Smakprov Kyrkokalendern 2021-2022

2021 2022

Kyrko kalendern Vi firar gudstjänst

TEMA :

Ett enda bröd,

en enda mänsklighet

Förord

kyrkokalendern 2021-2022 på en berghäll intill den gamla vägen mellan Sika och Mellingeholm finns en ristning som troli-

gen härstammar från 1000-talet. Motivet visar hur en präst står vid ett altare och lyfter upp nattvardsgåvorna. Bakom prästen står andäktiga människor på rad, tätt intill varandra.

Sikahällen anses vara den äldsta avbildningen av en kristen gudstjänst i en svensk kyrka. Det är lätt att känna igen det korskrönta tornet. Numera finns ett stort antal byggnader av det här slaget i vårt land. Idag förevigas de med mobilkameror vid livets stora högtider.

Det är svårt att inte notera att gudstjänstfirarna knappast håller det avstånd som är att rekommendera ur smittskyddssynpunkt. De är trångt inne i kyrkan och människorna pressas ihop av ristningens fyrkantiga ram. Bristen på utrymme och öppningar ger ett intryck av att församlingen är avskuren från världen och instängd inom kyrkans väggar. Det finns förvisso en liten port uppe i högra hörnet men det är inte särskilt lätt att hitta den. kan den kompakta församlingsgemenskap som Sikahällen återger framstå som kvävande. Även om vi älskar trängseln som brukar inleda kyrkoåret på den första söndagen i advent drabbas vi lätt av en teologisk klaustrofobi när kyrkväggarna alltför tydligt markeras. Då vill vi klättra upp i tornet och trumpeta ut budskapet att det inte bara är inne i den lilla kyrkliga rutan som Kristus möter oss och förkunnas. Gud tar oss alla i sin tjänst utanför de fyrkantiga ramarna. Predikan, bibelläsningen, bönen och mässan fortsätter i vardagslivet. Där möter vi Kristus i våra medmänniskor och där förkunnar vi Kristus genom det vi säger, gör och tänker.

En teologisk klaustrofobi av det här slaget är ofta symptom på en sund relation till Kristus. Han kallar oss inte till en församlingsgemenskap som sluter sig för världen och stänger in sig bakom sina egna murar.

Han utrustar oss i stället för den tjänst i världen som han kallar oss till. Det gör han bland annat genom att samla oss till gudstjänst.

Ibland kan dock trumpetandet från kyrktornen gå till överdrift. Det kan bli så högljutt och så entonigt att den teologiska torgskräck som också kan drabba oss inte får sin beskärda del av uppmärksamheten. Det finns friska förhoppningar om en kristen gemenskap där tro och liv kan växa. Alla sådana önskningar är inte tecken på en klandervärd eskapism. Vår längtan in i kyrkan basuneras sällan ut men det gör den inte mindre viktig eller mindre verklig. för en sentida betraktare

under corona-pandemin

har många av oss uppvisat symptom på teologisk torgskräck. Vi har känt oss ensamma, utsatta och vilsna. De riktigt stora livsfrågorna har gjort sig tydligt påminda. Det har fått många att

2

Ett enda bröd - en enda mänsklighet hitta den digitala kyrkport som numera finns i något hörn på datorn, plattan eller mobilen. Idag erbjuds den som är nyfiken på hur en kristen gudstjänst firas ett omfattande filmmaterial som komplement till den frysta ögonblicksbilden på Sikahällen.

Hur kommer de erfarenheter som vi har gjort under pandemin att påverka vårt beteende och vårt gudstjänstliv under kyrkoåret 2021/2022? Det finns inget givet svar på den frågan men det finns en given samtalspartner, Jesus Kristus, och det finns vägledning att hämta i Bibeln. av teologisk klaustrofobi kan en formulering i Kolosserbrevet vara en befriande påminnelse om att gudstjänsten inte är begränsad till slutna kyrkorum. ”Kristus förkunnar vi” (Kol. 1: 28) på en mängd olika sätt och i många olika sammanhang.

För den som i stället brottas med isoleringens och ensamhetens teologiska torgskräck kan samma bibelord vara ett trösterikt tilltal direkt från Kristus. Kristus förkunnar och han säger ”vi”. I detta ”vi” står vi tätt intill varandra, även när vi tvingas leva med social distansering.

Något av detta ”vi” kan vi erfara när vi stryker med handen över Sikahällen eller när vi blir berörda av en digital gudstjänst. I mässan framträder vi:et i sin allra mest konkreta form här på jorden. Kristus ger oss vi:et som gåva innan det blir vår uppgift. Nåden kommer före oss.

Biskop Karin Johannesson för den som lätt drabbas

3

Söndag 28 november

Första söndagen i advent GAMLA TESTAMENTET, SAKARJA 9:9-10

Ett nådens år

Textens sammanhang: Profeten Sakarja verkar åren kring 520 f Kr. Då har den babyloniska fångenskapen visserligen tagit slut, men oron och misströstan är fortfarande stor. Profeten lovar att en ny ledare ska komma med ordning och frid. Till invånarna i Jerusalem ska en ny kung komma, ridande på en åsna, precis som kung David gjort 500 år tidigare.

EPISTEL, UPPENBARELSEBOKEN 3:20-22

Textens sammanhang: Uppenbarelseboken är bibelns sista bok. Där finns många olika och ibland motstridiga bilder av Gud. I dagens text är Gud någon som längtar efter varje människa, vill umgås och äta med var och en av oss. Men då behöver vi öppna vårt hjärta och släppa in Gud. EVANGELIUM, MATTEUS 21:1-9

Textens sammanhang: Matteus vill hjälpa sina judiska läsare att förstå vem Jesus var. Därför jämförs han i denna text både med kung David som red på en åsna och med glädjen under lövhyddohögtiden.

Då viftade nämligen pilgrimerna med palmblad medan prästerna i templet ropade Välsignad vare den som kommer i Herrens namn. Att möta Jesus är som att möta en kung eller templet självt.

PSALTARPSALM 24

Textens sammanhang: Psalm 24 säger att den Gud som skapat universum är samma Gud som vi möter i templet och i vårt eget hjärta. Varje gång vi följer vårt samvete och längtar efter det outsägliga, kommer Gud till oss. söndagens namn och ämne

Den här söndagen inleder julens förberedelsetid. Sedan 1000-talet omfattar den fyra söndagar. Advent betyder ”ankomst” och är en väntan på Kristus i hans tre advent: Jesu första ankomst firar vi i julens gudstjänster. Hans andra ankomst sker ständigt på nytt, och detta högtidlighåller vi just denna söndag, som också är den första söndagen i ett nytt kyrkoår. Jesu tredje, sista advent är hans återkomst vid tidens slut. liturgisk färg

övrigt

Vitt. Byte till violett/blått efter kl. 18.

En adventsljusstake med fyra ljus, varav ett som är tänt.

altaret

Sex (fyra) ljus och vita blommor.

Liturgisk färg och val av blommor är rekommendationer, alternativa val är möjliga.

För den liturgiska musiken används Julserien från första söndagen i advent till sjätte söndagen efter trettondedagen, se Kyrkohandbok för Svenska kyrkan, Musikvolym.

psalmförslag NOVEMBER

103, 443 | 104, 107 | 111, 831 | 106, 108

4

Mamma, är advent ett äventyr?

Barnen firar gudstjänst

Mamman och sonen har just tänt det första adventsljuset i den något skavda gamla adventsljusstaken. 10-åringen har kommit på att advent låter som adventure. Sonens upptäckt är ett ögonblick hon kommer att återvända till många gånger och hon blir varm inombords för att kärleken till ord verkar ha gått i arv. Den som tar emot livet som ett äventyr brukar vara bra på att se sådant som kan riskeras att ta för självklart, svarar hon. Ok, nästan som att gå runt med 3D-glasögon då, säger han.

Vi kan lägga märke till att där Jesus kliver in där synliggörs också människors utsatthet och rop, så också när Jesus rider in på en åsna i Jerusalem. Ropen om hjälp får skärpa och lämnas inte till att endast bli tomma ekon. Ropen ropas inte förgäves– men under palmbladen vet de ännu inte djupet av den kärlek som korset kom att peka på. Med Jesus får vi påminnelse om att vi alla har ett 3Dseende, en möjlighet att se våra liv som en del i en helhet. Det är en möjlighet att finna sig funnen av Gud som älskar oss så fria att vi kan ta emot livet som ett äventyr.

Att läsa Läs om när Jesus rider in i Jerusalem i: Bibel för barn sid. 196–197 Nära dig sid. sid 116-117 De yngstas bibel sid. 427–432

Globalt mål - Nr. 16 Att skapa fler fredliga och inkluderande samhällen där alla är välkomna och behandlas rättvist och på samma sätt.

Prata om vad dina rättigheter är som barn och människa.

Att göra Lärjungarna la sina mantlar på åsnans rygg och sedan la många människor ut sina mantlar på vägen Jesus red på. Gör egna mantlar av tyg som kyrkan inte längre behöver eller är köpt på en secondhand affär. Kanske vill du dekorera din mantel med tygpennor eller knappar?

Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: www.verbum.se/ kyrkokalendern/ladda-ned-illustration

Fråga Varför tror du att Jesus ville rida på en åsna istället för att gå in i staden?

Sångförslag

Gud, när vi vänder upp inre broar till murar, hjälp oss lita till din närvaro som motar rädslan. Rota oss i din kärleks skillnad så att vi använder våra krafter med känslighet för de minsta. Amen.

Hanna Stark, präst 5

NOVEMBER

Den svenska Psalmboken: 736

tema text

av : karin ahlqvist , diakon

Kyrka i världen - i Guds tjänst Tänk vad underbart att ingen behöver vänta en sekund med att börja förbättra världen.

(Anne Frank, 13 år) sök vi gjort med egenbyggda drakar vid havet som alla efter en stund kraschat. ”Har du flugit drake så som i filmen” frågar en av killarna vår inneboende. ”Ja, jag flög jättemycket när jag växte upp och var nästan lika duktig som Amir i filmen” svarar han och så fortsätter han att berätta om sin barndom och hur han som ung kille fick hjälpa sin pappa att sälja frukt, om ansvaret för sin brors barn och sen kastar han ett öga på tv:n och säger: ”Det är faktiskt riktigt likt, det ser verkligen ut så hemma.”.

det är fredagskväll och jag och ungarna har laddat upp för filmkväll med både chips och läsk i den stora hörnsoffan en trappa upp. Förutom mina 4 ungar så har vi en extra inneboende kille under en period och just denna kväll var det hans tur att välja film.

Filmval är inte ett enkelt scenario i vår familj. Diskussionerna kan gå höga och att enas tar tid. Jag mäklar fred och föreslår att vi tillsammans kan se filmen ”Flyga drake”. Filmen kom för några år sedan och handlar om en ung kille vid namn Amir från staden Kabul i Afghanistan. Den handlar om vänskap, släktskap, om förtryck, flykt och om hur vissa händelser i livet aldrig kan lämna en utan präglar både liv och tillvaro i en längtan efter gottgörelse och upprättelse.

Vår inneboende kille är jämngammal med mina äldsta barn och har ett ursprung från Afghanistan.

Han är ensamkommande och bor hos oss i väntan på att få avsluta gymnasiet och sen få en chans att söka jobb för att enligt gymnasielagens ram få en chans att stanna i Sverige och bygga upp en tillvaro.

En bit in i filmen kommer en scen där Amir och hans kompis är ute och flyger drake, de tävlar i drakflygning och det ser rätt imponerande ut. Vi skrattar lite och berättar för vår inneboende om de tappra för-

under resten av filmen är det rätt tyst i soffan.

Det var som om orden liksom landade i oss. Det blev ett delande av verklighet. Här sitter han och mumsar chips med oss och har samtidigt en resa bakom sig som är svår för oss att greppa. Det går att läsa mycket, men för att riktigt förstå krävs ett möte, en relation.

Mina killar och jag kunde genom vår inneboendes berättelse få en helt annan förståelse av en annan verklighet, som till mycket innehållit ofattbart lidande och längtan efter en bättre framtid, en verklighet som vi ofta bara mött genom tidningar, tv eller på annat distanserande sätt.

Under året 2019 var det enligt FN 80 miljoner män-

6

niskor på flykt och mycket lite tyder på att den bilden kommer förändras. Den förändrade samhällsbilden som följer på flyktingströmmen leder till ökar behovet av kunskap, av varmt mottagande, relationsskapade verksamheter i våra församlingar, mer interreligiös dialog och samverkan. hela mänskligheten är guds folk . ”En del av

kyrkans uppdrag har i alla tider varit att värna om dem som lever i olika former av utsatthet, och att odla goda relationer mellan människor, oavsett religiös eller etnisk bakgrund. För oss är det en konsekvens av det Jesus säger om att älska sin nästa, ja till och med fienden.” Men för att ett sådant arbete ska bli trovärdigt och äkta krävs en djupare inre förståelse, en djup identifikation med den vi möter. När vi diskuterar diakoni och syfte med diakonalt arbete lyfter vi ibland fram att diakoni aldrig får ha en dold avsikt; alltså aldrig ett annat syfte än att få se och hjälpa vår medmänniska. Idag behöver du min hjälp i morgon kan det vara omvänt – jag som behöver dig!

Historien ovan är ett exempel när mänskliga livsvillkor och livets orättvisor blir tydliga, och det viktiga i att göra gott för vår medmänniska, inte för att själva belönas utan för att visa på att identifikationen. Det är då målet blir möjligt att nå: ”Ett samhälle där människor värnar om sin nästa och försvarar demokratiska grundvärderingar – En värld av grannar.” l

SAMTALA OCH REFLEKTERA Kyrka i världen – i Guds tjänst En text av Karin Ahlqvist • Möten förändrar människor, och människor förändrar världen, ett talesätt som vi använder ibland för att beskriva folkbildningen.

Att odla goda relationer och få en förståelse för en annan människas verklighet är på många sätt att vara kyrka i världen, att vara i Guds tjänst.

• Vad är utmaningen i att se och hjälpa en medmänniska utan dold avsikt?

• Vi talar ibland om utsatta grupper, vad betyder det?

• Hur syns eller märks diakoni i din församling?

HELIKOPTERPERSPEK TIV: En tanke jag bär med mig är…

Citat hämtat från (https://www.svenskakyrkan.se/ migration/envarldavgrannar)

7

Söndag 17 april

Påskdagen • Lukasserien

Kristus är uppstånden GAMLA TESTAMENTET, HOSEA 6:1-3

Textens sammanhang: Profeten Hosea verkar i norra Israel på 720-talet f Kr just innan det krossas av Assyrien. Även om folket har varit otroget Gud och därför förtjänar straff, litar profeten på att Gud förlåter och ger både människor och natur en ny chans.

APRIL

EPISTEL, APOSTLAGÄRNINGARNA 3:14-16

Textens sammanhang: I de första kapitlen i apostlagärningarna är Petrus huvudperson. Han helar en lam man och förklarar för invånarna i Jerusalem att det är tron på Kristi uppståndelse som helar.

EVANGELIUM, LUKAS 24:1-12

Textens sammanhang: Alla fyra evangelier beskriver att det är kvinnorna som upptäcker den tomma graven. De är påskens första vittnen. Även om männen inte tror på dem, springer Petrus till graven.

För han längtar.

PSALTARPSALM 118:15-24

Textens sammanhang: Denna del av psalm 118 skildrar hur pilgrimerna träder in i Jerusalems tempel.

Då händer något helt oväntat. Det som ingen brytt sig om blir plötsligt grunden till något nytt. Gud är sannerligen överraskningarnas gud.

söndagens namn och ämne

På påskdagen firar vi Kristi uppståndelse. Det var på tredje dagen Kristus uppstod. Det var också den första veckodagen, motsvarigheten till vår söndag. Därför är varje söndag en påminnelse om Jesu uppståndelse. Ordet ”påsk” hänger språkligt samman med det hebreiska ordet för påsk, pæsach, som via det grekiska ordet páscha har blivit påsk i vårt språk. Påskdagen infaller på första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Det är förklaringen till att påskdagen kan infalla från slutet av mars till sent i april. liturgisk färg

psalmförslag

Vitt (eller guld som kan ersätta andra färger vid högtider).

146, 151 | 147, 152 | 153, 465 | 17, 743

altaret

Om påsknattsmässa inte har firats kläds altaret inledningsvis och påskljuset tänds. Påskseriens liturgiska musik används, se Kyrkohandbok för Svenska kyrkan, Musikvolym.

Sex ljus och påskliljor.

övrigt

8

Varje gudstjänst är en påminnelse om Jesu Kristi uppståndelse från de döda.

Gudstjänsten är den härd kring vilket Guds folk i alla tider samlats för att be. Den spränger alla gränser i tid och rum. Dåtid och framtid stämmer där möte med ’Guds idag’. Och i dess mitt står Kristus som en levande realitet. Inte som en idé, en lära eller program utan som någon som möter oss från framtiden. Det är just i gudstjänsten som dessa väldiga perspektiv knyts samman. Den är alltid personlig men sträcker sig samtidigt ovillkorligen längre än till individens möte med Kristus. Den skapar samhörighet. I sina olika beståndsdelar vittnar den alltid om den Uppståndne som segrar genom att lida och dö och som därigenom bär hela kosmos i sin famn. Lika mycket som den är ett fönster mot himlen är den en språngbräda till jorden. Och det är i detta vinddrag – med dofter och smaker av både plåga, tröst och hopp - som vi står när gudstjänsten firas. Kristus är uppstånden!

Ja, han är sannerligen uppstånden!

Barnen firar gudstjänst Att läsa Läs om den tomma graven i: Bibel för barn sid. 220 Nära dig sid. 51-52 De yngstas bibel sid. 454-458

Arbeta för hållbara städer, bostäder och samhällen som ska vara inkluderande och säkra. Hållbar stadsutveckling innebär t.ex. planering av bostäder, infrastruktur, transporter och återvinning.

Ett skräp om dagen! Ha som mål att slänga minst ett skräp om dagen som du hittar utomhus, så hjälper du till att hålla din stad ren.

Att göra Pyssla tillsammans rummet där lärjungarna sitter när kvinnorna kommer och berätta den stora nyheten! Hur tror ni att rummet såg ut? Pyssla sedan alla lärjungarna och de tre kvinnorna. Använd t.ex. en skokartong, toalettpappersrullar, färg och papper i olika färger.

Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: www.verbum.se/kyrkokalendern/laddaned-illustration

Fråga När kvinnorna berättade för lärjungarna att Jesus levde trodde de inte på det. När hörde du senast något som lät så fantastiskt att du inte trodde att det kunde vara sant?

Herren lever, orden når oss: Se, jag gör allting nytt. Framtiden väntar, res dig, gläd dig som människa.

(SvPs 155)

Sångförslag Den svenska Psalmboken: 21

Johannes Zeiler, präst

9

APRIL

Globalt mål - Nr. 11

tema text

av : erik lysén , chef act svenska kyrkan

Sända i tro ”För det finns alltid ljus, om vi bara är modiga nog att se det, om vi bara är modiga nog att vara det” demin har gett regeringar ytterligare möjligheter att inskränka yttrande- och mötesfrihet, med hänvisning till att demonstrationer och protester riskerar att leda till ökad smittspridning. Jag ser också att situationen för kvinnor och flickor har försämrats under pandemin, där många har blivit inlåsta med misshandlande män och fäder under de långa nedstängningar som gällt i majoriteten av världens länder. Vi får rapporter från partner som visar att antalet fall av könsrelaterat våld har ökat dramatiskt i flera av våra samarbetsländer. Ekonomisk nedgång, hög arbetslöshet och bristande sociala skyddsnät riskerar också att förvärra den jordmån där auktoritära ledare med slagkraftiga och hotande budskap växer fram. I skrivande stund räknar Världsbanken och FN med att mer än 100 miljoner människor fallit ner i extrem fattigdom under 2020, vilket innebär att de lever på ca 15 kronor om dagen, och att kanske ett helt årtionde av utveckling och framsteg har gått förlorat.

den unge poeten Amanda Gormans slutord under presidentinvigningen av Joe Biden har redan blivit klassiska. Orden talade inte bara till amerikaner utan till miljontals människor över hela världen. En längtan efter en annan ordning där vi på nytt börjar samtala med varandra och bygger broar över de barriärer som sociala medier och oansvariga politiska ledare har skapat.

En värdedriven ordning som har en djup förankring i kristen tro och tradition. Vi är sända till varandra för att dela glädjebudskapet om Jesus Kristus och leva i Guds mission, kärlekens utbredande i världen.

I en tid som präglas av djup oförsonlighet, med ständiga attacker mot meningsmotståndare och med allt mindre förståelse av den ”andres” perspektiv, blir missionsuppdraget, sändningen, viktigare än någonsin.

Orkar vi våga se och själva vara ljusbärare, när polariseringens krafter har fritt utlopp på sociala medieplattformar eller är statligt sanktionerade – som sker i både Europa och i många av de länder där Act Svenska kyrkans partner verkar?

propaganda, hot eller upplevda känslor av ut-

anförskap kan förvrida vår förståelse av verkligheten, begränsa perspektiven och göra oss rädda och intoleranta. Det kan i sin tur leda till att vi tystnar, drar oss tillbaka eller tappar hoppet. Vi ser det hända på många håll i världen, också bland kyrkor och kyrkliga ledare.

För två år sedan mötte jag en kyrklig afrikansk ledare som berättade att han enbart vågade kritisera regeringens bristande respekt för mänskliga rättigheter efter långa meditationer framför Kristi kors. ”Utan den

demokratin går tillbaka i många länder, med

framväxten av populistiska, auktoritära ledare som varken respekterar demokratins spelregler eller agerar till skydd för mänskliga rättigheter. Som chef för Act Svenska kyrkan noterar jag med stor oro att situationen för våra samarbetspartner har förvärrats i många länder och att hotbilden mot både ledare i kyrkan och övriga civilsamhället blir allt värre. Covid-19 pan10

bilden av Kristus på korset, hade jag aldrig orkat stå upp för det som jag vet är sant och är Guds vilja. Men många av mina kollegor orkar inte, trycket är för hårt och de ger vika. Det är en stor, stor sorg för mig”. att vara sänd som kyrka och kristen handlar för

min afrikanska kollega om att med hjälp av kraften från Kristus vittna för sanning och medmänsklighet, i ett samhälle där staten och samhället vill det omvända.

Att våga leva och uthärda i tro. Tro som vittnesbörd, inte bara i nuet, utan för de generationer som kommer. Tro som en organiseringsprincip; att förmedla hopp, självkänsla och kraft till människor som lever på marginalen eller vars rättigheter dagligen kränks. Tro, som i kyrkornas människorättsutbildningar i Tanzania, Colombia, Myanmar, Filippinerna och Irak. Tro som i det nyfikna mötet med människor i andra religiösa traditioner. Tro som en markering mot extrema, uteslutande tolkningar som stänger din medmänniska ute. Tro som en djup, inre källa. En kämpande, korsmärkt tro, som hjälper dig att möta trakasserierna och hoten mot dig själv, din familj, din kyrka eller organisation. Tro på att Gud håller din hand även de dagar då du inte orkar. Slutligen, tro som förvandlar, då vi upptäcker att vi i den världsvida kyrkan kan göra skillnad tillsammans med många andra krafter av god vilja, vare sig det handlar om att lyfta upp kvinnors och flickors människovärde, möta klimathotet eller verka för fred och försoning i konfliktsituationer. Att vi kan ingjuta hopp genom det vi är och gör tillsammans. Att vi är sända att vittna om hoppet.

SAMTALA OCH REFLEKTERA Sända i tro – En text av Erik Lysén • Vi är sända att vara ljusbärare, att förmedla hopp i det synes hopplösa, ljus i det mörka.

Den senaste tiden med covid-19 har på flera sätt blivit som ett stresstest, hur mycket orkar vi, var går gränsen.

• Att stå upp för människovärde, rättvisa, respekt och empati är inte alltid enkelt som enskild – hur kan vi göra tillsammans i den lokala församlingen?

• Hur orkar du vara ljusbärare?

• Tänk på tre konkreta handlingar ni kan göra tillsammans på kort sikt.

• Tänk på tre konkreta handlingar ni kan göra på lite längre sikt.

• Vad skulle vara ett önskvärt läge 2022/2023 i att vara sänd i tro?

eller som amanda gorman uttryckte det (fritt

översatt), ”När dagen kommer ska vi stiga ut ur skuggan, orädda och fyllda av inre eld. Den nya gryningen blomstrar när vi befriar den.” l

HELIKOPTERPERSPEK TIV: Detta hjälper mig våga leva och uthärda i tro…

11

ISBN 978-91-526-3851-4

9 789152

638514