Issuu

SKATTEVERKET VISAR VÄGEN

Fyra frågor till Vattenfall

Sidan 14

Sidan 15

TILLSAMMANS FÖR ETT ENAT SVERIGE

DÄR AI‑OMSTÄLLNINGEN KOMMER ALLA TILL DEL

Vi står idag mitt i en av vår tids största omställningar. AI förändrar inte bara hur vi arbetar, utan hur vi fördelar vår tid, var vi lägger vårt fokus och hur vi tillsammans formar framtiden. I Sverige på verkar AI redan hur våra samhällsfunktioner utvecklas, hur företag bygger sin verksamhet samt hur vi som människor kan skapa både mer tid och värde.

Det är en tid av stora möjligheter och frågan är inte längre om AI kommer att påverka oss, utan hur vi väljer att använda tekniken för att på bästa sätt tackla de utmaningar som vi möter på både samhällsnivå och individnivå Idag ser vi redan konkreta effekter på hur samhället förändras. Microsofts senaste Work Trend Index publicerades i maj 2026 och visar att mer än hälften (58%) av de som använder AI idag uppger att de kan skapa resultat som de inte hade möjlighet att göra för bara ett år sedan.

Men den här utvecklingen sker inte av sig själv. När AI‑utveck lingen rusar ser vi ett växande gap mellan de som har möjlighet att ta tillvara på AI:s potential och de som inte har de rätta verk tygen. Det här är ett gap som vi inte har råd att låta växa. Sverige är i grunden en stark demokrati, byggd på inkludering och på att skapa lika möjligheter för alla. Utbildning har länge spelat en av görande roll för att bygga ett mer jämlikt samhälle – och det gäller även idag. Därför behöver vi säkerställa att även AI‑tekniken blir

Som en del av detta lanserade Microsoft för två år sedan AI‑lyf tet, en utbildningssatsning med ambitionen att göra AI‑kunskap tillgänglig för fler. Idag har redan över 400 000 påbörjat en utbild ningsresa inom satsningen, och arbetet fortsätter. Tillsammans med ett insiktsråd av experter från näringsliv, offentlig sektor, akademi och fackförbund ses utbildningsbehoven över, för att säkerställa att AI lyftet täcker upp där behovet är som störst. Att lära sig förstå dagens AI och dess transformativa potential kommer att vara avgörande för framtiden. Lärandet tar heller inte slut, utan måste vara kontinuerligt i takt med att tekniken utveck las. Här kommer nyfikenhet, tillgång till utbildning och mod att lära nytt att spela en avgörande roll.

Med insiktsfullt ledarskap och rätt användning av AI och nya tekniska lösningar kommer vi att kunna försätta stärka Sveriges konkurrenskraft och välfärd. Vi ser fram emot att fortsätta den resan tillsammans. ■

Lyssna på Microsofts podd

Sophia Wikander Möter, där

Sophia samtalar med ledande röster om AI, ledarskap och utvecklingen som formar vår tid.

SOPHIAS AI-TIPS

SOPHIA WIKANDER Vd Microsoft

”Jag använder AI och Copilot för att vässa mina frågor inför möten med både medarbetare och kunder. Det har varit en ögonöppnare för mig.”

SÅ MÖTER VI AI-SKIFTET MED ANSVAR

Just nu befinner vi oss mitt i ett AI skifte som omformar stora delar av både vårt arbetsliv och vår vardag. Det är en transformation fylld av nya möjlig heter och Sveriges framtid formas här och nu, av de beslut som vi fattar tillsammans.

Därför är det ett stort ansvar att vara ledare i dag. Samtidigt har jag under det gångna året vid uppre pade tillfällen sett hur samhällsviktiga organisatio ner gått från plan till handling och tagit viktiga steg i AI omställningen. Inom offentlig sektor i Sverige har AI utvecklingen accelererat, och det är både inspirerande och glädjande att få följa utvecklingen och bidra till den.

Jag har arbetat på Microsoft i sex år och det har varit sex år fyllda av både lärande och förändring. Det som har blivit allt tydligare är att samarbete är helt avgörande för att lyckas i dagens snabba teknikskifte. När offentliga verksamheter krokar arm med näringsliv och akademi ser vi hur verkliga framsteg tar form.

Här kan du läsa hela rapporten!

I den här bilagan får du som läsare ta del av några av dessa initiativ. Du möter Skatteverket, som har tagit ett stort kliv i sin AI transformation genom att utveckla moderna verktyg för sina medarbetare. Du möter även Linköpings universitet, som skapat ett AI nav för kompetensutbildning. Och Barncan cerfondens projekt BrAInchild, där AI tränas för att analysera medicinska data och ge läkare bättre möjligheter att förstå och behandla barncancer.

När vi arbetar tillsammans kan vi frigöra den fulla potentialen i tekniken och göra det mesta av de AI‑lösningar som ständigt utvecklas.

Min uppmaning är därför tydlig: fortsätt samar beta över organisationsgränserna. Fortsätt bygga Sveriges framtid tillsammans. Dela erfarenheter och kunskap med varandra och bygg vidare på varan dras lösningar. Det är så vi lägger grunden för nästa generations Sverige – och skapar ett samhälle som vi med stolthet kan lämna vidare. ■

JENNICA ANDERSSON

Nationellt ansvarig för Microsofts verksamhet inom offentlig sektor

Mitt IT-tips:

I offentlig sektor handlar AI inte bara om effektivitet – utan om att stärka besluts förmåga och skapa verkligt värde för medborgare. Jag använder Microsoft Copilot för att snabbt samla och förstå information från möten, dokument och dialoger. Med Copilot Cowork kan jag sedan omsätta den samlade bilden i kon kret handling – automatisera uppgifter, boka nästa steg och driva arbetet framåt. → Mindre tid på att leta och sammanställa, mer tid på analys, beslut och att skapa samhällsnytta.

TRENDRAPPORTEN VISAR

–

SÅ PÅVERKAR AI

DIN ARBETSDAG

Hur påverkas egentligen våra jobb och arbetsmarknaden av AI? Och är världens arbetsplatser redo för framtiden?

Microsofts årliga rapport Work Trend Index 2026 bygger på globala undersökningar, analyser och expertintervjuer om arbetslivets utveckling.

Resultatet visar att AI inte bara förändrar hur vi arbetar, utan också vilka kompetenser som behövs och hur organisationer måste tänka nytt.

Här är några av de mest intressanta insikterna från rapporten:

Avancerat arbete tillgängliggörs för fler

Tack vare AI kan fler medarbetare ta sig an uppgifter som tidigare krävde specialistkunskap. AI fungerar som ett stöd och guidar användaren genom komplexa processer.

Det här kallas ibland för ”demokratisering av kompetens” och bygger på Microsofts analys av hur AI används i olika branscher och roller.

Olika AI-resor i olika branscher

Vilket genomslag AI får på arbetsplatsen varierar mellan branscher. Vissa företag satsar på att an vända AI brett för många olika arbetsuppgifter, medan andra fokuserar på att fördjupa AI an vändningen inom specifika områden. Microsofts rapport visar att branschens behov och mognad avgör hur AI integreras i arbetsflödena.

Nya roller växer fram i spåren av AI

När AI blir en självklar del av arbetslivet föränd ras också vilka kompetenser som efterfrågas. Förmågan att samarbeta med AI och att ge tydliga instruktioner – så kallad ”prompt engine ering” – blir allt viktigare.

Det här är en trend som Microsoft identifierat genom att följa utvecklingen på arbetsmarkna den globalt. ■

BARNCANCERVÅRDEN TAR STORA KLIV

– GENOM DATADELNING KAN FLER LIV RÄDDAS

Forskningsprojektet BrAInChild gör det möjligt att samla och dela hälsodata för att hitta mer träffsäkra behandlingar för barn med cancer. Men för att plattformen ska kunna användas fullt ut krävs förändringar i lagstiftningen, menar Ola Mattsson, Barncancerfondens generalsekreterare.

BrAInChild är ett samarbetsprojekt där Barncan cerfonden tillsammans med Genomic Medicine Sweden (GMS) samlar aktörer från vård, forskning, industri, akademi, politik – och teknikbolag som Microsoft. Projektet kombinerar AI och machine learning med den snabba kunskapsutvecklingen inom biomedicin för att bättre förstå barncancer. AI används bland annat för att snabbt analysera och hitta mönster i stora mängder genetisk och klinisk information.

– Kan vi få ihop de här två processerna kan vi ock

Foto: Johan Artursson

så hitta svaren på gåtorna kring barncancer. På sikt tror vi att den här typen av lösning kan användas även för andra sällsynta sjukdomar, säger Ola Mattsson.

BrAInChild bygger vidare på den forskningsin frastruktur som Barncancerfonden har finansierat under lång tid. Här ingår bland annat data från Svenska barncancerregistret, barntumörbanken och genomdata från helgenomsekvensering – en gene tisk kartläggning där hela arvsmassan analyseras för att identifiera förändringar som kan ha betydelse för sjukdomen.

– Vi har en fantastisk databas som är populations baserad, vilket betyder att den omfattar i princip alla barn med cancer i Sverige, säger Ola Mattsson.

Utmaningen med datadelning

Helgenomsekvensering används redan i vården för att ställa mer precisa diagnoser. Men att göra infor mationen tillgänglig i större skala, för forskning och bredare analyser, är svårare.

– Att få till den här typen av delning av hälsodata är inte en teknisk utmaning idag, utan en politisk och juridisk sådan, säger Ola Mattsson.

Ola Mattsson, Barncancerfondens generalsekreterare.

Magnus Sabel, Överläkare, Drottning Silvias barnsjukhus

SÅ GJORDE PRECISIONSMEDICIN SKILLNAD FÖR FILIPPA

Filippa, 9 år, lever med en långsamt växande hjärntumör. Enligt Ola Mattsson är hon ett konkret exempel på hur helgenomsekven sering och precisionsmedicin redan idag kan göra skillnad för barn med cancer.

– Tack vare genetisk kartläggning kunde vården välja en behandling som gjorde att hon slapp en betydligt tuffare och mer invasiv behandling. Istället kan hon gå i skolan, dansa och leva ett mer vanligt liv under sjukdomsti den, förklarar han.

Vi tar oss varje dag närmare vår vision om att alla barn ska kunna överleva cancer

– Grunden är att det här klassas som känsliga personuppgifter. Det gör det svårt att dela data mellan regioner eller snabbt involvera fler experter i ett patientfall på det sätt vi skulle behöva, säger Kim Ramme, forsk ningsansvarig på Barncancerfonden.

Men innebär inte ökad datadelning också risker?

– Man kan också vända på frågan och fråga sig om det finns några risker med att vi inte gör det. Och där är svaret också ja, säger Ola Mattsson och tillägger:

– Det här måste givetvis göras med robusta sä kerhetslösningar och skydd av integritet. Det är en hygienfaktor.

Om regelverket förändras skulle det innebära att forskare snabbare får tillgång till relevant informa tion och kan analysera stora mängder data i ett och samma system. BrAInChild kan också bli ett stöd i den kliniska vardagen, där läkare lättare kan jäm föra liknande patientfall och dra lärdom av tidigare behandlingsresultat.

– Du kan identifiera en patient med samma typ av

genetiska avvikelser. Har någon med samma förut sättningar behandlats på ett visst sätt och det har varit framgångsrikt, då kan vi testa om det fungerar även för den här patienten, säger Kim Ramme.

– Vi tror att mer individanpassade behandlingar inte bara kan rädda fler liv, utan också minska risken för sena komplikationer – något som drabbar sju av tio som överlever barncancer, tillägger Ola Mattsson.

Vill att BrAInChild ska bli global För att kunna hitta rätt behandling för fler barn krävs även ett större underlag. Inom barncancer blir ett internationellt kunskapsutbyte därför extra viktigt, eftersom patientgruppen är så pass liten.

– Det ursprungliga målet för BrAInChild är att delningen ska ske på global nivå. Men först måste vi reda ut hur vi delar data effektivt i Sverige, sedan inom EU och därefter globalt, säger Ola Mattsson. Han är övertygad om att lagstiftningen kommer att anpassas – frågan är snarare när.

– Det råder ingen tvekan om att det kommer bli

ändringar. Alla tekniska revolutioner har ställt om samhällen och lett till förändringar, säger han och tillägger:

– Men vi är frustrerade över att det går lite lång samt.

100 procent överlevnad

Målet för Barncancerfondens arbete är att nå 100 procents överlevnad av barncancer. Idag överlever 88 procent av barnen minst fem år efter diagnosen. När Barncancerfonden bildades i början av 1980 ta let låg siffran på omkring 50 procent.

– Vi tar oss varje dag närmare vår vision om att alla barn ska kunna överleva cancer, säger han. ■

Läs mer här: Turning Genomic Data into Clinical Impact

Kim Ramme

På det här viset sparar vi tusentals arbetstimmar

AI GER SOCIALTJÄNSTEN I UDDEVALLA MER TID FÖR MÄNNISKAN

DIGITAL SATSNING GER BÅDE ÖKAD EFFEKTIVITET OCH BÄTTRE ARBETSMILJÖ

Med hjälp av en egenutvecklad AItjänst har Uddevalla kommun tagit ett stort kliv mot en mer effektiv verksamhet inom socialtjänsten.

AI-tjänsten spelar in och transkriberar samtal, sammanfattar möten och skapar sedan underlag för journalföring.

– På det här viset sparar vi tusentals arbetstimmar och får samtidigt en mycket bättre arbetsmiljö, säger IT-ansvarige Roger Granat.

Bakgrunden till att Uddevalla kommun valde att skapa en egen AI tjänst är en vardag där social sekreterare i verksamheten ofta behöver lägga mycket tid på att anteckna under klientmöten. Med drygt 3 000 orosanmälningar och 1 000 utredningar varje år handlar det om mycket tid som de 30 medarbetarna på enheten för Barn och unga inom socialtjänsten lägger på mötesanteckningar och efterföljande administration.

– Vi såg att socialsekreterare la mycket tid på att föra anteckningar under möten, vilket tog fokus från samtalet och ökade stressen, berättar Roger Granat, biträdande kommundirektör och IT ansvarig. För att dels effektivisera arbetet, dels förbättra arbetsmiljön för socialsekreterarna beslöt kommu nen att satsa på att utveckla en egen lösning och

resultatet blev en AI tjänst som automatiskt spelar in samtal, transkriberar dem samt sammanfattar anteckningarna.

– Verktyget sparar i snitt 30 minuter per inspelat samtal. En annan effekt är att samtalen också blir bättre eftersom socialsekreteraren i stället för att ta anteckningar kan koncentrera sig på att leda samtalet.

Innan den AI stödda sammanfattningen noteras i journalen är det dock handläggaren som har det slutliga avgörandet och kan komplettera eller juste ra vid behov.

AI verktyget togs i bruk i oktober förra året och används i dagsläget i sju olika enheter inom social tjänsten i Uddevalla kommun, men fler enheter är på väg att anslutas. I april slogs nytt rekord med

över 1 200 inspelade samtal där AI hjälpte till att skapa dokumentation. Till årsskiftet väntas siffran vara fördubblad.

För klienter är det alltid frivilligt att bli inspelad.

– Det är hittills ingen som har tackat nej, men det är självklart att man kan välja bort inspelning om man vill. Då använder vi papper och penna som tidigare, säger Roger Granat.

Även bland medarbetarna har det nya AI stödet tagits emot positivt.

– En medarbetare som nyligen bytte arbetsgiva re, till en annan kommun, hörde av sig och sa att det kändes som att ha gått 20 år tillbaka i tiden.

AI lösningen som Uddevalla kommun använder är byggd i Microsofts plattform. Det har gett kom munen möjlighet att dra nytta av avancerad teknik. Samtidigt har Uddevalla valt att lagra all data lokalt för att säkerställa att känslig information om klienter aldrig lämnar kommunens egna system.

– Vi har varit noga med att all lagring och bear betning av personuppgifter sker på ett säkert sätt inom kommunen.

Med den nya tekniken på plats ser Roger Granat stora möjligheter framåt:

– Vi är bara i början av vad tekniken kan göra för oss och det är redan den lösning som frigjort mest tid i vår verksamhet. För oss är det en vinst både för arbetsmiljön och för kvaliteten i mötet med invånar na, säger Roger Granat. ■

Roger Granat, IT-ansvarig

SÅ SKA LINKÖPINGS UNIVERSITET BLI BÄST PÅ AI

UTVECKLINGEN FÖRÄNDRAR HUR VI SER PÅ KUNSKAP OCH LÄRANDE

Utvecklingen inom AI går blixtsnabbt, men på Linköpings universitet nöjer man sig inte med att följa den.

Här är ambitionen i stället att leda utvecklingen.

– Vi ska bli det ledande AI-universitetet. Det behöver få kosta eftersom det är en nödvändig satsning ur ett samhällsperspektiv och när vi ska utvecklas som lärosäte både för våra studenter och medarbetare, säger rektorn Jan-Ingvar Jönsson.

Kärnan i universitetets satsning är både enkel och ambitiös: senast 2028 ska alla studenter ha AI kom petens med sig från utbildningarna. Och det handlar om mer än bara teknisk förståelse – oavsett utbild ningsområde ska studenterna utveckla färdigheter, kritiskt tänkande och praktisk förmåga att använda AI i sitt framtida yrke.

På så vis blir AI en integrerad del av utbildning, forskning och samhällsutveckling, säger Jan Ingvar Jönsson.

AI slog igenom för den breda allmänheten för bara några år sedan, men Linköpings universitet har länge varit en pionjär inom artificiell intelligens. Re dan på 1980 talet tillsattes landets första AI profes sur här, och i dag finns en stark position både inom forskning och tillämpning. Här används AI inte bara inom typiska ämnen som teknik och datavetenskap, utan också inom medicin, utbildning, samhällsve tenskap och industri.

– Vi har fördelen av att vara ett brett universi tet med flera fakulteter och många vetenskapliga områden, vilket ger oss möjligheten att ta ett helhetsgrepp om AI och dess tillämpningar, säger Jan Ingvar Jönsson.

Satsningen på AI är också nära kopp lad till näringslivet. Avsiktsförklaringen

med Microsoft är en viktig del av universitetets satsning för att skapa en robust och framtidssäker digital infrastruktur. Valet av Microsoft handlar lika mycket om tillit, långsiktighet och gemensam utveckling som om tekniska plattformar.

– Ju mer fördjupat samarbete vi har, desto mer kan vi påverka och skapa gemensamma lösningar och nya innovationer, säger Jan Ingvar Jönsson.

Att både studenter och medarbetare nu får använda AI verktyg som Copilot visar att AI blivit en naturlig del av vardagen på universitetet.

Men den snabba utvecklingen innebär också nya utmaningar. En av de största är att studenterna ofta har större vana vid AI än många lärare. För att möta det har universitetet till exempel startat interna utbildningsinsatser och utsett särskilda AI ambassa dörer i syfte att stötta verksamheten.

En annan förändring som AI fört med sig är synen på kunskap och lärande.

– Med AI som kan ge svar på sekunder blir det viktigaste att förstå, analysera och vara kritisk, säger Jan Ingvar Jönsson. Det ställer helt nya krav på hur vi lär ut och bedömer kunskap.

Linköpings universitet ser också sin roll i ett större sammanhang. Sverige ligger idag långt fram inom AI men har potential att verkligen leda utvecklingen.

För att ta den positionen krävs samarbete mellan olika lärosäten snarare än konkurrens.

– Vi har inte råd att konkurrera med varandra om AI kompetens. Det är genom samarbete vi kan visa vägen och stärka Sveriges position internationellt, säger Jan Ingvar Jönsson.

Genom att kombinera utbildning, forskning och samverkan vill Linköpings universitet fortsätta vara en drivande kraft i Sveriges AI resa.

– Vi ser det som en självklar del av vårt uppdrag att vara med och utveckla hur AI används i Sverige, säger Jan Ingvar Jönsson. ■

SÅ ANVÄNDER AI-REKTORN JAN-INGVAR JÖNSSON COPILOT I JOBBET

“Copilot använder jag som ett stöd i vardagen, särskilt inför externa möten. Det hjälper mig att strukturera och samman fatta underlag och rapporter, och är ett bra verktyg när jag ska formulera tal, artiklar och andra texter.

Copilot ger mig också en snabb överblick över komplexa frågor och fungerar som ett bollplank när jag vill pröva nya idéer. Men allt jag gör granskar jag kritiskt och tar alltid eget ansvar för innehållet.”

SAAB STÄLLER OM FÖR EN NY GENERATION FÖRSVARSSYSTEM

Kriget i UkrAIna och ett snabbt förändrat säkerhetsläge har ritat om spelplanen för hela försvarsindustrin. För Saab har det blivit tydligt att framtidens försvarssystem kräver ständig utveckling – och den insikten driver nu bolagets digitala transformation.

– Vi brukar säga att vi har gått från kunder som har mycket tid och ont om pengar, till kunder som har extremt bråttom och mycket pengar. Det ställer helt nya krav på oss, säger Mikael Adelsberg, Chief Digital Officer på Saab.

För Saab handlar omställningen om att i högre grad bygga sina lösningar runt mjukvara, data och återanvändbara moduler.

krävs även stora förändringar internt, förklarar Mikael Adelsberg.

– Den största utmaningen är inte tekniken, utan att förändra hur vi arbetar, leder och samarbetar i en verksamhet som är både komplex och säkerhets kritisk, säger han.

För att få med sig organisationen har Saab tidigt involverat medarbetarna i processen. Innan bolaget tog beslut om målbilden för den digitala resan hade över 5 000 personer fått ta del av arbe tet och möjlighet att lämna synpunkter.

– Vi behöver gå från att se en produkt som färdig vid leverans till att se den som något som utveck las och förbättras löpande över tid, säger han och fortsätter:

– Det handlar inte längre enbart om hur snabbt eller högt ett flygplan flyger eller hur tyst en ubåt kan vara, utan också om hur lätt det är att ändra systemen när nya behov dyker upp.

Ett exempel är stridsflyget Gripen E, som är unikt i hur man kan koda nya funktioner på morgonen och sedan flyga över civilt luftrum helt enligt alla regler samma eftermiddag.

– De flygkritiska systemen är isolerade från de taktiska systemen. Det gör att vi kan förändra och uppdatera funktioner betydligt snabbare än i många andra lösningar, utan att behöva riskera flygsäkerheten eller göra omfattande omcertifie ringar.

Att få med sig organisationen

Men att modernisera avancerade system är bara en del av arbetet. För att omställningen ska lyckas

– Samtidigt har vi försökt skapa bättre förutsättningar för de delar av verksam heten som går först i förändringsarbetet. Det ska inte bli ett extra risktagande för de som vågar testa nytt.

Vikten av kompetenta partners

När Saab ställer om digitalt spelar externa samar betspartners, som exempelvis Microsoft, en viktig

roll. Det gäller inte minst inom AI och molnteknik, där man ser stora möjligheter att snabba på bola gets utveckling och innovation.

– För att få full acceleration på AI måste vi ha hjälp av de bolag som ligger längst fram inom tekniken.

Våra partners tillhandahåller också skalbarhet, säkerhet och erfarenhet kring hur man jobbar inom försvarsindustrin på ett säkert sätt tillsammans med nationer, säger Mikael Adelsberg och tillägger: – Vår trovärdighet och möjlighet att lyckas med vårt uppdrag bygger på att ha starka samarbeten.

Påverkar försvarsförmågan

Men enligt Mikael Adelsberg handlar transformatio nen i slutändan om betydligt mer än teknik.

– Det här påverkar inte bara oss och våra kunder, utan Europas förmåga att försvara sig. Hela den här resan tar avstamp i vårt syfte, det vill säga att hålla människor och samhällen säkra. ■

SAKER SOM VARIT AVGÖRANDE I SAABS DIGITALA TRANSFORMATION

1. EN TYDLIG GEMENSAM RIKTNING

För att minska osäkerheten kring vart bolaget är på väg har transformationen förankrats hela vägen från styrelse och ledning ner i verksamheten.

2. SNABBA RESULTAT

SOM BYGGER TROVÄRDIGHET

Istället för långa förändringsprojekt har Saab fokuserat på att snabbt visa konkreta resultat som går att bygga vidare på.

3. ATT GÖRA LÄRDOMARNA SKALBARA

När något fungerar i en del av koncernen försöker man paketera arbetssättet så att fler affärsenheter kan använda det.

4. TYDLIGT ANSVAR UTE I ORGANISATIONEN

Varje affärsenhet ansvarar inte bara för det dagliga arbetet, utan också för att driva sin egen omställningsresa framåt med stöd från den centrala organisationen.

SÅ VILL ERICSSON BIDRA TILL ATT

STÄRKA TILLITEN TILL

DIGITAL INFRASTRUKTUR

När cyberhoten ökar och teknik blir en allt viktigare geopolitisk fråga växer behovet av säkra och betrodda digitala system. Det är bakgrunden till varför några av världens största teknikföretag nu går samman i Trusted Tech Alliance. – Ingen enskild aktör eller nation kan bygga en säker digital infrastruktur ensam, säger Rene Summer, Senior Policyådgivare på Ericsson.

Trusted Tech Alliance lanserades vid säkerhetskon ferensen i München i februari i år. Bakom initiativet står 16 teknikföretag från 11 länder, som till sammans vill skapa mer robusta digitala ekosystem med tydligt fokus på fem gemensamma styrningsprinciper.

– Att ledande teknikföretag från fyra kontinenter går samman för att ta ett gemensamt ansvar för tillit och säkerhet inom digital teknik hör inte till vanlighe terna, säger Rene Summer och fortsätter:

vilket hämmar forskning,utveckling och ytterst konkurrenskraften.

– Vi har enats om ett antal principer kring bo lagsstyrning, etik och teknikutveckling. Det handlar också om att ta ansvar för lösningarna genom hela deras livscykel och att ställa tydliga krav på säker het, transparens och kvalitet även hos leverantörer.

“Beroendet mellan länder och företag blir allt större” Idag går det inte längre att skilja digital teknik från frågor som nationell säkerhet, ekonomisk konkur renskraft och demokratisk motståndskraft, menar han.

– Inom områden som AI, molntjänster, cybersä kerhet och avancerad uppkoppling blir beroendet mellan länder och företag allt större. Samtidigt ökar komplexiteten för teknikföretag som verkar över nationsgränser. När regelverk och politiska intres sen drar åt olika håll påverkar det också möjligheten att bygga säkra system som fungerar mellan olika marknader.

I förlängningen riskerar det att försvaga både inn ovationstakten och den globala konkurrenskraften.

– Om tjänster, plattformar och nätverk fungerar sämre tillsammans leder det till fler inlåsningsef fekter och onödiga dubbelinvesteringar. Då blir marknaden fragmenterad och därmed mindre effektiv. Det leder i sin tur till sämre skalfördelar

Så kan Europa stärka sin position Enligt Rene Summer behöver Europa därför fortsätta att stärka sin position inom strategiskt viktiga teknikområden. Annars kan vi bli beroende av externa auktoritära system som påverkar både våra ekonomiska och säkerhetspolitiska beslut, förklarar han.

– Men jag tror inte att det är realistiskt att tänka att Europa ska ligga i framkant nom hela den digi tala teknikstacken. Vi kan dock vara ledande inom områden som avancerad uppkoppling, tillämpad AI och vissa segment inom halvledare. Där spelar våra samarbeten med andra demokratiska nationer en viktig roll. Ömsesidiga beroenden blir till styrkor när vi tillsammans kan erbjuda en globalt ledande –och dessutom säker och betrodd – digital teknik stack.

I det läget blir samarbeten mellan företag som Ericsson och Microsoft ett konkret exempel på hur europeisk och transatlantisk teknikkompetens kan stärkas genom långsiktiga partnerskap. Nyligen undertecknade Sverige och USA ett nytt bilateralt tekniksamarbete, det så kallade Technology Prospe rity Deal, med fokus på bland annat AI, pålitliga 5G leveranskedjor, avancerad tillverkning och försvar sinnovation.

– Länder med gemensamma värderingar har tidi gare kunnat åstadkomma sådant som inget enskilt land klarat på egen hand. För politiker och besluts fattare gäller det att inte se den digitala utveckling en som ett nollsummespel. Vi behöver prioritera dialog och långsiktigt samarbete framför eskalering och kortsiktiga intressen, tillägger han.

Rene Summer betonar också att industrin be

höver fortsätta investera i säkerhet och ansvarsfull innovation.

– Det handlar om att samarbeta, även när det kan vara svårt för regeringar att göra detsamma. Målet är att både företag och konsumenter ska kunna lita på att digitala tjänster fungerar tryggt och stabilt även framåt. ■

TRUSTED TECH ALLIANCE – FEM GEMENSAMMA PRINCIPER

Företagen inom Trusted Tech Alliance har enats om fem principer för hur teknik ska utvecklas, användas och hanteras på ett säkert och ansvarsfullt sätt:

1. Transparent bolagsstyrning och etiskt ansvarstagande.

2. Operativ transparens, säker utveckling och oberoende granskning.

3. Robust kontroll och säkerhetsstyrning i leverantörskedjan.

4. Öppna, samarbetsinriktade och motstånds kraftiga digitala ekosystem.

5. Respekt för rättsstatens principer och dataskydd.

Företagen bakom Trusted Tech Alliance I Trusted Tech Alliance ingår 16 teknikföretag från Europa, Nordamerika, Asien och Afri ka: Anthropic, AWS, Cassava Technologies, Cohere, Ericsson, Google Cloud, Hanwha, Jio Platforms, Microsoft, Nokia, Nscale, NTT, Rapidus, SAP och Saab.

Läs mer om Trusted Tech Alliance här:

SKATTEVERKET VISAR VÄGEN

PÅ AI‑RESAN

Hur inför man AI i en myndighet med tusentals medarbetare, höga säkerhetskrav och ett stort ansvar gentemot medborgarna? Här berättar it-direktör

Peder Sjölander om hur myndigheten arbetar med AI – och vilka frågor som står i fokus framåt.

AI är inget nytt på Skatteverket. Myndighe ten har under lång tid använt machine learning inom sin kontrollverksamhet för kategorisering och för att identifiera var risken för fel och fusk är högre. När generativ AI började bli mer tillgängligt för några år sedan var man snabba på bollen med att börja skala upp arbe tet – och tog tidigt fram riktlinjer för hur tekniken skulle användas, bland annat genom att skapa en AI policy och ett etiskt råd.

– Vi har velat undvika att det här ska bli alltför centralstyrt, så vi har släppt loss kraften internt för att medarbetarna ska kunna testa olika lösningar och lyfta sina idéer. Vi försöker se AI som verksam hetsförnyelse snarare än ett rent it projekt, säger Peder Sjölander.

“AI fungerar bara som ett stöd” Ett av områdena där Skatteverket nu testar AI är hanteringen av mejl från medborgare. Målet är att kunna korta svarstiderna genom att handläggarna får AI genererade förslag på svar.

– Vi får runt 600 000 mejl per år. Om vi med hjälp av den kunskap vi redan har från tidigare frågor och svar kan hjälpa våra anställda att svara snabbare blir vår service också bättre, säger Peder Sjölander och fortsätter:

– Men det är viktigt att betona att AI:n bara fung erar som ett stöd. Det är alltid en människa som kommer att skicka mejlet. Handläggaren väljer själv om hen vill använda förslaget, redigera det eller helt refusera det.

Skatteverket testar också mindre AI agenter som ska stötta medarbetare i vardagen, till exempel med automatisk omvärldsbevakning och klarspråk i texter.

– När vi skickar ut information vill vi att människor faktiskt ska förstå vad som står där och att de inte möts av ett onödigt byråkratiskt språk.

Myndigheten arbetar även med flera andra AI piloter i en egen on prem miljö. Inom brottsutredningar testar man transkribering i realtid och analys av förhör. Ett annat område är folkbokföring en, där AI används som beslutsstöd.

– Idag kan våra handläggare behöva leta i flera system och själva pussla ihop en helhetsbild. Tanken är att AI ska kunna lyfta fram relevant information inom folkbokföringen så att de snabbare får en överblick och lättare kan bedöma ärendet, säger Peder Sjölander.

Välbekanta miljöer

När Skatteverket moderniserade sina digitala verk tyg gjorde man en bred genomgång av marknaden innan man valde Microsofts lösningar och AI verk tyget Copilot. Enligt Peder Sjölander handlade valet både om säkerhet och att skapa en låg tröskel för användarna.

– Våra medarbetare behövde inte lära om från början. De kunde fortsätta arbeta i välbekanta miljöer och istället fokusera på den nya funktiona liteten.

Hur bygger man kompetens framåt? I takt med att AI verktygen blir en allt mer självklar del av det dagliga arbetet dyker det också upp stör re frågor kring kompetensförsörjning och lärande inom organisationen, förklarar Peder Sjölander. – Vi behöver fortfarande väldigt kompetenta medarbetare, både på utvecklingssidan och inom handläggningen. Men om AI tar bort de enklare ar

betsuppgifterna, hur bygger man då upp erfarenhet hos nya personer?

Han menar att AI också ställer högre krav på de anställdas förmåga att granska information och använda tekniken på ett ansvarsfullt sätt.

– Hur gör vi för att alla ska kunna göra källgransk ningar och bedöma om svaren från AI verkligen håller hög kvalitet? Det är frågor vi arbetar mycket med just nu.

Ett nationellt uppdrag AI arbetet stannar inte inom Skatteverket. Tillsam mans med Försäkringskassan har myndigheten fått ett större nationellt uppdrag genom den så kallade AI verkstaden. Syftet är att bygga en gemensam AI infrastruktur och utvecklingsmiljöer för offentlig sektor.

– Eftersom vi måste göra vår AI resa själva kan vi lika gärna bjuda på kunskapen och skala upp den för fler. Alla kommuner ska inte behöva uppfinna samma hjul, säger Peder Sjölander. ■

Så mycket har regeringen avsatt till AI verkstaden, som drivs av Skatteverket och Försäkringskassan.

Så lång tid tog det för Skatteverket att rulla ut Microsoft 365 och AI assistenten Copilot i organisationen.

Copilot testades först i mindre skala innan lösningen rullades ut på bred front.

Ungefär hälften av testanvändarna började använda AI verktygen direkt.

AI-AGENTERNA BAKOM HUDDINGE KOMMUNS SMARTA SERVICE

Det mänskliga mötet är i centrum för Huddinge kommun, men smarta och vältränade AI-agenter har blivit en naturlig del i arbetet och självklara kollegor till medarbetarna.

I mötet med ny teknik och mänsklig kompetens skapas nya möjligheter. – För oss är tekniken ett verktyg för att frigöra tid och skapa en ännu bättre service, säger Andi Kravljaca, innovations- och processutvecklingschef i Huddinge kommun.

Med tusentals medarbetare i en stor organisation och fördelade över ett brett spektrum av verk samheter ville Huddinge kommun hitta ett sätt att effektivisera processer och samtidigt frigöra mer tid för möten och samtal med Huddingeborna. De senaste åren har kommunen därför satsat på att utveckla och införa AI assistenter – digita la agenter som hjälper till att automatisera och förbättra arbetsflödet. Här har partnerskapet med Microsoft varit en viktig del, både för teknisk utveckling och för att säkerställa att lösningarna är trygga och hållbara. Partnerskapet med Microsoft har underlättat inte bara uppbyggnaden av den tekniska plattfor men, utan också arbetet med att säkerställa hög informationssäkerhet och tillgång till den senaste AI kompetensen. Genom samarbetet har kommu nen kunnat dra nytta av Microsofts expertis och stöd i utvecklingsarbetet.

Målet har varit att både skapa utrymme för inn ovation och att underlätta vardagen för medarbe tarna.

– Vi är långt ifrån ensamma om våra utmaningar, men vi vill utforska lösningarna tillsammans med andra, säger Andi Kravljaca.

AI inom flera områden I dag använder Huddinge kommun AI agenter inom flera olika områden. Ett exempel som Andi lyfter är hur man, med stöd av Microsofts teknik och plattformar, kopplat en OpenAI tjänst till sina öppna datakällor som till exempel skolor, boende, medelinkomst och utbildningsnivå.

– Här kan vi be AI:n gå igenom datan och iden tifiera mönster eller trender som vi sedan kan titta vidare på. Det är ett tydligt exempel på insikter som annars hade varit svåra att upptäcka. På det viset blir det möjligt att automatisera på ett mer agilt sätt. Vi kan ifrågasätta gamla arbetssätt och hitta nya kopplingar i vår data.

Styrning och transparens

En viktig fråga är hur kommunen ser till att AI as sistenterna ger korrekta och relevanta svar. För att lyckas med det använder Huddinge kommun sär skilda databaser och tydliga instruktioner till AI:n. – Vi har särskilda annoteringsmöten där vi tränar AI:n, men då använder vi aldrig skarpa eller känsliga uppgifter. Vi bestämmer själva vilka datakällor AI:n får använda och kan programmera in instruktioner om hur den ska resonera och svara. Det handlar om att utforma assistenterna på ett sätt som gör att vi kan lita på svaren och att etiska frågor alltid finns med i processen, säger Andi Kravljaca.

I socialtjänsten används till exempel AI assisten ten Kassi, som fungerar som en kunskapsdatabas med lagar, domar och riktlinjer. Men AI:n används enbart internt, kontakten med medborgarna sker fortfarande via människor.

– Vi tror att det mänskliga mötet är avgörande, särskilt i en tid när det blir allt mer sällsynt. AI ska inte ersätta människan, utan frigöra tid och skapa värde, säger han.

Utmaningar och möjligheter

Andi Kravljaca ser tydliga fördelar i arbetet med AI assistenterna inom den kommunala verksam

heten och utöver ökad effektivitet ser han även en ökad likvärdighet i servicen. Med AI assistenter får alla samma tillgång till information och stöd, oavsett vem de möter i kommunen.

– Det gör att vi kan erbjuda en mer rättvis och en hetlig service till invånarna, säger Andi och betonar att AI öppnar för att hitta nya sätt att arbeta. – Man får inte glömma att tekniken bara ett verktyg, om arbetssätten är ineffektiva från början blir de inte automatiskt bättre av AI. För Huddinge kommun är AI ett sätt att utveckla verksamheten och skapa värde, en bättre kommun för alla. ■

MÖT NÅGRA AV

HUDDINGES

AI-ASSISTENTER

KASSI

AI assistent inom socialtjänsten. Kassi fung erar som en kunskapsdatabas med lagar, domar, kommunala förordningar och interna riktlinjer. Används av medarbetare för att snabbt hitta korrekt information.

DOKUMENTKLASSAREN

AI tjänst som internt går under namnet ”Dokumentklassaren”. Den hjälper till att klassificera och tagga inkomna handlingar i bygglovsärenden och kan tolka både ritning ar och text för att underlätta handläggning en. Bygglov är i det här sammanhanget en pilot, och planen är att dokumentklassaren på sikt ska kunna användas för många fler typer av dokument.

HUDVIG

Digital serviceassistent i kommunens service center. Hudvig används internt för att stötta medarbetare med svar på frågor och vägled ning i olika ärenden.

Andi Kravljaca, innovations- och processutvecklingschef

Linda Pålsson, VD

på AFRY

Martin Fennrup, CIO på MAX

FÖR ATT LYCKAS MED AI KRÄVS MER ÄN NY TEKNIK

På kort tid har generativ AI gått från framtidsfråga till konkret verktyg i stora delar av näringslivet. Men när tekniken nu används i större skala blir det allt tydligare vad som krävs: rätt kompetens, fungerande data och förmåga att införa lösningarna brett.

AI används redan i dag i allt från vård och utbildning till restaurangdrift, mjukvaruutveckling och ingen jörstunga verksamheter.

Men trots stora investeringar och höga förväntning ar återkommer samma budskap från flera håll: För att AI ska skapa verkligt värde krävs både kompetens, fungerande data och förmåga att införa lösningarna i större skala.

Enligt Fredrik Sand, näringspolitisk expert på bransch och arbetsgivarorganisationen TechSverige, är AI inte längre en fråga bara för techbolag, utan något som påverkar allt fler delar av näringslivet.

– AI kunnandet spiller nu över på många andra branscher och håller på att bli en central konkurrens faktor.

Han pekar också på att Sverige enligt EU statistik ligger i den absoluta toppen när det gäller företags användning av AI.

Men hög användning i sig räcker inte. Linda Pålsson, vd för teknikföretaget AFRY, lyfter fram de digitala grundförutsättningarna som avgörande för att tekni ken ska skapa verkligt värde.

– Utan strukturerade och kvalitetssäkrade data, standardiserade processer och fungerande digi tala arbetsflöden riskerar man att automatisera ineffektivitet snarare än att skapa värde.

Först när de digitala grundförutsättningarna finns på plats kan AI börja göra verklig skillnad i verksamheten.

Även inom restaurangnäringen är AI ett viktigt verktyg. Martin Fennrup, CIO på MAX, beskriver hur tekniken används i allt från arbetsverktyg som Microsoft Copilot och interna utvecklingsprocesser till ener gioptimering, försäljning och utbildning.

– Vi ser AI som en central förmåga i vår bransch. I en personalintensiv bransch med stora volymer och små marginaler, där gästupp levelsen står i centrum, kommer AI att vara viktig för en mer effektiv och datadriven verksamhet.

Enligt Martin Fennrup syns effekterna redan i form av bland annat frigjord tid och ökad kreativitet.

Men när AI blir en allt viktigare del av arbetslivet växer också behovet av bredare kompetens. Där spe lar utbildningsväsendet en viktig roll.

Skola, yrkesutbildning och högre utbildning har betydelse både för att stärka den grundläggande AI förståelsen i samhället och för att säkra den spets kompetens som näringslivet efterfrågar.

– Sverige behöver både bred digital kompetens och spetskompetens inom AI, från skolan och genom hela utbildningssystemet, säger Fredrik Sand. ■

MÅSTE GRANSKAS

AI beskrivs ofta som något nytt och omvälvande. Men enligt Patrik Fältström, internetpionjär och säkerhetsexpert på Netnod, behöver tekniken hanteras med samma ansvar, kontroll och säkerhetstänk som andra digitala system. Annars riskerar den att skapa nya säkerhetsproblem.

Vilka risker med AI tycker du att man underskattar idag?

Fredrik Sand, näringspolitisk expert på TechSverige

– Många ser AI som något speciellt, när det egentligen bara är ett verktyg som läggs ovanpå redan existerande processer för att hjälpa människor att arbeta mer effek tivt. Risken är att organisationer tror att de inte längre ansvarar för besluten bara för att de använder en godkänd AI.

Vad krävs för att AI ska kunna användas säkert?

– Man måste behandla AI som vilket IT system som helst och göra samma typer av säkerhets och sårbarhetsanaly ser. Användning måste stämma överens med den informationssäkerhetspolicy och klassificering som gjorts. Detta både när man tränar modeller och använder redan tränade system. Dessutom måste systemen naturligtvis vara tillgängliga för att inte påverka verksamheten.

Hur viktigt är digital resiliens framåt? – Väldigt viktigt. Samhället är så digitalise rat idag att när datorsystem eller kommu nikation slutar att fungera kan det få stora konsekvenser för viktiga samhällsfunktio ner, som exempelvis el och vattenförsörj ning. Vi har fokuserat mycket på konfiden tialitet, men nu måste vi arbeta betydligt mer med tillgänglighet och robusthet. ■

HELA DENNA BILAGA

trik Fältstr

FYRA FRÅGOR OM AI

OCH

ENERGI

– VAD ÄR EGENTLIGEN SANT?

ÄR AI ALLTID DÅLIGT FÖR KLIMATET?

AI kräver stora mängder energi, särskilt när nya modeller tränas upp. Energiåtgång är dock inte samma sak som klimatpåverkan, menar Johanna Häägg.

– Det går att driva AI teknik helt fossilfritt. Därför spelar det stor roll var de datacenter där AI körs och ut vecklas ligger och vilken typ av energi som används, säger hon.

AI beskrivs ofta som ett hot mot både klimatet och världens energisystem. Men hur ligger det egentligen till? Här svarar Johanna Häägg, hållbarhetschef för IT på Vattenfall, ut några av de vanligaste frågorna om AI och energi.

HUR VIKTIGT ÄR DET

ATT TITTA PÅ HELA SYSTEMET NÄR DET GÄLLER AI OCH ENERGI?

På senare tid har man pratat mycket om att varje fråga till en AI tjänst drar enorma mängder energi. Men exakt hur stor påverkan en fråga till AI har är svårt att räkna ut.

ÄR DATACENTER BARA EN BELASTNING FÖR ELSYSTEMET?

KOMMER AI GÖRA ELEN DYRARE FÖR HUSHÅLLEN?

Datacenter står idag för cirka 1,5 procent av världens elanvändning och omkring 0,5 procent av de globala koldioxidutsläppen enligt Interna tional Energy Agency. I exempelvis Sverige, som har fossilfri elproduktion, kan klimatpåverkan av AI bli betyd ligt lägre än i länder som fortfarande använder mycket kol och gas.

– Samma typ av datacenter kan ge helt olika utsläpp beroende på elmixen.

MICROSOFTS DATACENTER

– Det är fortfarande svårt att beräk na vad de stora AI modellerna faktiskt förbrukar. Jag skulle dock säga att det är viktigare att se till systemper spektivet än att bara fokusera på vad enskilda frågor kostar energimässigt. Det vill säga var datacentren ligger och hur elen produceras.

Fler datacenter betyder ett ökat behov av el, vilket har gjort många oroliga för om energin kommer att räcka till. Samtidigt kan de också bli en tillgång i energisystemet.

– Vissa datacenter kan till exempel anpassa sin elanvändning efter hur belastat elnätet är och även ta tillvara spillvärme som används i fjärrvär menät. Det görs redan på flera håll i Norden, säger Johanna Häägg och tillägger:

– AI används dessutom redan för att effektivisera processer och energianvändning inom bland annat byggnader, transporter och elnät, exempelvis genom bättre prognoser och styrning.

SÅ ANVÄNDER VATTENFALL AI

På Vattenfall används AI bland annat inom analys av elnät och miljöarbete kring vattenkraft och vindkraft. Tillsam mans med Microsoft har Vattenfall exempelvis utvecklat en lösning vid vattenkraftverket Stornorrfors utanför Umeå för att identifiera och analysera fiskar som passerar genom

• Microsoft driver sedan omkring sex år datacenter i Gävle, Sandviken och Staffanstorp, i nära samarbete med kommuner och lokalsamhällen. Verksamheten bedrivs med stor respekt och hänsyn till närmiljön.

• Microsofts datacenter i Sverige drivs av 100 procent koldioxidfri energi, med timvis 24/7‑matchning av energianvändningen. Vattenan vändningen minimeras, och det operativa behovet täcks av uppsam lat regnvatten. Datacenterregionen

Det är en fråga som har blivit allt mer aktuell i och med det ökade antalet datacenter.

– Elpriser påverkas av flera olika saker, som tillgång till el, nätkapacitet och hur snabbt ny elproduktion byggs ut. AI är bara en del av den ökande ef terfrågan på el, säger Johanna Häägg. Hon menar också att det är viktigt att se det hela ur ett större perspektiv.

– Alternativet är annars att AI ut vecklingen flyttar till länder med hö gre utsläpp och sämre energisystem.

anläggningens fisktrappor. AI modellen kan bland annat avgöra fiskarnas storlek, skilja mellan vild och odlad lax och upptäcka tecken på svampangrepp. På sikt hoppas Vatten fall även kunna använda tekniken för att upptäcka invasiva arter och förhindra att de sprider sig i svenska vattendrag.

i Sverige hör till de mest avancerade globalt ur ett hållbarhetsperspektiv.

• Microsoft har hittills investerat i näs tan 1 000 MW förnybar energipro duktion i Sverige, varav merparten redan är i drift.

• Varje år stödjer Microsoft lokala initiativ i Gävle, Sandviken och Staf fanstorp som stärker inkludering, digital kompetens, innovation och hållbarhet. Under det senaste året har 24 samhällsprojekt fått stöd runt

om i Sverige, däribland organisa tioner som Rädda Barnen och Städa Sverige.

• För att stärka kompetensutveckling för vuxna samarbetar Microsofts datacenterregion med ReDI School of Digital Integration och Sandviken Datacenter Academy. För barn och unga stöds bland annat Högskolan i Gävle, Tekniska museet, Kodcen trum och Läxhjälpen.

RIKSDAGSPARTIERNA OM DIGITALISERINGEN

KAN AI STÄRKA SVERIGES KONKURRENSKRAFT?

Riksdagen har beslutat att Sverige ska vara bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möj ligheter. Det finns undersökningar* som visar att Sverige halkar efter i digitaliseringen. Hur kan er politik motverka detta?

MILJÖPARTIET

1. Digitalisering är ett viktigt verktyg för att stärka konkurrenskraft, välfärd och klimatomställ ning. AI kan bidra till ökat välmåen de, bland annat genom mer tid för mellanmänskliga möten i offentlig sektor. Vi vill stärka Sveriges förmåga att utveckla och använda AI på ett hållbart, klimatsmart, säkert och kon kurrenskraftigt sätt. Samtidigt måste samhället bli bättre på att förstå och hantera riskerna.

2. Sverige behöver investera i robust digital infrastruktur i hela landet och samarbeta inom EU om datorkraft och säker lagring. Det krävs också ett brett kunskapslyft om AI. Universitet, företag och offentlig sektor behöver samverka och staten ska skapa rätt arenor. AI:s produktivi tetsvinster ska komma hela samhället till del.

SOCIALDEMOKRATERNA

1. Svensk industri, ingenjörskonst och inn ovationskraft har byggt vårt välstånd, och i dag är moderna techbolag en viktig del av det. Det offentliga måste ge rätt förutsätt ningar för att Sverige ska behålla ett ledarskap i den tekniska utvecklingen. Därför vill vi ta fram en tillväxtplan för Sverige. Ett handslag med näringslivet för att satsa på strategiska fram tidsbranscher som ger fler jobb och investeringar i hela landet. Det kräver också satsningar på utbildning och kompetensförsörjning.

2. AI och digitalisering kan stär ka Sveriges konkurrenskraft, öka välståndet och förbättra vardagen. Men det kräver också trygg energi försörjning, lagstiftning som skyddar integritet och säkerhet samt insatser så att människor inte lämnas efter när arbetsmarknaden förändras.

LIBERALERNA

1. Sverige ska leda an vändningen av ny teknik i praktiken. Genombrott inom exempelvis AI kan hjälpa oss att lösa många av vår tids stora problem. Liberalerna har i regeringen drivit fram en STEM stra tegi och ökat resurserna för att stärka vetenskaplig och teknisk kompetens, bland annat inom AI relaterade områden. Vi vill också genomföra ett AI kunskapslyft så att fler kan använ da AI i vardagen och på jobbet.

2. Sverige behöver tydliga spelreg ler, mer kompetens och snabbare användning av ny teknik. AI ska hjälpa lärare, vårdpersonal och företagare – inte fastna i pilotprojekt. I reger ingen har Liberalerna medverkat till AI kommissionen, Sveriges AI strategi och uppdrag till Digg och PTS för att stödja genomförandet.

SVERIGEDEMOKRATERNA

1. Sverige behöver återta initiativet i digitalisering en. Vi vill se tydligare nationell styrning, bättre digital infrastruktur i hela landet och enklare regelverk så att företag och offent lig sektor snabbare kan använda ny teknik. Det handlar om att stärka cybersäkerheten, höja den digitala kompetensen och samordna offent liga system bättre så att tekniken ger konkret nytta för medborgarna i stället för att fastna i byråkrati.

2. AI kan stärka svensk konkurrens kraft, välfärd och trygghet, men det kräver politisk handlingskraft. Vi vill se en nationell AI plan, investeringar i forskning, infrastruktur och kompe tens samt tydliga ansvarslinjer, trans parens och rättssäkerhet. Regleringen ska hantera risker utan att hämma innovation.

I en tid när AI står för en nytt tekniksprång i vårt samhälle – vilka politiska åtgärder krävs för att öka svensk konkurrenskraft, skapa nya jobb, få AI att bidra till bättre välfärd samt ett tryggt och säkert Sverige?

VÄNSTERPARTIET

1. Digitalisering kan göra samhällsservice mer tillgänglig, underlätta vardagsarbete och avlas ta personal från administration. Men då måste stat, kommuner och regio ner ta större ansvar för att systemen faktiskt förenklar och effektiviserar i stället för att krångla till det. Perso nal i verksamheterna ska också ha inflytande över hur viktiga funktioner utformas.

2. Det behövs framför allt ett brett AI kompetenslyft. I offentlig sektor kan AI frigöra tid genom att ta över rutinuppgifter, så att anställda får mer tid för människor. Samtidigt måste rättssäkerhet, transparens och per sonlig integritet värnas. Vi vill se mer utbildning, starkare stöd till offentlig sektor och en algoritmombudsman.

KRISTDEMOKRATERNA

1. Kristdemokraterna tycker att fokus ska ligga på vad digitaliseringen faktiskt kan åstadkomma för människor och företag, inte på slogans om att vara bäst i världen. Digitalisering ska förbättra väl färden, stärka konkurrenskraften, öka säkerheten och minska onödig administration. För att Sverige inte ska halka efter behöver företag möta färre hinder, myndigheter samarbeta bättre och offentlig sektor använda digitala verktyg där de gör verklig skillnad.

2. AI ska användas där den gör människors vardag bättre. I vård och omsorg kan den minska administra tion och frigöra mer tid för patienter. Företag måste få bättre möjligheter att utveckla och använda AI i Sverige. Samtidigt måste utvecklingen ske ansvarsfullt, med fokus på cybersä kerhet, integritet och robusta system.

CENTERPARTIET

MODERATERNA

1. Centerpartiet vill att Sverige återtar ledartröjan inom digitalisering. Skolan måste ge elever digital kompetens och källkritik genom att integrera AI i undervisningen, samtidigt som lärare får kompetensutveckling. Myndigheter ska använda AI mer för att effektivisera service och verksam het. För att möta arbetsmarknadens behov vill vi bygga ut Yrkeshögskolan och vuxenutbildningen, med fler relevanta AI utbildningar i samarbete med näringslivet.

2. Rapporter visar att AI i första hand omvandlar jobb, snarare än ersät ter dem. Därför är utbildning och omställning centralt. Centerpartiet vill se ett nationellt kunskapslyft om AI, fungerande omställningsstudiestöd, satsningar på AI forskning och bättre villkor för innovation. AI kan också ef fektivisera offentlig sektor och stärka välfärden.

1. Moderaterna kom mer fortsatt driva på för bättre förutsättningar för svenska branschen, en växande ekonomi och stärkt konkurrenskraft. Det handlar bland annat om ett bätt re företags och innovationsklimat, kompetensförsörjning, digital infra struktur och högre digitaliseringstakt i offentlig sektor.

2. Den digitala utvecklingen accelererar och politiken måste vara teknikoptimistisk, framåtblickande och reforminriktad för en omställning i hela samhället. Vi vill bygga broar mellan offentlig och privat sektor och ha nära dialog med branschen. Vi prioriterar konkurrenskraft genom lägre skattetryck, minskad regelbör da, snabbare tillståndsprocesser, tydli gare spelregler, stärkt kapitalmarknad och bättre kompetensförsörjning.