VA-barometern 2012/13

2012/13

VA-barometern 2012/13 – VA-rapport 2012:5 issn: 1653-6843 isbn: 978-91-85585-65-6 Utgivare: Vetenskap & Allmänhet, VA Box 5073, 102 42 Stockholm Telefon: 08-791 30 54 E-post: info@v-a.se Webbplats: www.v-a.se Facebook/Twitter: vetenskapoallm Blogg: www.v-a.se/blogg Mer information om undersökningen finns på www.v-a.se Rapporten får gärna citeras med angivande av VA som källa.

VA-barometern genomförs med stöd av:

BÅDE UPP- OCH NEDGÅNGAR Detta är några av resultaten i årets VA-barometer: • Förtroendeökning för forskare, både för universitetsforskare och för forskare vid företag.

• Stabil syn på den vetenskapliga och tekniska utvecklingens betydelse för människor.

• Stort stöd för registerbaserad forskning.

• Mindre lockande med en framtida forskarkarriär.

VAs barometer görs genom cirka 1 000 telefonintervjuer med ett riksrepresentativt urval av den svenska allmänheten, 16–74 år. Intervjuerna genomfördes av Exquiro den 29 september–6 oktober 2012. Frågorna som ställdes finns på VAs webbplats: www.v-a.se. Mätningen är den elfte sedan Vetenskap & Allmänhet bildades 2002.

ÅRET SOM GICK Datainspektionen stoppar forskningsprojektet LifeGene med hänvisning till för oklara syften med datainsamlingen.

Italiens premiärminister Silvio Berlusconi avgår.

Prinsessan Estelle föds på Karolinska universitetssjukhuset.

AstraZeneca lägger ner huvuddelen av sin forskning i Södertälje.

Libyens tidigare ledare Muammar al-Khadaffi grips och skjuts till döds av rebeller.

2012

4

aug sept okt nov dec jan feb mar

Palestina lämnar in ansökan om medlemskap i FN.

Stormen Dagmar drar in över norra och mellersta Sverige och orsakar stor förödelse.

Saab Automobile går i konkurs.

Håkan Juholt avgår som partiledare för Social­ demokraterna efter knappt tio månader på posten.

Försvarsminister Sten Tolgfors avgår till följd av hemlighållna hjälpinsatser för att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien.

Loreen vinner Eurovision Song Contest.

Nordkorea skjuter upp raketer som omvärlden misstänker är kärnvapenmissiler.

Förste människan på månen Neil Armstrong avlider.

Myndigheters kostsamma representation uppmärk­ sammas i media.

Världens första livmoder­ transplantationer från mor till dotter genomförs av forskare verk­samma vid Göteborgs universitet.

Tragisk olycka på Kolmårdens djurpark där en djurvårdare attackeras av vargar och avlider.

rs april maj juni juli aug sept okt

Solcellsdrivna katamaranen Tûranor PlanetSolar genomför som första fartyg en världsomsegling med solenergi som enda kraftkälla.

Rättegången mot Anders Behring Breivik inleds i Oslo.

Centrala etikprövnings­ nämnden misstänks ha förfalskat offentliga dokument.

CERN tror sig ha observerat den länge eftersökta Higgs Bosonpartikeln.

VAbarometer­ intervjuer genomförs.

6

HÖGT FÖRTROENDE FÖR FORSKARE Förra året syntes en uppgång i svenskarnas förtroende för forskare efter en kraftig nedgång 2010. I år är förtroendesiffrorna ännu högre.

Förtroendet för forskare har svängt under de tio år vi kan överblicka och tycks tämligen lättpåverkat av yttre händelser. Inga större skandaler föregick årets mätning. I stället har media rapporterat flitigt om regeringens forskningsförslag i statsbudgeten och om forsknings- och innovationspropositionen. Även oppositionen har fört fram att det är genom att satsa på kunskap som Sverige långsiktigt ska ta sig ur den ekonomiska krisen.

I figuren visas också förtroendesiffror för de två andra yrkesgrupper som ingick i årets mätning, gymnasielärare och vetenskapsjournalister.

För dessa har vi inga tidigare mätpunkter.

Figuren visar den andel av allmänheten som har stort eller mycket stort förtroende för forskare (femgradig skala från Mycket stort förtroende till Inget förtroende alls), samt för vetenskapsjournalister och gymnasielärare.

Antal svarande: 1 003

100 %

Forskare vid universitet och högskolor

86 %

80 % 67 % 60 %

40 %

Forskare vid företag

20 % Gymnasielärare: 67 % Vetenskapsjournalister: 51 %

0%

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

2012

8

UPPSVING FÖR GRUNDFORSKNINGEN? Under åren har vi mätt i vilken utsträckning allmänheten anser att Sverige borde satsa på ”nyttig” forskning. Allt färre instämmer i att vi bara ska satsa på nyttig forskning. Dessutom är det fler än tidigare – 43 procent jämfört med 36 procent 2010 – som inte alls instämmer i påståendet. Det är framför allt de med högskoleutbildning och de i åldern 16–44 år som förespråkar att forskningen inte bara ska vara ”nyttig”.

Förändringarna skulle kunna vara ett tecken på att allt fler uppmärksammat att omedelbar nytta inte alltid är en måttstock på långsiktig nytta.

Figuren visar andelen som instämmer helt eller till stor del och inte alls (fyrgradig svarsskala från Instämmer helt till Instämmer inte alls).

Antal svarande: 1 003

100 % Forskare borde bara syssla med sådant som kan ge nyttiga resultat* 80 %

60 % Instämmer helt eller till stor del 43 %

40 %

34 %

20 %

Instämmer inte alls * Påståendet löd fram till i år: “Forskare borde bara syssla med sådant som man tror kan ge nyttiga resultat”.

0%

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

10

MEDICIN MEST VETENSKAPLI­GT Synen på olika ämnens vetenskaplighet varierar, där medicin och kemi bedöms som mest vetenskapliga. Mönstret känns igen från våra tidigare mätningar, där medicin och naturvetenskapliga ämnen över åren har setts som mest vetenskapliga. De med högskoleutbildning bedömer generellt de olika ämnena som mer vetenskapliga än de med kortare utbildning, men skillnaderna är inte särskilt stora.

Andelen som bedömer astrologi som vetenskapligt minskar, från 21 procent 2010 till 14 procent i år.

Alla ämnen förklaras i intervjun för att undvika missförstånd.

Astrologi anges till exempel vara ”studiet av stjärntecknens inverkan på våra liv”.

Figuren visar andelen som svarar 4 eller 5 på en femgradig skala (1 = Inte alls vetenskapligt och 5 = I högsta grad vetenskapligt) på frågan ”I vilken utsträckning bedömer du följande områden som vetenskapliga?”

Antal svarande: 1 003

2008 (95 %)

Medicin Kemi

2010 (77 %) 2009 (62 %)

Informationsteknik

2008 (49 %)

Sociologi Historia Juridik

2006 (41 %)

89 % 

66 %  63 %

Ny

Pedagogik

95 % 

58 % 

36 % 

2010 (40 %) 36 % 

2010 14 % Astrologi (21  %)

0%

20 %

40 %

60 %

80 %

100 %

12

VARIERANDE TILLTRO TILL FORSKNINGEN Svenskarnas tilltro till forskningens möjligheter är stark inom vissa områden men svagare, och avtagande, inom andra.

Den pågående ekonomiska krisen och läget i världsekonomin förklarar sannolikt de sjunkande siffrorna för tilltron till forskningen på ekonomins område, liksom i viss mån uppfattningen om samhällets förmåga att hantera kriser. Könsskillnaderna är oftast små, men fler män än kvinnor har tilltro till att forskningen kan öka den ekonomiska tillväxten. Överlag är äldre mer pessimistiska i sin uppfattning om forskningens möjligheter.

Figuren visar andelen som tror att forskningen har goda möjligheter att inom tio år bidra till att ... (Svarsalternativ: Ja, Nej och Vet ej.)

Antal svarande: 1 003

… bromsa spridningen av antibiotikaresistenta bakterier*

2008 (77 %)

… bromsa klimatförändringarna

2011 (64 %)

… öka den ekonomiska tillväxten

… stärka vårt samhälles förmåga att hantera kriser**

… öka andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet 0%

2011 (73 %)

2010 (67 %)

2010 (55 %) 20 %

40 %

83 % 

68 % 

62 % 

51 % 

48 %  60 %

* År 2008 var formuleringen ”bromsa utvecklingen av …” . ** År 2010 hade frågan tillägget ”t.ex. terrorism eller ekonomisk kris”.

80 %

100 %

14

SVENSKAR VILL SATSA PÅ FORSKNING Det finns starkt stöd för statliga forskningssatsningar i Sverige. Framför allt gäller det områden som ligger människor nära och är påtagliga i vardagen, som exempelvis skola och energiförsörjning.

Historieforskningen får ett svagare stöd i årets mätning. Stödet är jämförelsevis starkare hos yngre och högutbildade.

En större andel än tidigare vill satsa på genteknik för att utveckla härdigare grödor. Sedan tidigare vet vi att genteknikforskning anses mycket mer angelägen när den handlar om att bota sjukdomar (år 2007, 81 procent) än när den syftar till att utveckla härdigare grödor.

Det är framför allt hos yngre (16–29 år) som uppgången är tydlig.

Figuren visar andelen som svarar 4 eller 5 på en femgradig skala från 1 = Inte alls viktigt till 5 = Mycket viktigt på frågan ”Hur viktigt anser du det vara att Sverige satsar statliga medel inom dessa områden?”

Antal svarande: 1 003

100 % Effektivare och miljövänliga energikällor

89 % 86 %

80 % Kunskap om lärande för att förbättra elevers prestationer i skolan 60 %

40 %

Modern historia för att exempelvis motverka väpnade konflikter i framtiden

48 % 41 %

Genteknik av betydelse för exempelvis utveckling av härdigare grödor 20 %

0%

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

2012

16

VETENSKAP & TEKNIK GÖR LIVET BÄTTRE I tio år har VA frågat om den vetenskapliga respektive tekniska utvecklingen de senaste tio till tjugo åren gjort livet bättre eller sämre för oss vanliga människor. Inställningen är stabil över åren och varierar mindre än vad till exempel förtroendet för forskare gör.

Inställningen till den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen är troligen mer grundmurad och mer att likna vid en inställning till vårt moderna samhälle.

Högutbildade har en lite mer positiv inställning till den vetenskapliga utvecklingen. Äldre och de med enbart grundskoleutbildning är mer negativa till den tekniska utvecklingen.

Figuren visar andelen som svarar mycket eller något bättre (femgradig skala från Mycket bättre till Mycket sämre). Frågorna har ställts till halva det totala urvalet vardera, dvs. cirka 500 personer.

Antal svarande: 502 (vetenskapliga) 501 (tekniska)

100 % Tekniska 83 % 79 %

80 % Vetenskapliga 60 %

40 %

20 %

Frågan om den tekniska utvecklingen har ställts i andra studier ända sedan 1978: 1994 1982 1980 1978

79 % 70 % 72 % 60 %

Källa: Fjæstad, Björn, Public perceptions of science, biotechnology and a new university. Mitthögskolan Report 1996:10, ISSN 1104-294X.

0%

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2012

18

FÄRRE STÖRS AV LARMRAPPORTER Andelen som tycker att det publiceras för många larmrapporter sjunker ordentligt i årets mätning.

Kvinnor och personer från 45 år och uppåt anser i högre utsträckning att det publiceras för många larmrapporter. Män och de i åldern 30–44 år är av motsatt uppfattning.

Det är svårt att ha en tydlig uppfattning om vad förändringen beror på. Kanske är det så att det publiceras färre larmrapporter eller att människor i allmänhet störs mindre av dessa och med åren lärt sig filtrera bort sådan information. VA planerar att undersöka frågan vidare och studera på vilka sätt och i vilken omfattning media tar upp vetenskap.

Figuren visar andelen som svarar ja respektive nej på frågan om det publiceras för många larmrapporter (andelen Vet ej redovisas inte).

Frågan har ställts till halva det totala urvalet, dvs. cirka 500 personer.

Den andra hälften har fått frågan på nästa uppslag.

Antal svarande: 501

100 %

80 %

60 % Ja 51 % Nej 45 % 40 %

20 %

0%

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

20

AVVAKTA MED ATT PUBLICERA NYA RÖN Halva urvalet fick ta ställning till om forskningsresultat som kan ha betydelse för människors hälsa ska spridas genast till allmänheten eller om man ska vänta tills andra undersökningar bekräftat resultaten. Andelen som vill vänta sjunker igen efter att ha stigit vid förra mätpunkten. Fler vill med andra ord ta del av forsknings­resultaten direkt. Ålderskategorin 45–59 år vill i högre utsträckning sprida forsknings­ resultat direkt, medan äldre vill vänta.

Sammantaget är det ändå en mycket större andel som vill vänta med att publicera nya rön.

Figuren visar andelen som svarar sprida omgående respektive vänta.

Andelen Vet ej redovisas inte i figuren. Frågan har ställts till halva det totala urvalet, dvs. cirka 500 personer. Den andra hälften har fått frågan på föregående uppslag.

Antal svarande: 502

100 % V채nta 80 %

75 %

60 %

40 % Sprida omg책ende

23 %

20 %

0%

2003

2005

2006

2008

2009

2012

22

REGISTERBASERAD FORSKNING – JA TACK! De senaste åren har det diskuterats om forskare bör få tillgång till databaser med information om enskilda personers sjukdomsanlag och hälsotillstånd. Debatten har förts mot bakgrund av att den personliga integriteten kan inskränkas av sådana databaser, även om personerna sagt ja till att ingå i registren.

Vi har därför undersökt inställningen till att ge forskare tillgång till databaser med information om enskilda personers hälsa och sjukdomar. Resultaten visar på ett starkt stöd för den registerbaserade forskning som syftar till att förbättra människors hälsa.

Figuren visar andelen som svarar full tillgång, begränsad tillgång eller inte tillåtas alls på frågan om medicinska forskare ska ha tillgång till databaser med information om enskilda personers sjukdomsanlag och hälsotillstånd. Andelen Vet ej redovisas inte i figuren.

Antal svarande: 1 003

100 % * Intervjupersonerna har vid frågan om vad begränsad tillgång kan innebära fått några exempel, såsom enbart data om vissa sjukdoms­anlag och sjukdomar.

80 %

60 %

52 % 45 %

40 %

20 %

1% 0%

Full tillgång

Begränsad tillgång*

Inte tillåtas alls

24

VETENSKAP OCH TEKNIK – FÖR SVÅRT? VA har varje år frågat i vilken grad människor instämmer i påståendet att vetenskap och teknik är för svårt för de flesta att förstå. Vid ett tidigare tillfälle, år 2010, fick halva urvalet frågan huruvida enbart vetenskap är för svårt för de flesta att förstå. Även i år har frågan delats upp. Vetenskap och teknik anses svårare att förstå, medan enbart vetenskap upplevs lättare att förstå, också jämfört med den förra mätningen.

Det är de äldre och de med enbart grundskoleutbildning som i högst grad instämmer i båda påståendena. Könsskillnaderna är mindre i denna mätning men följer i stort samma mönster. Dock är det fler män än kvinnor som instämmer i att vetenskap är för svårt för de flesta att förstå.

Figuren visar andelen som instämmer helt och till stor del i påståendet ”Vetenskap och teknik är för svårt för de flesta att förstå” respektive ”Vetenskap är för svårt för de flesta att förstå” (fyrgradig svarsskala från Instämmer helt till Instämmer inte alls), samt könsfördelningen på de svarande.

Antal svarande: 502 (vetenskap och teknik) 501 (vetenskap)

100 % Vetenskap och teknik är för svårt för de flesta att förstå Vetenskap är för svårt för de flesta att förstå 80 %

60 %

40 %

40

44

50

48

45 45 36

43 36

35

45 37

20 %

0% 2010

Alla

2012

Kvinnor 2010 2012

Män 2010 2012

26

MINDRE LOCKANDE MED FORSKARKARRIÄR Färre unga (16–29 år) än tidigare kan tänka sig en framtida forskar­ karriär. Andelen som svarar nej på frågan är relativt konstant över åren, men i år märks en större osäkerhet.

Unga män är både mer positiva (15 procent jämfört med 10 procent för kvinnorna) och mer osäkra (22 procent jämfört med 16 procent för unga kvinnor). Männen svarar nej till 58 procent, kvinnorna till 66 procent.

En procent av de tillfrågade arbetar redan som forskare.

Figuren visar andelen som svarar ja, nej och kanske på frågan ”Skulle du vilja arbeta som forskare i framtiden?” Frågan ställs endast till unga mellan 16 och 29 år. Andelen Vet ej redovisas inte.

Antal svarande: 248

Ja 100 %

10 %

8%

Nej

11 %

Kanske

10 % 19 %

80 %

61 % 60 %

59 %

51 % 52 %

57 %

62 %

40 %

20 % 29 %

31 %

34 %

28 % 13 %

0%

2006

2007

2008

2009

2012

28

Vetenskap & Allmänhet, VA, vill främja dialog och öppenhet mellan allmänhet – särskilt unga – och forskare. Föreningen arbetar för att åstadkomma samtal i nya former om forskning som engagerar.

VA utvecklar också ny kunskap om relationerna forskning – samhälle genom opinionsundersökningar och studier. Medlemmar är ett 80-tal organisationer, myndigheter, företag och föreningar. Dessutom finns individuella medlemmar.

Läs mer på www.v-a.se Vetenskap & Allmänhet