VA-barometern 2020/21

2020/21

VA-barometern 2020/21 – VA-rapport 2020:4 issn: 1653-6843 isbn: 978-91-89039-07-0 Utgivare: Vetenskap & Allmänhet, VA Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm Telefon: 08-791 30 54 E-post: info@v-a.se Webbplats: www.v-a.se Facebook/Instagram/LinkedIn/Twitter: vetenskapoallm YouTube: vetenskapoallmanhet Författare: Martin Bergman, Gustav Bohlin, Fredrik Brounéus Fotografier: Ben Libberton, Maria Hagardt, Gabrielle Beans, Lotta Tomasson Grafisk form: Pelle Isaksson Mer information om undersökningen finns på www.v-a.se Rapporten får gärna citeras med angivande av VA som källa.

FARSOT, FORSKARE & FÖRTROENDE I FOKUS Detta är några av resultaten i årets VA-barometer: • • • •

Vetenskap och teknik förbättrar livet enligt de flesta.

Stärkt förtroende för forskning och forskare.

Forskaryrket lockar både yngre och äldre.

En majoritet tycker att lagom hänsyn tas till forskning i hanteringen av corona.

VA-barometern 2020/2021 är baserad på 1 018 telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval representativt för den svenska allmänheten, 16−74 år. Mätningen är den nittonde sedan Vetenskap & Allmänhet, VA, bildades 2002.

Läs mer om undersökningen på sidan 30.

Paolo Macchiarini, tidigare forskare på Karolinska Institutet, döms i Italien till fängelse för att ha missbrukat sin ställning som läkare. Domen har inget med de omtalade luftstrups­operationerna i Sverige att göra.

De två första corona­fallen i Europa rapporteras från Frankrike.

Kinesiska forskare identifierar det nya viruset som en typ av coronavirus.

Brexit – Storbritannien lämnar EU. Utträdet har skjutits fram flera gånger efter folk­ omröstningen 2016.

2020

4 • Å RE T S OM G IC K

ÅRET SOM GICK

okt nov dec jan feb mars

Kina informerar Världshälso­ organisationen (WHO) om ett okänt virus som orsakar luftvägssymtom och som under december spridit sig i staden Wuhan i Kina.

Meteorologiska världs­organisationen (WMO) slår fast att det senaste årtiondet var det varmaste som någonsin uppmätts och att 2019 var det näst varmaste året.

Första bekräftade coronafallet i Sverige. En kvinna i 20-årsåldern som varit i Wuhan isoleras på sjukhus i Jönköping.

Skogsbränder skakar Australien. Omfattningen av bränderna motsvarar nästan halva Sveriges yta. Världsnaturfonden uppskattar att tre miljarder djur dör i bränderna.

Första dödsfallet i Sverige.

Stor smitt­spridning i norra Italien med Lombardiet som epi­centrum.

WHO klassar utbrottet av det nya coronaviruset som en pandemi.

Gymnasieskolor, vuxen­utbildningar och högskolor rekommenderas av ­regeringen att övergå till distans­undervisning.

22 forskare publicerar en uppmärksammad debattartikel som kritiserar Sveriges coronastrategi på DN Debatt.

Palme­ utredningen läggs ned och Skandia­mannen pekas ut som den troliga mördaren av chefsåklagare Krister Petersson.

Över 800 000 bekräftade döda i världen.

WHO meddelar att sjukdomen polio är utrotad i Afrika.

april maj juni juli aug sept Över 100 000 bekräftade döda i världen.

Storbritanniens premiär­ minister Boris Johnson förs till sjukhus med bekräftad covid-19.

Offentliga samman­­­komster med mer än 500 personer förbjuds i Sverige och karensdagen avskaffas tillfälligt.

Över 5 000 bekräftade döda i Sverige.

DNA-släktforskning leder till att gärnings­ mannen till dubbel­mordet i Linköping 2004 kan identifieras och gripas.

George Floyd dödas av poliser i Minneapolis i USA vilket leder till omfattande Black Lives Matter-demon­strationer på över 450 platser runtom i USA och globalt.

Omfattande protester i Belarus efter att Aleksandr Lukasjenko utropat sig till segrare i presidentvalet.

Pandemirelaterade händelser

6 • V E T E NS K A P L IG /T E K N ISK U T V E C KL IN G

VETENSKAP & TEKNIK FÖRBÄTTRAR LIVET … Åtta av tio svenskar tycker att den vetenskapliga respektive tekniska utvecklingen har gjort livet mycket eller något bättre de senaste 10–20 åren. Personer under 45 år tycker att den vetenskapliga utvecklingen har gjort livet bättre i större utsträckning än personer över 60.

En större andel kvinnor än män menar att den vetenskapliga utveck­lingen har gjort livet bättre (83 respektive 75 procent). ­Samtidigt tycker fler män än kvinnor att den vetenskapliga utveck­ lingen har gjort livet sämre (9 respektive 3 procent). I synen på den tekniska utvecklingen ses inga skillnader mellan män och kvinnor eller mellan olika åldersgrupper.

Figuren visar andelen som svarar mycket bättre eller något bättre på frågorna om den vetenskapliga respektive tekniska utvecklingen de senaste 10–20 åren gjort livet bättre eller sämre för oss vanliga människor. Jämförelse mellan åren 2003–2010, 2012–2016, 2018 och 2020.

Antal svarande 2020: 512 (vetenskapliga) 506 (tekniska)

100 % Tekniska utvecklingen 50 % 80 %

40 %

49 79 % % 78 % Vetenskapliga utvecklingen

60 % 30 % 40 % 20 %

20 % 10 %

0%

30 % Mycket bättre Något bättre Varken bättre eller sämre

Något sämre Mycket sämre Vet ej

13 %

3% 3% 2% -03 -04 -04 -05 -05 -06 -06 -07 -07 -08 -08 -09 -09 -10 -10 -11 -11 -12 -12 -13 -13 -14 -14 -15 -15 -16 -16 -17 -17 -18 -18 -19 -03 -19 2020 2020

8 • V E T E NS K A P L IG /T E K N ISK U T V E C KL IN G

… MEN BILDEN HAR FÖRÄNDRATS Även om andelen svenskar som tycker att den vetenskapliga utvecklingen har gjort livet bättre är oförändrat hög, har fördelningen mellan alternativen mycket bättre respektive något bättre varierat över tid. De senaste åren syns en minskad andel mycket bättre medan andelen något bättre har ökat. Förändringen syns bland både kvinnor och män, och är särskilt tydlig bland personer som är 60 år eller äldre.

Svenskarna verkar ha enklare att ta ställning i frågan än tidigare.

Bara två procent svarar vet ej. Motsvarande andel var nio procent 2018. Även när det gäller synen på den tekniska utvecklingen så är det en ökande andel som svarar något bättre och färre som svarar mycket bättre under de senaste åren.

Figuren visar svaren på frågan om den vetenskapliga utvecklingen de senaste 10–20 åren gjort livet bättre eller sämre för oss vanliga människor. Jämförelse mellan åren 2003–2010, 2012–2016, 2018 och 2020.

Antal svarande 2020: 512

100 %

50 %

49 %

40 %

30 %

20 %

30 % Mycket bättre Något bättre Varken bättre eller sämre

Något sämre Mycket sämre Vet ej

13 % 10 %

0%

3% 3% 2% -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -17 -18 -19 2020

1 0 • V E T E NS K A P L IG /T E K N ISK U T V E C KL IN G

FÖRSIKTIGARE SYN PÅ FRAMTIDEN Åsikterna om hur den tekniska respektive vetenskapliga utvecklingen kommer att påverka oss i framtiden går isär. Optimismen är större för den vetenskapliga utvecklingen, där tre av fyra svenskar (76 procent) tror att den kommer att göra våra liv mycket eller något bättre.

Motsvarande andel för den tekniska utvecklingen är 64 procent.

Högskoleutbildade har större tilltro till vetenskap än teknik när det gäller förmågan att göra livet bättre i framtiden. Bland personer utan högskoleutbildning är framtidstron ungefär lika stor för båda områdena.

Figuren visar andelen som anser att den vetenskapliga och tekniska utvecklingen de senaste 10–20 åren, respektive de kommande 10–20 åren, gjort/kommer att göra livet mycket eller något bättre för oss vanliga människor.

Antal svarande: 512 (vetenskapliga) 506 (tekniska)

100 %

80 %

79 %

78 %

76 % 64 %

60 %

40 %

20 %

0%

Den vetenskapliga utvecklingen Den tekniska utvecklingen De senaste 10–20 åren

De kommande 10–20 åren

12 • F Ö R T R O E N D E

STORT FÖRTROENDE FÖR FORSKARE …

Förtroendet för forskare har stärkts. Närmare nio av tio (88 procent) har mycket eller ganska stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor, en uppgång med nio procentenheter sedan 2019.

Sex av tio (60 procent) har mycket eller ganska stort förtroende för forskare vid företag, även det en ökning med nio procentenheter.

Två av tre svenskar (67 procent) har mycket eller ganska stort förtroende för vetenskapsjournalister, och knappt hälften (45 procent) har motsvarande förtroende för nyhetsjournalister.

Figuren visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor, forskare vid företag, vetenskapsjournalister samt nyhetsjournalister. Jämförelse mellan åren 2013–2020. (Fyrgradig skala: Mycket stort, Ganska stort, Ganska litet, Mycket litet) Antal svarande 2020: 1 018

100 % 88 % 80 % 67 % 60 %

60 %

45 % 40 %

20 %

0%

Forskare vid universitet och hรถgskola Vetenskapsjournalister Forskare vid fรถretag Nyhetsjournalister

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

14 • F Ö R T R O E N D E

… SÄRSKILT BLAND HÖGUTBILDADE Bland personer med högskoleutbildning har varannan (51 procent) mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor.

Motsvarande andel bland personer utan högskoleutbildning är en av tre (32 procent). I denna grupp finns i stället högre andelar med ganska stort respektive ganska litet förtroende och även en större andel som svarar vet ej.

Figuren visar svaren på frågan vilket förtroende har du för forskare vid universitet och högskolor, uppdelat på personer med en högskoleutbildning och personer med grundskola eller gymnasium som högsta avslutade utbildning.

Antal svarande: 444 (Grundskola/Gymnasium) 572 (Högskola)

2% Mycket litet fรถrtroende 0 %

Grundskola/gymnasium Hรถgskola 9%

Ganska litet fรถrtroende

4% 52 %

Ganska stort fรถrtroende

44 % 32 %

Mycket stort fรถrtroende

51 % 6%

Vet ej

1% 0%

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 % 100 %

16 • F Ö R T R O E N D E

PÅVERKAR PANDEMIN FÖRTROENDET? Åtta av tio svenskar uppger att coronapandemin inte har påverkat deras förtroende för forskare. Andelen är lika stor när frågan gäller journalister. En av åtta (13 procent) anger att de har fått ett större förtroende för forskare under pandemin, något endast en av femtio (två procent) säger sig ha fått för journalister.

Var femte person (18 procent) har fått ett mindre förtroende för journalister under pandemin. Bara var tjugonde (fem procent) anger att de har fått ett mindre förtroende för forskare.

Bland personer födda utomlands är det en mindre andel som har oförändrat förtroende och en större andel som har minskat förtroende, både för forskare och journalister, jämfört med personer födda i Sverige.

Figuren visar svaren på frågorna Har coronapandemin påverkat ditt förtroende för forskare respektive journalister?

Antal svarande: 1 018

100 %

79 %

80 %

78 % Större förtroende Oförändrat förtroende Mindre förtroende

60 %

Vet ej 40 %

20 %

18 % 13 % 5%

0%

Forskare

3%

3%

2% Journalister

18 • F Ö R T R O E N D E

SKÄL TILL ÄNDRAT FÖRTROENDE De som har fått ett ökat förtroende för forskare under pandemin motiverar ofta det med att forskarna är kompetenta, engagerade och avgörande för att hitta ett framtida vaccin. Men också att forskare syns mer än tidigare och att man har fått en ökad insikt i forskarnas arbete.

Bland dem som fått ett sänkt förtroende är vanliga skäl att forskare kommer med olika information eller motsäger varandra, samt att de är ineffektiva/långsamma.

De vanligaste skälen till ett minskat förtroende för journalister är att dessa överdriver, skrämmer, publicerar felaktig information och agerar för egen vinning. De som i stället fått ett större förtroende för journalister menar att rapporteringen överlag har varit förtroende­ ingivande och bra.

Vanliga svar på frågan Vilken är den främsta anledningen till att ditt förtroende blivit större/mindre?

Antal svarande: 120 (forskare – större förtroende), 41 (forskare – mindre förtroende), 18 (journalister – större förtroende), 162 (journalister – mindre förtroende)

100 % Gör vad de kan för att hitta ett botemedel.

15 %

Jag har fått mer insikt i vad forskare gör.

Vet vad de sysslar med.

Pandemin har satt deras viktiga arbete i fokus.

13 % Kavlar upp ärmarna.

10 % Säger ju olika saker hela tiden.

Har lett oss på rätt väg i krisen.

5%

5% Tar sån tid att komma fram med ett vaccin.

0%

Forskare

Vill bara sälja sina tidningar.

18 %

Skapar hysteri bland befolkningen.

Större förtroende Mindre förtroende Rapporteringen har varit om­ fattande och bra.

2%

Journalister

Gör en höna av en fjäder.

Säger så mycket om corona som inte stämmer.

Kommer med olika uppgifter hela tiden.

2 0 • F Ö R T R O E N D E

STÄRKT FÖRTROENDE FÖR FORSKNING 83 procent av svenskarna har mycket eller ganska stort förtroende för forskning, vilket är det högsta resultatet sedan frågan började ställas för tre år sedan. Jämfört med 2019 är det färre som har mycket eller ganska litet förtroende och som har varken stort eller litet förtroende.

Större förtroende för forskning ses bland högskoleutbildade jämfört med personer som saknar högskoleutbildning och bland boende i storstäder och storstadsnära kommuner jämfört med personer i andra delar av landet.

Figuren visar svaren på frågan Vilket förtroende har du för forskning generellt? Jämförelse mellan åren 2017–2020.

Antal svarande: 1 021 (2017) 1 052 (2018) 1 021 (2019) 1 018 (2020)

Mycket/ganska litet fรถrtroende

6% 3% 6% 3%

2017 2018 2019 2020 30 %

19 % 18 % 13 %

Varken stort eller litet

60 % 75 % 75 % 83 %

Mycket/ganska stort fรถrtroende

5% Vet ej

3% 2% 1% 0%

20 %

40 %

60 %

80 %

100 %

2 2 • F O R S K N I N G S O M K A R R I Ä R

FORSKARYRKET REKOMMENDERAS! Sex av tio svenskar (61 procent) skulle rekommendera någon de känner att bli forskare. Bland personer med en högskoleutbildning skulle 70 procent rekommendera någon att bli forskare. Motsvarande andel bland personer utan högskoleutbildning är 55 procent.

Det är mer sannolikt att man skulle rekommendera någon att bli forskare om man själv har en familjemedlem, släkting eller nära vän som är forskare. Bland dessa skulle åtta av tio (78 procent) rekommendera någon att bli forskare, att jämföra med drygt hälften (54 procent) bland de som inte har någon i sin närhet som arbetar med forskning.

Figuren visar svaren på frågan Skulle du rekommendera någon du känner att bli forskare? Jämförelse mellan åren 2008, 2009, 2015 och 2020.

Antal svarande: 1 017 (2008) 1 000 (2009) 1 011 (2015) 1 018 (2020)

100 %

4%

5%

21 %

17 %

80 % 5%

6%

8%

21 %

20 %

4% 9%

11 %

60 %

Vet inte Nej Kanske

40 %

70 %

74 %

Ja 64 %

61 %

20 %

0%

2008

2009

2015

2020

2 4 • F O R S K N I N G S O M K A R R I Ä R

BLI FORSKARE I FRAMTIDEN? Var femte person i åldern 16–29 skulle vilja jobba som forskare i framtiden. Det är nästan en dubbelt så stor andel som när frågan ställdes 2018. Sex av tio (59 procent) svarar nej på frågan om de vill arbeta som forskare i framtiden, vilket inte är någon statistiskt säkerställd skillnad jämfört med 2018. Dock har andelen som svarar vet ej minskat från 15 till 3 procent.

Bland unga som bor i mindre städer och landsbygds­ kommuner svarar 77 procent nej på frågan om de skulle vilja jobba som forskare i framtiden. Motsvarande andel i storstäder och storstadsnära kommuner är 54 procent.

Figuren visar svaren på frågan Skulle du vilja arbeta som forskare i framtiden? ställd till personer mellan 16 och 29 år.

Jämförelse mellan åren 2006–2009, 2012, 2018 och 2020.

Antal svarande: 232 (2006) 216 (2007) 208 (2008) 226 (2009) 248 (2012) 269 (2018) 258 (2020)

100 %

5%

4% 15 %

80 % 61 %

59 %

52 %

57 %

59 %

63 % 50 %

60 %

Vet inte

10 %

8%

20 % 29 %

0%

Nej

11 %

40 %

2006

31 %

2007

Kanske

10 %

34 %

2008

17 % 19 %

23 %

13 %

11 %

2012

2018

28 %

2009

21 %

2020

Ja

2 6 • F O R S K N I N G S O M K A R R I Ä R

ÄVEN ÄLDRE VILL FORSKA I tidigare undersökningar har frågan om man vill arbeta som forskare i framtiden enbart ställts till personer mellan 16 och 29 år. I år ställdes frågan även till äldre deltagare, upp till 65 år.

Intresset för att arbeta som forskare i framtiden skiljer sig inte nämnvärt mellan olika åldersgrupper. Högst andel som svarar ja finns i gruppen 30–44 år (30 procent) och lägst andel i gruppen 60–65 år (16 procent).

Personer som har någon familjemedlem, släkting eller nära vän som arbetar med forskning svarar ja i högre utsträckning än personer som inte har det (36 jämfört med 21 procent).

Figuren visar svaren på frågan Skulle du vilja arbeta som forskare i framtiden? ställd till personer mellan 16 och 65 år, uppdelade i fyra ålderskategorier.

Antal svarande: 258 (16–29 år) 264 (30–44 år) 265 (45–59 år) 108 (60–65 år)

21 %

16–29 år

30 % 25 %

Ja

30–44 år 45–59 år

16 %

60–65 år

17 % Kanske

10 % 9% 4% 59 % 56 % 62 %

Nej

79 %

Vet ej

3% 4% 3% 1% 0%

20 %

40 %

60 %

80 %

100 %

2 8 • F O R S K N I N G O C H P O L I T I K

FORSKNING OCH POLITISKA BESLUT En tredjedel (32 procent) av svenskarna tycker att man tar lagom hänsyn till forskning när man fattar politiska beslut i Sverige, och nästan lika många (30 procent) menar att man tar för liten hänsyn.

Jämfört med 2016 tycker en mindre andel att man tar för liten hänsyn till forskning i dag.

När det gäller politiska beslut i hanteringen av corona­pandemin i Sverige anser en majoritet (55 procent) att man tar lagom hänsyn till forskning. Endast 15 procent tycker att man tar för liten hänsyn.

Figuren visar svaren på frågan Överlag, i vilken utsträckning tycker du att man tar tar hänsyn till forskning när man fattar politiska beslut i Sverige, respektive när man fattat politiska beslut kring hanteringen av coronapandemin i Sverige?

Jämförelse mellan åren 2016 och 2020.

Antal svarande: 1 023 (2016) 512 (2020 beslut generellt) 506 (2020 beslut kring hantering av corona)

Hänsyn till forskning när man fattar politiska beslut i Sverige?

2016 5 %

2020

32 %

46 %

30 %

32 %

För stor

15 %

27 %

Lagom

8%

För liten

Olika för olika områden

Vet ej

Hänsyn till forskning när man fattat politiska beslut kring hanteringen av coronapandemin i Sverige?

2020

55 %

0%

20 %

15 %

40 %

60 %

15 %

80 %

12 %

100 %

3 0 • O M V A - B A R O M E T E R N

OM VA-BAROMETERN VA-barometern genomförs varje år sedan 2002. Under­ sökningen görs genom telefonintervjuer med ett slumpmässigt och stratifierat urval, cirka 1 000 personer (i år 1 018), av den svenska befolkningen i åldern 16−74 år. Svarsfrekvensen i årets undersökning var 44 ­procent. De svarande är representativa utifrån variablerna kön, ålder och typ av boendekommun.

Viktning har sedan 2014 (2013 för förtroendet för forskare) använts för att uppnå representativitet även gällande utbildnings­ nivå. Endast statistiskt signifikanta jämförelser mellan svars­ grupper redovisas.

Intervjuerna görs efter sommaren och är avslutade innan årets Nobelpristagare tillkännages, med tanke på prisets mediala uppmärksamhet. Årets intervjuer gjordes mellan den 24 augusti och 1 oktober 2020.

Sedan 2012 görs intervjuerna av Exquiro Market Research.

En referensgrupp med experter på enkätmetodik hjälper till att utveckla frågorna. Frågorna finns att ladda ner på www.v-a.se.

Vetenskap & Allmänhet, VA, främjar dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare. Föreningen arbetar för att åstadkomma ­samtal i nya former om forskning.

VA utvecklar också ny kunskap om samspelet forskning–samhälle genom opinionsundersökningar och studier.

Ett 100-tal organisationer är medlemmar i VA. Här ingår bland annat myndigheter, företag och föreningar. Dessutom finns individuella medlemmar.

Läs mer på www.v-a.se Vetenskap & Allmänhet