Allmänhetens syn på Vetenskap 2003

DIALOGEN FORSKARE – ALLMÄNHET

VA-rapport 2003:3

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 ­

Förord Framtiden byggs av kunskap och lärande. Vetenskapen genererar ny kunskap. Men kunskap blir inte aktiv utan fotfäste hos människor, i deras viljor, tankar, idéer och känslor. För att öka det aktiva kunskapsengagemanget hos de många har den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, bildats.

Vetenskap & Allmänhet, VA vill främja dialog, öppenhet och förståelse mellan allmänhet – särskilt unga – och forskare. Föreningen arbetar för att åstadkomma samtal i nya former om konkreta frågor som engagerar människor på deras egna arenor. Vad tycker då samtalens presumtiva deltagare? För att utröna detta har VA låtit genomföra ett antal studier.

VA har uppdragit åt Temo att genomföra en opinionsundersökning om allmänhetens syn på vetenskap och forskare. Frågorna har utarbetats av VA och dess referensgrupp för opinionsundersökningar, Björn Fjæstad, Lennart Weibull, Lena Wollin och Ingvar Isfeldt, i samråd med fil dr Arne Modig vid Temo.

Undersökningen genomfördes genom tusen telefonintervjuer 29 september till 2 oktober 2003 med ett riksrepresentativt urval av den svenska befolkningen 16 år och äldre. I denna skrift VA-rapport 2003:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 presenteras resultatet av undersökningen och jämförelser med motsvarande undersökning föregående år.

Undersökningen får gärna citeras med angivande av VA som källa. Denna och övriga studier kan också hämtas från www.v-a.se Det är VAs förhoppning att dessa intresseväckande resultat skall ge vägledning och idéer till många insatser för att stärka VA-dialogen och skapa ett brett kunskapsengagemang.

Vetenskap & Allmänhet, VA i november 2003 Camilla Modéer Generalsekreterare

3

ISSN: 1653-6843 ISBN 13: 978-91-85585-06-9 (tryckt) ISBN 10: 91-85585-06-8 (tryckt) urn:nbn:se:vetenskapochallmanhet-2003-3 (pdf)

Utgivare: Vetenskap & Allm채nhet, VA Box 5073, 102 42 Stockholm Telefon: 08-791 29 00 Fax: 08-611 56 23 E-post: info@v-a.se Webbplats: www.v-a.se

Innehåll

1.

Sammanfattning

2.

Resultatredovisning

11

3.

Vilka tycker vad? Skillnader mellan olika demografiska undergrupper

17

4.

7

En jämförelse mellan allmänhetens resultat år 2003 och tidigare mätningar

5

21

6

1. Sammanfattning

7

8

•

Svenskarna har en stor tilltro till forskare och forskning...

– 3 av 4 har ett stort eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor.

– 8 av 10 anser att den vetenskapliga respektive tekniska utvecklingen de senaste tio till tjugo åren har gjort livet bättre för oss vanliga människor.

– 9 av 10 tror att forskningen har goda möjligheter att inom 10 år hjälpa till att bota vissa allvarliga sjukdomar.

– Stort intresse - nästan 8 av 10 ser populärvetenskapliga program på TV och 7 av 10 brukar läsa artiklar om vetenskap och teknik i tidningar.

•

…men forskningen är inte svaret på allt – Endast 35% tror t ex att forskningen har goda möjligheter att inom 10 år hjälpa till att minska världssvälten.

•

Ibland vill man att forskningen skall kunna hjälpa men tvivlar på att det går – Närmare 9 av 10 anser att det är viktigt att Sverige skall satsa statliga medel på forskning kring effektiva och miljövänliga energikällor…

– …men endast 4 av 10 tror att forskningen har goda möjligheter att inom 10 år hjälpa till att bromsa klimatförändringarna..

1

2

2. Resultatredovisning

11

12

Påståenden om forskare och vetenskap Fråga 1: Jag kommer nu läsa upp några påståenden som andra människor gjort om forskare.

Kan du säga om du instämmer helt…?

Instämmer helt

Instämmer till stor del

Forskarna borde bara syssla med sådant som man tror kan ge nyttiga resultat

Instämmer något

31

Vetenskap och teknik är för svårt för de flesta att förstå

18

21

Forskarna verkar pröva nya saker utan att tänka tillräckligt på riskerna

20%

30

34

17

0%

Instämmer inte alls

20

22

14

Vet ej

37

22

4

40%

60%

28

80%

100%

Har den vetenskapliga och tekniska utvecklingen gjort livet bättre eller sämre?

Fråga 2a och 2b: Anser Du att den vetenskapliga/tekniska utvecklingen de senaste tio till tjugo åren har gjort livet bättre eller sämre för oss vanliga människor. Skulle Du säga att den gjort livet…

Mycket bättre

Något bättre

Varken b. eller s.

2a. Den vetenskapliga utvecklingen har gjort livet…

Vet ej

33

2b. Den tekniska utvecklingen har gjort livet…

Mycket sämre

46

44

0%

Något sämre

20%

14

42

40%

60%

3

9

80%

4

100%

3

Vilka problem kan forskningen hjälpa till att lösa?

Fråga 3: Tror Du att forskningen har goda möjligheter att inom 10 år hjälpa till att lösa följande problem?

Bota vissa allvarliga sjukdomar

92

Höja säkerheten i trafiken

72

Förbättra den mentala hälsan

50

Andel "Ja"-svar

Bromsa klimatförändringar

40

Minska världssvälten

35 0

20

40

60

80

%

100

Forskningsområden man bör satsa på Fråga 4: Jag kommer nu räkna upp några olika forskningsområden. Hur viktigt anser Du det vara att Sverige satsar statliga medel på forskning inom dessa områden? FEMGRADIG SKALA FRÅN 5=MYCKET VIKTIGT ----- 1=INTE ALLS VIKTIGT 5. Mycket viktigt

4.

3.

Nya bättre metoder att behandla cancer

Vet ej

2.

1. Inte alls viktigt

81

13

61

Effektiva och miljövänliga energikällor

Kunskap om genteknik av betydelse för behandling av sjukdomar

27

43

Kunskap om Sveriges moderna historia

7

0%

11

27

35

20%

40%

9

20

30

60%

5 0

21

6 3

16

80%

100%

4

Allmänhetens förtroende för forskare och journalister Fråga 5: Vilket förtroende har Du för…

Mkt stort förtroende

Stort förtroende

Forskare vid universitet och högskolor

Vet ej

Litet förtroende

19

56

6

Forskare vid företag Journalister på morgontidningar, t ex DN, SvD

44

2

Journalister på kvällstidningar, t ex Aftonbladet, Expressen 0%

2

4

Inget förtroende alls

2

4

34

6

Mkt litet förtroende

17

37

7

41

38

10

26

20%

40%

4 2

2

8

28

60%

80%

100%

Hur informerar man sig om vetenskap och teknik?

Fråga 6: Brukar Du…?

…se populärvetenskapliga program på TV, t ex Vetenskapens värld eller Nova

77

…läsa artiklar om vetenskap och teknik i tidningar

73

…besöka museer eller utställningar inriktade på vetenskap eller teknik

40

…delta i andra arrangemang som handlar om vetenskap eller teknik

Andel "Ja"-svar

20

0

20

40

60

80

100

%

5

Vilka områden är vetenskapliga?

Fråga 7: I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga? FEMGRADIG SKALA FRÅN 5=I HÖGSTA GRAD VETENSKAPLIGT ----- 1=INTE ALLS VETENSKAPLIGT

5. I högsta grad vetensk.

4.

3.

Medicin, dvs studiet av människors sjukdomar och hälsa

2.

68

Biologi, dvs studiet av levande organismer

30

23

Astrologi, dvs studiet av stjärnteckens inverkan på människors liv

11

5

0%

30

25

10

9

20%

32

21

22

6

33

21

Historia, dvs studiet av äldre samhällen och samhällens förändring

1. Inte alls vetensk.

24

48

Nationalekonomi, dvs studiet av samhällens ekonomi

Parapsykologi, dvs studiet av fjärrskådning och tankeöverföring

Vet ej

1

2

40%

22

12

2

2

23 2

12

6

13

6

35

30

32

60%

80%

100%

6

3. Skillnader mellan olika demografiska undergrupper

17

18

Skillnader mellan olika demografiska undergrupper •

I detta kapitel jämförs olika demografiska undergrupper mot varandra.

Undergrupperna är: – – – –

•

Kön Ålder Utbildningsnivå - grundskola, gymnasium samt eftergymnasial utbildning Urbaniseringsgrad - Storstad, stad och glesbygd

Undergruppernas betydelse/förklaringsgrad: – Utbildningsnivån har en mycket stor betydelse för inställningen till forskning – Variablerna ålder och urbaniseringsgrad har en viss betydelse – Kön har nästan ingen betydelse alls

Demografiska skillnader - kön och ålder •

Män och kvinnor, lika som bär?

– Män och kvinnor är mycket lika vad gäller synen på forskare och forskning. De har t ex samma åsikter kring hur viktiga olika forskningsområden är, vilka problem forskningen kan lösa, forskningens nytta samt inom vilka områden som statliga medel satsas.

– Männen är dock mer aktiva och läser oftare artiklar, besöker oftare museum och ser oftare på TVprogram som handlar om vetenskap och teknik.

– Kvinnorna klassificerar oftare olika områden som vetenskapliga. Exempel på sådana områden än Parapsykologi, Nationalekonomi, Medicin och Astrologi.

•

Äldre har större respekt för vetenskap och forskning – Den äldsta åldersgruppen (60 år och äldre) tycker oftare att vetenskap och teknik är svårt att förstå. De tycker också oftare att forskarna inte tänker tillräckligt på riskerna.

– Den yngsta åldersgruppen (16-29 år) anser överlag att det är mindre viktigt att det satsas statliga medel inom de områden som ingår i undersökningen. Vidare anser de oftare att Parapsykologi och Astrologi är vetenskapliga områden och mindre ofta att Nationalekonomi är ett vetenskapligt område.

– Följande varierar mer tydligt över samtliga åldersgrupper: • Att forskare bör syssla med sådant som ger nyttiga resultat (en vanligare åsikt med ökad ålder).

• Intresset för att se populärvetenskapliga program på TV, t ex Vetenskapens värld eller Nova ökar med ökad ålder.

7

Demografiska skillnader - utbildning •

Utbildningsnivån har störst betydelse – Utbildningsnivån är den variabel som har i särklass störst betydelse för synen på vetenskap/forskning. Mönstret är också väldigt tydligt. Med det menas att om lågutbildade* tycker en sak och högutbildade* en annan så hamnar de med en medellång utbildning* alltid mitt emellan.

– De mest markanta skillnaderna är att lågutbildade...

• …mycket oftare än högutbildade tycker att vetenskap och teknik är svårt att förstå. De tycker också oftare att forskarna inte tänker tillräckligt på riskerna och att de bara bör syssla med sådant som ger nyttiga resultat.

• …ser det som mindre viktigt att det satsas statliga medel inom de områden som ingår i undersökningen. Det enda undantaget är Cancer som de tycker är lika viktigt som andra.

• …har ett mycket lägre förtroende för morgontidningar, t ex DN, Svenska Dagbladet.

• …är mindre ”aktiva”, d v s de läser mer sällan artiklar, besöker mer sällan museum och ser mer sällan på TV-program som handlar om vetenskap och teknik.

• …oftare anser att Astrologi är ett vetenskapligt område.

• …mindre ofta anser att Nationalekonomi, Medicin, Historia och Biologi är vetenskapliga områden.

*låg utbildning = endast grundskola, medellång utbildning = gymnasium, högutbildade = eftergymnasial utbildning

Demografiska skillnader - urbaniseringsgrad •

Storstad, stad och glesbygd, fler likheter än olikheter – Även om glesbygdsbefolkningen har geografiskt längre till ”vetenskaps- och forskningsvärlden” än stadsbor så är likheterna fler än olikheterna. T ex så har man samma inställning till att den vetenskapliga och tekniska utvecklingen gjort våra liv bättre. Man tycker också att statligt stöd till olika områden är ungefär lika viktiga och man läser lika ofta artiklar och ser på TV-program som handlar om vetenskap och teknik. Vissa skillnader finns dock och exempel på sådana är: • På glesbygden anser man oftare att forskare verkar pröva nya saker utan att tänka tillräckligt på riskerna.

• I storstäderna har man ett större förtroende för forskare vid universitet och högskolor. I storstäderna anser man också oftare att Biologi, Historia och Medicin är vetenskapliga områden.

8

4. En jämförelse mellan allmänhetens resultat år 2003 och tidigare mätningar

21

22

Vilka problem kan forskningen hjälpa till att lösa?

Fråga 3: Tror Du att forskningen har goda möjligheter att inom 10 år hjälpa till att lösa följande problem? *

92

Bota vissa allvarliga sjukdomar

95 *

72

Höja säkerheten i trafiken

66 *

50

Förbättra den mentala hälsan

56 *

Andel "Ja"-svar 2003

40

Andel "Ja"-svar 2002

35

Minska världssvälten

0

20

40

60

80

100

%

*signifikant skillnad Chi2, 5%-nivå

Påståenden om forskare och vetenskap Fråga 1: Jag kommer nu läsa upp några påståenden som andra människor gjort om forskare.

Kan du säga om du instämmer helt…?

Instämmer helt

Instämmer till stor del

Forskarna borde bara syssla med sådant som man tror kan ge nyttiga resultat Vetenskap och teknik är för svårt för de flesta att förstå

Forskarna verkar pröva nya saker utan att tänka tillräckligt på riskerna

Instämmer något

2003

31

18

2002

32

14

2003

21

2002 14

17

2002

13

18

0%

20%

30

17

3

32

34 23

2003

Instämmer inte alls

20

22

28

Vet ej

22 30

37

40%

18 4

38

28

4

60%

*

26

80%

100%

*signifikant skillnad Chi2, 5%-nivå

9

Förtroendet för den vetenskapliga och tekniska utvecklingen Frågor 2003: Anser Du att den vetenskapliga RESPEKTIVE den tekniska utvecklingen de senaste tio till tjugo åren har gjort livet bättre eller sämre för oss vanliga människor. Skulle Du säga att den gjort livet…

Mycket bättre

Något bättre

Varken b. eller s.

Vetenskaplig utv. 2003

Något sämre

33

Teknisk utv. 2003

14 42

31

1994 32

1980

34

1978

15

38

20%

5 4 11

20 12

40%

32

12

38

41

0%

14 1

14 36

19

23 1 9

49 43

1982

Mycket sämre

46 44

2002 Fråga 1978-2002: Anser Du att den vetenskapliga och tekniska utvecklingen de senaste årtiondena har gjort livet bättre eller sämre för oss vanliga människor. Skulle Du säga att den gjort livet…

Vet ej

7

60%

2

6 2 18

80%

4

100%

Hur man informerar sig om vetenskap och teknik Fråga 6: Brukar Du…?

77

…se populärvetenskapliga program på TV, t ex Vetenskapens värld eller Nova

82 73

…läsa artiklar om vetenskap och teknik i tidningar

73 40

…besöka museer eller utställningar inriktade på vetenskap eller teknik

37 20

…delta i andra arrangemang som handlar om vetenskap eller teknik

Andel "Ja"-svar 2003 Andel "Ja"-svar 2002

18

0

20

40

60

80

100

%

10

VA-Rapporter

2002:1

Vad tycker folk i andra länder?

2002:2

Allmänhetens syn på vetenskap

2002:3

Forskares syn på samtal med allmänheten

2002:4

Ungas syn på vetenskap

2003:1

Vetenskapen i Samhället

– resultat från SOM-undersökningen 2002

2003:2

VA-studier under luppen:

Synen på vetenskap 2002

– en analys

2003:3

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003

2003:4

Forskares syn på Vetenskap och Allmänhet

– intervjuundersökning 2003

2003:5

Forskares syn på samtal med Allmänheten

– en fokusgruppsstudie

Delrapport

Föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, vill främja dialog, öppenhet och förståelse mellan allmänhet och forskare. VA vill inspirera till samtal om forskning och skapa nya mötesplatser på oväntade arenor kring engagerande frågor. Alla skall kunna möta forskare för att utbyta idéer och bättre förstå forskningens resultat, arbetet för att nå dit och vetenskapens roll i samhället.

Föreningens mål är att • öka kontakterna och utbytet av idéer mellan allmänhet och forskare • öka allmänhetens kunskap om forskningens metoder och resultat • utveckla forskarnas lyhördhet och förståelse för allmänhetens frågor om och oro för forskning • bygga regionala, nationella och internationella nätverk för erfarenhetsutbyte och möten.

Verksamheten inriktas mot tre områden: • Kunskapsbyggande om gränsytan mellan allmänhet och vetenskap genom opinionsundersökningar och studier om vad allmänheten, ungdomar och särskilda grupper anser om forskning och hur forskare ser på dialog med allmänheten • Samtal mellan forskare och allmänhet; att katalysera eller i egen regi prova okonventionella former, arenor och teman • Erfarenhetsförmedling av metoder, former och teman för samtal och spridning av kunskaper från studierna Vetenskap & Allmänhet, VA bildades 2002 och har under de första verksamhetsåren genomfört ett antal studier och undersökningar, prövat annorlunda samtalsformer och olika metoder för erfarenhetsförmedling, framför allt via Internet. Resultaten presenteras på föreningens webbplats: www.v-a.se.

www.v-a.se