Smakprov Kyrkokalendern 2020-2021 Tema: Diakoni

2020 2021

Kyrko kalendern Vi firar gudstjänst

TEMA :

Diakoni – en enda kropp

Förord

kyrkokalendern 2020-2021 det händer att jag tänker på kristen tro som en stor medeltida katedral.

Det finns många vägar in i katedralen. Här finns stora öppna ytor men också undangömda skrymslen och vrår.

Här samsas det förgångna med det samtida. De som gått före har satt sina spår och vi som lever nu gör våra avtryck. Högaltaret uppfattas som ett givet centrum, men i övrigt inbjuder rummet till rörelse i olika riktningar.

Med katedralens bild vill jag öppna upp tanken för den kristna trons svindlande perspektiv. Himmelsk höjd och jordiskt damm, bortglömda vinklar och nutida tolkningar ryms sida vid sida. Här finns möjlighet att göra upptäckter i ett helt liv.

Katedralen kan besökas på egen hand, men varför inte följa med på en guidad visning? Eller bläddra i den lilla skrift som ligger vid ingången och åtminstone kasta ett getöga på planritningen för att inte missa det mest väsentliga? i din hand håller du kyrkokalendern.

Den kan läsas från pärm till pärm. Då blir det som att följa med på en guidad visning genom katedralen. En pedagogisk vandring i tro som följer kyrkoårets rytm, där du får hjälp att tolka de kristna högtiderna och söndagarna där emellan. Men Kyrkokalendern kan också vara som katedralens planritning. Den kommer väl till pass när du letar efter något särskilt som du anar men inte riktigt får fatt på. Och vem vet, kanske kommer du i ditt letande snubbla över något som du inte ens visste att du sökte? En fördjupande artikel eller en bild som får tankarna att vandra vidare.

Kyrkokalendern har ett särskilt fokus på det som händer vid katedralens högaltare; Kyrkans gudstjänst, hennes sakrament och fester. Händelser som håller samman den kristna tron och förbinder oss med kristna i alla tider på vår jord. men kristen tro är inte bara gudstjänst.

Årets Kyrkokalender sätter ljuset också på en annan omistlig del av kyrkan, nämligen diakoni. Kyrkans praktiska omsorg om det skadade och trasiga. För vår egen och världens skull är det väsentligt att hålla samman diakoni och gudstjänst. Det är aspekter av kyrkan som överlappar varandra och möts till exempel vid altaret när brödet bryts och vinet delas. ”Brödet som vi bryter är en delaktighet av Kristi kropp, så är vi fastän många en enda kropp för alla får vi del av ett och samma bröd” Kyrkan kan beskrivas på många sätt och tron uttrycks inte sällan i paradoxer. Ett exempel är att kyrkan kan sägas vara det brutna brödets gemenskap, söndrad men ändå hel. Kyrkan som Kristi kropp, en kropp märkt av såren efter en brutal korsfästelse.

Jag har tagit fasta på detta sätt att tala om kyrka och tro när jag formulerade mitt valspråk som biskop: ”Vår Gud bär sår”. Valspråket uttrycker tron på den Gud jag lovsjunger och sätter min tillit till i gudstjänst och vardag.

Det är den Gud som vi i fastetid ser vandra försoningens väg. Den Gud som vi lär känna genom påskens drama då Jesus visar vägen genom död till liv.

Tron på Gud som bär sår pekar ut en riktning för diakonin som kräver att jag lämnar bilden av den medeltida

2

katedralen. För tron går inte att avgränsa, den har anspråk att säga något om hela verkligheten och levs oftare på asfalterade vägar än på polerade marmorgolv. Jesus själv besökte Jerusalems tempel, men vanligen sågs han på platser och bland människor som inte drog till sig några horder av turister. Som kristen är jag kallad att följa Jesus, att visa omsorg om det och dem som far illa, att utöva diakoni. och slå följe med den Gud som bär egna men också andras sår! Dina sår och mina.

Några av dem syns, andra är gör det inte. Vissa läker efter omsorgsfull tvätt och lite tid, andra gör det inte. Att slå följe med Jesus är att både att verka för helande och att orka stanna kvar när allt hopp tycks ute. Det sistnämnda hör till det svåraste och mest utmanande.

I vår tradition har diakonin oftast haft fokus på människor som under kortare eller längre tid levt i utsatta situationer. Det är bra och naturligtvis ska kyrkan fortsätta med det.

Men dagens diakoni måste sträcka sig längre än till människans sår, det handlar om hela vår skapelse. För vid sidan av naturens lovsång till sin Skapare upptäcker vi allt fler tecken på att allt inte står rätt till; öknen har slutat blomma, skogarna brinner och tystnar, fåglarna har lämnat sina nästen – stenarna ropar till Gud! Vår Gud bär sår, inte bara mänskliga sår utan hela skapelsens. Sår som blöder och behöver tas omhand, omedelbart. Insikten om att vi är på väg att föröda den planet vi fått att vårda är smärtsam. Det diakonala uppdraget är stort och svårt. Det som ger kraft och uthållighet är att vi arbetar tillsammans och i tillit till en Gud som visar omsorg, är barmhärtig och fortsätter skapa också i en trasig värld.

Susanne Rappman så låt oss öppna portarna

3

DECEMBER

Söndag 29 november

Första söndagen i advent

Ett nådens år

GAMLA TESTAMENTET, SAKARJA 9:9-10

Textens sammanhang: Profeten Sakarja verkar i Juda under åren 520-518 före Kristus. Profetens ord är riktade till Jerusalems invånare. Den heliga staden kallas i GT även för Sion eller Sions dotter. Sakarjas ord är tröst för ett prövat folk.

EPISTEL, ROMARBREVET 13:11-14

Textens sammanhang: Jesus är ”den som kommer” och vid tidens slut skall han komma tillbaka. Det är med tanke på detta som Paulus skriver till sina vänner i Rom att dagen för Jesu återkomst är nära.

Att vara iklädd Kristus är att leva i sitt dop, och låta hans kärlek, sanning och förvandlande kraft prägla vardagslivet.

EVANGELIUM, MATTEUSEVANGELIET 21:1-9

Textens sammanhang: I alla fyra evangelierna finns berättelsen om Jesu intåg i Jerusalem. Det visar vilken stor betydelse den här händelsen hade för de första kristna. Med detta intåg proklamerar Jesus att han är Messias och att han uppfyller profetian ur dagens GT-text ur Sakarja.

PSALTARPSALM 24

Textens sammanhang: Psalmen är en lovsång till Gud och är förknippad med denna dag i många kyrkotraditioner. Den har tydliga liturgiska drag och har säkert använts som processionspsalm i Jerusalems tempel.

söndagens namn och ämne

Söndagen inleder julens förberedelsetid. Advent betyder ”ankomst” och är en väntan på Kristus i hans tre advent. Jesus första ankomst firar vi i julens gudstjänster. Hans andra ankomst sker ständigt på nytt och detta högtidlighåller vi just denna söndag, som också är kyrkans nyårsdag och första söndagen i ett nytt kyrkoår. Jesus tredje advent är hans återkomst vid tidens slut. liturgisk färg

övrigt

Vitt. Byte till violett/blått efter kl. 18.

En adventsstake med fyra ljus, varav ett som är tänt.

altaret

Sex (fyra) ljus och vita blommor.

Liturgisk färg och val av blommor är rekommendationer, alternativa val är möjliga.

För den liturgiska musiken används Julserien från första söndagen i advent till sjätte söndagen efter trettondedagen, se Kyrkohandbok för Svenska kyrkan, Musikvolym.

psalmförslag

103:1-3 | 104, 422, 105 | 421, 423 | 108:1-3, 111

6

Vi firar gudstjänst med barnen Att läsa Läs om när Jesus rider in i Jerusalem i Bibel för barn sid. 196–197 Nära dig sid. 116 De yngstas bibel sid. 427–432.

Globalt mål Nr. 16 - Att skapa fler fredliga och inkluderande samhällen där alla är välkomna och behandlas rättvist och på samma sätt.

Prata om vad dina rättigheter är som barn och människa.

Att göra Pyssla den ridande Jesus på åsnan av toalettrullar, piprensare, färg och flörtkulor. Gå sen ut och hitta grenar och blad och limma fast det på flera papper så ni har en lång väg för Jesus att rida på!

Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: www.verbum.se/kyrkokalendern/illustrationer/ Fråga Folket i Jerusalem lade palmblad på vägen Jesus skulle rida på för att visa hur mycket de tyckte om honom. Hur visar du att du tycker om någon?

Sångförslag Ur Kyrksång nr. 55, 57, 58, 63, 64

Malin Strindberg

7

DECEMBER

Advent. Minnenas tid. Samma ljusstake, samma stjärna, samma psalmer, samma dofter.

Väntan och förväntan. Ibland är väntan på det som ska komma nästan härligare än det vi väntar på. Ska det bli som det alltid har varit – eller kanske som det aldrig blev?

Ett nådens år står för dörren. Nåden att börja om på nytt, med oskrivna blad i almanackan. Chansen att göra en nystart, att kanske äntligen få till den där adventstiden som vi vill att den ska vara, med trevliga glöggbjudningar, lussekatter som inte blev brända och gemenskap med nära och kära.

Tänk om detta nådens år kunde bli ett år av fred och frid i våra liv? Om adventstiden kunde bli en tid när vi blickar framåt med förhoppning och förväntan mot det som ska komma? Om väntans tid kunde få vara mer av nystart än av den där trötta och otåliga väntan i slutet av graviditeten.

För det kommer något nytt. Någon som ska förkunna fred för folken, vars välde skall nå från hav till hav och från floden till världens ände. Han kommer, han som vi har väntat på, och han ska göra allting nytt – även minnenas tid. Han ska överraska oss med nåd och låta allt bli som det aldrig varit.

Han kommer till sörjande hjärtan och livet får annan gestalt.

DECEMBER

Söndag 6 december

Andra söndagen i advent

Guds rike är nära GAMLA TESTAMENTET, MIKA 4:1-4

Textens sammanhang: Profeten Mika var samtida med profeten Jesaja och verkade på 700-talet f:Kr. i Juda rike och Jerusalem. Det finns många likheter i deras budskap. Texten handlar om Jerusalems framtid. Gud ska gripa in och det skall slutgiltigt bli fred.

EPISTEL, ROMARBREVET 15:4-7

Textens sammanhang: Vad de kristna i Rom framför allt behöver är uthållighet, tröst och enighet.

Villkoren är hårda. Det är lätt att ge upp och gripas av förtvivlan. Precis innan vår läsning börjar har Paulus tagit upp relationen mellan de starka och svaga, som kan ha svårt att acceptera varandra. Liksom Kristus har accepterat dem alla som sina vänner, är det hans vilja att de också skall godta varandra.

EVANGELIUM, LUKAS 21:25-36

Textens sammanhang: Texten ingår i ett längre tal som Jesus håller om tidens slut. Det är i tron på Kristus och lydnaden mot hans ord som tryggheten finns.

PSALTARPSALM 85:9-14

Textens sammanhang: Vår sköna värld vittnar om Guds godhet. Freden och grödorna är himmelska gåvor.

söndagens namn och ämne

Guds rike är redan här men ska komma i sin fulla kraft vid Kristi återkomst. Det är alltså Kristi tredje advent som är ledstjärnan för textvalet denna söndag. liturgisk färg

psalmförslag

Violett, alternativt blått.

489 A/B, 109 | 490, 423 | 73, 39 | 107:1-3, 111

altaret

övrigt

Två ljus och violetta blommor.

Liturgisk färg och val av blommor är rekommendationer, alternativa val är möjliga.

Adventsstake med två brinnande ljus.

8

Att läsa Läs om att inte vara rädd i: Bibel för barn sid. 164 Nära dig sid. 62 De yngstas bibel sid. 318–321.

Globalt mål Nr. 9 - Hållbara fabriker, uppfinningar och infrastruktur, t.ex. kommunikationer, energiförsörjning, utbildning och ekonomi.

Hur ska man t.ex. kunna göra kyrkan mer hållbar? Brukar du ofta slänga gamla saker som fortfarande fungerar eller skänka dem?

Att göra Gör tillitsövningen ”Falla bakåt” tillsammans och se hur långt ni vågar lita på varandra även fast det är läskigt. Stå i en ring och de som vill kan turas om att prova att falla. Prata sen om hur det kändes.

Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: www.verbum.se/kyrkokalendern/illustrationer/ Fråga Litar du på Gud? Är det något du funderar över som du skulle vilja få svar på från Gud? Sångförslag Ur Kyrksång nr. 3, 8, 65:2

Malin Strindberg

9

DECEMBER

Vi firar gudstjänst med barnen

”Var och en ska sitta under sin vinstock och sitt fikonträd, och ingen skall hota honom”.

Vilken underbar bild! Tänk att få sitta där, i skuggan av fikonträdet, och inte vara hotad av någon.

Det är en bild av Guds rike. Visst är det en bild bland många, men den är oerhört tilltalande. En dag ska vi sitta där och inte behöva vara rädda för varandra. Ingen ska hota oss. Ingen ska ha tillgång till vapen av något slag, för det som kunde sticka och hugga och såra har Gud låtit göra om till sådant som kan användas till att plöja ny mark och skörda frukt.

De där vapnen vi ständigt lyfter mot varandra och det hotfulla som alltid ligger så nära till hands har Gud gjort om till fredens verktyg. Istället för att hota varandra kan vi sitta under våra fikonträd och känna tillit och ro. Och det är nära! Redan nu kan vi välja att smida om våra svärd till plogbillar och våra spjut till vingårdsknivar. Kanske lyckas vi inte helt, för vi är inte mer än människor, men Guds rike är så nära att vi redan nu kan ana något av vad det kan vara. Det är ett löfte att lita på!

tema text

av : alexandra pascalidou

Orättvisor sätter sig på kroppen ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”. Så inleds FNs deklaration om mänskliga rättigheter. Det innebär att utseende och ursprung, kön och tro inte ska spela någon roll. Ändå ser vi hur människovärdet villkoras och varierar världen över. Hemadress, hud- och hårfärg avgör den hierarkiska hackordningen. som kvinna , invandrare, arbetarklassbarn från en fattig och föraktad förort har jag tvingats kämpa hårt för mina rättigheter och mitt människovärde.

Orättvisorna jag har upplevt har jag försökt förvandla till bränsle för att ge mina systrar och bröder sina röster tillbaka.

födde inte bara Jesus Kristus, Guds son, utan världens största religion som värnar just människovärdet. medan bonuspappa josef och den helige fadern

Gud, precis som många pappor, var närvarande i sin frånvaro – förblev modern vid sin sons sida hela vägen till Korset.

Förutom att hon ibland kallas för ”smärtornas moder” vet jag ganska lite om hennes känslor, tankar och syn på historien där hon ju var en avgörande huvudperson.

Den förste att nämna Jesu mor, utan att ens nämna henne vid namn är aposteln Paulus. I Galaterbrevet skriver han: ”Men när tiden var inne sände Gud sin son, född av en kvinna…”

Talande nog är uttrycket ”född av en kvinna” hebreiskans sätt att tala om en människas mänsklighet. Det är med andra ord modern som gör människan till människa. I dessa avhumaniserande tider behöver vi humanisera människor genom att lyfta fram mödrarnas mänskliggörande förmågor.

men orättvisor sätter sig på kroppen.

När jag skrev” Mammorna”, om de hundratals unga liv som gått förlorade och som inte riktigt räknas bara för att de råkat leva och dö i Sveriges fattigaste förorter, var jag så frustrerad att kroppen krampade. Min grekiska läkare som inte visste vad jag skrev sa: ”Be den heliga modern om hjälp. Hon är allas vår moder och ser oss alla som sina barn”.

Den dagen ställde jag fram en ikon på mitt skrivbord där den heliga modern håller Jesusbarnet i famnen. För hon om någon vet att alla barn är allas barn.

Det är hon, världens mest kända mamma och historiens mest avbildade kvinna, som kan göra människan till människa igen.

Enligt tidsandan borde Maria, den fattiga flickan som blev gravid innan äktenskapet – ha blivit stenad till döds.. Istället tillbeds hon världen över för att hon

jag har mött mammorna som förlorat barn de bu-

rit närmast hjärtat. Mammor som fostrat föredömen

16

tema text

mot alla odds och mammor som överlevt våld som börjar i hemmets trygga vrå och slutar i en blodpöl på gatan.

Det löper en röd tråd som väver samman mammorna jag mött - från Sveriges fattigaste förorter till mödrarna jag mötte i Gaza, Jerusalem, Tbilisi, Sarajevo, Nairobi. De som berättade om övergrepp och underordning, det flerfaldiga förtrycket och det eviga våldet.

Vi behöver bara bläddra genom en historiebok för att se hur människor misstänkliggjort och avhumaniserat ”de andra”. Hur de systematiskt raderat allt det som förenar jude och grek för att främlinggöra oss. vi måste alla, var och en för sig och tillsammans,

dagligen påminna oss om att den där kutryggiga kvinnan insvept i en blöt fleecefilt också har ett namn och ett hjärta. Vi behöver påminna oss om att hon också föddes fri och lika i värde och rättigheter. Det var varken hennes dröm eller val att sitta med öppen handflata i hopp om våra allmosor. Det är märkliga tider vi lever i när utarmning väcker vrede hos de välmående istället för medlidande och empati. Nu ska de hungriga skuldbeläggas för att de drömmer om en bit bröd.

När jag gjorde TV-serien ”Vi kallas tiggare” om hemlösa romer minns jag att cancersjuka Bella som var både mamma och mormor sa: ”De ser oss inte som människor. De ser oss som djur. Nä förresten, de älskar sina husdjur. De ser oss som ohyra som måste utrotas. Och det har de ju redan gjort en gång i tiden.

Men Gud ser och kommer belöna oss fattiga. Paradiset väntar runt hörnet”. Jag hoppas att hon är där, I ett paradis där hon äntligen får vara fri och lika i värde och rättigheter. Och att vi andra som är kvar får fortsätta verka i FNs och den heliga moderns mänskliggörande anda. l

SAMTALA OCH REFLEKTERA Jungfru Maria och människovärde – En text av Alexandra Pascalido • Mänskliga rättigheter, en fråga om var du bor? Det är temat på 2020 års MR-dagar. Är människovärdet en fråga om socioekonomiska förhållanden, hudfärg, kön?

• Hur kan det lokala församlingsarbetet verka för att upprätta människovärdet och motverka avhumanisering?

HELIKOPTERPERSPEK TIV: Texten ger mig en känsla av…

17

DECEMBER

Torsdag 24 december

Vi firar gudstjänst med barnen

Julafton 24 och 25 december. I Sverige har vi en tradition att fira helgdagsaftnar. Vi börjar att fira jul redan på julafton. Firandet av Jesu födelse den 25 dec började i Rom i mitten av 300-talet medan man i den östra delen av kyrkan höll fast vid Epifania - dvs. trettondedag jul, den 6 januari. Eftersom det är är omöjligt att fastställa Jesus rätta födelsedag är det teologiska reflektioner som har styrt dateringen.

Att läsa Läs om Jesus födelse i Bibel för barn på sid. 141-142.

Globalt mål Nr. 10 - Minska ojämlikheten som finns i världen. I ett jämlikt samhälle har alla lika rättigheter och möjligheter oberoende av kön, etnicitet, religion, sexualitet, funktionsvariation och ålder.

Prata om andra religioner och kulturer för att få bättre kunskap om dem och ändra era fördomar.

Samling vid krubban

Att göra Gör en ABC-plansch och försöka hitta namn från Bibeln till alla bokstäver! Var det något namn du aldrig hört talas om tidigare eller finns det namn du känner igen?

liturgisk färg

Violett, alternativt blått eller vitt. altaret

Två ljus (sex), violetta blommor (vita och röda blommor). psalmförslag

Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: www.verbum.se/kyrkokalendern/illustrationer/

105, 116, 122, 736, 128, 129 tex tläsning

Julevangeliet. Lukas 2: 1-20 övrigt

Adventsstake med fyra brinnande ljus.

Fråga För Jesus mamma Maria var det väldigt viktigt att hennes barn skulle heta Jesus, vad betyder ditt namn för dig? Har dina föräldrar berättat om varför de just valde ditt namn?

Julbön liturgisk färg

Violett, alternativt blått eller vitt.

Sångförslag Ur Kyrksång nr. 59, 71

altaret

Två ljus (sex), violetta blommor (vita och röda blommor). psalmförslag

112, 116, 127, 428, 123, 645 tex tläsning

Gamla testamentet: Jesaja 9:1a, 2-7 Julevangeliet. Lukas 2: 1-20 14

Julnatten

DECEMBER

Torsdag/fredag 24-25 december

Den heliga natten

GAMLA TESTAMENTET, JESAJA 9:1A, 2-7

Textens sammanhang: Profetens ord är relaterade till den svåra tid som Nordriket hamnat i sedan den mäktige Tiglatpileser III ockuperat landet 732 f.Kr. Men bättre tider stundar. En kung skall födas och han skall skänka folket fred. Antagligen är det kung Hiskia som avses. Profetens ord i denna konkreta historiska situation har också blivit en viktig text för det judiska folkets hopp om en kommande Messias.

EPISTEL, HEBREERBREVET 1:1-6

Textens sammanhang: Här möter vi en storartad hyllning till Jesus Kristus, julens centrum och ursprung. Han är Guds avbild, som utstrålar Guds egen härlighet.

EVANGELIUM , LUKAS 2:1-20

Textens sammanhang: Lukas födelseberättelse verkar vara sammanställd utifrån Marias perspektiv.

Allt som händer uppmärksammas av Maria. Hon tar allt till sitt hjärta och begrundar det. Herdarna blev förskräckta när ängeln visade sig. ”Var inte rädda” säger ängeln, och denna hälsning återkommer i andra sammanhang. Mötet med det heliga är förenat med både rädsla och fascination. Augustus var kejsare i Rom 29 f.Kr.–14 e.Kr. Quirinius var ståthållare i Syrien, men här är dateringen osäker. Enligt Matteus evangelium är Jesus född under Herodes den stores regering. Han dog år 4 f.Kr. Det troliga är att Jesus föddes år 7 f.Kr. PSALTARPSALM 108:2-7

Textens sammanhang: Psalmen lyfter fram olika skäl till att lovsjunga Gud. Psalmisten nämner godheten, trofastheten, högheten och härligheten i Guds väsen. Hela personligheten måste vakna, ja även morgonrodnaden. Instrumenten uppmanas att spela, som om de var levande varelser. Alla folk och hela världen måste få veta hur stor Israels Gud är.

söndagens namn och ämne

JULNATTENS GUDSTJÄNST – Redan på 500-talet e.Kr. förekom midnattsmässa. Den flyttades efterhand närmare morgonen och ersattes i vår kyrka av ottesången. liturgisk färg

psalmförslag

Violett, alternativt blått.

Julnattsmässa 112, 427 | 113, 114 | 127, 432 | 122, 123

altaret

Två ljus och violetta blommor.

15

DECEMBER

Fredag 25 december

Juldagen

Jesu födelse

GAMLA TESTAMENTET, JESAJA 9:2-7

Textens sammanhang: Profetens ord är relaterade till den svåra tid som Nordriket hamnat i sedan den mäktige Tiglatpileser III ockuperat landet 732 f.Kr. Men bättre tider stundar. En kung skall födas och han skall skänka folket fred. Antagligen är det kung Hiskia som avses. Profetens ord i denna konkreta historiska situation har också blivit en viktig text för det judiska folkets hopp om en kommande Messias.

EPISTEL, FÖRSTA TIMOTHEOSBREVET 3:16

Textens sammanhang: Det finns i Nya Testamentet hymner som har formen av trosbekännelser. Detta är ett exempel. Här ger Paulus en sammanfattning av Kristustron till sin unge medarbetare Timotheos.

Jesus Kristus som blev människa, ”kött”, är den kristna trons uppenbarade hemlighet. Uppståndelsen från de döda blir en Guds egen bekräftelse av Jesu gudomliga uppdrag.

EVANGELIUM, LUKAS 2:1-20

Textens sammanhang: Lukas födelseberättelse verkar vara sammanställd utifrån Marias perspektiv.

Allt som händer uppmärksammas av Maria. Hon tar allt till sitt hjärta och begrundar det. Herdarna blev förskräckta när ängeln visade sig. ”Var inte rädda” säger ängeln, och denna hälsning återkommer i andra sammanhang.

PSALTARPSALM 72

Textens sammanhang: Det här är en typisk kungapsalm som kanske använts vid trontillträden.

Kungasonen skall garantera kungamaktens fortbestånd och regera rättvist och rättfärdigt och göra slut på både förtryck och fattigdom. Fred och ordning gynnar även gröda och växtlighet.

söndagens namn och ämne

JULDAGEN OCH JESU FÖDELSE – Juldagen är Kristi födelses fest. Gud blir människa och inkarneras (blir kött) i Sonen, Jesus Kristus. Det är juldagens huvudbudskap.

Särskild ordning för julotta finns i Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del 1. liturgisk färg

Vitt altaret

liturgisk färg

psalmförslag

Vitt

119, 122 | 113, 126 | 127, 391:1-2,10 | 123, 120

altaret

julotta

Sex ljus, vita och röda blommor.

16

Sex ljus, vita och röda blommor. psalmförslag

119, 121, 120:1-4, 113, 428, 430

Vi firar gudstjänst med barnen Att läsa Läs om Jesus födelse i Bibel för barn sid. 141–142 Nära dig sid. 41–42 De yngstas bibel sid. 271–276.

Globalt mål Nr. 7 - Låt alla ha tillgång och råd till hållbar, säker och modern energi.

Fråga hemma vad er elräkning kostar, utmana sedan dig själv och din familj med att försöka sänka elräkningen genom att slösa mindre el.

Prova t.ex. att släcka lampor när du går ut från ett rum och återvinn dina batterier.

Att göra Gör pärlplattor på vad du vill som har med Jesus födelse att göra! Det kan vara ett djur, stallet, stjärnorna på himlen eller ett hjärta som visar hur glada Maria och Josef blev när de fick sin bebis.

Färglägg Här finns illustrationer att ladda ner för färgläggning: www.verbum.se/kyrkokalendern/ illustrationer/ Fråga På julafton får man ofta julklappar i form av saker men ibland är de bästa presenterna något man inte kan ta på. Kan du berätta om något du fått som inte varit en sak.

Sångförslag Ur Kyrksång nr. 73, 75

Malin Strindberg

17

DECEMBER

”Han är här nu.” Om Maria hade fött sin son på ett modernt BB med sin smartphone bredvid sängen hade hon ringt sin mamma och berättat.

Nästan viskande, lågmält. Andäktig inför Undret som skett, barfota på helig mark.

Kanske hade Josef gått ut i korridoren och ringt jobbarkompisarna ”Ja, alla mår bra, tio fingrar och tio tår, liten men stark, ni skulle ha hört hur han skrek!”

Han är här nu. Även om Undret inte skedde på BB utan i ett stall. Även om mormors glädjetårar fick ersättas av herdarnas lite taffliga uppvaktning. Han är här nu, och änglasången ljuder. Gud är här nu, och delar våra villkor. Som herden som inte skulle låta fåren gå ensamma på okänd mark. Som föräldern som testar studsmattan i trädgården innan barnen får hoppa.

Som sonen som testar gamla mammas julbelysning innan han sätter upp den.

Han är här nu. Gud själv i Jesus Kristus.

Han lever vårt liv, på våra villkor, och marken där han går blir helig. Han är här nu, och juleljusen lyser i mörkret. Han är här nu, och i varje hjärta armt och mörkt föds en stråle av Guds kärleks ljus i signad juletid. Han är här nu, Guds Son, Immanuel.

tema text

av : jesper svar tvik

"Alla hungriga, kom och ät med oss!"

– Om det diakonala tilltalet i den judiska påskmåltiden Innan romarna fängslade Jesus firade han tillsammans med sina lärjungar den judiska påskmåltiden. Den judiska påsken har många namn: pesach (därifrån kommer vårt ord ”påsk”), ”det osyrade brödets högtid” (eftersom bara osyrat så kallat matsahbröd äts under påskveckan) och även zeman cheruteinu (”tiden för vår befrielse”). stället kallas vi att fira guds-tjänst tillsammans, såväl i kyrkorum som i vardagslivet utanför kyrkportarna: det diakonala tilltalet är att våra liv kan vara en meningsfylld tillvaro präglad av frihet och glädje. Med andra ord, den judiska påskens budskap är såväl att undgå som att undfå. I detta sammanhang finns det nog inget mer relevant nytestamentligt tilltal än Jesu ord i Matteusevangeliets elfte kapitel: ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag ska skänka er vila.”

Det är befrielsens budskap: det finns omänskligt tunga bördor som vi inte orkar bära, och från dessa ska vi befrias. Men sedan fortsätter han: ”Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.” Det är kallelsen till efterföljelse som uttrycks med hjälp av ett ok. Bilden är en av de vanligaste i den judiska traditionen, och i och med detta Jesusord har det även räckts oss kristna. Vårt uppdrag i denna värld kan alltså liknas vid att bära ett skonsamt ok: det är en arbetsuppgift som ger våra liv mål och mening, och som gör att vi sträcker på ryggen, glada över uppdraget att vandra i Kristi efterföljd. Samma tanke kommer till uttryck i Bengt E. Nyströms vack-

det är den sistnämnda benämningen som är teologiskt mest central eftersom grundtonen i påskfirandet är befrielsen från slaveriet under Farao i Egypten. Det finns därför i den judiska påskmåltiden ett diakonalt tilltal. Vi kristna kan lära oss något av den mångtusenåriga traditionen att samlas för att läsa, sjunga, be och levandegöra den stora berättelsen om befrielsen. Jag tänker särskilt på tre ord: tjänst, gemenskap och empati. tjänst: på hebreiska – och faktiskt även på svenska

– används samma ord för det destruktiva slaveriet under Farao och för att vända sig till Gud och säga ”tack”, ”hjälp” och ”förlåt”, vilka är bönens tre viktigaste ord.

På hebreiska heter detta avodah, och på svenska talar vi ju både om den betungande ”tjänst” som tjänare tvingas utföra, och om att människor tillsammans firar en befriande guds-”tjänst”. Såväl den judiska som den kristna tron rymmer alltså ett uppbrott från en nedbrytande tjänst under andra människor, förtryckande strukturer och totalitära system: de slavoken ska krossas, från omänskliga prestationskrav ska vi befrias, och från diktaturers tyranni ska vi förskonas. I

26

tema text

ra psalm: ”Den bördas tyngd som gör ryggen rak, du skördarnas Herre, mig giv” (Sv. Ps. 183:2). det andra ordet är gemenskap. Den teologiskt

motiverade gästfriheten är central vid det judiska påskfirandet. Till ett judiskt hem inbjuds inte sällan gäster till fredagskvällens sabbatsmåltid, men det finns nära nog alltid gäster under påskmåltiden. ”Ingen jude skall behöva vara ensam denna helg”, står det i en svensk utgåva av påskmåltidens liturgi (Denna afton: En Haggada för hela familjen, sid. 42). Vid måltidens början läses denna uppmaning: ”Alla hungriga, kom och ät med oss!” Ja, detta är i sanning en diakonal måltid!

SAMTALA OCH REFLEKTERA Det diakonala tilltalet i den judiska påskmåltiden – En text av Jesper Svatvik

det tredje ordet jag tänker på är empati. Till påsk-

Den judiska påskmåltiden kan vara en hjälp att se det diakonala uppdraget, genom tjänst, gemenskap och empati.

måltiden hör att dricka fyra bägare vin, som alla gestaltar olika aspekter av befrielsen från slaveriet. Men när de som har samlats till måltiden läser om de tio plågor som drabbade folket i Egypten doppar de fingret i vinet och avlägsnar tio vindroppar. Den vanligaste tolkningen är att detta är ett konkret uttryck för medkänsla med egyptierna. Den egna glädjen förminskas av andra människors lidande. I förlängningen handlar det för mig om att vår tro inte ska uttryckas eller gestaltas på bekostnad av empati för andra människor. Vi behöver därför en vaksam blick och en varsam teologi.

Den judiska påskmåltiden kan visa vägen framåt – även för oss kristna. Med den Heliga Birgittas ord: ”Och gör oss villiga att vandra den.” l

• Tjänst som tynger och tjänst som ger mål och mening. Att finnas med i ett sammanhang där man behövs och gör skillnad ger mening. Vad i ditt liv, arbete och vardag, tynger och vad ger mening? Dela med varandra.

• Hur kan församlingens gemenskap bli inkluderande för alla?

HELIKOPTERPERSPEK TIV: Att visa empati betyder att…

27