Se teachers guide 2017 18

LÄRARHANDLEDNING S ’ D L R O W s ’ N E R D L CHI PR IZ Et e m m a r g P ro !

8 1 0 2 2 0 1 7-

INTRODUKTION

utbildning för en bät tre värld Genom World’s Children’s Prize -programmet (WCP) stärks och utbildas barn till förändrare för en bättre värld. Det är världens största årliga utbildning för barn om allas lika värde, barnets rättigheter, demokrati och hållbar utveckling. Sedan starten år 2000 har 40,6 miljoner barn deltagit, 615 000 av dem i Sverige.

U pplevelseprogram

Lokalt och g lobalt

WCP-Programmet baseras på de upplevelser barn får genom berättelserna i tidningen Globen och i digitala WCP-medier. Där möter de barnrättshjältar och barn från hela världen genom dessas livshistorier.

Det skapar empati, engagemang och identifikation, och en känsla av global gemenskap.

Barnkonventionen gäller alla barn, överallt. Därför börjar WCP-programmet med att eleverna undersöker och diskuterar sin egen vardag, innan de går vidare till hur barn behandlas runtom i världen.

Världen över utbildas också barn som WCP-barnrättsambassadörer för att sedan i sin tur utbilda och stärka sina skolkamrater runt barnets rättigheter – speciellt flickors lika rättigheter – och demokrati.

När alla har fått tillräcklig kunskap om rättigheter och demokrati, och om de tre barnrättshjältarnas arbete, arrangerar eleverna en egen valdag i skolan och röstar i världsomröstningen Global Vote.

Tips och råd I den här handledningen beskriver vi WCP-programmets olika steg och ger exempel på klassrumsövningar och aktiviteter med inspiration från bland annat kooperativt lärande. Som lärare spelar du en nyckelroll i att stötta och guida eleverna och bidra till att öka deras kunskap om och engagemang för: ✲ Alla

människors lika värde ✲ FN:s konvention om barnets rättigheter ✲ FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna ✲ Hur demokrati fungerar och ständigt måste försvaras ✲ Hur vi alla kan kämpa mot orättvisor, fattigdom, rasism och förtryck ✲ FN:s Globala mål för en rättvis hållbar utveckling och Agenda 2030

En medmänsklig värld Genom WCP får eleverna träning i att föra dialog och uttrycka egna tankar och åsikter. De kan göra sina röster hörda och påverka livet där de bor, i Sverige och i världen, nu och i framtiden. Tillsammans med miljoner andra, de flesta av dem utsatta barn i fattiga länder, är de med och bygger en mer medmänsklig värld där alla behandlas lika, där barnets rättigheter respekteras och där människor och miljö mår bra.

No lit ter generation I år finns ett nytt inslag i WCP-­ programmet som ytterligare stärker möjligheten att arbeta med FN:s Globala mål för hållbar utveckling genom WCP. I ett samarbete med Håll Sverige Rent engageras barn i No Litter Generation – en skräpfri generation. Den 16 maj 2018, eller valfri dag den veckan, firar vi ny­ instiftade No Litter Day. Barn i hela världen visar då att de tillhör No Litter Generation genom att samla skräp på sin ort, och sprida information om alla barns rätt till en ren och hälsosam miljö. Läs mer på sidorna 20–23.

World’s Children’s Prizeprogrammet pågår 15 november 2017–16 maj 2018.

Rapportera ert röstresultat i valurnan senast vid midnatt den 16 april 2018.

VILK A STÅR BAKOM WCP? Den ideella stiftelsen World’s Children’s Prize Foundation (WCPF), med säte i Sverige, är politiskt och religiöst obunden. Verksamheten genomförs med stöd från bland annat Svenska PostkodLotteriet och Forum Syd/Sida.

2

Över 750 ideella organisationer och 70 000 skolor i 116 länder har också ställt sig bakom World’s Children’s Prize.

WCPF har 90-konto.

WCP-PROGRAMMET I KL ASSRUMMET

WCP-PrOgrammet i klassrummet

svenska & språk WCP-programmet ger många ingångar till eget berättande i olika former.

Eleverna skriver själva, allt från faktatexter, reportage, dagboks­ anteckningar, loggböcker och inlägg i sociala medier. De berättar också muntligt, gör filmer, affischer, bloggar eller tecknar serier. Andra spelar upp sketcher som bygger på Globens berättelser. Språkversionerna av Globen fungerar utmärkt som globala språkläromedel.

So Varje år använder omkring 50 000 lärare runtom i världen WCP-programmet utifrån egna förutsättningar och behov, i moderna klassrum och enkla byskolor.

I Sverige är WCP ett sätt att uppfylla läroplanens mål, både vad gäller grundläggande värden och kursplanernas mål. På worldschildrensprize.org/ teachers hittar du mer information om direkta kopplingar mellan skolans styrdokument och programmet.

l är genom u pplevelser Berättelserna i tidningen Globen, som kompletteras med film och annat digitalt material på webben och i sociala medier, är nyckeln till elevernas intresse och entusiasm. Möten med modiga barnrättshjältar och barn från hela världen skapar upplevelser som levandegör svåra frågor och gör dem begripliga.

Lärare vittnar om att även barn som annars har svårt att läsa långa texter, ofta fängslas av berättelserna i Globen.

Och det är viktigt att eleverna får tid och utrymme att läsa och sjunka in i berättelserna. Läsupplevelsen ger dem möjlighet att leva sig in i, och känna igen sig i, andras livshistorier.

Studera geografi, natur, historia, kultur och samhällsskick i de länder där barnrättshjältarna verkar. Ta även upp positiva sidor av de områden och kulturer ni studerar, för att ge en balanserad och respektfylld bild av landet och människorna.

åldersgräns

Använd de verkliga berättelserna bakom siffrorna för att fånga elevernas uppmärksamhet när ni arbetar med mätningar, procent, rimlighetsövningar, skattningar, tabeller och diagram.

Det hjälper eleverna att förstå matematikens roll i verkligheten.

WCP är till för barn från det år de fyller 10 till och med det år de fyller 18. Enligt barnkonventionen är du barn tills du fyller 18. Åldersgränsen nedåt har flera skäl. För att kunna rösta i Global Vote måste eleverna lära sig allt om barnrättshjältarnas arbete för barn som ofta har utsatts för mycket svåra kränkningar. Det kan vara skrämmande för yngre barn. Även för äldre barn kan historierna vara omskakande. Därför kan de behöva vuxnas hjälp att bearbeta det de tagit del av. Det kan också vara bra att informera föräldrarna om vad ni arbetar med och hur det kan påverka deras barn.

Matematik

WCP i många äm nen

NO

WCP lämpar sig särskilt väl för ett ämnesövergripande upplägg men det går också bra att integrera programmet i enskilda ämnen.

Undersök hur vetenskapen påverkar oss både positivt och negativt, och hur den kan lösa världens största utmaningar, som tillgången på mat och rent vatten, klimatförändringar, energikällor, boende och hälsa.

3

WCP-PROGRAMMET I SJU STEG

S teg 1

S teg 3 S teg 2

S teg 4

WCP-programmet i 7 steg

S teg 5

S teg 6

S teg 7

Eleverna avslöjar röstresultatet och ställer krav på förändringar för barnets rättigheter, lokalt och globalt. | s. 106 i Globen

S TEG 3: l är känna barnrät tshjältarna Lär känna de tre Barnrättshjältarna som har nominerats till WCP, och barnen de kämpar för, genom deras livshistorier. | s. 46–105 i Globen

S TEG 6: FIRA BARNETS RÄT TIGHETER

S TEG 1: Barnets rät tigheter i Sverige Eleverna lär sig om och diskuterar sina rättigheter och demokrati, och om barnets rättigheter respekteras där de bor och i hela Sverige.

Finns det något de vill ändra på? | Fakta­bladet om barn i Sverige och s. 10–11, 14–16 i Globen

S TEG 4: VÄRLDsOMRÖS TNINGEN G lobal Vote Stötta eleverna när de organiserar sin egen demokratiska valdag och skapar allt från affischer till valurnor samt utser valförrättare och val­ observatörer. På skolans Global Vote Day röstar barnen på sina barnrättshjältar! Rapportera röstresultatet för varje kandidat i valurnan på worldschildrensprize.org eller direkt till WCP-kansliet. | s. 17–45 i Globen

Alla tre barnrättshjältar hedras vid en stor ceremoni på Gripsholms slott i Mariefred och får prispengar till sitt arbete för barn. Många skolor ordnar senare en egen festlig avslutnings­ cermoni. | s. 108 i Globen

S TEG 5: det s tora avslöjandet!

S TEG 2: Barnets rät tigheter i världen Studera fakta och statistik om hur barn har det i världen, och låt eleverna uppleva andra barns verklighet genom deras livshistorier i Globen och på nätet, till exempel de som handlar om Jurybarn och WCP-Barnrätts­ ambassadörer. | s. 6-9, 12–13, 17–45 i Globen

4

När miljontals barns röster har räknats samman avslöjas vem av barnrättshjältarna som har fått flest röster och utsetts till mottagare av The World’s Children’s Prize for the Rights of the Child, samt vilka två som får World’s Children’s Prize Honorary Award. Ni kan samla hela skolan och avslöja resultatet, eller bjuda in till en barnledd presskonferens, World’s Children’s Press Conference.

S TEG 7: NO LIT TER DAY Den 16 maj firar barn över hela världen No Litter Day. Eleverna visar att de tillhör No Litter Generation genom att samla skräp och sprida information om rätten till en ren och hälsosam miljö för alla barn i världen. | s. 109–116 i Globen

WCP-PROGRAMMET I SJU STEG

Steg 1: rät tigheter & demokrati i Sverige Det är viktigt att känna till sina egna rättigheter för att kunna respektera andras rättigheter och lika värde.

Målet med Steg 1 är att eleverna ska lära sig om demokratiska värden och om sina rättigheter enligt FN:s barnkonvention. De ska också förstå och kunna koppla dessa kunskaper till sin egen vardag.

Låt eleverna presentera vad de kommit fram till för varandra. Om de tycker att deras eller andra barns rättigheter kränks, kanske de har förslag på hur problemen kan lösas.

... kan väcka intresse för barns rättigheter och delaktighet, till exempel genom att blogga, skriva inlägg i sociala medier, och insändare och debattinlägg i lokala medier.

Rät tigheter & skyldigheter Med rättigheter följer vissa skyldigheter, som till exempel: ✲ Att

u ndersök vardagen Låt eleverna undersöka och diskutera hur barn behandlas där ni bor och i hela Sverige. Behandlas en del barn sämre än andra? Kanske utsätts vissa för diskriminering för att de har en funktionsnedsättning, tillhör en viss folkgrupp eller bara för att de är flickor? Mobbas och kränks barn i er skola? Misshandlas en del barn hemma?

Utgå ifrån barnkonventionens grundprinciper: ✲ Inget

barn får diskrimineras. bästa ska alltid komma i främsta rummet. ✲ Barnet har rätt till liv och ut­ veckling. ✲ Barnet har rätt att säga sin mening och vuxna måste lyssna. ✲ Barnets

Låt eleverna arbeta i grupp eller parvis. De kan diskutera sin egen vardag utifrån ett rättighetsperspektiv, till exempel när det gäller rätten till: ✲ Trygghet

och ett bra hem ✲ Att få vara sig själva. ✲ Att göra sin röst hörd. ✲ Att leka, idrotta och vila. ✲ Likvärdig utbildning. ✲ Att må bra, fysiskt och psykiskt. ✲ Lika möjligheter, oavsett till exempel kön eller bakgrund.

lyssna på andra och respektera deras åsikter. ✲ Att stå upp för våra egna och andras rättigheter. ✲ Att tänka på vad vi gör, och vilka konsekvenser vårt handlande kan få för andra. ✲ Att bry oss om människor som behöver mer stöd och omvårdnad än vi själva.

Låt eleverna fundera på om de kan komma på andra saker de har ansvar för. Och vad som händer när människor inte tar ansvar.

demokratins gru ndprinciper Låt eleverna studera demokratins historia, och diskutera hur demokrati fungerar i praktiken och i deras egen vardag. Får de vara med och bestämma och göra sina röster hörda i skolan, på fritiden och hemma?

Tänk om dina elever... ... kan träffa lokala politiker och fråga hur de gör för att alltid ta hänsyn till barnens bästa, som de ska enligt barnkonventionen.

Material ✲ Information

om barnkonventionen på s. 10–11 i Globen och demokrati på s. 14–16 ✲ Läs hela texten till barnkonventionen och ladda ner faktablad som barns situation i Sverige och i andra länder på worlds­childrensprize.org

Fråg or at t utgå ifrån När barnen ska fundera kring barnets rättigheter i sitt eget liv och i Sverige kan det vara bra att utgå från några av de här frågorna, både när de tänker tyst och när de pratar med varandra.

• Vad är det bästa med att vara barn?

• Vad är det värsta med att vara barn • Vad är du mest rädd för?

• Vad vill du helst ändra på i ditt liv just nu?

• Vad är det bästa med att vara barn i Sverige?

• Vad är det värsta med att vara barn i Sverige?

• Har vissa grupper av barn det extra svårt? I så fall, vilka då?

Varför tror du att det är så?

• Vad tycker du är viktigast att ändra på när det gäller hur barn har det i Sverige?

• Tycker du att du har tillräckligt att säga till om i ditt liv? Får du vara med och bestämma om sånt som påverkar dig?

• Lyssnar vuxna tillräckligt mycket på dig till exempel lärare, politiker och/eller föräldrar?

5

WCP-PROGRAMMET I SJU STEG

Steg 2: rät tigheter & demokrati i världen

När eleverna har förstått vilken roll rättigheter och demokrati spelar i deras egna liv, kan de vända blickarna utåt. Genom fakta om barns situation i världen, och genom utsatta barns livsberättelser, kan eleverna lära sig om och förstå globala barnrättsfrågor.

Tanken med Steg 2 är att eleverna ska förstå barnkonventionens betydelse ur ett globalt perspektiv. De undersöker skillnader och likheter mellan olika grupper, länder och kulturer, och utvecklar sin förmåga att se och förstå andras behov och rättigheter.

L är genom andra barn Låt dina elever lära sig genom att uppleva andra barns situation, till exempel genom berättelser om World’s Children’s Prize modiga WCPbarnrättsambassadörer och jurybarn.

Deras livshistorier ger ökad kunskap om globala utvecklingsfrågor. Eleverna upptäcker också hur de själva kan bidra till förändring. Barnjuryn består av barn från ett femtontal länder som representerar andra barn och barnrättsfrågor genom sina egna livserfarenheter. Låt eleverna arbeta parvis och länka de olika barnjury-

medlemmarna till olika artiklar i barnkonventionen. Här finns barn som fallit offer för människohandel eller tvingats bli soldater, drabbats av miljökatastrofer eller tvingats fly krig.

FN:s G lobal A Mål Studera FN:s globala mål – 17 punkter som ska leda fram till att utrota extrem fattigdom, stoppa klimat­ förändringar och motverka orättvisor och jämlikhet. Diskutera hur målen är kopplade till olika jurybarns och/ eller barnrättsambassadörers verklighet. Och vad dina elever kan göra i sin egen vardag, enkla handlingar som på lång sikt kan bidra till att målen uppnås.

”Genom att jobba med WCPprogrammet uppfyller vi flera delar i flera ämnen i kursplanen, både förmågor, centralt innehåll och kunskapskraven. Att jobba med barnkonventionen, demokrati­frågor som är elevnära, att reflektera över hur barn har det i andra delar av världen.”

"Programmet är på riktigt och viktigt. Eleverna får studera och arbeta med verkliga problem och personer.”

6

✲ Fakta

och siffror i Hur mår världens barn på s. 12–13 i Globen. ✲ Barnjuryn presenteras på s. 6–9 i Globen och på worlds­childrensprize.org. ✲ Barns berättelser från hela världen finns i Globen och på nätet, samt i WCP:s sociala medier. ✲ Läs om FN:s globala mål på worldschildrensprize.org/ globalgoals.

Fokus på flickor

L Ä R A R E I E N K ÄT S VA R , S V E R I G E

Det är barnjuryn som väljer ut de tre pris­k andidaterna varje år, av alla dem som nomineras till WCP.

Material

L Ä R A R E I E N K ÄT S VA R , S V E R I G E

Världen över utbildas barn som WCP-barnrättsambassadörer för att sedan i sin tur utbilda och stärka sina skolkamrater runt barnets rättigheter, speciellt flickors lika rättigheter, och demokrati.

Låt eleverna möta barnrätts­ ambassadören (och jurymedlemmen) Kim från Zimbabwe på s. 9 i Globen, och på sidorna 18–45 ambassadörer från Burma, Kamerun, Moçambique, Sydafrika. Läs också om Myra i DR Kongo, som efter att ha blivit WCP-barnrättsambassadör 2013 fått sådan erfarenhet av att utbilda om barnets rättigheter i skolorna att hon nu blivit handläggare för WCP-programmet hos en av våra partnerorganisationer i D.R. Kongo.

WCP-PROGRAMMET I SJU STEG

STEG 3: lär känna Barnrät tshjältarna

gabriel montoya

Eleverna lär sig om barnrätts­ hjältarna och barnen de kämpar för.

De inspireras av berättelserna om kandidaterna, deras organisationer och om barnen vars liv har förändrats genom rättighetsbaserat arbete. Det väcker ofta idéer till eget engagemang.

I Steg 3 får eleverna djupare kunskap om och förståelse för globala frågor och om hur de kan hitta lösningar på svåra utmaningar. De upptäcker att saker kan utvecklas till det bättre och att alla kan vara med och skapa förändring. Det väcker hopp. Genom att identifiera sig med andra barn ökar fömågan till inlevelse och empati, vilket uppfyller läroplanens mål att ”utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den egna gruppen” (Lgr 11).

U ndersök utmaningarna Barnrättshjältarna arbetar med många viktiga frågor, bland annat: som växer upp i krig som tvingats eller lurats bli soldater ✲ Barn som är hemlösa eller växer upp på barnhem ✲ Flickor som utnyttjas i barnsex­ handel ✲ Barn från minoritetsgrupper/ marginaliserade grupper

Låt dina elever undersöka och diskutera frågorna kopplat till berättelserna i Globen och på nätet. Kan de själva hitta orsaker till, effekter av och lösningar till olika problem och utmaningar? Ta kanske reda på vilka av FN:s 17 Globala mål för hållbar utveckling kan länkas till barnrättshjältarnas arbete. Är några av de frågor de tar upp kanske kopplade till flera mål? På vilket sätt?

Hur arbetar barnrättshjältarna för att hjälpa världen att uppnå målen? Vad kan eleverna själva göra i det lilla, i sin vardag för att bidra till att målen nås?

valeriu nicol ae

G ör det spännande!

Låt eleverna fokusera på olika barnrättshjältars arbete, och sedan berätta för varandra i helklass så levande som möjligt. Hitta tips om övningar och aktiviteter som kan kopplas till barnrättshjältarna finns på sidorna 11–19.

✲ Barn ✲ Barn

Material om kandidaterna och om barnen de kämpar för på nätet och i s. 46–105 i Globen ✲ Filmklipp om kandidaterna och barnen på youtube.com/ worldschild­renprize

rachel lloyd

✲ Berättelser

” Det ger hopp om att människor kan förändra barns ofta hopplösa situation och att handling lönar sig.”

L Ä R A R E I E N K ÄT S VA R , S V E R I G E

7

WCP-PROGRAMMET I SJU STEG

STEG 4: Global Vote World’s Children’s Prize-programmet innehåller en global världsomröstning. I varje skola anordnar eleverna egna valdagar, de skapar valbås, valurnor och utser valförrättare och rösträknare.

Tanken med Steg 4 är att eleverna ska lära sig demokratiska grundprinciper och värden genom upplevelser.

När de deltar i och arbetar praktiskt med Global Vote-dagen förstår de hur demokrati fungerar i praktiken. I Globen och på webben möter eleverna andra barn jorden runt som förbereder och genomför sina val­dagar. Det ger inspiration och idéer och skapar en känsla av global gemenskap.

valsedl ar Kopiera lärarhandledningens baksida med röstsedlar, eller tillverka egna.

En fördel med de förtryckta röstsedlarna är att de används av skolor i hela världen. Det förstärker känslan av att delta i en världsomröstning i gemenskap med andra barn jorden runt.

mot verka valfusk Förbered färg som valförrättarna sedan kan märka elevernas fingrar eller naglar med, efter att barnen stoppat sina röstsedlar i valurnan.

Färger som är svåra att tvätta bort är till exempel växtfärger, färg från stämpeldyna eller märkpenna.

kom ihåg!

utse nyckelpersoner

Eleverna går till val efter att ha tagit reda på fakta om kandidaterna man ska välja mellan. Ingen annan ska få påverka barnets val, varken kompisar eller andra.

✲

Vik tiga förberedelser Precis som inför ett val till riksdag och regering måste skolans Global Vote-dag förberedas noggrant.

Det här behövs:

Rös tl äng d I röstlängden ska alla elever på skolan som har rösträtt stå med. På valdagen prickas sedan varje elev av när de lägger sin röst i valurnan. Eleverna får rösta från och med det år de ska fylla tio, till och med det år de fyller 18.

valbås Valbås behövs för att bevara valhemligheten. Använd fantasin! I Pakistan gör ökenskolorna valbås genom att ställa två sängar på högkant och täcka dem med tyg. I Brasiliens regnskog kläs bambuställningar med löv. Ni kan också kontakta er lokala valmyndighet och låna deras valbås.

Valförrättare – prickar av de

röstande i röstlängden och lämnar ut röstsedlarna. ✲ Valkontrollanter – kontrollerar valet, färgmärkningen och röst­ räkningen. ✲ Rösträknare – räknar rösterna och presenterar skolans röstresultat.

tänk om... ... eleverna kan bjuda in familjer och lokala politiker att få uppleva Global Vote-dagen. Det är lärorikt, roligt och spännande för vuxna att vara med. ... eleverna i god tid kan bjuda in lokala medier som kan bevaka Global Vote-dagen. Det ger barnen en plattform från vilken de kan göra sin röst hörd.

Material ✲ Fakta

och reportage om Global Vote s. 17–45 i Globen, på: worldschildrenprize.org och i sociala medier. ✲ Filmer från barns Global Vote-dagar i världen: youtube. com/worldschildrensprize ✲ Ladda ner valsedlar: worldschildrensprize.org/ ballots

8

valurnor Tillverka egna valurnor av kartonger, burkar, krukor, flätade palmträdsblad eller vad som helst som kan rymma valsedlar. Valurnorna kan kläs in och dekoreras med till exempel WCPsymbolen med regnbågsbarnen, bilder från Globen, teckningar eller tyg.

Finfina valurnor

WCP-PROGRAMMET I SJU STEG

e t o V l a b o Gl dag e n !

Valförrät tarna sköter rös tl äng den Eleverna ställer sig i valkön. En efter en kommer de fram till valförrättarna, som delar ut röstsedlar och prickar av eleverna i röstlängden.

räkna rös terna

Valkontroll anter bevakar De som utsetts till valkontrollanter håller ögonen på att alla prickas av i röstlängden, att ingen försöker rösta två gånger och att inga falska valsedlar hamnar i valurnorna!

När alla barn röstat är det dags för rösträknarnas insats. Till sist kan resultatet i skolans omröstning avslöjas.

inte en tävling!

Betona gärna för eleverna att WCP-­ programmet och Global Vote inte är en ”tävling”. Alla kandidater har gjort fantastiska insatser och är värda att uppmärksammas och hedras. Den som får flest röster får The World’s Children’s Prize for the Rights of the Child. De andra två kandidaterna får The World’s Children’s Prize Honorary Award. Alla hedras vid WCP-cere­ monin och får pengar som används i arbetet för barnets rättigheter.

rapportera skol ans rös tresu ltat

valbås bevarar hemlighet

dags at t fira!

Det känns viktigt och rätt för barnen att ingen kan se vad de röstar på. De kliver ensamma in i valbåsen, med röstsedeln i handen, markerar sitt val och viker ihop röstsedeln. Sedan lämnar de valbåset och lägger sin röst i valurnan.

Många skolor avslutar med fest.

Jorden runt ser barn fram emot den här dagen med spänning och glädje.

En del skolor har en ceremoni på skolgården. Det hålls tal med krav på respekt av barnets rättigheter, ibland hissas flaggan och sånger sjungs.

Röstresultaten för alla tre kandidater rapporteras till WCP-kansliet. Alla röster i hela världen räknas samman så meddela inte bara vem som fick flest röster på er skola utan röstsiffran för varje kandidat!

Lämna röstresultaten i valurnan på WCP-webben eller till info@worldschildrensprize.org, senast midnatt den 16 april 2018.

9

WCP-PROGRAMMET I SJU STEG

STEG 5: det stora avslöjandet vill ni vara med?

Det stora avslöjandet görs kort efter att världsomröstningen avslutats, i andra halvan av april 2018. Berätta för oss om er skola vill arrangera en barnledd presskonferens för att sprida kunskap om rättigheter och demokrati. Om ni är flera Global Friend-skolor i en kommun eller ett län som når ut till samma medier kan ni ha presskonferens tillsammans.

Material En gång om året, på samma dag över hela världen, avslöjar barnen själva den stora nyheten om World’s Children’s Prize barnrättshjältar och kräver respekt för barnets rättigheter.

Dina elever kan samla alla i hela skolan för att avslöja resultatet, eller bjuda in lokala politiker och medier till en barnledd presskonferens (World’s Children’s Press Conference).

Barnen avslöjar hur världens barn har röstat om hur priserna ska fördelas mellan de nominerade barnrättshjältarna, och ställer krav på att de vill att deras rättigheter ska respekteras i kommunen och i Sverige. Uppmärksamhet från medierna gör att fler får lära sig om barnets rättigheter och sätter press på makthavarna.

✲ Inspireras

av andra barn och få tips på s. 106 i Globen ✲ Barnrättsfaktablad och allt annat ni behöver finns på: worldschildrensprize.org/wcpc ✲ Filmklipp om kandidaterna och om Barnens presskonferenser jorden runt på youtube. com/worldschildrensprize

STEG 6: fira barnets rät tigheter Alla barnrättshjältarna hedras vid en ceremoni på Gripsholms slott i Mariefred. Ceremonin leds av jurybarnen med hjälp av Drottning Silvia. Barnmusiker från Sverige och omvärlden uppträder och skolbarn från Global Friend-skolor runtom i Sverige finns i publiken. Ceremonin väcker uppmärksamhet i hela världen, och hjälper till att sätta ljuset på de viktiga frågorna som barnrättshjältarna arbetar med. Det i sin tur sätter press på makthavare jorden runt.

Många skolor anordnar senare en egen ceremoni eller fest för att fira barnrättshjältarna och sina rättigheter. Skolornas avslutningsfester arrangeras ofta på kvällstid för att man ska kunna bjuda in föräldrar och syskon. Även politiker, journalister och andra brukar vara med. Det blir ett festligt tillfälle för barnets rättig­ heter som ofta leds av en ceremoni­

10

värd, med tal och uppträdanden.

Barnets rättigheter och vad eleverna upplevt genom WCP-programmet är den röda tråden. Elever kan göra en utställning med material som tillverkats under programperioden. Visa gärna filmen från WCP-ceremonin, med stor bild och bra ljud. Det är en upplevelse för alla barn som varit med i programmet och ger dessutom föräldrar och andra vuxna en bra bild av vad barnen varit delaktiga i, och om barnets rättigheter.

Material ✲ Få

inspiration på s. 108 i Globen och på worldschildrensprize.org ✲ Se WCP-ceremonin på youtube.com/ worldschildrens­prize

WCP-PROGRAMMET I SJU STEG

Avslöjandet – et t rollspel Om ni inte vill eller kan ordna en presskonferens för medier och andra utomstående, kan ni använda formatet som en rollspelsövning.

1. Berätta kort för eleverna om vad en presskonferens är: När ni har något viktigt att berätta och vill nå ut snabbt till så många som möjligt är det bra att ordna en presskonferens.

Det kan handla om allt från ett nytt dataspel till ett nytt lagförslag. De som berättar brukar sitta på en liten scen. Journalister och fotografer är "publik" och ställer frågor.

2. Dela upp klassen i fyra grupper som får varsin uppgift:

Gru pp 1: Var ska vi vara?

En presskonferens kan ordnas var som helst. Inom- eller utomhus, på en lekplats, i ett slott eller skolmatsalen.

Var vill ni hålla er? I klassrummet, aulan eller på stan? Eftersom ni ska berätta om något viktigt behöver ju lokalen symbolisera detta. Vilken är kommunens viktigaste byggnad?

Gru pp 2: Vilka ska bju das?

Gör en lista på vilka ni vill bjuda in. Vilka medier där ni bor kan vara intresserade? Var vill ni synas? Vilka medier är populärast bland barn respektive vuxna? Det kan vara tidningar, webbsajter, TV- eller radioprogram, youtubestjärnor och instagrammare

med många följare. Kanske ska även lokalpolitiker få komma?

Gru pp 3: Lokal a nyheter En bra presskonferens har ett lokalt perspektiv. Det ger medierna något att hänga upp sin nyhet på. Utöver nyheten om barnrättshjältarna gäller det alltså att ta upp respekten för barnets rättigheter där ni bor. Gör en lista på vad som fungerar bra och dåligt. Det kan vara allt från en trasig klätterställning till problem med rasism eller en hårt trafikerad väg till skolan. Genom medierna kan eleverna få fram sitt budskap till politiker och allmänhet.

Gru pp 4: U ppl äg g Hur blir presskonferensen rolig och intressant men inte för lång? Journalister har ofta bråttom tillbaka till redaktionen! Hur ska fakta om WCP och om barnets rättigheter presenteras? Ska ni visa film och bilder eller bara prata? Kanske kan ni inleda med musik eller dans? Hur kan det bli extra spännande när ni ska avslöja kandidater eller pristagare? Kan ni spela en liten fanfar eller trumma just innan ni berättar?

3. Samla klassen och låt varje grupp presentera vad de kommit fram till för varandra.

4. Nu är det dags för skarpa förberedelser. Grupp 1 och 3 tar på sig

rollen som journalister och andra inbjudna gäster. Grupp 3 och 4 elever anordnar presskonferensen.

Gru pp 1 och 3 Eleverna delar upp uppgifterna mellan sig. Det kan vara: • Göra ett ”körschema”; en tur­ ordning för dem som ska prata, visa bilder eller spela musik.

• Träna på uppgifterna genom att exempelvis presentera fakta, sjunga en sång etc. Tänk på att göra det extra spännande när ni ska avslöja barnrättshjältarna.

• Skriv ett pressmeddelande (ett utkast finns på WCP-webben).

• Gör personliga inbjudningar och/eller affischer.

Gru pp 2 och 4 Eleverna kan ta på sig olika roller, som skrivande journalister, TV-­ journalister, bloggare, youtubers, radiojournalister eller fotografer.

De förbereder sig genom att skriva frågor och kan träna två och två på att ställa frågor och följdfrågor.

5. Genomför presskonferensen.

Grupp 2 och 4 tar plats på scenen.

De som spelar journalister samlas framför med kameror, mikrofoner och anteckningsblock i högsta hugg.

Nu är det bara att sätta igång!

11

ÖVNINGAR & AK TIVITETER

ÖVNINGAR & AKTIVITETER Du och dina elever kan själva välja hur ni vill arbeta med WCP-programmet. En del skolor jobbar under flera månader i olika ämnen, andra koncentrerar arbetet till kortare tid.

Med utgångspunkt från tidningen Globen och digitala WCP-kanaler kan du enkelt integrera programmet i din undervisning. Här ger vi några exempel på övningar och aktiviteter.

Åsiktslinjen er hål l med

EXPERTGRUPPER 1. Dela in klassen i grupper om fyra elever, som vi kallar ”hemmagrupper”. Varje grupp får fyra olika uppdragskort, och fyra texter att läsa, som texter ur Globen. Alla elever läser igenom sina respektive uppdrag och texter.

2. Nu bildas ”expertgrupper" med de elever som fått samma uppdrag och text. Varje grupp diskuterar vad de läst och hur de bäst ska föra vidare det de lärt sig. De hjälper varandra att sammanfatta det viktigaste i en egen text, så att kompisarna i ”hemmagruppen” ska få ta del av den nyvunna kunskapen.

3. Eleverna samlas i sina ”hemmagrupper igen och eleverna turas om att berätta för om sitt uppdrag och sin text.

Fram med pennor och anteckningspapper!

12

hål l in te er med

1. Markera en linje på klassrumsgolvet med papper eller ett snöre. Förklara att ena änden betyder håller med och andra änden håller inte med.

När du läser upp ett påstående visar eleverna hur mycket eller lite de håller med genom att välja var de ställer sig på linjen.

• Barn som har en funktionsvariation ska ha likadana möjligheter som alla andra barn.

2. Börja med enkla påståenden som hjälper eleverna att förstå metoden, som: ”Bussar går fortare än cyklar”

4. Be eleverna förklara hur de har tänkt. Det går bra att byta plats på linjen om man ändrar sig.

3. Gå över till påståenden som rör en specifik barnrättsfråga som tas upp i WCP-programmet. Till exempel:

Här ges alla, även blyga elever, möjlighet att ta ställning och uttrycka sina åsikter. Samtalen efter olika ställnings­ taganden är en viktig del i övningen, där du som lärare ser till att alla får vara delaktiga och att ingen kränks.

• Flickor är lika mycket värda som pojkar.

• Vi har ingen mobbning på vår skola.

• Folk som hamnar på gatan får skylla sig själva.

Logga eller blogga Låt gärna eleverna göra anteckningar, fotografera och reflektera över arbetet med WCP-programmet över tid. Det kan de göra på klassiskt sätt, med papper och penna, klippa och klistra. Eller använda mobilen, blogga, instagramma eller på olika sätt dokumentera digitalt. Det ger möjlighet att bearbeta de ofta tunga berättelserna de tar del av, och samtidigt dela med sig till andra.

ÖVNINGAR & AK TIVITETER

AKTIONSKORT Ta vara på engagemanget som väcks hos eleverna genom WCP-programmet. Låt dem välja en fråga som de känner starkt för och sedan fundera över hur de själva kan göra skillnad. Vilket sätt är mest effektivt?

1. Låt eleverna fundera över vilka frågor de vill arbeta med. Det kan vara något de har upptäckt genom WCP-programmet eller något helt annat.

2. Dela upp eleverna i par eller grupper som väljer en fråga att jobba med. Kopiera och klipp ut aktionskorten och ge varje par/grupp en uppsättning. (Eleverna kan förstås också göra egna ”aktionskort”).

3. Låt eleverna rangordna aktionerna utifrån vilka de tror är mest effektiva. De kan också lägga till egna aktioner eller skriva om de befintliga.

4. Samla klassen och be eleverna berätta om hur de har tänkt.

FÖRSÖK PÅVERKA NÅGON MED MAKT. SKRIV BREV, RING ELLER HÄLSA PÅ EN LOKAL POLITIKER ELLER CHEF.

KONTAKTA EN ORGANISATION SOM ARBETAR MED FRÅGAN OCH BE OM MER INFORMATION, ELLER OM ATT FÅ HJÄLPA TILL.

KONTAKTA EN EXPERT PÅ OMRÅDET OCH BE OM RÅD.

SAMLA IN PENGAR FÖR ATT GE TILL DEN/DE SOM BEHÖVER HJÄLP.

STARTA EN KAMPANJ I SOCIALA MEDIER.

KONTAKTA MEDIA OCH FÖRSÖK FÅ DEM ATT RAPPORTERA OM FRÅGAN.

GÖR EN PJÄS OCH SPELA UPP PÅ SKOLAN, ELLER SOM GATUTEATER.

SAMLA IN NAMN, PÅ PAPPER ELLER PÅ NÄTET. LÄMNA SEDAN ÖVER NAMNLISTAN TILL NÅGON MED INFLYTANDE.

STARTA EN EGEN FÖRENING.

FÖRSÖKA PÅVERKA I DIN EGEN VARDAG, TILL EXEMPEL GENOM VAD DU KÖPER I AFFÄREN OCH HUR DU ÄR MOT ANDRA.

ORDNA EN DEMONSTRATION.

TILLVERKA AFFISCHER OCH FLYGBLAD OCH SPRID TILL SÅ MÅNGA SOM MÖJLIGT.

GÅ MED I ELEVRÅDET OCH FÅ DEM ATT DRIVA FRÅGAN.

SPELA IN EN FILM OCH LÄGG UPP PÅ YOUTUBE FÖR ATT VÄCKA UPPMÄRKSAMHET OCH STARTA DEBATT.

EGET FÖRSLAG:

13

ÖVNINGAR & AK TIVITETER

PROBLEMTRÄDET Låt eleverna arbeta i mindre grupper eller enskilt, för att hitta orsaker, effekter och lösningar kopplade till olika utmaningar och problem.

1. Eleverna ritar ett träd och skriver problemet/utmaningen på trädstammen, till exempel ”Hemlösa barn”.

2. Skriv olika tänkbara orsaker på postitlappar och sätt på trädets rötter.

4. Ta ett steg tillbaka och fundera.

Fattas något? Kanske ska några av orsakerna och effekterna byta plats?

5. Försöka hitta idéer till lösningar.

Rita frukter och skriv lösningarna på dem innan de hängs upp i trädet.

effek ter (grenar)

Pro b l e m e t

3. Skriv effekter, följder, av problemet på postitlappar och sätt på grenarna.

lösningar (fru k t) orsaker (röt ter)

Den här aktiviteten hjälper eleverna att visualisera sina tankar och se kopplingar mellan orsak och verkan samt lösningar.

Orsakskedjor Låt eleverna fundera och diskutera orsakerna till exempelvis att barn växer upp på barnhem, gatan eller på institution.

1. Förklara kort att en del barn inte kan bo med sina föräldrar med utgångspunkt från faktatexter och reportage i Globen eller på nätet.

2. Skriv ”barn som inte kan växa upp med sin familj” på tavlan eller på ett stort papper.

3. Be eleverna föreslå anledningar till varför en del barn tvingas leva på gatan eller på institution.

Kanske säger de ”missbruk”, ”de blir föräldralösa” eller ”krig”. Skriv upp alla förslag.

4. När ni har tillräckligt många förslag kan ni gemensamt börja dra streck och pilar mellan dem för

14

att se orsakskedjor och sammanhang. Eleverna kanske upptäcker att en del saker ska bort medan andra saknas, som några av de grundläggande orsakerna till att barn skiljs från sina familjer: fattigdom och brist på respekt för barnets rättigheter i många länder.

5. Avsluta med en gemensam reflektion och ge några positiva exempel ur Globen där barn fått stöd och hjälpts till ett värdigt liv. Visa att det finns hopp.

VARFÖR?

Den här övningen inspirerar eleverna till att ställning och göra sin röst hörd om det de tycker är viktigt, ställa frågor och ta debatten. Resultatet kan delas med andra genom en utställning, en skoltidning eller i sociala medier.

ÖVNINGAR & AK TIVITETER

FÖNSTER MED UTSIKT 1. Dela upp klassen i grupper om fyra. Grupperna får ett A3-papper där de ritar ett fönster med fem rutor (se bild). Alla ska nå att skriva på pappret.

• Dario i Rumänien kunde inte bo kvar hemma hos sin mamma.

Hur kan fler barn få växa upp med sina familjer? | s. 105 i Globen

2. Dela ut varsin frågeställning till grupperna, och en text att läsa eller filmklipp att titta på från årets WCP-program. Det kan till exempel vara:

3. Alla får en bestämd tid till att läsa texten och tänka själva. Sedan skriver var och en minst tre förslag på problemlösningar i ”sin” ruta.

• Shaquana såldes på gatan av en hallick. Hur kan barnsexhandeln stoppas? | s. 72 i Globen • Kevin lurades att bli soldat. Vad måste göras för att det inte ska hända andra barn i framtiden? | s. 51 i Globen

4. Eleverna berättar om sina respektive förslag för varandra, och om hur de har resonerat.

5. Till slut väljer eleverna de förslag de tycker verkar bäst och skriver upp dem i mitten.

6. Grupperna presenterar sina idéer i helklass.

BERÄTTA OCH LYSSNA

Börja med att skapa stämning i klass­rummet – släck ner och sätt er i ring.

1. Återberätta innehållet i en Globentext för eleverna, med egna ord. Förklara att texten beskriver ett eller flera problem som får en lösning. Tala även om att en del texter kan berätta något om ett lands historia eller kultur, vad barn tycker om, deras drömmar och intressen. Att alla berättelser har en kärna och ett budskap. Be eleverna fundera på vad de tror att detta är i den som du just har läst.

2. Dela upp eleverna i par som får välja, eller bli tilldelade, en text i Globen.

3. Elevparen läser först tyst. Sedan pratar de med varandra om vad de tyckte var de viktigaste händelserna och vilket budskap berättelsen har.

4. Eleverna turas om att träna på att återberätta sin text med egna ord för sin kompis.

5. Paren splittras och bildar nya grupper med fyra elever i varje.

Där berättar de sina historier för varandra.

6. Samla klassen och låt eleverna berätta för varandra vad de kommit fram till.

15

ÖVNINGAR & AK TIVITETER

DRIV EN VALRÖRELSE Låt eleverna driva sin egen valrörelse. De kan arbeta både enskilt och i grupp och tillverka flygblad, valaffischer och material i sociala medier. De kan skriva, teckna och måla, tala, diskutera och reflektera över viktiga frågor.

Resultatet kan förstås spridas till fler, i en utställning på skolan eller i sociala medier.

Koppla till vuxenval

Berätta för eleverna att utgången i politiska val ibland påverkas av

Rollspela

korruption och maktmissbruk.

Vissa kandidater, som har pengar och makt, kan till exempel köpa mer utrymme i medier eller tvinga valarbetare att fuska.

Låt eleverna studera bra och dåliga exempel från vuxenvärldens val.

Diskutera hur de själva kan genomföra en rättvis valrörelse, där alla kandidater får lika stort utrymme, och där alla vet till­räckligt mycket för att kunna göra ett informerat val.

Använd rollspel som ett sätt att låta eleverna gestalta det de har upplevt genom berättelser. Innan övningen behöver eleverna alltså ha läst om barnrättshjältarna och barnen de kämpar för.

1. Dela in klassen i grupper om fyra.

De kan välja mellan scenarierna eller hitta på egna.

2. När eleverna har valt scenario arbetar de med förberedelserna, som att skriva repliker, frågor eller "fusklappar". De kan använda sig av metoden Fönster med utsikt (se s. 15) där alla fyra först skriver egna förslag och sedan jämför och sammanställer.

3. Ge eleverna tid att öva. Vill de ha med rekvisita eller kanske klä ut sig? Ge stöd och gå in med förslag och uppmuntran om gruppen kör fast.

4. Låt grupperna spela upp sina scenarier för klassen, eller kanske för inbjudna föräldrar. Övningen ger möjlighet att öva på att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera texter för olika syften samt anpassa språket efter olika mottagare och sammanhang. De tränar sig också på att argumentera i olika samtals­ situationer och beslutsprocesser.

16

Elevers egna valaffischer

SCENARIO 1: PRESSKONFERENS/ INTERVJU

Två elever spelar journalister, en är barnrättshjälte och en är ett av barnen hen har stöttat. Under en simulerad presskonferens eller intervju ställer journalisterna frågor till barnrättshjälten och barnet.

Eleverna kan komma överens om frågor och svar eller så kan de arbeta i varsitt par och låta frågorna och svaren bli en överraskning.

SCENARIO 2: ET T BARNS HISTORIA

Gruppen fokuserar på ett av barnen som har fått stöd av en av barnrättshjältarna och gestaltar en situation i hens liv. De spelar olika roller, utöver barnet kanske en förälder, en lärare eller barnrättshjälte. Med utgångspunkt i barnets berättelse kan de skriva en scen eller bara improvisera utifrån den situation de valt. Självklart kan en liknande övning göras om ett jurybarn eller en WCP-barnrättsambassadör

ÖVNINGAR & AK TIVITETER

Vill er skola... ...FÅ BESÖK AV EN WCPDELEGATION? I samband med den årliga WCP-ceremonin på Gripsholms slott får Sverige besök av jurybarn, barnrättshjältar och barn de kämpar för, samt unga musiker. Ni kan bli värdskola för en WCP-delegation som får möta alla hos er som har arbetat med WCP-programmet. Även barn och lärare från grannskolor som deltagit kan bjuda in när de långväga besökarna kommer.

... ARRANGERA WORLD’S CHILDREN’S PRESS CONFERENCE (BARNENS PRESSKONFERENS)?

WCP-kansliet samordnar årligen barnledda presskonferenser som hålls i Sverige i samband med WCP-ceremonin. Hör av er om ni vill arrangera en presskonferens på er ort (se mer information på s. 10).

... DELTA I FORTBILDNING? Våra pedagoger håller gärna en fortbildning om World’s Children’s Prize-programmet för dig och dina kollegor, tillsammans med lärare i skolor som ligger nära er.

Mejla till teachers@worldschildrensprize.org eller gå in på worldschildrensprize.org/teachers för att anmäla intresse för t.ex. skolbesök eller fortbildning.

Barnrättshjältar (Rosi, Manuel och Molly) möter elever i Sverige.

DELA MED ER Följ gärna WCP i sociala medier för att få de senaste uppdateringarna om barnrättshjältarna, jurybarnen, WCP-barnrätts­ ambassadörerna, aktuella FN-dagar och viktiga nyheter om barnets rättigheter.

REAGERA , KOMMENTERA , DEL A

Vi blir glada när ni gillar oss i sociala medier, men ännu gladare när ni kommenterar och delar. Allra mest gillar vi när ni skickar oss egna bilder, berättelser och citat som speglar ert och elevernas arbete och engagemang.

Tillsammans kan vi nå fler med kunskap om barnets rättigheter och rättvis hållbar utveckling. På så sätt gör vi världen bättre för alla barn, överallt!

TAGGA OCH ME JL A

worldschildrensprize

@worldschildrensprize

@wcpfoundation

worldschildrenprize.org

Tagga oss och tipsa om sånt ni själva lägger upp på loggar, webb och i sociala medier med till exempel #worldschildrensprize och #globalvote. Mejla också gärna material för spridning i våra digitala kanaler till sm@worldschildrensprize.org.

17

ÖVNINGAR & AK TIVITETER – DEN GLOBAL A RESAN

DEN GLOBALA RESAN Gör en resa i fantasin som låter eleverna lära sig på djupet.

Du kan utforma elevernas uppdrag i förväg, eller låta dem göra det själva.

Dela upp klassen i ”reporterteam” och skicka iväg dem på en simulerad resa till länder som står i fokus i årets WCP-program. Eleverna rapporterar om barnrättshjältarnas arbete och använder berättelserna i Globen och på nätet som underlag.

När eleverna ’anländer’ och har ’checkat in’ på sina hotell, ska reporterteamen utföra sina uppdrag. Det kan ske på många olika sätt – bara fantasin sätter gränser. Eleverna kan studera kartor, besöka berömda platser och rollspela som barnrättshjältar, barn och journalister. De kan "ta bilder" (eller rita) och skriva resedagbok.

1. Tillverka resedokument

Förbered er som ni skulle göra inför en verklig resa: Skaffa pass och visum, ”köp’ biljetter, planera reskassan och kolla upp resmålet. Låt eleverna tillverka allt från pass till presskort.

Resedokumenten gör studierna spännande och verkliga.

2. Träna språkkunskaperna

Låt eleverna göra en egen ”reseparlör”.

Samla ord som flygplats, bagage, pass, busshållplats, tågstation och hotell på andra språk. Kanske också meningar som ”Jag har gått vilse...”, ”Jag är hungrig eller ”Jag kämpar för barnets rättigheter!”.

3. Åk iväg

Ställ upp stolar i klassrummet som i en buss, ett tåg eller ett flygplan.

Några elever rollspelar som biljett­ kontrollanter eller flygplansbesättning.

Andra sitter lugnt på sin plats, läser Globen och planerar sina uppdrag.

Tillverka egna pass och andra resedokument.

18

4. Reporteruppdraget

5. Hem och rapportera

När resan är över producerar eleverna sina rapporter i form av tidningssidor eller omslag, webbsidor eller inlägg i sociala medier, med text och bild (foton eller ritade) och spännande rubriker. De kan göra TV- och radio­ reportage och kanske en utställning på skolan.

ANVÄND I MÅNGA ÄMNEN

Genom Globala resan kan dina elever till exempel: • Använda matematik för att beräkna avstånd och tidszoner, restider mellan de olika länderna och ert land, studera valutakurser, tids­ skillnader och barnrättsstatistik.

• Utveckla språk och kommunikationsförmåga genom att skriva dagbok, dikter, vykort, brev, faktatexter, intervjuer och/eller

VARFÖR GÖRA DEN GLOBAL A RESAN? Arbetet hjälper eleverna att utveckla sin förmåga till att: ✲ Samarbeta för att nå gemen­

samma mål.

✲ Formulera sig och kommunicera

i tal och skrift i både svenska och engelska och/eller ett annat språk. ✲ Läsa och analysera texter för olika syften. ✲ Anpassa språket (muntligt och skriftligt) efter olika syften, mottagare och sammanhang. ✲ Uttrycka och värdera olika stånd­ punkter, i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, vär­deringar och olika perspektiv. ✲ Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. ✲ Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap. reportage, samt manus till TV- och radioprogram.

• Publicera en väggtidning, utställning, skoltidning och i sociala medier.

• Träna på och utveckla sina utländska språkkunskaper när de utför de olika uppdragen.

ÖVNINGAR & AK TIVITETER – DEN GLOBAL A RESAN

FOKUS PÅ L ÄNDER Låt eleverna fördjupa sig i studier av någon av barnrättshjältarnas länder.

Utforska folkgrupper, geografi, natur, historia, kultur och/eller samhällsskick.

Resultatet kan presenteras i form av en resebroschyr, ett reportage, ett föredrag eller kanske en bildberättelse. Alla elever behöver god kunskap om alla tre priskandidater innan de går till val.

Därför är det viktigt att de får ta del av varandras.

Här ges eleverna möjlighet att, som läroplanen föreskriver, utveckla sin förmåga att ”utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen”.

ANNORLUNDA K ARTOR

Den som ska rita en världskarta stöter på problem. Kartan är platt men jorden är rund. För att avbilda jorden på den platta kartan måste man förvränga bilden så att den passar in på pappret. En avbildning av jorden på en plan yta kallas projektion. På den vanligaste världskartan, som kallas Mercatorprojektionen, blir områdena närmast polerna alldeles för stora mot vad de är i verkligheten.

På Mercatorprojektionen är till

Hitta rätt i en ny stad.

” Eleverna får perspektiv på sin egen tillvaro. Vi arbetar tematiskt och integrerar ämnena SO, Eng, Sv m.fl. Elever som gick här för flera år sedan brukar säga att WCP och arbetet kring detta är något men minns för det var på riktigt.”

L Ä R A R E I E N K ÄT S VA R , S V E R I G E

exempel Europa mycket större än i verkligheten. Grönland är nästan lika stort som Afrika. I själva verket är Afrika mer än 14 gånger så stort!

BRA PÅ OLIK A SAKER

Olika världskartor är bra på att visa vissa saker och dåliga på andra sätt.

Just den här världskartan kallas Peters Projektion och gör alla landformer lite för smala. Däremot ger

Väskan packad!

” Eleverna blir väldigt berörda, starkt engagerade och entusiastiska.”

L Ä R A R E I E N K ÄT S VA R , S V E R I G E

den en rättvis bild av ländernas och kontinenternas storlekar. På worldschildrensprize.org kan du ladda ner Peters Projektion som PDF. På nätet kan ni hitta många fler annorlunda kartor som speglar allt från jämställdhet och rättigheter, till naturtillgångar och lycka.

Checka in på hotellet.

” Det ger underlag till många bra diskussioner inom olika ämnesområden... etik, miljötänk, rättvisefrågor, konsumtion och ekonomi, geografi, historia... Texterna är så varierade och välskrivna att det finns något som kan passa alla.”

L Ä R A R E I E N K ÄT S VA R , S V E R I G E

19

S TE G S J U: N O L IT TE R G E N E R ATI O N

alla får vara med i Den 16 maj* firar barn i skolor över hela världen No Litter Day. Barnen, som blir en del av No Litter Generation, samlar skräp, sorterar och väger det. Samtidigt sprider de information om att alla barn överallt ska få leva i en ren och hälsosam miljö.

Här har vi samlat övningar som hjälper eleverna att utforska nedskräpningen där de bor, i Sverige och globalt, och lösningar som krävs för en renare, mer hållbar värld.

Prata skräp Börja med att låta eleverna se No Litterfilmen (på worldschildrensprize.org/ nolittergeneration).

1. Samtala i grupper och i helklass om filmen. Ställ frågor som: Hur känns det efter att du sett filmen? Vad vill den säga oss? Vad tänker du när du ser den?

2. Fråga: Kan vi lära oss något av det vi just sett? Vilken roll har vi?

3. Kanske ser ni filmen ännu en gång efter det att eleverna bearbetat det de upplevt.

Låt eleverna läsa faktatexterna om skräp och avfall. Utforska och samtala om innehållet. Använd följande frågor som stöd.

• Vad är egentligen skräp? Kan ni ge exempel på vanligt skräp där ni bor?

• Vad kan nedskräpningen leda till?

Hur påverkar det livet i havet?

• Hur påverkar nedskräpningen oss människor?

• Hur ser det ut med nedskräpning där ni bor? Är det ett stort problem?

Finns det mycket skräp på marken?

• Finns det bra system för att ta hand om avfall?

• Hur kan nedskräpningen minska där ni bor? Vilka lösningar ser ni?

• Hur kan den globala nedskräpningen minska? Vad är varje individs ansvar och vad ligger på kommunen, regering och riksdag, andra länder, företagen och FN? Finns det fler aktörer som spelar roll?

generation Sprid ordet, inte skräpet Låt eleverna använda No Litter Day till att sprida kunskap om nedskräpningens konsekvenser och uppmana till engagemang. Det kan göras på flera olika sätt, välj det som passar er klass eller skola. Eleverna kan till exempel: ✲ Posta

om #NoLitterDay i egna och/eller skolans sociala medier, med bild, film och egna tips om hur nedskräpningen kan minska.

✲ Skriva

och hålla tal om nedskräpningens konsekvenser, och om de lösningar som finns.

Fördju pning Eleverna kan arbeta enskilt, i par och grupper för att hitta förslag till lösningar. Hur kan nedskräpningen minska där ni bor? Vilka lösningar ser ni? Liknande övning kan göras även för andra frågeställningar.

Gör så här: 1. Börja enskilt: Varje elev skriver ner sina tankar, minst tre punkter, under några minuter.

2. Låt eleverna sitta i par. Varje par berättar för varandra hur de tänkt och jämför.

3. Par + par: Två par delar sina tankar med varandra. Tillsammans väljer gruppen ut de tre punkter som de vill presentera för klassen.

4. Varje grupp presenterar sina tankar och idéer i helklass.

5. Avsluta med att fundera på vad ni kan göra gemensamt på skolan för att uppmärksamma både problemen med nedskräpning och lösningarna.

✲ Skriva

artiklar, krönikor, sagor eller manus till en film eller pjäs.

✲ Göra

Youtubefilmer, nyhetsrepor­ tage, humor, skräck eller drama som skapar uppmärksamhet.

✲ Producera

och bjuda in till en utställning eller teaterföreställning på skolan. Släktingar, grannar, lokalpolitiker och lokala medier kanske vill komma och titta.

Material ✲ Reportage

på s. 109–116 i Globen ✲ Film och 360-bilder från Pakistan på worldschildrensprize.org/nolitterpakistan ✲ Fakta och fördjupning om de Globala målen på worldschildrensprize.org/globalgoals ✲ Fler övningar och fakta på www.hsr.se/skola-och-forskola

*16 maj är No Litter Day, men dina elever kan välja att plocka skräp när som helst under vecka 20.

20

S TE G S J U: N O L IT TE R G E N E R ATI O N

SKRÄPMÄTNING Gå ut och gör en skräpmätning med eleverna. Ni behöver: Pinnar och två meter långa snören. Gärna handskar och/eller något plockverktyg. (Kom överens om vilket skräp eleverna inte ska plocka upp, t.ex. för att det är farligt.)

1. Dela upp eleverna i grupper som får undersöka varsitt område.

2. Varje grupp sätter ned pinnen mitt i sitt område och knyter fast snöret i pinnen.

3. Grupperna samlar in allt skräp som de hittar från pinnen och två meter åt alla håll, i en cirkel. Både små och stora skräpbitar ska tas med.

4. När allt skräp är insamlat är det dags att räkna och sortera. Bestäm hur det ska gå till tillsammans, så att alla grupper gör på samma sätt.

Räkna exempelvis antal fimpar, plastpåsar och mat- och dryckesförpackningar. Eller sortera efter material; metall, plast, papper etc.

Be eleverna fundera över: • Vilken typ av skräp hittade ni?

• Vilket skräp var vanligast?

Skapa med skräp Visst går det att skapa vackra, roliga och användbara saker med skräp. Jobba med färger och nyanser, återanvänd, dekorera och återbruka!

Använd skräp eleverna har samlat in för att tillverka något nytt, en tavla, skulptur eller kanske en ny uppfinning? Kanske kan ni göra ett stort konstverk, skriva skolans namn, dekorera kärl för avfall, eller designa en tidning av pappersbitar? Bara fantasin sätter gränser!

Börja med att sortera sakerna ni hittat efter färg, som en regnbåge eller färgpalett.

Skapa sedan mosaikbilder med skräpet, kanske ett landskap eller ett porträtt!

• Vilka tror ni har slängt skräpet – kan ni se var det kommer ifrån? Är det till exempel skräp från industrier eller från enskilda människor? Barn eller vuxna?

• Jämför gruppernas olika områden.

Var det olika skräp på olika ställen?

Var det mer skräpigt på ett visst ställe? Vad kan det i så fall bero på?

Skräps tatis tik & mäng d Använd resultaten av skräpmätningen till övningar på matematiklektionen.

Anpassa svårighetsgraden efter elevernas förkunskaper.

Ta fram skräpstatistik kring t.ex.: • Olika material. Hur mycket var gjort av metall respektive plast eller kartong?

• Hur många procent var plastpåsar, konservburkar, godispapper eller fimpar?

• Vilket var det vanligaste skräpet?

Vilket var minst vanligt?

• Hur många skräp hittade klassen totalt?

• Hur många skräp hittades per m²?

• Hur många procent av antalet skräp

TidslinjeN Försvinner skräp som hamnat på marken av sig självt eller ligger det kvar om ett år eller kanske 100 år?

Använd skräp som eleverna samlat in och/eller be dem ta med avfall hemifrån, så att ni får en blandad samling av allt från glas till plast, förpackningar, metall, tidningar och fruktskal.

1. Lägg ut ett rep som en tidslinje, eller rita med krita. Märk ut några tidsangivelser längs linjen, med årtal eller århundraden.

2. Låt eleverna arbeta gemensamt, gärna i par eller grupp. De ska

PL AST

PAPPER

ÖVRIGT GL AS

METALL

Gör diagram för exempelvis andel skräp i olika material.

skulle kunna vara farligt för t.ex. fåglar, djur i havet eller människor?

• Vad var medelvärdet för klassens samtliga mätningar (i antal skräp/ mätning och/eller antal skräp/m²).

Spara resultatet!

När ni gör skräpmätningar igen, nästa år eller under olika årstider, kan ni jämföra och räkna på procentuell ökning eller minskning över tid.

Tips om barn och skräpplockning hittar ni hos Håll Sverige Rent: www.hsr.se/vi-haller-rent/bra-atttanka-pa-vid-skrapplockning placera skräpet på tidslinjen, beroende på hur lång tid de tror att det tar för varje sak att sönderdelas så att den inte längre syns.

3. Gå längs tidslinjen med klassen och samtala. Har de träffat rätt?

Resonera till exempel om hur det kommer sig att vissa saker försvinner fortare än andra. Prata också om att exempelvis plast kan göra skada även när det inte längre syns.

4. Samtala om hur vi kan göra för att spara på jordens resurser och minska mängden skräp genom att t.ex. återbruka mer, återvinna och göra klokare val när vi handlar.

21

S TE G S J U: N O L IT TE R G E N E R ATI O N

Du och Globala målen I FN har världens ledare kommit överens om att alla måste jobba på många fronter för att en bättre värld.

De har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fantastiska saker till år 2030, som att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor samt att lösa klimatkrisen.

1. Berätta om de Globala målen för hållbar utveckling. Förklara att målen hänger ihop. De påverkar varandra och det är svårt att nå ett mål utan att nå ett annat. Om vi satsar för ensidigt på ett mål kan det bli svårt att nå ett annat.

Det är alltså viktigt att se helheten.

2. Låt eleverna läsa om skräp och avfall i rika och fattiga länder, och om skuldslaven Nisha och skräpplockaren Sidra i Pakistan.

3. Låt eleverna arbeta i par eller grupper. De börjar med att undersöka frågeställningar kring ett av de globala målen med utgångspunkt från Nisha och Sidras livssituation.

4. Eleverna går vidare och undersöker på samma sätt hur andra mål hänger ihop med flickorna och hur målen påverkar varandra. De kan rita en tankekarta eller klippa och klistra för att illustrera sambanden.

Stöd Använd tabellen som underlag i arbetet. Den innehåller frågeställningar till några av målen. På WCP-webben kan du ladda ner en tabell med frågeställningar till samtliga mål.

Material ✲ s.

109–116 i Globen och 360-bilder från Pakistan på worldschildrensprize.org/nolitterpakistan. ✲ Mer om de Globala målen på worldschildrensprize.org/ globalgoals ✲ Film

22

INGEN FATTIGDOM Hur påverkas Nisha och Sidra av att vara fattiga och hur påverkar fattigdom avfallshanteringen eller mängden skräp på marken? Vilka andra Globala mål kan lättare nås om fattigdomen minskar? Hur? Koppla t. ex. till Mål 3, 6, 10, 11, 12

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Nisha och Sidra lever i en skräpig miljö. På vilket sätt tror ni att det påverkar deras hälsa och välbefinnande, till exempel när de leker ute, eller när sjukdomar sprids av sopor? Hur kan människors hälsa påverka/ påverkas av de andra målen?

Koppla t. ex. till Mål 1, 4, 5, 6, 10, 11 GOD UTBILDNING Hur kan skolan bidra till att Nisha, Sidra och deras jämnåriga jorden runt blir en No Litter Generation? Vad är viktigt att lära sig i skolan för att vi ska kunna nå de Globala målen till 2030?

Koppla t. ex. till Mål 1, 3, 5, 6, 10 JÄMSTÄLLDHET Nisha och Sidra lär sig om flickors lika rättigheter genom World’s Children’s Prize och kämpar i No Litter Generation för en renare och hälsosammare miljö. Hur kan ökad jämställdhet bidra till t.ex. fredligare samhällen, minskad fattigdom och nedskräpning?

Koppla t. ex. till Mål 3, 4, 6, 10

RENT VATTEN OCH SANITET Hur påverkas rätten till rent vatten och sanitet av nedskräpning och dålig avfallshantering? Hur kan flickor som Nisha och Sidra få mer kunskap om farorna med till exempel smutsigt vatten?

Koppla t. ex. till Mål 1, 3, 4, 5, 8, 10, 12

ANSTÄNDIGA LIVSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT Vad menas med anständiga livsvillkor? Har Nisha och Sidra anständiga livsvillkor? Hur kan det bli bättre? Tror du att människorna där de bor skulle skräpa ner mindre om de hade bättre livsvillkor?

Koppla t. ex. till Mål 1, 3, 4, 5, 6, 10

MINSKAD OJÄMLIKHET Nisha och Sidras liv visar hur olika möjligheter barn i världen kan ha. Och att fattiga länder kan ha svårt att ta hand om skräp och avfall. Ibland får de dessutom hantera rika länders farliga avfall. Hur kan det ändras?

Koppla t. ex. till Mål 1, 4, 5, 11, 12)

HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN Nisha och Sidra bor i utkanten av en stor stad. År 2030 kommer 6 av 10 människor i världen att bo i städer. Många tvingas flytta från landsbygden på grund av fattigdom. Hur kan städerna bli mer hållbara?

Koppla t. ex. till Mål 1, 4, 8, 12

HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION Konsumtion och produktion av varor har ofta stor miljöpåverkan och kan leda till ökad nedskräpning. Vilka skillnader finns det i sätt att konsumera och producera i olika delar av världen? Varför? Kan din konsumtion ha påverkan på jordens miljö?

Koppla t. ex. till Mål 4, 5, 8, 11, 13 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Vårt sätt att leva och använda energi påverkar klimatet. Har du, Nisha och Sidra olika mycket påverkan? Har olika länder olika stor påverkan på klimatet? Vad kan du eller din skola göra för att bidra till att målet nås?

Koppla t. ex. till Mål 1, 6, 11, 12

HAV OCH MARINA RESURSER En stor del av skräpet vi skapar hamnar till slut i havet, och är farligt för allt som lever där. Vad kan du göra för att minska mängden skräp som hamnar i havet. På vilka andra sätt påverkas havsmiljön av människor?

Koppla t. ex. till Mål 6, 8, 12

S TE G S J U: N O L IT TE R G E N E R ATI O N

Sortera & väg skräpET På No Litter Day gäller det att plocka skräp, sortera och väga alltihop, så att vi kan räkna ut hur många ton skräp som barnen i No Litter Generation har samlat ihop tillsammans.

Rapportera på: worldschildrensprize.org/nolittergeneration

RAPPORTERA TOTALVIKTEN Vi har samlat in

­kg skräp.

FRIVILLIGT! Ni får också gärna fylla i antalet olika skräp som har hittats.

ANTAL

ANTAL

PET-flaskor

Mat- och godis­förpackningar

Plastpåsar

Glasburkar och flaskor

Konservburkar

Aluminiumburkar

Fimpar

Ett samarbete mellan

Med stöd från

23