patrik Kvie

Kapten Patrik Kvie tjänstgör på ledningsavdelningen och arbetar med metodutveckling på bataljon.

Han är artilleriets representant i FUM-SLB.

Nytt stridsledningssystem för bataljon Ledning och beslut är en av hörnpelarna i triaden information, ledning och verkan.

Det har som samlingsbegrepp inordnats i RMA – Revolution in Millitary Affairs1. I detta sammanhang står FUM-SLB2 för grafisk lägesbild på stridsfältet och stöd för att snabbare komma till beslut i såväl presens som futurum.

Systemet syftar till att utgöra en plattform för att utveckla, pröva och utvärdera ny teknik och metodik, vilket skall utnyttjas för att ställa krav på ett skarpt system SLB. FOI skall stödja utvecklingen av systemet men även utvärdera med avseende på användbarhet. Systemet vilar på en utveckling av lärdomar efter hand med användarna i fokus, för att möta ständiga miljöoch situationsförändringar. Systemet stödjer idag främst anfallsbataljon3.

I framtiden kan andra funktioner såsom ledning av artilleribataljon, luftburen bataljon och underrättelsebataljon tänkas bli

egna applikationer ur det skarpa systemet SLB. Stridsledning är något som är knutet till tiden och situationen, vilket medför att det gränssnitt eller den applikation, som FUM-SLB står för idag, kanske är nivåoberoende?

Ett ledningssystem består av komponenterna 1 organisation, 2 doktrin, 3 personal och 4 teknik4.

Men FUM-SLB har likväl givits indelning enl figur 1.

1

Finns mer att läsa i Kent Samuelssons artikel i Artilleri-Tidskrift 3/00.

2 FunktionsModell-StridsLedningssystem Bataljon.

3 Anfallsbataljon är en sammanfattande benämning på de mekaniserade bataljonstyperna eller sammansatta stridsgrupper som har huvuduppgiften strid, ATLE Projekt 5, Metoder ledning, 2000-05-25.

4 Definition enl Ag ledningsdoktrin.

9

ATLE

Metoder

Personal

Org Teknik

Figur 1. FUM-SLB. Ett ledningssystems komponenter interagerar med varandra i ett ständigt växelspel. I FUM-SLB ser man att den snabba teknikutvecklingen har goda möjligheter att utveckla stödet till människan i stridsledningssystemet. Samtidigt ställer den föränderliga omvärlden, miljön, tekniken och situationen stora krav på flexibla metoder och organisationer å ena sidan och kontinuerlig utbildning och övning å andra sidan.

I utvecklingen av ledningssystemet är metoder för stöd och genomförande av ledning en av hörnpelarna. Metoderna skall dels ta tillvara alla de erfarenheter som vi har tillgodogjort oss genom våra nuvarande metoder, dels ta sikte på framtiden och därigenom beskriva den vilja som ställer krav på utformning av tekniska hjälpmedel, utbildning och organisation. Under utbildningsåret 2000/2001 kommer beskrivna metoder och systemenheter att prövas och utvecklas vid MSS och MekB19.

Mjuk/Hårdvara I gränsytorna mot FUM-SLB finns idag bl a laseravståndsmätare, GPS, POS 2 och 10

Figur 2. FUM-SLB, gränsytor.

NAV 90. Systemet är installerat i ett antal varianter av stridsfordon 90, däribland Epbv 90. Vidare finns det i Stripbv 90, Strf 9040B/BK, LvKv90 och Stabshytt 9099 (9012). Figur 2 åskådliggör omfånget av gränsytor: Systemet stödjer bl a följande funktioner: • Kart- och symbolhantering.

• Lägesbild- och oleathantering.

• Samband (Ra 180/TS 9000).

• Meddelandehantering DART och MBT (TCCS).

• Stabsstöd.

• Eldsignalering och eldreglering.

• Försöksstöd (registrering).

• Förarorder.

Sambandssystemet i FUM-SLB utgörs av Ra 180-systemet, DART 380 och TS 9000. Det karaktäristiska med sambandssystemet är trögheten vid överföring i form av symboler och bilder; radion är inte gjort för detta och länkarna har inte tillräckligt med frekvensutrymme för att överföra större datamängder. FMV har därför fått i uppdrag att utprova de radiosystem som

Artilleri & Luftvärn idag står för ”the state of art” i syfte att bättre tillfredsställa behovet av att överföra data. Målet är att den första versionen av SLB skall utrustas med denna dataradio från år 2004.

Ur bekämpningsperspektivet Det tekniska stödet i form av grafisk order och automatisk lägespositionering underlättar ledningen av indirekt eld.

Kompaniartillerichefen kan inrikta sig mot att vara just kompaniets artillerichef. Målrapportering och eldreglering ingår som en funktion i FUM-SLB. Även symbolhantering med elduppgifter och förbandstecken för bekämpning är inarbetat.

En stor fördel med FUM-SLB är att kartan och kartplasten har försvunnit. Istället använder man olika digitala s k ”layers” (oleat) såsom stridsledningsoleat, målbildsoleat men också eldoleat. Att ständigt se och veta var kompaniartillerichefer och granatkastarvagnar finns medför att man kan planera den indirekta elden mer framsynt. Det som kommer att tarva ett stort arbete är att komma överens om vilken information som skall presenteras var och hur den ska skall beskrivas.

Både bekämpningschefen och kompaniartillerichefen har idag applikationen PCDART som en bakomliggande funktion i SLB, dock borde den i framtiden användas på en separat skärm för att inte tappa helheten när väl den ena eller andra applikationen väljs. En annan möjlighet är att PC-DART byggs in i den grafiska

Figur 3. Gränssnittet mot användaren, en skärmbild av FUM-SLB. lägesbilden och medger en återkoppling i lägesbilden vad gäller var i terrängen det skjuts, var säkerhetsavståndet går, vem som skjuter och vilket filter som är aktivt mm.

Med det nya bataljonsartilleriet (SSG 120) ser man möjligheterna att ha eldtillståndet utdelat kontinuerligt och istället ange begränsningar i terrängen och/eller ammunition. Bataljonsartilleriet tros komma att understödja behovet för manövreringen av den egna bataljonen i striden, men att den även utvecklas mot flexibelt utnyttjande över bataljonsgränserna och prioriterade mål med specialammunition.

Källhänvisning ATLE projekt 5, Anfallsbataljon, 2000-05-25.

ATLE projekt 5, Bataljon (Huvuddokument). Metoder ledning, 2000-05-25.

Instruktionsbok FUM-SLB, Kursutgåva.

11

Morgondagens artillerisystem heter APS 07

APS 07 är ett eldrörsartillerisystem med eldkraft som raketartilleri och som dessutom medger träff i en enskild byggnad med alla skott – på 60 kilometers skjutavstånd.

LCC, Life Cycle Cost, är avsevärt lägre än för motsvarande system på marknaden. Den låga kostnaden baserar sig främst på att APS 07 är installerad på ett civilt standardchassi.

MRSI, Multiple Round Simultaneous Impact, är exceptionellt stort för APS 07. Mer än 10 skott från samma pjäs kan slå ner i målet samtidigt.

APS 07 har mycket högt skydd tack vare många samverkande egenskaper: - Gun-and-Run-förmåga - Stealth-utformning - Pansrat och minskyddat personalutrymme

12

SE-691 80 Karlskoga, Sweden Tel: +46 586 815 00 Telefax: +46 586 850 30 Internet: www.boforsdefence.se E-mail: info@boforsdefence.se

Artilleri & Luftvärn

Hans Uhlander

Överstelöjtnant Hans Uhlander är chef för Norrlands luftvärnsbataljon.

Ny organisation i Boden Boden har sedan byggandet av Bodens fästning alltid sammankopplats med begreppet garnison. Trots att riksdagen fattade beslut i mars 2000 att lägga ned och avveckla Milostab N, Fostab 63, 6.fördelningsstaben, A 8, Lv 7, Ing 3 och S 3 är Boden en av Sveriges största och mest betydelsefulla garnisonsorter. Antalet förband och staber har minskat, men huvuddelen av funktionerna återfinns i den nya organisationen i Boden, om än med något minskade volymer. Följande militära enheter finns i Boden efter den 1 juli 2000: ❑ ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Norrbottens regemente – I 19 Norrlands helikopterskvadron Arméns Musikkår Norrland – AMN Norra underhållsregementet – Uhreg N Norra militärdistriktet – MD N Norrbottensgruppen

Norrbottens regemente I 19 är namnet på det nya utbildningsregementet i Boden som har ca 800 officerare och civila anställda. Trots namnet, som många sammankopplar med infanteri och skidåkning, är detta ett helt nytt förband där huvuddelen av arméns truppslag finns samlade. Denna mångfald av unika kompetenser, tillsammans med utomordentliga övningsplatser och skjutfält, skapar bra förutsättningarna för samordning, samträning samt rationell förbandsverksamhet.

Den årliga utbildningen av ca 1800-2000 värnpliktiga sker på fem utbildningsbataljoner: Norrbottens pansarbataljon, Norrlands artilleribataljon, Norrlands luftvärnsbataljon, Norrlands ingenjörbataljon och Norrlands signalbataljon.

För att uppnå maximal samordning och synergieffekt kommer samtliga bataljonstaber att vara samgrupperade.

13

Artilleri & Luftvärn i Boden Förutom bataljonerna består Norrbottens regemente av en stab, som är indelad enligt internationell praxis, samt utbildningsstöd, utvecklingsenhet och serviceenhet.

Stabens avdelningar betecknas med en bokstav som anger förbandsnivån eller förbandstyp (G för engelskans ground = mark/armé) och en siffra som anger avdelningens verksamhet. I staben som leds av stabschefen, finns det representation av de olika funktionerna.

Utbildningsstödet ansvarar för samtliga arméskjutfält i Norrbotten (utom Arvidsjaur), alla utbildningslokaler i Boden, allt tekniskt systemstöd till bataljonerna samt insatschefernas verksamhet.

Utvecklingsenheten skall utveckla För-

svarsmaktens förmåga till vinterkrigföring genom att utbilda chefer, utveckla utbildningsmetoder, skriva reglementen samt genomföra studier och försöksverksamhet.

Serviceenheten stödjer och ger service till värnpliktiga och anställda inom bl a områdena IT, personalvård, hälso- och sjukvård, expeditionstjänst, arkivtjänst, löner, resor, transporter och bemanningen i militärrestaurangerna.

Norrlands helikopterskvadron är resterna av Norrlands helikopterbataljon som lades ned 30 juni. Dessa är baserade i Boden, Frösön, Sundsvall och Lycksele.

Verksamheten kommer i huvudsak att fokuseras på att vidmakthålla och utveckla förmågan att uppträda i subarktiskt klimat. Antalet helikoptrar kommer fram till 2004 att reduceras från ca 30 till 15.

Regementschef (garnisonschef)

Utvecklingsenhet

Serviceenhet

Regementsstab med SC G1 Pers

G2 Und

▼

G3 Stri

G4 Log

G5 Plan

G6 G7 G8 Sb Utbstöd Ek

▼

G9 Info

▼

Utbildningsstöd PBAT

ARTBAT

LVBAT

I 19 är ett utbildningsregemente med fem truppslag.

14

INGBAT

SIGNBAT

Artilleri & Luftvärn Arméns Musikkår Norrland utbildar årligen ca 30 st värnpliktiga musiker. Förutom militär ceremoniell musik genomförs konserter, tattoo´n, musikfestivaler och parader.

Norra underhållsregementet leder huvuddelen av Försvarsmaktens underhållstjänst inom Norra militärdistriktet. Försvarsbeslutet innebar små förändringar för Uhreg N som har sin stab, ett miloförråd, en miloverkstad, en markteleverkstrad samt del av Kronfrakt placerade i Boden med ca 350 anställda. En större omorganisation kommer att ske den 31 december 2001 då Försvarsmaktens underhållscentrum och samtliga underhållsregementen läggs ned och en ny underhållsorganisation bildas.

Norra militärdistriktet ersätter i princip milostab N, tre Fo-staber och två gränsjägarstaber samt övertar delar av norra flygkommandots och marinkommandots verksamhet. Chefen för MD N leder den territoriella verksamheten i Norrland, varvid uppgifterna bl a är att samverka med övriga totalförsvaret, samverka på Nordkalotten, leda militär säkerhetstjänst, planlägga för beredskap och mobilisering, delta i och leda övningar samt leda och stödja frivilligverksamheten.

Norrbottensgruppen är en av MD N sju militärdistriktsgrupper. Huvuduppgifter för dessa är att utbilda och stödja hemvärns- och frivilligverksamheten samt att samverka med och stödja kommuner.

Kursgård Lvbyn Väddö Öppen 15/4-15/10 Naturskönt belägen vid Ålands hav

Tel. 0176-542 19 alt. 0708-99 06 32 Ring för information eller offert!

15

Artilleri & Luftvärn i Boden

Hans Uhlander

Överstelöjtnant Hans Uhlander är chef för Norrlands luftvärnsbataljon.

Norrlands Luftvärnsbataljon Från kår till bataljon I samband med Försvarsmaktens omstrukturering 2000 beslutades att Norrlands Luftvärnskår, Lv 7, skulle avvecklas och luftvärnsutbildningen skulle vara kvar i form av en funktionsbataljon vid Norrbottens Regemente I 19. Under utredningsarbetet fanns även ett förslag att alla funktionsbataljonerna skulle vara detachement till respektive huvudplattform, vilket sedermera förkastades för att få klarare lydnadsförhållanden.

Från och med 2000-07-01 är chefen I 19 chef över all personal som tjänstgör på Norrlands luftvärnsbataljon, likaväl som över övrig personal på de andra funktionsbataljonerna. Chefen I 19 lyder däremot under chefen Lv 6, vad som gäller luftvärn, i vissa särskilt angivna hänseenden.

Dessa områden har cheferna samverkat om och idag råder samstämmighet vad gäller personalförsörjning, funktionsutbildning, funktionsutveckling, uppföljning och verksamhetsledning.

16

Chefen för luftvärnsregementet Lv 6 är Arméns funktionsföreträdare vad avser luftförsvar och luftförsvarssamverkan.

Nedbrutet på lokal och regional nivå inom MD N är chefen för Norrlands luftvärnsbataljon företrädare inom funktionerna luftförsvar och luftförsvarssamverkan.

I samband med nedläggningen av Lv 7 återlämnade den siste kårchefen, övlt Curt Högström, Lv 7 standar till MB N, genlt Mertil Melin. Efter tal och ceremonier överlämnades Lv 7 standar till chefen Norrlands luftvärnsbataljon med order att vara Norrlands luftvärnskårs traditionsbevarare. Detta innebär bl a att standaret förs vid högvakter och andra speciella tillfällen, att chefsporträtten fortsatt pryder väggarna i Lv 7 gamla ordersal och att de traditionella festerna med renbensmiddag och vissa andra arrangemang fortlever.

Namnet Lv 7 fortlever dock endast i den muntliga traditionen då det korrekta namnet är Norrlands luftvärnsbataljon – Nlvbat/I 19.

Artilleri & Luftvärn Kompetenser Hittills har det bara gått ett drygt halvår efter den stora omstruktureringen och viss samverkan och samordning kvarstår. Det finns dock en förståelse och en inriktning att målbilden för verksamheten vid Norrlands luftvärnsbataljon i möjligaste mån skall vara en spegelbild av Luftvärnsregementet Lv 6, fast i mindre skala. Detta innebär kvantitetsmässigt att Lv 6 kan utbilda Rb 70-kompani medan det i Boden bara finns kapacitet för Rb 70-pluton. Årets utbildning i Boden omfattar de luftvärnskompetenser som vi över tiden måste behärska och kunna, nämligen robot 70, robot 90, underrättelsetjänst (radar), trosstjänst samt ledning och stabstjänst. Alla dessa kompetensområden finns representerade på varsin pluton och den totala värnpliktsvolymen är c:a 200 soldater, vilket är den värnpliktsvolym vi kommer att ha enligt HKV minst intill 2004.

Nya ledningssystem, en angripares krav på att ”trycka ner” luftförsvaret och krav på egen överlevnad gör att mixade luftvärnsförband – med såväl låg- som höghöjdskapacitet – syns vara en lämplig organisationsutveckling. För att klara denna utveckling kvalitetsmässigt måste vissa hittills saknade kompetenser byggas upp i Boden. På kort sikt innebär det att personal kommer att finnas med i användargrupperna för eld- och underrättelseenhet 23 samt att ett antal befäl genomför kurser på robotsystem 77/97 och STA-Lv1 på Lv 6 under våren 2001.

Fortsatt utbildning kommer att ske på Signalbataljonen på I 19 avseende drift-

ledare till lednings- och informationssystemen. Redan under nästa utbildningsår hoppas jag att frukterna av denna utbildning kan visa sig i form av en simulatorenhet (SimE) RBS 77 i Boden samt att ytterligare TS 9000 materiel tillförs.

Utveckling För tillfället avser inte FM att köpa ytterligare en STA-Lv, trots köpoptioner, utan luftvärnets enda anläggning kommer att finnas på Lv 6. Detta innebär att befäl och värnpliktiga från Norrlands luftvärnsbataljon kommer att vara på Lv 6 under dagar-veckor för att nyttja STA-Lv. Det är viktigt att alla luftvärnare kan vara med om införandet av STA-Lv samt den utbildningsutveckling detta kommer att medföra.

För luftvärnets långsiktiga utveckling och internationella trovärdighet är det viktigt att samtliga kompetenser finns och upprätthålls såväl i södra Sverige som i det subarktiska klimatet i norra delen. Utan detta synsätt så kommer det snart att bildas ett A-lag och ett B-lag för luftvärnet som försvårar personalförsörjningen och drabbar kvalitén på luftvärnets insatsbataljoner.

Organisation Vid förhandlingarna som genomfördes inför omstruktureringen beslutades att Norrlands luftvärnsbataljon skulle få ramen 56 personår inkl skolelever, vilket vi ej lyckats fylla upp. För tillfället tjänstgör 34 officerare på bataljonen varav tre med SP (särskilt pensionsavtal), fem befäl är ut1

Stridsträningsanläggning för luftvärnet.

17

Artilleri & Luftvärn i Boden lånade till pansar- och signalbataljonerna, tre är tjänstlediga och tolv är på utbildning. För att klara av årets uppdrag och samtidigt ha en organisation där vi kan kompetensutvecklas så gäller ovanstående organisation tills vidare.

Följande funktioner och befattningar finns enligt förhandlad organisation: • Bataljonsstab – chef, ställföreträdare, bataljonskvartermästare (ekonomi), bataljonsadjutant och teknisk chef bataljon.

• SML-avd (strid mot luftmål) – chef, robot 70/90-officer, underrättelseofficer, TS-officer (telesystem) och IS-officer (informationssystem).

• BU-avd (befälsutbildning) – HYB2, BUofficer och utbildnings/säkerhetsofficer.

• Luftvärnskompani – chef, ställföreträdare, adjutant, teknisk chef kompani samt ca 4-5 befäl per pluton.

• Funktionskompani – chef, ställföreträdare, adjutant, teknisk chef kompani samt c:a 4-5 befäl per pluton.

Denna organisation är den optimala idealbilden som förmodligen aldrig kom-

18

mer att vara bemannad helt. Det kommer alltid att finnas elever på både nivåhöjande utbildning och kortare eller längre kurser.

Vissa bemanningsuppdrag internt på I 19 och externt i Försvarsmakten måste lösas.

Ambitionen hos officerarna och viljan att göra ett bra resultat är ”som vanligt” hög trots att arbetsbelastningen ibland upplevs som stor. För att lösa såväl grundutbildningen av soldaterna som att öva så många som möjligt i befattning i syfte att kompetensutveckla sig, har vi valt att genomföra och delta i följande övningsserie: • Plutonsövning 1 – grundläggande soldatkunskaper och förläggning.

• Kompaniövning 1 – grundläggande strid och stridsskjutningar.

• Kompaniövning 2 – grunder inom respektive huvudtjänst, t ex SML, stab och tross.

• Bataljonsövning 1 – grunder i strid mot luftmål i ett fungerande system.

• Telekrigsövning – störningsövning för strids- och underrättelseledare samt radaroperatör.

2

Handledare Yngre Befäl.

Artilleri & Luftvärn

• Bataljonsövning 2 – tillämpning av strid mot luftmål i delvis telestörd miljö.

• Ledningssystemövning 01 (LSÖ –01) – som skall vinter-verifiera ATLE-projektet.

• Skarpa robotskjutningar med RBS 70 och 90 på Bodens södra skjutfält.

• Q-kontroll som motsvaras av den tidigare vandringspristävlan, VPT. • Arméns slutövning Snöstorm – endast deltagande med PS 90 för att målanvisa luftvärnskanonvagn.

• För-Focus samt Focus – ”sluttest” av årets utbildning. Övningen genomförs med Lv 6 och flygvapnet i Jokkmokksområdet.

Under årets alla övningar prövar vi ett nytt ledningskoncept innebärande att luftvärnskompanistaben, med 8-10 befäl, dispone-

rar stabshytter med ett antal datorer uppkopplade i nätverk. Detta är utvecklingen för framtida kompanistaber (se övlt Dan Brundins artikel i Artilleri-Tidskrift 3/ 2000) då staben förutom normal förbandsledning (timmar-dagar) även inom sitt tilldelade underrättelseområde skall klara av att leda strid mot luftmål (sekunder-minuter) med tillgängliga underättelse- och eldenheter.

För detta ändamål med det övergripande syftet att överleva för att verka på det framtida slagfältet, så krävs det förutom underättelse- och eldenheter även tillgång till och kompetens på telesystem TS 9000, LvUndC, LuLIS samt diverse mjukvaror som IS-mark, UNIS3 och FbSim4.

3

Underrättelseinformationssystem.

4

Förbandssimulering.

19

Artilleri & Luftvärn i Boden

Kennet Eriksson

Överstelöjtnant Kennet Eriksson är chef för Norrlands Artilleribataljon.

Norrlands Artilleribataljon 1906 anlände de första artilleristerna till Boden och allt sedan dess har artillerister utbildats här. I slutet av 1999 tornade mörka moln upp sig på himlen, som gav vissa indikationer om att funktionsregementena i Boden skulle avvecklas till förmån för förband längre söderut i landet. Slutligen beslutades att bland andra Norrlands Artilleriregemente – A 8 – skulle avvecklas men artilleriutbildningen vara kvar i form av en funktionsbataljon ingående i det nybildade stora utbildningsregementet i Boden.

En av A 8:s viktigaste verksamheter skulle följaktligen kvarstå, nämligen att utbilda befäl och soldater till att utgöra artilleriförband. Stor del av personalen, andan, kunnandet och traditionerna utgörs nu av Norrlands Artilleribataljon, ingående i Norrbottens Regemente I 19.

och utveckla kompetenser inom funktionen indirekt eld. Övergripande syfte är att säkerställa artillerifunktionen och i vid bemärkelse armén med vinterkompetens.

Därför är verkan i subarktisk miljö dimensionerande för vår verksamhet.

Norrlands Artilleribataljon för A 8 traditioner vidare bl a genom att A 8 fana samt A 4 och A 5 standar förs vid högtidliga tillfällen. Artilleribataljonens senaste högvaktsavlösning genomfördes mot Artilleriregementet och då kunde besökarna för första gången samtidigt beskåda samtliga artillerifanor och standar: A 1, A 3, A 4, A 5, A 6, A 7, A 8 och A 9.

Förutom traditionella högtider kommer även artilleristernas skyddshelgon Sankta Barbara att årligen firas i enlighet med våra anrika traditioner och statuter.

Norrlands Artilleribataljon

Målbilden 2004

Vår uppgift är inte i första hand att utbilda krigsförband utan att vidmakthålla

Norrlands Artilleribataljon erhöll enligt framtagna förbandskort personalramen

20

Artilleri & Luftvärn 67 personår inklusive skolelever, vilket vi ännu ej lyckats fylla upp.

Följande funktioner och befattningar finns enligt förhandlad målbildsorganisation 2004: • Bataljonsstab – bataljonschef, ställföreträdare, teknisk chef bataljon, bataljonskvartermästare (bl a ekonomi) och bataljonssamordnare.

• Funktionsavdelning: chef, ställföreträdare, åtta tjänstegrensföreträdare (teknisk tjänst, understöds- och eldledningstjänst, stabs- och ledningstjänst, batteri- samt underhållstjänst).

• Befälsutbildningsavdelning: chef, handledare yngre befäl och utbildningssäkerhetsofficer.

• Stabs- och trosskompani: chef, ställföreträdare, adjutant, teknisk chef kompani samt c:a 4-5 befäl per pluton.

• Pjäskompani: chef, ställföreträdare, adjutant, teknisk chef kompani samt c:a 4-5 befäl per pluton.

Denna organisation är optimerad i målbilden mot att årligen utbilda i huvudsak en kaderbataljon 77 B. Denna målbildsorganisation kommer nog aldrig att bli helt bemannad. Det kommer alltid att finnas elever vid både nivåhöjande utbildning och vid kortare eller längre icke nivåhöjande kurser. Vissa bemanningsuppdrag internt inom I 19 och externt i Försvarsmakten måste dessutom lösas.

Verkligheten 2001 Artilleribataljonen är främst en utbildningsbataljon där värnpliktsutbildningen och befälets kompetensutveckling är det

primära. Med hänsyn till det faktiska personalläget där officerarna är kraftsamlade till kompanierna, har följande principiella utbildningsorganisation intagits: • Bataljonschef med • bataljonsstab innehållande bataljonsledning samt funktionsavdelning där endast vissa av funktionerna/tjänstegrenarna företräds, • två utbildningskompanier samt • ett insatskompani (f o m 2001-05-01), som leds av C Artilleribataljonen men personalförsörjs av C I 19.

För tillfället tjänstgör cirka 50 officerare vid bataljonen och tio till femton officerare löser bemanningsuppdrag, tjänstgör i utlandsstyrkan, genomför nivåhöjande utbildning och några är tjänstlediga. Förutom våra egna officerare tjänstgör detta utbildningsår tre officerare från Artilleriregementet vid artilleribataljonen, främst för att erhålla kunskap och erfarenheter från artilleridemonstratorutbildningen där vi ligger långt fram inom artilleriet. Strävan är att detta utbyte ska fortsätta även kommande utbildningsår.

Uppgifter Norrlands Artilleribataljon kommer årligen att grundutbilda ca 300 värnpliktiga för vissa delfunktioner inom artilleriet, t ex kaderbataljon 77 B, demonstratorbatteri och artillerilokaliseringsradarpluton (Arthur). En kaderbataljon utbildar huvuddelen av de väsentligaste system som ingår i en komplett artilleribataljon.

Demonstratorverksamheten syftar till att erhålla samt utveckla kunskaper och färdigheter, som krävs inför införande av 21

Artilleri & Luftvärn i Boden

15,5 cm bandkanon: Åskbollen. ett nytt gemensamt integrerat artillerisystem både för armén och amfibiekåren (f d kustartilleriet).

Inom demonstratorprojektet har Norrlands Artilleribataljon som ett led i utvecklingen mot anskaffning av nytt artillerisystem uppgiften att utbilda ett demonstratorkompani. Under de närmaste åren kommer delar ur bandkanonsystemet att vara teknik- och kunskapsbryggan in i framtiden och utgöra artilleridemonstratorbatteri. Detta utbildningsår provar vi olika metoder för att leda autonoma pjäsenheter direkt från bataljonsnivån med eller utan stöd av kompaninivån.

I detta sammanhang vill jag citera chefen för artilleridemonstratorkompaniet major 22

Tommy Karlsson ”Vi har tillsammans, befäl och soldater, fört artilleriets utveckling flera stora steg framåt (måhända ”stora ord” men jag har svårt att se vem som kan säga emot...?)”.

Senare kommer projektet att kompletteras och eventuellt ersättas med moderna, troligtvis utländska artillerisystem. Redan i sommar kommer officerare ur bataljonen att erhålla utbildning på två olika utländska artillerisystem i Tyskland respektive England. Därefter kommer de att ingå i demonstratorprojektet för att dels delta i övningar, dels lära oss övriga artillerister dessa nya system.

Norrlands Artilleribataljon ”ansvarar” för bemanning av en haubitsbataljon 77 B, en

Artilleri & Luftvärn artillerilokaliseringsradarpluton samt ”funktionsofficerare” till MekB 19 brigadstab och A 9 regementsstab.

Chefen för Artilleriregementet, A 9, är Arméns funktionsföreträdare vad avser indirekt eld. Nedbrutet på lokal och regional nivå är chefen för Norrlands Artilleribataljon företrädare inom funktionen indirekt eld och är således I 19 främste funktionsföreträdare i detta avseende.

2001 – ett historiskt år ❑ I år är det sista året som en åldersklass grundutbildas i Boden för att kunna betjäna en regementsstab (A 9), denna kompetens kommer i framtiden endast att återfinnas vid Artilleriregementet. ❑ I år är det sista året som en åldersklass grundutbildas inom A 8 gamla kasernområde. ❑ I år kommer bataljonen efter genomförd grundutbildning att lämna A 8 område och flytta till en nyrenoverad kasern inom I 19 område, gamla skidlöparkasernen, och då avslutats definitivt utbildningen av artillerister inom A 8 kasernområde – efter 94 år! Bataljonchef med stab har redan samgrupperat i en gemensam ”bataljonslednings-kasern” med alla I 19 utbildningsbataljoners staber. Detta kommer att underlätta det dagliga samarbetet mellan bataljonerna och förhoppningsvis underlättar den också skapandet av den nya förbandsandan inom regementet. ❑ I år kommer bataljonens nya utbildningsanordningar, utveckling av ”Bandkanonhall-området” samt nya ”Granaten”, att färdigställas.

❑ I år är det första gången som den nya artillerilokaliseringsradarplutonen grundutbildas i Boden. ❑ I år är det första gången som artillerister och artillerienheter från Boden samövar och organiserar gemensamma förbandsenheter med Amfibiekåren. ❑ I år kommer två moderna utländska pjässystem till Boden anförda av bland annat officerare ur artilleribataljonen, för att delta i demonstratorprojektet.

Avslutning Ännu ett utbildningsår närmar sig sitt slut, A 8:s 94:e och sista men Norrlands Artilleribataljonens första verksamhetsår.

Mycket har hänt under det senaste året men kanske det viktigaste är att vi nu börjar hitta formerna i det nya Norrbottens regemente och att marken under fötterna sakteliga slutar att gunga. Norrlands Artilleribataljon är på rätt väg och jag är övertygad om vi kommer att grundutbilda bra artillerienheter även framgent och därmed tillföra funktionskompetenser i subarktiskt klimat till artilleriet och Försvarsmakten.

När vi som utbildningsbataljon nu lämnat Norrlands Artilleriregemente A 8 för att som Norrlands Artilleribataljon ingå i det nya regementet I 19, måste vi alla aktivt arbeta för att utnyttja de förutsättningar som finns för att tillsammans skapa Arméns största, bästa och mest kompletta utbildningsförband i landet. Uppgiften kräver ett engagemang av envar så att förbandet kan bibehålla och om möjligt öka sin och andras kompetens inom vår funktion – indirekt eld i subarktisk miljö.

23

Pokalskjutning

Christian Bremer Kn Christian Bremer var förra årets vinnare av HM Konungens skjutpris för artilleriofficer.

Han var löjtnant vid Wendes Artilleriregemente då skjutningen ägde rum. här mottar han Kungens pokal av skolchefen överste Anders Carell.

Pokalskjutning 2000 Veckor innan Uttagning till finalen skedde genom olika stationer där vi blivande kaptener prövades inom området eldledning. Resultatet blev att jag, Christian Bremer, A3 och Tommy Granström, A8, kvalificerades till finalen på Älvdalens skjutfält.

Dagen innan Under fredag eftermiddag drogs jag och Tommy ur den pågående övningen ”Metodövning Sensor”. Vi träffades vid Rivsjön och kom överens om att tillsammans ta det lugnt och vila upp oss inför finalen. Bastun på befälshotellet blev vårt tillhåll under kvällen för att snacka igenom morgondagen.

Morgonstund och förvillelse Vi samlades klockan 0700 och transporterades ut på fältet i en Volvo som körde vägar där normalt endast terränggående fordon kör. Vår utrustning avlastades och vi fick order att avvakta. Efter ca 30 minu24

ter blev vi framvinkade och mötte en ”stressad” bataljonschef, Mj Pålsson, med en stripbv ( 3021). Där fick vi singla slant om vem som skulle påbörja finalen. Jag ”vann” och därmed var det bara att kliva in i stripbv:en. Väl inne och med telehjälmen ansluten fick jag mekbataljonchefens order inför striden i området. Stripbv:en stannade och avsittning beordrades. Väl utanför stod en E90:a med personal, det fordon från vilket eldledningen skulle ske. Jag skulle snart leda eld med en vagn som jag aldrig förr använt.

Genomförandet När min utrustning kommit på plats och sambandet var säkerställt, påbörjade vagnen sin framryckning mot oplats. Under några skumpiga minuter blev jag instruerad om vagnens olika funktioner. Samtidigt fick jag order av bataljonsartillerichefen Kn Isaksson, att nedkämpa en grkpluton samt en uhgrupp. Framme i stridsställningen gav Mj Pålsson utgångs-

Artilleri & Luftvärn punkter i terrängen. Under ett tag funderade jag om det skulle komma något mer målspel, men Kn Isaksson tog mig snabbt ur den förvillelsen. ”Agera, agera” var det som gällde. Jag kände spänd förväntan när första laget låg i luften. Skulle det ta rätt? Jaaa, snabbt iväg med ytterligare två eldstötar och bokför UP:n i samma vända. Var det något jag hade föresatt mig före momentet, så var det att förbättra det eldtekniska underlaget. Nytt mål, två eldstötar med zonbrisad mot uhgrupp. Redan när de första granaterna träffade bokförde jag detta som ett mål. När målen bedömdes som nedkämpade målspelade bataljonchefen att A-plutonen på det kompani jag blivit tillförd till blivit bekämpade av pv-vapen från en höjdås. Måluttaget var lite besvärligt eftersom granaterna har en förmåga att ibland ”glida” över höjdåsar.

Det fick bli en chansning med ett måluttag på framkanten av åsen, i pjäsernas skjutriktning och med zonbrisad. Chansningen gick hem trots att några granater gled över. Jag anmälde till bataljonchefen att målet var nedkämpat och direkt därefter avbröts övningen.

Väntans tider Ca 300 meter från åskådarplatån blev jag beordrad att göra avsittning och avvakta tills vidare order gavs. Jag slog mig ner och lutade mig mot en tall. Med hjärnan fortfarande på högvarv började självkritiken ta sin form. E90:ans motorljud avlägsnade sig nerför branten, men mina tankar var redan på ett annat håll. Varför sköt jag inte verkanseld direkt? Glömde jag att bokföra UP:n i området? Varför strulade det med Z-värdet i posen? Tog jag för lång tid på mig? Sköt jag rätt eld-

slag? Fler och fler tankar dök upp i mitt huvud tills plötsligt Tommy kom farande förbi för att genomföra sitt moment. Då kunde jag inte sitta still längre utan var tvungen att röra på mig.

Summeringen Jag visste att jag hade skjutit fyra gånger varav ett provlag, under vad som kändes som en evighet. Nu försökte jag uppskatta tiden för Tommy, men det var självklart dömt att misslyckas. Till slut fick jag order att ansluta till Tommy och oplatsen.

Juryn hade nu börjat konferera och under ca 10 min hade Tommy och jag lite tid att prata om våra ”misstag” i genomförandet.

Det var först nu jag fick klart för mig att övningsledaren hade kopplat en extern högtalare till internkommunikationen på vagnen. Då gladde man sig åt att alla dumma tankar inte hade omvandlats till ord under momentet. På åskådarna gick det inte att utläsa vem som hade vunnit, men just då kändes det som båda var vinnare.

Juryn kallade till uppställning för att redovisa vem som var årets vinnare av pokalen.

Tre punkter hade juryn tagit fasta på; • Tid för genomförandet.

• Förbättring av det eldtekniska underlaget.

• Om målen var nedkämpade/träffade.

Betyg gavs åt varje deltagare och när summeringen var klar meddelade dåvarande C ArtSS, överste Anders Carell, att jag var årets vinnare.

25

26

Artilleri & Luftvärn

Tommy Granström Elisabeth KlippingerPettersson Tyronne Engström Per Pålsson Tommy Granström

Tyronne Engström

Elisabeth KlippingerPettersson

Per Pålsson

Författarna var elever vid TaP Art 99/00, då försöket genomfördes och är efter godkänd kurs befordrade till kaptener, Granström vid I 19, Klippinger-Pettersson vid 4. hkpbat, Pålsson vid P 18. Engström är civil.

V0-differenser vid laddningsbyte Bakgrund Vid tidigare skjutningar har det visat sig att vid övergång från laddning 6 till 9 kan V0 på det första skottet vara upp till 20 m/s lägre än på nästa skott. Anledningen till detta kan vara att eldrörsstrukturen ej medger höga V0 direkt efter det att man skjutit med låga laddningar. Dessa observationer har tidigare konstaterats på ett antal olika pjäser.

Uppgift • Genomför en försöksskjutning och ta där fram underlag för hur ett antal pjäser varierar i V0 vid växling mellan laddning 6 och laddning 9.

• Jämför spridning i V0 och i nedslag.

• Jämför skillnaden i V0 vid övergång från laddning 6 till 9 och åter till laddning 6.

27

TTÖ Förutsättningar Vi använde fem haubits 77B och en och samma V0-utrustning som vi flyttade mellan pjäserna för att inte den skulle påverka resultatet av mätningarna. Radarn som vi använde har i senare mätningar visat sig ge jämna värden. För laddning 6 använde vi övningsgranat m/ 54-77 Z och för laddning 9 basflödesgranaten sgr m/77 bfl som vi vägde med en noggrannhet på 10 gram. I SKER satte vi viktgruppskorrektionen till 0, så att vi kunde räkna ut skillnaden i målterrängen manuellt.

Målet angav vi som punktmål för att inte behöva ta hänsyn till eldbredden. Det lägesbestämdes med Epbv 3022 med fordonsmonterad laseravståndsmätare.

Förbandet hade säker geodesi och meteorologi.

Genomförande Vi började med att analysera uppgiften och ställde kontrollfrågor till vår tekniklärare för att kunna bestämma hur skjutningen skulle gå tillväga.

Nästa steg var att konstruera ett Excel-program för utvärdering.

Skjutningarna ägde rum 00-03-07 under 3 timmar i strålande solsken vid den natursköna platsen Holmhällar på Gotlands östra kust. Fem pjäser ur A 7 GU-bataljon genomförde samma skjutförfarande: • tre skott laddning 6, • två skott laddning 9 och slutligen • ytterligare tre skott laddning 6.

Mellan skotten med samma laddning var tidsskillnaden 60 sekunder.

28

. 1 visar nedslag för 1. och 2. skottet Bild för respektive pjäs.

Bild 1 visar att skott 1-4 ligger till vänster och skott 5-10 till höger om målmitt vilket beror på att väderinflytelserna ändrades under moment. Detta påverkade dock inte TTÖ-uppgiftens lösande. Det som måste påpekas på bild 1 är skillnaden mellan skott 7 och 10 som är 799 m (inte onormal spridning på laddning 9).

Bild 2 visar liksom bild 1 att 2. skottet har både högre V0 och går längre i målterrängen. Jämför man skillnaden i V0 med skillnaden i längd ser man att det är något som inte står rätt till.

Skott

Längdskillnad 1&2 59 3&4 241 5&6 177 7&8 486 9 & 10 395

V0-diff 3,2 5,7 0,1 7,7 4,9

CV0 Summa 38 38 38 38 38

121,6 216,6 3,8 292,6 186,2

Bild 2 visar exakt meterskillnad mellan skotten samt värden för CV0 och V0 differensen.

Artilleri & Luftvärn

Bild 3. Inmätning av nedslagen gjordes med laseravsståndsmätare monterad på Epbv 90.

Mellan skott 9 och 10 var den faktiska skillnaden i målterrängen 395 m medan en beräkning med hänsyn till de V0-värden vi fick ger en skillnad på 186,2 m, detta ger en differens på 208,8 m mellan de faktiska nedslagen och V0-radarn.

När man tittar på bild 4 – spridningen i V0 – ser man att skillnaden mellan de första skotten med varje pjäs är tämligen stor medan andra-skotten ligger väldigt lika.

På bild 5 ser man de V0-värden vi fick med laddning 6 före och efter laddning 9. Pjäs 5 och 6 hade tidigare under dagen skjutit laddning 9 medan pjäs 1-3 var ”kalla”. När man jämför värdena ser man att vid pjäs 1-3 gick medel-V0 upp ca 1 m/s efter laddning 9 jämfört Bild 4. V0-spridning med V0korrektion. Bilden visar V0 på första resp andra skotten på fem deltagande pjäser (pjäs 4 var trasig).

29

TTÖ dra slutsatsen att det behövs en korrektion för första skottet Vid andra skottet på laddning 9 har vi ungefär samma V0 mellan de olika pjäserna. V0 tycks ha stabiliserat sig till andra skottet. Slutsatsen vi drar av detta är att man vid V0-skjutningar skall bortse från det första skottet.

Bild 5 visar V0 Ing 6 före och efter Ing 9. med pjäs 5 och 6 där värdet är i stort sett oförändrat eller gick ner.

Slutsatser

Laddning 6-serien efter laddning 9 har ca 1 m/s högre medel-V0 än den första, vilket skulle göra 24 m på Dmax.

Detta tror vi kan ligga inom den statistiska felmarginalen då vi skjutit så få skott.

Andra skottet på laddning 9 har högre V0 än första. Medel för förbandet är + 5 m/s.

Med ett större underlag skulle man kunna

Vi drar även den slutsatsen att skall man skjuta in pjäser så skall detta ske med låga laddningar då dessa sprider mindre än de höga laddningarna.

1. lärare teknik övlt Hans Åhman: Vid övergång från laddning 4-6 till laddning 8-9 visar det sig att det första skottet med högre laddning har lägre V0 och går något kortare än efterföljande skott.

Strukturen i eldröret gör att skottet går kortare. Vid det omvända förfarandet dvs högre laddning skjuts först så kommer inte det första skottet på lägre laddning att gå längre. Det har detta försök visat och det har även förhållit sig så vid ett flertal andra skjutningar.

Vad innebär det för oss rent skjuttekniskt och taktiskt när första skotten går kortare vid byte till högre laddning?

Vi kommer inte att erhålla förväntad verkan av elden då första laget kommer att missa hela eller delar av målet. Detta måste åtgärdas på något sätt. Detta kan

göras genom att inleda alla skjutningar med verkanseld, 1 – 2 eldstötar, istället för inskjutning med 1 lag. Med detta förfarande erhålls verkan snabbare i målet och en mer relevant eldreglering kan göras. På samma sätt kan skjutning inledas när pjäsen inte varit verksam under en längre tid.

En annan möjlighet är att korrigera riktpunkten för ett förband genom en framtagen korrektion som förflyttar endast första laget t ex 500 m längre fram.

Vid framtagande av ny artilleripjäs och ballistikräknare måste ovan nämnda egenskaper vara väl inskjutna för varje kombination av nyss skjuten laddning och ny laddning. Detta skall sedan vara inprogrammerat i räknaren.

30

Artilleri & Luftvärn

31

Artilleri-Tidskrift Tidskrift för Artilleriet och Luftvärnet • Utgiven av Artilleriklubben Artilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad Redaktör, ansvarig utgivare och annonsansvarig: Överstelöjtnant Lave Malmgren, Säter Änggården, 541 91 SKÖVDE Tel och fax: 0500–461 761 E-post: lave.malmgren@swipnet.se Biträdande redaktör: F d skolboksförläggare Bo Pederby, major Lv 3 reserv, Båtsman Nähls väg 61, 163 47 SPÅNGA. Tel och fax: 08–36 60 38. E-post: bo.pederby@telia.com Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Överstelöjtnant Bo Arvidsson, Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN Tel: 0550–141 71 (bost) 352 06 (arb). Fax: 0550–350 31. E-post: bo.arvidsson@artreg.mil.se Redaktionskommitté: Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef, sekreterare samt representanter för Art överste Anders Carell, Artilleriregementet, 681 82 KRISTINEHAMN tel 0550–350 14 och Lv överstelöjtnant Roland Jostrup, Lv 6, Box 1515, 301 80 HALMSTAD tel 035–266 38 01 Redaktionsadress: Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till ekonomichefen enligt ovan.

Artilleriklubben

Ordförande: Överste 1 Stig Schyldt, FMV, 115 88 STOCKHOLM. Tel: 08–782 53 60 Sekreterare Överstelöjtnant Sören Möller, Bergsgatan 20 A, 761 42 NORRTÄLJE Tel: 0176–145 09.

E-post: soren.moller@swipnet.se Medlemsavgifter: Årsavgift Ständigt medlemskap

100 kr 1 000 kr

Medlemsavgifter betalas till Artilleriklubbens postgiro 5 47 31–5 ©2001 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa.

32

Artilleri-Tidskrift postgiro 19 09 19-1 bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser: Inom Sverige Inom Norden Utom Norden

150 kr per år 175 kr per år 200 kr per år

Lösnummerpriser: Enkelnummer

70 kr

vid köp av minst 10 ex 50 kr Dubbel-/Temanummer 90 kr vid köp av minst 10 ex 70 kr

ROLF & CO TRYCKERI AB, SKÖVDE 2001

Adress: Försvarets Materielverk – AML, 115 88 STOCKHOLM

ARTHUR Information Superiority by Ericsson Informationsövertag är grundstenen i kraftfullt försvar. Bättre information leder till bättre beslut och förmåga att genomföra en precisionsinsats.

De två viktigaste förutsättningarna för Informationsövertag är sensorer – mänskliga såväl som tekniska – och kommunikation.

Ericsson erbjuder en unik kombination av avancerade och mångsidiga kommunikationssystem, sensorer och förmåga att integrera dessa för att uppnå Informationsövertag under 2000-talet.

defenseinfo@emw.ericsson.se www.ericsson.com/microwave

Posttidning B Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN

Med Saab Bofors Dynamics in i framtiden Saab Bofors Dynamics AB utvecklar och producerar avancerade försvarssystem på teknikens framkant, från högflygande autonoma robotar till djupgående fjärrstyrda undervattensfarkoster.

Om Du är intresserad av en utmaning med ett spännande arbetsinnehåll kan Saab Bofors Dynamics erbjuda ett stort urval av arbetsuppgifter med bred teknisk spännvidd.

Personalen är vår största tillgång och vi behöver alltid duktiga medarbetare. Hos oss får Du användning för dina kunskaper och kan utvecklas i en högteknologisk kreativ arbetsmiljö.

Vill Du veta mer om vårt företag eller en eventuell anställning, besök då vår hemsida www.saab.se/dynamics/ eller ring/skriv till:

Tommy Laurell, 013 -186042, tommy.laurell@dynamics.saab.se (Linköping, öteborg, Järfälla) Annika Franzén, 0141 - 224540, annika.franzen@dynamics.saab.se (Motala, Landskrona, Järfälla) Annika Fröberg - Skeppstedt, 0586 - 823 24, annika.froberg-skeppstedt@dynamics.saab.se (Karlskoga, Eskilstuna)

SAAB BOFORS DYNAMICS www.saab.se

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-Tidskrift, c/o Bo Arvidsson

Artilleri-Tidskrift Nr 1 • 2001