Nominerad barnrättshjälte VARFÖR NOMINERAS GABRIEL?
Gabriel Antonio Mejía Montoya
SIDORNA 46–65
Gabriel Antonio Mejía Montoya, Fader Gabriel, nomineras till World’s Children’s Prize för sin mer än 30-åriga kamp för Colombias utsatta barn– gatubarnen, barnsoldaterna och barn som dömts till fängelse. Fader Gabriel har vigt sitt liv till att hjälpa de fattiga. För det har han utsatts för flera mordförsök. Under det mer än 60-åriga kriget i Colombia tvingades nästan sex miljoner människor fly från sina hem och fler än 200 000 dödades. Barnen drabbades svårt. När Gabriel 37 år gammal såg gatubarnen som levde utanför hans hem grundade han stiftelsen Hogares Claret och sitt första center för gatubarn. Idag driver stiftelsen 52 barncenter. Där tar man hand om 4 000 barn och ungdomar, som levt som gatubarn eller barnsoldater, samt barn som dömts att avtjäna sitt straff i stiftelsens låsta ungdomscenter. Genom Gabriels och Hogares Clarets insatser har tiotusentals av de barnen kunnat få ett bättre liv. Fader Gabriel kämpar för de barn som samhället vänt ryggen. Han säger att kärlek är den viktigaste medicinen. Läkare, psykologer och socialarbetare lever tillsammans med barnen. De lyssnar på barnen och deltar i deras dagliga aktiviteter. Barnen erbjuds utbildning och terapi. De har yoga och mediterar varje dag. I terapin hos Hogares Claret ingår för alla barn och ungdomar att vara scout. De lär sig om goda värderingar, att visa medkänsla, vara rättvis, inte döma andra och visa respekt och ta ansvar.
Barnrättshjälten Gabriel tillsammans med barn på Hogares Claret i Medellin.
Fader Gabriel, som han kallas, har hela sitt liv arbetat för de fattiga och för gatubarnen, barnsoldaterna och barn som dömts till fängelse. I Colombia kan det vara farligt och han har utsatts för flera mord försök. En gång fick han fly på häst mitt i natten när hans hus omringades av beväpnade män …
A
tt hjälpa andra är något som Gabriel är uppväxt med. Hans mamma var sån. Hon ville alltid hjälpa till och ta hand om dem som behövde hjälp. Gabriel älskade att gå till kyrkan när han var barn och visste redan när han var sju år att han ville bli präst. När han som 13-åring reste till huvud staden Bogota för att läsa till präst var det emot sina föräldrars vilja. De trodde inte heller att han skulle stanna. Men föräldrarna fick fel. Hjälper fattiga Som 27-åring fick Gabriel i uppdrag att resa till
Vatikanen, i Rom i Italien, för att jobba med Claretian orderns ledare. Claretian ordern består av tusentals katolska präster, som arbetar med att hjälpa fattiga i fler än 60 länder över hela världen. Väl hemma i Colombia igen blev Gabriel placerad i en av Colombias fattigaste och mest otillgängliga regioner, Chocó, vid Stilla havet. Där skulle han hjälpa områdets fattiga invånare. Gabriel älskade människorna han mötte i Chocó. Här levde ursprungsfolk och svarta colombianer. Människor vars rättigheter kränkts i hundratals år och
som saknade det mesta. – Det var ett viktigt uppdrag som jag fått. Som claretian ska du uppmärksamma och påtala orättvisor. Vi ser hungriga, arbetslösa och diskriminerade människor och lider med dem. Man känner deras smärta, förklarar Gabriel. När Gabriel efter nio år lämnade Chocó hade han varit med och gett områdets invånare sånt som aldrig tidigare funnits i de ogenomträngliga djungel- och våtmarkerna. Med hjälp av Gabriel och Claretianordern köptes tre små transportflygplan in till området. Det
46
46-65_Gabriel_Colombia.indd 46
2017-10-17 19:17