Wermlandus 5, årgång 59

W E R M L A N D U S

-

W e r m l a n d u s

5 ,

å r g å n g

5 9

-

Redaktören har ordet D

å var det dags, min allra sista redaktörskrönika för Wermlandus. Jag ska erkänna att en liten del av mig pustar ut lite. Nu kommer jag inte längre behöva bekymra mig över att boka tryckeritider, tjata om högupplösta bilder eller bråka med ett halvdant layout-program. Det säger jag gärna farväl till!

En större del av mig fylls dock av vemod. Även om det stundtals har varit slitsamt, har tiden som redaktör mestadels varit väldigt rolig. När jag ser tillbaka på det gångna året kan jag inte låta bli att förundras. Tänk att jag, som egentligen hade planerat att vara en anonym redaktionssekreterare en termin till, kastades in i redaktörsrollen utan någon som helst aning om hur man gör tidningslayout eller sköter tryckerikontakter. Visst blev det kaosartat ibland, (jag förstår fortfarande inte hur jag fick ut årets första nummer i tid), men det löste sig alltid. Jag kommer sakna att sitta uppe på redaktionen med en kaffetermos i handen och vårsolen i nacken medan datorn långsamt laddar alla program. Jag kommer också sakna att arbeta tillsammans med redaktionssekreterarna. Er kan man alltid räkna med, tack!

Vad jag framförallt kommer sakna är möjligheten att lyfta fram personer som har gjort eller gör en insats för nationen. Det sker så mycket hårt slit bakom kulisserna för att nationsverksamheten ska rulla på. Därför känns det roligt att genom intervjuer och reportage visa uppskattning för dessa insatser. Det har sagts förut men är värt att sägas igen: det är medlemmarnas engagemang som utgör nationen, utan ideellt engagemang ingen nation!

Nu är resan som sagt slut för min del, och det är dags för nytt blod att ta över. Jag uppmanar alla, oavsett om du har funderat lite eller inte alls, att ställa upp som redaktör. För det är verkligen roligt och du får se nationen lite mer från insidan.

Dessutom har du kontor med bäst utsikt och ovanför kuratorernas…

Boel Olsson Redaktör

OMSLAGSBILD Izabelle Nordfjell REDAKTÖR Boel Olsson LAYOUT Boel Olsson REDAKTIONSSEKRETERARE Elsa Falkman Leo Krantz Max Stenberg Sakke Teerikoski ANSVARIG UTGIVARE Anders Edström 073 - 682 49 04 TRYCKERI Exakta printing KONTAKT wermlandus@varmlandsnation.se FOTOGRAF Christian Widell

REPORTAGE i detta nummer av Wermlandus

7

14

Universitetet utsåg Sofia Wadensjö Karén, VD för UR och tidigare Wermlandus-redaktör, till Årets Alumn 2018!

Max Stenberg träffade henne för en intervju.

Jazzvokalisten Isabella Lundgren berättar om sina första musikminnen, vikten av att begå misstag och varför musik behöver en själ

8

18

Sakke Teerikoski berättar om hösterminens ämbetsmannakonferens i Balingsta..

12

Elsa Falkman följer med Omar Elkayal för att ta reda på hur ett arbetspass på puben ser ut.

Följ med Sakke Teerikoski när han i egenskap av internationell sekreterare går på Inter-Nordic Student Meeting

22

Vad kan du om Fröding? Testa dina kunskaper i Elsa Falkmans quiz, så kanske du vinner Frödingte!

STIPENDIER

ENGAGERA DIG I NATIONEN Om du är intresserad av att engagera dig i nationen ska du kontakta: Förste kurator Hanna Sjöstedt: 1q@varmlandsnation.se eller Tredje kurator Mikaela Sandqvist: 3q@varmlandsnation.se

Ansök senast 22 november!

4

1Q krönika

D

et är med skräckblandad förtjusning som jag skriver den här krönikan, den sista 1Q-krönikan för terminen och min sista 1Q-krönika någonsin. Jag blickar tillbaka på

mitt år och minns alla roliga, konstiga och oväntade händelser. Som när jag och Jonathan Gustafsson satt på flyget hem från Helsingfors i våras och turades om att ta hand om varandra. Vi båda var en kombination av fulla och bakfulla, och som om det inte räckte var jag sjuk och han flygrädd. Eller när jag skulle göra en presentation om Värmlands för Kuratorskonventet och det enda jag hade stavat fel på var Värmlands (Vämlands) och Fröding (Fröling).

Stavfel har varit ett genomgående tema för mig, och kommer nog alltid att vara det då jag är dyslektiker. För några veckor jag skulle skriva ett intyg till en gammal klubbverkare. Han var köksvärd och jag skulle skriva intyget på engelska. ”As a kitchen host you are the main cook in the pub once a week.”, ska det stå. Det var inte det jag hade skrivit innan det korrlästes. Jag skrev: ”As a kitchen host you are the main cock in the pub once a week.”.

Jag har även varit med om en traumatisk upplevelse, när jag en dag i våras satt på kontoret och jobbade som vanligt flög det helt plötsligt en and rakt in i mitt fönster och krossade den yttre rutan.

Jag skrek som om jorden skulle gå under. Adrian, dåvarande 2Q, gick ut och gjorde sig redo för att avliva den stackars skadade fågeln, men den flög glatt iväg och lämnade mig gråtandes, skrattandes och hyperventilerande på kontorsgolvet.

Jag har under det här året fått vara med om så mycket kul. Jag har fått hålla tal efter tal, jag har fått representera nationen på allt får Skytte banketten till V-Dalas Falukorvsbal men framförallt har jag fått växa som person. Jag vill ta det här tillfället att tacka alla er för det, tacka alla medlemmar för att jag har fått vara er representant, tacka alla ämbetsmän för de fantastiska jobb nu gjort och jag vill tacka alla mina kollegor för allt hårt slit, all skratt och gråt och alla otroliga minnen som jag kommer få bära med mig livet ut. TACK!

Hanna Sjöstedt Förste kurator

Foto: Emma Tegler

5

We r m l a n du s

4

|

Årgång 59

2Q E

krönika

fter en vecka med mycket annat arbete och med deadline för Wermlanduskrönikan krypande närmare och närmare

bestämde jag mig för att schemalägga lite tid för skrivandet.

Onsdag morgon skulle krönikan bli klar!

Onsdag morgon kom och började bra. Jag gick upp tidigt, drack en kopp kaffe och samlade all min kreativitet. Men redan på väg in till nationen märker jag att något är fel. Det börjar med en ovanlig doft. När jag cyklar förbi domkyrkan

Foto: Mikael Ingemyr

ser jag att Ingmar Bergmansgatan är avspärrad precis vid Stora maskiner!

Söderbommen. En stor röd lastbil står parkerad mitt i vägen och en teleskop-arm med sågklinga stiger mot skyn. De tar ner våra döda träd!

Naturligtvis dog all min kreativitet där och jag ägnade resten av min förmiddag åt att titta på när de sågade ner träden istället för att skriva. Därför består resten av krönikan av bilder på träd.

Lars Axelsson Andre kurator

Det regnar bark på Stockens tomt!

6

Foto: Boel Olsson

Nästan klart!

myr

SOFIA WADENSJÖ KARÉN UTSEDD TILL ÅRETS ALUMN 2018

Efter en öppen nomineringsprocess som alla studenter och verksamma personer vid universitetet fick delta i utsågs Sofia Wadensjö Karén, VD för Utbildningsradion (UR) och tidigare publisher för tidningen Vi till årets alumn av rektor Eva Åkesson den 6 oktober i år. Utmärkelsen delades ut första gången 2010 efter en donation av professor Morgan-Jones som ett tack för sin studietid i Uppsala. Wermlandus lyckades en fredagseftermiddag få en intervju med Wadensjö Karén.

Sofia Wadensjö Karén studerade i Uppsala på 90-talet. Då engagerade hon sig bland annat i Värmlands nation och där främst i Wermlandus. På frågan om hur det kändes att få priset svarar Wadensjö Karén att den direkta tanken var ”oj”. Hon utvecklar vidare: -Det var oerhört oväntat och såklart väldigt hedrande. Framförallt med tanke på att otroligt många studenter passerar genom Uppsala universitet varje år och att bli utsedd av alla dem till årets alumn är förstås väldigt roligt.

Varför det blev just Värmlands nation för Wadensjö Karén berodde främst på att vännerna från gymnasietiden på Tingvallagymnasiet i Karlstad valde att gå med där. Att hennes föräldrar hade varit medlemmar i Västgöta nation ledde till lite överläggningar men till slut blev det Värmlands. Banden till nationen hålls vid liv, bland annat har hon efter studietiden varit med i nationens skriftseriekommitté samt varit en av huvudredaktörerna för 350-årshistorikenVärmlandsnation350årochlitetill.

På frågan hur det kommer sig att hon fortsatt ge tillbaka till nationen efter studietiden svarar hon: -Saker som har betytt mycket för mig vill jag inte släppa. Många av mina närmsta vänner träffade jag på nationen.

När det var 100-årsjubileum för Rally Monte Carl åkte till exempel jag och mitt gamla rallylag igen!

Wadensjö Karén berättar vidare att det var för Wermlandus som hon gjorde sin första riktiga intervju, närmare bestämt med initiativtagaren till Rally Monte Carl, Carl Borgenstierna.

-Han hade ett flådigt kontor på Stureplan minns jag och det var ju lite speciellt eftersom båda våra pappor var, eller hade

text: Max Stenberg

Foto: Jann Lipka/UR

varit, biskopar i Karlstads stift! Men jag vet inte om jag skulle vilja läsa om den intervjun, säger hon med ett skratt.

Uppsala universitet har fostrat många journalister och fler kommer det antagligen bli till följd av att ett nytt program för media och journalistik nyligen inrättats. Jag frågar därför om hon har några tips till studenter med drömmar om att bli journalister.

-Konsumera mycket journalistik.

Framförallt i den genre av journalistik som du själv är intresserad av. Det finns ett stort behov av allmänreportrar, men att fokusera på ett ämne att vara specialiserad inom […] gör det enklare att bli eftertraktad.

Hon säger dock att när hon studerade i Uppsala så trodde hon nog inte att hon skulle bli journalist och gjorde mest det hon tyckte var roligt.

Till vårterminen kommer Wadensjö Karén tillbaka till Uppsala för att genomföra den traditionsenliga föreläsning som årets alumn ska hålla. Temat för föreläsningen är inte bestämt men det kommer antagligen röra sig om en ”crash-course i journalistik och tala om förutsättningarna

för journalistiken”. Journalistikens förutsättningar verkar vara ett hjärteämne och när samtalet glider in på det brinner det till litegrann. Vid intervjutillfället var mordet på den saudiarabiska journalisten Jamal Khashoggi på alla tidningars löpsedlar. Ett mord som enligt Wadensjö Karén tillsammans med andra tecken runt om i Europa och världen visar på oroande tecken för den självständiga och samhällsnyttiga journalistikens framtid.

Hon säger att dessa tecken inte endast visat sig i att diktaturer förtrycker journalister utan att även i att vanliga intelligenta personer ifrågasätter medias sanningshalt […], med konsekvensen att de läser […] sajter som Fria tider.

-Det man inte förstår är att god, kvalitativ journalistik i sig ger en bred och varierad bild av världen. I dag verkar allt fler tro att fler perspektiv uppnås genom att även välja källor som medvetet sprider propaganda.

Vårt samtal drar sig mot sitt slut och vi önskar trevlig helg. Förhoppningsvis får jag förmånen att se hennes föreläsning till våren om dessa intressanta och aktuella ämnen.

7

We r m l a n du s

5

|

Årgång 59

ÄMBETSMÄN PÅ UTFLYKT I BALINGSTA Te x t : o c h b i l d : S a k k e Te e r i k o s k i

Terminens teambuildinghelg för ämbetsmän gick av stapeln den 23 och 24 september. Denna gång bar det av till den lilla byn Balingsta i utkanten av Uppsala. Sammanlagt deltog cirka 20 stycken ämbetsmän och klubbverkare under helgen, bland dem redaktionssekreterare Sakke Teerikoski.

Glada ämbetsmän på ämbetsmannakonferensens sittning

8

Helgen inleddes med några korta diskussionspass under ledning av förste kurator Hanna Sjöstedt och jämlikhetsombud Maria Sjöstedt. Deltagande ämbetsmän följde bland annat upp de diskussioner om jämlikhet och trakasserier som kommit igång i och med kampanjen ”I nationernas intresse” – studentnationernas svar på #metoorörelsen. Ämbetsmannakåren diskuterade även hur man ska hantera problem rörande inkludering och alkoholhets men också generella möjligheter och utmaningar för nationsengagemanget framtid.

Det som under senare tid fått rubriken ”Uppsalamodellens framtid”, det vill säga att det förändrade studentlivslandskapet och nationsobligatoriets fall skapat svårigheter för nationerna att hitta tillräckligt med nya engagerade, är en stor diskussion som ämbetsmännen flitigt och engagerat föreslog olika lösningar på. Några förslag som kom upp var bland annat tydligare marknadsföring av nationernas landskap, skapande av starkare sammanhållning och ytterligare insatser att nå ut till internationella studenter.

Därefter följde en lång rad teambuildinglekar och till slut en sittning, karaoke och allmänt efterfestande. Morgonen därpå lagades en supergod brunch. Eftersom ämbetsmannakonferensen ägde rum i församlingslokaler, var teambuildinglekarna passande nog lekar som liknar dem som man leker på konfirmationsläger (i samma lokaler). Intressant nog hade minst tre av lekarna en temamässig anknytning till mord...

Lekarna var dock mycket uppskattade av alla som deltog. En speciellt uppskattad lek var en lek som hette Blodpotatis, där alla blundar och rör sig på golvet som potatisar (fråga inte) tills man blir mördad av den elaka blodpotatisen genom en viskning och får ta plats i de dödas kör där man upprepade gånger ska upprepa ordet ”potatis” desto snabbare ju närmare mördarpotatisen befinner sig sitt närmaste potentiella offer. Karaoke övergick så småningom till en variant kallad ”norsk karaoke”, som går ut på att man turvis får nynna en låt som man lyssnar till via hörlurar så att endast den som nynnar låten hör

vilken låt det är, medan alla andra får gissa vilken låt det är frågan om.

Det var församlingshemmet i Balingsta som fungerade som möteslokal och övernattningsställe på ämbetsmannakonferensen [kyrkoherde i pastoratet är Johan Lautmann som bland annat har ett förflutet som bibliotekarie vid Värmlands nation, reds. anm.]. Lokalen ligger alldeles intill en vacker medeltida gråstenkyrka, som uppfördes redan på 1100-talet och renoverades för cirka 100 år sedan. Lokalen ligger även alldeles intill en förskola, vilket gav lekfulla ämbetsmän en strategiskt tillgång till färggranna klätterställningar, gungor och lekstugor.

Balingsta i sig är en mysig liten by som ligger i utkanten av Uppsala, nordväst om sjön Ekoln, nära Viks slott. Förutom den medeltida kyrkan är platsen även känd för ett par vikingatida runstenar som finns i området. En av dem, Böksta runsten, är känd för dess illustration av en jaktscen där en jägare rider på en häst och jagar älg tillsammans med ett följe av jakthundar och jaktfåglar. Undrar om älgjakten var lika avancerad i det vikingatida Värmland som det var i Balingsta? Hur som helst, det är ett ställe med en rik historia helt enkelt! Inte långt från gråstenskyrkan ligger även en stenfot som en gång i tiden tillhörde en 1800-talskyrka i gotisk stil, men som sedan revs. Platsen används nuförtiden som utekyrka. I övrigt genomgrips det somriga Balingsta av uppländsk landsbygdsidyll när det är som bäst.

Slutligen kan det konstateras att ämbetsmannakonferensen HT18 var mycket lyckad och att valet av plats likaså. Det är alltid kul att få umgås med bekanta ämbetsmän och klubbverkare och minst lika kul att få lära känna alla nya! Hoppas vi ses på fler ämbetsmannakonferenser kommande terminer!

En gammal runsten som pryder vägkanten

Mötesorten Balingsta har en lång historia, bl.a. finns där en medeltida stenkyrka

99

We r m l a n du s

5

|

Årgång 59

WERMLANDUS PRESENTERAR 1

4

2

3

8

9

11 10

15 16 17 18

10

1

We r m l a n du s 3

7 5

6

|

Årgång 59

Klubbverket Ny termin, nytt klubbverk! Här har vi eldsjälarna som gör fredagsklubben och Wermlandskällar'n rullar som på räls

14 12 13

20

19

1:Omar Elkayal, barvärd 2:Disa Kalin, bitr. klubbmäste 3: Linnéa Björklid, köksvärd 4:Sebastian Janssen, bitr. klubbmäste 5:Matilda Lundström, barvärd 6:Malin Olsson, köksvärd 7:Lars Axelsson, 2Q 8:Julia Lugnegård, barvärd 9:Enja Arn, köksvärd 10:Tova Engelbrektsson, barvärd 11:Linus Ingison, köksvärd 12:Sara Svensa, köksvärd 13: Sofia Reineck, köksvärd 14:John Larsson, köksvärd 15:Mikaela Sansqvist, 3Q 16:Kristin Melin, barvärd 17:Agnes Kristensen, köksmästare 18:Emma Fleron, hovmästere 19:Hanna Sjöstedt, 1Q 20:Malin Bernström, klubbmästare

Foto: Christian Widell

10

11

We r m l a n du s

5

|

Årgång 59 Hanna på Maskeradgasken HT17 Foto: Fredrik Moberg

Jobbskuggning av en klubbverkare...

Att sitta och mysplugga på söndagsfikat med en kopp kaffe i näven, att dansa sig genomblöt i ett hav av andra svettiga kroppar en fredagskväll eller att bara kunna gå och ta en tentaöl på Wermlandskällar’n är sånt som går att ta för givet. Men bakom varje gyllene tillfälle på Värmlands finns ett team av klubbverkare som förbereder, fixar och levererar.

Det är dags att följa efter klubbverkaren Omar Elkayal bakom kulisserna under ett pubpass…

Text och bild: Elsa Falkman 16:30 Omar kommer och möter mig och vi går ner till puben tillsammans.

Kökspersonalen, som börjar sitt pass en halvtimma tidigare, står i full förberedelse med att ta fram kött, skära avokado och röra såser inför kvällen.

Omar börjar sitt pass med att förbereda bakom bardisken. Vanligtvis fyller han på i kylen och kollar att ölkaggarna är fulla. Idag har han tur, för barvärden som jobbade dagen innan redan har förberett åt honom.

Hur ser en vanlig kväll ut på puben?

Omar förklarar att en normal kväll börjar med att det brukar vara en ”early rush” mellan 17:30-20:00, eftersom svenskar tycker om att äta tidigt.

Därefter är det lugnare stämning och ”more chill”, fast det kan variera, särskilt om det är en fredagskväll.

Hur länge har du varit en aktiv klubbverkare?

Omar svarar att har jobbat sedan hösten 2017 och att han sedan dess har jobbat som biträdande klubbmästare och den här terminen som barvärd. Omar hade testat att jobba olika pass på flera nationer innan, men anledningen till att han valde att jobba på Värmlands var för att det var det första jobbpasset som matchade med hans schema. Sedan dess har han varit fast.

12

17:32 Två minuter efter öppning träder de första gästerna in och beställer halloumiburgare och öl på rullande band.

17:44 Omar sätter på sin Spotifylista. Att kunna välja sin egen musik är enligt honom en av fördelarna med att jobba pubpass. Den här kvällen hörs kanske extra mycket 90-tals hip hop och Kendrick Lamar.

Hur ser en optimal pubkväll ut?

De optimala kvällarna är de som det händer mycket på, svarar Omar. Om man har tid att äta någonting under passet är det också bra, såklart!

Vad är det bästa med att jobba på Värmlands?

Det är att jobba med sina vänner och att få jobberfarenhet, svarar Omar. Innan jag började jobba som klubbverkare förra året hade jag ingen erfarenhet av att stå i bar eller att sköta en klubb, ” So I would recommend everyone to do it!”

HT17 berg

J

20:08 Det är fullt på Wärmlandskällar’n och Omar serverar vant ut öl på tapp och betalar för nachotallrikar och kaffe.

Har du någon historia att dela med dig av från något av dina pass som klubbverkare?

Det var en kväll förra året när jag var ansvarig för klubben och en av mina vänner skulle jobba som barvärd för första gången. Min vän, som inte pratar svenska, hörde att två killar hade börjat tjafsa med en grupp som satt nere i publokalen. Han uppfattar inte vad de säger, men misstänker att killarna är berusade. Ju längre tiden går, desto mer konfrontativa och aggressiva blir killarna mot gruppen. Han går därför fram till dem och ber dem vänligt att lämna klubben, eftersom de stör. När de inte lyssnar blir han till slut tvungen att ringa polisen, under tiden som han stänger i baren. När polisen väl kommit till platsen så visar det sig att killarna inte alls var berusade, utan bara inne i en hetsig diskussion. När de sedan frågar varför de börjat diskutera svarar en av killarna: ”Jamen de är ju från f*cking Skåne…” Därefter tar polisen med dem ut!

22:00 Jag signar ut för kvällen, men Omar står kvar ett tag till, lika pigg och trevlig som när han började passet.

Tankar ovanför molnen

ag sitter på ett plan mot Finland som precis har lyft. Jag är på väg att hälsa på vår vännation Nylands nation i Helsingfors. I öronen lyssnar jag på historiepodden. Jag kan inte göra annat än att tänka på historia, närmare bestämt Värmlands och det gångna året. Jag har tidigare i förmiddags haft seminarium i historia och tankarna om skillnaderna mellan då och nu virvlar fortfarande runt i mitt huvud.

Robin Olovsson från historiepodden avbryter mina tankar och säger ”man kanske ska prata om vilken typ av krig det var?”. Jag kopplar direkt och börjar tänka på vilken typ av plats Värmlands är. Jag tänker på vilket fantastiskt år jag har haft. Jag har gått på en massa roliga gasker och fester och fått representera den bästa av nationer, vår nation. För mig är Värmlands en plats för alla, oavsett kön, etnicitet, ålder, trostillhörighet och politiska åsikter. Värmlands är ett andra hem.

Jag tänker på att trots att Värmlands grundades 1660 - 28 år efter Gustav II Adolfs död och mitt under Sveriges stormaktstid - har idéen av Värmlands nation inte förändrats så mycket. För oss idag fungerar nationen fortfarande som en samlingsplats. Å andra sidan har saker och ting ändrats extremt mycket, och mycket till det bättre. Kvinnor får vara medlemmar och studera vid universitet, vi har dessutom fått ett vackert nationshus byggt på 1930-talet ritat av Ragnar Östb... mina tankar avbryts av flygvärden på flygplanet som frågar om jag vill ha något att dricka, jag tackar och ber om en kopp kaffe. Jag tar en stor klunk kaffe och känner hur välbehövligt det var. Jag känner en glädje för de studenterna som grundade nationen för så många år sedan, och en enorm tacksamhet för alla de studenter, hedersledamöter, ämbetsmän, klubbverkare, mästare, kuratorer, inspektorer och alla andra som alla hjälpts åt att utveckla och förbättra nationen till vad vi har idag, så tack till er alla.

Jag funderar på om jag kanske ska skriva om det gångna året och vad som har hänt, men kommer på att det kan sammanfattas med att det varit ett fantastiskt 2018, ett fanatiskt år på nationen. Jag vill inte heller berätta allt roligt som har hänt. Precis som tidigare krönikörer kommer jag presentera en Lussekatt - fylld med roliga händelser på vår nation - under julgasken den 8 december. Jag hoppas vi ses där!

August Burman Krönikör

13

Foto: Björn Adriansson

We r m l a n du s 5

|

Årgång 59

Foto: Izabelle Nordfjell

MED MUSIKEN SOM SJÄLSLIG SPEGEL Virtuos, teolog och filosof. Karlstadsfödda jazzvokalisten Isabella Lundgren är lika mångfacetterad s o m h e n n e s m u s i k a l i s k a r e g i s t e r ä r b r e t t . Tr o t s s i n unga ålder har Isabella redan haft en lång och prisad karriär med många olika samarbeten. En sak har dock alltid präglat hennes konstnärskap: behovet att skapa trovärdig och autentisk musik.

Te x t : B o e l O l s s o n

14

fjell

I

sabella upptäckte tidigt vilken universell transcendent upplevelse musik är. Ett av hennes starkaste musikminnen från barndomen är när hon som fyraåring ser Disneys ”Lilla Sjöjungfrun” och hör Ariel sjunga ”Hela min värld”.

- Jag tyckte den låten var helt fantastik, så jag bad min mamma spola tillbaka till den scenen om och om igen. Jag såg säkert den scenen 80 gånger på raken. Det var en psykiskt och emotionellt Hon fortsätter sedan med att berätta att hon tidigare har haft stor upplevelse, minns Isabella. ett maniskt bekräftelsebehov, men att hon idag nöjer sig så länge Ariel ska dock inte ha äran för att ha initierat Isabellas hon kan svara ”ja” på frågan ”handlar jag i enlighet med vem jag musikintresse. Den äran ska Isabellas mamma ha. är och vad jag står för?”. I och med Isabellas genuina intresse för - Min mamma är inte musiker själv, men hon ÄLSKAR musik. filosofi och teologi (hon har faktiskt påbörjat en prästutbildning) Varje lördag köpte hon en ny skiva från skivbutiken Knastret i berör hennes låtar därför ofta existentiella frågor.

Karlstad, som hon sedan spelade medan hon lagade middag. Så -Inte för att det på något sätt är ovärdigt att skriva om triviala musiken fanns alltid i bakgrunden hemma i lägenheten vardagssituationer eller ännu en kärlekssång, Den musik Isabellas mamma spelade men jag tycket det är roligare att skriva om varierade mellan klassiskt, opera och, förstås, varför man lever, vad man lever av och hur jazz. Med Frank Sinatra, Billie Holiday, Miles "Jag tycker det är man fungerar som individ, förklarar Isabella.

Davis och Duke Ellington som bakgrundsljud Isabellas strävan att belysa livets stora frågor roligare att skriva om kom Isabella att anamma jazzen och en vilja manifesteras i titlarna på hennes två senaste att sjunga. Hennes mamma såg detta intresse, varför man lever, vad album, ”Somehow Life got in the Way” och så det föll sig naturligt att hon anmälde man lever av och hur ”Where is home.”.

Isabella till Karlstads kulturskola och sedan - ”Some how Life got in the Way” anspelar på musikklasser. Där träffade Isabella många man fungerar som livets okänslighet. Livet struntar i våra känslor, hängivna lärare. Så här i efterhand ser hon individ" men på något sätt måste man acceptera det och också många fördelar med att växa upp i en hitta mening ändå. ”Where is home.” handlar mindre stad som Karlstad. om människans eviga längtan att hitta sin plats -Jag fick alltid mycket stöd och uppmuntran, här i världen, förklarar Isabella. men framförallt möjlighet att få hålla på med Den uppmärksamme läsaren har säkert det jag ville hålla på med. Det kanske hade noterat punkten i slutet av ”Where is home.”. Kanske ett tryckfel, varit svårare i en större stad där man är mer anonym och möts av tänker ni, men den punkten är faktiskt ett medvetet konstnärligt hårdare konkurrens, menar Isabella. grepp från Isabellas sida. Så här resonerar hon: En lärare Isabella tyckte mycket om var hennes körlärare - Jag ville avsluta med punkt istället för frågetecken för att under högstadiet, Lina Sandborg. Hon jobbar idag som lärare på markera att jag nog aldrig kommer finna ett svar på den frågan.

Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm, och förra våren gjorde För mig är ”where is home” snarare ett uttalande och drivkraft att Isabella en konsert tillsammans med Linas elever. leva efter.

-Det var roligt att få träffa Lina igen. Hon var så otroligt driven och angelägen om sina elever, så det kändes bra att kunna ge om ni märker funderar Isabella mycket kring musikens något tillbaka, berättar Isabella. kraft och potential att förmedla viktiga frågor.

Tack vare Lina och många andra mentorer på vägen har Isabella Passande nog är hon utöver artist också återkommande Lundgren kunnat förverkliga de artistdrömmar från barndomen krönikör i P2:s jazzradio (undertecknad rekommenderar alla då hon sjöng till sin mammas jazzskivor. Idag är hon ett etablerat musikentusiaster att lyssna på dessa, oerhört insiktsfulla!). Ett namn på Sveriges jazzscen och har tilldelats många fina priser. ämne hon bland annat tagit upp i sina krönikor är hur den ökade P2:s Jazzkatten, Bert Levin- och Gustav Fröding-stipendiet är digitaliseringen inom musikproduktion riskerar att hämma några av dem. Men det här med priser och stipendier är något kreativiteten.

Isabella inte försöker bry sig om alltför mycket.

-Missförstå mig rätt, jag är inte emot tekniska framsteg. Jag - Självklart är jag evigt tacksam att folk uppskattar min musik lyssnar till exempel själv på James Blake som använder teknik i och tycker det jag gör är meningsfullt, men jag är noga med att sin musik på ett oerhört kreativt sätt. Det jag vänder mig emot är inte låta andras bekräftelse bli målet i mitt skapande. Jag tror att när man använder digitala program för att slippa göra sådant man människor som väljer att skapa något och som gör sig beroende borde kunna göra själv. av andra människors åsikter för att överleva är galna och Det Isabella syftar på är bland annat att sångare ”pitchas up” när narcisser, säger Isabella lite skämtsamt. de inte klarar av att ta en ton, istället för att sångaren övar mer eller anpassar stämman efter sin kapacitet. Att tekniken används mer och mer på detta sätt tror Isabella beror på att dagens musikindustri är mer inriktad på att skapa pop-produkter snarare

S

15

We r m l a n du s

5

|

Årgång 59

"Det som gör stora artister stora är att de vågar visa sig sårbara"

Foto: Izabelle Nordfjell

än unika artister, och då finns det inte rum för misstag. Vilket är synd, för misstag kan också vara oerhört lärorika om de bearbetas på ett bra sätt enligt Isabella.

- Jag begår fruktansvärt många misstag, men jag har lärt mig att hantera dem. Dessutom är misstag är en central del av att vara en människa. Suddar man ut dem blir man ingen och man vågar inte göra något heller. Allt nytt man gör riskerar man ju att misslyckas med, förklarar hon.

Det ämne som Isabella kanske återkommer mest till i sina krönikor är förekomsten av själ i musiken. Enligt henne är själen en oumbärlig komponent på grund av musikens unika förmåga att påverka oss människor både psykiskt och fysiskt.

-Musik är den stimuli som påverkar allra flest delar av hjärnan.

En människa kan tas från ett närmast komatöst tillstånd och till att bli vaken av att höra musik. Med tanke på att musik har den förmågan tycker jag att det är viktigt att musik är autentisk.

Med detta sagt vill Isabella understryka att hon inte ser sig själv som en självutnämnd domare i ”musikautenticitet”. Och även om själens plats i musiken kan tyckas självklar är den inte helt lätt att definiera. Det framkommer i alla fall när hon ombeds exemplifiera hur hennes själ utmärker sig i hennes egen musik.

-Oj, det var en bra fråga… Jag vet inte hur jag ska svara på den! Fråga mig igen om ett år så kanske jag har ett svar! skrattar Isabella.

Hon tillägger dock att även om det är svårt att sätta ord på vad musikens själ är, så ska den kännas trovärdig när man lyssnar. Det vill säga, att musiken kommer från artistens innersta inre.

-När jag hör det uppskattar jag vilken musikgenre som helst, menar hon. Det som gör stora artister stora är att de vågar visa sig sårbara och gestalta alla slags känslor. Att lyssna på sådan musik är som att vara på gränsen mellan förtvivlan och förundran samtidigt. Det är den ultimata musikupplevelsen för mig, avslutar Isabella.

16

Isabella har arbetat med en ny skiva under en längre tid (hon hoppas verkligen kunna bli klar snart). Otåliga läsare rekommenderas dock starkt att köpa albumet ”We’re on our Way” (ges ut av skivbolaget Lady Bird), som Isabella gjorde tillsammans med 26 föräldralösa barn från barnhemmet Zion Care Center i Tanzania. För varje sålt album går 50 kr till barnhemmet, så att barnen kan slutföra sin utbildning.

Utställning på Arvika Konsthall Foto:Erik Lundback

ATT LÄRA SIG BLI VÄRMLÄNNING

Jag hade som barn en äldre granne med korpsvart hår och sträng uppsyn. Kvinnan hade ett barnbarn som jag brukade leka med om dagarna, men jag upplevde att hon inte uppskattade våra högljudda lekar i hennes lummiga trädgård. Många år senare berättade jag för min farmor om kvinnan, som var en bekant till henne. Jag sade att jag hade upplevt kvinnan som mycket bister, varpå min farmor svarade ”Det var för att hon aldrig lärde sig att bli värmlänning det!”. Kvinnan i fråga var inflyttad från Lidköping för över 60 år sedan.

Jag har nyligen återvänt hem till min hemstad Arvika efter 10 års frånvaro, främst på grund av studier i Uppsala.

Att återvända hem efter så lång tid för mina tankar till min farmors kommentar, eftersom jag måste lära mig vara värmlänning på nytt. Jag kan själv märka att det manér jag lagt till mig med under mina år i Uppsala och Stockholm har tvättat bort mycket av mitt värmländska jag och dialekt – främst för att underlätta för människor som är döva för dialekter.

För mig har återupptäckten av berättarlusten varit en viktig väg tillbaka till mitt värmländska jag. Just berättandet är enligt mig något av det mest centrala i att vara värmlänning. Berättarkonsten är också till nytta för mig, då jag i min roll som konsthallsansvarig för Arvika konsthall behöver arbeta fram utställningskoncept. Att skapa en berättelse kring det som visas upp är både tidsödande och svårt, men oerhört givande när det gjorts på ett sätt som lyckas väcka nyfikenhet bland besökarna. Att jag även får göra det i de anrika lokaler som konsthallen inhyses i gör

det hela också väldigt speciellt. Konsthallen finns sedan 1973 i en byggnad som restes 1903 för att fungera som lokaler för Kristinehamns Enskilda Bank, men har använts längre som konsthall än vad den gjorde som mindre bankpalats.

Jag har också en viktig del ur min egen historia kopplad till konsthallen, nämligen mina år som elev i Bildskolan Pilen som barn. Skolan gjorde åtskilliga besök till konsthallen för inspiration. Dessa besök lade tidigt grunden för det jag arbetar med idag. Arvika konsthall blir med andra ord ett nygammalt kapitel för mig, där jag igen får lära mig bli värmlänning genom att berätta min egen och andras historia via det utställningsarbete jag utför som konsthallsansvarig.

Foto:Erik Lundback

Marcus Modh Konsthallsansvarig, Arvika konsthall Tidigare antikvarie, 2011-2018, Värmlands nation

17

We r m l a n du s 5

|

Årgång 59

INTER-NORDIC STUDENT MEETING I UPPSALA Den 4 till 7 oktober gästades Uppsalas studentnationer av nordiska vännationer och vänföreningar i samband med att det studentmötet Inter-Nordic Student Meeting ägde rum i staden. Eventet anordnades i regi av Kuratorskonventet och samtliga studentnationer i Uppsala var inbjudna. Wermlandus redaktionssekreterare Sakke Teerikoski deltog.

Text och bilder: Sakke Teerikoski

Lunch och diskussionspass ägde rum på V-Dala nation.

Den 4 till 7 oktober gästades Uppsalas studentnationer av nordiska vännationer och vänföreningar i samband med att det varannanåriga studentmötet InterNordic Student Meeting ägde rum i staden. Eventet anordnades i regi av Kuratorskonventet och samtliga studentnationer i Uppsala var inbjudna.

Wermlandus redaktionssekreterare Sakke Teerikoski deltog.

Det internordiska studentmötet är ett projekt med månghundraåriga rötter. I modern tid har mötet funnits i form av en nordisk studentkonferens som anordnas i en av Nordens studentstäder en gång vartannat år. Föregående upplaga av Inter-Nordic Student Meeting ägde rum i Helsingfors år 2016 och i år var det alltså dags för konferensen att återigen landa här i Uppsala. Det internordiska studentmötet samlar främst studentorganisationer med studiesociala verksamheter, och Uppsalas studentnationer hör till kärnan av målgruppen. Därmed var det i årets upplaga av studentmötet även så att

18

samtliga deltagande organisationer från både Sverige och Finland var just nationer. Däremot var Norge och Danmark representerade av studentsamfund som i sin verksamhet varierade mellan traditionell studenkårsverksamhet och det studiesociala.

Konferensen började med en välkomstdag torsdagen den 4 oktober. Då fick deltagarna gå på nationspub och lära känna varandra.

På fredag övergick programmet sedan till diskussioner och workshops, där diskussionsämnena kretsade kring nordiskt samarbete i studentlivet och band mellan de olika nordiska länderna. Diskussionerna skedde i små grupper med deltagare från alla fyra representerade nordiska länder (Island var tyvärr inte representerat denna gång). Deltagarna fick även en gästföreläsning med en representant från Nordiska Rådet. Fredagen avslutades med en sexa på Gotlands nations varefter festen fortsatte på (ja, ni gissade rätt) fredagsklubben på Värmlands.

Studentmötet kulminerade på lördagen. En glad studentskara som var smått trött efter gårdagen samlades på V-Dala nation för att äta frukost.

Därefter fortsatte diskussionerna på temat vännationer och vänföreningar över de nordiska landsgränserna.

Här uttrycktes många åsikter om hur värdefullt det är att studentorganisationer knyter vänskapsband med varandra, och utbytet av tankar och idéer var livligt. Det framkom även önskningar om att möten mellan vännationer ska utvidgas från representationen på varandras baler och årsfester till att även omfatta mer informella sammanhang.

Gästande vännationsrepresentanter på hembygdsresor och spontana besök hos vänföreningar lyftes som goda exempel på andra sätt att vårda vänskapsbanden.

Vissa organisationer, däribland Värmlands, har även vänskapsband till studentorganisationer utanför Norden, och övriga deltagande organisationer var nyfikna på mer info om hur sådana samarbeten går till.

Efter lunchen på lördagen tog den sista diskussionspunkten upp själva konceptet kring det internordiska studentmötet och hur det vore önskvärt att utveckla konceptet, huruvida man ska bredda målgruppen, vilka teman man ska fokusera på, och så vidare. Även på den här diskussionspunkten uttrycktes många intressanta tankar och åsikter, bland annat att spannet av olika organisationer som bjuds in till Inter-Nordic Student Meeting borde utvidgas och att studentmötet borde bli årligt, så länge det finns kapacitet för att anordna större evenemang. En stor fråga inför framtiden är även huruvida man ska sträva efter att bjuda in fler kårer och deras internordiska nätverk till de internordiska studentmötena, för att få en mer heltäckande representation från den nordiska studentvärlden.

Text: Boel Olsson Foto: Emma Tegler

Vicerektor Johan Tysk berättar om spännande händelser i universitetsbyggnadens historia.

Det är viktigt att ta med Värmlands nations sångbok till konferensmiddagarna.

Den internordiska studentkonferensen avslutades med en välkomstmottagning i universitetets huvudbyggnad och en bal på Östgöta nation. På universitetshuset fick vi sällskap av en glad vicerektor Johan Tysk som ivrigt berättade om universitetets historia, bland annat om prinsar som valts till höga poster inom universitetsledningen och om Uppsalas första telefoniexperiment som ägde rum i universitetshusets utrymmen. På balmiddagen fick varje gästande organisation chans att sjunga en sång från sin egen hemnation eller hemförening. För underhållningen stod två före detta kuratorer samt en damkör från Norrlands nation.

Denna gång deltog som sagt inga isländska organisationer i Inter-Nordic Student Meeting. Inte heller fanns det representanter från Färöarna, Grönland och Åland. Detta ska förhoppningsvis gå att åtgärda inför framtida internordiska studentmöten!

I väntan på nästkommande internordiska studentmöte rekommenderar vi varmt läsaren att hålla utkik efter fler möjligheter att besöka vännationer och ta del av den nordiska studentgemenskapen (tips: sök ämbetet internationell sekreterare VT19HT19!).

På söndagen var det dags för gästerna att packa väskorna och resa iväg.

Kort och gott kan man säga att det var mycket trevligt och givande att träffa studenter från olika nordiska länder som alla har gemensamt att de anstränger sig för att det nordiska studentlivet ska bli så bra som möjligt. Det nordiska studentlivet är unikt och rikt på traditioner. Dess utmaningar och möjligheter är i stort sett desamma i Trondheim och Helsingfors som i Uppsala och Lund. Det finns enorma likheter studentstäderna emellan, men det finns även intressanta skillnader. Man slutar aldrig lära sig av varandra. Det är precis därför det är så viktigt att det nordiska samarbetet fortsätter och att vänskapsbanden mellan vännationer och vänföreningar inom studentvärlden vårdas väl även i fortsättningen.

Inter-Nordic Student Meeting avslutades med en bal på Östgöta nation.

19

We r m l a n du s 5

|

Årgång 59

BYGG DITT EGET VÄRML

Lägg upp en bild på Instagram och tagga @varmlandsnation

Bidragen ska läggas upp senas

Mall av Hanna S

20

MLANDS NATIONSHUS!

Foto: Emma Tegler

dsnation och ta chansen att vinna tvรฅ listplatser till Klubb V

pp senast den sista december.

Hanna Sjรถstedt

21

We r m l a n du s

5

|

Årgång 59

Frödingquizet! Vad kan du om den värmländske nationalskalden?

En oktobereftermiddag passar jag på att besöka Gustaf Frödings gravsten på Gamla kyrkogården. Jag står och huttrar ett slag innan jag bläddrar fram Mando Diaos tolkning av dikten I Ungdomen i Spotifylistan. Björn Dixgård sjunger: ”Det glittrar så gnistrande vackert i ån, det kvittrar så lustigt i furen. Här ligger jag lat som en bortskämd son, i knät på min moder naturen…”. Precis där och då förstår jag att Fröding, ett stenkast från Fyrisån, mitt i höstens fulla blomning, ligger och vilar. Insikten om att han hamnade i sin egen versrad känns bitterljuv.

Vilken av följande textrader har Fröding skrivit?

1. ”…Strunt är strunt och snus är snus om och i gyllene dosor, men rosor i ett sprucket krus är ändå alltid rosor” 2. ”Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse” 3. ”Hur kan jag säga om din röst är vacker. Jag vet ju bara, att den genomtränger mig och kommer mig att darra som ett löv och trasar sönder mig och spränger mig…”

På vilken plats är Gustaf Fröding född?

1. Gunneruds herrgård 2. Byns herrgård 3. Alsters herrgård Fröding hade fyra systrar. Vad hette dem?

1. Cecilia, Anna, Matilda och Hedda 2. Margareta, Anna, Victoria och Cecilia 3. Hedda, Victoria, Gustava och Emilia Hur gammal blev Fröding?

1. 55 år 2. 51 år 3. 50 år Fröding nominerades år 1911 till Nobelpriset i litteratur, men fick det inte. Vem tilldelades priset istället?

1. Albert Engström 2. Thomas Mann 3. Maurice Maeterlinck

22

Fröding levde ett minst sagt turbulent liv, präglat av festande, ensamhet och svår alkoholism. Trots att han älskade sitt hem i Värmland hamnade han till slut i Uppsala. Flera av er kanske känner till Fröding, men frågan är: Vad kan DU om honom egentligen? Gör quizet och skicka in dina svar till Wermlandus mailadress: wermlandus@varmlandsnation.se, senast den 31/12 och få chansen att vinna en påse med lösteet Frödingblandning!

Fröding började att dricka starksprit vid tidig ålder, vilket resulterade i att han fick spendera totalt 15 år av sitt liv på olika anstalter och sjukhus. För att råda bot på sin alkoholism blev Fröding ordinerad en särskild typ av kost som gjorde honom rund och trind. Vad åt han?

1. Grädde 2. Potatis 3. Leverpastej Vilken av följande sommarpratare citerade en Frödingdikt i sitt sommarprat i år?

1. Marko ”Markoolio” Lehtosalo 2. Max Tegmark 3. Sara Danius Fröding har genom åren tolkats av flera artister, bland annat av bandet Sven-Ingvars.

Vilket år gav bandet ut skivan Sven-Ingvars i Frödingland?

1. 1971 2. 1965 3. 1968 Vilken annan värmländsk författare var Fröding avlägsen släkting med?

1. Nils Ferlin 2. Tage Aurell 3. Selma Lagerlöf

text: Elsa Falkman Under en period i Frödings liv trodde han sig ha en lång brevkorrespondens med en kvinna, men i själva verket blev han utsatt för catfishing… Vem/vilka skrev han med egentligen?

1. Hans vänner Albert Engström och Verner von Heidenstam 2. Sju unga kvinnor i Göteborg 3. Förläggaren Albert Bonnier Vad läste Fröding till när han bodde i Uppsala?

1. Präst 2. Läkare 3. Professor i historia Följande textrad är från dikten Strövtåg i hembygden. Vilket ord saknas? ”Det är skimmer i molnen och glitter i sjön, det är ljus över stränder och näs.

Och omkring mig står den ***** skogen grön, bakom ängarnas gungande gräs.”

1. Härliga 2. Vackra 3. Fagra Utslagsfråga!

Dikten ”Det borde varit stjärnor” handlar om en speciell kvinna i Frödings liv som kallades för ”Vackra Vivvi”. Vad hade hon för yrke?

1. Prostituerad 2. Vårdarinna 3. Servitris

Foto: Christian Widell

Widell

PRELIMINÄRFÖREDRAGNINGSLISTA Värmlands nations andra ordinarie landskap 19 november 2018

17. Landskapets öppnande 18. Val av två justerare 19. Val av två rösträknare 20. Godkännande av kallelseförfarandet 21. Fastställande av föredragningslistan 22. Meddelanden 23. Ekonomisk rapport 24. Bordlagda revisioner: a) Stiftelsen Reinhold och Gertrud Geijers stipendiefond 2015/16 b) Stiftelsen Nils och Maria Stenbecks stipendiefond 2015/16 c) Stiftelsen Jonas Wahlströms minnesfond 2015/16 d) Värmlands nations stipendiefonder (allmänna fonden) 2016/17 e) Stiftelsen Reinhold och Gertrud Geijers stipendiefond 2016/17 f) Stiftelsen Nils och Maria Stenbecks stipendiefond 2016/17 g) Stiftelsen Jonas Wahlströms minnesfond 2016/17 h) Värmlands nations stipendiefonder (allmänna fonden) 2016/17 25. Bokslut 2017/18 a) Värmlands nation b) Lånekassan c) Stiftelsen Reinhold och Gertrud Geijers stipendiefond d) Stiftelsen Nils och Maria Stenbecks stipendiefond e) Stiftelsen Jonas Wahlströms minnesfond f) Värmlands nations stipendiefonder (allmänna fonden) 26. Revision av: a) Styrelsen 2017/18 b) Stiftelsen Reinhold och Gertrud Geijers stipendiefond 2017/18 c) Stiftelsen Nils och Maria Stenbecks stipendiefond 2017/18 d) Stiftelsen Jonas Wahlströms minnesfond 2017/18 e) Värmlands nations stipendiefonder (allmänna fonden) 2017/18 f) Stiftelsen Värmlands nations studenthem 2016 27. Ändring i reglementariska föreskrifterna 42 kap 2 § (stående punkt) 28. Val av hedersledamöter 29. Val av: a) Seniorer b) Landskapsordförande, 1 st, vt 19 – ht 19 c) Klubbmästare, 1 st, vt 19 d) Köksmästare, 1 st, vt 19 e) Hovmästare, 1 st, vt 19 f) Biträdande klubbmästare, 2 st, vt 19 g) Barvärdar, 10 st, vt 19 h) Köksvärdar, 7 st, vt 19 i) Uthyrningsvärdar, 4 st, vt 19 j) Frukostvärdar, 5 st, vt 19 k) Torgkaffevärd, 6 st, vt 19 l) Arkivarie, tillika preparatförvaltare, 1 st, vt 19 – ht 19 m) Stipendiesekreterare, 1 st, vt 19 – ht 19 n) Bibliotekarie, 1 st, vt 19 – ht 19 o) Fotograf, 1 st, vt 19 – ht 19 p) Kommunikationsansvarig, 1 st, vt 19 – ht 19 q) Ledamot av stipendienämnden, farmaceutiska fakulteten, 1 st, vt 19 – ht 19 r) Suppleant av stipendienämnden, farmaceutiska fakulteten, 1 st, vt 19 – ht 19 s) Ledamot av stipendienämnden, historisk–filosofiska fakulteten, 1 st, vt 19 – ht 19 t) Suppleant av stipendienämnden, historisk–filosofiska fakulteten, 1 st, vt 19 – ht 19 u) Ledamot av stipendienämnden, utbildningsvetenskapliga fakulteten, 1 st, vt 19 – ht 19 v) Suppleant av stipendienämnden, utbildningsvetenskapliga fakulteten, 1 st, vt 19 – ht 19 w) Ledamot av stipendienämnden, språkvetenskapliga fakulteten, 1 st, vt 19 – ht 19 x) Suppleant av stipendienämnden, språkvetenskapliga fakulteten, 1 st, vt 19 – ht 19

y)

30.

31.

32.

33.

34.

Ledamot av stipendienämnden, juridiska fakulteten, 1 st, vt 19 – ht 19 z) Suppleant av stipendienämnden, juridiska fakulteten, 1 st, vt 19 – ht 19 aa) Ledamot av stipendienämnden, medicinska fakulteten, 1 st vt 19 – ht 19 ad) Suppleant av stipendienämnden, medicinska fakulteten, 1 st, vt 19 – ht 19 ae) Ledamot av stipendienämnden, samhällsvetenskapliga fakulteten, 1 st, vt 19 – ht 19 af) Suppleant av stipendienämnden, samhällsvetenskapliga fakulteten, 1 st, vt 19 – ht 19 ag) Ledamot av stipendienämnden, teknisk–naturvetenskapliga fakulteten, 1 st, vt 19 – ht 19 ah) Suppleant av stipendienämnden, teknisk–naturvetenskapliga fakulteten, 1 st, vt 19 – ht 19 ai) Ledamot av stipendienämnden, teologiska fakulteten, 1 st, vt 19 – ht 19 aj) Suppleant av stipendienämnden, teologiska fakulteten, 1 st, vt 19 – ht 19 ak) Ordförande av valnämnden, 1 st, vt 19 – ht 19 al) Ledamöter av valnämnden, 2 st, vt 19 – ht 19 am) Fanbärare, 1 st, vt 19 – ht 19 an) Marskalk, 1st, vt 19 – ht 19 ao) Krönikör, vt 19 – ht 19 ap) Redaktör, 1 st, vt 19 – ht 19 aq) Redaktionssekreterare, 2 st, vt 19 – ht 19 ar) Recentiorsförman, 1 st, vt 19 – ht 19 as) Ledamöter av recentiorskommittén, 2 st, vt 19 – ht 19 at) Podcastansvarig, 2 st, vt 19 – ht 19 au) Internationell sekreterare, 1 st, vt 19 – ht 19 av) Aktivitetsansvarig ämbetsman, 1 st, vt 19 – ht 19 aw) Affischerare, 1 st, vt 18 – ht 18 ax) Seniorsamordnare, 1 st vt 19 – ht 19 ay) Alumnsamordnare, 1 st vt 19 ht 19 Fyllnadsval: a) 1:a suppleant av styrelsen, 11 kap 3§ 2 stycke, 1 st, ht 18 – vt 19 b) 2:a suppleant av styrelsen, 11 kap 3§ 2 stycke, 1 st ht 18 – vt 19 c) 1:a suppleant av styrelsen, 11 kap 3§ 2 stycke, 1 st, ht 18 – vt 19 d) 2:a suppleant av styrelsen, 11 kap 3§ 2 stycke, 1 st, ht 18 – vt 19 e) Ledamot av styrelsen, 11 kap 3§ 2 stycke, 1 st ht 18 – vt 19 f) Ledamot i valnämnden, 2 st vt 18 – ht 18 g) Ledamot i valnämnden, 1 st ht 18 – vt 19 h) Fotograf, 1 st vt 18 – ht 18 i) Nationstekniker, 1 st ht 18 – vt 19 j) Barvärd, 6 st ht 18 k) Frukostvärd, 4 st ht 14 l) Torgkaffevärd, 1 st ht 18 m) Uthyrningsvärd, 4 st ht 18 n) Aktivitetsansvarig ämbetsman, 1 st vt 18 – ht 18 o) Juridisk rådgivare, 1 st vt 18 – ht 19 p) Stipendiesekreterare, 1 st ht 18 – vt 19 q) Ledamot av stipendienämnden, historisk–filosofiska fakulteten, 1 st, vt 18 – ht 18 r) Suppleant av stipendienämnden, juridiska fakulteten, 1 st, vt 18 – ht 18 Övriga frågor Ordet fritt Inspektors hemförlovande Landskapets avslutande

Värmlands nation vill övergå till att skicka kallelsen per mejl.

Skicka in din giltiga mejladress till 1Q@varmlandsnation.se

23