Allmänhetens syn på Vetenskap 2004

DIALOGEN FORSKARE – ALLMÄNHET

VA-rapport 2004:3

Allmänhetens syn på Vetenskap 2004

Förord Intresse och engagemang för kunskap och vetenskap är den nödvändiga basen för det snabbt framväxande kunskapssamhället. Men ny kunskap blir inte levande utan fotfäste hos människor; i deras viljor, tankar, idéer och känslor. Därför krävs dialog mellan forskare och den breda allmänheten. Den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, arbetar för att öka det aktiva kunskapsengagemanget hos de många.

VA skall sträva efter att åstadkomma samtal som utgår från frågor som engagerar människor på deras egna arenor. För att utröna vad samtalens presumtiva deltagare tycker genomför VA studier.

VA har för tredje året i rad uppdragit åt Temo att genomföra en opinionsundersökning om allmänhetens syn på vetenskap och forskare. Avsikten är att denna barometer efter hand skall ge en bild av trender och förändringar i opinionen på detta område. Frågorna har utarbetats av VA och dess referensgrupp för opinionsundersökningar, under ledning av Björn Fjæstad, i samråd med fil dr Arne Modig vid Temo. Undersökningen genomfördes genom drygt tusen telefonintervjuer 13 – 16 september 2004 med ett riksrepresentativt urval av den svenska befolkningen 16 år och äldre. I denna skrift, VA-rapport 2004:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2004 presenteras resultatet av undersökningen och jämförelser med de två föregående årens undersökningar.

Undersökningen får gärna citeras med angivande av VA som källa. Denna och övriga studier kan också hämtas från www.v-a.se Vår förhoppning är att dessa intresseväckande resultat skall ge vägledning och idéer till många insatser för att stärka VA-dialogen och skapa ett brett kunskapsengagemang.

Vetenskap & Allmänhet i oktober 2004

Camilla Modéer Generalsekreterare

3

ISSN: 1653-6843 ISBN 13: 978-91-85585-12-0 (tryckt) ISBN 10: 91-85585-12-2 (tryckt) urn:nbn:se:vetenskapochallmanhet-2004-3 (pdf ) Utgivare: Vetenskap & Allm채nhet, VA Box 5073, 102 42 Stockholm Telefon: 08-791 29 00 Fax: 08-611 56 23 E-post: info@v-a.se Webbplats: www.v-a.se

VA-rapport 2004:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2004

Innehåll 1. Inledning

7

2. Attityder till Forskare och Vetenskap

7

3. Vetenskapens och forskningens möjligheter

8

4. Vetenskapliga områden – medvetenhet och kunskap om vetenskap

12

5. Framträdande skillnader mellan olika grupper

13

Utbildningen – en central faktor Inkomst Ålder Kvinnor och män

13 13 14 14

6. Sammanfattning och slutsatser

14

Vetenskaplig och teknisk utveckling uppskattas allt mer Viktigt med stöd till cancerforskning

14 15

5

6

VA-rapport 2004:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2004

1. Inledning VA har för tredje året i rad uppdragit åt Temo att genomföra en opinionsundersökning om allmänhetens syn på vetenskap och forskare. Avsikten är att denna barometer efter hand skall ge en bild av trender och förändringar i opinionen på detta område.

De frågeställningar som omfattas är: • • •

Attityder till vetenskap och forskare Tilltro till vetenskapens och forskningens möjligheter Vilka områden är vetenskapliga, dvs medvetenhet och kunskap om vetenskap.

Undersökningen genomfördes genom drygt tusen telefonintervjuer 13 – 16 september 2004 med ett riksrepresentativt urval av den svenska befolkningen 16 år och äldre.

2. Attityder till Forskare och Vetenskap Som mätare på de svarandes attityder, lästes tre påståenden upp, i vilka de svarande fick tala om ifall de instämmer helt, till stor del, något eller inte alls. I diagrammet nedan jämförs resultaten från 2002-2004. Man kan i alla tre frågorna se en tendens till att allt färre instämmer i påståendena.

Figur 1. Påståenden om forskare och vetenskap. ”Kan du säga om du instämmer helt, till stor del, …”

Forskarna borde bara syssla med sådant som man tror kan ge nyttiga resultat

26%

19%

31%

2003

18%

32%

2002

Vetenskap och teknik är för svårt för de flesta att förstå

Forskare verkar pröva nya saker utan att tänka tillräckligt på riskerna

11%

22%

2002

13%

18%

0%

10% Instämmer helt

2%

20%

Instämmer till stor del

22%

50%

30%

28%

26%

4% 60%

Instämmer något

18%

1%

4%

38% 40%

1%

5%

37%

30%

29%

30%

39%

17%

30%

32%

34%

15%

14%

1%

3%

23%

2003

36%

31%

28%

2002

17%

21%

21%

3%

20%

14%

18%

2003

17%

70% Vet ej/ej svar

80%

90%

100%

Instämmer inte alls

Däremot kan man skönja ett något försvagat förtroende för forskarna själva i år jämfört med förra året, se diagrammet nedan. Detta gäller både forskare vid universitet och högskolor samt forskare på företag. Denna fråga var ny 2003, och i år har dessutom tillkommit två kategorier: nyhetsjournalister på t ex Aktuellt, samt TV-journalister i

7

VA-rapport 2004:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2004

undersökande program som ”Kalla Fakta”. Det är intressant att notera att förtroendet är lägre för nyhetsjournalisterna än för granskningsjournalisterna. Det är också värt att notera att det är dubbelt så många (12 procent) som uppger att de har ett mycket stort förtroende för den sistnämnda kategorin än som säger sig ha ett lika stort förtroende för företagens forskare.

Figur 2. ”Vilket förtroende har du för…”.

15%

Forskare vid universitet och högskolor

57%

19%

2003

Forskare vid företag

6%

2003

6%

Journalister på Aktuellt, Rapport och TV4s Nyheterna

56%

40%

4%

10%

20%

30%

Stort

1%

40%

17%

4% 2%

35%

1%

Vet ej/ej svar

4%1%

37%

46%

Mycket stort

19%

40%

47%

12%

0%

2%

6%

44%

8%

TV-journalister på undersökande program som Uppdrag Granskning och Kalla Fakta

4%

50%

60%

Litet

29%

70%

Mycket litet

6%

3%

7%

2%

7%

2%

7%

80%

4%

90%

100%

Inget förtroende alls

3. Vetenskapens och forskningens möjligheter Vad har människor för syn på vetenskaplig och teknisk utveckling, och vilken tilltro har vi till dess möjligheter i framtiden? Ett antal frågor ställdes för att mäta detta. Den första handlar om den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. En stor majoritet anser att framför allt den tekniska utvecklingen gjort livet bättre de senaste 10-20 åren. Den vetenskapliga utvecklingen är man inte fullt så positiv till, men det är ändå en klar majoritet för svarsalternativen ”mycket” eller ”något” bättre. Förändringen är försumbar jämfört med 2003, se diagrammet nedan.

8

VA-rapport 2004:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2004

Figur 3. ”Anser du att den vetenskapliga och tekniska utvecklingen de senaste 10-20 åren har gjort livet bättre eller sämre för oss vanliga människor?”.

Vetenskapliga utvecklingen

35%

33%

2003

46%

3%1%

14%

Tekniska utvecklingen

43%

42%

9%

2003

44%

42%

9%

0%

10%

20%

30%

Mycket bättre

40%

Något bättre

50%

3% 2%

11%

48%

60%

70%

Varken eller

80%

3% 2%

4% 1%

90%

Något sämre

100%

Mycket sämre

Tack vare att man ställt den här frågan till allmänheten sedan över 25 år, kan vi dock även titta på en mer långsiktig tendens. I diagrammet nedan ser man att tendensen är en mer positiv hållning, dvs att den vetenskapliga och tekniska utvecklingen uppskattas allt mer av allmänheten. Observera att under åren 1978-2002 inkluderades både den vetenskapliga och den tekniska utvecklingen i samma fråga.

Figur 4. ”Anser du att den vetenskapliga och tekniska utvecklingen de senaste 10-20 åren har gjort livet bättre eller sämre för oss vanliga människor?”. 1978-2002 löd frågan: ”Anser du att den vetenskapliga och tekniska utvecklingen de senaste årtiondena har gjort livet bättre eller sämre för oss vanliga människor?”.

Vetenskapliga utvecklingen

48%

35%

2003

3%1%

14%

46%

33%

3%2%

11%

Tekniska utvecklingen

43%

42%

9%

3%2%

2003

44%

42%

9%

4%1%

14%

1% 2%

Vetenskapliga och tekniska utv. 2002

49%

31%

1982

0%

10%

Mycket bättre

12%

41%

19%

20%

30%

Något bättre

40%

50%

Varken eller

60%

70%

Något sämre

2%

11%

6% 2%

4%

18%

80%

4%

5%

20%

38%

34%

1978

15%

38%

32%

1980

12%

36%

43%

1994

90%

100%

Mycket sämre

9

VA-rapport 2004:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2004

Men vad ska då forskarna syssla med, och vilken tilltro har man till att forskningen verkligen kan leda till lösningar av de stora problemen? Den sistnämnda frågan behandlas i nästa diagram. Det är tydligt att allmänheten har en stor tilltro till forskningens möjligheter att bota allvarliga sjukdomar, och man hyser även en stor tillförsikt när det gäller trafiksäkerhet. Däremot de stora världsproblemen – klimatförändringarna och världssvälten – har man inte så stort hopp om att forskarna ska kunna hjälpa till att lösa.

Skillnaderna är mycket små jämfört med förra året.

Figur 5. ”Tror du att forskningen har goda möjligheter att inom 10 år hjälpa till att lösa följande problem?”

93%

Bota vissa allvarliga sjukdomar

92%

2003

70%

Höja säkerheten i trafiken

72%

2003

Förbättra den mentala hälsan

50%

2003

50%

39%

Bromsa klimatförändringar

40%

2003

31%

Minska världssvälten

35%

2003 0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Ja

I konsekvens med detta anser över 90 procent att bättre metoder att behandla cancer är mycket eller ganska viktigt att satsa statliga forskningsmedel på, se nedan. Dock vill inte alls lika många att det satsas på forskning inom genteknik ens när den har betydelse för behandling av sjukdomar.

Kanske också något motsägelsefullt anser många (85 procent) att effektiva och miljövänliga energikällor är viktiga att satsa forskningsresurser på – trots att bara 40 procent trodde på att forskarna kan bromsa klimatförändringarna, dvs lösa våra stora miljöproblem.

Historieforskning är det dock inte många som tycker att det är värt att satsa pengar på.

Det är till och med färre i år som vill satsa på detta än förra året. Frågan har omformulerats till att i årets undersökning omfatta Europas moderna historia i stället för bara Sveriges.

Men svenskarna synes alltså tycka att den Europeiska historien är om möjligt ännu mer ointressant än den svenska. Eller tror man helt enkelt att historia är ”färdigforskat” – att det inte finns mer att forska fram? Allt stod ju i historieboken i skolan…?

10

VA-rapport 2004:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2004

Figur 6. ”Hur viktigt tycker du det är att Sverige satsar statliga medel på forskning inom dessa områden?”

Nya bättre metoder att behandla cancer

Effektiva och miljövänliga energikällor

Kunskap om Europas moderna historia

5

0%

10%

20%

30%

40%

60%

70%

80%

90%

100%

1 Inte alls viktigt

2

3 Varken eller

4

5 Mycket viktigt

50%

2

25

31

29

8

6

19

28

43

11

11

12

24

61

Kunskap om genteknik av betydelse för behandling av sjukdomar

5

14

79

Figur 7. ”Hur viktigt tycker du det är att Sverige satsar statliga medel på forskning inom dessa områden?” Jämförelse med resultaten från 2003. I 2003 års undersökning löd det fjärde alternativet ”kunskap om Sveriges moderna historia”.

79%

Nya bättre metoder att behandla cancer

14%

81%

2003

Effektiva och miljövänliga energikällor

61%

2003

61%

Kunskap om genteknik av betydelse för behandling av sjukdomar

43%

2003

43%

5%

Kunskap om Europas moderna historia

7%

2003

0%

13%

24%

27%

28%

27%

8%

11%

10%

20%

30%

40%

50%

5 Mycket viktigt

60%

70%

80%

90%

100%

4

För vad i vårt samhälle och vår tillvaro är det egentligen viktigt med forskning? De flesta anser att skolan, hälsan och säkerheten är de områden som det är mest viktigt för med forskning och ny kunskap. Detta var en ny fråga i årets undersökning.

11

VA-rapport 2004:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2004

Figur 8. ”Hur viktigt anser du att det är med forskning och ny kunskap för följande?”

För en bättre skola

56%

29%

För ökad livskvalitet och hälsa

56%

29%

För ökad säkerhet från terrorism och våldskriminalitet

För ekonomisk tillväxt

0%

10%

29%

20%

5 Mycket viktigt

30%

40%

4

6%

36%

31%

16%

50%

3 Varken eller

60%

70%

2

1%

4% 2%

16%

35%

26%

För bättre kunskaper i vardagslivet

13%

25%

52%

3%1%

10%

11%

80%

90%

3%

2%

100%

1 Inte alls viktigt

4. Vetenskapliga områden – medvetenhet och kunskap om vetenskap Som en mätare på medvetenheten och kunskaperna om vetenskap och vad det egentligen är, ställs frågan om vilka områden man anser vara vetenskapliga. Det område som folk i allmänhet anser vara mest vetenskapligt är medicin. Här ser vi t o m en ökning av dem som anser medicin vara i högsta grad vetenskapligt sedan förra mätningen. Däremot är det ännu färre än i fjol som tycker historia är en vetenskap.

När det gäller ”pseudovetenskaperna” astrologi och parapsykologi, är detta en fråga som även i andra länder används som en mätare på kunskap om vetenskap. Vi ser i den här mätningen att något färre än i fjol tror på astrologi som en vetenskap, men det är fortfarande nästan var femte person som tycker att astrologi är klart vetenskapligt (svarar 4 eller 5).

12

VA-rapport 2004:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2004

Figur 9. ”I vilken utsträckning bedömer du följande områden som vetenskapliga?”

Medicin 2003

Nationalekonomi 2003 Historia 2003 Astrologi 2003 Parapsykologi

4%

2003

5%

0%

20%

5 I högsta grad vetenskapligt

32%

30%

22%

9%

10%

37%

26%

23%

9%

30%

40%

4

6%

35%

22%

21%

10%

11%

6%

38%

22%

20%

11%

7%

13%

32%

25%

23%

2%

5%

16%

33%

27%

17%

12%

30%

30%

21%

10%

32%

32%

22%

3% 2%

12%

33%

48%

3%1%

17%

31%

47%

2003

6% 1%

24%

68%

Biologi

4%

19%

76%

50%

3 Varken eller

60%

70%

2

80%

90%

100%

1 Inte alls vetenskapligt

5. Framträdande skillnader mellan olika grupper Utbildningen – en central faktor Utbildning har starkt samband med synen på forskning och forskare. Högutbildade anser mer sällan att forskare bara borde syssla med det som ger nyttiga resultat. De anser också mer sällan att vetenskap och teknik är svårt att förstå.

Vidare har högutbildade större förtroende både för forskare vid universitet/högskolor och för forskare vid företag. De har lägre förtroende för TV-journalister i undersökande program (t ex ”Uppdrag Granskning”) än de med lägre utbildning. Högutbildade bedömer oftare biologi, nationalekonomi respektive historia som vetenskapligt, och mer sällan astrologi.

Ett svagare samband finns mellan utbildning och synen på forskningens möjligheter, betydelsen av vetenskaplig och teknisk utveckling samt viktiga forskningsområden.

Högutbildade anser det mindre viktigt med forskning för ökad säkerhet från terrorism och våldskriminalitet, bättre kunskaper i vardagslivet och en bättre skola än de med lägre utbildning. De högutbildade tycker oftare att det är mycket viktigt att satsa statliga medel på forskning inom effektiva och miljövänliga energikällor och på kunskap om Europas moderna historia.

Inkomst Boende i Stockholm, tjänstemän och höginkomsttagare instämmer mer sällan än andra i de kritiska påståendena om forskare och vetenskap, dvs de är mer positiva i sin attityd. LOmedlemmar och personer med låg inkomst, däremot, instämmer oftare än andra grupper och är alltså mer negativa.

13

VA-rapport 2004:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2004

Höginkomsttagare anser oftare än andra att både den vetenskapliga och den tekniska utvecklingen gjort livet bättre. Högutbildade och höginkomsttagare har också oftare stort förtroende både för forskare vid företag och för forskare vid högskolor/universitet.

Ålder Gruppen unga 16 – 29 år har mer sällan stort förtroende för forskare vid företag. Gruppen 60 år och äldre, å andra sidan, har mer sällan stort förtroende för forskare vid högskolor och universitet. Personer i åldrarna 30 – 44 år har oftare än andra stort förtroende för TVjournalister.

Personer i åldrarna 45 – 59 år anser oftare än andra grupper att det är mycket viktigt att satsa statliga medel på forskning för effektiva och miljövänliga energikällor.

Kvinnor och män Män anser oftare än kvinnor att den tekniska utvecklingen gjort livet bättre för vanliga människor. Män har också oftare än kvinnor stort förtroende för forskare vid företag.

Kvinnor bedömer oftare än männen att parapsykologi och astrologi är vetenskapligt.

6. Sammanfattning och slutsatser Generellt kan sägas att förändringarna är mycket små från föregående år. Vissa tendenser kan dock skönjas: • •

Attityderna till vetenskap och teknik blir något mer positiva.

Ett växande förtroende för medicinsk forskning, medan historia har det svårare.

Vetenskaplig och teknisk utveckling uppskattas allt mer Många instämmer åtminstone något i följande påståenden om forskare och forskning: 1.

2.

3.

Forskare borde bara syssla med sådant som man tror kan ge nyttiga resultat.

Forskare verkar prova nya saker utan att tillräckligt tänka på riskerna.

Vetenskap och teknik är för svårt för de flesta att förstå.

Dessa kritiska attityder tycks dock ha försvagats något sedan 2002.

Det är fler som anser att den ”tekniska utvecklingen” gjort livet bättre för vanliga människor än som anser detta om den ”vetenskapliga utvecklingen”. Den långsiktiga trenden är dock att vetenskaplig och teknisk utveckling uppskattas allt mer. Detta har mätts sedan 1978.

14

VA-rapport 2004:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2004

9 av 10 tror att forskningen har goda möjligheter att inom 10 år bota vissa allvarliga sjukdomar. 7 av 10 tror att forskningen kan höja säkerheten i trafiken.

Viktigt med stöd till cancerforskning 9 av 10 tycker det är viktigt med statligt stöd för cancerforskning, men bara 1 av 10 tycker att det är viktigt med stöd för kunskap om Europas moderna historia.

7 av 10 har förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Förtroendet är något lägre för TV-journalister på undersökande program som ”Uppdrag Granskning”.

Förtroendet är ännu något lägre för forskare vid företag. Allmänt sker en viss minskning av förtroendet för både forskare och journalister.

Många anser det viktigt med forskning och ny kunskap för livskvalitet och hälsa, för säkerhet från terrorism och kriminalitet samt för en bättre skola.

8 av 10 bedömer området medicin som ”i högsta grad vetenskapligt”, medan betydligt färre ger samma omdöme om nationalekonomi respektive historia.

15

VA-Rapporter

2002:1

Vad tycker folk i andra länder?

2002:2

Allmänhetens syn på vetenskap

2002:3

Forskares syn på samtal med allmänheten

2002:4

Ungas syn på vetenskap

2003:1

Vetenskapen i Samhället

– resultat från SOM-undersökningen 2002

2003:2

VA-studier under luppen:

Synen på vetenskap 2002

– en analys

2003:3

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003

2003:4

Forskares syn på Vetenskap och Allmänhet

– intervjuundersökning 2003

2003:5

Forskares syn på samtal med Allmänheten

– en fokusgruppsstudie

Delrapport

2004:1

Vetenskapen i Samhället

– resultat från SOM-undersökningen 2003

2004:2

Lärares inställning till vetenskap och forskningsbaserad kunskap

– en översikt av några svenska forskningsrapporter

– några goda exempel på mötesplatser

2004:3

Allmänhetens syn på Vetenskap 2004

2004:4

Lärares syn på Vetenskap

– intervjuundersökning 2004

2004:5

Forskares syn på samtal med Allmänheten

– en fokusgruppsstudie

Slutrapport

2004:6

Vad tycker folk i andra länder 2004?

– analys 2004 av några utländska opinionsundersökningar

Föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, vill främja dialog, öppenhet och förståelse mellan allmänhet och forskare. VA vill inspirera till samtal om forskning och skapa nya mötesplatser på oväntade arenor kring engagerande frågor. Alla skall kunna möta forskare för att utbyta idéer och bättre förstå forskningens resultat, arbetet för att nå dit och vetenskapens roll i samhället.

Föreningens mål är att • öka kontakterna och utbytet av idéer mellan allmänhet och forskar • öka allmänhetens kunskap om forskningens metoder och resultat • utveckla forskarnas lyhördhet och förståelse för allmänhetens frågor om och oro för forskning • bygga regionala, nationella och internationella nätverk för erfarenhetsutbyte och möten.

Verksamheten inriktas mot tre områden: • Kunskapsbyggande om gränsytan mellan allmänhet och vetenskap genom opinionsundersökningar och studier om vad allmänheten, ungdomar och särskilda grupper anser om forskning och hur forskare ser på dialog med allmänheten • Samtal mellan forskare och allmänhet; att katalysera eller i egen regi prova okonventionella former, arenor och teman • Erfarenhetsförmedling av metoder, former och teman för samtal och spridning av kunskaper från studierna Vetenskap & Allmänhet, VA bildades 2002 och har under de två första verksamhetsåren genomfört ett antal studier och undersökningar, prövat annorlunda samtalsformer och olika metoder för erfarenhetsförmedling, framför allt via Internet. Resultaten presenteras på föreningens webbplats: www.v-a.se.

www.v-a.se