Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM-undersökningen 2017

Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM-undersökningen 2017

VA-rapport 2018:3

FÖRORD Vetenskap & Allmänhet, VA, har i sexton års tid tillsammans med SOM-institutet årligen undersökt synen på vetenskap i Sverige. Med syftet att bidra till en välgrundad och faktabaserad diskussion om hur svenskar ser på forskning och forskare, belyser frågorna attityder till, satsningsviljan på och förtroendet för forskare och forskning inom olika områden.

VA arbetar för att främja dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare. Vi vill öka samverkan mellan forskare och det omgivande samhället, utveckla kunskap om allmänhetens syn på forskning och forskningsbehov, forskningens förutsättningar, metoder och resultat, samt metoder för kommunikation om forskning. Vår ambition är att vara en ledande kunskapsnod för forskningskommunikation och samverkansuppgiftens alla dimensioner.

I projektet Vetenskapen i Samhället studerar VA och SOM-institutet vid Göteborgs universitet sedan 2002 opinionen i Sverige på det vetenskapliga området. Sedan 2011 medverkar också Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet i projektet.

Hösten 2017 sändes 3 400 enkäter per post till ett riksrepresentativt urval av den svenska befolkningen med bland annat tre frågor om vetenskap. Svaren har bearbetats och analyserats under våren 2018. I denna skrift, Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM-undersökningen 2017, VA-rapport 2018:3, presenteras resultaten. Analysen har skrivits av fil.dr Gustav Bohlin, utredare på VA. Undersökningen har genomförts med stöd av Riksbankens Jubileumsfond samt Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet. Rapporten får gärna citeras med angivande av VA som källa. Denna och övriga studier kan även hämtas från www.v-a.se.

Vi hoppas att detta underlag till hur allmänheten ser på forskning och forskare kan bidra till en initierad dialog om forskningens roll i samhället, en diskussion som vi gärna är delaktiga i.

Vetenskap & Allmänhet i juni 2018

Cissi Billgren Askwall Maria Lindholm Generalsekreterare Chefsutredare

va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 3

Innehåll 1. Förtroende i postsanningens tid

Sammanfattning av 2017 års resultat Inledning Förtroende för universitet och högskolor över tid Olika gruppers för­troende för universitet och högskolor Förtroende för forskare över tid Olika gruppers förtroende för forskare Förtroende för olika forskningsområden Områden som är viktiga att satsa på Avslutande kommentarer Referenser

6 7 8 9 9 10 11 12 14 16 17

2. Tabellbilaga

18

3. Information om den natio­nella SOM-under­sökningen

46

va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 5

1.

Förtroende i postsanningens tid Gustav Bohlin

6 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

SAMMANFATTNING AV 2017 ÅRS RESULTAT De senaste åren har en polariserad debatt om forskning och kunskap blåst upp på den internationella arenan. I debatten har värdet av vetenskapliga fakta både ifrågasatts och försvarats. Mätningarna inom projektet Vetenskapen i Samhället visar dock att svenska allmänhetens förtroende för forskning fortfarande är stort.

Sedan mätningarna påbörjades 1997 har förtroendet för universitet och högskolor aldrig varit så stort som i 2017 års mätning. Här har 61 procent ett mycket eller ganska stort förtroende för våra lärosäten, vilket motsvarar en ökning med fem procentenheter sedan föregående år. Andelen som har mycket eller ganska litet förtroende har legat konstant på sex eller sju procent samtliga år, medan gruppen som svarar varken stort eller litet förtroende minskar i den senaste mätningen. Personer som bor i större städer har betydligt större förtroende för universitet och högskolor än personer bosatta i mindre städer eller på landsbygd.

Sedan 2002 har svenska folket även fått ange sitt förtroende för forskare. Detta värde har legat stabilt de senaste åren och i de senaste två mätningarna har 62 procent mycket eller ganska stort förtroende för hur forskare sköter sitt arbete. Andelen som har mycket eller ganska litet förtroende är endast tre procent. Ett större förtroende för forskare återfinns bland högutbildade, boende i större städer och de som är intresserade av politik.

Allmänheten har störst förtroende för forskning inom medicin, teknik och naturvetenskap, i likhet med tidigare år. Förtroendet är mindre för samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och humaniora. Siffrorna stiger dock för alla ämnen jämfört med föregående år. Medicin och utbildningsvetenskap ökar mest, med sex procentenheter vardera. Den främsta anledningen till skillnaden i förtroende mellan de olika områdena ligger i andelen som saknar uppfattning. Åldersgruppen 65–85 år har minst förtroende för alla forskningsområden, med undantag för medicin. Här är det istället åldersgruppen 20–29 år som har minst förtroende.

Deltagarna i undersökningen tycker att det är viktigast att satsa på forskning om hjärtoch lungsjukdomar och miljö. Minst angeläget är forskning inom filosofi och om rymden.

Nanoteknik har störst andel som saknar uppfattning. I satsningsviljan ser vi flera skillnader kopplade till kön, ålder, boendeområde och utbildningsnivå. Till stor del kan skillnaderna förklaras utifrån principerna närhet och berördhet. Det innebär att viljan att satsa på forskning är större bland personer som är bosatta närmare universitet och högskolor, har egen erfarenhet eller är intresserade av området.

Resultaten som presenteras i rapporten kommer från SOM-undersökningen 2017, och ingår i projektet Vetenskapen i Samhället som drivs av Vetenskap & Allmänhet i samarbete med SOM-institutet sedan 2002.

va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 7

INLEDNING Befinner sig forskningen och vetenskapen i en förtroendekris? De senaste åren har begrepp som ”postsanning” och ”alter­nativa fakta” fått bränsle, främst i den amerikanska debatten, men även internationellt. I den senaste globala förtroendemätningen Edelman Trust Barometer används uttrycket ”the battle for truth” för att beskriva årets resultat och debatten om vad som kan ses som sanning (Edelman Trust Barometer, 2018). Bland motreaktionerna finns amerikanska initiativet March for Science som i april 2017 inspirerade manifestationer för vetenskapen på mer än 600 platser världen över. Debatten har också tagit sig till Sverige där flera förespråkare har tagit offentlig ställning för vetenskaplig kunskap (se t.ex.

Frans, 2017; Wikforss, 2017). Har då denna debatt påverkat allmänhetens förtroende för forskare och lärosäten, och i sådana fall hur? Sedan 2002 har Veten­skap & Allmänhet och SOM-institutet vid Göteborgs universitet samarbetat för att besvara liknande frågor med årliga attitydmätningar.

I den här rapporten redovisar vi resultaten från 2017 års mätning.

I Sverige såväl som i andra länder finan­ sieras en stor del av forskningen med offent­liga medel. Systemet bygger på att allmänheten, i egenskap av skattebetalare, har ett stort förtroende för forskare och deras institutioner. Forskare har ofta roller som experter och kunskapsförmedlare

i det offentliga samtalet; för att människor ska vilja ta till sig kunskapen behöver de även ha förtroende för den enskilda forska­ ren. I rapporten Slitsamt förvärvat och snabbt fördärvat? (Vetenskap & Allmänhet, 2011) visas att medierapportering spelar en central roll för synen på forskning, och att rapporter om forskningsfusk och ”styrd” forskning kan sänka förtroendet för forskare. Detta syns även i medie­ bevakningen av den s.k. Macchiariniskandalen som uppdagades vid Karolinska Institutet 2015. I Vetenskap & Allmänhets efterföljande mätning uppgav 35 procent av ett representativt befolkningsurval att deras förtroende för medicinsk forskning påverkats negativt av rapporteringen (Veten­skap & Allmänhet, 2016a).

Det finns även vissa bakomliggande faktorer som brukar användas för att förklara skillnader mellan olika gruppers förtroende för forskning och forskare. Ett exempel är utbildningsnivå, där hög­re utbildning brukar förknippas med större förtroende. Detta gäller dock inte bara forskning – personer med högre utbildning har en större tillit till andra överlag (Rothstein, 2004). En förklaring till det större förtroendet kan möjligtvis vara en högre grad av närhet och berördhet (Bergström & Oscarsson, 2015; Holmberg & Weibull, 2017). Närhet betyder här både social och geografisk närhet. Till exempel uppvisar både personer med högre utbildning och de som är bosatta på orter där det

Figur 1. Förtroende för universitet och högskolor 1997–2017 (procent) Frågan lyder: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Svars­ kategorierna är: Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende. Totalt antal svarande år 2017 är 3 379 personer.

100 %

Mycket eller ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende

80 %

Mycket litet eller ganska litet förtroende 61 %

60 % 40 %

33 %

20 % 6%

99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17

98

19

19 97

0%

19

8 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

finns universitet eller högskolor större förtroende för läro­säten (Norén Bretzer, 2017).

Berördhet kan innebära ett starkt intresse eller en personlig erfarenhet av något (t.ex. utbildning vid ett universitet).

Politiska sympatier är en annan bakgrundsfaktor som ofta lyfts fram. Deras betydelse syns i att personer med stort politiskt intresse generellt, men i synnerhet de som ligger ideologiskt till höger, oftast har större förtroende för de flesta samhällsinstitutioner (Holmberg & W ­ eibull, 2014). Hur förtroendet för lärosäten och forskare förhåller sig till ideologisk inriktning är dock inte helt klarlagt. Bergström och Oscarsson (2015) såg inga signifikanta skillnader mellan vänster- och högersympatisörer medan Norén Bretzer (2017) såg ett mindre förtroende bland sympatisörer till flankpartier (V, SD och Fi).

En amerikansk studie visar att olika bakgrundsfaktorer kan påverka förtroendet för olika vetenskapliga frågor. Till exempel är politiska sympatier tydligt kopplade till klimatfrågan, medan synen på vaccin förklaras mer av personers religiositet, och inställningen till genetiskt modifierade livsmedel förklaras bäst utifrån generell kunskap om vetenskap (Rutjens, Sutton & van der Lee, 2017).

De ovan nämnda studierna är exempel på hur komplexa sambanden kan vara mellan olika personers bakgrundsfaktorer och deras förtroende för forskning och forskare.

FÖRTROENDE FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR ÖVER TID Allmänhetens förtroende för hur universitet och högskolor sköter sitt arbete har mätts inom ramen för SOM-undersökningen sedan 1997. Förtroendet har under alla år legat tämligen stabilt med drygt hälften av svenska folket som säger sig ha mycket eller ganska stort förtroende (Figur 1). I 2017 års undersökning uppmättes det högsta förtroendet sedan mätningarna började; 61 procent anger ett mycket eller ganska stort förtroende för universitet och högskolor. Detta är en ökning med fem procentenheter sedan före­gående år. 2016 års mätning innebar en minskning av förtroendet, så det senaste resultatet kan tolkas som en återgång till den svagt positiva trend vi sett det senaste årtiondet. För tio år

sedan, det vill säga mittemellan den första och senaste mätningen, noterade Holmberg och Weibull (2008) en långsam men stadig nedgång i förtroendet för lärosäten.

I dag ligger note­ringen tio procentenheter högre än 2007 och vi kan konstatera att trenden, om än långsamt, har vänt. Gruppen med mycket eller ganska litet förtroende har legat på sex eller sju procent samtliga år, och gör så även i 2017 års mätning. Däremot har andelen som svarar varken stort eller litet förtroende minskat. Andelen uppgår 2017 till 33 procent vilket är den lägsta siffran som uppmätts för denna grupp.

OLIKA GRUPPERS FÖR­ TROENDE FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR I enkäten ställer vi ett antal bakgrunds-

Figur 2. Förtroende för universitet och högskolor baserat på utbildningsnivå Låg motsvarar ej fullgjord obligatorisk skola eller grundskola. Medellåg motsvarar gymnasium, folkhögskola eller motsvarande. Medelhög motsvarar eftergymnasial utbildning, men ej examen från högskola/universitet. Hög motsvarar examen från högskola/universitet. Antal svarande i respektive grupp: Låg = 464, Medellåg = 630, Medelhög = 1 642, Hög = 563.

Figur 3. Förtroende för universitet och högskolor baserat på boendeområde Antal svarande i varje grupp: Ren landsbygd = 492; Mindre tätort = 963; Stad/större tätort = 763; Sthlm/Gbg/Malmö = 1080.

frågor för att undersöka hur förtroendet skiljer sig åt mellan olika undergrupper.

Genom åren har vi noterat att högre utbildning brukar förknippas med större förtroende. Detta förhållande ser vi även i 2017 års mätning, där högutbildade ligger nio procentenheter högre än de i den lägsta utbildningsgruppen (Figur 2).

Det starkaste sambandet ser vi mellan förtroende och boendeområde. Förtroende för universitet och högskolor är minst bland boende på ren landsbygd, och störst bland boende i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det skiljer 33 procentenheter mellan dessa grupper sett till andelen med mycket eller ganska stort förtroende (Figur 3). Skillnaden beror troligen på en kombination av flera faktorer, som till exempel att fler högutbildade bor på större orter.

100 % 80 %

9

7

36

38

40 %

Mycket eller ganska stort förtroende

32

30

62

55

55

Låg utbildning

Medellåg utbildning

Medelhög utbildning

6

6

64

0%

100 %

13

80 % 60 %

39

0%

Varken stort eller litet förtroende

32

Hög utbildning

Mycket eller ganska litet förtr 22

Varken stort eller litet förtroe

Mycket eller ganska stort fört

46

55 20 %

Mycket eller ganska litet förtroende

Mycket eller ganska stort förtroende

20 %

40 %

Varken stort eller litet förtroende

6

60 %

Mycket eller ganska litet förtroende 22

6

62

74

41

Ren landsbygd

Mindre tätort

Stad/större Sthlm/Gbg/ tätort Malmö

74

re Sthlm/Gbg/ Malmö

va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 9

Figur 4. Förtroende för universitet och högskolor baserat på partisympati Antal svarande i varje grupp: Miljöpartiet (Mp) = 125; Feministiskt initiativ (Fi) = 46; Vänsterpartiet (V) = 193; Centerpartiet (C) = 411; Liberalerna (L) = 190; Moderaterna (M) = 497; Socialdemokraterna (S) = 1 004; Kristdemokraterna (KD) = 95; Sverigedemokraterna (SD) = 441.

100 % 15 80 %

41

27

31

34

7

14

41 83

74

69

68

67

63

60

52

45

Fi

V

C

L

M

S

KD

SD

100 % 80 % 62 %

60 % 40 %

Mycket eller ganska stort förtroende

Vi ser också en viss skillnad när vi jämför förtroendet hos olika åldersgrupper.

Framför allt är det tydligt att förtroendet är mindre i de två äldsta grupperna.

Sett till partisympatier är förtroendet för universitet och högskolor störst bland personer som sympatiserar med Miljöpartiet, Feministiskt initiativ och Vänsterpartiet.

Förtroendet är minst bland sympatisörer till Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna (Figur 4). Notera dock att det i grupperna som sympatiserar med Fi och KD finns färre än 100 personer. Detta re-

10 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

6

23 %

Varken stort eller litet förtroende

12 % 3%

Ingen uppfattning Mycket eller ganska litet förtroende

20 17

20 1

20 1

0%

5

20 %

20 14

SD

MP

sultat skiljer sig från tidigare år, då sympatisörer till flankpartier (V, SD, Fi) beskrevs ha mindre förtroende än sympatisörer till partier som sitter eller har suttit i regeringsställning (Norén Bretzer, 2017).

FÖRTROENDE FÖR FORSKARE ÖVER TID Utöver förtroendet för universitet och högskolor så undersöker vi sedan 2002 även allmänhetens förtroende för forskare.

I början av mätserien var det relativt stora

Myck

Vark

41

Figur 5. Förtroende för forskare 2002–2017 Frågan lyder: Hur stort förtroende har du för hur forskare sköter sitt arbete? Svarskategorierna är: Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende, Ingen uppfattning. Totalt antal svarande år 2017 är 1 780 personer.

20 13

45

0%

Mycket eller ganska stort förtroende

20 12

KD

6

Varken stort eller litet förtroende

20 11

52

30

6

20 %

20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10

41

Mycket eller ganska litet förtroende

14

28

6

60 % 40 %

7

24

svängningar mellan åren, men de senaste fyra åren har förtroendet varit i stort sett oförändrat (Figur 5). I de två senaste mätningarna uppger 62 procent att de har mycket eller ganska stort förtroende för forskare. De som har mycket eller ganska litet förtroende minskar samtidigt med en procentenhet, medan andelen som har varken stort eller litet förtroende ökar med en procentenhet. I våra tidigare rapporter har resultaten för denna fråga ibland redovisats utan svarsalternativet ingen uppfattning. Som framgår av Figur 5 är detta svars-

Myck

alternativ en stor del av förklaringen till att andelen med mycket eller ganska stort förtroende varit lägre vissa år. Se gärna VArapport 2016:2 (Veten­skap & Allmänhet, 2016b) för en mer detaljerad diskussion om detta. De senaste årens stabila förtroende för forskare är särskilt intressant mot bakgrund av att förtroendet för universitet och högskolor sjönk drastiskt 2016 för att åter stiga i 2017 års mätning.

OLIKA GRUPPERS FÖRTROENDE FÖR FORSKARE Olika gruppers förtroende för forskare följer samma mönster som förtroendet

för lärosäten: var man bor har en större inverkan än hur lång utbildning man har.

Bland lågutbildade har 59 procent mycket eller ganska stort förtroende för forskare, att jämföra med 68 procent bland högutbildade (Figur 6). Av de som bor på ren landsbygd har 54 procent mycket eller ganska stort förtroende, i jämförelse med 71 procent bland boende i våra tre största städer. Bland boende på ren landsbygd väljer 19 procent alternativet ingen uppfattning, medan motsvarande siffra i Sthlm/Gbg/Malmö endast är fem procent (Figur 7).

När vi jämför svaren mellan personer med olika grad av politiskt intresse blir

Figur 6. Förtroende för forskare baserat på utbildningsnivå Låg motsvarar ej fullgjord obligatorisk skola eller grundskola. Medellåg motsvarar gymnasium, folkhögskola eller motsvarande. Medelhög motsvarar eftergymnasial utbildning, men ej examen från högskola/universitet. Hög motsvarar examen från högskola/universitet. Antal svarande i respektive grupp: Låg = 269, Medellåg = 292, Medelhög = 883, Hög = 284.

100 %

Figur 7. Förtroende för forskare baserat på boendeområde Antal svarande i varje grupp: Ren landsbygd = 269; Mindre tätort = 534; Stad/större tätort = 398; Sthlm/Gbg/Malmö = 517.

100 %

skillnaderna ännu större. Bland de som säger sig vara mycket intresserade av poli­ tik är andelen med mycket eller ganska stort förtroende 21 procentenheter större än hos andelen som är inte särskilt eller inte alls intresserad av politik. Fördelat på parti­sympatier så liknar mönstret förtroendet för universitet och högskolor (Figur 4). Vi vill dock påpeka att grupperna på partinivå här i vissa fall är väldigt små. Det förklaras av att frågan om förtroende för universitet och högskolor låg i dubbla formulär (se Kapitel 3 Om undersökningen) och nådde därmed ett större urval.

13

13

13

25

21

24

80 %

6 23

Mycket eller ganska litet förtroende

60 % 40 % 59

63

61

68

20 % 0%

Låg utbildning

Medellåg utbildning

Medelhög utbildning

19

15

12

Hög utbildning

5 21

25

25

40 % 54

57

24

61

Ingen uppfattning Mycket eller ganska litet förtroende

71

20 % 0%

Varken stort eller litet förtroende Mycket eller ganska stort förtroende

80 % 60 %

Ingen uppfattning

Varken stort eller litet förtroende Mycket eller ganska stort förtroende

Ren landsbygd

Mindre tätort

Stad/större tätort

Sthlm/ Gbg/Malmö

va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 11

FÖRTROENDE FÖR OLIKA FORSKNINGSOMRÅDEN I undersökningen frågar vi också om förtroendet för sex olika forskningsområden. Medicin, teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora har ingått sedan 2002 och utbildningsvetenskap lades till 2004. Resultaten redovisas i Figur 8. Medicin ligger högst (76 procent med mycket eller ganska stort förtroende), därefter följer teknik (67 procent), naturvetenskap (61 procent), samhällsvetenskap (49 procent), utbildnings­vetenskap (42 procent) och humaniora (39 procent). De områden som ökat mest sedan senaste mätningen är medicin och utbildningsvetenskap som går upp med sex procentenheter vardera.

Vid mätningen 2016 sjönk förtroendesiffrorna för alla områden. Som Figur 8 visar stiger alla områden igen i 2017 års mätning, även om det enbart är medicin som når upp till samma nivå som 2015.

Vad nedgången 2016 berodde på är svårt att slå fast, men en närmare titt visar att medicin var särskilt drabbat. Om vi enbart tittar på andelen som har mycket stort förtroende är 2016 det enda tillfället sedan mätningarnas början som medicin inte ligger i topp. Som nämndes tidigare hade Macchiarini-affären negativ påverkan på svenska folkets förtroende för medicinsk forskning (Veten­s kap & Allmänhet 2016a). Om skandalen ligger bakom den här sänkningen för medicin och de andra områdena 2016 kan vi enbart spekulera om. Det skulle i så fall vara anmärkningsvärt att det är just medicin som nu verkar ha återhämtat sig bäst från nedgången.

Precis som i tidigare års undersökningar sammanfaller större andelar med mycket eller ganska stort förtroende med mindre andelar som svarar ingen uppfattning. Det tycks vara svårast att ta ställning för utbildningsvetenskap och humaniora (28 procent respektive 33 procent svarar ingen uppfattning). Som syns i

Figur 9 finns också skillnader i andelarna som säger sig ha mycket eller ganska litet förtroende, men dessa är betydligt mindre. Det här talar för att skillnaderna i förtroende­nivåer i första hand beror på bristande kunskap om, och insyn i vissa forskningsområden snarare än ett litet förtroende för dessa. Resultatet kan även ge en viss vägledning till hur man kan gå vidare för att öka förtroendenivåerna för dessa områden.

SKILLNADER MELLAN GRUPPERS FÖR­TROENDE FÖR OLIKA FORSKNINGS­OMRÅDEN Kvinnors och mäns förtroende skiljer sig enbart marginellt för medicin, samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och human­ iora. Skillnaden är något större för naturvetenskap, där andelen män med mycket eller ganska stort förtroende är nio procentenheter högre än motsvarande andel bland kvinnor. Störst skillnad ses i förtroendet för

Figur 8. Andel med mycket eller ganska stort förtroende för forskning inom olika områden 2002–2017 Frågan lyder: Allmänt sett, vilket förtroende har du för den forskning som bedrivs i Sverige inom följande områden?

Svarskategorierna är: Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende, Ingen uppfattning. Antal svarande i 2017 års undersökning: Medicin = 1 778; Teknik = 1 778; Naturvetenskap = 1 770; Samhällsvetenskap = 1 775; Utbildningsvetenskap = 1 769; Humaniora = 1 765.

100 % 80 %

Medicin

60 %

76 % 67 % 61 %

Naturvetenskap

40 %

49 % 42 % 39 %

Teknik

Samhällsvetenskap Utbildningsvetenskap

20 % 0%

Humaniora

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

12 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

teknik där andelen män med mycket eller ganska stort förtroende är sjutton procentenheter högre än andelen kvinnor (Figur 10).

Vi kan även se vissa skillnader mellan olika åldersgrupper. Personer mellan 65 och 85 år har minst förtroende för alla

Figur 9. Förtroende för olika forskningsområden Se Figur 8 för frågans formulering, svarskategorier och antal svarande i respektive grupp.

forskningsområden, med undantag för medicin. Den yngsta åldersgruppen, mellan 16 och 19 år, är den som har störst förtroende för utbildningsvetenskap (Figur 11). Dessa resultat kan möjligtvis förklaras utifrån berördhetsprincipen då den yngsta

100 % 80 %

76

gruppen i regel befinner sig inom utbildningssystemet, och kontakter med hälsooch sjukvården ökar med stigande ålder.

Med högre utbildningsnivå följer större förtroende för alla forskningsområden.

Boende i större städer har större förtro-

Mycket eller ganska stort förtroende

Mycket eller ganska litet förtroende

Varken stort eller litet förtroende

Ingen uppfattning

67

61

60 %

49

42

39

40 % 20 % 0%

10

11 3

Medicin

18

14 1

20

18 1

Teknik

Naturvetenskap

25

21 5

Samhällsvetenskap

28

23 7

Utbildningsvetenskap

33 24 4

Humaniora

100 % 80 %

77

75 76 60

60 %

Kvinna

66 57

Man 48 49

40 %

41 43

38 39

100 %

20 % 80 %

0%

100 % Medicin Teknik

NaturSamhälls- Utbildnings- Humaniora 60 % vetenskap vetenskap vetenskap

Figur 10. Förtroende för olika forskningsområden baserat på kön Figuren visar andel som svarat mycket eller ganska stort förtroende i respektive grupp. Se Figur 8 för frågans formulering och svarskategorier.

16–19 år 20–29 år

80 % 40 %

30–39 år

60 % 20 % Figur 11. Förtroende 40 % för olika forskningsområden 0% baserat på ålder 20 % Figuren visar andel som svarat mycket eller ganska stort 0% förtroende i respektive Medicin grupp. Se Figur 8 för frågans formulering och svarskategorier.

16–19 år 20–29 år

100 %

Medicin

Teknik

40–49 år 50–64 år

30–39 år 65–85 år 78 79 77 80 % 72 72 72 Teknik NaturSamhällsUtbildningsHumaniora 71 40–49 år 68 67 69 67 vetenskap vetenskap 64 65 66 64 vetenskap 63 50–64 år 59 55 52 56 55 60 % 53 65–85 år 49 48 47 45 45 44 42 44 NaturSamhällsUtbildningsHumaniora 41 40 36 37 38 vetenskap vetenskap vetenskap 40 % 33

20 % 0%

Medicin

Teknik

Naturvetenskap

Samhällsvetenskap

Utbildningsvetenskap

Humaniora

va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 13

OMRÅDEN SOM ÄR VIKTIGA ATT SATSA PÅ Varje år ställs frågan inom vilka områden Sverige bör satsa på forskning på ”världsbästa­n ivå”. Ämnesområdena varierar mellan åren och 2017 ingick hjärt- och lungsjukdomar, miljö, genteknik, pedagogik, IT, rymden, nationalekonomi, statsvetenskap, filosofi

ende än boende i mindre orter och på landsbygd; personer bosatta i de tre största städerna har störst förtroende för alla forskningsområden. Skillnader mellan stad och land är minst för medicin och utbildningsvetenskap, vilket troligen kan förklaras med att sjukvård och skolväsende har naturliga beröringspunkter med allmänheten, oavsett boendeområde.

Figur 12. Prioritering av olika ämnesområden Frågan lyder: Hur viktigt anser du det är att det i Sverige satsas på forskning på världsbästanivå inom följande områden?

Svarskategorierna är: Mycket viktigt, Ganska viktigt, Inte särskilt viktigt, Inte alls viktigt, Ingen uppfattning. Antal svarande i 2017 års undersökning: Hjärt- och lungsjukdomar = Hjärt- och lungsjukdomar 1 779; Miljö = 1 771; IT = 1 761; Pedagogik = Miljö 1 761; Nationalekonomi = 1 762; Genteknik IT 77 = 1 754; Statsvetenskap = 1 762; Nanoteknik 76 Pedagogik = 1 761; Rymden = 1 767; Filosofi = 1 763. 69 Nationalekonomi Genteknik Statsvetenskap Nanoteknik

Hjärt- och lungsjukdomar

96

Miljö

92

IT

76

Nationalekonomi

69

Genteknik

63

Filosofi

34

Rymden

34

0%

92

5

14

9

15

9

19

63

12

24

13

26 18

20 %

9

15

9 12

24

13

26

57

Nanoteknik

14 19

59

Statsvetenskap

96

5

77

Pedagogik

59 57

och nanoteknik (Figur 12). Bland årets områden har forskning om hjärt- och lungsjukdomar och miljö störst stöd bland svenska folket (96 respektive 92 procent anser det vara mycket eller ganska viktigt att satsa på dessa områden). Forskning om rymden och filosofi får minst stöd, och ses som viktiga satsningar av en tredjedel (34 procent).

15 25

18 47

19

53 40 %

60 %

13 80 %

Mycket eller ganska viktigt Inte särskilt eller inte alls viktigt Ingen uppfattning

15 25

Figur 13. Prioritering 2002–2017 34 47 19 Filosofiav olika ämnesområden Figuren visar andelen som valt svarsalternativet Mycket viktigt 34 53 genom åren. Frågan 13 lyder: Hur viktigt Rymden anser du det är att det i Sverige satsas på forskning på världsbästanivå inom följande områden?

0% 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 100 % Hjärt- och lungsjukdomar 80 %

Miljö IT Pedagogik

60 %

Genteknik Nanoteknik

40 %

Nationalekonomi Statsvetenskap Filosofi

20 %

Rymden 0%

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

14 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

100 %

Mycke

Inte sä Ingen

Figur 14. Prioritering av olika ämnesområden baserat på kön Figuren visar andel som svarat mycket viktigt i respektive grupp. Se Figur 12 för frågans formulering och svarskategorier.

100 % 80 %

79

Kvinna

72

69

Man 55

60 %

45

43 40 %

30 28

30

32

33

27 25

20 %

22 19

10 12

21 11 12

St at s

k ni

Na

no te k

Fi lo so fi

ap sk

i

ve te n

ko no m

n

Na tio na

le

Ry

m

de

IT

ag og i Pe d

nt ek

k

k ni

ö ilj Ge

M

lu

ng H sju jär kd t- o om ch ar

0%

Figur 15. Prioritering av olika ämnesområden baserat på boendeområde Figuren visar andel som svarat mycket viktigt i respektive grupp. Se Figur 12 för frågans formulering och svarskategorier.

100 % 80 %

Ren landsbygd 76 78 75 76

60 %

Mindre tätort

73 53

58

Stad/större tätort

63

40 % 25 25 20 % 0%

31 30

38

45 32

36 39

Miljö

38

21 12

Hjärt- och lungsjukdomar

Sthlm/Gbg/Malmö

46

Genteknik

Det område som flest svarade ingen uppfattning om var nanoteknik (25 procent saknade uppfattning).

Viljan att satsa på de olika forsknings­ områdena är relativt stabil över tid (Figur 13). För de flesta områden är skillnaderna mellan de senaste mätningarna marginella. Statsvetenskap visar den största förändringen med en ökning på nio procentenheter jämfört med 2013 (se Tabell 13 i bifogad tabellbilaga för detaljerade förändringar över tid).

9 Pedagogik

IT

6

11

15

Rymden

22 22 25

37 17 16 20

27

26 23 24 8 8

Nationalekonomi

SKILLNADER MELLAN OLIKA GRUPPER Som ses i Figur 14 finns vissa skillnader mellan könen när det gäller vilka forskningsområden som bör prioriteras. Kvinnor tycker att det är viktigare att satsa på forskning inom miljö, pedagogik och hjärt- och lungsjukdomar, medan män prioriterar forskning om IT och nanoteknik. För övriga områden har kvinnor och män snarlika prioriteringar.

Statsvetenskap

12

15

Filosofi

Nanoteknik

Boende i landets tre största städer visar störst vilja att satsa på alla ämnesområden, förutom genteknik där denna grupp istället ligger lägst (Figur 15). Andelen som är positiv till satsningar på genteknik är dubbelt så stor bland boende på landsbygd eller mindre tätorter. Resultatet är möjligtvis kopplat till debatten om genmodifierade grödor, där den praktiska tillämpningen främst är en fråga för lantbrukare; medan den i storstäder snarare är en konsumentfråga. Resultaten utifrån

va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 15

Figur 16. Prioritering av olika ämnesområden baserat på utbildningsnivå Figuren visar andel som svarat mycket viktigt i respektive grupp. Se Figur 12 för frågans formulering och svarskategorier.

100 % Låg utbildning

85 80 %

76 76

Medellåg utbildning

70 57 59

60 %

64 67

Medelhög utbildning

40 % 19

20 % 0%

36

33

Hjärt- och lungsjukdomar

Miljö

22 22

19

Genteknik

boendeområde följer i stort sett samma mönster som skillnader baserade på utbildningsnivå (Figur 16). I flera fall är dock skillnaderna tydligare mellan olika boendeområden (se till exempel resultaten för nanoteknik, nationalekonomi och miljö). Hur satsningsviljan på olika forskningsområden sammanfaller med boendeområde och utbildningsnivå är dock inte helt entydigt. Till exempel är viljan att satsa på hjärt- och lungsjukdomar någorlunda jämnt fördelad mellan olika boendeområden medan lågutbildade visar en tydligt starkare vilja att satsa på detta än högutbildade.

AVSLUTANDE KOMMENTARER För att återknyta till inledningsfrågan: Befinner sig forskningen och vetenskapen i en förtroendekris? Att döma av resultaten i 2017 års SOM-undersökning är svaret nej. Förtroendet för universitet och högskolor är det högsta sedan mätningarna inleddes för tjugo år sedan. Det är möjligt att det politiska hotet mot vetenskaplig kunskap som setts i delar av världen har fört upp frågan tydligare på

16 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

23

Hög utbildning

48

41 44

40 28 27 23 25

24 9 10 11 12

Pedagogik

IT

Rymden

16

24 19 21

24 8

Nationalekonomi

dagordningen hos svenska folket. Detta skulle i sin tur ha kunnat stärka viljan att värna svenska lärosäten och forskare, men är förstås inte en säker förklaring till resultaten. Även om svängningarna är små markerar rekordnoteringen för förtroendet för lärosäten att den långsamt nedåtgående trenden som tidigare beskrivits (till exempel Holmberg & Weibull, 2008; 2013) inte längre gäller. Generellt är förtroendet för forskning och forskare högt, även om det finns tydliga skillnader både mellan olika forskningsområden och bland olika samhällsgrupper. En av skillnaderna som bör undersökas mer är den mellan stad och land. Som vi beskriver i flera delar av rapporten är skillnaden mellan personer bosatta på landsbygd respektive i storstäder ofta betydligt större än skillnader utifrån utbildningsnivå eller politiskt intresse. Skillnaden mellan landsbygd och storstad har tidigare visats bero på en kombination av ålder, utbildning, poli­tiskt intresse och mellanmänsklig ­tillit (till exempel Bergström & Oscarsson, 2015). Den senaste mätningens skillnader är dock markant högre än

Statsvetenskap

11 12 13 Filosofi

30

33

15

Nanoteknik

vid det tillfället: I undersökningen från 2014 skiljde det åtta procentenheter mellan boende på landsbygd och i våra tre största städer sett till andelen som angav att de hade mycket eller ganska stort förtroende för universitet och högskolor. I årets resultat är skillnaden 33 procentenheter. Det är möjligt att klyftan mellan stad och landsbygd fortfarande kan förklaras med en kombination av andra bakomliggande faktorer, men det behöver undersökas mer ingående för att vi ska veta säkert.

Norén Bretzer beskrev i förra årets rapport ett intressant fynd, nämligen att förtroendet för forskare var större än det för universitet och högskolor (Norén Bretzer, 2017). Detta skiljer sig från till exempel politiken där förtroendet för aktörer (politiker) normalt är lägre än det för institutioner (till exempel riksdag eller regering). I den senaste mätningen ligger värdena för forskare och lärosäten betydligt närmare varandra med bara en procentenhet som skiljer. Vi vill dock poängtera att frågornas svarsskalor inte är identiska och att direkta jämförelser därför bör göras med viss försiktighet.

Projektet Vetenskapen i Samhället ger en unik inblick i den svenska allmänhetens förtroende för lärosäten, forskare och olika forskningsområden. Utöver att bidra till förbättrad kunskap om faktorer som påverkar förtroendet, tillhandahåller den långa mätserien en utgångspunkt för vidare studier om exempelvis varför förtroende förändras för olika forskningsområden och bland olika grupper i samhället.

REFERENSER Bergström, A. & Oscarsson, H. (2015).

Svensk forskningsopinion 2002–2014.

I A. Bergström, B. Johansson, H. Oscarsson & M. Oskarson (Red.), Fragment. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Edelman Trust Barometer (2018).

Edelman Trust Barometer – Global Report. Hämtad från: http:// cms.edelman.com/sites/default/ files/2018-02/2018_Edelman_Trust_ Barometer_Global_Report_FEB.pdf Frans, E. (2017). Larmrapporten – Att skilja vetenskap från trams. Stockholm: Volante.

Holmberg, S. & Weibull, L. (2008).

Förtroendeförsvagningen för forskningen. I S. Holmberg & L. Weibull (Red.), Skilda världar. Göteborg: SOMinstitutet vid Göteborgs universitet.

Holmberg, S. & Weibull, L. (2013).

Fallet för forskningsförtroendet fortsätter. I L. Weibull, H. Oscarsson & A. Bergström (Red.), Vägskäl.

Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Holmberg, S. & Weibull, L. (2014).

Institutionsförtroende mellan berördhet och mediebevakning. I A. Bergström & H. Oscarsson (Red.), Mittfåra & marginal. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Holmberg, S. & Weibull, L. (2017).

Långsiktiga förändringar i svenskt institutionsförtroende. I U. Andersson, J. Ohlsson, H. Oscarsson & M. Oskarson (Red.), Larmar och gör sig till. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Vetenskap & Allmänhet (2016a). VABarometern 2016/17. VA-rapport 2016:4.

Stockholm: Vetenskap & Allmänhet.

Vetenskap & Allmänhet (2016b).

Vetenskapen i Samhället – Resultat från SOM-undersökningen 2015. VA-rapport 2016:2. Stockholm: Vetenskap & Allmänhet.

Wikforss, Å. (2017). Alternativa fakta – Om kunskapen och dess fiender.

Stockholm: Fri tanke.

Markstedt, E. (2014). Representativitet och viktning – Riks-SOM som spegel av det svenska samhället 1986–2013.

Rapport 2014:20. Göteborg: SOMinstitutet vid Göteborgs universitet.

Norén Bretzer, Y. (2017). Förtroende­ gapet mellan forsknings­institutioner och forskare. I U. Andersson, J. Ohlsson, H. Oscarsson & M. Oskarson (Red.), Larmar och gör sig till. Göteborg: SOMinstitutet vid Göteborgs universitet.

Rothstein, B. (2004). Förtroende i det multikulturella samhället. I S. Holmberg & L. Weibull (Red.), Ju mer vi är tillsammans. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Rutjens, B. T., Sutton, R. M. & van der Lee, R. (2017). Not all skepticism is equal: Exploring the ideological antecedents of science acceptance and rejection. Personality and Social Psychology Bulletin, 44(3), 384–405.

Vetenskap & Allmänhet (2011). Slitsamt förvärvat och snabbt fördärvat? – En studie av förtroendet för forskare. VArapport 2011:1. Stockholm: Vetenskap & Allmänhet.

va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 17

2.

Tabellbilaga

18 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

TABELL 1: FÖRTROENDE FÖR UNIVERSITET/HÖGSKOLOR 1997–2017 (PROCENT)

1997 1998 1999 2001 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

10 9 10 8 8 7 8 8 7 7 8 7 8 8 8 8 8 9 12 11 13

44 47 48 47 44 47 45 48 44 47 43 45 47 47 45 46 47 50 47 45 48

39 39 36 40 42 40 40 37 42 40 42 41 38 39 40 40 38 35 34 37 33

Ganska Mycket litet litet 5 4 4 4 4 5 5 5 5 5 5 5 5 4 5 5 5 4 5 5 4

2 1 2 1 2 1 2 2 2 1 2 2 2 2 2 1 2 2 2 2 2

Summa procent

Antal svar

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 636 3 403 3 280 3 322 3 375 3 377 3 436 3 357 3 327 3 146 3 219 3 122 3 132 4 725 4 478 5 888 4 797 1 619 3 036 3 057 3 379

Kommentar: Frågan lyder ’Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?’. Svarsalternativen är ’mycket stort förtroende’, ’ganska stort förtroende’, ’varken stort eller litet förtroende’, ’ganska litet förtroende’ respektive ‘mycket litet förtroende’. Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan.

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1997–2017.

va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 19

TABELL 2: FÖRTROENDE FÖR UNIVERSITET/HÖGSKOLOR 2017, EFTER DEMOGRAFI OCH UTBILDNING (PROCENT)

Samtliga

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

Ganska litet

Mycket litet

Summa procent

Antal svar

13

48

33

4

2

100

3 379

12 14

47 47

34 33

5 4

2 2

100 100

1 779 1 592

34 19 18 18 9 6

34 50 54 49 48 44

25 25 24 28 37 41

4 4 3 4 4 6

3 2 1 1 2 3

100 100 100 100 100 100

141 408 458 500 886 986

8 12 12 17

33 43 50 57

46 39 32 22

7 4 5 3

6 2 1 1

100 100 100 100

492 963 763 1 080

9 11 14 15

46 44 48 49

36 38 32 30

6 4 4 5

3 3 2 1

100 100 100 100

464 630 1 642 563

12

47

36

3

2

100

517

17

49

29

3

2

100

223

12

49

34

4

1

100

473

15

47

32

4

2

100

920

12

59

26

3

0

100

258

16

45

32

6

1

100

414

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Utbildningens inriktning Ekonomi/handel/adm Estetisk/hantverk/konst/ hum/kultur/media Hälso-/sjukvård/medicin Teknik/industri/ transport/natur/data Pedagogik Samhällsv./juridik/socialt arbete/ omsorg/psykologi Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1.

Noter: 1 Låg = ej fullgjord obligatorisk skola eller grundskola, Medellåg = gymnasium, folkhögskola eller motsvarande, Medelhög = eftergymnasial utbildning, men ej examen från högskola/universitet, Hög = examen från högskola/universitet. Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017.

20 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

TABELL 3: FÖRTROENDE FÖR UNIVERSITET/HÖGSKOLOR 2017, EFTER POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING (PROCENT)

Samtliga

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

Ganska litet

Mycket litet

Summa procent

Antal svar

13

48

33

4

2

100

3379

20 12 11

50 51 42

25 31 39

4 4 5

1 2 3

100 100 100

503 1 512 1 322

16 13 19 13 13 6 19 7 (22)

53 47 49 54 50 46 64 38 (52)

28 34 30 27 31 41 15 41 (24)

3 4 2 5 4 4 2 8 (2)

0 2 0 1 2 3 0 6 (0)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

193 1 004 411 190 497 95 125 441 46

Politiskt intresse1 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1.

Noter: 1 Frågan lyder: ’Hur intresserad är du i allmänhet av politik?’. Svarsalternativen är ’mycket intresserad’, ’ganska intresserad’, ’inte särskilt intresserad’ respektive ’inte alls intresserad. Kategorin ’Inte intresserad’ bygger på en sammanslagning av ’inte särskilt’ och ’inte alls’ intresserad. Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017.

va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 21

TABELL 4: FÖRTROENDE FÖR FORSKARE 2002–2017 (PROCENT OCH BALANSMÅTT)

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

18 13 17 9 10 16 13 12 16 16 17 19 15 12 12

48 41 49 38 39 46 45 38 44 44 46 43 48 50 50

21 24 22 26 27 27 27 24 29 29 23 22 21 22 23

Ganska Mycket Ingen Summa litet litet uppfattning procent 2 3 3 3 2 3 3 2 3 3 2 2 2 3 2

1 1 0 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1

10 18 9 23 21 7 11 23 7 7 10 13 13 12 12

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal svar 1 663 1 716 1 682 1 634 1 548 1 590 1 537 1 574 1 527 1 511 1 157 1 663 1 627 1 637 1 780

Kommentar: Frågan lyder ’Hur stort förtroende har du för hur forskare sköter sitt arbete?’. Svarsalternativen är ’mycket stort förtroende’, ’ganska stort förtroende’, ’varken stort eller litet förtroende’, ganska litet förtroende’, ’mycket litet förtroende’ respektive ’ingen uppfattning’.

Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan.

Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2002–2017.

22 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

TABELL 5: FÖRTROENDE FÖR FORSKARE 2017, EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING (PROCENT)

Samtliga

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

Ganska Mycket Ingen Summa litet litet uppfattning procent

Antal svar

12

50

23

2

1

12

100

1 780

11 12

50 53

24 22

2 2

0 1

13 10

100 100

937 839

25 16 10 16 8 10

39 54 51 51 51 51

17 17 26 23 27 23

8 2 3 1 2 1

0 0 0 0 1 1

11 11 10 9 11 14

100 100 100 100 100 100

65 216 243 258 444 554

12 11 12 12

42 46 49 59

25 25 24 21

2 3 2 2

0 0 1 1

19 15 12 5

100 100 100 100

269 534 398 517

12 10 10 14

47 53 51 54

25 21 24 23

2 2 2 3

1 1 0 0

13 13 13 6

100 100 100 100

269 292 883 284

16 11 10

59 55 44

16 23 26

2 2 2

1 0 1

6 9 17

100 100 100

274 807 691

7 14 12 8 14 (6) 16 8 (18)

61 50 58 60 52 (36) 60 49 (58)

23 22 22 24 23 (35) 11 23 (12)

4 2 1 3 1 (2) 0 5 (0)

0 0 0 0 1 (0) 0 1 (6)

5 12 7 5 9 (21) 13 14 (6)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

111 557 211 91 259 48 64 228 17

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse2 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 4. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer.

Noter: 1 Se kommentar i tabell 2. 2 Se kommentar i tabell 3. Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017.

va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 23

TABELL 6: FÖRTROENDE FÖR FORSKNING INOM OLIKA OMRÅDEN 2002–2017 (PROCENT) Område

Mycket stort

Ganska Varken stort eller

Ganska litet

Mycket litet

Ingen uppfattning

Summa procent

Antal svar

Medicin 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

35 41 30 33 32 29 31 30 31 21 25 25 30 34 21 29

49 45 52 45 47 52 49 48 47 43 47 48 44 42 49 47

9 7 9 11 11 11 9 10 9 14 16 12 11 11 15 10

2 1 1 1 1 2 1 2 2 2 2 2 1 2 3 2

0 0 0 1 0 0 1 1 1 1 0 1 1 1 2 1

5 6 8 9 9 6 9 9 10 19 10 12 13 10 10 11

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 721 1 754 1 701 1 661 1 580 1 607 1 534 1 544 1 577 1 548 1 518 1 583 1 652 1 618 1 631 1 778

24 30 23 23 23 23 23 24 23 15 16 18 23 29 23 27

47 41 50 47 46 48 49 45 47 39 42 45 42 42 43 40

16 14 14 14 16 15 14 16 14 19 23 17 15 13 16 14

1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 1 1

1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

11 14 12 14 14 13 13 14 15 26 18 19 20 15 17 18

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 709 1 741 1 689 1 645 1 560 1 589 1 523 1 528 1 565 1 534 1 506 1 574 1 639 1 605 1 624 1 778

18 25 18 20 19 19

45 43 50 43 45 45

22 16 17 20 20 19

1 1 1 1 1 1

0 0 0 0 0 0

14 15 14 16 15 16

100 100 100 100 100 100

1 705 1 742 1 697 1 643 1 566 1 593

Teknik 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Naturvetenskap 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Fortsättning på nästa sida …

24 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

Område

Mycket stort

Ganska Varken stort eller

Ganska litet

Mycket litet

Ingen uppfattning

Summa procent

Antal svar

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

20 20 20 12 14 15 19 25 18 22

45 44 42 36 42 41 40 41 42 39

18 18 18 22 25 21 17 15 20 18

1 2 1 1 1 1 1 1 1 1

1 1 0 0 0 1 0 1 1 0

15 15 19 29 18 21 23 17 18 20

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 525 1 536 1 566 1 539 1 505 1 576 1 641 1 598 1 627 1 770

11 15 10 11 10 10 11 11 12 8 8 8 12 15 10 13

36 36 40 33 39 36 39 38 35 29 32 33 35 37 35 36

33 27 28 31 30 31 29 28 29 30 35 31 25 25 29 25

3 3 3 4 3 3 3 4 3 3 4 3 3 4 4 4

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

16 18 18 20 17 19 17 18 20 29 20 24 24 18 21 21

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 696 1 735 1 685 1 642 1 562 1 585 1 524 1 530 1 562 1 533 1 504 1 572 1 641 1 603 1 624 1 775

9 9 8 8 8 9 10 6 6 6 10 13 9 12

34 27 29 28 30 30 30 25 25 28 29 32 27 30

26 28 29 28 26 27 24 27 35 29 26 23 28 23

5 5 5 5 5 6 6 5 6 6 5 7 6 5

1 2 2 1 2 2 1 1 2 2 2 2 3 2

25 29 27 30 29 26 29 36 26 29 28 23 27 28

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 691 1 641 1 560 1 590 1 525 1 536 1 567 1 535 1 509 1 574 1 642 1 600 1 630 1 769

Samhällsvetenskap 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Utbildningsvetenskap 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Fortsättning på nästa sida …

va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 25

Område

Mycket stort

Ganska Varken stort eller

Ganska litet

Mycket litet

Ingen uppfattning

Summa procent

Antal svar

3 3 4 3 4 4 3 4 3 3 5 4 3 4 4 3

1 1 0 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 2 1 1

30 32 32 36 32 36 36 34 36 37 29 34 33 26 31 33

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 690 1 739 1 681 1 634 1 554 1 589 1 524 1 528 1 561 1 532 1 503 1 567 1 630 1 589 1 624 1 765

Humaniora 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

9 13 8 8 8 8 9 8 10 7 7 7 11 13 9 12

28 27 30 26 27 25 28 27 26 24 23 25 27 31 27 27

29 24 26 26 28 26 23 26 24 28 34 29 25 24 28 24

Kommentar: Frågan lyder ’Allmänt sett, vilket förtroende har du för den forskning som bedrivs i Sverige inom följande områden?’.

Svarsalternativen är ’mycket stort förtroende’, ’ganska stort förtroende’, ’varken stort eller litet förtroende’, ’ganska litet förtroende’, ’mycket litet förtroende’ respektive ’ingen uppfattning’. Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga.

Källa: De nationella som-undersökningarna 2002–2017.

26 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

TABELL 7: FÖRTROENDE FÖR FORSKNING INOM MEDICIN 2017, EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING (PROCENT)

Samtliga

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

Ganska Mycket Ingen Summa litet litet uppfattning procent

Antal svar

29

47

10

2

1

11

100

1 778

29 29

46 47

10 10

3 2

1 1

11 11

100 100

940 834

35 25 25 35 27 29

37 43 47 43 52 48

6 12 13 10 10 9

11 2 5 1 2 1

2 0 1 2 1 1

9 18 9 9 8 12

100 100 100 100 100 100

65 215 240 258 445 555

28 28 28 27

45 47 46 53

10 12 10 11

3 2 2 3

2 1 1 1

12 10 13 5

100 100 100 100

267 291 884 285

29 27 28 30

41 47 45 51

12 9 13 9

2 3 2 2

1 1 1 1

15 13 11 7

100 100 100 100

271 529 400 517

37 30 24

45 51 42

9 8 13

2 3 2

1 1 2

6 7 17

100 100 100

273 805 692

23 29 30 32 32 (25) 23 31 (35)

55 46 54 54 46 (47) 59 41 (29)

9 12 5 4 12 (12) 5 8 (6)

5 2 3 1 2 (4) 2 2 (12)

1 1 0 1 0 (2) 0 2 (6)

7 10 8 8 8 (10) 11 16 (12)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

111 561 208 92 260 49 65 224 17

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse2 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 6.

Noter: 1 Se kommentar i tabell 2. 2 Se kommentar i tabell 3. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer. Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017. va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 27

TABELL 8: FÖRTROENDE FÖR FORSKNING INOM NATURVETENSKAP 2017, EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING (PROCENT)

Samtliga

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

Ganska Mycket Ingen Summa litet litet uppfattning procent

Antal svar

22

39

18

1

0

20

100

1 770

20 24

37 42

19 16

1 1

0 0

23 17

100 100

930 836

36 23 22 30 20 16

29 36 44 34 43 39

11 16 17 16 18 20

5 0 1 2 1 1

2 0 0 0 0 1

17 25 16 18 18 23

100 100 100 100 100 100

64 214 240 258 444 550

21 18 21 26

32 39 40 45

20 22 16 14

1 1 1 1

1 1 0 0

25 19 22 14

100 100 100 100

268 290 879 283

13 18 20 30

32 37 40 45

24 20 17 12

3 1 1 1

1 0 0 0

27 24 22 12

100 100 100 100

267 527 399 517

33 23 15

44 44 32

9 16 22

1 1 2

1 0 0

12 16 29

100 100 100

272 801 689

20 20 26 29 26 (10) 28 17 (29)

52 39 42 41 43 (29) 49 35 (41)

11 21 15 13 15 (23) 6 18 (12)

0 1 0 0 1 (2) 0 2 (6)

0 0 0 1 0 (0) 0 1 (0)

17 19 17 16 15 (36) 17 27 (12)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

111 554 209 91 259 48 65 225 17

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse2 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 6.

Noter: 1 Se kommentar i tabell 2. 2 Se kommentar i tabell 3. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer.

Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017.

28 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

TABELL 9: FÖRTROENDE FÖR FORSKNING INOM SAMHÄLLSVETENSKAP 2017, EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING (PROCENT)

Samtliga

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

Ganska Mycket Ingen Summa litet litet uppfattning procent

Antal svar

13

36

25

4

1

21

100

1 775

14 12

34 37

25 26

2 6

1 1

24 18

100 100

935 836

22 13 14 19 12 10

30 36 42 36 35 34

22 25 21 22 26 28

8 3 5 3 6 2

3 0 1 0 1 1

15 23 17 20 20 25

100 100 100 100 100 100

65 215 242 257 445 551

13 10 14 11

27 37 34 45

25 28 26 21

6 4 3 5

1 1 1 1

28 20 22 17

100 100 100 100

269 291 881 284

8 12 13 17

30 32 36 41

28 28 23 23

4 3 5 4

1 1 0 1

29 24 23 14

100 100 100 100

269 531 398 518

21 13 9

43 39 28

17 26 29

6 4 3

2 1 1

11 17 30

100 100 100

272 804 691

15 15 14 12 13 (10) 15 5 (31)

52 36 37 33 38 (23) 51 27 (44)

15 26 26 27 29 (23) 14 26 (6)

4 2 2 4 6 (8) 0 8 (0)

0 1 0 3 0 (0) 0 4 (0)

14 20 21 21 14 (36) 20 30 (19)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

111 555 209 92 260 48 65 227 16

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse2 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 6.

Noter: 1 Se kommentar i tabell 2. 2 Se kommentar i tabell 3. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer. Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017. va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 29

TABELL 10: FÖRTROENDE FÖR FORSKNING INOM TEKNIK 2017, EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING (PROCENT)

Samtliga

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

Ganska Mycket Ingen Summa litet litet uppfattning procent

Antal svar

27

40

14

1

0

18

100

1 774

22 34

38 43

17 11

1 0

0 0

22 12

100 100

935 835

36 29 29 33 27 22

35 38 40 39 40 42

11 12 15 12 18 14

2 1 1 0 0 1

2 0 1 0 0 0

14 20 14 16 15 21

100 100 100 100 100 100

65 215 241 257 445 551

25 22 27 30

39 42 39 45

14 19 14 12

1 0 1 1

0 0 0 0

21 17 19 12

100 100 100 100

269 290 880 284

22 24 25 34

34 39 44 41

18 15 14 12

1 1 0 1

0 1 0 0

25 20 17 12

100 100 100 100

268 528 400 518

42 29 20

38 44 35

9 13 18

1 1 1

0 0 0

10 13 26

100 100 100

273 804 689

22 27 32 34 32 (15) 28 23 (29)

52 38 45 47 42 (35) 45 36 (47)

13 18 9 5 11 (21) 9 16 (6)

1 0 0 0 2 (0) 0 1 (0)

0 0 0 0 0 (0) 0 0 (0)

12 17 14 14 13 (29) 18 24 (18)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

111 555 209 92 260 48 65 225 17

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse2 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 6.

Noter: 1 Se kommentar i tabell 2. 2 Se kommentar i tabell 3. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer.

Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017.

30 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

TABELL 11: FÖRTROENDE FÖR FORSKNING INOM HUMANIORA 2017, EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING (PROCENT)

Samtliga

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

Ganska Mycket Ingen Summa litet litet uppfattning procent

Antal svar

12

27

24

3

1

33

100

1765

12 11

26 27

23 26

3 4

1 2

35 30

100 100

931 830

11 14 12 20 12 7

26 24 29 25 28 26

19 19 23 25 26 26

5 4 5 3 3 3

2 1 1 1 2 1

37 38 30 26 29 37

100 100 100 100 100 100

64 213 242 258 444 544

10 9 13 13

20 25 27 33

23 31 23 22

3 2 3 5

1 1 2 1

43 32 32 26

100 100 100 100

267 289 877 282

7 10 11 17

20 23 28 32

25 26 23 24

2 2 5 4

0 2 1 2

46 37 32 21

100 100 100 100

266 523 399 518

19 13 9

33 28 21

22 24 25

6 4 2

2 2 1

18 29 42

100 100 100

271 800 687

15 14 13 11 14 8 12 5 29

39 29 27 26 26 13 37 17 29

16 26 21 27 23 21 21 28 12

2 2 3 3 5 10 2 5 6

0 1 0 3 1 6 2 4 0

28 28 36 30 31 42 26 41 24

100 100 100 100 100 100 100 100 100

111 554 208 92 259 48 65 222 17

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse2 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 6.

Noter: 1 Se kommentar i tabell 2. 2 Se kommentar i tabell 3. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer.

Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017. va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 31

TABELL 12: FÖRTROENDE FÖR FORSKNING INOM UTBILDNINGSVETENSKAP 2017, EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING (PROCENT)

Samtliga

Mycket stort

Ganska stort

Varken eller

Ganska Mycket Ingen Summa litet litet uppfattning procent

Antal svar

12

30

23

5

2

28

100

1 769

13 11

28 32

22 24

5 5

1 3

31 25

100 100

935 830

20 14 13 18 12 9

33 34 32 26 30 27

18 18 24 23 24 24

3 5 5 7 5 5

3 0 1 2 4 2

23 29 25 24 25 33

100 100 100 100 100 100

65 215 239 258 445 547

12 10 14 10

25 34 27 33

25 27 22 22

2 3 6 7

3 2 2 3

33 24 29 25

100 100 100 100

267 288 879 284

10 13 10 16

28 28 31 31

22 26 23 20

3 3 6 8

0 1 3 3

37 29 27 22

100 100 100 100

268 527 398 516

15 13 11

33 33 25

20 23 24

7 6 3

4 2 1

21 23 36

100 100 100

272 802 687

12 15 13 11 14 (6) 8 7 (29)

37 35 29 27 29 (19) 46 20 (35)

20 22 21 18 24 (29) 22 25 (6)

3 3 5 11 6 (6) 6 8 (6)

0 1 2 3 2 (6) 0 5 (0)

28 24 30 30 25 (34) 18 35 (24)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

111 553 210 92 258 48 65 224 17

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse2 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 6.

Noter: 1 Se kommentar i tabell 2. 2 Se kommentar i tabell 3. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer.

Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017.

32 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

TABELL 13: UPPFATTNING OM PRIORITERING AV FORSKNINGSOMRÅDEN I SVERIGE 2002–2017 (PROCENT) Område

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen uppfattning

Summa procent

67 70 70 75 73

25 25 23 18 20

4 2 2 2 1

0 0 0 0 0

4 3 5 5 3

100 100 100 100 100

57 58 51 49 53 60 59 62 57 52 52 58 63 63

34 32 37 37 37 31 33 29 32 36 36 31 27 29

5 6 6 6 7 4 5 4 5 7 6 5 4 4

0 1 1 1 1 0 1 1 2 1 1 1 1 1

4 3 5 7 2 5 2 4 4 4 5 5 5 3

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

27 35 24 20 23 21 20 21 24 19 23 22 32 29

30 29 34 30 34 34 35 33 31 36 37 36 34 34

26 20 23 24 27 26 28 26 24 24 22 22 20 20

9 9 8 12 8 7 7 8 9 9 6 8 3 4

8 7 11 14 8 12 10 12 12 12 12 12 11 13

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Hjärt- och lungsjukdomar 2007 2011 2013 2015 2017 Miljö 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 2017 Genteknik 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 2017

Fortsättning på nästa sida …

va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 33

Område

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen uppfattning

Summa procent

35 21 20 23 28 33 36 37

45 36 38 37 38 40 39 39

11 23 24 22 18 14 13 13

2 5 4 4 4 2 2 2

7 15 14 14 12 11 10 9

100 100 100 100 100 100 100 100

26 18 19 24 21 20 27 26

43 41 44 37 42 40 42 43

19 25 22 24 18 19 18 16

3 3 3 4 6 6 3 3

9 13 12 11 13 15 10 12

100 100 100 100 100 100 100 100

9 6 7 5 8 3 7 12 11

25 20 18 20 18 15 16 22 23

40 43 39 43 39 42 39 38 36

14 21 24 22 24 29 24 16 17

12 10 12 10 11 11 14 12 13

100 100 100 100 100 100 100 100 100

28 28 22 27 22 29 36 38

43 42 38 34 42 41 40 39

17 17 27 23 23 18 13 12

2 2 4 5 3 3 1 2

10 11 9 11 10 9 10 9

100 100 100 100 100 100 100 100

Pedagogik 2002 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Nationalekonomi 2003 2007 2009 2010 2011 2013 2014 2017 Rymden 2004 2006 2007 2008 2009 2011 2013 2015 2017 IT 2002 2004 2006 2010 2012 2014 2015 2017

Fortsättning på nästa sida …

34 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

Område

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen uppfattning

Summa procent

10 11 20

32 32 39

36 31 21

9 9 5

13 18 15

100 100 100

8 5 7 11

20 16 19 23

39 42 37 32

16 21 17 15

17 16 20 19

100 100 100 100

21 30 27

29 31 30

21 14 14

6 2 4

23 23 25

100 100 100

Statsvetenskap 2006 2013 2017 Filosofi 2004 2008 2013 2017 Nanoteknik 2013 2016 2017

Kommentar: Frågan lyder: 'Hur viktigt anser du det är att det i Sverige satsas på forskning på världsbästanivå inom följande områden?'.

Svarsalternativen är 'mycket viktigt', 'ganska viktigt', 'inte särskilt viktigt', 'inte alls viktigt' respektive 'ingen uppfattning'. Procentbasen består av de som besvarat respektive delfråga.

Källa: De nationella som-undersökningarna 2002–2017.

va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 35

TABELL 14: SATSA PÅ FORSKNING INOM HJÄRT- OCH LUNGSJUKDOMAR 2017, EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING (PROCENT)

Samtliga

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen Summa uppfattning procent

Antal svar

76

20

1

0

3

100

1 779

79 72

17 24

1 1

0 0

3 3

100 100

941 834

64 72 67 71 76 85

29 23 26 23 21 13

2 1 2 2 1 1

0 0 0 0 0 0

5 4 5 4 2 1

100 100 100 100 100 100

65 213 241 259 443 558

76 78 75 76

19 20 21 22

1 1 1 0

0 0 0 0

4 1 3 2

100 100 100 100

269 294 881 283

85 76 76 70

13 20 19 25

0 1 1 2

0 0 0 1

2 3 4 2

100 100 100 100

271 530 399 515

76 76 76

21 21 19

1 1 1

1 0 0

1 2 4

100 100 100

271 807 693

62 78 75 71 76 (61) 62 87 (82)

31 18 21 27 20 (33) 27 12 (18)

4 1 2 0 1 (2) 3 0 (0)

0 0 0 0 0 (0) 2 1 (0)

3 3 2 2 3 (4) 6 0 (0)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

111 558 211 92 260 49 62 226 17

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse2 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 13.

Noter: 1 Se kommentar i tabell 2. 2 Se kommentar i tabell 3. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer.

Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017.

36 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

TABELL 15: SATSA PÅ FORSKNING INOM MILJÖ 2017, EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING (PROCENT)

Samtliga

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen Summa uppfattning procent

Antal svar

63

29

4

1

3

100

1 771

69 55

25 34

3 5

0 3

3 3

100 100

935 833

67 60 63 65 63 60

23 29 27 27 29 33

5 6 4 4 4 3

0 2 2 1 1 1

5 3 4 3 3 3

100 100 100 100 100 100

65 214 242 258 442 550

53 58 63 73

34 34 28 24

7 5 3 2

1 1 2 0

5 2 4 1

100 100 100 100

268 292 875 285

57 59 64 67

35 31 27 26

4 5 4 3

0 2 1 2

4 3 4 2

100 100 100 100

268 531 399 513

67 65 57

25 28 33

4 4 4

3 1 1

1 2 5

100 100 100

271 803 689

73 69 66 69 56 (38) 86 41 (82)

18 28 28 26 34 (54) 9 39 (18)

5 1 3 2 5 (4) 0 10 (0)

0 0 1 1 2 (2) 0 7 (0)

4 2 2 2 3 (2) 5 3 (0)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

110 555 209 92 259 47 65 227 17

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse2 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 13.

Noter: 1 Se kommentar i tabell 2. 2 Se kommentar i tabell 3. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer.

Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017. va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 37

TABELL 16: SATSA PÅ FORSKNING INOM GENTEKNIK 2017, EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING (PROCENT)

Samtliga

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen Summa uppfattning procent

Antal svar

29

34

20

4

13

100

1 754

30 28

34 35

19 22

3 4

14 11

100 100

923 828

28 26 31 37 27 28

36 33 31 32 35 35

26 20 22 18 23 19

2 4 2 5 5 3

8 17 14 8 10 15

100 100 100 100 100 100

64 212 238 258 442 540

22 28 28 38

31 33 34 38

25 25 21 12

4 3 4 4

18 11 13 8

100 100 100 100

266 289 866 283

25 26 31 34

33 35 30 36

19 22 22 19

2 4 5 3

21 13 12 8

100 100 100 100

263 525 396 512

39 30 24

35 36 32

15 22 21

5 4 3

6 8 20

100 100 100

268 797 682

19 33 27 46 25 (20) 19 29 (35)

35 34 32 34 40 (22) 44 30 (41)

27 18 26 13 21 (32) 17 22 (18)

5 3 3 3 2 (11) 9 3 (6)

14 12 12 4 12 (15) 11 16 (0)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

110 547 209 91 259 46 64 225 17

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse2 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 13.

Noter: 1 Se kommentar i tabell 2. 2 Se kommentar i tabell 3. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer.

Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017.

38 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

TABELL 17: SATSA PÅ FORSKNING INOM PEDAGOGIK, 2017, EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING (PROCENT)

Samtliga

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen Summa uppfattning procent

Antal svar

37

39

13

2

9

100

1 761

43 30

39 40

9 17

1 3

8 10

100 100

930 828

31 43 43 41 38 30

39 37 37 38 39 41

19 12 12 12 12 14

6 0 2 2 3 1

5 8 6 7 8 14

100 100 100 100 100 100

64 215 239 257 444 542

31 30 38 45

37 47 36 39

18 13 13 10

2 2 2 1

12 8 11 5

100 100 100 100

266 293 871 281

23 33 41 44

42 40 37 38

14 15 11 12

2 2 2 2

19 10 9 4

100 100 100 100

264 528 398 513

43 39 32

34 39 40

14 13 12

3 2 2

6 7 14

100 100 100

270 799 685

35 42 39 38 28 (27) 53 25 (70)

45 37 36 44 42 (52) 35 37 (18)

14 9 16 13 18 (6) 5 20 (0)

0 2 0 3 2 (2) 2 5 (6)

6 10 9 2 10 (13) 5 13 (6)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

110 549 210 90 259 48 63 227 17

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse2 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 13.

Noter: 1 Se kommentar i tabell 2. 2 Se kommentar i tabell 3. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer.

Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017. va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 39

TABELL 18: SATSA PÅ FORSKNING INOM IT, 2017, EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING (PROCENT)

Samtliga

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen Summa uppfattning procent

Antal svar

38

39

12

2

9

100

1 761

32 45

42 36

14 10

2 2

10 7

100 100

927 830

27 37 41 46 40 35

43 38 35 39 38 42

17 18 15 7 13 9

5 1 2 2 2 1

8 6 7 6 7 13

100 100 100 100 100 100

65 213 240 257 444 542

32 36 39 46

39 40 40 39

15 15 10 10

2 1 2 1

12 8 9 4

100 100 100 100

267 292 868 283

24 36 40 48

46 40 38 36

11 13 12 10

2 2 2 2

17 9 8 4

100 100 100 100

264 528 399 514

51 43 29

31 41 40

11 10 15

3 1 2

4 5 14

100 100 100

272 797 684

25 40 47 60 37 (31) 34 35 (31)

45 41 34 35 41 (42) 40 35 (44)

20 9 11 3 12 (10) 17 16 (19)

3 1 1 0 1 (4) 3 3 (6)

7 9 7 2 9 (13) 6 11 (0)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

111 547 206 91 260 48 65 226 16

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse2 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 13.

Noter: 1 Se kommentar i tabell 2. 2 Se kommentar i tabell 3. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer.

Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017.

40 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

TABELL 19: SATSA PÅ FORSKNING INOM RYMDEN, 2017, EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING (PROCENT)

Samtliga

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen Summa uppfattning procent

Antal svar

11

23

36

17

13

100

1 767

10 12

22 24

38 36

14 20

16 8

100 100

931 832

6 13 14 12 12 7

28 26 24 23 19 24

43 36 36 38 39 34

17 12 17 19 20 16

6 13 9 8 10 19

100 100 100 100 100 100

65 214 241 256 444 547

9 6 11 15

18 26 22 29

37 33 36 38

19 21 18 11

17 14 13 7

100 100 100 100

269 292 870 285

9 10 11 12

21 23 24 24

32 37 34 40

14 18 20 16

24 12 11 8

100 100 100 100

265 531 399 514

17 11 8

27 24 20

35 38 36

15 18 16

6 9 20

100 100 100

272 802 687

8 11 7 10 10 (4) 8 11 (6)

23 24 20 22 25 (15) 31 17 (37)

41 38 40 42 39 (38) 34 32 (38)

19 14 19 19 14 (30) 18 24 (13)

9 13 14 7 12 (13) 9 16 (6)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

111 554 207 91 260 47 65 226 16

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse2 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 13.

Noter: 1 Se kommentar i tabell 2. 2 Se kommentar i tabell 3. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer.

Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017. va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 41

TABELL 20: SATSA PÅ FORSKNING INOM NATIONALEKONOMI, 2017, EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING (PROCENT)

Samtliga

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen Summa uppfattning procent

Antal svar

26

43

16

3

12

100

1 762

27 25

42 42

15 18

3 4

13 11

100 100

928 831

20 24 28 26 26 27

43 40 43 40 41 42

17 17 18 21 18 13

6 4 3 4 4 3

14 15 8 9 11 15

100 100 100 100 100 100

64 213 240 257 444 544

22 22 25 38

40 45 43 36

20 15 16 17

2 5 3 2

16 13 13 7

100 100 100 100

264 292 875 282

23 25 28 27

38 42 40 46

13 16 16 18

4 4 4 3

22 13 12 6

100 100 100 100

266 528 398 511

34 28 21

37 45 39

18 15 18

6 3 3

5 9 19

100 100 100

270 799 686

17 28 23 22 30 (23) 25 26 (35)

40 44 47 50 42 (54) 45 32 (35)

25 14 15 21 17 (6) 18 18 (18)

4 3 2 3 3 (4) 3 6 (6)

14 11 13 4 8 (13) 9 18 (6)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

110 549 208 92 259 48 65 226 17

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse2 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 13.

Noter: 1 Se kommentar i tabell 2. 2 Se kommentar i tabell 3. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer.

Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017.

42 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

TABELL 21: SATSA PÅ FORSKNING INOM STATSVETENSKAP, 2017, EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING (PROCENT)

Samtliga

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen Summa uppfattning procent

Antal svar

20

39

21

5

15

100

1 762

22 19

39 39

18 24

4 5

17 13

100 100

928 831

20 25 22 25 20 16

39 38 43 37 35 42

20 17 20 24 25 18

9 3 5 5 6 3

12 17 10 9 14 21

100 100 100 100 100 100

65 212 241 258 441 545

17 16 20 27

33 41 39 41

23 21 21 19

6 5 4 4

21 17 16 9

100 100 100 100

264 291 873 284

16 19 21 24

35 38 39 42

18 20 22 22

4 6 4 3

27 17 14 9

100 100 100 100

262 529 399 513

34 21 14

39 44 32

17 20 24

5 4 5

5 11 25

100 100 100

270 799 685

20 22 19 17 19 (21) 25 16 (35)

39 41 41 48 38 (41) 40 29 (41)

23 19 22 23 24 (13) 18 23 (12)

5 3 3 4 6 (2) 5 9 (6)

13 15 15 8 13 (23) 12 23 (6)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

111 550 207 92 260 48 65 223 17

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse2 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 13.

Noter: 1 Se kommentar i tabell 2. 2 Se kommentar i tabell 3. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer.

Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017. va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 43

TABELL 22: SATSA PÅ FORSKNING INOM FILOSOFI, 2017, EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING (PROCENT)

Samtliga

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen Summa uppfattning procent

Antal svar

11

23

32

15

19

100

1 763

11 12

24 22

29 34

13 17

23 15

100 100

927 832

6 11 10 15 13 8

20 22 22 22 22 25

38 29 34 33 36 29

27 20 21 16 13 10

9 18 13 14 16 28

100 100 100 100 100 100

64 213 241 257 445 543

8 8 12 15

18 21 23 28

34 31 31 34

16 20 14 13

24 20 20 10

100 100 100 100

266 292 871 283

8 11 12 13

21 21 22 25

27 32 33 34

9 16 16 17

35 20 17 11

100 100 100 100

263 527 400 515

20 11 8

29 26 17

29 32 32

14 15 16

8 16 27

100 100 100

273 800 683

15 12 9 11 9 (6) 14 6 (24)

21 30 17 25 19 (19) 35 13 (29)

35 29 38 35 35 (33) 32 33 (29)

15 10 18 16 20 (15) 11 20 (18)

14 19 18 13 17 (27) 8 28 (0)

100 100 100 100 100 100 100 100 100

110 549 208 92 260 48 65 225 17

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse2 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 13.

Noter: 1 Se kommentar i tabell 2. 2 Se kommentar i tabell 3. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer.

Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017.

44 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

TABELL 23: SATSA PÅ FORSKNING INOM NANOTEKNIK, 2017, EFTER DEMOGRAFI, UTBILDNING, POLITISKT INTRESSE OCH POLITISK ORIENTERING (PROCENT)

Samtliga

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Inte särskilt viktigt

Inte alls viktigt

Ingen Summa uppfattning procent

Antal svar

27

30

14

4

25

100

1761

21 33

27 33

16 12

5 4

31 18

100 100

925 832

26 25 29 33 29 22

24 30 31 31 30 30

11 14 14 14 17 12

10 5 5 3 5 3

29 26 21 19 19 33

100 100 100 100 100 100

62 214 240 257 444 544

23 24 26 37

28 32 30 28

14 16 14 13

4 5 4 4

31 23 26 18

100 100 100 100

265 292 870 283

15 24 30 33

24 30 29 34

16 14 14 12

5 5 5 4

40 27 22 17

100 100 100 100

265 527 397 513

41 30 18

30 33 26

10 12 17

4 4 5

15 21 34

100 100 100

271 800 683

15 28 27 42 28 21 27 25 12

28 32 31 30 34 28 34 23 29

21 13 11 10 13 24 14 15 18

8 3 3 1 4 6 6 6 18

28 24 28 17 21 21 19 31 23

100 100 100 100 100 100 100 100 100

110 549 209 92 258 47 64 226 17

Kön Kvinna Man Ålder 16–19 år 20–29 år 30–39 år 40–49 år 50–64 år 65–85 år Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm, Gbg, Malmö Utbildning1 Låg Medellåg Medelhög Hög Politiskt intresse2 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte intresserad Partisympati Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 13.

Noter: 1 Se kommentar i tabell 2. 2 Se kommentar i tabell 3. Resultat inom parentes bygger på svarstal under 50 personer.

Procentbasen utgörs av de som besvarat respektive delfråga.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2017. va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 45

3.

Information om den natio­nella SOM-under­sökningen ur SOM-rapport 2018:13

46 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

Figur 17.

Svarsfrekvens i olika ålders­ grupper 1996–2017 (procent)

100 % 80–85 år 70–79 år 60–69 år 50–59 år 40–49 år 30–39 år 25–29 år 20–24 år 16–19 år

80 % 60 % 40 % 20 %

19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 20 15 20 16 20 17

0%

INTRODUKTION SOM-undersökningarna genomförs varje år sedan 1986 av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Syftet med undersökningarna är att kartlägga svensk opinionsbildning och belysa hur svenska folkets vanor och attityder förändras över tid. SOM-institutet är en samverkan mellan två institutioner vid Göteborgs universitet: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation ( JMG) och Statsvetenskapliga institutionen. Den nationella SOM-undersökningen genomförs i samverkan med forskare från olika discipliner främst inom samhällsvetenskap.

SOM-undersökningens rapportserie står för en betydande del av resultatredovisningen av SOM-undersökningarna.

Resultat publiceras även i form av presentationer och djupare analyser i de återkommande forskarantologierna. Alla publikationer finns tillgängliga för nedladdning på SOM-institutets webbsida www.som.gu.se. En utförlig metoddokumentation från den nationella SOMundersökningen 2017 tillgängliggörs på hemsidan i juni 2018.

DEN NATIONELLA SOMUNDERSÖKNINGEN 2017 Fältarbetet för den nationella SOMundersökningen följer i huvudsak samma upplägg från år till år. 2017 års SOM-undersökning använde en undersökningsdesign som kallas blandad datainsamling (mixed mode) vilket innebar att data primärt samlades in via postenkäter, men respondenterna gavs även möjlighet att fylla i enkäten på internet.

Undersökningen skickades ut till ett systematiskt sannolikhetsurval av den svenska befolkningen. Urvalsramen innefattade alla svenska och utländska medborgare som har sin primära adress i Sverige och som är mellan 16 och 85 år. År 2017 ingick 20 400 personer i det totala urvalet. Den totala urvalsstorleken delades in i sex jämnstora grupper till vilka olika editioner av SOM-undersökningen 2017 skickades. Samtliga formulär innehöll 12 sidor med frågor varav ca 8 sidor är gemensamma för samtliga editioner och övriga sidor är fyllda med projektspecifika frågor vilka varierar mellan formulären.

Svaren samlades in mellan den 14 september och 31 december 2017. En stor andel av svaren inkom tidigt och 30 dagar in i fältarbetet hade närmare 85 procent av de slutgiltiga svaren kommit in. Under fältperioden genomfördes en serie påminnelser via post, telefon och SMS. SVARSFREKVENS OCH REPRESENTATIVITET Av det ursprungliga urvalet på totalt 20 400 personer var det 10 812 personer som besvarade och skickade in formuläret, vilket motsvarar en nettosvarsfrekvens på 55 procent. I nettosvarsfrekvensen har det så kallade naturliga bortfallet definierats bort. Till det naturliga bortfallet förs personer som är fysiskt eller mentalt oförmögna att svara på enkäten, personer som är avlidna, bortresta under större delen av fältperioden, emigrerade, har språksvårigheter eller inte alls talar svenska. Sammanlagt 836 personer, motsvarande 4,1 procent, har räknats bort som naturligt bortfall.

Vilka som svarar och vilka som inte

va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället 47

TABELL 24: LATHUND FÖR PROCENTSKATTNINGAR VID OLIKA GRUPPSTORLEKAR (FELMARGINALER OCH PROCENTENHETER) Skattning

100

200

400

800

1000

2000

50 procent 30 procent 10 procent 6 procent 2 procent

±9,8 ±9,0 ±5,9 ±4,7 ±2,7

±6,9 ±6,4 ±4,2 ±3,3 ±1,9

±4,9 ±4,5 ±2,9 ±2,3 ±1,4

±3,5 ±3,2 ±2,1 ±1,6 ±1,0

±3,1 ±2,8 ±1,9 ±1,5 ±0,9

±2,2 ±2,0 ±1,3 ±1,0 ±0,6

svarar på en frågeundersökning har betydelse för tolkningen av undersökningens resultat. Om en viss grupp är underrepresenterad och samma grupps svar tenderar att skilja sig från övrigas blir studiens resultat mindre giltiga för populationen som helhet. Trots att knappt hälften av respondenterna inte svarar på enkäten är den demografiska representativiteten i svarsgruppen god i de flesta avseenden.

I Figur 17 görs det däremot tydligt att en lägre andel i de yngre åldersgrupperna svarar på SOM-undersökningarna. 2017 fick respondenterna för första gången en belöning i form av skraplott eller värdecheck efter inskickat svar. Det gav en positiv effekt på svarsfrekvensen och förbättrade de yngre åldersgruppernas representati­vitet.

Träffsäkerheten i attitydfrågor om politiska förslag och bedömningar av ekonomin är hög trots variationen i svarsfrekvens mellan olika åldersgrupper. Frågor där det existerar större generationsskillnader, exempelvis nyhetskonsumtion, påverkas däremot något mer av att delar av befolkningen har en lägre representation i svarsunderlaget (Elias Markstedt, 2014, Representativitet och

48 va-rapport 2018:3 Vetenskapen i Samhället

viktning. SOM-rapport 2014:20, SOMinstitutet, Göteborgs universitet).

PROCENTSKATTNINGAR OCH FELMARGINALER SOM-undersökningarna bygger på ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen 16–85 år. Resultat från sådana urvalsundersökningar är alltid förknippade med en osäkerhet som kan uttryckas i form av en felmarginal. Med hjälp av en felmarginal går det att beräkna ett konfidensintervall kring till exempel en procentskattning. Vi kan förvänta oss att procenttalet för hela populationen befinner sig inom konfidensintervallet i 95 fall av 100 i en tänkt situation med många upprepade mätningar. Att vara medveten om felmarginalen gör att vi lättare undviker att dra slutsatser om förändringar eller gruppskillnader som enbart beror på slumpen. Tabell 24 ger några exempel på hur stor felmarginalen är vid olika gruppstorlekar och procentskattningar.

Forskningsprojektet Vetenskapen i samhället (ViS) är ett samarbete mellan den ideella föreningen Vetenskap & All-

mänhet (VA) och SOM-institutet som inleddes inom ramen för den nationella SOM-undersökningen 2002. Frågorna ställdes år 2017 i formulär 3.

Den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, bildades 2002 för att främja dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare. VA har tre huvuduppgifter: Kunskapsutveckling: – opinionsundersökningar – studier av samhällsgruppers syn på forskning och kontakter med forskare – kartläggningar av samverkan forskare–omvärld – metoder för dialog Samtal och aktiviteter i nya former om forskning och forskningskommunikation Kommunikation av andras och egna kunskaper och erfarenheter.

VA har ett 80-tal medlemsorganisationer som t.ex. myndigheter, högskolor, företag, folkbildningsorganisationer, fackförbund och forskningsfinansiärer. Dessutom finns individuella medlemmar.

Verksamheten finansieras av medlemsavgifter, projektmedel och ett bidrag från Utbildningsdepartementet.

Läs mer på www.v-a.se

VA-rapport 2018:3

Vetenskap & Allmänhet