Issuu

Glad Påsk

önskarviiKorskyrkan

Varför är du kristen, Hannes?

Hannes Hollstedt berättar om sin väg till tro

Korsfäst och uppstånden???

Vi undersöker Påskens bibeltexter

Varför ett kors som symbol?

Symbolen för

den kristna tron

är korset. Är inte det lite märkligt?

Korset var ett dödsredskap. På Jesu tid använde romarna det för att avrätta kriminella människor. Idag skulle vi kunna jämföra det med den elektriska stolen som används vid avrättningar i delstaten Nebraska. Så den huvudsakliga symbolen för den kristna tron är ett avrättningsredskap. Är inte det makabert?

När man läser något av de fyra evangelierna om Jesu liv, lägger man snart märke till att en stor del av författarnas framställning handlar om Jesu sista dagar i livet med fokus på hans död. Tar man t ex Johannesevangeliet handlar det om ungefär en tredjedel av texten. Det är väldigt mycket om man jämför med hur det ser ut i vanliga biografier. Varför har den kristna tron så mycket fokus på Jesu död?

sedan med att beskriva hur människan väljer att gå bort ifrån Gud. Det vi kallar för synden kom in i världen. I grunden handlar det om själviskhet och egocentrering. I och med synden bröts också relationen till Gud. Gud som är helig och ren kan inte umgås med det som inte är heligt och rent. Syndens konsekvens blev en bruten relation med Gud, samt en känsla av både skam och skuld. Bibelns beskrivning av människans största behov handlar sedan om att uppleva förlåtelse och försoning med Gud Vi är skapade till att ha en relation med Gud, och utan den relationen kommer vi ständigt söka efter mening.

För att förstå det behöver vi också fundera över vad som är människans största behov. Bibeln beskriver hur Gud i begynnelsen skapar människan till sin avbild. I det ligger ett enormt människovärde. Människan är skapad av Gud för att ha gemenskap med Gud. Bibeln fortsätter

Redaktion: Lars-Åke Nyberg, Mats Klingvall, Dan Liljenfeldt

Grafisk form: Lars-Åke Nyberg

Ansvarig utgivare: Mats Klingvall

Distribution: Vlt.se

”Kontakt med Korskyrkan” ges ut av Korskyrkan, en baptistiskt kristen församling, som ingår i samfundet Evangeliska Frikyrkan med ca 280 församlingar och ca 32’000 medlemmar i Sverige.

www.korskyrkanvasteras.se

Så hur kan relationen med Gud upprättas? Ja, det är här korset och Jesu död kommer in. Bibeln beskriver hur Jesus på korset blir ett slags offer för vår skull. Han betalar syndens kostnad. Jesus själv beskriver det som ett vetekorn som faller i marken och dör för att ge liv åt många. Jesu död blir den bro som vi behöver för att kunna nå Gud. Det vi inte kan göra i egen kraft, gör Gud själv genom att Jesus dör på korset. Korset är med andra ord en tydlig manifestation av Guds kärlek. Jesus dör för att vi ska få liv och en upprättad relation med Gud. Därför säger också Bibeln: Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv.

Detta är skälet till att korset är den kristna trons symbol.

Magnus Lindeman Pastor och föreståndare

Adress BAPTISTFÖRSAMLINGEN FILADELFIA KORSKYRKAN

Karlfeldtsgatan 3, 722 22 Västerås

Bankgiro: 122-3635

Telefon

Magnus Lindeman 072-310 43 57 (Föreståndare)

Frida Fornstedt 073-312 44 24 (Ungdomsledare)

Erik Nyberg 072-558 74 42 (Barnledare)

Expedition: 073-817 94 29

Förskolan Pärlan

Avd. 1: 021-12 81 89, Avd. 2: 021-12 81 29

021-38 22 52 (föreståndare)

Bibelcitatet

“

När Jesus hade uppstått på första veckodagens morgon visade han sig först för Maria Magdalena, som han hade befriat från sju onda andar.

Hon gick och berättade det för dem som hade varit med honom och som nu sörjde och grät. Men när de fick höra att han levde och att hon hade sett honom, trodde de inte på det.

Sedan visade han sig i en annan gestalt för två av dem som var på väg ut på landet. De gick också och berättade det för de andra, men inte heller de blev trodda.

Till slut visade han sig för de elva när de låg till bords, och han klandrade dem för deras otro och deras hårda hjärtan, eftersom de inte hade trott på dem som sett honom uppstånden.

Och han sade till dem: "Gå ut i hela världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen.

Detta händer i Korskyrkan!

Markusevangeliet kapitel 16 vers 9-15

Varför finns den här tidningen?

Vi tror att det bästa som kan hända en människa är att hon får lära känna Gud och leva sitt liv tillsammans med Honom.

När en människa inte lever med Gud har hon lämnat livets källa. Gud har blivit en främling och konsekvensen blir ett liv i tomhet. Men Gud har kommit för att möta oss – genom Jesus. Han står med en öppen famn och väntar på att få välkomna dig hem!

Det här är något som vi vill vi berätta om! Därför försöker vi i den här tidningen att presentera kristen tro och kristet liv, så som det tar sig uttryck i Korskyrkan. Vill du veta mera? www.korskyrkanvasteras.se – eller varför inte hälsa på oss på Karlfeldtsgatan 3?

Fira Påsk med Korskyrkan!

4 olika gudstjänster under påskveckan! Läs mer på sista sidan i tidningen.

Läxhjälp och fika i Korskyrkan. För barn på Skallbergsskolan. Torsdagar kl 14:00-17:00.

Café Kids torsdagar kl 18:00. För dig som går i låg- eller mellanstadiet.

Gudstjänster söndagar kl 11:00.

Rado Javor, “The Tomb” , DeviantArt

Ett spännande återbesök

Det är den 13 mars, och idag ska jag göra ett återbesök på förskolan Pärlan som ligger på Skallberget i Västerås i anslutning till Korskyrkan. Jag var här i februari 2013 senaste gången, och besöket var positivt. Sedan dess har det varit en del ombyggnationer och renoveringar.

När jag dyker upp så är en grupp med barn ute på gården och leker. Jag småpratar lite med fröknarna som finns där och dom delar lite information om förskolans verksamhet.

Jag tittade lite på hemsidan innan besöket, och där står det om deras målsättning.

”Vår målsättning är att Pärlan ska präglas av en öppen, varm och trygg atmosfär, byggd på kristen värdegrund och utformad utifrån våra styrdokument* och skollagen.

Vi tror på ett lustfyllt och livslångt lärande där vi får vara upptäckande tillsammans med barnen.”

Förskolan har 2 avdelningar. Dom mindre barnen håller till på avdelning 1 och dom lite äldre barnen finns på avdelning 2. Men en omorganisation är på gång till hösten, då tanken är att det ska blimera blandat.

på förskolan Pärlan

Det ser riktigt fräscht och mysigt ut i lokalerna. Nymålat och bättre anpassat till barnens behov och lek.

Böcker, leksaker och annat material finns det gott om. Lokalerna har verkligen fått ett lyft tack vare en påtvingad renovering efter översvämningar, ironiskt nog. Efter renoveringen finns nu nya bättre brunnar med backventil som ska förhindra framtida våta överraskningar.

På avdelning 1 finns en mysig koja med en trappa och staket ovanför. Även en ljudisolerad vägg har byggts.

I nedervåningen på avdelning 2 sitter ett gäng barn som pysslar och målar. Strax innan detta hade dom en sångstund tillsammans. Det är ett rymdprojekt på gång och just idag håller barnen på med rymdraketer som dom målar i fina färger.

Det genomförs olika aktiviteter på förskolan som tex. Skapande, sång & musik och teknik & naturvetenskap. Uteaktiviteter kan vara skattjakt, djur och växter. Även mycket lek i skogen i närheten. Barnen får ibland gå på teater och konserter. Besök utifrån som polis och musikanter förekommer också. Kanske även trollerigubben Mr. Kling kommer på besök en vacker dag?

Mycket annat förekommer också. Gå gärna in på hemsidan och läs vidare: https://parlansforskola.se/ Mats Klingvall

Vägen till tro…

Hur kommer det sig att man är med i en frikyrka, tror på Bibeln och vill leva som kristen? I den här artikelserien intervjuar KMK några församlingsmedlemmar för att fånga deras berättelse om varför de är med i Korskyrkan och hur de fann vägen till en personlig tro. Frågan i det här numret går till Hannes Hollstedt som flyttade till Västerås från Kristinehamn för ca två år sedan.

- Min bakgrund är som för många som idag är med i en församling, att man har växt upp i en kristen familj. Från unga år var jag van att följa med till kyrkan. På söndagarna var det särskilda samlingar för de yngre i olika söndagsskolsklasser. Under veckan fanns det andra samlingar som riktade sig till olika åldersgrupper och intressen, ganska likt som här i Korskyrkan. Jag fick på så vis kunskap om vad kyrkan stod för, att Gud har skapat allt och att Jesus är Guds son och vår vän.

- När man går i högstadiet väljer många unga att konfirmera sig. Jag som kom från frikyrkomiljön kunde välja att gå en motsvarande undervisning som vi kallade ”konfa” och valde att göra det. Dopet är en central del i kristendomsundervisningen, men jag hade valt att döpa mig innan jag började ”konfa-undervisningen” och här fick jag ytterligare förståelse för troendedopets betydelse. Den ”enkla barnatron” blir inte lika enkel när man kommer till tonåren. Frågorna blir fler och svårare att finna enkla svar på. ”Konfan” gav kunskap, inspiration och gemenskap. Jag började läsa Bibeln och be på egen hand. ”Konfa” och dop är viktiga steg som visar att man tar det kristna livet på allvar, men man får inte svar på alla frågor som rör tron. Hur ska man förstå Bibeln och hur ska det omsättas i det vardagliga livet? Har man obesvarade frågor vill man hitta svaren. Jag hade en pastor som svarade utan att döma eller ifrågasätta och frågetecknen rätades ut.

- Under hela min skolgång hade jag ingen kristen skolkompis. Som tur var fanns det särskilda samlingar för ungdomar under veckosluten. Då såg jag hur många vi var, trots allt. Här var jag inte ensam med att tro på Jesus. När man har samma värderingar är det enklare att dela livet som kristen.

- Sång och musik ligger mig varmt om hjärtat. Då var det nära till hand att jag engagerade mig i kyrkans ljudgrupp, som ansvarade för ljudet i samlingar och gudstjänster. Mina insatser uppskattades och det gjorde mig glad. Att bli sedd gjorde att det var extra roligt att åka till kyrkan.

- Små samlingar har betytt mycket för mig. Att identifiera sig som kristen kan ta tid. Först hör man berättelser från Bibeln, att Gud finns och att Jesus är Guds son. Är det sant? Kan man be till Jesus? I mindre grupper är det enklare att prata med de som har haft liknandefunderingar och får höra hur de har hittat lösningar.

- Att sjunga lovsång har varit, och är, ett sätt för mig att uttrycka min tro. Sång och musik återspeglar glädje och tillförsikt att vara älskad av Gud.

- Det jag hörde från unga år har mognat undan för undan. Bibelns lära har stegvis omsatts i att leva som kristen på 2000-talet. Genom att be till Jesus blir ”teori till liv”. När jag bad till Jesus märkte jag att bön hade påverkan. Vi får inte alltid svar omgående, men jag fick erfara händelser som inte kunde förklaras på annat sätt än att det var bönesvar.

- En av de ungdomar jag träffade under ungdomsträffarna var Debora. Vi hade mycket gemensamt och gifte oss för några år sedan.

I Västerås fann vi båda två utbildningsmöjligheter och flyttade hit. Efter några besök i Korskyrkan kände ”vi oss hemma” och här sjunger vi vårt lov!

Dan Liljenfeldt

Korsfäst och uppstånden – på riktigt?

”Vi tror på Jesus Kristus…som led under Pontius Pilatus, korsfästes, dog och begravdes, steg ner till dödsriket, uppstod från de döda på tredje dagen… ”

Orden är hämtade från den ”Apostoliska Trosbekännelsen” –som förmodligen är den mest kända och spridda sammanfattningen av kristen tro, där ”kärnan av kärnan” handlar om Jesu död och uppståndelse. Tron på uppståndelsen är så central för kristendomen att aposteln Paulus skrev att ”om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös”.

Men har det här verkligen hänt? Det är visserligen sant att Nya Testamentets texter i sig själva borde ses som ovanligt pålitliga historiska källor – skrivna av ögonvittnen eller vänner till ögonvittnen bara några årtionden efter de händelser de beskriver (som ska ha ägt rum ca år 30).

Men finns det nånting skrivet av människor som inte var en del av den kristna rörelsen?

Det kan vara klokt att börja med att påminna sig om att för romarna var judarna ett obegripligt folk med en obegriplig religion. I deras ögon var Jesus en lokal judisk predikant, från en by knappt ens utmärkt på kartan, som uppmanade folk att betala sin skatt, bry sig mindre om storpolitiken och mer om sitt eget förhållande till judarnas gud och till sina medmänniskor – och vars anhängare under flera decennier nästan enbart fanns just bland judarna. Vi ska inte förvänta oss att Jesus blir ens ett litet ”blipp” på radarskärmarna i Rom, förrän kristendomen, efter flera årtionden, har börjat beröra många människor långt utanför de judiska kretsarna. Och just så är det!

"Namnet kommer av Kristus, som avrättades av vår prokonsul och prokurator Pontius Pilatus under Tiberius regenttid. Den skadliga vidskepelsen stoppades för ögonblicket, men bröt ut igen, inte bara i Judéen, där denna plåga uppstod, utan också i Rom, där allt skamligt och avskyvärt samlas och blir populärt."

Ungefär samtidigt skrev Suetonius en bok om kejsar Claudius och berättar att han (år 50) utvisade judarna från Rom därför att de orsakade ständiga oroligheter p.g.a. Kristus. Även judarnas Talmud (skriven någon gång mellan åren 70-200) berättar om att Jesus avrättades dagen före judarnas Påsk, dömd till döden för att ha praktiserat trolldom och förlett Israel till avfällighet.

Arkeologerna har också hittat en intressant marmortavla i Nasaret. Det är ett dekret från kejsaren, daterat till första halvan av första århundradet. Texten inför ett dödsstraff för var och en som med onda avsikter öppnar en grav och flyttar bort den begravda kroppen därifrån. D.v.s. nån som gör precis det som Matteusevangeliet berättar att de judiska ledarna försökte sprida som desinformation efter Jesu uppståndelse

Fast den mest intressanta källan är nog den judisk-romerske historikern Josefus ca år 95. Så här skriver han:

”Vid den här tiden fanns en vis man som hette Jesus. Hans vandel var god och han var känd för att vara dygdig. Många av judarna och andra folk blev hans lärjungar. Pilatus dömde honom att korsfästas och dö. De som hade blivit hans lärjungar övergav inte lärjungaskapet. De berättade att han hade visat sig för dem efter sin korsfästelse och att han levde. Följaktligen var han kanske den Messias som profeterna berättat om.”

Det låter som att det faktiskt har hänt!

Den romerske historikern Tacitus skriver runt år 115 att när Rom brann år 64, försökte kejsar Nero skylla på de kristna:

Lars-Åke Nyberg