VTI aktuellt nr 4 2016

Tema Människan i trafiken Minskade köer med individuell hastighetsbegränsning

2016

aktuellt 4

Ny handbok ger råd för jämställda transporter Hur får vi unga att resa mer kollektivt?

NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

Plötsligt blir det dags att ta farväl

Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör

”Medan omvärlden stormat och kollegorna på andra ­transportmyndigheter sökt nya roller har VTI kunnat fokusera på kärnverksamheten.”

N

är jag klev in genom dörren på VTI:s huvudkontor i Linköping i december 2007 hade jag inte en tanke på att jag skulle bli kvar på institutet för någon längre period. Men nio år går trots allt ganska fort när man har spännande uppgifter framför sig och plötsligt blir det dags att ta farväl.

Det har varit händelserika år, i vårt land och i omvärlden. På transportområdet kan man konstatera att samtliga myndigheter utom VTI har varit föremål för någon form av omorganisation.

Så medan omvärlden stormat och kolle­ gorna på andra transportmyndigheter sökt nya roller har VTI kunnat fokusera på kärnverksamheten; forskning och ­utveckling inom transportsektorn.

Institutet har kunna konsolidera sina kärnområden inom infrastrukturforsk­ ningen, kraftigt u ­ tvecklat den samhälls­ vetenskapliga transportforskningen och

VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forskning inom transportsektorn.

VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde.

Institutet har som huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.

byggt en stark forskningsmiljö för det ­beteendevetenskapliga området. Våra ­samverkansparter har blivit fler och VTI är en eftertraktad projektpartner både i Sverige och övriga Europa. Även forskningslandskapet och ­formerna för forskningsfinansiering har förändrats, tyvärr inte alltid till det bättre. Det har ofta varit en ensidig ­fokusering på kortsiktig teknisk så kallad innovationsforskning, vi har fått sämre ­finansieringsförutsättningar och vi ser en ständigt v­ äxande forsknings­ byråkrati med allehanda forum, arenor ­eller plattformar som fragmentiserar, ­hindrar ­helhetssyn och skymmer överblick.

­ tvecklas och hur digitaliseringen p u ­ åverkar transportsektorn. Transportforskningen ­kommer också fortsättningsvis att ­ut­vecklas och förändras. Utmaningarna kommer snarare att bli fler än färre.

Och även om kunskapsbehovet kommer att skifta fokus över tid, ser jag också framgent stora möjligheter för VTI att ­fylla en viktig roll för transportsektorns kompetens- och kunskapsbehov.

Till alla samverkansparter, uppdrags­ givare, kollegor och medarbetare vill jag rikta ett varmt tack för gott samarbete ­under åren! Och alla läsare av VTIaktuellt tillönskas dessutom en riktigt skön julhelg.

Nya forskningsfrågor har vuxit fram, e­ xempelvis hur en fossiloberoende ­transportsektor ska åstadkommas, hur kollektiv- och cykeltrafik kan

ANSVARIG UTGIVARE Birgitta Sandstedt

UPPLAGA 5 000 ex

E-POST vtiaktuellt@vti.se

REDAKTÖR Karin Linhardt

ISSN 0347-9382

OMSLAGSBILD Thinkstock

I REDAKTIONEN Katarina Nestor Andreas Schander Eva Åström LAYOUT/ORIGINAL Forma Viva, Linköping

TRYCK Danagård LiTHO

PRENUMERATION www.vti.se/ prenumerera order@vti.se

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Huvudkontor Linköping Telefon 013–20 40 00 www.vti.se VTI finns även i Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

Nr 4 2016

Tema Människan i trafiken

innehåll

7

6

Olika hastigheter för olika bilister – på samma sträcka

9

Handbok i jämställda transporter

10

En aktiv körstil minskar risken att välta med fyrhjuling

13

Tjänsteresor kan göras mer hållbara

7 8 12

Övertro leder till sjunkande godkännandegrad på k ­ örkortsprov Killgäng och alkohol skapar otrygghet Nytt transportkoncept i Jönköping

8

10

13

Alltid i VTI aktuellt

VTI:s värld

2 4 20 19 22 24

14 Hur mäter man effekter av ett automatiserat transportsystem?

15 Hur får vi unga att resa mer kollektivt?

16 Sopsaltningsmetoder testas med egentillverkad snö ­ 17 Små skillnader i väggrepp på våt asfalt 18 Bättre resandestatistik ger bättre ­kollektivtrafik

Ledare I korthet – notiser Rapporter i korthet Ny kompetens VTI-publikationer I huvudet på Susanne Gustafsson

VTI AKTUELLT NR 4 2016

3

Foto: Thinkstock

Foto: Hejdlösa Bilder

I KORTHET

Läs våra Anmäl dig till Transportforum ­nyheter oavsett enhet

Boka in 10–11 januari i kalendern!

94 sessioner, en inledningssession med fokus på tillgänglighet och hållbarhet samt flertalet workshops. Utöver det finns det goda möjligheter till nätverkande och mingel. Det är några av många ­händelser på årets Transportforum.

Programmet och anmälan till konferen­ sen finns tillgängligt på vår webbplats.

Observera att från och med den 15 ­december höjs priset.

I oktober lanserade vi vår nya webbplats, som enklare möjliggör för dig att ta del av våra nyheter och forskningsresultat oavsett om du ­besöker vår webbplats via en dator, mobil eller surfplatta. Även våra n ­ yhets­brev är nu anpassade för läsning i olika enheter. Prenumerera för att få de senaste nyheterna snabbt och enkelt till din inkorg!

MER INFORMATION:

www.vti.se/tforum17

MER INFORMATION:

www.vti.se/prenumerera

Prenumerera på nordiska väg- och ­transportnyheter Vill du ta del av forskningsresultat inom nordisk transportforskning? VTI är en av de fem organisationer som ingår i informationssamarbetet Nordic Road and Transport Research. Nyhetsuppdateringar från VTI, isländska Vegagerðin, norska Transportøkonomisk institutt (TØI) och Statens vegvesen samt finska VTT kommer i ett engelskspråkigt nyhetsbrev fyra gånger per år.

MER INFORMATION:

www.nordicroads.com/subscribe

4

VTI AKTUELLT NR 4 2016

Foto: Thinkstock

Foto: Hejdlösa Bilder

I KORTHET

Strategisk s ­ atsning på ­ forsknings- och innovations­ plattform för elvägar Elväg testas nu på allmän väg i Sverige, men hur tar man steget till ­storskalig drift? Detta ska utredas i ett forskningsprojekt där VTI är en av ­parterna.

Projektet ”Forsknings- och innovations­ plattform för elvägar”, har fått stöd om sammanlagt 19 miljoner kronor från Fordonsstrategisk Forskning och Innova­ tion (FFI) och Trafikverket. Genom att ­industrin bidrar med 8 miljoner kronor kommer totalt cirka 27 miljoner kronor att satsas i projektet fram till 2019.

– För att introduktionen av elvägar ska bli lyckosam behöver innovationssystemet

kring elvägar förstärkas. Syftet med ­ rojektet är att stärka nordisk ­­ p forsknings- och innovationskraft inom området genom att bygga gemensam ­kunskap, säger Arne Nåbo, VTI. Chalmers, KTH, Trafikverket, Transportøkonomisk institutt, Viktoria Swedish ICT och VTI kommer utföra forskning och utredningar. AB Volvo, Fortum, Profu, Scania och Vattenfall är deltagande industriparter. Airport City Stockholm, Region Gävleborg och Regionförbundet i Kalmar län deltar med sina demonstrationsarenor.

Thredbo 15 till Stockholm Välkommen till Stockholm och Thredbo 15, International Conference Series on Competition and Ownership in Land Passenger Transport den 13–17 augusti 2017. VTI är värd för den ­internationella transportkonferensen Thredbo 15 tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm.

MER INFORMATION:

www.thredbo-conference-series.org

Håll dig à jour Adresserna till våra kanaler:

Facebook: www.facebook.com/vtisweden LinkedIn: www.linkedin.com/company/vtisweden Twitter: www.twitter.com/vtisweden Youtube: www.youtube.com/vtisweden Mynewsdesk: www.mynewsdesk.com/se/vti

VTI AKTUELLT NR 4 2016

5

TEMA MÄNNISKAN I TRAFIKEN

Olika hastigheter för olika bilister – på samma sträcka Bilköer kan minskas med nya ­trafiksystem där varje fordon får en individuell hastighetsbegränsning.

Den stora utmaningen är att få alla att följa ett sådant system. VTI visar nu nyttan med nya informations­ källor genom att var medförfattare till en nyutgiven bok.

Ellen Grumert, som är forsknings­ assistent på VTI, är medförfattare till boken ”Designing, Developing, and Facili­ tating Smart Cities: Urban Design to IoT Solution”. Ellens del i boken baseras på studier genomförda på VTI och Linköpings universitet och handlar om trafikledning för smarta städer, till exempel individuella hastighetsbegränsningar.

– Syftet med variabla hastighetsbegräns­ ningar är effektivare restid och mindre ut­ släpp, och med detta nya trafiksystem så får man även trafiksäkerheten på köpet, säger Ellen Grumert.

Kortare bilkö I dag finns det elektroniska hastighetsskyl­ tar utan någon inhämtning av information från trafiken. Variabla hastighetsövervak­ ningssystem skulle kunna fungera genom att fordon kommunicerar med andra for­ don. Antingen genom information via en display som talar om vad som är lämplig hastighet för just den föraren, eller att

6

VTI AKTUELLT NR 4 2016

föraren kan slå på systemet och att fordo­ net anpassar hastigheten på egen hand, utan interaktion med föraren.

Beroende på var fordonet befinner sig ska det kunna vara individuella hastig­ heter för respektive fordon. Om det till ­exempel uppstår en bilkö, kan fordon som är några kilometer därifrån få indikationer på att hålla en lägre hastighet för att trafi­ ken ska flyta på bättre och så att alla ­tjänar tid.

Redan i dag kan man samla viss infor­ mation genom till exempel bilens GPS. Man skulle även kunna använda specifika sensorer på bilarna som kan ge specifik ­information om trafikflöde, hastigheter, avstånd till framförvarande fordon samt fordonets position på vägen med mera.

Den nya informationen gör det möjligt att förbättra de trafikledningssystem som finns i dag och på så sätt öka effekten av systemen. I dag fastställs vägens hastighets­ begränsning genom att använda sig av äldre, enkla system med fokus på säkerhet.

För att variabla hastighetsbegränsningar ska fungera krävs det att alla följer den ­information som delas från systemet. Det gäller att alla inser att det går att undvika en trafikstockning om varje förare gör som systemet säger.

– Det svåra är att få alla att agera efter detta system och att få alla att förstå att om de följer detta så kommer man fram snabbare, säger Ellen Grumert.

Mäter varje fordon För att ett nytt trafikledningssystem ska fungera måste trafikflöden, hastighet och densitet skattas genom bearbetning och analys av tillgänglig data. I dagsläget finns olika trafikmodeller som är väl använda.

Däremot finns det inga modeller som omfattar alla aspekter av det verkliga ­trafiksystemet vilket krävs för att få en bra bild av hur det faktiskt ser ut.

I takt med den ökade utvecklingen av avancerad informations- och kommunika­ tionsteknologi för insamling och bearbet­ ning av data kan modellerna som finns i dagsläget kompletteras med andra data.

En sådan datainsamling kan till exempel vara att använda sensorer som finns på fordonen – vilket gör det möjligt att få en mer realistisk helhetsbild av trafiken.

Genom att samla in dessa data kan man få en helt annan förståelse om hur resor görs, val av transport och antal resor.

Om informationen dessutom är väldigt detaljerad kan även mätningar på individ­ nivå göras. Detta är en grundförutsättning för att uppnå så kallade ”Smart cities”, där syftet är att alla system i staden, till exempel skolor, sjukhus och kraftverk, ska vara uppkopplade och kommunicerbara.

Text: Andreas Schander Foto: Hejdlösa Bilder MER INFORMATION:

Ellen Grumert, ellen.grumert@vti.se, tel. 013-20 40 28

TEMA MÄNNISKAN I TRAFIKEN

Övertro leder till sjunkande godkännande­ grad på ­körkortsprov ­Anledningen till att allt färre klarar av att ta sitt körkort på första försöket är att det finns en ö­ vertro på sig själv och att provet upplevs svårare än vad de räknar med. Bristen på ­ förberedelse och att man inte förstår varför man blir underkänd är andra orsaker.

Under en längre tid har godkännan­ defrekvensen för körprov och kunskaps­ prov för körkortsbehörighet B (personbil) stadigt sjunkit. Antalet godkända kunskaps­ prov, behörighet B var 55,6 procent år 2010 jämfört med 47,7 procent 2015.

Trenden var densamma när det gäller kör­ prov, behörighet B. Under 2010 var det 54,6 procent som klarade dessa prov ­medan den siffran hade sjunkit till 49,8 procent fem år senare.

Nu har VTI kommit med en rapport på uppdrag av Trafikverket som visar ­orsakerna till varför allt fler missar provet.

Anledningen till underkänt på kunskaps­ provet handlar ofta om att körkortstagar­ na har en övertro på sig själva. De utgår nämligen ifrån att chansen är stor att de skulle klara provet, varför de inte heller känner någon större oro inför det.

– De som gör kunskapsprovet på annat språk än svenska är lugnare inför provet men misslyckas oftare på grund av att det var svårare än de trodde. De är inte till­ räcklig förberedda helt enkelt, säger Sonja Forward, forskare på VTI. Hon lyfter också fram svårigheten för denna grupp att ta till sig de obligatoriska delarna, det vill säga riskutbildning och ­introduktionsutbildning eftersom de oftast genomförs på svenska.

Enligt rapporten kan bristen på för­ beredelse bero på att det är svårt att finna undervisningsmaterial på det egna språket.

Detta innebär att många körkortstagare med annat förstaspråk än svenska i stället använder sig av material via internet men

som många gånger är undermåligt och ­ibland rent felaktigt.

Mängdträning viktigt Resultaten från enkätstudien visar att de som börjar övningsköra tidigt har en högre grad av godkännande än de andra.

De med underkänt prov var betydligt mer nervösa och de tyckte också att kör­ provet var svårare jämfört med dem som fått godkänt prov. Men trots detta var det långt ifrån alla som avsåg att öva mera ­inför nästa prov och de flesta ville köra upp igen så fort som möjligt.

Saker som kan förbättras för att få fler att klara av att ta sitt körkort första gången är att trafikläraren förmedlar bätt­ re på introduktionsutbildningen om hur ett bra upplägg kan se ut. En kombination av ­privat övningskörning och utbildning på trafikskola under hela utbildningsperio­ den är viktigt. Mängdträning är också ­viktig eftersom de som börjar tidigt har

v­ isat sig klara sig bättre än de som börjar senare.

Alldeles för många av körkortstagarna med underkänt prov utgår ifrån att de inte gjort något allvarligt fel eller att förar­ prövaren varit för hård. En viktig slutsats från denna studie är därför att körkorts­ tagarna har svårt att värdera sin egen kör­ förmåga. Detta bör ingå som ett självklart element under hela utbildningen men ­informationen till körkortstagaren vid ­underkänt prov behöver också bli bättre.

Rapporten ”Förarprov för personbil (behörighet B). Orsaker till den sjunkande godkännandegraden och förslag på åtgär­ der” är skriven av Sonja Forward, Jonna Nyberg, Per Henriksson på VTI. Text: Andreas Schander Foto: Hejdlösa Bilder MER INFORMATION:

Sonja Forward, sonja.forward@vti.se, tel. 013-20 41 33

VTI AKTUELLT NR 4 2016

7

TEMA MÄNNISKAN I TRAFIKEN

Killgäng och alkohol skapar otrygghet För att fånga otryggheten har Östergötlands museum, med hjälp av forskare på VTI, illustrerat detta genom en utställning.

Unga rör sig ofta ute mer än vuxna under kvälls- och nattetid. Många känner sig otrygga och rädda. Trots det är tonår­ ingar och unga vuxna en grupp som sällan har möjlighet att påverka sin omgivning.

I utställningen Utgång/Hemgång har ­­bes­ö-­ kare kunnat följa fyra ungdomar på deras väg hem. Utställningen invigdes den 15 oktober och avslutades den 20 november.

Därefter finns den tillgänglig som vand­ ringsutställning för skolor att hyra.

Ovanligt samarbete Utställningen är ett samarbete mellan Östergötlands museum och Statens- väg och transportforskningsinstitut (VTI).

Genom intervjuer med ungdomar mellan 13 och 20 år har ungas upplevelser i det offentliga rummet samlats in. Ungdomar­ nas berättelser har visualiserats med text, foto och ljudinstallationer. Fotografen Emelie Otterbeck har skapat den bildvärld besökaren får ta del av.

– I utställningen vill vi fånga den otrygg­ het som ungdomarna berättar om. Är det verkligen rimligt att vi ska vara rädda för att vara utomhus? Och hur pratar man

8

VTI AKTUELLT NR 4 2016

om otrygghet utan att göra besökarna mer rädda än de redan är? Därför vill vi också prata om förändring, säger Elin Kusmin på Östergötlands museum.

Med hjälp av pedago­ gerna på muséet och vår fotograf får ­ungdomarnas berättelser det utrymme som de förtjänar.

– Det är ovanligt att forskare och muse­ er jobbar tillsammans på det här sättet.

Vi har olika kompetenser som kommit till uttryck på ett bra sätt i projektet.

Som forskare är jag van vid att intervjua människor men får sällan möjlighet att kommunicera resultaten på ett sätt som passar målgruppen. Med hjälp av pedago­ gerna på muséet och vår fotograf får u ­ ng-­ d­­omarnas berättelser det utrymme som de förtjänar, säger Malin Henriksson som är forskare på VTI.

Utställningen kan hyras Utgång/Hemgång är en vandringsutställ­ ning som kan hyras av skolor. Den upp­ manar besökarna till egna reflektioner kring trygghet, jämställdhet och handlings­ utrymme – på skolvägen, hemvägen och i andra offentliga miljöer. Ett skapande skolprogram som tagits fram i enlighet med läroplanen medföljer. En museipeda­ gog kan bokas in för att jobba med skol­ klasserna under utställningsperioden.

Utställningen kan också användas i plane­ ringsprocesser.

Projektet ska även presenteras på VTI:s årliga transportkonferens Transportforum i januari.

Utgång/Hemgång stöds av Boverket med 916 800 kronor. Projektet är ett av fyra, med syfte att arbeta för jämställda utomhusmiljöer i städer och tätorter.

Projektledare är Malin Henriksson (VTI) och Elin Kusmin (Östergötlands museum).

Text: Andreas Schander Foto: Emelie Otterbeck

MER INFORMATION:

Malin Henriksson, malin.henriksson@vti.se, tel. 013-20 41 12

TEMA MÄNNISKAN I TRAFIKEN

Handbok i jämställda transporter I en ny handbok ges råd för hur transportplaneringen kan utjämna skillnader vad gäller kvinnor och mäns möjligheter att resa. Hand­ boken har utvecklats av K2, VTI, Malmö högskola och WSP. – Tjänstemännen har efterlyst v­ erktyg för att göra sociala konsekvens­ analyser. Idag vägs sociala frågor in allt mer i bostads- och bebyggelseplaneringen, men i transportplaneringen lyser dessa ­frågor i stort sett med sin frånvaro.

Ekonomi, framkomlighet och miljö har fått större utrymme än sociala aspekter som jämställdhet. Jag tror att det beror ­ på att de som planerar inom trafik och transport ofta har en teknisk syn på ­transportsystemet, säger Lena Levin, ­forskare vid K2 och VTI.

Handbok som verktyg Förväntningarna på att belysa sociala ­konsekvenser, exempelvis jämställdhet, i samband med transportplanering ökar i Sverige. Hittills har det saknats ett ­etablerat verktyg för att analysera hur en förändring inom transporter påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män.

Detta försöker en forskargrupp vid K2, VTI och Malmö högskola råda bot på ­tillsammans med teknikkonsultföretaget WSP. Ett delresultat av deras arbete är en handbok om bedömning av jämställdhets­ konsekvenser i transportplanering på lokal, regional och nationell nivå.

I handboken ”Transportplanering i ­förändring”, ges konkreta råd för hur transportplaneringen kan utjämna skill­ nader vad gäller kvinnor och mäns ­möj­ligheter att resa och få inflytande över ­transportsystemet. I boken finns förslag på hur de nationella jämställdhetspolitiska målen kan anpassas för infrastruktur­ planering. Författarna trycker också på vikten av att göra en nulägesbeskrivning, den behövs för att kunna bedöma och för­ ändra.

– Man kan exempelvis analysera hur det lokala transportsättet för att ta sig till och från fritidsarenor ser ut. Medan pojkar ­generellt tar sig till ishockeyrinken med kollektivtrafik, cykel och gång får flickor ofta cykla på grusväg eller trafikerad lands­ väg för att ta sig till ridhuset, till exempel.

Motsvarande gäller för transporter till och

Man kan exempelvis analysera hur det lokala transportsättet för att ta sig till och från fritids­ arenor ser ut. från arbetsplatser. En viktig fråga är om det går att uträtta ärenden på vägen till ­arbetet, eller om det är så att en person måste gå ned i arbetstid för att hinna med allt, som kvinnor ofta gör idag. Transport­ planering får konsekvenser, säger Lena Levin.

– Vid en större satsning inom transport­ systemet utser man vanligtvis en person som är ansvarig för exempelvis miljöfrågor.

Vi tycker att man vid större satsningar också behöver ha en jämställdhetsexpert. ”Transportplanering i förändring” är ett resultat av forskningsprojektet Implemen­ tering av metod för jämställdhetskonse­ kvens­bedömning (JKB) i svensk transportinfrastrukturplanering. Forsknings­pro­jek­ tet finansierades av Vinnova och genom­ fördes i samarbete med Region Dalarna och Region Västra Götaland. Lena Levin har författat handboken tillsammans med Jon Halling och Charlotta Faith-Ell. Text: Andreas Schander Foto: Hejdlösa Bilder

Behov av jämställdhetsexperter Lena Levin framhåller att det för framtiden finns ett behov av både mer utbildning och specialistkompetens inom transport­ planering.

MER INFORMATION:

Ladda ner handboken (PDF): www.bit.ly/jamstallda-transporter

VTI AKTUELLT NR 4 2016

9

TEMA MÄNNISKAN I TRAFIKEN

En aktiv att välta

Enligt tidigare forskning är vältning en av de olyckstyper som ofta leder till allvarliga konsekvenser för förare av fyrhjulingar. En nyutkommen VTI-studie visar att det krävs en aktiv körstil för att köra säkert med fyrhjuling, men i nuläget saknas det obligatorisk utbildning.

10

VTI AKTUELLT NR 4 2016

Forskare på VTI har genomfört en studie för att jämföra statiska fordons­ egenskaper och dynamiska köregenskaper hos motorcykelregistrerade fyrhjulingar.

Resultaten från testkörningar visar att förarens körstil är avgörande för att klara av vissa manövrar.

– En förare som kontinuerligt arbetar med sin egen kroppsvikt och position för

att motverka de krafter som uppstår ökar sannolikheten att klara av en viss manöver, jämfört med förare som har en passiv ­körstil, säger Henriette Wallén Warner, forskare på VTI. Studien gjordes i tre delar där de två första handlar om fyrhjulingens köregen­ skaper. Dels gjordes en serie statiska tester där forskarna mätte vid vilken vinkel som

TEMA MÄNNISKAN I TRAFIKEN

körstil minskar risken med fyrhjuling Svårt att bedöma hastighet

Problemet är att det saknas erforderlig utbildning i den ­befintliga körkorts­ utbildningen för B-behörighet, vilken ger behörighet att framföra en mc-­ registrerad fyrhjuling på vägarna.

fordonen välter åt sidorna med hjälp av ett hydrauliskt tiltbord. Dels gjordes en ­serie körningar på olika testbanor för att studera hur fyrhjulingarna betedde sig i olika situationer.

Lasten påverkar risken att välta Det finns en mängd olika modeller av fyr­ hjulingar ute på vägarna från olika tillver­

kare. För att studera eventuella skillnader valde forskarna fordonsmodeller från de två stora kategorierna sportmodeller och arbetsmodeller.

Resultaten av de statiska testerna visade att fyrhjulingars vältningsbenägenhet ­påverkas mycket om det sitter en person på eller ej. Detta beror på att föraren på­ verkar ekipagets tyngdpunkt förhållande­ vis mycket eftersom fyrhjulingar är relativt lätta fordon med en vikt mellan cirka 200 och 400 kilo.

– Testerna visade att extern last, i vårt fall i form av en 70 kilo tung krocktest­ docka, påverkar gränsen för när fordonet välter. Detta gäller speciellt sportmodeller­ na som väger mindre än arbetsmodellerna och därmed påverkas mer, säger Henriette Wallén Warner,.

Resultaten från de dynamiska testerna bekräftar att vältrisken med fyrhjulingar kan påverkas av föraren. En mer aktiv körstil ökar chansen att klara en viss ­manöver jämfört med en passiv körstil.

Störst risk att tvingas avbryta testkör­ ningen var i en cirkelbana. Cirkelbanan i denna studie var 12-14 meter i diameter.

Vanliga cirkulationsplatser är ofta större, men å andra sidan överstiger hastigheterna på vanliga vägar de 25-30 km/timme som här visade sig vara gränsen för vad test­ förarna klarade av att köra i cirkelbanan.

Den tredje delen i studien handlade om hur kunskapsläget ser ut hos de som har behörighet att köra fyrhjuling. För att undersöka detta gjorde forskarna fokus­ gruppsintervjuer med personer med olika erfarenhet av fyrhjulingskörning samt ­olika körkortsbehörighet.

Fokusgruppsintervjuerna visar att de flesta personer som intervjuades anser att man behöver använda en aktiv körstil för att köra säkert. Problemet är att det sak­ nas erforderlig utbildning i den befintliga körkortsutbildningen för B-behörighet, ­vilken ger behörighet att framföra en ­mc-registrerad fyrhjuling på vägarna.

Det framkom även under fokusgrupp­ sintervjuerna att det är lätt att missbedöma vid vilken hastighet som problem kan uppstå.

– Testkörningarna visar att hastighets­ ökningen, från det att samtliga testförare kunde slutföra testkörningen till att samt­ liga tvingades avbryta testkörningen, var relativt liten. Denna lilla skillnad i hastig­ het tyder på att föraren har små margina­ ler vid en eventuell missbedömning av ­hastigheten.

Vidare ansåg många deltagare även att det fanns risk för att fyrhjulingen skulle få kast, sladd eller volta. De ansåg att det fanns risk för att testförarna skulle köra på koner eller ramla av fyrhjulingen. För att motverka riskerna ansåg de att föraren ska köra lugnt och lagom fort.

Problemet med att köra lugnt och lagom fort är hur förarna ska kunna avgöra vad som är lagom fort, eftersom det uppenbar­ ligen är svårt att korrekt uppskatta hastig­ heten. Dessutom ger fyrhjulingar generellt sett få varningssignaler innan den kritiska punkten nås och vältningen är ett faktum.

Text: Eva Åström Foto: Hejdlösa Bilder MER INFORMATION:

VTI rapport 906, Fyrhjulingars köregenskaper och förarnas kunskap om dessa egenskaper

VTI AKTUELLT NR 4 2016

11

TEMA MÄNNISKAN I TRAFIKEN

Nytt transportkoncept i Jönköping Nu ska elcyklar, elbilar samt lådcyklar placeras ut på elfordons­ pooler i två stadsdelar i Jönköping.

Syftet med forskningsprojektet är att hitta ett bra koncept för framtida elfordonspooler direkt vid boendet.

Privata näringslivet, kommunen och statliga myndigheter genomför ett projekt för att hitta bra lösningar med elfordon.

Syftet med det nystartade projektet GoMate (Diversifierad elfordonspool för den för­ tätade staden) är att skapa attraktiva och hållbara stadsmiljöer, där bilen tar mindre plats till förmån för andra färdsätt, som gång, cykel- och kollektivtrafik.

– Förtätning av innerstäder är en på­ gående trend i svenska städer. Avståndet mellan många vardagliga m ­ ålpunkter kan dessutom hållas korta ­genom en fordonspool, säger Therese Silvander, projekt­ ledare på Energikontor Norra Småland.

Vägnäten i och omkring innerstäderna är redan hårt belastade och relativt små ökningar av biltrafik leder till betydande problem med trängsel. En inflyttning av människor ger alltid en viss ökning av transporter lokalt. Det är därför viktigt att utbyggnaden av förtätningsområden följs av betydande insatser för att minska bilanvändandet till förmån för mer miljö­ anpassade och yteffektiva färdmedel.

– I detta projekt kommer konceptet med en diversifierad elfordonspool, kopp­ lat till boendet i två förtätningsområden, Munksjö fabriksområde i Jönköpings inner­ stad samt Strandängen cirka fyra kilome­ ter från centrum, att testas och utvärderas, säger Åsa Aretun, forskningschef på VTI och projektledare för GoMate.

En diversifierad pool innehåller flera slags fordon, anpassade till olika typer av resor och transportbehov – elcyklar, ­elassisterade lådcyklar samt elbilar av ­varierande storlek. Bilens fördel är att den klarar av mycket skilda resor och trans­ portbehov, samtidigt kan andra fordon passa bättre i täta städer. Att få invånarna att testa olika sätt att resa är en utmaning.

I detta projekt undersöks i vilken utsträck­ ning tillgången till en varierad uppsättning poolfordon – jämsides med gång och kol­ lektivtrafik – kan minska bilinnehavet och bilanvändning bland Jönköpingsbor.

I dag pågår utveckling och testning av en rad nya och innovativa lösningar för

12

VTI AKTUELLT NR 4 2016

Förtätning av ­innerstäder är en ­på­gående trend i svenska städer. att minska bilinnehav och bilanvändning i städer. Ofta rör det sig om poollösningar baserade på en fordonstyp (hyrbil, elbil ­eller elcykel) eller mycket avancerade lös­ ningar där människor kan abonnera på en mångfald transporttjänster som på daglig basis kan kopplas samman utifrån behov.

I detta projekt testas en utvecklad pool­ lösning som är enkel att införa och kan

skötas på plats. Det är möjligt och troligt att denna typ av anpassade lösning har en särskild nisch att fylla, inte minst i städer utanför storstadsområdena.

Projektet sker i samverkan mellan VTI, Energimyndigheten, Trafikverket, Energi­ kontor Norra Småland, Tolust Exploate­ rings AB, Riksbyggen, Vätterhem, Abloc och Jönköpings kommun.

Resultatet kommer att presenteras som en VTI-rapport.

Text: Andreas Schander Foto: Hejdlösa Bilder

MER INFORMATION:

Åsa Aretun, asa.aretun@vti.se, tel. 013-20 40 34

TEMA MÄNNISKAN I TRAFIKEN

Tjänsteresor kan göras mer hållbara Nya mobilitetslösningar för tjänsteresor kan göra det enklare för organisationer att bidra till ett mer hållbart resande. Ett nytt forskningsprojekt ska testa en tjänst där resor kan kombineras och där man får en samlad bild över sitt resande.

Projektet kommer att bidra till ny kunskap om sätt att påverka såväl de enskilda tjänsteresenärernas som organisa­ tionernas beteenden.

Hur organisationers tjänsteresor görs påverkas både av den enskilde tjänste­ resenärens beteende men också av hur ­arbetsgivaren ser på och hanterar resandet.

– Vi ska undersöka om nya kombinera­ de mobilitetslösningar kan utformas så att en ökad andel av företagens resor sker med kollektivtrafik, gång och cykel eller om det kan ge incitament för resfria möten, säger Sonja Forward som är forskare på VTI och som leder projektet.

Tjänsten möjliggör köp av biljetter, par­ kering, registrering av bilresor, statistik på resandet, underlag för reseräkningar och så vidare. Tjänsten utvecklas så att den ger såväl arbetsgivaren som tjänsteresenären incitament att välja ett mer hållbart resande.

Bättre koll

Ny kunskap

Tjänsten innebär en helhetslösning för arbetsgivaren och resenären, där den anställde endast behöver ett verktyg för att få en samlad bild av sina tjänsteresor, oavsett färdsätt.

Tjänsten kommer att erbjudas till minst fem organisationer där länstrafiken i ­respektive region är avsändare. Därefter kommer effekten både på resenärs- och organisationsnivå att utvärderas. På så sätt

Tjänsten kommer att erbjudas till minst fem organisationer där länstrafiken i respektive region är avsändare.

kommer man både demonstrera tjänsten och generera ny och ökad kunskap om effekter av den.

Projektet finansieras av Vinnova genom 4,76 miljoner kronor och genomförs i samarbete med K2 (Nationellt kunskaps­ centrum för kollektivtrafik). I konsortiet ingår VTI, Lunds universitet och Sam­ trafiken Sverige AB. Även Västtrafik, Hallandstrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Skånetrafiken, Stockholm läns landsting (SLL) och Uppsala lokaltrafik (UL) är ­engagerade i forskningsprojektet. Projekt­ ledare är Sonja Forward, VTI/K2.

Text: Andreas Schander Foto: Hejdlösa Bilder

MER INFORMATION

Sonja Forward, sonja.forward@vti.se, tel. 013-20 41 33

VTI AKTUELLT NR 4 2016

13

VTI:S VÄRLD

Hur mäter man effekter av ett automatiserat transportsystem?

Automatiseringen har stor potential att förändra transportsystemet på ett positivt sätt, men det finns osäkerhet kring hur samhället påverkas. För att veta behöver man kunna mäta, men metoder saknas.

I ett nytt projekt ska forskare därför ta fram förslag på nya mått och mätmetoder.

Automatiseringen av transportsyste­ met kan föra med sig stora fördelar, som ökad säkerhet, förbättrad effektivitet, ­mindre miljöpåverkan, förbättrad tillgäng­ lighet och bekvämlighet. För att utvärdera och styra dessa satsningar så att de gynnar samhället i stort behövs mätmetoder som klarar att utvärdera transportsystemet från flera olika perspektiv.

– Vi ska på ett systematiskt sätt identi­ fiera mätmetoder och mått för utvärdering av ett automatiserat transportsystem. Ett bra sätt att mäta innebär ökade möjlig­

14

VTI AKTUELLT NR 4 2016

heter för till exempel forskningsfinansiärer att undersöka effektiviteten i framtida satsningar, säger Niklas Strand, forskare på VTI. Målet är att skapa en ny mätmetodik som erbjuder ett flerdimensionellt perspek­ tiv. Istället för att endast ta hänsyn till ­endimensionella mått (t.ex. antal körda ­kilometrar utan olyckor, bränslebesparing, trafikflöden) ska forskarna inkludera mått som tar hänsyn till automatiseringseffekter på flera olika nivåer, som fysisk, psykolo­ gisk och politisk.

– Vi kommer att välja ut befintliga pro­ jekt för att skapa verklighetsförankring och kunna testa den föreslagna metodiken.

Ett exempel är funktionsdesign i automati­ serade fordon, säger Niklas Strand.

Intressefokus ligger på att undersöka ­säkerhetseffekter av olika typer av fordons­ automation på samhället som helhet, samt hur automationens olika begränsningar påverkar olika samhälls- och miljöfakto­ rer. Tänkbara fall är hur olika sensorräck­ vidder eller fordonshastigheter kan påverka

effekterna av fordonsautomationen och vilka krav detta ställer på infrastruktur, ­lagar och regler för att ge optimala effek­ ter för att uppfylla nollvisionen.

I projektet kommer forskarna också ­titta på hur man kan mäta samhällseffek­ ter av automatisering inom kollektivtrafik.

– Tänkbara fall kan inkludera utvärde­ ring av till exempel delvis automatisering av kollektivtrafiken i områden som tidiga­ re inte varit rimliga som upptagningsom­ råden eller privata fordons samarbete med fordon för kollektiva transporter på väg.

Projektet görs inom ramen för Drive Sweden och den första förstudien ska vara klar i maj 2017. Koordinator för projektet är Viktoria Swedish ICT och övriga part­ ners är VTI, Autoliv och Sweco.

Text: Eva Åström Foto: Thinkstock

MER INFORMATION:

Niklas Strand, niklas.strand@vti.se, tel. 031-750 26 08

VTI:S VÄRLD

Hur får vi unga att resa mer kollektivt?

Vad styr ungdomars val som resande eller inte resande i kollektivtrafiken? Detta frågar sig forskare på VTI i ett projekt i samarbete med Västtrafik.

De flesta ungdomar utnyttjar kollek­ tivtrafiken regelbundet under skolåren och ofta flera timmar per dag. Men vad händer efter gymnasietiden? Vill de unga fortsätta åka kollektivt? Varför eller varför inte?

Hur upplever de resandet och vad kan få dem att fortsätta resa kollektivt? Den här studien handlar inte i första hand om tid eller pris utan om attityder, identitet och upplevelser.

– Denna typ av djupare information kan ge oss underlag för att få fler att välja att resa kollektivt. Att förstå människors behov

Att förstå människors behov och förväntningar är en grund för att kunna se möjligheter för hur man kan göra kollektiv­ åkandet mer attraktivt.” och förväntningar är en grund för att kun­ na se möjligheter för hur man kan göra kollektivåkandet mer attraktivt, säger Christina Stave, forskare på VTI och K2.

Under hösten genomför VTI gruppdis­ kussioner med unga mellan 18 och 20 år.

Förhoppningen är att forskarna ska få en djupare kunskap om vilka behov den här gruppen har och hur deras attityder och

värderingar om kollektivt resande ser ut.

– Det dröjer lite tills våra resultat är ­klara. Vi har nu gjort två fokusgrupper och har en kvar, efter det ska vi göra en kvalitativ analys.

Forskningsprojektet drivs inom ramen för K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. Centret drivs och finansie­ ras av Lunds universitet, Malmö högskola och VTI i samarbete med Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Projektet drivs i samarbete med Västtrafik och pågår till sommaren 2017.

Text: Eva Åström Foto: Thomas Harrysson MER INFORMATION:

Christina Stave, christina.stave@vti.se, tel. 031-750 26 01

VTI AKTUELLT NR 4 2016

15

VTI:S VÄRLD

Snötillverkning i Trondheim.

Foto: Emelie Karlsson

Emelie Karlsson och Ida Järlskog.

Foto: Göran Blomqvist

Sopsaltningsmetoder testas med egentillverkad snö VTI:are rapporterar från försöken Det satsas stort på nya typer av ­vinterväghållning för gång- och cykelbanor i Sverige. Ny kunskap behövs på området och VTI har fått Trafikverkets stöd via bransch­ programmet BVFF för att ta fram den.

Många kommuner investerar nu i nya typer av utrustningar och cyklisterna vänjer sig vid att kunna cykla på barmark även på vintern. Men för att kunna följa upp effektiviteten av de nya metoderna behöver man veta vad som ska följas upp och hur det ska göras. Därför behöver man förstå de processer som är inblanda­ de på vinterns gång- och cykelbanor. Det finns mycket kunskap och erfarenheter att ösa ur från vinterväghållning av både bil­ vägar och flygplatser, men det mesta gäller processer som inte är aktuella på gångoch cykelbanor.

– Vi har därför utökat samarbetet med vinterlaboratoriet vid Norges teknisk-­ naturvitenskaplige universitet (NTNU) i Trondheim. VTI:arna Ida Järlskog och Emelie Karlsson har under hösten pendlat

16

VTI AKTUELLT NR 4 2016

Prov efter ­kompaktering och bortborstning.

Referens längst till höger.

Foto: Ida Järlskog

dit för att använda sig av de unika forsk­ ningsmöjligheter som de har, säger forska­ ren Göran Blomqvist.

Ett stort problem när det kommer till cykelbanor och sopsaltning är tilltrampad snö som är svår att borsta bort. Detta ville vi laborera med. Några av de frågor som vi ville få svar på var bland annat om pre­ ventiv saltning fungerar och vilka mängder som i så fall är optimala för att snön ska gå att borsta bort. Till vår hjälp hade vi NTNU:s snömaskin som bildar kristaller

på fiskesnor (fiskelinor), den snön har en tydligare kristallstruktur vilket är mer likt ”riktig snö” än den som tillverkas i vanliga snökanoner. Snön kompakterades för att simulera ett skoavtryck eller ett cykeldäck, bortborstbarheten testades och den kvar­ varande snömängden kvantifierades.

Text: Göran Blomqvist, Emelie Karlsson, Ida Järleskog MER INFORMATION:

En längre version av artikeln finns på www.vti.se/sopsaltningsmetoder

VTI:S VÄRLD

Vinterdäck:

Små skillnader i väggrepp på våt asfalt Forskare på VTI har undersökt hur väggreppet på våt asfalt under vinterförhållanden försämras med ålder och slitage för olika typer av vinterdäck.

– Vi fokuserade särskilt på jämförel­ sen mellan dubbade och dubbfria vinter­ däck i testen. Det visade sig att broms- och styrprestanda för dubbdäck och nordiska däck på barmark är praktiskt taget likvär­ diga, för nya såväl som begagnade däck, säger Mattias Hjort, forskare på VTI. Vinterdäcken delades upp i tre huvud­ kategorier; dubbade däck, dubbfria vinter­ däck av nordisk typ och dubbfria vinter­ däck av centraleuropeisk typ. En mindre grupp sommardäck testades som jämförel­ se och både däck av premium- och budget­ kategori fanns med i testerna.

– När det gäller nya däck så presterar de europeiska däcken cirka 10–13 procent bättre än de andra två typerna av vinter­ däck. Detta gäller både bromsning och styrning, säger Mattias Hjort.

För dubbdäck och nordiska däck fanns i

När det gäller nya däck så presterar de europeiska däcken cirka 10–13 procent bättre än de andra två typerna av vinterdäck.

En tidigare VTI-studie visar också att de europeiska vinterdäcken presterar ­markant sämre än dubbdäck och nordiska vinterdäck vid is och snö, säger Mattias Hjort.

praktiken ingen skillnad i bromsprestanda mellan nya och slitna däck.

Både de nordiska och europeiska typerna av vinterdäck visar tydligt större spridning jämfört med dubbdäcken när det gäller bromsprestanda. Detta gäller både nya och slitna däck. För styrprestanda kunde ingen skillnad i spridning ses mellan däcken.

Sommardäcken presterar i princip lik­ värdigt eller bättre än de europeiska ­vinterdäcken, både som nya och slitna.

– Det ska dock påpekas att det trots detta inte är lämpligt att använda som­ mardäck vid dessa temperaturer då de blir markant sämre än vinterdäck vid isbildning.

Totalt har 84 däck testats, varav 31 helt nya däck och 53 begagnade. Däcken har testats på våt saltad asfaltväg vid noll­ gradig temperatur. Alla däcken har testats med VTI:s mobila däckprovningsutrustning BV12. Dessa tester mätte däckens bromsoch styrprestanda. En delmängd av däcken testades också med riktig bil. Detta är en fortsättning på en studie från 2015, som då gjordes på is- och snöunderlag, se VTI rapport 875.

Text: Eva Åström Foto: Hejdlösa Bilder

FAKTA OM STUDIEN

MER INFORMATION:

VTI rapport 901, Väggrepp på våt asfalt för slitna och nya vinterdäck

VTI AKTUELLT NR 4 2016

17

VTI:S VÄRLD

Bättre resandestatistik ger bättre kollektivtrafik Hur kan vi bli bättre på att använda resandestatistik för att skapa en attraktivare kollektivtrafik i våra städer och landsbygder? På Persontrafikmässan i Göteborg i oktober talade VTI-forskaren Roger Pyddoke om detta aktuella ämne.

I forskningsprojekt stöter vi ofta på att det saknas tillräcklig data för att kunna svara på de frågor som finns.

− Vi är i ett skede i utvecklingen då kollektivtrafiken kostar mycket och där alla samhällsmedborgare är med och beta­ lar en stor del. Det är av vikt att veta vilka insatser som är mest behövda och då behövs mer exakta siffror än i dag. Det är dessutom många gånger svårt att få ut data från olika kollektivtrafikförvaltning­ ar, säger Roger Pyddoke, forskare på VTI. Under rubriken ”Vilka data behövs för uppföljning?” pratade Roger Pyddoke om gapet mellan vilken information man skul­ le vilja ha för att kunna göra uppföljningar av den kollektivtrafik som finns och vilken data som finns tillgänglig, till exempel när det gäller påstigandestatistik.

− I dag saknas en överblick över vilka data som samlas in. Som skattebetalare vill vi veta att det planeras på rätt sätt och att kollektivtrafikbolagen har rätt infor­ mation för sin planering. Det vore också bra om data från olika operatörer är jäm­ förbara.

Forskare, politiker, operatörer och myn­ digheter har allt mer börjat uppmärksam­ ma problemet och det finns goda exempel där förbättringar görs. Hos flera kollektiv­ trafikoperatörer har påstigandestatistiken blivit bättre, exempelvis har Uppsala läns­ trafik ett ganska väl täckande system för mätning av påstigande.

18

VTI AKTUELLT NR 4 2016

Ett annat exempel är SL (Stockholms l­okaltrafik) som har byggt upp en databas och försöker skapa en ökad tillgänglighet till informationen. SL har länge mätt på­ stigande med utrustningar som finns på tio procent av alla bussar. Ett stickprov som detta fungerar bra för den som vill veta hur många det är som totalt stiger på, men för en mer specifik fråga som gäller exempelvis vissa linjer, så räcker inte ­systemet till. − I forskningsprojekt stöter vi ofta på att det saknas tillräcklig data för att kun­ na svara på de frågor som finns. Om ope­ ratörerna kunde mäta mer och göra data mer tillgänglig, skulle vi kunna göra bättre analyser över om kollektivtrafiken lyckas med det som samhället önskar, säger Roger Pydokke.

Text: Eva Åström Foto: Hejdlösa Bilder MER INFORMATION:

Roger Pydokke, roger.pydokke@vti.se, tel. 08-555 770 30

VTI:S VÄRLD

ny kompetens VTI välkomnar nya medarbetare Ivan Ridderstedt

Ida Kristoffersson

Ivan är forskningsassistent och ­placerad på VTI:s kontor i Stockholm och arbetar huvudsakligen med kontraktsekonomi. I grunden har Ivan en masterexamen från Economics of Innovation and Growth vid KTH (ITM, Industriell ekonomi) och en fil. kand. från Södertörns Högskola med nationalekonomi som huvudämne.

Ida är forskare och kommer framförallt arbeta med vidareutveckling av transportmodeller så att dessa bättre kan hantera de utmaningar städer står inför idag: biltrafik­trängsel, externa köpcentrum, effektiv kollektivtrafik och att förbättra för gång- och cykeltrafik.

Under 2016 har hon varit biträdande föreståndare för Centrum för Transportstudier (CTS) på KTH. Hon har en doktorsexamen i transport­vetenskap från KTH, 2011, och en ­civilingenjörsutbildning i ­teknisk fysik från KTH 2006.

Samuel Lindgren Samuel är anställd som forsknings­ assistent på VTI i Stockholm och ­kommer senast från masterprogrammet i nationalekonomi på Stockholms universitet där hans huvudämne var ekonometri. Han har sedan tidigare en examen från kandidatprogrammet i nationalekonomi och stats­vetenskap, också det på Stockholms universitet.

Dennis Hydén Dennis är anställd som tekniker på VTI i Linköping arbetade senast med planering av produktionsprojekt av försvarstekniska produkter på Saab Dynamics AB i Linköping men har genom åren haft många arbetsoch uppdragsgivare med mycket varierade innehåll i arbetsuppgifter.

Han har gått Mikromekaniskt gymnasium på Urmakarskolan och har även genomfört en påbyggnad med företagsekonomi.

Sara Rogersson Sara är anställd som forskare och ska framför allt jobba med logistik och godstransporter, till att börja med i ett projekt om e-handel.

Sara har nyligen doktorerat på Chalmers inom området hållbar logistik. I doktorsavhandlingen har hon med hjälp av kvalitativa metoder tittat på inköp av godstransporter och hur företag kan jobba för att få till en hög fyllnadsgrad i transporterna. Hon har en civilingenjörsexamen och jobbade därefter i nio år med marknadsföring av tekniska produkter inom en brittisk koncern, bland annat i England.

Anna Vasilevskaya Anna är anställd som forsknings­ assistent och hennes arbete kommer att vara inriktat på självkörande fordon, simulering och modellering.

Anna flyttade till Sverige 2014, då hon påbörjade sin andra master på KTH inom transport och GIS. Den första mastern, inom naturvetenskap med specialisering inom transportgeografi, tog hon på Moskvas statliga universitet (MSU) 2013.

Chengxi Liu Chengxis är anställd som forskare och hans forskning handlar huvudsakligen om resvanor, resefterfrågan, modellering och hållbara resor.

Han har en kandidatexamen och magisterexamen inom infrastrukturteknik (civil engineering, specialized in bridge and tunnel engineering) från Zhejianguniversitetet i Kina, och en doktorandexamen inom transport­system från KTH.

VTI AKTUELLT NR 4 2016

19

VTI:S VÄRLD

Yvonne Andersson-Sköld utsedd till professor inom miljö VTI har inrättat en ny professorstjänst i miljö inom transportsektorn och har tillsatt Yvonne AnderssonSköld som professor. Tjänsten är ett samarbete med Chalmers, ­institutionen för Bygg- och miljö­ teknik.

Just transporter spelar en stor och viktig roll när vi pratar om hållbar utveckling, vilket ligger mig varmt om hjärtat.

– Jag är väldigt glad över att Yvonne Andersson-Sköld har utsetts till professor hos oss på VTI. Hon blir en värdefull ­senior forskare, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på VTI.

här tiden har hon dessutom varit gäst­ professor vid Karlstad universitet, Centrum för klimat och säkerhet, med fokus på att bedöma risker i samband med klimatförändringar, som exempelvis översvämningar. Yvonne har tidigare ­också arbetat på IVL, Svenska miljö­ institutet.

Kemist och geolog Yvonne Andersson-Sköld har en bred ­bakgrund inom miljövetenskap. I grunden är hon kemist, senare fick hon en docentur i geologi och blev adjungerad professor i miljögeokemi vid Göteborgs universitet.

De fyra senaste åren har hon arbetat på konsultföretaget Cowi som forskningsoch utvecklingschef, framför allt med risk och säkerhet kopplat till miljö. Under den

20

VTI AKTUELLT NR 4 2016

Vill lyfta miljöfrågorna – Det känns mycket roligt och spännande att få den här möjligheten. Tillsammans med VTI:s duktiga forskare ser jag fram­ för mig att vi kan hjälpas åt att lyfta miljö­ frågorna ännu mer och att VTI blir en stor aktör inom fler områden inom miljöforsk­

ning runt transporter även internationellt.

Just transporter spelar en stor och viktig roll när vi pratar om hållbar utveckling, vilket ligger mig varmt om hjärtat, säger Yvonne Andersson-Sköld.

Fokus för Yvonne blir att se helheten och öppna upp för mer samarbeten, bland annat genom ett bredare doktorand­ program. Hon vill också arbeta för fler ­internationella publiceringar, medverkan på internationella konferenser och i EUprojekt.

Bredd i miljö och klimat – Med Yvonnes kompetens på miljö­ området kommer vi att kunna stärka och utveckla institutets förmåga att arbeta med forskningsfrågor relaterade till trans­ portsektorn och klimatförändringarna.

Men miljöområdet rymmer så mycket mer än klimatfrågor och med Yvonnes breda kunskaper får VTI också större möjlig­ heter att arbeta med trafikens samlade miljöeffekter, säger Jonas Bjelfvenstam.

Text & foto: Eva Åström

RAPPORTER I KORTHET

notat 21-2016 Syftet med ­ enna studie har varit att visa d hur stor osäkerheten är i prog­ noserna för antalet allvarligt och mycket allvarligt skadade personer inom olika delpopu­ lationer, med avseende på geo­ grafiska områden, trafikant­ kategorier, ålder och kön.

Måttet allvarlig skada används både för att följa den allmänna ­trafiksäkerhetsutvecklingen i Sverige och i mer specifika ­studier om till exempel olika trafikantgrupper. Som allvarligt skadad definieras den som i samband med en vägtrafik­ olycka får skador som leder till minst 1 procents permanent medicinsk invaliditet. Som komplement används också begreppet mycket allvarlig ­skada som definieras på mot­ svarande sätt men avser skador

som leder till minst 10 procents permanent medicinsk invalidi­ tet. Eftersom invaliditetsgraden inte är känd vid olyckstillfället prognosticerar man istället antal allvarligt och mycket allvarligt skadade. Grunden för progno­ serna är Strada, den nationella databasen för vägtrafikolyckor i Sverige, och en metod som tagits fram av Folksam som baseras på risken att en per­ sons skador kommer att leda till permanent medicinsk inva­ liditet i framtiden.

Osäkerheten i prognoserna illustreras med prognosinter­ vall. Det visade sig under ­arbetets gång att härledningen av prognosintervallen var rela­ tivt rättfram för fallet med en skada per person, men betyd­ ligt svårare när personerna kunde ha en kombination av

Foto: Hejdlösa Bilder

Prognosintervall för antal ­allvarligt skadade i vägtrafikolyckor

flera ­olika skador. Prognos­ inter­vallen ­bestämdes därför med hjälp av simulering istället för ­teoretiska beräkningar.

TITEL:

Prognosintervall för antal allvarligt skadade i vägtrafikolyckor.

VTI notat 21-2016.

FÖRFATTARE:

Åsa Forsman, Olle Eriksson, Jenny Eriksson

notat 20-2016 Det finns kun­ skaper och erfarenheter av att högpresterande beläggningar, med till exempel polymermodi­ fierat/gummimodifierat bitumen med flera, kan leda till ökade livslängder hos vägar. En ökad livslängd kan inne­bära en ­besparing i natur­resurser och kostnader. Högprestandabelägg­ningar skulle därför kunna vara ett sätt för beställare att uppnå de miljömål r­ egering och riksdag har satt upp. Mål­ sätt­ning­en med detta projekt var att påvisa nyttan med högprestanda­beläggningar ur samhällsekonomiska och miljö­ mässiga ­synvinklar.

Projek­tet som helhet omfattar dels kunskaps­inhämtning inom området, ­förslag på alternativa konstruktioner och högprestan­ dabeläggningar, ­implemente­ring

och demonstration samt ­användning av tillförlitliga nedbrytningsmodeller och funktionsmetoder för dimen­ sio­ne­ring och tillståndsut­veckling av vägar. Generella modeller och metoder skapar gynnsammare förutsättningar för att utvärdera och imple­ men­­tera nyutvecklade produk­ ter. Slutsatserna från denna ­be­grän­sade kunskapsöversikt är att det finns högpresterande asfaltbeläggningar och teknik som både kan leda till längre livslängd hos vägar och som tar mindre ­natur­resurser i ­anspråk. Kon­cep­ten kan också innebära lägre k ­ ostnader och ­mindre klimatpåverkan.

Foto: Hejdlösa Bilder

Alternativa beläggningar för att uppnå miljömål

TITEL:

FÖRFATTARE:

Alternativa beläggningar – högpresterande: kunskapsöversikt.

VTI notat 20-2016.

Safwat Said

VTI AKTUELLT NR 4 2016

21

RAPPORTER I KORTHET

rapport 903 Studiens syfte var att mäta effekter av den ­utbildning i sparsam körning som ingår i körkortsutbild­ ningen för B-behörighet på bränsleförbrukning och olika körbeteenden typiska för ­sparsam körning bland förare med cirka ett halvt år gammalt körkort. Jämförelser gjordes mellan en grupp med 25 förare som uppskattade att de fått mycket utbildning i sparsam körning och en grupp med 25 förare som uppskattade att de fått lite sådan utbildning.

De med mycket utbildning i sparsam körning hade gått mer på trafikskola, både kör­ lektioner och teorilektioner, än de med lite utbildning.

Förarna körde en instrumente­

rad bil längs en 30 kilometer lång vägslinga där 12 olika delsträckor användes för att samla in mätdata om bränsle­ förbrukning och olika kör­ beteenden. Resultaten visar att utbildning i sparsam körning under körkortsutbildningen har haft effekt på bränsleför­ brukningen. Gruppen med mycket utbildning förbrukade 8,7 procent mindre bränsle än gruppen med lite utbild­ ning. En expert/utbildare i sparsam körning som också körde vägslingan hade dock en betydligt lägre bränsleförbruk­ ning. Detta kan troligen förkla­ ras av att mer komplicerade körbeteenden, såsom körning i blandad trafik med nollför­ brukning, och att minimera

Foto: Thinkstock

Utvärdering av ­miljö­inslagen i ­körkortsutbildningen

­ rkoppling och bromsning till u fördel för motorbromsning, kräver en högre mental belast­ ning hos nya förare.

TITEL:

Utvärdering av miljöinslagen i ­körkortsutbildningen.

VTI rapport 903.

FÖRFATTARE:

Nils Petter Gregersen, Susanne Gustafsson, Gunilla Sörensen, mfl

Säkerhetsnivån på spårbunden trafik i Sverige

22

VTI AKTUELLT NR 4 2016

att ta fram uppgifter om säker­ hetsindikatorer, bestämda av Europeiska Kommissionen, ur TRAP händelse, istället för genom en årlig säkerhetsrap­ port från verksamhetsutövarna så som det sker idag. Därefter ges förslag till hur den befint­ liga uppföljning av olyckor och riskfaktorer kan förfinas, vilka analysmodeller som är tänk­ bara och slutligen ges förslag på ytterligare datainsamling för att kunna genomföra för­ djupade analyser.

TITEL:

Att bedöma säkerhetsnivån på ­spårbunden trafik i Sverige: en granskning av Transportstyrelsens befintliga data och förslag på för­ djupade analyser. VTI notat 19-2016.

FÖRFATTARE:

Gunilla Björklund, Mattias Haraldsson

Foto: Hejdlösa Bilder

notat 19-2016 Detta notat innehåller en analys av Transportstyrelsens befintliga data utifrån kraven på att ­bedöma säkerhetsnivån på spårbunden trafik i Sverige.

Uppdraget från Transport­ styrelsen var att visa om den information som behövs är ­tillgänglig via befintliga system eller om det finns ett utökat behov av datainsamling och i så fall vilken och hur denna ska samlas in.

I uppdraget ingick även att ge förslag till områden för ­fördjupad analys. I notatet ges först en kort beskrivning av Transportstyrelsens interna ITsystem TRAP händelse där man registrerar allvarliga olyckor, tillbud och väsentliga fel/brister som rapporterats in av verksamhetsutövare.

Forskarna har också gjort en bedömning av möjligheterna

VTI:S VÄRLD

?

Finns det redan en lösning

på problemet?

Nya VTI-publikationer Från 2016-08-24 till 2016-11-09 VTI-rapporter Fyrhjulingars köregenskaper och förarnas kunskap om dessa egenskaper.

R906 Författare: Omar Bagdadi, Henriette Wallén Warner Utvärdering av miljöinslagen i körkortsutbildningen: en studie av effekter på körbeteende och bränsleförbrukning.

R903 Författare: Nils Petter Gregersen, Susanne Gustafsson, Gunilla Sörensen, Jonna Nyberg, Inger Forsberg Väggrepp på våt asfalt för slitna och nya vinterdäck: jämförelse av olika kategorier av vinterdäck.

R901 Författare: Mattias Hjort, Olle Eriksson

VTI notat

Mätning av friktion på vägmarkering Jämförelse av olika metoder samt utveckling av modell för mobil mätning.

VTI notat 18-2016 Författare: Carina Fors, Sven-Olof Lundqvist Att bedöma säkerhetsnivån på spårbunden trafik i Sverige: en granskning av Transportstyrelsens befintliga data och förslag på fördjupade analyser.

VTI notat 19-2016.

Författare: Gunilla Björklund, Mattias Haraldsson Prognosintervall för antal allvarligt s­ kadade i vägtrafikolyckor.

VTI notat 21-2016.

Författare: Åsa Forsman, Olle Eriksson, Jenny Eriksson Alternativa beläggningar – ­högpresterande: kunskapsöversikt.

VTI notat 20-2016.

Författare: Safwat Said The marginal cost of reinvestments in Sweden’s railway network.

VTI notat 23A-2016 Författare: Sherzod Yarmukhamedov, Jan-Eric Nilsson, Kristofer Odolinski

Svaret på frågan kan avgöra om det behövs ny forskning eller om det finns resultat att dra nytta av. VTI:s Bibliotek och informationscenter (BIC) erbjuder professionell omvärldsbevakning som hjälper dig att styra resurserna till de områden där de verkligen behövs. Med strukturerad och skräddarsydd information kan du dessutom hålla dig uppdaterad inom ett visst ämnesområde eller fördjupa dig i en specifik fråga. BIC hjälper dig också att hitta samarbetspartners, skaffa litteratur med mera.

BIC har tillgång till omfattande och väletablerade nätverk både nationellt och internationellt där ett stort antal personer och en stor mängd information ingår. Sökning och urval görs av specialister och resultatet levereras på det sätt du önskar: kanske via e-post eller varför inte som en presentation?

BIC har det nationella ansvaret för trafik- och transportforskningens informationsförsörjning och resultatspridning, Bibliotekets samlingar är bland de största i världen inom området.

LÄS MER www.vti.se/bic www.transportportal.se

KONTAKT bic@vti.se 013–20 40 00

LADDA NED VTI-PUBLIKATIONER Publikationer laddas ned via VTI:s webbplats: www.vti.se/publikationer Kan du inte ladda ned publikationen kan du kontakta Monica Lomark, order@vti.se eller 013-20 43 21

VTI AKTUELLT NR 4 2016

23

Posttidning B VTI 581 95 LINKÖPING

PORTO BETALT PORT PAYÈ

I HUVUDET PÅ

Susanne Gustafsson

Mötet med människan i trafiken

I

KONTAKT: Susanne Gustafsson susanne.gustafsson@vti.se

”Överlag k ­ änner jag en stor tack­ samhet för det förtroende de visar genom att jag får ta emot deras ­nakna och skam­ fulla berättelse.”

trafiksäkerhetsforskningen behöver vi data om trafikanterna. Vi använder data från befintliga register, men samlar också in nya data i enkätstudier och observationer av trafikanters beteenden. Data erhålls även i fysiska möten där vi intervjuar människor som vi tror har viktiga erfarenheter att delge.

Detta kan ske i en fokusgrupp där deltagarna i interaktion med varandra samtalar om ett ämne där vi behöver olika trafikanters åsikter.

Eller också genomför vi djupintervjuer med enskilda trafikanter. Jag har intervjuat cyklister, mopedister och fyrhjulingsförare som skadats i olyckor. Dessa intervjuer har gett en djupare kunskap och förståelse av vad som hänt före, under och efter olyckan jämfört med att bara studera olycksregister.

Några av de mest spännande mötena har varit med trafikanter som begått rattfylleribrott. Jag har intervjuat dem i en utvärdering av Smadit, en samverkansmetod mot alkohol och droger i trafiken. Denna samverkan innebär att polisen vid rattfyllerihändelsen erbjuder den misstänkte rattfylleristen ett samtal med beroendevården ­eller socialtjänsten. Vi intervjuade misstänkta rattfyllerister vid två tillfällen med ungefär ett års mellanrum, och möttes av tacksamhet för denna möjlighet till samtal. Samtalen hade gett en insikt i deras alkoholvanor och hjälpt dem att göra förändringar. De intervjuade har efter hand förstått att det värsta inte vara att förlora körkortet utan att de genom att köra rattfulla skulle ha kunnat döda eller skada någon annan människa. Denna insikt följdes av ett beslut att aldrig mer köra onyktra.

I en pågående utvärdering av systemet med Alkolås efter rattfylleri har jag återigen fått möta människor som kört rattfulla. Dessa ­möten fyller mig med många olika känslor, ­samtidigt som jag ska ha ett professionellt och neutralt förhållningsätt. Många är ”vanliga” människor, som du och jag, men som i en livs­ kris – ofta relaterat till familj eller arbete – ­börjat självmedicinera med alkohol för att ­kunna slappna av och sova. Så har ett kritiskt läge uppstått och man har tagit bilen trots ­medvetenheten om att man druckit. Andra har gjort en felbedömning och kört bil för tidigt ­dagen efter ett alkoholintag.

När jag sitter mitt emot den rattfylleridömda människan fylls jag av ödmjukhet och förståelse, men blir också upprörd över det de gjort. Överlag känner jag en stor tacksamhet för det förtroende de visar genom att jag får ta emot deras nakna och skamfulla berättelse. Berättelsen innehåller också de åtgärder de tagit för att en liknande händelse aldrig ska upprepas. Detta fyller mig med hopp om att vi ska kunna minska rattfylleriet. Men då krävs att alla poliser lämnar ett erbjudande om samtal till rattfylleristerna de möter, och att fler får möjlighet att kunna ha ett alkolås ­efter rattfylleri.

Vill du veta mer om utvärderingen av alkolås ­efter rattfylleri är du välkommen till session 12 på Transportforum där vi kommer att ­presentera resultat från både enkäter och inter­ vjuer.

www.vti.se

Nästa nummer kommer i MARS