Artilleri & Luftvärn nr 4 2000

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-Tidskrift Nr 4 • 2000

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte 4• 2000

Årgång 129

Lave Malmgren Tredje generationens IR-sikte .............................................................................. 2 Ulf Gullberg Arméns taktiska ledningssystem ATLE............................................................... 4 Björn Lundin IS MARK – informationssystem för ATLE ............................................. 11 Georg Ekeström SERUM – Skjutsimulator för eldrörs- och robotsystem ............................. 15 Elever TaP Art 99/00 V0-inskjutning av pjäskompani med flera V0-utrustningar ................................ 19 Elever TaP Art 99/00 Sättskottsskjutning .......................................................................................... 24 Andreas Herlitz Reservofficerarnas roll i framtidens artilleri och luftvärn .................................. 28 Enkät ............................................................................................................... 29 Klubbmeddelanden betala medlemsavgiften 2001! ...................................................................... 31 Omslagsbild: 1999/2000 års TaP Art-elever genomförde sina TTÖ på Gotland, bl a metoder för inskjutning av V0-batteri och konsekvenser för spridningen p g a sättskott. Se artiklar sida 19 och 24. Kursfoto

Form och layout: Marie Thelander

ISSN 004 – 3788

1

Redaktören

Lave Malmgren

Lave Malmgren är redaktör för Artilleri-Tidskrift.

Tredje generationens IR-sikte Saab Tech Electronics (f d Celsius Tech) hoppar över andra generationens IR-sikte och går direkt på tredje generationen: Ett gitter av mycket känsliga detektorelement som stirrar rakt fram och ger en bild, där olika temperatur återges i en gråskala (eller i ett sikte i en ”rödskala”). Alla detaljer kan därmed skönjas mycket tydligt som på bilden på sida 3, nästan som på ett svart-vitt fotografi.

IR-siktet kan sedan monteras på valfri vapenplattform – pv-robot Bill, lvrobot 70/90, stridsfordon 90 – eller helt enkelt användas för observastion och spaning (se bilden till höger).

Detta och mycket annat fick vi oss till livs vid Artilleriklubbens höstmöte, som genomfördes i Saab Tech lokaler i Järfälla 30 november. Och inte bara detta utan även en utsökt måltid. Tack för det!

Hygglig ekonomi i klubben Vid höstmötesförhandlingarna kunde 2

inhämtas, att klubbens resp tidskriftens ekonomi under innevarande år är tämligen god – trots att en del kamrater har försummat att betala sin medlemsavgift.

Klubben arbetar nu med att se över verksamhetsformerna. Med våra truppslag koncentrerade till Kristinehamn, Halmstad och Boden finns anledning att överväga formerna för klubbens sammankomster. Och så måste vi återigen ta tag i frågan hur vi skall nå och engagera fler kamrater i yrkesverksam ålder.

Artilleri & Luftvärn För tidskriftens del efterlystes (OCH EFTERLYSES!!) debattartiklar. Som pensionerad artillerist och redaktör undrar jag om alla skjutmetoder, bekämpningssystem, underrättelseprinciper och utbildningsförfaranden är okontroversiella och invändningsfria. Eller var förs annars diskussionen?

Se även sida 31!

Debatt i grannlandet I Norsk Artiller-Tidskrift har en oberst Didrik Cappelen (pensionerad förstås!) tagit till orda och ondgjort sig över det norska försvarsbeslutet (i termer som om det gällt det svenska). För att komma till rätta med en del svagheter föreslår han bl a.

• Gi langt höjere prioritet til teknisk udannelse av offiserene i artilleriet… En del på teknisk universitetsnivå.

• Artilleristerna må ikke la seg redusere til rene ”trykkpåknapp-artillerister”, men selv ha så mye rede på systemet at de ikke blir overstyrt av andre.

Han trycker också på vikten av att släppa fram yngre välutbildade kamrater.

• Får vi også politikerne til å gi alle over 50 år så gode avgangsvilkår at de slutter, er mye vunnet… Blir vi bare sittende igjen med initiativlöse nullene er vi särdeles illa ute.

Hårda ord från en norsk kamrat! Gäller de oss också?

Artilleriet och luftvärnet i insatsoch Europastyrkor – tema 2001 Ett debattinlägg i detta nummer angående reservofficerarnas roll i ”Det nya Försvaret” ställer frågan om Artilleriet och Luftvärnet alls vill att reservarna skall vara med och forma truppslagens framtid. – Ja, det vill vi väl!?

Vidare innehåller tidskriften ett par artiklar om ATLE och Art TaP tekniska tilllämpningsövningar. Intressant fortsättning utlovas i nästa nummer.

Mycket annat intressant material kommer naturligtvis också nästa år. Temanummer planeras att få rubriken Artilleriet och luftvärnet i insats- och Europastyrkor.

Redaktören hoppas att julen skall bli (har varit) god och att nästa år blir ännu bättre än 2000!

3

Morgondagens artillerisystem heter APS 07

APS 07 är ett eldrörsartillerisystem med eldkraft som raketartilleri och som dessutom medger träff i en enskild byggnad med alla skott – på 60 kilometers skjutavstånd.

LCC, Life Cycle Cost, är avsevärt lägre än för motsvarande system på marknaden. Den låga kostnaden baserar sig främst på att APS 07 är installerad på ett civilt standardchassi.

MRSI, Multiple Round Simultaneous Impact, är exceptionellt stort för APS 07. Mer än 10 skott från samma pjäs kan slå ner i målet samtidigt.

APS 07 har mycket högt skydd tack vare många samverkande egenskaper: - Gun-and-Run-förmåga - Stealth-utformning - Pansrat och minskyddat personalutrymme

4

SE-691 80 Karlskoga, Sweden Tel: +46 586 815 00 Telefax: +46 586 850 30 Internet: www.boforsdefence.se E-mail: info@boforsdefence.se

Artilleri & Luftvärn

Ulf Gullberg

Major Ulf Gullberg tjänstgör vid Artilleriregementets utvecklingsavdelning där han bl a arbetar med metodutveckling på divisions- och regementsnivå.

Arméns taktiska ledningssystem ATLE ATLE står för Arméstridskrafternas Taktiska Ledningssystem och omfattar de fem grundelementen • ledningsorganisationer, • ledningsplatser, • informationssystem, • sambandssystem samt • lednings- och sambandsförband.

I definitionen ingår även doktriner och de ledningsmetoder som används för att utöva ledning.

HP ATLE (HuvudProjekt ATLE) skapades för att driva utvecklingen. Huvudprojektet har varit uppdelat på tio olika projekt, P1 - P10. HP ATLE:s styrgrupp (Styrgrupp ATLE) bildades inom dåvarande Arméns Taktiska Centrum med representant även från arméledningen.

Krav på flexibelt ledningssystem Arbetet med att utveckla ett nytt ledningssystem för armén påbörjades i början av 1990-talet. Anledningen var att

dåvarande ledningssystem till delar var föråldrat. Det befintliga ledningssystemet svarade ej heller upp mot den flexibilitet som föreskrivs i arméreglementet AR 2.

Chefen för Armén gav uppdrag till chefen för Arméns lednings- och sambandscentrum att leda utvecklingen. Arbetet skulle ske med stöd av Arméns ledningsberedning samt inom ramen för HP ATLE. Uppgiften innefattade ledning under fred, höjda beredskapsförhållanden och krig.

Modern informationsteknologi Huvudprojektets mål var att utveckla ett ledningssystem som skulle motsvara chefers och förbands krav på ledning i morgondagens stridsmiljö och bygga på modern informationsteknologi.

Systemet skulle även innefatta själva filosofin och metoder i ledningsprocessen.

Resultatet av projektet skulle bl a bli nya sambandssystem, datorstödda informationssystem, nya målsättningar, nya or5

ATLE ganisationer, ny ledningsmetodik och nya reglementen. Alla ledningsnivåer omfattas. Ledningskedjan börjar med klart definierade gränssnitt mot divisionens och den territoriella ledningens omvärld samt sträcker sig till enskild sensor (motsv).

Integrerat mellan nivåer Det framgick tidigt att det moderna ledningssystemet skulle vara integrerat mellan och inom de olika nivåerna. Det skulle även ha klara gränssnitt till andra taktiska system samt till operativ nivå så att det i framtiden kunde ingå i försvarsmaktens integrerade ledningssystem.

fortfarande ett informationssystem som kan svara upp mot de krav som ställs, både för taktisk ledning, förbandsledning och ledning av funktioner.

Inom ramen för ATLE har man utvecklat en sk PILOT för främst övergripande taktisk ledning. Denna PILOT var en sorts kvalificerad IS FUM2, som innehöll funktionella processer för taktisk ledning.

F n pågår utveckling av IS MARK, vilket grundar sig på PILOTEN och utvecklade indirekt eld- och und/säk-applikationer från FENIX samt sambandsfunktionalitet från LIM3 mm. Version 1.0 av IS MARK implementeras f n i ATLE 01.

Inriktningen var från början att införandet skulle påbörjas 1998 för att till huvuddelen vara infört i anslutning till sekelskiftet. Vissa delar främst avseende metoder, organisation och sambandssystem infördes redan 1998.

Omfattande, komplext system

Det ursprungliga informationssystemet (ATLE IS), som var en förutsättning för att kunna leda enligt de nya metoderna, var försenat och blev sedermera stoppat.

Detta innebar att det blev disharmoni mellan ledningssystemets olika delar. Som funktionsmodell för ett informationssystem användes FENIX, vilket var ett embryo till stabsarbetsstöd. FENIX, som i grunden bestod av lösa applikationer från bl a PIFS1, uppgraderades något och sammanfogades med det befintliga grundsystemet. Detta koncept ingick i ATLE version 00.

Ledningssystemet bygger på/styrs av grundsyn, filosofi, doktriner och taktik och består av: • Chefer som förfogar över nedanstående systemområden för att utöva ledning och ledarskap.

• Staber som organiseras och tränas för att ge chefen tillräckligt stöd i ledningsuppgiften.

• Ledningsplatser som byggs för att ge goda stabsarbetsutrymmen, tåla stridsmiljön och ge chefen möjlighet att välja ledningsplats.

Metodmässigt och organisatoriskt är inte ATLE nämnvärt försenat, dock saknas 6

ATLE är omfattande och komplext och berör alla arméförband. Det är till för chefer på alla nivåer, och bygger på ÖB grundsyn och de metoder som armétaktiken kräver.

1

Persondatorstöd i Fältstaber

2

Informationssystem Funktionsmodell

3

Ledning och Informationssystem Marinen

• Stabs- och sambandsförband som organiseras för att kunna ställa väl fungerande system till chefers och stabers förfogande.

• Informationssystem som står till chefers och stabers förfogande för att snabba upp beslutsprocessen och förbättra beslutsunderlaget.

• Sambandssystem som, inklusive datakommunikation, möjliggör utbyte av information även i svår stridsmiljö och under anfallsrörelse.

Projektorganisation Organisationen har förändrats något genom åren för att nu (2000) till delar ingå i ATK (Arméns taktiska kommando) linjeorganisation. Nuvarande organisation framgår nedan.

Artilleri & Luftvärn Doktriner Arbetet med doktriner pågår inom ramen för projektet, där ramprojekt 1, gemensamma grunder, bl a ska utveckla och revidera erforderliga doktriner. Styrande dokument framgår av tabell på nästa sida.

ATLE utvecklingsfilosofi ATLE ska vara • INKREMENTELL och byggas ut med utbytbara delar, • EVOLUTIONÄR för att möjliggöra återmatning av erfarenheter samt • VERSIONSDRIVEN med tydliga stegvisa leveranser med ökad funktionalitet.

För att svara upp mot denna filosofi ansvarar respektive förbands- och funktions-

Huvudprojekt HP ATLE

Ramprojekt 1 Gem grunder

Ramprojekt 4 Divisionssystem

Ramprojekt 7 Gem system

(Ramprojekt 2) Op ledn- o uhförband

Ramprojekt 5 Brigadsystem (Bataljonssystem)

Ramprojekt 8 Informationssystem

Ramprojekt 3 Foförband

Ramprojekt 6 Funktionssystem

6: Und

6:Dir eld

6: Ind eld

6: Lv

6: Farb

6: Tekn tj

6: Sjv

6: Samband

6: Telekrig

6: NBC

(Ramprojekt 9) Ledningsträniong

Ramprojekt 10 Införande

7

ATLE Styrande dokument för HP ATLE har varit/är: ÖB Grundsyn Ledning Målsättning ATLE

OPL FM HKV

1993-09-13 1996-12-06

Övriga påverkande dokument: FM HIT (Försvarsmaktens Handbok Informations Teknik) SYMM TODAKOM (Totalförsvarets datakommunikation)

HKV FM HKV

1997-01-01 FM HKV

Styrande dokument inom projektet: SYMM ATLE

(1999-01-01 ver 2.0)

SYMM = systemmålsättning.

projekt för (årligen reviderade) metodanvisningar, vilka till del ligger till grund för slutliga övergripande doktriner, reglementen och metoder mm.

ATLE utvecklingsdoktrin Utvecklingsdoktrinen omfattar • Utvecklingsmetod med verksamhetsbeskrivningen som grund.

• Verksamhetsanalys.

• Dokumentation strukturerad enligt – grundvärde, – visionsdokument, – styrdokument, – arbetsledningsdokument.

• Projektstyrning.

• Införande i linjeorganisationen.

Organisation ATLE utvecklingsfilosofi är evolutionär och versionsdriven, vilket bl a innebär att organisationen ej är helt fastställd ännu.

Varje utvecklingssteg (ettårscykel) drar erfarenhet från föregående steg, varvid organisationen förändras (i förekommande fall) till nästa version i syfte att stegvis få ökad funktionalitet.

8

Stabers och förbands organisation utvecklas i samarbete mellan resp förbands- och funktionsprojekt. Detta innebär att utvecklingen inte alltid är taktad fullt ut.

En organisationsdel kan vara beroende av att någon annan är fastställd och funktionell. Vissa delar av tekniken är inte införda/avdömda än, vilket ibland innebär att innevarande organisation ej kan göra de vinster som föreskrivs. Detta märks främst inom informationsteknologi- och arbetsplatsområdena.

Numerären avseende befattningar inom staber har utökats jämfört med tidigare organisationer. Kraven har skärpts. Nuvarande organisationer ska kunna verka kontinuerligt över dygnet i flera riktningar samtidigt. Organisationen ska kunna verka på ett flexibelt sätt genom att uppgiftsanpassas enligt chefen.

Bred kompetens hos personalen ATLE kräver mycket mer av personalen än tidigare. Uppgifter innebär att en mycket stor del av personalen måste ha både god specialistkunskap och bred kompetens, eftersom uppgifterna kräver en hög grad av samverkan mellan olika typer av

Artilleri & Luftvärn förband – ofta över både truppslags- och försvarsgrensgränserna. En stabsmedlem måste behärska stridslednings- och kommunikationssystemen för att hans roll ska få funktionalitet. Vilken typ av personal som ska ingå tas fram inom respektive förbands- och funktionsprojekt med stöd av bl a projekten för gemensamma system och informationssystem (ramprojekt 7 och 8).

Under utvecklingsarbetets gång utbildas den personal som ska ingå i respektive version, på innevarande (eller nästa) versions teknik samt på utkast till nästa metodanvisning. Under respektive ”genomförandeår” inleds utbildningen på de tekniska komponenter och det IT-stöd, som ska användas. Detta gäller både personal i förbanden och i uppföljnings- och utvärderingsgrupper.

fungera som kvalificerade kravställare vid utvecklingen1, • tillämpa, verifiera och utveckla inom projektet framtagna metodanvisningar för taktisk ledning samt • tillvarata gjorda kunskapsinvesteringar, ca 150 000 användartimmar.

Informationssystemet, som beskrivs mer ingående i nästa artikel, ger dessa framgångsfaktorer: • Gemensam lägesbild • Automatisk uppdatering • Larm & bevakning • Rätt tid • Tillgänglighet (teknisk)

Sammanfattning ATLE:s metodkedja kan beskrivas: 1. Övergripande verksamhetsmodell bryts ned till 2. Detaljerad verksamhetsbeskrivning, som utgör grund för 3. Användarkrav, vilka i sin tur omsätts till 4. Funktionskrav, vilka realiseras till 5. System bestående av - användargränssnitt, - systemfunktioner, - teknisk plattform, - sambandsfunktioner och - transmissionssystem.

Tekniken är ofta en förutsättning inom ATLE. Delar är redan införda, t ex Telesystem 9000, en del lednings- och stabsarbetsfordon och en stor del av kommunikationssystemet. En del informationssystem är införda men har mycket kvar innan användarkraven är uppfyllda.

IS MARK Informationssystemet (IS MARK) ska byggas upp med gemensamma grunder där en gemensam applikation stödjer sig på en databas som i sin tur ”vilar på” en väldefinierad teknisk plattform. Ovanpå detta byggs de funktionsvisa tilläggen mot väldefinierade gränssnitt.

Syftet med IS MARK är att • vidmakthålla och utveckla officerarnas kompetens inom området, så att de kan

Källor Målsättning ATLE, FM HKV 1996-12-06 SYMM ATLE, (1999-01-01 ver 2.0) Rapp ATLE, FHS/LSK 99-00 Föredrag av Kenneth Saveros, Jan Röjerdal och Ulf Rooth (HP ATLE/ATLE IS) 1

Jfr sida 3 vänsterspalten!

9

10

Artilleri & Luftvärn

Björn Lundin

Major Björn Lundin tjänstgör på Artilleriregementets utvecklingsavdelning, där han bl a arbetar med metodutveckling på regementsnivånivå.

IS MARK – informationssystem för ATLE IS Mark förbandsversion 1.0 är ett informationssystemstöd, som i grunden består av • applikationen Metodstöd 2000 (M2000), • IS Mark Meddelandehanterare (MH) och • IS Mark Gemensamt läge (GL).

Informationssystemstödet utgår ifrån verksamhetens krav och är vare sig nivå- eller organisationsberoende. Grundidén med Metodstödet M2000 i IS Mark är att ge staben tillgång till en digital karta med ett inom och mellan förband gemensamt läge.

Systemstödet kan nyttjas av alla som bedriver taktisk ledning och erbjuder ett generellt och brett stöd för alla i en stab. Nu gällande, IS Mark förbandsversion 1.0, stödjer i första hand insatsledningsprocessen avseende den s k stridsledningen (genomförandeledning) samt lägesinformationsprocessen men ger också stöd för övergripande ledning (planering). Ett visst stöd för analys/utvecklingsprocessen erhålls också med systemstödet.

IS MARK förbandsversion 1.0 är ett informationssystemstöd som • låter beslutsfattare få tillgång till en samstämmig bild av aktuellt läge, • skapar möjlighet att automatiskt generera och ta emot positionsförändringar från egna förband, • möjliggör informationsutbyte med FUM SLB (stridsledning bataljon), • ger stöd för den enskilde stabsmedlemmens arbete i egen funktion, • stödjer arbetet med uppföljningsplan och identifierade beslutstillfällen, • kan bevaka om fördefinierade händelser inträffar eller ej, • stödjer orderarbetet, • ger möjlighet att arbeta med kartan som huvudsaklig arbetsyta, • stödjer taktisk rörlighet samt • delvis stödjer bekämpning i nära realtid.

Ett förbands läge sprids i systemet av förbandet själv (försök görs med GPS-uppdatering). Läget sprids sedan automatiskt till övriga förband inom organisationen.

11

ATLE

IS Mark 01 är den dammanfattande benämningen på de programvaror som används av staben i stabsarbetet.

IS Mark förbandsversion 1.0 är det metodstöd som ingår som en huvudapplikation i systemet.

Den integrerade meddelandehanteringen i IS Mark ersätter den tidigare Todapostfunktionen. Meddelandehanteringen är inte kompatibel med och kan därför inte kopplas ihop med övriga för FM nu gällande mailsystem. I meddelanden kan infogas normal text, skisser, förbandsinformation, bifogade filer mm.

Som stabsmedlem kan man logga in på vilken dator som helst i staben och få tillgång till all behövlig information. Man kommer åt sin inkorg, skisser, ordrar och annat som har uppdaterats i den gemensamma databasen. Metodstödet i årets version är en funktionsmodell och är inte att betrakta som en färdig produkt.

Datorsystem Datorsystemet utgörs av serverdatorer (kommunikationsservrar) och enstaka klientdatorer vilka är anslutna till LANet. I/vid komservrarna finns den kringutrustning och de portar och programvaror 12

som erfordras för att styra och administrera det taktiska internetet. Informationssystemen som förbanden använder, och som utnyttjar det Taktiska Internetet installeras i särskilda server- och klientdatorer. Dessa kan vara av normal ”clientserver”-utrustning, men kan också utgöras av terminal-servrar och ”tunna klienter”.

I Informationssystemens dator installeras klientprogramvaror även ur det taktiska internetet, t ex mailklienter, katalogtjänst, PC DART, MS Office 97, agenter för övervakning mm. I syfte att förenkla stabsmedlemmens hanterande av systemet installeras en enkel web-applikation som underlättar hanteringen av de olika applikationerna samtidigt som man erhåller en enkel anslagstavla som möjliggör för staben att publicera egen information.

Taktiskt Internet För att möjliggöra och säkerställa en ef-

Artilleri & Luftvärn fektiv och säker datakommunikation inom och mellan Arméns fältförband, samt till högre och sidoordnade chefer och övriga militära och civila myndigheter, via egna och andra tillgängliga sambandsmedel har Armens Taktiska Internet utvecklats.

använder metodstöd 2000. Rollerna är kopplade till processer i ledningsverksamheten. Utöver detta har tillförts speciella roller för vissa chefer och speciella befattningshavare (t ex folkrättsrådgivare och auditör).

Systemet skall utgöra plattform för de informationssystem, som utvecklas och som erfordras för ledning av förbanden. En viktig meddelandefunktion som stödjer förbandens krav på mobilt uppträdande med bibehållen ledningsförmåga i systemet är fortfarande DART/PC-DART.

Respektive befattningshavare väljer själv en eller flera roller ur en rollförteckning vid inloggningen i metodstöd 2000. Chef kan beordra att annan roll än den normala intas. Respektive förband styr i stående order vilken roll respektive befattningshavare loggar in som. Befattningshavaren skall endast välja och logga in med den eller de roller som tilldelats befattningen. En inloggad roll har möjlighet att bevaka direkt underliggande rollers in- och utkorg.

Meddelande som sänds till ej inloggad roll automatlottas av IS Mark till närmast överordnad inloggad roll.

Roller och behörighet Den verksamhetsmodellering, som har löpt parallellt med utveckling av Informationssystemet, har bl a fått till resultat att våra traditionella befattningsnamn skall ändras till att stabsmedlemmen bestrider en eller flera roller. Roller och rollstruktur är lika vid alla staber (oavsett nivå), som

En roll kan endast innehas av en individ.

En individ kan dock inneha flera roller.

Ät Din lunch på Militärsällskapet.

Du som är medlem i Officersförbundet och tjänstgör i Stockholm, ta för vana att då och då äta lunch på Militärsällskapet (servering kl 11 30 – 13 30). Är Du reservare kan Du mot avgift bli medlem och inta Din lunch. Medlemmar har dessutom möjlighet att disponera lokalerna för högtidsdagar eller andra sammankomster på kvällstid. Njut av den vällagade och rikliga maten och koppla av i den trivsamma atmosfären. Ta gärna med gäster. Ett konferensrum är iordningställt för sammanträden.

Adress: Kommendörsgatan 9 1 trappa Tel 08-662 62 53 eller 08-662 62 54

13

Annons på film

14

Artilleri & Luftvärn

Georg Ekeström

Georg Ekeström är förtidsavgången major från Lv SS, där han var Chef för Försöksavdelningen.

SERUM – Skjutsimulator för eldrörs- och robotsystem SERUM är arbetsnamnet på en skjutsimulator som skall kunna utvärdera vapenverkan efter att projektiler och robotar nått fram till målet. Resultatet kommer att kunna presenteras för stridsledare och skyttar inom en sekund efter att en projektil eller robot träffat eller passerat sitt mål. Systemet kräver inte optisk sikt mellan vapen och mål för att utvärdera verkan.

Förutsättningar

RBS 90 prestanda har varit styrande under arbetet vid LvSS med att ta fram en målsättning för luftvärnets nästa skjutsimulator. SERUM kan inom luftvärnet användas tillsammans med eldrörssystem, RBS 70 och RBS 90. Den teknik som SERUM bygger på medger att skjutsimulatorn kan användas i andra tillämpningar t ex artilleri, sjöfrontsartilleri och duellstrid.

Bestämning av fast position med hög noggrannhet

För att utvärdera träfflägen behöver systemet med mycket hög noggrannhet vapenplattformens position, vapnets riktning och målets position bestämd med en tidsnoggrannhet på ett tiotal mikrosekunder. Vapen-, ammunitions-, måloch atmosfärdata behövs också för att kunna utvärdera resultatet av en utförd bekämpning.

Vid LvSS har under våren 2000 försök med inmätning av tio positioner på Väddö skjutfält genomförts med en GPSmottagare. Mätningar genomförde under tre dagar med en Ashtech Z12 mottagare.

Aschtech Z12 använder relativ GPS och bärvågsmätning på två frekvenser för att ge position med centimeternoggrannhet 15

SERUM Inmätning av position. I ryggsäcken finns GPS-mottagare och radiomodem för mottagning av data från referensstationen. På stången finns GPS-antenn, med fältdator och vattenpass. Mätbiträdet placerar stångens spets på den punkt som ska mätas in, matar in i fältdatorn namnet på den punkt som ska mätas in, går över till mätning och väntar tills fullgoda mätvärden erhållits, mäter in med stången i lodrätt läge positionen under 5 sek och lagrar mätresultatet i datorn.

Fältdator och vattenpass.

Stativ och GPSantenn till referensstationen. i realtid. Begreppet ”relativ GPS” används när man använder en referensstation för att ge information till den positionsbestämmande mottagaren om fel hos signalerna från satelliterna.

Vid mätningarna på Väddö användes en lokal referensstation. Hade mätningarna genomförts i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Västerås eller Gävle hade Ciceron en ny tjänst från Terracom, som sänds ut på FM P4 radionät, kunnat användas för att få referensinformation.

Med dagens GPS-mottagare ger Ciceron 16

1-4 cm positionsnoggrannhet. Information om Ciceron finns på hemsidan www.teracom.se/ciceron.

Vid mätningarna på Väddö skjutfält kunde positionen i X-, Y- och Z-led bestämmas med en standardavvikelse på 10 mm och ett sämsta värde på 41 mm fel. Det tog mellan 20 s och 3 min att mäta in en position. Tabellen på nästa sida visar mätresultatet för fyra av de tio mätpunkterna.

Målsättningen för SERUM säger att en fast positionen skall (bör) kunna mätas in med en noggrannhet av 0,1 (0,01) meter. Den vid mätningen använda mottagaren klarar av att mäta med denna noggrannhet.

Vapnets riktning För att bestämma vapnets riktning används gyron. LvSS har under år 2000 haft medel för att genomföra ett studieförsök med gyron. Intentionerna var att få ett fiberoptiskt gyro monterat i en robot 90 behållare. Robotbehållaren skulle användas av en eldenhet robot 90 för att genomföra orienterings- och noggrannhetsprov samt simulerade bekämpningar mot

Artilleri & Luftvärn Mätresultat från GPS mätningar med mottagare Ashtech Z12 på Väddö skjutfält 2000-04-10–14.

Mätpunkt

3

3

3

5

5

5

8

8

8

9

9

9

RT 90

X

Y

Z

X

Y

Z

X

Y

Z

X

Y

Z

0,008

0,010

0,006

0,006

0,007

0,009

0,005

0,007

0,007

Std.avvik.

0,003

0,009 0,008

Medelvä.

84,255 69,953

2,495 52,291 31,726

3,365 71,533

4,354

7,687 17,809 76,918 6,624

Maxvärde

84,268 69,963

2,501 52,301 31,732

3,376 71,546

4,361

7,699 17,816 76,930 6,637

Minvärde

84,239 69,933

2,492 52,281 31,713

3,355 71,520

4,346

7,678 17,796 76,902 6,615

0,009

0,021

0,015

0,021

Differans

0,029

0,030

0,020

0,019

master synliga från försöksplatsen på Väddö. Tyvärr har inte detta studieförsök kunnat genomföras.

På marknaden finns ett antal tillverkare av gyron. Målsättningen för SERUM säger att skjutsimulatorn skall (bör) kunna bestämma riktning med en noggrannhet av 0,4 (0,1) streck. Kräver vi att utrustningen skall (bör) klara av att bestämma riktning med denna noggrannhet under 2 (5) timmar efter att utrustningen orienterats så får driften hos gyrot var 0,01 (0,001) grader per timma. Bör-kravet klaras av lasergyron för flygbruk från t ex Honeywell, Litton, Sagem, Litef och Quark. Skall-kravet klaras av fiberoptiska gyron från Litef och tiotal andra tillverkare.

Målets position Vid LvSS försöksplats har ett system kallat TAPS använts för att bestämma målflygplans position sedan mitten av 90-talet. I flygplanet finns en GPS-mottagare som tar emot signalerna från satelliterna och sänder ner rådata via radiomodem till

0,026

0,020

0,028 0,022

en markstation. I markstationen bearbetas rådata tillsammans med data från en referensmottagare för att bestämma flygplanets GPS-antenns position med en noggrannhet bättre än 3 dm i X-, Y- och Z-led. Positionsbestämningen finns tillgänglig efter delar av en sekund och är i tid bestämd med en noggrannhet av mikrosekund. En uppgraderad version av TAPS är tänkt att ge målens position i SERUM.

Sammanfattning All kunskap som jag bedömer behövs, för att Högkvarteret skall kunna ge Försvarets Materielverk uppdrag att ta fram en ny skjutsimulator, finns tillgänglig. Enligt plan från tiden före LvSS nedläggning skall rapport från studieförsöket och en överarbetad målsättning sändas till Högkvarteret vid årsskiftet 2000 till 2001. Behovet av en ny skjutsimulator kvarstår, efter den kraftiga reduceringen av Luftvärnet, så länge utbildning genomförs på robot 70 och 90. SERUM har en stor potential för användning i många tillämpningar även utanför luftvärnsområdet.

17

18

Artilleri & Luftvärn

Andreas Gustafsson Björn Bruce Johan Pekkari Magnus Kjellström Andreas Gustafsson Björn Bruce

Författarna var elever vid TaP Art 99/00, då försöket genomfördes och är efter godkänd kurs befordrade till kaptener vid A 9.

Johan Pekkari

Magnus Kjellström

V0-inskjutning av pjäskompani med flera V0-utrustningar Det har varit förenat med svårigheter att genomföra inskjutning av pjäsavvikelser på haubitskompaniet p g a brist på V0-mätutrustningar, deras tillförlitlighet samt svårigheten att fastställa en korrekt kruttemperatur. Vid försöksskjutningar i Trängslet (1999) och Tåme (1997) påvisades en mätdifferens på upp till 4 m/s mellan olika radarantenner. Differensen uppmättes med Weibelradar från Bofors (1999) respektive FFK (1997).

Vår uppgift Genomför en försöksskjutning med ett 15,5 cm haubitskompani 77B och bestäm med hjälp av två V0-mätutrustningar en pjäsavvikelse för batteriet. Bestäm dessutom om det föreligger någon skillnad i uppmätta V0-värden mellan radarantennerna.

Om så är fallet, lämna förslag på hur detta problem kan rättas till.

19

TTÖ Vid skjutningarna användes följande ammunition: Lng 6 krutpartinr 17382002; Övngr m/54-77Z ; Tändrör Öf hk sar m/501C

Resultaten blev enligt följande: Pjäs

Radar 433

Radar 617/431/611

Medel

Nr + indnr 1.pj (100301) 2.pj (100305)

Pjavv -1 +3

p+k +2,7 +6,4

Pjavv -2 -1

p+k +3,4 +4,9

radar 617 617

Pjavv -2 +1

p+k +3,1 +5,6

3.pj (100306) 5.pj (100329) 6.pj (100336)

0 +3 -2

+3,7 +6,5 +1,9

0 0 0

+5,9 +5,9 +6,4

431 431 611

0 +1 -1

+4,8 +6,2 +4,1

Anm. p+k står för ΔV0 pjäs + krut.

Förberedelser Skjutningarna genomfördes med ett batteri 15,5 cm haub 77B ur Gotlands Artilleriregemente, A7. Batteriet var reducerat med en pjäs p g a ett haveri på rekylhäminrättningen på en pjäs, vilket gav oss endast fem pjäser att skjuta med. Förbandet tillfördes extra V0-mätutrustningar, vilket gav tillgång till sammanlagt fyra radarantenner vid skjutningarna.

I förberedelsearbetet ingick vägning av samtliga granater, övngr m/54-77Z, med 10 grams noggrannhet. Det visade sig att alla var märkta som ”0”-granater. Trots detta varierade vikten från 41,58 till 44,28 kg mot normerat 43,10 kg. Granaterna hade alltså en total viktspridning på 2,7 kg att jämföras med tillåtna 0,45 kg. Det här är anmärkningsvärt men har inte direkt bäring mot vår uppgift varför vi valt att inte undersöka detta vidare.

Pjäsgrupperna förvarade samtliga laddningar, som var från ett och samma parti (17382002), på ett likadant sätt. De pla20

cerades fritt liggande på en SJ-pall täckta med presenning. Varje pjäsgrupp fick sedan mäta kruttemperaturen så nära inpå eldöppnandet som möjligt, laddningarna hade då legat ”fritt” i minst 2 timmar.

Kruttemperaturen varierade från 4,1 till 6,3°C. En med erfarenhet sett ganska stor temperaturvariation men inte helt onormal.

Genomförande Skjutningarna genomfördes med en pjäs i taget. Den pjäs som var i elden utrustades med dubbla V0-mätutrustningar. En radarantenn monterades på ordinarie plats och en på pjäsens högra sida, i höjd med lavettbenstappen. Den sidoplacerade radarantennen monterades ovanpå ett trebensstativ och mättes in i förhållande till mynning och kärnlinje. På detta sätt sköts tre skott innan vi skiftade plats på antennerna. Efter bytet sköts ytterligare tre skott.

Därefter flyttades utrustningarna till nästa pjäs där samma förfarande tillämpades.

Efter att två pjäser skjutit med samma

Artilleri & Luftvärn

Antenn 433 användes som referens på de fem pjäserna. Tre skott sköts med antennen sidomonterad på trebensstativ, tre med antennen eldrörsmonterad. radarantenner valde vi att byta ut den ena antennen innan vi fortsatte med nästa pjäs.

Vi återupptog det tidigare förfarandet, byte efter tre skott, tills två nya pjäser skjutit med samma radarantenner. Nu bytte vi ut den senast tillförda antennen innan skjutningen slutfördes med den femte pjäsen.

Vi ville ha en radarantenn som ”referensantenn” över tiden, och därför fick en antenn mäta på alla fem pjäserna.

på två av pjäserna. Vissa antenner gav också påtagligt avvikande mätresultat vid sidomontage.

Pjäs- och radaravvikelser

Radarantennerna (nr 433, 431, 617 och 611) användes enligt följande: • 433 på samtliga pjäser, • 617 på två pjäser, • 431 på två pjäser samt • 611 på en pjäs.

Tanken från början var, som ovan nämnts, att vi skulle erhålla dubbla värden på samtliga skott, men det visade sig ganska snabbt att alla radarantenner inte fungerade vid sidomontage. P g a detta fick vi t ex endast enkelvärden vid tre skott

Därför valde vi att endast använda värden som uppmätts med ordinarie placerad radarantenn, dvs ovanpå pjäsen. Eftersom varje pjäs sköt sex skott gav detta 30 uppmätta värden spridda på fem pjäser samt två olika radarantenner per pjäs.

21

TTÖ Slutsatser

I och med att två antenner mätte på varje pjäs kunde vi se att dessa gav väldigt olika värden. Detta i sin tur medförde att det fanns en mängd olika grundvärden för framtagande av pjäsavvikelser.

Ur diagrammet kan man utläsa en stor skillnad i V0 mellan olika radarantenner.

Differensen mellan radarantennerna varierar dessutom i storlek från pjäs till pjäs trots att samma antenner har använts.

Den radarantenn som fått lägst värden har mätt på de tre första skotten. Pjäserna hade ej skjutit de senaste två timmarna före försöket. (433 mätte V0 på skott 1-3 på 1.pjäs och skott 4-6 på 2.pjäs o s v.)

Vi valde att utvärdera pjäsavvikelser på tre sätt: • värden från 433, • värden från alla utom 433 samt • medelvärde från alla antennerna.

Undantaget som bekräftar regeln är 6.pj där vi först mätte med 611 och sedan med 433 och trots detta fick ett betydligt högre värde. Därmed kan vi med säkerhet dra slutsatsen att det är stor skillnad mellan dessa två radarantenner. Tidigare konstateranden om stor spridning mellan vissa radarantenner kan således bekräftas även här. Övriga radarantenners inbördes förhållande är betydligt svårare att bedöma.

3.pj (306) fastställdes som ”0-pjäs” då denna hamnade närmast medelvärdet vid såväl enbart värden från antenn 433 som vid ”radarantenn-medel”.

Vid denna skjutning påvisades en skillnad på upp till 4 m/s mellan olika radarantenner (se 2.pj). 4 m/s medför ca 100 m skillnad vid nedslag på 10 km skjutavstånd.

P+k för respektive pjäs och radar.

433 617 (1 & 2.pj), 431 (3 & 5.pj), 611 (6.pj) 7,0

6,5

6,4 5,9

6,0 4,9

5,0 4,0

3,7

3,4

m/s m/s

3,0

6,4 5,9

2,7 1,9

2,0 1,0 0,0 1.pj

22

2.pj

3.pj

5.pj

6.pj

Av ovan nämnda drar vi slutsatsen att inom kompaniet måste samma radarantenn användas såväl vid inskjutning av pjäsavvikelser som vid fastställande av ΔV0 batteri + krut (B+K). Det är därför också väldigt vanskligt att ”importera” (B+K) från enheter som använt en annan radarantenn. Värdet är naturligtvis bättre än inget alls men bör endast användas som ett erfarenhetsvärde.

Avslutningsvis vill vi påpeka att första åtgärden för att uppnå bättre V0-värden måste vara en kalibrering av radarantennerna. Därefter bör ytterligare försöksskjutningar genomföras med större ammunitionsmängd per pjäs och antenn samt med ”varma pjäser”.

Artilleri & Luftvärn 1. lärare teknik övlt Hans Åhman: En radarantenn, nr 611, visar ca 4 m/s för högt V0 på laddning 6 i förhållande till övriga antenner i försöket. Detta innebär att det (kan) finnas fler antenner som ger avvikande värden, vilket är oacceptabelt. Detta måste rättas till genom en kalibrering av alla antenner.

Det bör påpekas att radarantenn nr 611 visade ΔV0 +2 m/s och nr 433 ΔV0 -3 m/s på laddning 9 i förhållande till en jämförande radar (Weibelradar) vid ett tidigare försök. Detta innebär att försöket, TTÖ, inte kunde klarlägga vilken av de två radarna som mäter fel.

Det logiska kravet är att våra radarantenner och Weibelradarn skall uppmäta samma värden vid ett och samma tillfälle. Annat kan inte godtas.

Kursgård Lvbyn Väddö Öppen 15/4-15/10 Naturskönt belägen vid Ålands hav

Tel. 0176-542 19 alt. 0708-99 06 32 Ring för information eller offert!

23

TTÖ

Christian Bremer Bo Gustafsson Linda Nordin Jarl Norström Författarna var elever vid TaP Art 99/00, då försöket genomfördes och är efter godkänd kurs befordrade till kaptener vid A 9.

Christian Bremer

Bo Gustafsson

Linda Nordin

Jarl Norström

Sättskottsskjutning Tisdagen den 7 mars genomförde TaP Art 99/00 sin TTÖ-skjutning på Gotland med hjälp av befäl och innevarande årskull värnpliktiga från A7 i Visby.

Uppgiften Vår uppgift var att genomföra sättskottsskjutning dvs jämföra första skottet med andra skottet på en ”normalt fastkörd / grupperad” 15,5 cm haubits 77B för att kunna beräkna och jämföra eventuella skillnader i utgångshastighet (V0) och i skottvidd. Lämpliga åtgärder skulle föreslås för att det eventuella felläget i längd ska kunna korrigeras.

Bakgrund Bakgrunden är att vid första eldöppnandet på en ny grupperingsplats inträffar det ofta att första skottet går kortare än det andra.

Detta beror till stor del på ”kallt eldrör”.

Genom V0-mätning av första skottet kan man ofta konstatera att felläget beror på 24

ett för lågt V0. Ibland kan dock inte hela felläget hänföras till lågt V0 utan det måste bero på någon annan faktor.

För försöket disponerade vi 16 granater m/77 med basflöde, 16 laddningar L9, samt två haub 77/B, en V0-mätutrustning och en eldledningspansarbandvagn.

Avgränsningar: • Hänsyn till sidspridning i målterrängen tas ej.

• Beräkningar vad avser väder genomförs ej, eftersom nedslagen ej är intressanta mot målets koordinater.

Analys Efter analys av uppgiften fastslog vi att följande mätningar skulle genomföras.

• Vägning av granaterna.

• Mätning av kruttemperatur mellan varje skott.

• Mätning av pjäsens förflyttning bakåt efter varje skott.

• Mätning av rekyllängden efter varje skott.

• Mätning av utgångshastigheten (V0).

• Inmätning av respektive granat i målterrängen.

• Omgruppering av pjäsen efter vartannat skott.

Eldledningsgruppen bokförde målet som punktmål för att underlätta inmätning av respektive granat.

Pjäs nr

336

329

Skott nr

Lngparti nummer

Artilleri & Luftvärn Genomförande Granaterna vägdes och numrerades från 1-16. Nummer 1-8 fördelades till ena pjäsen och nummer 9-16 till den andra för att veta respektive skotts vikt. Kruttemperatur kontrollerades före varje eldöppnande om eventuell differens förelåg mellan de två skotten i respektive serie.

För att enklare kunna räkna ut avståndet till nedslagsplats sattes batteriplats = pjäsplats. I skjutelementräknaren (SKER) lades 0-granat in och eldledaren angav målet som punktmål.

• Markeringar lades ut bakom lavettbenen och avståndet mellan ”markplatta” och markering mättes.

• Rekylmätare nollställdes.

Granatvikt inkl.rör (kg)

V0 (m/s)

Pjäsflytt Rekylbakåt (cm) längdsskillnad (mm)

1 2 3 4 5 6 7 8

17390003 17390003 17390003 17390003 17390003 17390003 17391002 17391002

42,775 42,725 42,875 42,825 42,875 42,825 42,825 42,875

817,7 818,6 828,3 823,7 820,2 823,2 821,0 816,3

2,0 1,0 8,0 2,0 4,0 1,5 3,0 1,0

9 10 11 12 13 14 15 16

17390003 17390003 17390003 17390003 17390003 17390003 17391002 17391002

42,925 42,925 42,825 42,975 42,825 42,775 42,875 42,925

818,1 824,9 822,2 820,2 820,3 817,9 807,8 813,8

4,0 1,0 0 3,0 3,0 2,0 0,5 0,5

+10 0 +10 0

+20 0 +30 +20

25

TTÖ • Grupperad pjäs sköt ett skott • V 0, rekyllängd och avstånd mellan ”markplatta” och markering antecknades.

• Nedslagsplatsens riktning + avstånd från observationsplatsen noterades.

• Samma pjäs sköt ytterligare ett skott där V 0, rekyllängd och avstånd mellan ”markplatta” och markering antecknades.

• Pjäsen omgrupperade till ny pjäsplats, två nya skott sköts enligt ovan till dess att tilldelad ammunition var skjuten (4 grupperingar, 8 skott).

• Den andra pjäsen sköt enligt samma förfarande.

• Då varje pjäs skjutit 8 skott sammanställdes uppmätta värden i en tabell.

CV0 är det värde som motsvarar en ökning/minskning av given skottvidd om V0 ökar/minskar med 1 m/s.

CPc är det värde som motsvarar en ökning/minskning av given skottvidd om projektilvikten ökas/minskas med 100 gram. En tyngre granat har större belastning i lufthavet än en lättare. CPc beräknas enbart ytterballistiskt.

Nedanstående tabell visar beräknade värden på avvikelser i målterrängen beroende på ΔV0 samt CPc. Tabellen visar hur det andra skottet i respektive serie förhåller sig till det första skottet.

L95= Längdspridning där 95% av skotten hamnar. (Värdet beräknat från Provisoriska skjuttabellverk (STV) 1999-10-27 för Haub 77B).

Den normerade granatvikten är 42,5 kg (sgr m/77B bfl med tändrör 501 C) och V0 819 m/s. För skjutavstånd 25 km är CV0 40 m och CPc 36 m.

Skott

Konstateranden och slutsatser • Inget samband mellan V0-skillnader och flyttning bakåt av pjäsen.

Uppmätt Korrigerat CV0 CPc skottviddsV0 Ger i (m) skillnad (m/s) terrängen

Korrigerad skottviddsskillnad

L95 (m)

Differens (m)

+83

1– 2

+330

+0,9

+36 m

-18

+312

± 229

3– 4

-134

-4,6

-18 m

-18

-98

± 229

Inom L95

5– 6

+53

+3,0

+120m

-18

-49

± 229

Inom L95

7– 8

-13

-4,7

-188m

+18

+157

± 229

Inom L95

9 – 10

+270

+6,8

+272m

0

-2

± 229

Inom L95

11 – 12

-6

-2,0

-80m

+54

+20

± 229

Inom L95

13 – 14

-69

-2,4

-96m

-18

+45

± 229

Inom L95

15 – 16

-206

+6,0

+240m

+18

-464

± 229

26

-235

Artilleri & Luftvärn • Inget samband kan ses mellan V0-skillnader och rekyllängdsskillnader.

• Resultaten visar att vi måste få tillgång till tillförlitligaV0-radar.(1 av 16 skott visade avvikande mätvärde (15:e skottet).

• Skott 1-2 samt 15-16 har ett återstående fel i längd på 83 resp. 235 meter efter utvärdering av hur spridningsbilden ser ut.

• 1:a och 2:a skottet för respektive pjäs har den största skottviddsskillnaden.

Detta kan möjligtvis förklaras med det ”strukturellt kalla” eldrör som respektive pjäs sköt med vid detta tillfälle.

• Markbeskaffenheten på Gotland är gynnsam vad gäller bra fastkörning av pjäsen. Dock bör man överväga att på fastlandet (p g a avvikande jordmån) backa fast pjäsen minst två gånger för att ”eliminera” ev sättskottsproblematik.

än skott 15. Differenserna beror på radarns förmåga att mäta rätt V0.

Jämför även skott 1-2 och 7-8 så inses problemen.

I och med att artilleriet inte har tillgång till exakta V0-mätutrustningar är det svårt för att inte säga omöjligt att göra säkra utvärderingar vid försöksskjutningar.

Med ovanstående resultat och med tidigare skjutningar där V0 mätts med nedslagen inmätta kan konstateras att V0-mätning vid första och andra skottet är osäkert.

Vad är det som gör att inte helt logiska värden erhålls vid V0-mätning första och andra skottet?

1. lärare teknik övlt Hans Åhman:

En förklaring kan vara att granaten har en mycket stor pendling under de första sekunderna i sin bana vilket gör det svårt för radarn att få relevanta dopplersignaler tillbaks från granaten.

För närvarande kan differenserna i serie 1-2 respektive 15-16 icke nöjaktigt förklaras.

En annan förklaring kan vara basflödets påverkan av radarmålytan på projektilens bakplan.

• Spridningen kan bero på onormala väderomslag under de enstaka skottens flygtid. Denna förklaring är dock inte den troligaste.

En tredje förklaring kan vara att radarn/ pjäsen förflyttas på ett varierande sätt vid sättskottet och därför erhålls varierande och ologiska värden.

• Förmodligen uppstår problemet vid själva V0-mätningen. Skott nr 16 har ett V0 som är 6 m/s högre än skott 15 och ändå slår det ner 206 m kortare

I detta sammanhang bör det påpekas att ovan nämnda förhållande verkar vara tydligare hos vissa pjäsindivider än andra!

27

Debatt

Andreas Herlitz

Andreas Herlitz är major i luftvärnets reserv (vilket han i denna debattartikel undrar om luftvärnsregementet har noterat).

Reservofficerarnas roll i framtidens artilleri och luftvärn?

Senaste numret av Artilleri-Tidskrift (nr 3/2000) ingav, trots allt, en viss tillförsikt inför framtiden. Men jag saknade en beskrivning av reservofficerarnas roll i det framtida Försvaret.

I en skrift på 64 sidor, om framtidens artilleri och luftvärn, finns ordet reservofficer på ett enda ställe! I redaktörens beskrivning av viktiga målgrupper för rekrytering av medlemmar till ArtilleriKlubben! Och dessutom i Artilleriregementschefens ”brasklapp” (sida 30), där han beskriver reservofficerarna som Försvarsmaktens Poolia(!) mm – eller längre ner i brevet ”kompetensbank”! Jag tar mig för pannan!

Artilleriregementschefen har i alla fall skrivit ett brev, om än i ”tidskriftsform”, till sina reservare! Luftvärnsregementschefen har inte ens gjort det. Sedan snart 28

fyra månader tillhör jag det nya luftvärnsregementet och har inte ens fått ett ”Välkommen! Just nu har vi massor att göra, men vi lovar att inom sex månader höra av oss till dig!”.

Om jag som civil företagsledare så skötte mina nytillkomna medarbetare och deras entusiasm skulle nog det riktiga Poolia vara mitt enda alternativ till att få något gjort. Jag är övertygad om att Poolia sköter kontakten med medarbetarna, och då speciellt de nytillkomna, på ett mycket proffsigare sätt än någonsin Försvarsmakten eller Luftvärnsregementet!

Ska vi reservare vara med och skapa det framtida artilleriet och luftvärnet – säg då det! Klart och tydligt! Finns det inte någon plats för oss – säg då det! Klart och tydligt! Som det nu är liknar det mest sk-t!

Artilleri & Luftvärn

Enkät om Artilleriklubben och Artilleri-Tidskrift Riktad till alla som läser detta nummer av tidskriften Artilleri-Tidskrift är ett organ för Artilleriklubben, vars ändamål är att ”utgöra en föreningspunkt för yrkes- och reservofficerare tillhörande artilleriet och luftvärnet samt för andra verksamma inom artilleri- och luftvärnsområdena med intresse för artilleriets och luftvärnets verksamhet och utveckling ”.

Vi vill gärna veta hur vi lyckas med denna uppgift och vänder oss därför till var och en som läser detta nummer av tidskriften.

Vad tycker du?

Hur tror du att vi kan bli bättre på att nå och engagera er som är i yrkesverksam ålder?

Om mig själv Jag kan räkna mig till målgruppen yrkesofficer ❐ reservofficer ❐ förutvarande yrkesofficer ❐ annan intressent ❐

Jag är medlem i Artilleriklubben prenumererar på tidskriften Jag visste att Artilleri-Tidskrift är ett organ för Artilleriklubben

I Artilleriklubbens möten har jag deltagit

enstaka gånger

aldrig

❐

❐

ofta

❐

❐ ❐ ❐ Ja ❐ Nej

Om Artilleri-Tidskrift Artilleri-Tidskrift Läser jag regelbundet Brukar jag bläddra igenom Läser jag enstaka gånger har jag aldrig läst i förut

❐ ❐ ❐ ❐

Innehållet tycker jag i allmänhet är Bra ❐ Måttligt bra ❐ Mindre bra ❐ Ingen uppfattning ❐

För att öka tidskriftens läsvärdhet borde den innehålla Mera Lagom Mindre Debatt ❐ ❐ ❐ Artilleriartiklar ❐ ❐ ❐ Lvartiklar ❐ ❐ ❐ Historiska artiklar ❐ ❐ ❐

Ingen uppfattning

❐ ❐ ❐ ❐ 29

Enkät Om Artilleriklubben För att det skall vara möjligt/intressant för mig att delta i klubbens möten bör de förläggas till Stockholm Halmstad Kristinehamn Boden

Ja

Nej

❐ ❐ ❐ ❐

❐ ❐ ❐ ❐

Annan plats, nämligen ............................................................................................. bör de tidsmässigt planeras under tjänstetid på kvällar på helger

Ja

Nej

❐ ❐ ❐

❐ ❐ ❐

omfatta Info/föredrag Materielvisningar Diskussioner Industribesök Historiska inslag

Ja

Nej

❐ ❐ ❐ ❐ ❐

❐ ❐ ❐ ❐ ❐

Om kostnader Kostnaden för AT är Onödigt dyr Rimlig Kunde vara högre

medlemskap

❐ ❐ ❐

prenumeration

❐ ❐ ❐

deltagande i möten

❐ ❐ ❐

Sänd ditt svar så fort som möjligt (men i varje fall före 01-03-01) till redaktören Lave Malmgren Säter, Änggården Fax: 0500 – 46 17 61 54191 Skövde E-post: lave.malmgren@swipnet.se Du får gärna skicka svaret anonymt, men om du vill vara med på en utlottning av tre gratis medlemskap 2001, så skriv namn och adress nedan.

Tack för din medverkan!

30

Artilleri & Luftvärn

Mera från höstmötet Redovisning av TaP Art tekniska tillämpningsövningar TTÖ sker fredag 01-03-16.

Redovisningarna är av stort intresse för Artilleriklubbens medlemmar. Välkommen att delta!

• Tid: 0800 - 1130. Det går även bra att delta del av förmiddagen • Plats: ArtSS lokaler i Kristinehamn, vägvisning från vakten.

• Möjligheter att äta lunch på Artilleriets nationsmäss Presterud.

• Föranmälan behövs inte.

Årsmöte planeras onsdagen 01-05-16.

Kallelse kommer i nästa nummer.

Ordförande höll parentation över avlidna medlemmar.

Per-Håkan Karlsson Allan Kull Lennart Strömblad Klubben lyser frid över deras minne.

Nya och gamla medlemmar!

Nu är det dags att förnya medlemskapet!

Artilleriklubben – är öppen för alla artillerister och luftvärnare – yrkes- och reservofficerarre – och alla andra med intresse för truppslagens verksamhet och utveckling, – distribuerar Artilleri-Tidskrift till alla medlemmar – 4 nr per år varar ett temanummer – planerat innehåll 2001 ”Artilleri och luftvärn i insats- och Europastyrkor.

– ordnar möten och studiebesök för att stimulera debatt och tankeutbyte för truppslagens utveckling Medlemsavgiften för 2001 är oförändrad 100 kr, ständigt medlemskap 1000 kr.

Se även nästa sida!

0 kr 2001, årsavgift 10 p 1000 kr ka ms dle me Ständigt

31

Artilleri-Tidskrift Tidskrift för Artilleriet och Luftvärnet • Utgiven av Artilleriklubben Artilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad Redaktör, ansvarig utgivare och annonsansvarig: Överstelöjtnant Lave Malmgren, Säter Änggården, 541 91 SKÖVDE Tel och fax: 0500–461 761 E-post: lave.malmgren@swipnet.se Biträdande redaktör: F d skolboksförläggare Bo Pederby, major Lv 3 reserv, Båtsman Nähls väg 61, 163 47 SPÅNGA. Tel och fax: 08–36 60 38. E-post: bo.pederby@telia.com Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Överstelöjtnant Bo Arvidsson, Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN Tel: 0550–141 71 (bost) 352 06 (arb). Fax: 0550–350 31. E-post: bo.arvidsson@artreg.mil.se Redaktionskommitté: Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef, sekreterare samt representanter för Art överste Anders Carell, Artilleriregementet, 681 82 KRISTINEHAMN tel 0550–350 14 och Lv överstelöjtnant Roland Jostrup, Lv 6, Box 1515, 301 80 HALMSTAD tel 035–266 38 01 Redaktionsadress: Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till ekonomichefen enligt ovan.

Artilleriklubben

Ordförande: Överste 1 Stig Schyldt, FMV, 115 88 STOCKHOLM. Tel: 08–782 53 60 Sekreterare Överstelöjtnant Sören Möller, Bergsgatan 20 A, 761 42 NORRTÄLJE Tel: 0176–145 09.

E-post: soren.moller@swipnet.se Medlemsavgifter: Årsavgift Ständigt medlemskap

100 kr 1 000 kr

Medlemsavgifter betalas till Artilleriklubbens postgiro 5 47 31–5 ©2000 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa.

32

Artilleri-Tidskrift postgiro 19 09 19-1 bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser: Inom Sverige Inom Norden Utom Norden

150 kr per år 175 kr per år 200 kr per år

Lösnummerpriser: Enkelnummer

70 kr

vid köp av minst 10 ex 50 kr Dubbel-/Temanummer 90 kr vid köp av minst 10 ex 70 kr

ROLF & CO TRYCKERI AB, SKÖVDE 2000

Adress: Försvarets Materielverk – AML, 115 88 STOCKHOLM

Posttidning B Artilleri-Tidskrift c/o Stig Enander Tröskvägen 36

175 52 JÄRFÄLLA