VA-barometern 2019/20

2019/20

VA-barometern 2019/20 – VA-rapport 2019:9 issn: 1653-6843 isbn: 978-91-89039-04-9 Utgivare: Vetenskap & Allmänhet, VA Box 5073, 102 42 Stockholm Telefon: 08-791 30 54 E-post: info@v-a.se Webbplats: www.v-a.se Facebook/Instagram/LinkedIn/Twitter: vetenskapoallm YouTube: vetenskapoallmanhet Författare: Martin Bergman, Gustav Bohlin Fotografier: Martin Bergman, Erik Cronberg, Maria Hagardt, Henrik Hansson, Ben Libberton, Fatima Memic, Mattias Pettersson/Umeå universitet Grafisk form: Pelle Isaksson Mer information om undersökningen finns på www.v-a.se Rapporten får gärna citeras med angivande av VA som källa.

INTRESSE, NYHETS­ KANALER & AI I FOKUS Detta är några av resultaten i årets VA-barometer: • Intresset för forskning ökar.

• Förtroendet för forskning är fortsatt högt.

• En majoritet av svenskarna tar del av forskningsnyheter varje vecka.

• Digitala medier är en allt vanligare kanal för forskningsnyheter.

• Svenskarna är försiktigt positiva till AI-utvecklingen.

VA-barometern görs genom cirka 1 000 telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval representativt för den svenska allmänheten, 16−74 år. Mätningen är den artonde sedan Vetenskap & Allmänhet, VA, bildades 2002. Läs mer om undersökningen på sidan 30.

Proteströrelsen Gula västarna inleder sina demonstrationer i Frankrike. Rörelsen uppstår ur ett missnöje mot höjda bränsle­priser, men växer till en protest mot president Macrons politik.

Januariavtalet, en överens­kommelse mellan Social­ demokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centern, leder till att Stefan Löfven blir statsminister.

Stora demonstrationer i Hongkong börjar som protester mot ett lagförslag, men utvecklas till krav på demokrati och allmän rösträtt.

2019

4 • Å RE T S OM G IC K

ÅRET SOM GICK

okt nov dec jan feb mars

Svåra skogsbränder drabbar delstaten Kalifornien i USA. Tio­tusentals byggnader förstörs och närmare 100 personer dör.

NASA meddelar att uppdraget för land­farkosten Opportunity på Mars är över. Under närmare 15 år på Mars yta sände Opportunity över 200 000 bilder tillbaka till jorden.

Forskare i Kina uppges ha genförändrat människor. Tvilling­ systrarna Lulu och Nana ska med CRISPR/Cas9-teknik ha fått en gen modifierad för att göra dem immuna mot HIV-smitta. Nyheten skapar starka reaktioner inom och utanför forskarsamhället.

Storbritanniens premiär­ minister Theresa May avgår sedan hon miss­lyckats med att få Brexit­avtalet godkänt.

Katedralen Notre-Dame i Paris drabbas av en kraftig brand.

Sommaren i Syd- och Mellan­europa går till historien som en av de varmaste någonsin. Juni blir den varmaste junimånaden som hittills uppmätts i Europa.

Svenska dam­ landslaget tar brons i fotbollsVM.

Den första svenska kvinnliga astronauten, Jessica Meir, skjuts upp i rymden för att arbeta vid den internationella rymdstationen ISS.

50 år sedan den första människan satte sin fot på månen.

Gratis­ tidningen Metro läggs ned.

april maj juni juli aug sept

Astronomer presenterar den första bilden på ett svart hål. Bilden visar en ring av ljus som omgärdar ett svart hål i en galax 55 miljoner ljusår från jorden.

En jätte­bläck­ fisk fångas på film för andra gången någonsin.

FN:s vetenskapspanel för biologisk mångfald, IPBES, presenterar en rapport om att jordens biologiska mångfald är hårt ansatt. Uppemot en miljon arter riskerar att dö ut om nuvarande trend fortsätter.

Klimataktivisten Greta Thunberg seglar från Plymouth, England till New York, USA för att tala för bland annat USA:s kongress och FN.

VA-baro­ metern 2019/20 i fält.

Forskare påbörjar ut­gräv­ningarna av skeppsvraket Gribshunden – ett danskt krigsfartyg som förliste 1495 i Ronneby skärgård i Blekinge.

6 • INT RE S S E

FORSKNING INTRESSERAR …

Svenskarna är mer intresserade av forskning än av ekonomi, politik, kultur och sport. Forskning ligger i topp med 51 procent som är ganska eller mycket intresserade. Det är också en låg andel som inte alls är intresserade av forskning, 4 procent, att jämföra med 23 procent för sport.

Det finns ett samband mellan utbildningsnivå och intresse­ områden. Högskoleutbildade är i högre grad intresserade av forskning, kultur och politik, men är mindre intresserade än övriga av sport. Kvinnor är mer intresserade av kultur; män är mer intresserade av sport och ekonomi. För forskning och politik finns inga skillnader mellan män och kvinnor.

Figuren visar svaren på frågan Hur intresserad är du av vart och ett av följande områden?

Antal svarande: 1 021

100 % 19 %

15 %

15 %

17 %

20 %

26 %

26 %

25 %

21 %

80 % 32 %

Mycket intresserad Ganska intresserad

60 % 17 % 32 % 40 %

34 %

27 %

31 %

19 %

Mellanintresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad Vet ej

20 %

21 %

16 %

22 % 23 %

14 % 0%

4%

6%

9%

Forskning Ekonomi Politik

9% Kultur

Sport

8 • INT RE S S E

… I ALLT HÖGRE GRAD Intresset för forskning är i 2019 års undersökning större än i 2017 års undersökning. Andelen som säger sig vara ganska intresserad har ökat från 27 till 32 procent, medan andelen inte särskilt intresserad har minskat från 17 till 14 procent och andelen inte alls intresserad har minskat från 8 till 4 procent.

Figuren visar svaren på frågan Hur intresserad är du av forskning? ställd 2017 och 2019.

Antal svarande 2017: 1 021 – Antal svarande 2019: 1 021

100 % 15 % 19 % 17 %

15 %

26 % 27 %

26 %

17 19% %

20 %

80 % 32 %

25 % 32 %

17 %

Mycket Mycket intresserad intresserad Ganska Ganska intresserad intresserad MellanMellanintresserad intresserad

19 %

Intesärskilt särskilt Inte intresserad intresserad Intealls alls Inte intresserad intresserad

21 %

60 %

32 % 30 %

40 %

34 %

31 %

27 % 31 %

Vet ej Vet ej 20 %

17 % 21 %

16 %

14 % 0%

4%

22 % 14 %

8 %6 %

9%

Forskning2017 Ekonomi Politik

23 %

9% 4% 2019 Kultur

Sport

1 0 • INT RE S S E

STÖRST INTRESSE FÖR MEDICIN …

Intresset för forskning varierar stort beroende på vilket område det handlar om. Det är 67 procent som är ganska eller mycket intresserade av forskning inom medicin. Motsvarande siffra för naturvetenskap är 56 procent, följt av teknik (55 procent), humaniora (36 procent), utbildningsvetenskap (34 procent) och samhällsvetenskap (33 procent).

Personer med högskoleutbildning är mer intresserade än övriga av forskning inom naturvetenskap, utbildningsvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap. För forskning inom medicin och teknik finns inga skillnader mellan personer med olika utbildningsnivå.

Figuren visar svaren på frågan Hur intresserad är du av forskning inom följande områden?

Antal svarande: 1 021

100 %

100 % 33 %

80 %

22% % 19

15 21% %

80 % 26 %

60 %

60 %

32 % 34 %

32 % 40 %

0%

22 %

26 %

13 % 14 %

10 % 20 % 23 % 21 %

Mycket intresserad Ganska intresserad

34 %

35 %

17 41% %

27 % 19 %

21 %

20 %

25 %

22 %

20 %

9%

25 %

32 %

26%% 31 20 %

12 % 17 %

34 %

34 % 40 %

11 % 15 %

16% % 21

16 %

8% 6%

11 % 9%

Mellanintresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad Vet ej

20 % 22 % 10 % 9%

21 % 23 %

6% 4% 0 % Medicin Natur- Teknik Huma- Utbild- SamhällsForskning Ekonomi Politik Kultur Sport vet. niora ningsvet. vet.

1 2 • INT RE S S E

… MEN KVINNOR OCH MÄN TYCKER OLIKA Det är ingen skillnad mellan mäns och kvinnors generella intresse för forskning. Men det finns tydliga könsskillnader i intresset för olika forskningsområden.

Män är mer intresserade av forskning inom teknik; 68 procent av männen är ganska eller mycket intresserade, att jämföra med 42 procent av kvinnorna. När det gäller medicin, utbildnings­ vetenskap, humaniora och samhällsvetenskap är kvinnorna mer intresserade än männen. Män och kvinnor är lika intresserade av forskning inom naturvetenskap.

Figuren visar mäns respektive kvinnors intresse för forskning inom olika områden. Staplarna visar sammanslagna andelar för ganska eller mycket intresserad. (Femgradig skala: Mycket intresserad, Ganska intresserad, Mellanintresserad, Inte särskilt intresserad, Inte alls intresserad.)

Antal svarande: 526 (Män) 495 (Kvinnor)

76 %

Medicin

60 % 54 %

Naturvetenskap

57 % 42 %

Teknik

68 % 44 %

Humaniora

26 % 43 %

Utbildningsvetenskap

26 % Kvinna

40 %

Samhällsvetenskap

Man

26 % 0%

20 %

40 %

60 %

80 %

100 %

14 • F Ö R T R O E N D E

HÖGT FÖRTROENDE FÖR FORSKARE …

Vi ser inte några statistiskt signifikanta skillnader mellan årets resultat och förra årets när det gäller förtroendet för forskare.

Andelen som har ganska eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor är i år 79 procent och motsvarande andel för forskare vid företag är 51 procent.

Personer med högskoleexamen har, liksom tidigare, större förtroende för forskare än personer utan högskoleexamen; andelen med ganska eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor är 85 procent för personer med högskoleexamen och 75 procent för personer utan.

Figuren visar andelen som har mycket eller ganska stort förtroende för forskare. (Fyrgradig skala: Mycket stort, Ganska stort, Ganska litet, Mycket litet. Till och med 2012 var skalan: Mycket stort, Stort, Litet, Mycket litet, Inget förtroende alls) Antal svarande: 509

20 %

03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19

20

40 0%

03 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17 20 18 20 19 20

20

100 %

80 % 79 %

60 %

40 %

20 % Forskare vid universitet och hรถgskolor

0%

100 %

80 %

100 60 % 51 %

80 40 %

60 20 %

Forskare vid fรถretag

16 • F Ö R T R O E N D E

… OCH FÖR FORSKNING VA-barometern har under 18 år undersökt svenskarnas förtroende för forskare. De senaste åren har vi även frågat om förtroendet för forskning generellt.

I år, liksom förra året, har 75 procent av svenskarna ganska eller mycket stort förtroende för forskning. Förtroendet är högre än 2017 då motsvarande siffra var 60 procent. Bland boende i storstäder och storstadsnära kommuner är det 81 procent som har ett ganska eller mycket stort förtroende, vilket är högre än bland boende i mellanstora städer (72 procent) eller boende i mindre städer/ landsbygd (71 procent).

Figuren visar svaren på frågan Vilket förtroende har du för forskning generellt?

Antal svarande 2017: 1 021 – Antal svarande 2018: 1 052 – Antal svarande 2019: 1 021

Mycket litet förtroende

1%

År 2017

1%

År 2018 År 2019

5% 3% 4%

Ganska litet förtroende

30 %

Varken stort eller litet

19 % 18 % 49 % 54 % 56 %

Ganska stort förtroende 11 %

Mycket stort förtroende

Vet ej

21 % 19 %

5% 3% 2% 0%

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

100 %

18 • F Ö R T R O E N D E

VAD GÖR FORSKARE PÅ JOBBET? Svenskar är intresserade av forskning och har stort förtroende för forskare. Men vad tror man att en forskare gör i sitt arbete? På frågan om vad en forskare ägnar sig åt större delen av sin arbetstid svarade närmare en av fem (18 procent) vet ej. Bland övriga svarande var vanliga associationer experimenterar, söker pengar, undervisar och läser.

Personer med högskoleexamen svarar i högre grad söker pengar eller undervisar jämfört med personer utan högre utbildning. Dessa svarar i stället läser, forskar och labbar i större utsträckning.

Ordmolnet visar svaren på frågan Vad tror du att en forskare ägnar sig åt större delen av sin arbetstid? Viss bearbetning och gruppering av svaren har skett, för att kunna återge dem i ordmolnet.

Antal svarande: 1 021

BEDRIVER FÖRSÖK

BERÄKNAR

KOMMER PÅ SAKER

GOOGLAR

HITTAR NYA SAKER

LABBROCKAR

2 0 • F O R S K N I N G S N Y H E T E R

FORSKNINGSNYHETER VARJE VECKA …

Varannan svensk (53 procent) tar del av forskningsnyheter varje vecka. 66 procent av dem med högskoleexamen tar del av forskning på veckobasis, att jämföra med 47 procent bland personer med gymnasieutbildning och 36 procent av dem med grundskola som högsta avslutade utbildning.

Konsumtionen av forskningsnyheter är störst i åldersgrupperna 30–44 år och 45–59 år, där 59 respektive 61 procent tar del av forskning veckovis. Det kan jämföras med yngre (16–29 år) och äldre (60–74 år), där 46 respektive 47 procent tar del av forskning varje vecka.

Figuren visar svaren på frågan Hur ofta tar du del av nyheter om forskning som presenteras via radio, TV, dagstidningar, sociala medier eller poddar?

Antal svarande: 1 021

100 %

60 % 53 % 50 %

40 %

28 %

30 %

20 %

10 %

7%

5%

7% 0%

0%

Varje vecka

Varje Någon gång Mer månad per halvår sällan

Aldrig

Vet ej

2 2 • F O R S K N I N G S N Y H E T E R

… OCH ALLT MER I DIGITALA MEDIER De vanligaste kanalerna för forskningsnyheter är fortfarande TV och dagstidningar, men digitala kanaler har ökat i användning.

Sociala medier, YouTube/filmklipp och poddar har blivit allt vanligare kanaler de senaste åren. Samtidigt har bloggar minskat kraftigt från 17 till 8 procent på fyra år och utgör i dag den minst viktiga av de kanaler som listades i frågan.

Dagstidningarnas roll som källa för forskningsnyheter minskar, även om de fortfarande är den näst vanligaste kanalen efter TV. 59 procent av svenskarna använder dagstidningar som källa för forskningsnyheter.

Figuren visar svaren på frågan Tar du del av forsknings- och vetenskaps­nyheter via [kanal]? (För varje kanal inkluderas att ta del av kanalen via internet) (Ja/Nej). Staplarna visar andelen som svarade ja 2015 och 2019.

Antal svarande 2015: 1 011 – Antal svarande 2019: 1 021

72 % 73 %

TV

66 % 59 %

Dagstidningar 40 %

Sociala medier

54 % 48 % 47 %

Radio

34 % 44 %

YouTube/filmklipp

39 % 39 %

Facktidskrifter och magasin 15 %

Poddar

28 %

Mail/nyhetsbrev*

År 2015 År 2019

28 %

* Frågan om mail/nyhetsbrev ställdes inte 2015.

17 % 8%

Bloggar 0%

20 %

40 %

60 %

80 % 100 %

2 4 • F O R S K N I N G S N Y H E T E R

ÅLDER PÅVERKAR VAL AV KANAL Vilka kanaler man tar del av forskningsnyheter genom är delvis kopplat till ålder. För personer mellan 16 och 29 år är sociala medier den viktigaste kanalen, följt av YouTube/filmklipp och TV. För personer mellan 60 och 74 år är TV, dagstidningar och radio de viktigaste kanalerna, även om en knapp tredjedel (31 procent) också använder sociala medier som kanal för forskningsnyheter.

Figuren visar andelen som svarar ja på frågan Tar du del av forsknings- och vetenskaps­nyheter via? (För varje kanal inkluderas att ta del av kanalen via internet) (Ja/Nej), hos respondenter med olika ålder.

Antal svarande: 262 (16–29 år) 268 (30–44 år) 254 (45–59 år) 237 (60–74 år)

65 % 66 %

TV

49 % 55 %

Dagstidningar

58 %

Sociala medier

31 %

47 %

84 % 80 %

76 %

71 % 63 %

39 % 50 % 52 % 49 %

Radio

YouTube/filmklipp

22 %

45 % 38 % 36 % 45 %

Facktidskrifter och magasin

21 %

Poddar

8% 0%

21 %

20 %

33 %

66 % 16–29 år

57 %

46 %

40 %

30–44 år 45–59 år 60–74 år

60 %

80 % 100 % 120 %

2 6 • A R T I F I C I E L L I N T E L L I G E N S

»AI« FÖR TANKAR TILL ROBOTAR …

De svarande ombads att säga vad de tänker på när de hör begreppet artificiell intelligens. Ungefär en fjärdedel (26 procent) svarade inget speciellt. Detta svar var vanligare hos personer med grundskola som högsta avslutade utbildning (48 procent) än hos personer med gymnasie- eller högskoleutbildning (25 respektive 16 procent).

Bland dem som hade en association till AI var robotar, datorer, framtid och maskiner några av de vanligaste svaren. Vi ser också positivt laddade ord som framsteg och smidigt, såväl som negativa ord som skrämmande och läskigt.

Figuren visar de associationer till artificiell intelligens som de svarande uppgett. Alternativet inget speciellt finns inte med i ordmolnet. Viss bearbetning och gruppering av svaren har skett, för att kunna återge dem i ordmolnet.

Antal svarande: 1 021

2 8 • A R T I F I C I E L L I N T E L L I G E N S

… OCH FÖRSIKTIG FRAMTIDSTRO Svenskar har en försiktigt positiv inställning till hur AI kommer att påverka oss i framtiden. 32 procent tror att AI-utvecklingen kommer påverka oss lika delar positivt som negativt, 30 procent tror att utvecklingen kommer påverka oss mer positivt än negativt, medan 14 procent tror att det kommer vara mer negativt än positivt. Endast 3 respektive 2 procent tror att utvecklingen kommer vara enbart positiv eller enbart negativ. Bland personer med högskoleexamen är det 40 procent som svarar mer positivt än negativt, jämfört med 24 procent hos dem som saknar högre utbildning.

En av fem (19 procent) svarar vet ej, vilket kan ses som ett tecken på att det är en svår fråga att ta ställning till.

Figuren visar svaren på frågan Hur tror du utvecklingen av artificiell intelligens, AI, kommer påverka oss i framtiden?

Antal svarande: 1 021

100 %

80 %

3%

Enbart positivt

30 %

Mer positivt än negativt

32 %

Lika delar positivt som negativt

14 %

Mer negativt än positivt

60 %

40 %

20 %

2% 19 %

0%

Enbart negativt

Vet ej

3 0 • O M V A - B A R O M E T E R N

OM VA-BAROMETERN VA-barometern har genomförts varje år sedan 2002. Under­ sökningen görs genom telefonintervjuer med ett slumpmässigt och stratifierat urval, cirka 1 000 personer (i år 1 021), av den svenska befolkningen i åldern 16−74 år. Svarsfrekvensen i årets undersökning var 46 ­procent. Urvalet är riksrepresentativt utifrån variablerna kön, ålder och typ av boendekommun. Viktning har i efterhand använts för att uppnå representativitet även gällande utbildningsnivå.

Endast statistiskt signifikanta skillnader mellan svarsgrupper kommenteras. Observera att redovisade procentandelar inte alltid summerar upp till 100 på grund av avrundning.

Intervjuerna görs i månadsskiftet september–oktober och är avslutade innan årets Nobelpristagare tillkännages, med tanke på prisets mediala uppmärksamhet. Årets intervjuer gjordes mellan den 2 september och den 29 september 2019.

Sedan 2012 görs intervjuerna av Exquiro Market Research.

En referensgrupp med experter på enkätmetoder hjälper till att utveckla frågorna. Frågorna finns att ladda ner på www.v-a.se.

Vetenskap & Allmänhet, VA, främjar dialog och öppenhet mellan allmänhet – särskilt unga – och forskare. Föreningen arbetar för att åstadkomma samtal i nya former om forskning.

VA utvecklar också ny kunskap om samspelet forskning–samhälle genom opinionsundersökningar och studier.

Ett 90-tal organisationer är medlemmar i VA. Här ingår bland annat myndigheter, företag och föreningar. Dessutom finns individuella medlemmar.

Läs mer på www.v-a.se Vetenskap & Allmänhet