Affärs- och ekonominyheter för Jönköpings län

![]()
Affärs- och ekonominyheter för Jönköpings län

Så ställer länet om till eldrivet
Företag både blomstrar och tvingas ställa om då fordonsflottan elektrifieras. Tema s. 4-11
De hjälper andra att nå sina drömmar
Nathalie Banaszak och Emmi Holmer vill få fler kvinnor att starta eget.
Reportage s. 16-17
Porträtt s. 13–15
Hon vill förändra LAS-reglerna
Frida Boklund: Tyvärr står en 40 år gammal lagstiftning i vägen.
Krönika s. 12
ELBILARNA KOMM E R ATT ta över. ”Ha, ha, det kommer aldrig att ske” hade nog mitt svar blivit om ämnet kommit på tal när jag som nybliven körkortstagare letade efter min första bil i slutet på 1980-talet. Då var jag, och kanske många med mig, ovetandes om att de första försöken att konstruera elddrivna fordon hade gjorts redan hundra år tidigare.
Min första bil blev en orange Volvo 240, med brun klädsel. Jag var oerhört stolt då jag dundrade fram i en bil vars stereo kostade mer än själva bilen. Omedveten om hur mycket koldioxid som släpptes ut.
N U 30 ÅR S E NAR E står jag återigen inför ett bilköp. Nuvarande ”Saab-kompisen” blir allt tröttare. Och plötsligt är valet av eldrivet fullt realistiskt. Vem vill inte bidra till ett bättre klimat? Men, är batteriframställningen så vidare miljövänlig? Är det här verkligen framtidens teknik och är elbilen, eller laddhybriden, en ekonomiskt bra affär?
Dessa frågor tar vi oss an i detta nummer av Näringsliv. Ni kan bland annat läsa om familjen Almgren i Norraham mar som satsar fullt ut på eldrivna fordon, om bilhandlaren på Höglandet som beskriver svårigheten med eldrift på landsbygden och Gnosjöbolaget Garo som växer stort på området fordonsladdningar.
I D E T HÄR NUMR E T kan du också läsa om alla möjligheter med AI-teknik i näringslivet – men även om de etiska riskerna med Artificiell Intelligens. Och om du vill hålla koll på vilka företag som har startats, och vilka som har försatts i konkurs, den senaste månaden kan du som vanligt läsa om detta i bilagan. God läsning och kör försiktigt där ute på vägarna.

Daniel Henriksson
036-304065 daniel.henriksson@hallmedia.se

Kampanj
Sjuan Kontorstol Flera utföranden


Kampanj


Adventsbelysning




Sjuan / Grand Prix Köp 4 betala för 3
...år gammal, då är det hög tid att flytta hemifrån! Det anser varannan tillfrågad enligt Svensk Fastighetsförmedlings undersökning Trendrapporten. Dock gör bostadsbristen i kombination med hårda regleringar på lånemarknaden det svårt för ungdomar att hitta en egen bostad.

Tema: Så ställer länet om till eldrivet 4–11
Krönika: Frida Boklund 12
Porträtt: Anna Carendi 13–15
Reportage: Dreampreneur Society 16–17
Reportage: Artificiell Intelligens 18
Ekonomi: Handelskriget 19
Konsument: Långt tills vi kan handla förpackningsfritt 20-21
Konsument: Klädindustrin en stor miljöbov 22–23
Konkurser & nya bolag 24–27
Redovisningsbyrå i västra Småland överlåtes till rätt köpare som vill gå vidare som företagare eller etablerad byrå som vill utöka eller öppna flial.
Byrån sysselsätter 2,5 årsarbetare och två anställda förväntas få fortsätta som anställda då företagsledningen gör exit.
Digital lösning är på plats så den delen är redan klar.
Förmånliga betalningsvillkor.
Seriösa intressenter meddelar sitt intresse med en kort beskrivning om vem som är köpare och vilka planer som fnns.
Skicka namn och kontaktuppgifer till redovisor@gmail.com så återkommer vi med en första kontakt.
Ägget Läder, svart/cognac


S V EN S KARNA, som köper ungefär 13 kilo kläder per person och år, skänker mycket av plaggen till second hand, cirka fem kilo i snitt. Men vi är inte särskilt duktiga på att köpa begagnat. Enligt tidningen Land handlar det bara om cirka ett kilo per år, vilket leder till ett överskott av kläder i second hand-butikerna. På Myrorna önskar man att svenskarna kunde inse miljövinsten med att köpa mer andrahandsvaror, medan Röda Korset vill att vi får upp ögonen för det verkliga problemet: ”Överskottet av kläder kommer inte av att vi handlar för lite second hand, det kommer för att man handlar för mycket nytt som man inte använder. Vi får in en hel del plagg med prislappen kvar”, säger Magnus Lundén på Röda Korset till tidningen. (TT)

Hur kan vi finna oss i denna totala galenskap?
Hur kan vi gå med på att köpa en telefon för
5 000, 6 000, 10 000
kronor som går sönder så fort man råkar fumla med den?
Alex Schulman ifrågasätter i en krönika i Expressen det rimliga i att vi som konsumenter ska betala enorma summor för en produkt som från start har en massa fel.
Näringsliv november 2019
Redaktör: Nikki Chadly nikki.chadly@hallmedia.se
Reportrar: Cecilia Nilsen Palm cecilia.nilsenpalm@hallmedia.se
Daniel Henriksson daniel.henriksson@hallmedia.se Janne Johansson janne.johansson@hallmedia.se
Fotograf, omslagsbild: Elin Elderud
Layout: Matilda Carlsson
Nikki Chadly
Försäljningschef: Linda Sundqvist linda.sundqvist@hallmedia.se Hans Thomson hans.thomson@hallmedia.se
MÅNA DS AVGIFTEN är en viktig faktor vid ett bostadsköp, men vad avgiften faktiskt baseras på är det få som har koll på. Och hur vet man att den är korrekt beräknad?
Avgiften är bostadsrättsföreningens hyra och ska täcka kostnader för bland annat värme, vatten, fastighetsskötsel, underhåll, sophämtning och ränta på lån. Hur avgiften fördelas styrs enligt av det andelstal som lägenheten har. Enligt Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, är det viktigt att inte bara stirra sig blind på resultaträkningen i årsredovisningen utan också skaffa sig en bild över slitagekostnaderna för fast igheten som inte alla föreningar väljer att redovisa. (TT) Så hög

VI TAR GÄRNA emot synpunkter på innehållet och tips på ämnen till framtida bilagor. Mejla direkt till cecilia.nilsenpalm@hallmedia.se och daniel.henriks son@hallmedia.se, som är våra näringslivsreportrar. CE till dem där!
Marknadsansvarig: Cecilia Nordin cecilia.nordin@hallmedia.se
Ansvarig utgivare: Herman Nikolic herman.nikolic@hallmedia.se
Telefon, växel:
irmaab.se | 073-653 10 05

Köp skraplotter till dina nära och kära på cancerfonden.se/jul Tillsammans mot cancer



G NOSJÖ Det började i mycket liten skala för drygt tio år sedan. Nu står försäljningen av fordonsladdning för närmare en fjärdedel av omsättningen på Garo AB.
”Vi tror på en fortsatt expansion, bilbranschen har bestämt sig för att satsa på eldrift”, säger Patrik Andersson, vd och koncernchef.

Daniel Henriksson 036-30 40 65 daniel henriksson@hallmedia.se

Foto: Elin Elderud elin.elderud@jonkopingsposten.se
DET ÄR ALLTJÄMT produktområdet ”installation” som dominerar på anrika Gnosjöbaserade bolaget Garo.
I den senaste kvartalsrapporten (kvartal 2, 2019) stod installationen, exempelvis motorvärmare, centraler, säkerhetsbrytare och solenergi, för 49 procent av omsättningen.
I samma kvartalsrapport framkommer att ”e-mobility” numera är det näst största produktområdet på Garo (tillsammans med området ”projekt”) med 22 procent av omsättningen, motsvarande 110 miljoner kronor.
Förutsättningarna att ta ytterligare marknadsandelar är minst sagt goda. Fordonsbranschen ställer om tillverkningen mot eldrift och hybrid och alla fordon måste laddas på något sätt.
Enligt Power Circle, elkraftbranschens intresseorganisation, finns det i dag 0,09 laddpunkter per laddbar bil i Sverige. I Jönköpings län finns det 250 registrerade laddpunkter (31/9 2019).
– Vi tror på en fortsatt tillväxt. Det finns stora behov av laddning i hemmen, på arbetsplatserna och utmed motorvägarna, säger Patrik Andersson.
Att Garo satsar stort på e-mobility vittnar inte minst inledandet av samarbeten med flera stora aktörer de senaste åren. Sedan tidigare fanns skrivna avtal med energibolagen Eon och Vattenfall och nyligen tecknades ett samarbetsavtal med drivmedelsbolaget OKQ8. – Vi vet ännu ingenting om några volymer. Men vi ser det här samarbetsavtalet som strategiskt viktigt och en kvalitetsstämpel att de vill jobba med oss, säger Patrik Andersson.
UTVECKLINGEN INOM E-MOBILITY går rasande snabbt.
Garo som var tidigt ute på marknaden tillverkade sin första laddstolpe 2008, vilken nu står prydligt i ett hörn på bolagets egna lilla museum.
Patrik Andersson, som tillträdde som vd och koncernchef i mitten av maj i år, har varit med på hela ”e-mobility-resan”. Han anställdes på Garo för tolv år sedan, i fem år var han försäljnings- och marknadschef.
– Det var så klart svårt att veta vart fordonsladdning skulle ta vägen, men det har visat sig vara rätt väg att gå. Det har varit lite tur och lite skicklighet, men vi bestämde tidigt att vi ska vara en aktör
Så här många laddpunkter i landet fanns registrerade hos Trafikstyrelsen den 31 oktober de senaste fyra åren (antal laddstationer anges inom parentes):
2016: 2476 (701)
2017: 4045 (1135)
2018: 5969 (1505)
2019: 8977 (1982)
KÄLLA: Power Circle
på det här området, säger Patrik Andersson.
Garo är redan inne på den fjärde generationens laddstationer. Bolaget har valt att satsa på såväl laddboxar och laddstolpar som snabbladdningar. En fördel gentemot en del andra konkurrenter är att de också tillverkar kringutrustning som kabelskåp, ställverk och elcentraler.
– Vi har valt att vara en aktör i alla steg. Vi tror att det är bra att ha en totallösning för våra kunder och det ger oss bättre möjligheter att vara med i större upphandlingar, säger Patrik Andersson.
T ILLVERKNINGEN AV LA DD STOLPAR sker i Gnosjö. Dessa används i publika miljöer som exempelvis parkeringsplatser, utanför livsmedelskedjor och flygplatser och drivs genom växelström. Laddtiden beror på batteristorlek och laddarna ger 2-5 mil per timme beroende på laddeffekt.
När det gäller laddboxarna tillverkar Garo dessa i bolagets fabrik i Polen. Laddboxar används huvudsakligen för hemmamiljö samt på arbetsplatser och bostadsrättsföreningar. Även dessa drivs genom växelström och ger 2-5 mil per timme beroende på laddeffekt.
Garo tillverkar snabbladdningsstationerna i samarbete med bolaget Efacec Electric Mobility. Snabbladdade stationer finns huvudsakligen utmed motorvägar, snabbmatkedjor och drivmedelsstationer. Dessa drivs genom likström. Garo levererar i dag laddinfrastruktur för elfordon till Sverige, Norge, Finland, Irland och Polen, men också en del på export till övriga Europa. ■

1939 grundades Gårö Elektriska i Gnosjö. I takt med att exportmarknaden växte bytte bolaget namn 1994 till Garo AB.
Garo utvecklar och tillverkar produkter och system för elinstallationsmarknaden. Produktområdena är elinstallation, projekt, tillfällig el och e-mobility. Garos huvudsakliga kundgrupp är elgrossister men bolaget har även kontakt med slutkunderna som utgörs av elinstallatörer, OEM-tillverkare och industriföretag.
Verksamhet bedrivs i Sverige, Norge, Finland, Irland och Polen och koncernen är organiserad i två affärsområden: Garo Sverige och Garo övriga marknader. Koncernen omsatte 902 miljoner kronor förra året och har 402 anställda. Huvudkontoret finns i Gnosjö.
KÄLLA: garo.se



Tema:
T RA N ÅS/ V ETLA N DA
Om två år kommer uppemot var tredje nyregistrerad bil att vara laddbar spår Bil Sweden. På Skobes, med försäljning i bland annat Tranås och Vetlanda, tror man mest på laddhybrider de närmaste åren.
– Bor man på landsbygden, eller i mindre städer, krävs att man har en bränslemotor också, säger vd:n Niklas Johansson.

Daniel Henriksson 036-30 40 65 daniel henriksson@hallmedia.se

Foto: Elin Elderud elin.elderud@jonkopingsposten.se
NYREGISTRERI N GE N AV LADDBARA bilar, det vill säga rena elbilar och laddhybrider, ökar successivt i Sverige.
Förra året låg andelen laddbara bilar på runt åtta procent, och i slutet av 2019 beräknas andelen ha ökat till mellan 11 och 13 procent, enligt branschorganisationen BiI Sweden.
Enligt prognosen kommer tempot att öka och landa på cirka 30 procent nyregistrerade laddbara bilar 2021.
– Just nu är efterfrågan större än utbudet vilket gör att det är långa leveranstider. Men de närmaste två åren kommer det att lanseras runt 100 nya renodlade elbilar och runt 110 plugin-hybrider i Europa, varav flertalet kommer att kunna köpas i Sverige, säger Mattias Bergman, vd på Bil Sweden.
På Skobes frågar kunderna allt oftare om eldrivna fordon, även om försäljningsvolymen fortfarande är ganska låg. – Intresset att söka kunskap om eldrivet är stort, men det finns en ekonomisk aspekt i det hela också. Alla har inte råd att köpa en bil för runt 600 000 kronor, säger Niklas Johansson som är vd för Skobes anläggningar i Tranås, Vetlanda och Motala.
I N ULÄGET ERBJUDER Skobes två rena elbilsmodeller: Renault Zoe och Renault Kangoo. Inom kort sker säljstarten av den första eldrivna Volvon, XC40 Recharge.
– Som det ser ut i dag är de största elbilskunderna kommun och landsting, de som använder bilen som andrabil i stan och som kanske inte rullar så mycket, och vissa företag som vill ha en miljöprofil, säger Niklas Johansson. Nu står elbilar för cirka 35 procent av nyregistreringarna av laddbara personbilar och laddhybrider för cirka 65 procent i Sverige enligt statistik från Transportstyrelsen.
Om några år tror jag på ett omvänt förhållande.
Trenden går mot rena elbilar.
Batteripriserna sjunker och infrastrukturen blir mer och mer tillgänglig
Mattias Bergman, vd på Bil Sweden
– Om några år tror jag på ett omvänt förhållande. Trenden går mot rena elbilar. Batteripriserna sjunker och infrastrukturen blir mer och mer tillgänglig, säger Mattias Bergman.
DA N IEL KULI N , SA KK U NN IG för e-mobility vid Power Circle som är elkraftbranschens intresseorganisation, är inne på samma linje.
– Fler och fler vågar att testa eldrivet. Jag vet ännu ingen som köpt elbil som har gått tillbaka till fossildrivet. Om 8-9 år tror jag att bilar med förbränningsmotor har försvinnande små marknadsandelar, säger han.
På Skobes, som säljer laddhybrider i flertalet märken och modeller, tror man inte på en lika snabb omställning till ren eldrift.
– De närmaste tio åren tror jag att hybridbilarna kommer att dominera. De är här för att stanna, säger Niklas Johansson.
SKOBES DRIVER BILHALLAR på i huvudsak mindre orter och många av kunderna bor på landsbygden. Niklas Johansson menar att detta påverkar köpbeteendet. – Alla har nog ett intresse av att vara miljömedvetna, men det ska fungera i vardagen också. Laddinfrastrukturen är svår att lösa, det kan ju inte sitta laddstationer överallt. Jag kan tänka mig att det är en utmaning, säger han. Förra året infördes Bonus-malussystemet, innebärande att den som köper ny bil med lågt koldioxidutsläpp får bonus medan den som köper en bil som släpper ut mycket får betala en förhöjd fordonsskatt de första tre åren. Niklas Johansson väljer att ställa sig neutral till det nya systemet. Samtidigt har han en förståelse för att kunder kan tycka att förändringarna går för snabbt.

Niklas Johansson, vd för Skobes anläggningar i Tranås, Vetlanda och Motala, tror att det dröjer ett tag innan rena elbilar slår igenom stort i Jönköpings län: ”De närmaste tio åren tror jag att hybridbilarna kommer att dominera. De är här för att stanna, säger han.
– Allt beror på politiska beslut. Ett pennstreck kan förändra hela marknaden. För ett tiotal år sedan fick man miljöbonus om man körde diesel. Nu är man helt plötsligt lite av en miljöbov om man kör en begagnad diesel, säger Niklas Johansson.
MATTIAS BERG M A N SER framför sig att priserna på elbilar kommer att sjunka.
– Det finns prognoser att inköpspriset på eldrivet globalt kommer att ligga i paritet till fossildrivet till 2024, i Sverige kommer livscykelkostnaderna utjämnats flera år tidigare, säger han.
Det är nu uppgång på den totala bilmarknaden. Bil Sweden har höjt sin nybilsprognos för i år, från 335 000 fordon till 345 000 fordon.
Detta med bakgrund av den kraftiga höjningen av fordonsskatten vid årsskiftet för många fossildrivna modeller när den nya testmetoden WLTP införs i Bonus-malussystemet.
– JUST N U ÄR även begagnatmarknaden bra rakt över. Det finns en fordonsbrist, det exporteras mycket på grund av den låga svenska valutan. Och vi har en förhållandevis hög fordonsskatt på nya bilar, vilket gör att en del väljer begagnad bil i stället för en ny bil, säger Niklas Johansson. Tittar man framåt tror Daniel Kulin att nybilsförsäljningen kommer att sjunka under 2019 och några år framåt.
– Jag tror att fler konsumenter kommer att avvakta med att investera i en ny bil. Det kan vara ett större steg att köpa ny teknik och då kan vi se en avvaktande trend där vissa kör sin gamla bil lite längre än vad som var tänkt från början, säger han. ■

Mattias Bergman, vd på Bil Sweden, menar att trenden går mot rena elbilar. ”Batteripriserna sjunker och infrastrukturen blir mer och mer tillgänglig”, säger han. Foto: DAVID THUNANDER

Daniel Kulin, sakkunnig för e-mobility vid Power Circle, spår att den totala nybilsförsäljningen kommer att sjunka de kommande åren. Foto: PRESSBILD

Niklas Johansson, vd för Skobes anläggningar i Tranås, Vetlanda och Motala, menar att förutsättningarna att köra eldrivet fortfarande skiljer sig mycket mellan stad och landsbygd. Foto: ELIN ELDERUD
Den 31 oktober 2019 fanns det 95 411 laddbara bilar registrerade på Transportstyrelsen. 2 269 av dessa bilar är registrerade i Jönköpings län. Här är tio-i-topp listan över de mest sålda bilmärkena uppdelat på elbilar respektive laddhybrider:
ELBILAR:
1. Renault Zoe: 5 167
2. Tesla Model S: 4 457
3. Nissan Leaf: 4 319
4. Tesla Model 3: 3 515
5. Renault Kangoo Express Z.E: 2 234
6. BMW 13: 1 925
7. VW E-golf: 1 490
8. Tesla Model X: 1 459
9. Nissan E-NV200: 1 396
10: Kia E-Niro: 1 334
L ADDHYBRIDER:
1. VW Passat GTE: 11 540
2. Mitsubishi Outlander PHEV: 11 104
3. Kia Optima PHEV: 6 737
4. Kia Niro PHEV: 5 488
5. Volvo XC60: 3 710
6. Volvo V60 Plug-In Hybrid: 3 348
7. Volvo XC90: 1 776
8. BMW 330E: 1 698
9. Toyota Prius Plug-in Hybrid HYB: 1 669
10. VW Golf GTE: 1 594
KÄLLA: Power Circle
Det som nu heter Skobes är ett familjeföretag som grundades 1876, då som järnhandel och cykelverkstad i Tranås. I dag ägs företaget av Magnus och Tobias Skobe, den femte generationen i rakt nedstigande led. Skobes Bil AB är moderbolaget och huvudkontoret finns i Tranås. Vetlandas nya anläggning invigdes 2018, den största satsningen i bolagets historia. Anläggningar finns numera på elva orter: Tranås, Vetlanda, Motala, Vimmerby, Västervik, Oskarshamn, Kisa, Högsby, Nyköping, Katrineholm och Flen. Skobes är auktoriserad återförsäljare för Volvo, Ford, Renault och Dacia och omsätter cirka 1,9 miljarder kronor. Antalet anställda är cirka 340 personer.
Källa: www-skobes.se
Tema: Så ställer länet

NORRAHAMMAR Familjen
Almgren i Norrahammar kan sägas vara en riktig elbilsfamilj med både en renodlad elbil och en elhybrid i garaget.
– Visst känner vi oss mer miljövänliga nu, men snart säljer vi nog en av bilarna för jag har köpt en elcykel, säger pappa Martin Almgren.
FAM ILJE N B OR I en villa i Norrahammar sedan tio år tillbaka. Martin jobbar på utvecklingsavdelningen på Husqvarna Group och har två mil till jobbet. Cecilia är vårdadministratör på Länssjukhuset Ryhov och har cirka en mil till jobbet. Döttrarna är åtta och fem år. – Vi är en klassisk småbarnsfamilj som anser oss behöva minst en bil, i alla fall tills nu, säger Cecilia. Paret har i flera år haft två bilar och de första åren handlade det om begagnade bensinbilar. Men miljötänket har funnits med i bilden.
– JAG Ä R VÄLDIGT teknikintresserad både i jobbet och på fritiden. Fast vi har samtidigt varit något avvaktande när det gäller renodlade elbilar. Det har handlat om priset och att vilja känna
sig trygg med att det finns tillräckligt med laddstationer. Andrahandsvärdet har ju också varit lite osäkert, säger Martin.
Men för drygt två år sedan slog familjen dock till och började privatleasa en Nissan Leaf, med en månadskostnad på cirka 3000 kronor under två år.
– VI VILLE PRÖVA men inte köpa. Leasing har ju också blivit mer populärt men . kostnadsmässigt är det nog ingen större skillnad.
Med en installerad laddbox som sattes upp på garageväggen, inleddes ett nytt billiv för familjen Almgren.
– Det var lite ovanligt i början att tänka på att ladda bilen innan man gick och lade sig, men det har fungerat. Det är alltid skönt att ha en fulladdad
Det var lite ovanligt i början att tänka på att ladda bilen innan man gick och lade sig
Martin Almgren
Så ställer länet om till eldrivet


En NIssan Leaf laddas via en kontakt placerad vid motorhuven.
Makarna Martin och Cecilia Almgren ångrar inte att de gått över till att helt köra elbilar eller elhybrider.

bil på morgonen som lovar ungefär 20 mil i gynnsamma förhållanden, säger Cecilia som kört bilen mest till sitt jobb. En laddning räcker i en vecka om det inte blir längre resor. Men helt gratis är det inte.
– Vi räknar med att elkostnaden är ungefär 2,50 kronor per mil. Det är alltid billigast att ladda batterierna hemma men på långresan måste man ju använda laddstationerna, säger Martin. I ÅR HAR familjen tecknat ett nytt treårskontrakt för en likadan Nissan. Priset ligger nu på 4200 kronor i månaden med max miltal på 1500 mil per år. Bredvid Nissan står också en Mitsubishi Outlander.
En hybrid med en elmotor och en bensinmotor. Det går att köra närmare fyra
mil bara på el innan bensinmotorn tar vid. – Jag klarar precis att köra på el till Huskvarna tur och retur och kan ladda hemma. När vi åkt till fjällen eller på längre resor har vi också tagit hybriden eftersom bensinmotorn inte innebär att vi måste hitta en laddstolpe. Men behöver ni verkligen två bilar?
– Nej,oavsett drivmedel så är det kanske inte ekonomiskt försvarbart.Och målet är att sälja hybriden eftersom jag också har köpt en elcykel som jag tänker ta till jobbet i Huskvarna i möjligaste mån,,säger Martin. Har ni funderat på att själva batteritillverkningen inte alltid anses vara så miljövänlig?
– Visst har vi läst om det, men det finns olika undersökningar och många svar. Vi har dock kommit fram till att en elbil är det bästa alternativet, säger Cecilia.
Kommer ni att fortsätta köra elbil efter kontraktstiden?
– Det tror vi säkert, eventuellt kanske vi köper en bil även om privatleasing innebär att man får en ny bil vart tredje år, säger de båda elbilsentusiasterna. ■

Text: Janne Johansson 036-30 40 51 janne.johansson@hallmedia.se

Foto: Janne Wrangberth janne.wrangberth@jonkopingsposten.se
JÖNKÖPINGS LÄ N När de renodlade elbilarna och hybriderna började synas på vägarna för ett antal år sedan var de flesta bilägare mycket positiva.
– Det har hänt en del sedan dess. I dag är sex av tio oroliga för batteritillverkningens miljöpåverkan och därför väljer de att avstå en elbil, säger Gunnar Dackevall, grundare av mässarrangören eCarExpo.
VAR J E ÅR GÖ RS en elbilsundersökning från analysföretaget Mejsel i samarbete med just eCarExpo. Årets undersökning visar på fortsatt stort intresse för el- och hybridbilar,men även på större utmaningar för tillväxten än tidigare.
Högt pris, för få laddstationer och kritik mot elproduktion och batteriers hållbarhet oroar bilisterna enligt undersökningen.
ECAREXPO ÄR NAMNET på Nordens största mässa för elfordon som anordnas i slutet av november i Göteborg och i Stockholm i februari nästa år.
– Vi vet att den senaste tidens larmrapporter om föroreningar och dåliga förhållanden vid utvinning av de mineraler som behövs till batteriframställning har påverkat köparnas beslut, säger Gunnar Dackevall.
Är oron för miljöpåverkan befogad?
– Det är helt klart viktigt att larmrapporter förs fram. Jag tror att i takt med att fler blir övertygade om hållbarheten kommer elbilarna ändå göra sitt stora genombrott på marknaden, nationellt såväl som globalt. 75 procent av de 1503 tillfrågade svenska bilisterna, jämnt fördelade mellan kvinnor och män, är ändå mycket eller ganska positiva till el- och hybridbilar. Särskilt är det yngre män, bilister i storstäder och tjänstebilsförare som föredrar laddningsbara bilar.
DRYG T SEX AV tio säger att de helst skulle välja en el- eller elhybrid nästa gång de köper bil.
– Vi ser en tendens till tillbakagång för laddhybriderna och en bibehållen nivå för rena elbilar, om vi räknar in personer som valt laddbart som första- och/eller andraval nästa gång de köper bil, säger Rikard Lundberg, vd på undersökningsföretaget Mejsel i ett pressmeddelande.
V ID ARE SÄ G ER U ND ERS ÖKNING E N att två av tio bland de tillfrågade anser att de har råd att köpa en elbil i dag och endast fyra procent anser att elbilar är prisvärda. Laddhybrider upplevs som något mindre dyra, även om hälften säger att de inte ryms inom deras budget, trots att alla känner till att laddningsbara bilar är billigare per mil än fossildrivna bilar. Andra utmaningar mot en snabb tillväxt för elbilar, enligt undersökningen, är att det finns för få laddningsställen.
– Infrastrukturen i Sverige går sakta framåt med fler laddstationer utmed vägarna, i städerna och även på landsbygden. Det är förstås en viktig ingrediens för att fler ska tänka sig att köpa en elbil eller hybrid, säger Gunnar Dackevall. ■
Janne Johansson 036-30 40 51 janne.johansson@jonkopingsposten.se



Så

JÖ NKÖ PIN G S LÄN Hur drabbas underleverantörerna till fordonsindustrin i Jönköpings län och övriga landet när elfordonen mer och mer tar över?
— Kortsiktigt inte så mycket, men på längre sikt försvinner säkert tusentals jobb i landet, säger Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen, FKG.
FORDONSTILLVERKARNAS omställning till eldrift anses redan påverka många företag. De omedelbara effekterna syns främst bland företag som producerar komponenter till konventionella fordon, såsom växelsystem, avgas- och bränslesystem.
Enligt rapporten Supplier Industry Outlook 2025 från revisions- och konsultföretaget Deloitte, skapar förändringen också förväntningar.
– Vi noterar stora ekonomiska förväntningar och framtidshopp bland leverantörer av komponenter till batterier, sensorer och olika drivenheter för eldrift. En del redovisar redan mycket stark tillväxt med flerdubbla omsättningar, säger Martin Larsson, partner på Deloitte i ett pressmeddelande.
Problemen i Europa sägs vara att flertalet leverantörer till fordonsindustrin har fokuserat sin primära verksamhet på traditionella komponenter, inte minst i Jönköpings län. Fordonskomponentgruppen med flera hundra medlemmar har relativt god överblick när det gäller det dagsaktuella läget.
– Alla förändringar kommer naturligtvis ställa nya krav på leverantörerna. Läget är dock inte akut men man måste
vara öppen för förändringar och redo att ställa om och hitta nya produktområden, säger Fredrik Sidahl.
– Annars är risken stor att man missar tåget som i sin tur innebär färre arbetstillfällen.
D EN NÄMNDA RAPPORTEN identifierar möjliga scenarion med ett perspektiv fram till 2025. Inte minst poängteras vikten av nya strategiska samarbeten bland företagen och nya affärsmodeller för att lyckas.
Vidare belyses att konsumenterna kräver bland annat ny design och användarvänlighet, vilket öppnar dörren för underleverantörer inom interiördesign och infotainment.
Fredrik Sidahl spår också att färre bilar överlag kommer att säljas i framtiden i Sverige och i många andra länder.
– Inte minst i storstadsregionerna börjar delningsekonomin bli mer vanlig. Ett exempel är att flera hushåll går samman och köper eller privatleasar en bil. Det är också något att tänka på när man ser in i framtiden. ■ Janne Johansson 036-30 40 51 janne.johansson@jonkopingsposten.se
Läget är dock inte akut men man måste vara öppen för förändringar och redo att ställa om och hitta nya produktområden
Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentsgruppen
Krönika

Talangerna frodas i Jönköping! Här finns en mängd småföretag som tillsammans med sina anställda står för 29 procent av de kommunala skatteintäkterna, mest av alla sektorer. Enligt Tillväxtverket är Jönköping också ett av de län i Sverige där störst andel av småföretagen vill växa. Hela 72 procent av småföretagen i Jönköpings län vill växa, jämfört med ett rikssnitt på 69 procent. Det visar på ambitionen och viljan hos de människor som driver sina småföretag i regionen varje dag, vardag som helgdag.
Men precis som i övriga Sverige har vi utmaningar som vi måste möta och övervinna. Många företag i regionen står inför ett generationsskifte där någon ny ska ta över och växa in i ledarskapet. För att lyckas med den överföringen behövs det en större flexibilitet där företag kan
anställa och behålla personer med rätt kompetens, drivkraft och superkrafter.
TYVÄRR S TÅR EN 40 år gammal lagstiftning i vägen för detta, LAS. Missförstå mig rätt, LAS behövs, men behöver anpassas och moderniseras för att göra någon nytta. Företagarnas rapport, ”När arbetsrätt blir fel – Företagens syn på LAS”, visar att problematiken kring uppsägning av personliga skäl upplevs som tung. Detta medför att småföretagaren blir rädd för att göra fel och därför låter bli att anställa. I dag kan företag med upp till tio anställda göra två undantag från turordningslistan. Men den regeln har visat sig bli en tillväxtbarriär. Företag drar sig för att anställa en elfte person eftersom de då inte kan göra några undantag från turordningen alls vid arbetsbrist. Den gränsen måste bort. Ska en liten företagare växa och utveckla sitt företag så måste regelverket vara konstruerat så att företagarna vågar ta det, för henne eller honom, stora steget att anställa fler. Småföretag är ofta känsligare än stora företag när det gäller förmå-
gan att attrahera och behålla kompetens. Det finns inga genvägar här – om de små företagen ska lyckas och bli fler måste vi ta hänsyn till de talanger som besitter specifik kompetens som är viktiga för företaget. Det vinner både företagaren, den anställde och samhället på.
S PANING 1: Äntligen ska lagen om anställningsskydd omarbetas och moderniseras. En utredning har tillsatts och Företagarna sitter med som experter. I maj 2020 presenteras förslagen.
S PANING 2: En minskad regelbörda vore en mycket uppskattad julgåva till alla företagare. En gåva som skulle fortsätta ge i form av nya jobb och snabbare växande företag.
S PANING 3: Eftersom företagen kommer att behöva säkerställa sin egen kompetensförsörjning och tjänstgöra som regionens plantskolor, behöver vi prata om hur talanger tas omhand och utvecklas i vår region. Det är förlegat att anställa på tidigare prestationer, exakta kompetenser och goda referenser. Kompetens har blivit en färskvara och anställningar kommer att ske på en
persons potential. I tider av automatisering och digitalisering måste vi ständigt lära om och lära nytt. Det gör att ett företags medarbetare kommer att bli viktigare för att bära företagsvärderingar – omsatta i tydliga beteenden – det är det enda som är konstant.
DE T ÄR D E T som kommer att styra besluten, bygga varumärket. Därför kommer ett företags överlevnad hänga på potentialen i rätt medarbetare. Förutsättningar för att säkerställa detta: se spaning 1 och 2. Allt för att företagare ska kunna behålla nyckelkompetens och utveckla nya medarbetare som i framtiden kan ta nya anställningar i andra bolag och föra sin kunskap vidare.


Anna Carendi
”Jag har alltid velat göra saker som gör att jag är med och bidrar till en bättre värld på något sätt. Min mission är att bidra till hållbar utveckling och att de globala målen nås. Sen har jag tyckt att formen kan variera, att jag antingen kan göra det som anställd eller som egen företagare”, säger hållbarhetskonsult Anna Carendi.

JÖNKÖPING Förra året kom hon med på listan över ”Sveriges mäktigaste hållbarhetsprofiler”.
Hösten 2019 inledde hon en personlig utmaning genom ”Klimatkampen”, med målet att minska sina utsläpp med 30 procent under ett år. För konsulten Anna Carendi är arbetet med hållbarhetsfrågor på företag mer än bara ett jobb, det är ett sätt att leva.
DET ÄR EN kall och blåsig novemberdag när Anna Carendi möter upp inne på ITkonsultbolaget Cybercom Jönköping vid Hovrättstorget.
Det har gått ganska exakt en dag sedan hon påbörjade sin anställning som kontorets första hållbarhetskonsult, efter att i flera år drivit eget företag inom samma område.
HÅLLBAR H ET ÄR NÅGOT som har fått ett stort genomslag i näringslivet de senaste åren i både Sverige och i världen. Det välkomnar Anna. Samtidigt är det fortfarande många som inte riktigt vet vad det handlar om.
– Man brukar prata om två definitioner när man pratar om hållbarhet, förklarar hon.
– Dels hållbar utveckling som handlar om att vi ska kunna tillgodose våra behov här i dag – utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Det handlar alltså om att vi ska värna de resurser som vi har.
Hon fortsätter:
– Dels handlar det om hållbart företagande, att företag ska ta ansvar för sin egen verksamhets påverkan på samhället och det inbegriper socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvarstagande.
N ÄR A NNA VÄXTE upp i Karlstad, på 1980och 1990-talet, var begreppet hållbarhet däremot okänt hos den stora massan. Hållbarhetskonsult var därför knappast
något som Anna hade siktet inställt på. Istället drömde hon om att bli polis. Eller kanske FN:s generalsekreterare. Under uppväxten drev hennes pappa en sport- och cykelaffär och hennes mamma hade yrken där hon tog hand om människor. Båda föräldrarna påverkade Annas framtida yrkesval på olika sätt. – Pappa har inspirerat mig i det där med entreprenörskap och företagande och att man kan skapa en sysselsättning där man får betalt utifrån sina intressen. Min mamma har alltid betonat alla människors lika värde och gjorde mig tidigt intresserad av olika rättighetsfrågor.
A NNA GICK UT gymnasiet med höga betyg och kom utan svårigheter in på Handelshögskolan i Stockholm. Men valde bort det.
– Först tänkte jag att det förväntades av mig att gå där och göra karriär på något stort internationellt företag. Men det kändes inte riktigt rätt i magen eller värderingsmässigt. Jag kände att jag nog inte skulle passa in där. Istället åkte hon till Frankrike och jobbade som svensklärare på ett gymnasium.
– Det var lite av ett vägskäl för mig. Jag fick tid att fundera över vad som var viktigt för mig, vad jag ville.
Hon kom fram till att det nog var rättighetsfrågor och internationellt arbete som lockade mest. När hon letade efter utbildningar fastnade hon därför direkt
för Internationella ekonomprogrammet vid Linköpings Universitet. Studietiden blev en möjlighet att engagera sig i just de områden som hon var intresserad av, bland annat gick Anna med i Amnesty International och en lokal förening till Svenska FNförbundet.
T I D SMÄSSIGT ÄR D ET i början av 2000-talet och i omvärlden har snacket, om det som i dag går under begreppet hållbarhetsfrågor, börjat komma igång. Den diskussionen, om företagens ansvar för miljö och människor, hade i en mindre skala startat redan i slutet av 1980-talet då Brundtlandrapporten släpptes (”Report of the World Commission on Environment and Development: Our Commun Future”). Det var ett projekt som leddes av Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland och som la fram långsiktiga miljöstrategier för en hållbar utveckling. Det var också den rapporten som för första gången definierade begreppet hållbarhet.
År 2000 följdes Brundtlandrapporten av ett annat FN-initiativ, Global Compact. Det handlade om att få företag att börja arbeta aktivt med både miljöfrågor och socialt ansvarstagande.
Anna, som genom sitt FN-engagemang väl kände till båda rapporterna, tänkte att det här var något hon ville arbeta med; att hjälpa företag att ta ansvar för
LIVSMOTTO: Inget är för evigt. Med det menar jag att man ska ta vara på de chanser man får och göra det bästa möjliga av sitt liv varje dag. Och att inte vara rädd för att prova nya saker. | 15 Porträtt: Anna Carendi

miljö och människor. Men det skulle ta några år till innan hon kunde titulera sig som hållbarhetskonsult.
KARRIÄREN INLEDDES ISTÄLLET på Olof Palmes internationella center i Stockholm där Anna under några år arbetade med mänskliga rättigheter, demokratifrågor och konflikthantering.
Det är egentligen två drivkrafter som har präglat Anna under hela hennes karriär. Dels har hon alltid drivits av viljan att bidra till att göra världen till en bättre plats. Dels har hon drivits av en rastlöshet och upptäckarlust.
Det senare tog henne i mitten av 00-talet vidare till en tjänst där hon var med och ansvarade för Sveriges ställningstagande i Världsbanken. Sedan bar det av utomlands, för när Annas man Johan fick ett erbjudande att arbeta på Nordea i Singapore nappade de direkt.
De stannade i två år och Anna, som inte ville bli någon hemmafru, startade egen firma och engagerade sig bland annat i migrantfrågor.
Men mot slutet av tiden, när även äldste sonen Leo kommit till världen, säger Anna att hon fick lite karriärpanik och ville hem till Sverige och jobba. Året var 2009 och nu fick Anna för första gången en tjänst som hållbarhetskonsult. Det var på företaget Enact i Stockholm och hon stortrivdes.
– Där fick jag kombinera intresset för mänskliga rättigheter och miljöfrå-
gor med affärsutveckling. Jag hade den bilden att om man kan få företag att ta ansvar då kan man göra störst skillnad, säger Anna.
S EN TOG UPPTÄC K ARLUSTEN över igen. När hon fick möjligheten att gå in som generalsekreterare på Coompanion Sverige så tvekade hon inte.
– De jobbar med kooperativa och sociala företag, vilket ligger nära hållbarhet och därför kändes det som en jättespännande utmaning.
Under tiden på organisationen tog hon och Johan beslutet att lämna Stockholm för Jönköping. De ville att barnen skulle växa upp under lugnare omständigheter och här fanns också Johans föräldrar. Först pendlade Anna till Stockholm och tjänsten på Coompanion, men sedan kände hon att hon ville etablera sig i Jönköping.
Efter en tid som tillförordnad kommunikationschef på Jönköping Energi, valde hon i början av 2015 att bli egenföretagare igen och startade företaget
Diya Consulting med fokus på företags hållbarhetsarbete.
Anna ler och säger: – Jag kände att ska jag driva ett företag och göra det på riktigt så ska jag göra det nu. Det är nu eller aldrig. Så då gjorde jag det. Jag startade eget. På riktigt.
S EDAN DESS HAR Anna bland annat varit med och dragit igång mötesplatsen
CSR Småland (2016), en ideell förening för företag, ideella organisationer och offentliga aktörer som vill utveckla hållbara verksamheter.
Hon har också blivit utsedd till en av Sveriges mäktigaste hållbarhetsprofiler (2018) i ”Aktuell Hållbarhets” årliga lista.
– Min mission är att bidra till hållbar utveckling och att de globala målen nås, säger Anna.
– Sedan har jag tyckt att formen kan variera, att jag antingen kan göra det som anställd eller som egen företagare och att det kan vara i en ideell, offentlig eller privat sektor. Det finns många sätt att göra saker på.
Hon konstaterar att det har hänt mycket sedan hon började arbeta med hållbarhetsfrågor. Att fler och fler företag faktiskt börjar inse vad det handlar om.
– 2017 var en stor ”tipping point” och i dag känner jag att det finns en rörelse i hållbarhetsfrågorna, säger hon.
– Det är bra, men det får inte bli ett urvattnat begrepp. Det riskerar det att bli om man inte talar om vad man menar med det på sitt företag eller inom sin organisation. Man måste vara tydlig med hur man jobbar med det, sätta mål och redovisa resultat.
ALLT EFTERSOM ÅREN gått har Annas yrkesval successivt också blivit ett sätt att leva.
SYSSELSÄTTNING: Konsult inom hållbarhet, digitalisering och affärsutveckling på Cybercom.
BOR: Skänkeberg i Jönköping. ÅLDER: 42 år.
FAMILJ: Man och två söner.
UTBILDNING: Internationella ekonomprogrammet vid Linköpings Universitet med inriktning mot nationalekonomi och franska.
DRÖMYRKE SOM LITEN: Jag ville bli allt möjligt. Polis, idrottslärare, bibliotekarie… men en av mina vänner visade mig för några år sedan att jag i en ”Mina vänner-bok” hade skrivit att jag ville bli FN:s generalsekreterare.
SENASTE LÄSTA BOK: ”Drakar lyfter i motvind” av Frida Moisto och ”Dramatiska damer” av Nils Hjort och Maria Persson.
SENASTE SEDDA FILM/SERIE: Serierna ”Innan vi dör” och ”Chernobyl”.
FÖREBILD: Många människor inspirerar mig på olika sätt. Det kan vara alltifrån en granne som har tagit sig igenom en svår period på ett bra sätt eller Renata Chlumska som bestiger berg till Kofi Annan som fick mig att få upp ögonen för FN och utvecklingsfrågor. Eller min fransklärare på gymnasiet, Annelie Fräjdin, som är en fantastisk person – hon fick mig att våga ut och resa och testa nya banor.
Sommaren 2018 gjorde till exempel hon och hennes familj sin första tågluff ihop i Europa.
Hållbarhet handlar även om att ta hand om sin hälsa.
Både Anna och hennes familj är mycket aktiva. Själv ägnar hon sig bland annat åt löpning och tar gärna både gåmöten och ringer jobbsamtal samtidigt som hon promenerar.
Sedan september månad i år är Anna också en del av ”Klimatkampen”. Tillsammans med 16 andra länsbor har hon som mål att minska sina utsläpp med 30 procent under ett år – och öppet redovisa hur det går för att inspirera fler.
– Jag vill visa att det är enkelt och möjligt att leva mer hållbart, säger hon.
– Och att man inte behöver ge avkall på sitt liv och det man tycker är roligt, som till exempel att resa. Man får bara utforska nya sätt. ■

Text: Cecilia Nilsen Palm 036-30 40 66 cecilia.nilsenpalm@jonkopingsposten.se

Foto: Elin Elderud elin.elderud@jonkopingsposten.se
J ÖNKÖPING/ G ÖTE -
BORG Nathalie Banaszak och Emmi Holmer skapade den plattform de själva saknade. Med den digitala mötesplatsen Dreampreneur Society vill de inspirera fler kvinnor att våga ta steget och starta eget företag. tips på hur man gör verklighet av sin företagardröm:

Cecilia Nilsen Palm 036-30 40 66 cecilia.nilsenpalm@jonkopingsposten.se
DET VAR PÅ P ER Brahegymnasiets medieprogram som de träffades för första gången, Nathalie Banaszak från Huskvarna och Emmi Holmer från Hovslätt. De fann varandra direkt. – Vi är extremt olika, men ändå lika, säger Nathalie. – Vi har alltid haft drömmar om entreprenörskap och självförverkligande gemensamt, det har förenat oss genom livet. Men vi har valt helt olika vägar. Medan Nathalie Banaszak intresserade sig för beteendevetenskap, hälsa och nutrition, så riktade Emmi istället in sig på marknadsföring, e-handel och grafisk formgivning. På var sitt håll fortsatte de att utvecklas inom sina respektive intresseområden och båda två startade i olika omgångar egna företag. Vänskapen bestod, men de jobbade aldrig tillsammans.
SEDAN HÄNDE NÅGOT. Det hade gått nästan 13 år sedan de tog sin gymnasieexamen och båda två bodde i Göteborg. – Vi hade pratat länge om att göra något tillsammans och i våras ledde den tanken fram till det som i dag är Dreampreneur Society, säger Nathalie Banaszak.
Vad är det för något?
– Det är en online academy, ett community och en mötesplats för kvinnor i alla åldrar som vill förverkliga sig själva, sina drömmar och sina affärsidéer, säger Emmi Holmer.
Hon fortsätter: – Basen är en digital plattform med onlineutbildningar, information och inspirerande berättelser om andra kvinnor som redan har tagit steget. Vi jobbar också med fysiska event och sociala medier för att ge möjlighet till gemenskap, nätverkande och visa att du aldrig står själv, utan att det finns ett stort nätverk att få hjälp, pepp och energi ifrån. Nathalie Banaszak säger att det är den plattform som de själva hade velat ha när de startade sina första företag.
– Man har så många frågor när man

startar eget och man kan lätt känna sig väldigt ensam. Vi tror att det skapar en enorm kraft att få omge sig med likasinnade, säger hon.
– Vi har också känt att det har saknats just en kvinnlig gemenskap där man kan lyfta varandra. Det finns ofta en känsla av konkurrens och rivalitet mellan kvinnor och det vill vi sudda ut.
SJÄLVA GRUNDEN I Dreampreneur Society är onlineutbildningarna och genom dessa blir man också medlem i communityn.
I nuläget har de skapat tre utbildningar, men fler är på väg.
1. Redefine ”success” your way. Sluta jaga normer om hur ett “framgångsrikt liv bör se ut” och börja istället fråga dig själv vad framgång betyder för DIG.
2. Get clear on your why. Ditt why är extremt viktigt och är direkt kopplat till dina allra innersta värderingar.
– Vi har fokuserat mycket på e-learning eftersom vi vill ge människor friheten att studera och lära mer när det passar dem bäst, säger Nathalie Banaszak. – Den första kursen handlar om att hjälpa kvinnor hjälpa sig själva att våga ta steget att nå sina drömmar, genom att stegvis ge all den kunskap som behövs, säger Nathalie Banaszak. I de andra kurserna, som kommer att lanseras inom kort, går de in på olika delmoment genom en strategisk och digital marknadsföringskurs och en sälj- och nätverkskurs.
– Vi är själva en del av den målgrupp vi vill nå och märker också att det vi själva
3. Step into your vision. En vision är en uppmålad bild av framtiden så som du vill se den, det är ett sätt att visualisera dina drömmar och mål och påminner dig om vart du är på väg.
I startfasen är Dreamentrepreneur ett sidoprojekt för Nathalie Banaszak och Emmi Holmer, som tills vidare fortsätter att arbeta heltid inom hälso- respektive digital marketing-branschen.
Foto: PRESSBILD

har haft frågetecken kring är sånt som många upplever som utmanande, säger Nathalie Banaszak.
– Till exempel att det här med att sälj är läskigt och sociala medier –var ska man egentligen börja?
Hur känns det att vara igång med Dreampreneur Society?
– Det har varit många vändor fram och tillbaka, massor av inspiration, pepp och power, många arbetstimmar, mycket frustration men betydligt mer skratt, säger Emmi Holmer.
– Jag tror att vi har vunnit mycket på att ha inställningen ”just do
4. Find your skills and gifts. Du är garanterat bättre rustad för din dröm än vad du kanske tror!
it”, att få saker att hända, testa och direkt göra om istället för att skjuta fram saker eller fastna i beslut som in slutändan inte hade varit bra.
Vad har ni för visioner framåt med plattformen?
– Vi har massor av planer, både online och offline, säger Emmi Holmer.
– Dreampreneur Society kommer att växa på olika håll, men vi tror på att det är viktigt att hitta en bra livsbalans och just nu fokuserar vi på att göra det vi gör riktigt bra innan vi tar nästa steg. ■
5. Build your dreamteam. Den enorma vikten av att omge sig med rätt människor går aldrig att poängtera nog, vi tenderar helt enkelt att bli som de vi umgås och spenderar tid med.
Vi jobbar också med fysiska event och sociala medier för att ge möjlighet till gemenskap, nätverkande och visa att du aldrig står själv, utan att det finns ett stort nätverk att få hjälp, pepp och energi ifrån
6. Set your goal. Att sätta tydliga och inspirerande mål är superviktigt för att nå framgång med din business.
7. Make sure to take action. Det är en enorm skillnad mellan att drömma och göra så let’s get started!
Emmi Holmer
Ta del av hela e-boken och tipsen i sin helhet genom dreampreneursociety.com.
JÖNKÖPING Artificiell Intelligens (AI) är långt ifrån det som visas i dystopiska filmer som Terminator där maskinerna har tagit över världen. Det menar AI-konsulten Magnus Unemyr.
Men han säger också att AI för med sig stora etiska utmaningar – som när mataffärens AI-teknik upptäckte att tonårsdottern var gravid – före hennes familj.
DET HAR GÅTT två år sedan Magnus Unemyr startade eget som konsult med inriktning mot automatiserad marknadsföring och Artificiell Intelligens (AI).
Då hade han, efter en högskoleutbildning i programmering, jobbat i närmare 25 år inom den internationella programvaruindustrin.
– Jag hade jobbat hårt i många år och blev utbränd till slut. I samband med det kände jag att det var dags att prova något annat. AI kändes oerhört spännande och det kombinerar mitt intresse för teknik och programvara med hur man kan utnyttja det för att bygga och hjälpa företag att gå bättre, säger han.
MÅLGRUPPEN ÄR HUVU D SAKLIGEN mellanstora företag i Sverige. Magnus Unemyr har även utländska kunder, som han bland annat har kunnat locka till sig genom sitt stora skrivintresse.
De senaste två, tre åren har han hunnit med att färdigställa fem facklitterära böcker, som bland annat handlar om hur AI kan hjälpa företag med marknadsföringen.
Magnus Unemyr säger att han gärna vill tvätta bort stämpeln som AI fått genom science fiction-filmer som Terminator.
– AI är ingenting som kommer att ta över världen och skjuta ihjäl oss människor, säger han.
– AI är självlärande programvara som man kan träna genom att visa gammal data. Det medför att programvaran blir självoptimerande och självlärande, den lär sig helt enkelt att göra ett bättre jobb över tid automatiskt.
MEN ÄVEN O M AI inte kommer att resultera i robotar som tar över världen, så medför tekniken en hel del utmaningar, menar Magnus Unemyr.
I takt med den tekniska utvecklingen de senaste 200 åren har olika yrkesgrupper successivt utmanats, säger han. Den industriella revolutionen förändrade fabriksjobben, IT- och internet-eran utmanade kontorsjobben och AI-tekniken utmanar just nu experter och beslutsfattare.
– De jobben som primärt handlar om att analysera data, och att fatta beslut utifrån data, är de jobben som kommer att rationaliseras bort först. Till exempel kommer arbetsuppgiften att analysera röntgenbilderna troligen att vara en av de första sakerna som automatiseras på ett sjukhus, säger han.
”Grejen med AI är inte att köpa en AI-grej, utan snarare många små AIlösningar här och var som tillsammans ger företaget mer effekt. Min rekommendation är att man tar det steg för steg, man testar en AI-lösning först och fungerar det så tar man det vidare och inför AI på fler ställen”, säger Magnus Unemyr. Foto: CECILIA NILSEN PALM

ÅLDER: 50 år.
FAMILJ: Fru.
ORT: Jönköping.
SYSSELSÄTTNING: AI-konsult och fackboksförfattare.
INTRESSEN: Matlagning och att resa, gärna till Asien.

Den allra största prövningen för samhället, i takt med den växande AI-tekniken, är de etiska frågorna, fortsätter Magnus Unemyr. – Kommer man, till exempel, i framtiden att få teckna en sjukförsäkring om försäkringsbolaget kan prediktera att jag nog får diabetes eller en hjärtinfarkt om två år för att andra med liknande hälsodata fick det?
MAGNUS U NE M YR TAR också upp ett faktiskt exempel från Kalifornien där AI-teknik hjälper polisen att förutspå på vilka platser det kommer att begås brott en viss kväll. Genom att köra dit polisbilar i förväg har de fått ner andelen brott. – Men då får du nästa fråga, fortsätter han.
– Nu kan vi prediktera ungefär var det kommer att begås ett brott, om 20 år kanske vi även kan bedöma vem det
är som troligen begår brottet. Vad ska vi göra då? Ska vi låsa in någon i förväg för att förhindra brottet?
Magnus Unemyr tar upp ytterligare ett exempel på ett etiskt dilemma från USA.
– Varuhuskedjan Target gick igenom köpmönster med hjälp av AI och kunde då se hur vissa köpbeteenden matchade med kvinnor som skulle föda barn. De började då skicka ut riktad reklam till blivande mödrar.
En av mottagarna var en tonårstjej som bodde med sina föräldrar. Pappan blev rasande över att butiken skickat hem den typen av information till henne. Men bara någon dag senare så visade det sig att hon faktiskt var gravid.
– Det är ju otäckt då att mataffären vet innan familjen att dottern ska få barn. Det var inget elakt uppsåt hos de som skickade reklamen, men det landade väl-
digt fel. De hade inte tänkt på de etiska konsekvenserna, säger Magnus Unemyr.
TROTS DE MÅNGA etiska riskerna som AI för med sig, så tror Magnus Unemyr på tekniken. Han menar att fördelarna överväger nackdelarna och att AI kommer att vara en konkurrensfördel för de företag som anammar den. Inte minst borde alla de som driver webshoppar ha inbyggda AIlösningar för personalisering och därmed optimering av sin försäljning, menar han. – Det största problemet i dag är att många har svårt att förhålla sig till vad AI i praktiken är och vad den tekniken faktiskt kan användas till, säger han.


USA:s handelsrepresentant Robert Lighthizer (i mitten), Kinas premiärminister Liu He (till höger) och USA:s finansminister Steven Mnuchin har hållit en serie möten för att göra upp i handelskonflikten. Arkivbild

Yale-professorn Pinelopi Koujianou Goldberg, chefsekonom på Världsbanken sedan november 2018, varnar för stora konsekvenser av handelskriget.

inför presidentvalet 2016 för att han ville lägga tullar på varor från Kina. Arkivbild
Handelskriget är på väg att slå sönder det globala handelssystemet och skapa regionala handelsblock, varnar Världsbankens chefsekonom Pinelopi Koujianou Goldberg.
– Det är ett tänkbart scenario, säger hon.
YALE-PROFESSORN P INELOPI Koujianou Goldberg är bekymrad.
Det talas om en preliminär och partiell handelsuppgörelse mellan Trumpregeringen och Kina. Men Goldberg har efter snart ett år som chefsekonom för Världsbanken svårt att se något ljus i tunneln när det gäller handelskonflikterna i världen.
Som de flesta ekonomer tog hon inte Donald Trumps prat om tullar inför presidentvalet 2016 på allvar.
– Och när sedan tullarna kom trodde jag att det var något tillfälligt, att de skulle avvecklas snabbt. Men i stället har handelskonflikterna eskalerat. Så nu är jag inte säker längre, säger hon till TT i samband med ett Stockholmsbesök.
– Och det är just det som är poängen. Jag är inte säker längre och det är det ingen som är. Det är det som är den värsta effekten, att ingen vet vad som ska hända. Detta kan få stora negativa konsekvenser, tillägger hon.
TULLARNA I SIG har ganska små effekter på världsekonomin, enligt Goldberg. Men den utbredda osäkerheten om vad som kommer att gälla efter nästa inlägg på det sociala nätverket Twitter från president Donald Trump slår hårt mot investeringar. Detta är en huvudförklaring till att årets globala tillväxt fallit till cirka 3 procent, den lägsta nivån sedan finanskrisen 2008–2009.
– Investerare gillar inte osäkerheten, säger Goldberg.
BÅDE USA OCH KINA har förlorat på handelskriget, inte minst amerikanska konsumenter, enligt Världsbanksekonomen.
– Och ironiskt nog befolkningen med stor jordbruksproduktion, säger hon och pekar på hur motåtgärder från både EU och Kina riktats in mot just denna sektor.
För utvecklingsländer är konsekvenserna av handelskriget också överlag negativa, med vissa undantag. För länder som Vietnam, som till följd av nya handelshinder har fått ta över produktion som tidigare låg i Kina, kan handelskriget ha inneburit ett plus.
Men överlag slår det hårt mot de fattigare delarna av världen i form av minskade utländska investeringar.
– Detta är troligen den del av världen som har mest att förlora, säger Goldberg.
Hon påminner om att många utvecklingsländer dras med stora skuldberg i dollar och underskott i statsfinanserna, som begränsar utrymmet att hantera ekonomiska motgångar.
– Sannolikheten för att det ska bli en global finanskris är inte särskilt stor. Men det är troligt att enskilda mindre länder får allvarliga problem, säger hon.
U NDER YTAN PÅ handelskriget döljer sig samtidigt infekterade frågor som Kinas hantering av statliga subventioner till företag, patent- och upphovsrätt samt omstridda mekanismer för tekniköverföring till kinesiska företag som Goldberg har svårt att se några enkla lösningar på.
Detta bidrar enligt Goldberg till att öka risken för ett extremt scenario där världsmarknaden delas upp i regionala handelsblock.
– Det kan hända. Jag tror att om vi fortsätter på det spår vi befinner oss kan det bli så om några år.
En sådan utveckling skulle tvinga fram en enorm omställning, särskilt för alla multinationella europeiska och amerikanska företag med gränsöverskridande produktions- och affärsmodeller, varnar hon.
– Det är inget som händer över natten. Det kommer att ta tid, men det är ett tänkbart scenario. (TT) ■
Donald Trump sade att han skulle slå till med tullar och handelshinder mot Kina redan sommaren 2016, under sin kampanj inför presidentvalet i november samma år. Han beskrev då Kinas inträde i Världshandelsorganisationen WTO 2001 som ”den största jobbstölden genom tiderna”. Som president inledde Trump sedan vad som kom att utvecklas till ett handelskrig mellan världens två största ekonomier – USA och Kina – med tullar på tvättmaskiner och solpaneler i januari 2018. Sedan våren 2018 har konflikten eskalerat, bland annat med USA-tullar på kinesiska varor för 250 miljarder dollar och hot om att dessa ska höjas. Trump har även hotat att införa tullar på resten av Kinas export till USA också. Kina har svarat med motåtgärder, men har generellt betydligt mindre import från USA att lägga tullar på. Trumpregeringen har även infört importtullar för stål- och aluminium, som bland annat slagit mot EU. Trump har även hotat EU, Japan och Sydkorea med biltullar. Åtgärderna har besvarats av tullar på USA-varor från EU, som även anmält USA-tullarna för prövning hos WTO. USA har hävdat att tullarna är tillåtna då det handlar om att hantera hot mot landets säkerhet.

Konsument:

Torrvaror passar utmärkt att frakta hem i medhavda kärl eller i de glasburkar som butiken säljer. Allt för att reducera onödiga förpackningar.

Fördelen med att handla förpackningsfritt är att man lättare kan bestämma önskad mängd av varan. Foto: REBECCA APPEHL L ARSSON
Många efterfrågar möjligheten att kunna köpa hem matvaror med egen medhavd förpackning. Men bortsett från några specialbutiker i Malmö och Stockholm har lösviktskonceptet ännu inte slagit igenom på bred front i Sverige.
UNDER 2017 LÄMNADE svenskarna 979 500 ton förpackningar till återvinning. Det motsvarar ungefär 70 procent av alla förpackningar som kom ut på marknaden det året, enligt siffror från Statistiska Centralbyrån (SCB). Nu ökar efterfrågan på att kunna reducera mängden engångsförpackningar vi köper hem. Att helt enkelt hoppa över ett led i förpackningarnas resa från tillverkare till konsument.
– För mig började det som en personlig resa där jag ville försöka skapa mindre skräp i min vardag, mest av frustration. När man går in på en stormarknad i dag finns det inte så många val, man måste handla maten i engångsförpackningar.
Det säger Rowan Drury som driver butiken Gram i Malmö.
Där har man helt skippat konsumentförpackningarna och säljer allt i lösvikt. Framför allt torrvaror, frukt och grönt som kunderna kan ta med i medhavda förpackningar eller frakta hem i de glasburkar som butiken säljer.
Gram öppnade för tre år sedan och 2018 fick de sällskap av Skafferiet i Västerås. För några månader sedan sällade sig också Unwrapped i Stockholm till skaran.
De erbjuder varor i lösvikt som körs hem till kunden i återanvändningsbara

Olsson är professor i förpackningslogistik vid Lunds Tekniska Högskola.
KENNET RUONA
kärl som kunden lånar och sedan returnerar vid nästa leverans.Än så länge lyser dock konceptet med sin frånvaro på stormarknaderna. De varor som säljs i lösvikt, som frukt och grönt, bröd och lösgodis, säljs alltid vid sidan av färdigförpackade motsvarigheter.
– Stormarknaderna är kanske rädda att det inte ska funka och det är också svårare att ha koll och hjälpa kunderna att förse sig av lösviktsprodukter i egna kärl i större butiker. Men inga regler hindrar dem, säger Rowan Drury.
I STORBR I TANN I EN RÖR det dock på sig även bland de större matbutikerna. I våras började varukedjan Waitrose erbjuda kunderna en rad varor i lösvikt. I en av kedjans butiker i Oxford säljer man även tvättmedel, rengöringsmedel och shampo vid sidan av torrvaror som pasta, kaffe och frukostflingor, på det här sättet.
Efter en elva veckor lång och framgångsrik testperiod, bestämde man sig för att förlänga konceptet ytterligare och sprida det till fler butiker.

Ett fåtal butiker runt om i landet erbjuder varor i lösvikt som man kan fylla i medhavd förpackning.

Pasta och gryn på lösvikt. Många kunder efterlyser fler förpackningsfria varor men livsmedelsbutikerna har svårt att ställa om.
Men betyder det att förpackningar per definition är dåliga?
Nej, menar Annika Olsson, professor i förpackningslogistik vid Lunds Tekniska Högskola.
Hon menar att man måste titta på helheten när man diskuterar förpackningars vara eller icke vara och också se till förpackningens betydelse för att förhindra matsvinn.
– Det är stor skillnad på miljöpåverkan från mat och från förpackningen den ligger i. 90 procent av miljöpåverkan från ett paket köttfärs till exempel kommer från köttet. Vi brukar säga så här: hellre lite mer plast på köttfärsen så att den håller längre, än för lite så att vi kastar både köttet och förpackningen.
A NN I KA O L SS ON FOR S KAR på hur förpackningar bör designas för att möta FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030. Här tittar man på allt från val av material till utformning och uppmanar förpackningsindustrin att framför allt lägga krut på att skydda produkten, att välja förnyelsebara material till sina förpackningar och att de går att återvinna på ett enkelt sätt.
För problematiken med förpackningar som skräpar ner handlar just ofta om att konsumenten inte vet hur man ska återvinna dem, var man ska kasta vad.
Innebär den förpackningsfria trenden ett totalt motstånd mot förpackningar?
– Nej, en gurka till exempel är ju en vara som kan behöva plast omkring sig eftersom den blir dålig snabbt. Men samtidigt kan man fråga sig: Ska vi äta gurka som behöver fraktas från Spanien och behöver plast för att hålla, eller ska vi bara äta gurka när den är i säsong? (TT) ■
Med förpackningsfritt menar man möjligheten att köpa varor i lösvikt i butik med medhavd förpackning eller få dem hemkörda i återanvändningsbara kärl.På så sätt kan man lättare välja hur mycket man vill köpa vid varje tillfälle. I förpackningsfria butiker ligger varorna ofta i silos som man håller förpackningen under och drar i en spak för att fylla kärlet till önskad mängd. Matvarorna kan också ligga i skålar med skopor precis som lösgodis. Innehållsförteckning och information om eventuella allergener ska finnas på butikens behållare. Nackdelen är att man inte får med informationen hem.


Klädindustrin är en av de allra största källorna till utsläpp av växthusgaser globalt. Nu behöver svenskarna sluta att shoppa som de gör. Och det går – fråga Johanna Nilsson som helt förändrade sitt köpbeteende.
SVEN S KEN KÖPER I snitt 13 kilo kläder varje år – och slänger över 7,5 kilo, enligt Naturvårdsverket. Skälen till att vi handlar sådana mängder är flera, konstaterar Johanna Nilsson, bloggare och entreprenör som har skrivit om hållbart mode i boken ”Slow fashion” (Ordfront förlag). Ett av skälen är att vi har råd. – Kläder kostar galet lite. Och så tycker vi att det är härligt att shoppa, det har blivit ett tidsfördriv.
I juni rapporterade FN-organet Unctad att klädindustrin genererar mer

växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans. Industrin kräver enorma energiresurser och mängder av vatten. Lägg därtill kemikalierna i processen, långa transporter och i många fall bristfällig rening i länderna där kläderna produceras.
– Vi har också de sociala aspekterna. Att människor som jobbar i fabrikerna blir sjuka och inte får löner som de kan
leva på, säger Johanna Nilsson som i dagarna kommer ut med nya boken ”Gör skillnad” tillsammans med Maria Soxbo och Emma Sundh.
E N MEDVETEN KON S UMENT väljer materialen med omsorg i butiken, och lämnar kläder som rensats ut till återvinning, brukar det heta. Men faktum är att mycket av kläderna i stället hamnar på tippen. Johanna Nilsson menar att vi lägger ribban alltför lågt. – Vi måste börja prata om överkonsumtionen. Vi köper alldeles för mycket kläder och använder dem alldeles för kort tid. Ett miljövänligt plagg är inte det som är producerat av ekologisk bomull, utan det som används mest och längst, säger hon.
Naturskyddsföreningen driver frågan om att minska inköpen av nya kläder, där själva produktionen är det största problemet för miljön.
– Och påverkan eskalerar eftersom vi konsumerar så mycket kläder, säger Helen Göthe, som är ansvarig för miljömärkningen Bra Miljöval Textil. Hon tycker att medvetenheten har ökat på senare år, men att det skulle behöva gå snabbare. Tipsen till gemene man är att tänka om när det är dags att utöka garderoben: – Använd de plagg du har länge. Fråga dig själv om du verkligen behöver köpa nytt. Kan du låna eller hyra i stället? Kan du köpa på second hand? Om du verkligen behöver något nyproducerat; leta efter miljömärkta plagg. Utöver Bra Miljöval Textil rekommenderar vi Svanen, EU-blomman och GOTS, som alla har ett livscykelperspektiv och tittar på påverkan från hela produktionskedjan.
JOHANNA N IL SS ON HAR alltid varit intresserad av kläder och mode, men ställde om i samband med ett nyårslöfte 2014.


Svensken köper i genomsnitt 13 kilo kläder varje år. ”Det är oerhört mycket. Öppna din garderob och försök att väga upp 13 kilo, så får du se”, säger Johanna Nilsson.
VARJE SVENSK ORSAKAR I GENOMSNITT KONSUMTIONSBASERADE VÄXTHUSGASUTSLÄPP PÅ ELVA TON PER ÅR. Det behöver minska till två ton senast år 2030 för att vi ska uppnå målen i Parisavtalet, som handlar om att jordens temperaturökning ska hållas under två grader, helst 1,5 grader.
DEN PRIVATA KONSUMTIONEN STÅR FÖR EN STOR DEL AV SVERIGES KONSUMTIONSBASERADE UTSLÄPP. Det handlar om mat, transporter, boende – och kläder. Nationellt genererar exempelvis maten mer utsläpp än kläderna. Den stora påverkan av klädindustrin sker i stället globalt, i produktionen. För att producera ett kilo tyg krävs mellan 1,5 och 6,9 kilo kemikalier.
KÄLLA: Naturskyddsföreningen
Det krävs stora resurser för att producera ett par nya jeans, bland annat 6 200 liter vatten vilket motsvarar 41 fyllda badkar och koldioxidutsläpp motsvarande nästan sju mils körning med en medelstor bil, enligt Naturskyddsföreningen.
I stället för att handla nytt, tänk så här, tipsar Johanna Nilsson:
Kolla med dina vänner: Har de jeans som de har tröttnat på och vill ge bort eller byta? Kanske dags att arrangera en klädbytardag?
Kan du laga eller sy om de jeans du redan har hemma?
Köp jeansen second hand.
Om du måste köpa nya: sök upp en mindre butik som är specialiserad på hållbara kläder.
Hon lovade sig själv att sluta använda så kallat fast fashion, snabbproducerade, billiga kläder.
I stället skulle hon anamma slow fashion, en hållbar konsumtion som sätter kvalitet före kvantitet och bygger på behov, inte begär. Hur mycket nya kläder köper du i dag? – Underkläder köper jag. Men allt annat hittar jag på annat sätt, även skor. Johanna byter kläder med kompisar, lagar och vårdar de kläder hon har och syr om. Hon handlar också second hand, för allt som kan användas längre och mer är bra.
– EN H E LT NY värld öppnar sig när man ställer om. Man blir kreativ och det är ju vad mode handlar om. Jag älskar kläder, men om min shopping är på bekostnad av miljön och av att människor utnyttjas då är det inte lika ”unnigt” längre. (TT) ■



I boken ”Gör skillnad” vill Johanna Nilsson tillsammans med medförfattarna Emma Sundh och Maria Soxbo tipsa om sätt att värna om miljön på olika sätt, bland annat genom konsumentmakt.
Här är alla aktie- och handelsbolag i Jönköpings län som har registrerats hos Bolagsverket mellan den 14 oktober och den 10 november. En del av företagen kan ha haft verksamhet igång sedan tidigare, men under en annan bolagsform. I listan hittar du även företag som försatts i konkurs under samma period.
Jönköping/Habo/Mullsjö
Nya aktiebolag
3 Företagsnamn: Weingut Dentistry AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Verksamheten ska bestå av tandvård, utbildning, event och kurser inom området odontologi. Bolaget ska även förvalta sitt kapital genom handel med värdepapper.
Styrelseledamot, verkställande direktör, ordförande: Simon Matthias Weingut, Jönköping.
3 Företagsnamn: Lakenest Ventures AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Aktiebolagets verksamhet ska vara att bedriva konsultverksamhet inom företagsledning, informationsteknologi, affärsutveckling samt kommersialiserande av innovationer. Vidare ska bolaget investera i fastigheter och företag.
Styrelseledamot, verkställande direktör: Kenneth Karl-Gustav Johansson, Jönköping.
3 Företagsnamn: Städmästarna Jönköping AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Verksamheten som bedrivs är ett städföretag som erbjuder städservice för privatpersoner och företag i Jönköping.
Styrelseledamot, verkställande direktör, ordförande: Mikael Farahmand, Huskvarna.
3 Företagsnamn: P. Stamborgs AB. Säte: Jönköping.
Verksamhet: Markanläggning, försäljning markiser, vägräckesmontage och bygg.
Styrelseledamöter: Pär Åke Stamborg, Gränna.
3Företagsnamn: Dornacci Franchise AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Bolaget ska bedriva franchiseverksamhet, i egenskap av franchisegivare, inom restaurangverksamhet.
Styrelseledamot, ordförande: Hamid Roshandel, Jönköping.
3 Företagsnamn: Lennings Innovation AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Konsultverksamhet inom IT, organisation och management. Utvecklar nya IT-lösningar. Hjälper företag med digitalisering.
Styrelseledamot, verkställande direktör: Johan Oscar Lennings, Jönköping.
3 Företagsnamn: Honst AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Bolaget tillhandahåller tjänster inom fotografi, design, litterärt skapande, film och animation, produktionsledning och regi samt därmed förenlig verksamhet.
Styrelseledamöter: Sara Ellinor Hellberg, Jönköping.
3 Företagsnamn: Löfdahl Redovisning AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Bolaget ska bedriva verksamhet inom redovisning, förvaltning
av värdepapper samt därmed förenlig verksamhet.
Styrelseledamot, verkställande direktör: Annette Louise Löfdahl, Jönköping.
3 Företagsnamn: Grenna Konfektyr AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Företaget ska bedriva tillverkning och försäljning av konfektyr samt därmed förenlig verksamhet. Äga, förvalta och uthyrning av fastigheter.
Styrelseledamot, ordförande: CarlHenrik Roman, Gränna.
3 Företagsnamn: Noti Holding AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Bolaget ska äga och förvalta aktier och andelar i dotterbolag.
Styrelseledamöter: Per Johan Toni Dahl, Jönköping.
3 Företagsnamn: Brandhunt Sweden AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Plattform med en prisjämförelsetjänst inom segmentet kläder, accessoarer, väskor och möbler finns. Auktionssajt med begagnade produkter. Finns konsultverksamhet inom programmering och grafisk design.
Styrelseledamot, verkställande
direktör: Magnus Jakob Anders Nyström, Borås.
3 Företagsnamn: Deichmann Medling och Trafikutbildning AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Medling, chaufförsuppdrag, fastighetsförvaltning och trafiksäkerhetsutbildning.
Styrelseledamot, verkställande direktör: Björn Deichmann, Huskvarna.
3 Företagsnamn: Frank Grennman AB.
Säte: Habo.
Verksamhet: Bolaget ska äga och förvalta aktier och andelar i dotterbolag.
Styrelseledamot, ordförande: Jimmy Lars Östman, Jönköping.
3Företagsnamn: CLJ Grenna AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Äga och förvalta fastigheter. Handel med värdepapper.
Styrelseledamot, ordförande: CarlHenrik Roman, Gränna.
3 Företagsnamn: Branab AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Bolaget ska äga och förvalta fast och lös egendom samt äga och förvalta aktier och andelar.
Styrelseledamöter: Eva Maria Åkerlund Sobczyk, Jönköping.
3 Företagsnamn: Emil Berggren AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Företaget ska bedriva rådgivning och konsultverksamhet företrädesvis inom IT, samt utveckla mjukvaruprodukter. Utöver det ska bolaget också bedriva författarskap, journalistik, bloggverksamhet, översättning och undervisning företrädesvis inom IT.
Styrelseledamöter: Per Conny Emil Berggren, Jönköping.
3 Företagsnamn: Stegab AB.
Säte: Jönköping.

Verksamhet: Bolaget ska äga och förvalta fast och lös egendom samt äga och förvalta aktier och andelar.
Styrelseledamöter: Anna Katarina Åkerlund, Jönköping.
3Företagsnamn: JeeBoo Home AB.
Säte: Habo.
Verksamhet: Försäljning inom detaljhandel via webshop inom kök, trädgård och heminredning. Försäljning av konsulttjänster inom lager och logistik.
Styrelseledamöter: Fredrik Roger Daniel Edlund, Habo.
3 Företagsnamn: JUXT AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Logistik, bud & kurirverksamhet.
Styrelseledamot, verkställande direktör, ordförande: Mallikarjuna Reddy Mukkara, Jönköping.
3 Företagsnamn: Lagehäll Rum & Kök AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Bolaget ska bedriva pensionat, restaurang och café.
Styrelseledamöter: Eva Inga-Lott Marie Lagehäll, Visingsö.
3 Företagsnamn: Ajtobelli AB. Säte: Jönköping.
Verksamhet: Företaget ska bedriva konsultverksamhet inom teknik- och IT-branschen samt utveckla mjukvaruprodukter.
Styrelseledamöter: Marcus Paul Gunnar Nordin, Bankeryd.
3 Företagsnamn: Jacoell AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Föremålet för bolagets verksamhet är att äga och förvalta fast och lös egendom och därmed förenlig verksamhet.
Styrelseledamöter: Patrick Sven Rickard Byman, Huskvarna.
3 Företagsnamn: Party Making By Maggi AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Försäljning av tillbehör för fester, överraskningar samt nöjesevenemang. Anordning av festarrangemang för privatpersoner och företag.
Styrelseledamöter: Margret Zaven
Manok, Göteborg.
3 Företagsnamn: NRF Holding AB. Säte: Jönköping.
Verksamhet: Bolaget ska direkt eller indirekt bedriva inköp, försäljning och uthyrning av spårgående fordon.
Styrelseledamot, verkställande direktör: Mikael Bernhard Zagerholm, Habo.
3 Företagsnamn: Jonas VS-Projektering i Huskvarna AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Bolaget ska bedriva konsultverksamhet inom VS-projektering.
Styrelseledamöter: Jonas Per Erik Svensson, Huskvarna.
3 Företagsnamn: Hemmakatten AB. Säte: Jönköping.
Verksamhet: Internethandel med heminredning, möbler och accessoarer.
Styrelseledamöter: Christel Marina Magnusson, Jönköping.
3 Företagsnamn: L.R.afroshop AB. Säte: Jönköping.
Verksamhet: Försäljning av hår-, kroppsoch livsmedelsprodukter.
Styrelseledamöter: Fati Ringdahl, Jönköping.
3 Företagsnamn: Hagmarkers Tovrida AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Bolaget ska bedriva konsult- och bemanningstjänster inom fastighet och mark och därmed förenlig verksamhet. Bolaget ska även bedriva entreprenadverksamhet inom fastighet och mark samt uthyrning av maskiner och verktyg inom fastighet och mark och därmed förenlig verksamhet. Bolaget ska även bedriva handel med entreprenadmaskiner. Bolaget ska även förvalta fastigheter och värdepapper.
Styrelseledamöter: Olle Sven Anders Hagmarker, Lekeryd.
3 Företagsnamn: Sefino Group AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Bolaget ska ha till föremål för sin verksamhet att, direkt eller indirekt via dotterbolag, bedriva internetrelaterade tjänster inom försäljning.
Styrelseledamot, verkställande direktör: Simon Emil Magnus Junefelt, Jönköping.
3Företagsnamn: JR Invest Huskvarna AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Fastigheter och uthyrning av lägenheter. Konsultverksamhet inom verksamhetsutveckling, ledarskap och kommunikation.
Styrelseledamot, verkställande direktör: Ruth Elisabet Svensson Andersson, Huskvarna.
3 Företagsnamn: RGS Consulting AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Företaget ska bedriva konsultverksamhet företrädesvis inom IT, samt utveckla mjukvaruprodukter, äga och förvalta värdepapper.
Styrelseledamot, verkställande direktör: Rikard Georg Skansare, Bankeryd.
3 Företagsnamn: Pelcasa AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Bolagets verksamhet består av tillverkning, försäljning, distribution samt marknadsföring av posters, affischer och väggdekoration.
Styrelseledamöter: Mattias Gunnar Gyllensvaan, Gränna.
3 Företagsnamn: Johan Leander Förvaltning AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Aktiebolaget ska äga och förvalta aktier och andra värdepapper där bolagets ägarandel och kapitalandel ej får överstiga 50 procent samt även äga och förvalta fastigheter och bostadsrätter.
Styrelseledamöter: Carl Johan Leander, Bankeryd.
3Företagsnamn: Starbright Management AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Föremålet för bolagets verksamhet är att direkt eller genom dotterbolag genomföra samt förvalta investeringar i aktiebolag eller i andra bolagsformer. Samt förvalta lös och fast egendom såsom aktier, andelar och andra värdepapper.
Styrelseledamot, verkställande direktör: Hans Sören Börjesson, Jönköping.
3Företagsnamn: Habo Utveckling AB
Säte: Habo
Verksamhet: Företaget ska bedriva forsknings- och utvecklingstjänster, produktdesign samt prototypframtagning och därmed förenlig verksamhet med inriktning: - aerodynamik - autonoma fordon - elektroniska styrsystem - dataoch video kommunikation - sportutrustning - smycken. Företaget ska erbjuda utbildningar inom teknik och ledarskap mot andra företag.
Styrelseledamot, verkställande direktör, ordförande: Jimmy Lars Östman, Jönköping.
3 Företagsnamn: Acleja Blomsterhandel AB.
Säte: Vaggeryd.
Verksamhet: Bolaget ska bedriva blomsterhandel.
Styrelseledamöter: Ulf Christian Abrahamsson, Vaggeryd.
3 Företagsnamn: VMY invest AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Bolaget ska bedriva holding-sällskap. Investera i andra bolag.
Styrelseledamöter: Vilar Jajo, Jönköping.
3 Företagsnamn: BG Signs AB. Säte: Jönköping.
Verksamhet: Försäljning av reklamskyltar.
Styrelseledamöter: Bo Olof Green, Jönköping.
3 Företagsnamn: SPAB Inspection AB. Säte: Jönköping.
Verksamhet: Inspektion, kontroll och försäljning av stållinor.

Styrelseledamöter: Jan Sören Persson, Huskvarna.
3 Företagsnamn: Nilla Förvaltning AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Handel och förvaltning av värdepapper.
Styrelseledamot, ordförande: UlfPeter Boris Olin, Huskvarna.
3Företagsnamn: Vans Consulting AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Bolaget bedriver konsultverksamhet inom ekonomi och HR.
Styrelseledamöter: Thi Hoa Denise Van, Huskvarna.
3 Företagsnamn: Lacketekten AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Föremålet för bolagets verksamhet är projektering och byggnadsarbete av ny-, om- och tillbyggnation samt samtalsterapi och därmed förenlig verksamhet.
Styrelseledamöter: Lars-Olof Torsten Larsson, Jönköping.
3Företagsnamn: Huskvarna Tandvård AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Tandvård.
Styrelseledamöter: Nazih Abboud, Huskvarna.
Styrelsesuppleanter: Wafa Issa, Jönköping.
3 Företagsnamn: SyAC AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Aktiebolaget ska bedriva konsultverksamhet inom energiteknik och hållbarhet samt därtill utveckla, producera och handla med relaterade produkter och tjänster inom energiteknik och hållbarhet, bolaget ska också äga och förvalta aktier och andelar i andra företag.
Styrelseledamöter: Henrik Olle Saldner, Jönköping.
3 Företagsnamn: Anders Carlholt Invest AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Aktiebolaget ska äga och förvalta aktier och andelar i andra företag.
Styrelseledamöter: Jan Anders Carlholt, Jönköping.
3Företagsnamn: Cincec AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Företaget ska bedriva handel, service och underhåll av rengöringsutrustning såsom högtryckstvättar, sopmaskiner, skurmaskiner, tvätthallar samt försäljning av reservdelar och tillbehör för privata hushåll och företag.
Styrelseledamot, verkställande direktör: Edis Terzic, Huskvarna.
3 Företagsnamn: Helenes Mode & Interiör AB.
Säte: Jönköping.
Verksamhet: Bolaget ska bedriva butiksoch webbförsäljning av damkläder, inredning och personlig styling.
Styrelseledamöter: Heléne Elisabeth Hansson, Jönköping.
Styrelsesuppleanter: Lennart Joakim Fredrik Rosenqvist, Jönköping.
3 Företagsnamn: Zelda bildelar och bilhandel.
Kommun: Jönköping
Verksamhet: Sälja bilar och bildelar.
Innehavare: Iqbal Abed, Huskvarna.
3Företagsnamn: Clean club.
Kommun: Jönköping.
Verksamhet: Städföretag. Flyttstäd, hemstäd och fönsterputs.
Innehavare: Sukhdeep Kaur, Huskvarna.
3 Företagsnamn: La Belle jkpg.
Kommun: Jönköping.
Verksamhet: Skönhetssalong, tandblekning och fransförlängning.
Innehavare: Michaela Margareta Karlgren Leimola, Jönköping.
3 Företagsnamn: ZANDONE.
Kommun: Jönköping.
Verksamhet: Teknisk konsult och provverksamhet inom flyg, veteranbilar samt pedagogisk vidareutbildning.
Innehavare: Arne Johan Zandén, Norrahammar.
3 Företagsnamn: CAD Tech Sweden.
Kommun: Jönköping.
Verksamhet: Konsultverksamhet i branschen som konstruktör inom mekanik, innovatör och projektledning. Även handel med varor inom hushållsteknik.
Innehavare: Rickard Olof Robert Görsberg Färber, Jönköping.
3 Företagsnamn: Natural Beauty Clinic Jkpg.
Kommun: Jönköping.
Verksamhet: Skönhetsklinik med fillers, botox och lashlift.
Innehavare: Babak Asalati Matanagh, Jönköping.
3 Företagsnamn: Rindahls Bygg. Kommun: Jönköping.
Verksamhet: Bygga och renovera hus.
Innehavare: Tord Jörgen Blomberg, Taberg.
3 Företagsnamn: Friskluftsliv036. Kommun: Jönköping.
Verksamhet: E-handel med inriktning friluftsliv. Produktområde som exempel utekök, grill, kläder och nödvändigheter för livet ute i skog och mark.
Innehavare: Johan Gustav Rydbeck, Jönköping.
3 Företagsnamn: LX Creative. Kommun: Jönköping.
Verksamhet: Eventteknik såsom ljud och ljusuthyrning, samt foto, video och grafisk produktion.
Innehavare: Joel Per Isak Sjöbergsson, Jönköping.
3Företagsnamn: Books by Pia. Kommun: Jönköping.
Verksamhet: Utgivning och leverans av böcker.
Innehavare: Pia Anita Madeleine Lindgren, Jönköping.
3 Företagsnamn: Pizza Time BT. Kommun: Jönköping.
Verksamhet: Hemkörning av Restaurangmat.
Innehavare: Björn Olavi Tepsa, Nässjö.
3 Företagsnamn: Jönköping Tyg & Stil. Kommun: Jönköping.
Verksamhet: Avser att bedriva e-handel med tyger och sytillbehör.
Innehavare: Regina Maria Rosenqvist, Gränna.
3 Företagsnamn: NJ Import Craft Spirits Enskild Firma.
Kommun: Jönköping.
Verksamhet: Verksamheten utgörs av import av alkoholhaltiga såväl som icke alkoholhaltiga drycker för försäljning till barer, restauranger samt övriga ställen som utskänker dessa drycker.
Innehavare: Carl Christer Stig Jörnmarker, Jönköping.
3 Företagsnamn: HA logistik i Jönköping.
Kommun: Jönköping.
Verksamhet: Bolaget ska bedriva tjänster inom åkerirörelse, uthyrning av sig själv som lastbilsförare till åkerier. Gods och trafiktransport.
Innehavare: Hashem Ashur, Jönköping. 3 Företagsnamn: Albia Handelsbolag. Kommun: Jönköping.
Verksamhet: Försäljning av varor inom mode genom e-handel.
Bolagsmän: Albin Edvin Argus, Jönköping och Erik Karl Oskar Wismén, Mullsjö. 3 Företagsnamn: Karnells tobak.
Kommun: Jönköping.
Verksamhet: Försäljning utav tobak och andra varor såsom dricka och godis i butik.
Innehavare: Ahmed B A Al-Fadhli, Jönköping.
3 Företagsnamn: RHAPSODIC.
Kommun: Jönköping.
Verksamhet: Specialiserad butikshandel med herr, dam och barnkläder. Specialiserad på läderprodukter.
Innehavare: Jahanzeb Rana, Norrahammar.
3 Göran Klaesson AB i Huskvarna har den 16 oktober försatts i konkurs vid Jönköpings tingsrätt. Edgångssammanträde hålls den 29 november i tingsrättens lokaler, Jönköping.
3 Growth Hack AB i Taberg, har den 25 oktober försatts i konkurs vid Jönköpings tingsrätt. Edgångssammanträde hålls den 6 december i tingsrättens lokaler, Jönköping.
3 Lampladan City AB i Jönköping, har den 24 oktober försatts i konkurs vid Jönköpings tingsrätt. Edgångssammanträde hålls den 6 december i tingsrättens lokaler, Jönköping.
3 Ekhagens VIP Allservice AB i Jönköping har den 6 november försatts i konkurs vid Jönköpings tingsrätt. Edgångssammanträde hålls den 13 december i tingsrättens lokaler, Jönköping.
Nya aktiebolag
3 Firma: Enelyckans Labradoodle AB.
Säte: Gislaved.
Verksamhet: Uppfödning och försäljning av hundar och hundtillbehör. Företaget kan också ägna sig åt försäljning av gårdsprodukter. Ytterligare verksamhet är författarverksamhet samt musikproduktion och musikframträdanden.
Styrelseledamot, verkställande direktör: Britt Marianne Jonasson, Gislaved.
3 Firma: A-K:s Liv & Rörelse AB.
Säte: Vaggeryd.
Verksamhet: Bolaget ska bedriva gruppträning och personlig träning.
Styrelseledamot: Anna-Karin Heiver, Skillingaryd.
3 Firma: Mi-Ma Uthyrning AB.
Säte: Värnamo.
Verksamhet: Uthyrning och reparationer av släp och hästtransporter och dylikt samt försäljning av tillbehör.
Styrelseledamot: Martin Johan Ekholm, Värnamo.
3 Firma: Snickeriet i Anderstorp AB.
Säte: Gislaved.
Verksamhet: Snickerier till industri, butik och bygg samt konsultverksamhet inom träförädling.
Styrelseledamot: Sven Ragnar Fredrik Svensson, Anderstorp.
3Firma: Rotecho AB.
Säte: Gislaved.
Verksamhet: Handel med IT-hårdvara emot företag.
Styrelseledamot: Erik Emil Roth, Reftele.
3 Firma: OLAG Fastigheter i Anderstorp AB.
Säte: Gislaved.
Verksamhet: Bolaget ska bedriva fastighetsförvaltning.
Styrelseledamöter: Paulina Maria Andersson, Anderstorp.
3 Firma: Erling Engineering AB.
Säte: Gislaved.
Verksamhet: Konsultverksamhet inom maskinteknik, främst genom tekniska beräkningar, men även inom intilliggande områden.
Styrelseledamot, verkställande direktör: Karl Olof Fredrik Erling, Hestra.
3Firma: Anga Konsult AB.
Säte: Gislaved.
Verksamhet: Teknisk konsultverksamhet inom industri, förvaltning och ägande av värdepapper, förvaltning och ägande av fastigheter. Konsultverksamhet inom rehabilitering och friskvård samt produktion och försäljning av konst och hantverk
Styrelseledamot, verkställande direktör: Anders Gustaf Lennart Gaardsdal, Gislaved. 3 Firma: ANSO Invest AB.
Säte: Värnamo.
Verksamhet: Bolaget ska förvalta lös egendom och konsulttjänster inom VVS.
Styrelseledamot: Andreas Krister Söderström, Värnamo.
3 Firma: Doolk Data AB.
Säte: Vaggeryd.
Verksamhet: Konsultnära tjänster såsom programmering, kravskrivning och testning, med inriktning mot bank och försäkring.
Styrelseledamot: Nils Tomas Kenneth Doolk, Skillingaryd.
3Firma: TalSib AB.
Säte: Gislaved.
Verksamhet: Plast- varutillverkning och konsultverksamhet inom företagsutveckling.
Styrelseledamot: Manuela Ileana Gavrila, Smålandsstenar.
3 Firma: Mosavi Import & Export AB.
Säte: Gislaved.
Verksamhet: Import och exporthandel av diverse dagligvaruprodukter och livsmedel.
Styrelseledamot: Sayed Asghar Mosavi, Anderstorp.
3 Firma: JF tid och hälsa Aktiebolag.
Säte: Vaggeryd.
Verksamhet: Uthyrning av personal till företag för legoarbeten, montering och förpackningsuppdrag, friskvård såsom akupressur.
Styrelseledamot: Emma Jeanette Fransson, Skillingaryd.
3 Firma: Stratholme Association AB.
Säte: Värnamo.
Verksamhet: Konsultverksamhet för små, medel och stora företag för strategisk, förändringshantering samt operationer som konsultationstjänster. Kommer även att erbjuda föreläsningar för företag och evenemang.
Styrelseledamot, verkställande direktör: Robin Ulf Andreas Sjöblom, Värnamo.
3 Firma: Odento AB.
Säte: Värnamo.
Verksamhet: Tandtekniskt arbete.
Styrelseledamot, verkställande direktör: Necla Uzun, Värnamo.
3 Firma: 3B Städ & Takvård AB. Säte: Värnamo.
Verksamhet: Bolaget ska bedriva hem-, flytt-, kontor och industristädning samt bedriva takvård såsom taktvätt och takmålning.
Styrelseledamot, verkställande direktör: Haris Coric, Värnamo.
3 Firma: MT Kakel AB.
Säte: Gislaved.
Verksamhet: Plattsättning och murning.


Styrelseledamöter: Milot Krasniqi, Smålandsstenar.
3 Firma: C.B.S Hausvagn & Bil service AB.
Säte: Värnamo.
Verksamhet: Service av husbilar, husvagnar, släp och bilar.
Styrelseledamot: Carl Borghol, Forsheda.
3 Firma: Salong NoC AB.
Säte: Värnamo.
Verksamhet: Frisörverksamhet, försäljning av hårvårdsprodukter, och uthyrning av frisörstolar.
Styrelseledamöter: Karl-Erik Tomas Valdemar Syrén, Forsheda.
3 Firma: KLÖS i Bredaryd AB.
Säte: Värnamo.
Verksamhet: Äga och förvalta noterade och onoterade värdepapper.
Styrelseledamöter: Lars Östen Conrad Sjölin, Värnamo.
3 Firma: Janerco i Värnamo AB.
Säte: Värnamo.
Verksamhet: Bolaget ska vara behjälplig vid inköp av verkstadsmaskiner och tillbehör i anslutning härtill samt handel med värdepapper.
Styrelseledamot, ordförande: Jan-Eric Svensson, Värnamo.
3 Firma: Acleja Blomsterhandel AB.
Säte: Vaggeryd.
Verksamhet: Bolaget ska bedriva blomsterhandel.
Styrelseledamöter: Ulf Christian Abrahamsson, Vaggeryd.
3 Firma: Värnamo Rörbockning AB.
Säte: Värnamo.
Verksamhet: Företaget ska erbjuda tjänster inom rörbockning.
Styrelseledamot, verkställande direktör: Pontus Thomas Johan Sandquist, Bor.
3 Firma: MBerg Holding AB.
Säte: Gislaved.
Verksamhet: Förvaltning av värdepapper.
Styrelseledamöter: Anna Margit Madelen Berg, Anderstorp.
3 Firma: Textamine AB.
Säte: Värnamo.
Verksamhet: Företaget ska syssla med journalistik, redaktionella tjänster, litterär produktion samt undersökningar med inriktning mot företagsekonomi och arbetsmarknad.
Styrelseledamöter: Kjell Tomas Sandberg, Värnamo.
3 Firma: J.Svenssons Måleri AB.
Säte: Värnamo.
Verksamhet: Bolaget ska bedriva målerirörelse.
Styrelseledamöter: Johan Emil Svens-
son, Värnamo.
3 Firma: Stenfalken Fastighet i Gnosjöregionen AB.
Säte: Värnamo.
Verksamhet: Bolaget ska förvalta fastigheter.
Styrelseledamot, verkställande direktör: Hans Artur Marcus Svensson, Bredaryd.
Nya handelsbolag
3 Firma: PS Konsult.
Kommun: Värnamo.
Verksamhet: IT-konsult, IT-utbildning, flygutbildning, samt skogsfastighet.
Innehavare: Pär Christer Svensson, Värnamo.
3Firma: Sveahuset Café.
Kommun: Värnamo.
Verksamhet: Café & Restaurang.
Innehavare: Dinh Tuan Nguyen, Värnamo.
3 Firma: MN vitvaror.
Kommun: Värnamo.
Verksamhet: Köp och försäljning av begagnade vitvaror, hemelektronik, skrot och import, export och handel med byggmaterial.
Innehavare: Marian Niculae, Hjortberga. 3 Firma: Liljegrens Allservice. Kommun: Värnamo.
Verksamhet: Bolaget ska bedriva lättare hantverkshjälp, lokalvård samt byggteknisk konsulttjänst.
Innehavare: Haris Fejza, Värnamo.
3 Firma: Sandi Kläder och Skor.
Kommun: Gnosjö.
Verksamhet: Bolaget ska bedriva import och handel med kläder och skor.
Innehavare: Aref Hendawi, Gnosjö.
3 TPMP Holding AB i Gislaved har försatts i konkurs vid Jönköpings tingsrätt. Edgångssammanträde hålls den 29 november i tingsrättens lokaler i Jönköping.
3 Geas Plast Sweden AB i Gislaved har försatts i konkurs vid Jönköpings tingsrätt. Edgångssammanträde hålls den 29 november i tingsrättens lokaler i Jönköping.
3 Semir Leon Suljevic AB i Värnamo har försatts i konkurs vid Jönköpings tingsrätt. Edgångssammanträde hålls den 29 november i tingsrättens lokaler i Jönköping.
3 Kraftreserven i Gislaved AB har försatts i konkurs vid Jönköpings tingsrätt. Edgångssammanträde hålls den 29 november i tingsrättens lokaler i Jönköping.
Nya aktiebolag
3 Firma: U-TAB AB.
Säte: Aneby.
Verksamhet: Produktion och marknadsföring av register och etiketter, samt äga och förvalta fastigheter och värdepapper.
Styrelseledamot: Bo Torsten, Lindberg, Gränna.
3 Firma: K vento smide AB.
Säte: Tranås.
Verksamhet: Ventilationsarbete samt smide av järn.
Styrelseledamöter: Kjell Ove Johansson, Tranås.
3 Firma: Mattias Lägermo Bygg & Snickeri Holding AB.
Säte: Tranås.
Verksamhet: Bolagets ska äga och förvalta aktier och andelar i dotterföretag och andra onoterade företag.
Styrelseledamot Roland Ingvar Mattias Lägermo, Ydre.
3 Firma: Smalandiis AB.
Säte: Nässjö.
Verksamhet: Bolaget ska äga och förvalta fast och lös egendom.
Styrelseledamot: Lars Johan Bladh, Stockholm.
3 Firma: Kristinebergs AI och lantbruk AB.
Säte: Aneby.
Verksamhet: Konsultverksamhet med inriktning på artificiell intelligens och småskaligt jordbruk.
Styrelseledamot: Frans Tuwe Johannes Löfström, Aneby.
3 Firma: ÅB Holding i Vetlanda AB. Säte: Vetlanda.
Verksamhet: Förvaltning av aktier och värdepapper.
Styrelseledamot: Tor Arne Berg, Virserum.
3 Firma: Kvarnarps Ekonomi AB.
Säte: Eksjö.
Verksamhet: Bokföring och redovisning.
Styrelseledamöter: Elsie Rose-Marie Johansson, Eksjö.
3 Firma: TIWILIMO AB.
Säte: Tranås.
Verksamhet: Bolaget ska äga fast och lös egendom, även så bedriva fastighetsförvaltning, holdingverksamhet och entreprenadtjänster inom bygg och anläggningsarbeten.
Styrelseledamot: Hans Agne Helmer Fundin, Sommen.
3 Firma: Hayway Sweden AB.
Säte: Aneby.
Verksamhet: Försäljning och distribution av foder till djur.
Styrelseledamot, ordförande: Karl Viktor Häggander, Hindås.
3 Firma: M&H Textil AB.
Säte: Aneby.
Verksamhet: Sömnad av produkter till vården samt heminredning.
Styrelseledamöter: Mehran Husseini, Tranås.
3 Firma: Zugma AB.
Säte: Vetlanda.
Verksamhet: Jobbmatchningsverktyg för arbetssökande och arbetsgivare genom en applikation. Arbetssökande kan profilera sig i verktyget med cv, personligt brev och inom vilken bransch samt kommun som personen önskar arbeta.
Styrelseledamöter: Anneli Klara Thärning, Vetlanda.

3 Firma: Powerblast AB.
Säte: Eksjö.
Verksamhet: Blästring och klottersanering av byggnader, fordon, maskiner och tåg.
Styrelseledamöter: Hans Lennarth
Patric Melin, Eksjö.
3 Firma: Sickelsås Invest AB.
Säte: Vetlanda.
Verksamhet: Bolaget ska äga och förvalta värdepapper och dotterbolagsaktier.
Styrelseledamöter: Karl Odd Sixten Andersson, Björköby.
3 Firma: BEANRAU alltjänst AB.
Säte: Nässjö.
Verksamhet: Service och reparationer av alla slags fordon och maskiner. Handel och uthyrning av skogs, anläggnings och entreprenadmaskiner och fordon. Handel med reservdelar och tillbehör för fordon och skogsanläggnings och entreprenadmaskiner. Bygg och anläggningsservice. Konsultverksamhet inom fordonsteknik och ekonomi. Fastighetsservice
Styrelseledamot, vice verkställande direktör: Bengt Åke Gustav Randau, Jönköping.
3 Firma: Lottas Bärgningstjänst. Kommun: Vetlanda.
Verksamhet: Bilbärgning.
Innehavare: Eva-Lott Marita Nilsson, Vetlanda.
3 Firma: Källås Entreprenad.
Kommun: Nässjö.
Verksamhet: Företagets verksamhet är att bedriva konsultverksamhet som grävmaskinist.
Innehavare: Mattias Per-Åke Samuel Johansson, Flisby.
3Firma: Handelsbolaget LightNet Design.
Kommun: Eksjö.
Verksamhet: Bolaget ska bedriva utveckling och förvaltning av digitala tjänster.
Bolagsmän: Ludvig Carl Henrik Noring, Danderyd, och, Per Michael, Eksjö.
3 Firma: Lillaru.
Kommun: Tranås.
Verksamhet: Webbutik med uthyrning och försäljning av ergonomiska bärsjalar och bärselar samt konsultverksamhet inom bärteknik och användande av ovanstående.
Innehavare: Janneke Martina van der Weijden, Tranås.
3 Firma: Apellz Musikproduktion.
Kommun: Sävsjö.
Verksamhet: Musikproduktion och uthyrning av musik- och ljusmaterial.
Innehavare: Sven Anders Börje Apell, Sävsjö.
3 Firma: Vala-arkeologi. Kommun: Vetlanda.
Verksamhet: Kulturhistorisk undervisning, föredrag och workshops med fokus på lokal arkeologi, historia och kultur. Stadsvandringar och föreläsningar varvas med olika historiska event. Vi kommer även att ge utbildning i pedagogiskt talande till olika målgrupper inom kommunalverksamhet och näringslivet.
Innehavare: Mikaela Ida Maria Steinbach, Holsbybrunn.
3 Firma: Rehns schakt & skog. Kommun: Vetlanda.
Verksamhet: Företaget ska utföra alla typer av schaktarbeten med huvudsyssla energiplöjning samt skogsförvaltning.
Innehavare: Lars Harry Joakim Rehn, Korsberga.
3 Firma: Tranås Bygg & Stålmontage. Kommun: Tranås.
Verksamhet: Alldagliga byggarbeten samt port och stålmontage.
Innehavare: Jan Thomas Kennarth
Svensson, Tranås.
3Firma: Hjertbergs Lilla Kontorsvaruhus.
Kommun: Sävsjö.
Verksamhet: Reparation av datorer och försäljning av kontorsmaterial.
Innehavare: Hisham Soliman, Sävsjö.
3 Firma: Christophs - Troll & Art. Kommun: Aneby.
Verksamhet: Litterärt och konstnärligt skapande, även frilansjournalistverksamhet.
Innehavare: Christoph Heller, Aneby. 3 Firma: Vetlanda Steel & Alu.
Kommun: Vetlanda.
Verksamhet: Företaget ska bedriva verksamhet med import och försäljning av aluminium.
Innehavare: Muamer Hrnic, Vetlanda.
3Firma: Skönhetsvalvet.
Kommun: Eksjö.
Verksamhet: Skönhetsbehandlingar med ansiktsbehandlingar och massage.
Innehavare: Hanna Eva Gunhild Sjölin, Eksjö.
3 Firma: CATOFY.
Kommun: Vetlanda.
Verksamhet: Konsultverksamhet inom IT, företagsevent, och fotouppdrag.
Innehavare: Axel Tomas Fyhr, Vetlanda.
3 Atema Group Aktiebolag i Bodafors har försatts i konkurs vid Eksjö tingsrätt. Edgångssammanträde hålls den 6 december i tingshuset i Eksjö.
3 STHM i Sävsjö AB har försatts i konkurs vid Eksjö tingsrätt. Edgångssammanträde hålls den 13 december i tingshuset i Eksjö.

För dig som läser i appen
Premiumartiklar på Hall Medias 12 nyhetssajter
Plusklubben
Sveriges lokalnyheter
Nyhetsbrev
Familjedelning – skapa upp till 3 konton i familjen
Läs när du vill
Dagens tidning digitalt –läs i mobil, surfplatta eller dator
Premiumartiklar på alla Hall Medias nyhetssajter
Plusklubben
Sveriges lokalnyheter
Nyhetsbrev
Familjedelning – skapa upp till 3 konton i familjen
Tidningen till helgfrukosten
Papperstidning på helgen
Dagens tidning digitalt – läs i mobil, surfplatta eller dator
Premiumartiklar på alla Hall Medias nyhetssajter
Plusklubben
Sveriges lokalnyheter
Nyhetsbrev
Familjedelning – skapa upp till 3 konton i familjen
För mer information om priser och betalningssätt kontakta vårt kundcenter på 036-30 40 40 eller besök din lokala nyhetssajt
Tidningen till morgonkaffet
Papperstidning i brevlådan alla utgivningsdagar
Dagens tidning digitalt – läs i mobil, surfplatta eller dator
Premiumartiklar på alla Hall Medias nyhetssajter
Plusklubben
Sveriges lokalnyheter
Nyhetsbrev
Familjedelning – skapa upp till 3 konton i familjen