Kyrkovalstidning 2017 by Verbum AB

l a v o k r Ky 17SEP2017

Påverka vad kyrkan gör. Rösta i kyrkovalet.

Sopplunch – mer än bara mat Samtal när livet känns svårt

Läs allt om al gaste v årets vikti

a k r y k n Di st ”Gudstjän ” ätt på 9 nya s

Dogge Doggelito, musiker:

”Därför röstar jag i kyrkovalet”

Språkkafé

– mötesplats utan gränser

VALGENERALEN HAR ORDET/ANKI BONDESSON

”Jag har ett himla spännande och viktigt uppdrag”

är det är dags för kyrkoval den 17 september 2017 är det kulmen på årslånga förberedelser. Runtom i landet har människor arbetat i valnämnder, på stift och i församlingar, haft möten och gått utbildningar. Nomineringsgrupper har arbetat fram valprogram och kandidater har utsetts – omkring 900 grupper och nära 30 000 unika personer! Det är helt fantastiskt att så många ställer upp i kyrkovalet och på ett demokratiskt sätt vill ta ansvar för hur Svenska kyrkan ska formas framöver.

SEDAN SNART TVÅ år tillbaka har jag och

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

valkansliet arbetat med att skapa förutsättningar för att kyrkovalet ska kunna genomföras säkert och korrekt. En viktig del i detta har bland annat varit att utveckla flera nya it-system för att administrera grupper och kandidater, vallokaler med mera. Men också genom att sätta oss in i

alla de regler och förordningar som måste beaktas. Det är hela tiden mycket att hålla reda på. Stort och smått! Kyrkovalet är ett stort maskineri, som drivs fram av tusentals engagerade personer – i sanning en demokratisk manifestation, där du som medlem ges möjlighet att tala om vad Svenska kyrkan ska göra. Att få vara med om att leda detta projekt är ett himla spännande och viktigt uppdrag. MED DEN HÄR tidningen vill vi bidra till att ge dig en bred bild av Svenska kyrkans verksamhet och vad du kan påverka. Här får du en hel del praktisk information om kyrkovalet. På Svenska kyrkans webbplats svenskakyrkan. se/kyrkoval finns ytterligare möjlighet till fördjupning. För det är efter valet som det egentliga arbetet börjar, när de förtroendevalda tillsammans med medarbetare, anställda och frivilliga, tar ansvar för Svenska kyrkan de kommande fyra åren.

•

”Nu har du som medlem möjlighet att tala om vad Svenska kyrkan ska göra.” Anki Bondesson, projektledare för Kyrkovalet 2017.

REDAKTION Tidningen Kyrkoval 2017 är en samproduktion mellan Svenska kyrkan nationellt och Verbum AB. Postadress: Box 208, 183 23 Stockholm. Besöksadress: Kungsholmstorg 5. Telefon: 08-743 65 00. Redaktör: Sara Grant, sara.grant@verbum.se. Grafisk form: Susanna Rittner, Berling Media. Omslagsfoto: Lars Rindeskog. Tack till Jacob Lindberg, Billy Kettner och Zoe Grant. Tryck: Pressgrannar, Linköping 2017. Tryckt på Svanenmärkt papper. Distribution: Delas ut som samhällsinformation till alla hushåll av SDR och PostNord. Total upplaga: cirka 340 000 exemplar. Följ oss på: Facebook.com/svenskakyrkan/kyrkoval, Twitter: @svenskakyrkan och Instagram: svenskakyrkan.

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

FEM RÖSTER/KÄNDA OCH OKÄNDA

– Jag tror på det goda och vet att vi människor behöver samlas kring olika former av ceremonier. Kyrkan är allas. Det är viktigt att kyrkan fortsätter vara öppen, och det är vi som medlemmar som ser till att verksamheten fortsätter vara nära människorna som behöver den.

DOUGLAS ”DOGGE DOGGELITO” LEÓN, 42 ÅR,

– Musiken är viktig för mig, och i kyrkan får unga chansen att spela och lära sig bli musiker. Jag röstar för att jag tycker det är viktigt med kulturen och musiken som kyrkan håller levande, och vill att det ska fortsätta så.

FOTO: MARCUS GUSTAFSSON

ALEXANDRA CHARLES, 70 ÅR, STOCKHOLM:

FOTO: NICKLAS GUSTAFSSON

Varför ska du rösta i kyrkovalet?

ÅKE MÅNSSON, 80 ÅR, LUND:

– Med min röst stöder jag allt församlingsarbete som jag tycker är så väsentligt. Sedan är det lite tradition för mig också. Och inget fel i det, eller hur?

MIRIAM JAKOBSSON, 17 ÅR, PAJALA:

– Jag är med och röstar i kyrkovalet för att jag vill kunna påverka i min församling, men även i Svenska kyrkan i hela Sverige. Och så är det viktigt att visa att unga människors röster räknas också.

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

ALICE BRAX, 42 ÅR, GÖTEBORG:

– För att vara med och påverka min församling och kyrkan som helhet. Eftersom valdeltagandet är lågt är varje röst betydelsefull. Oavsett vilken nomineringsgrupp jag röstar på letar jag efter kandidater som själva besöker kyrkan.

”Därhemma har man inget sällskap, så det här ser jag fram emot.” 4

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

REPORTAGE/SOPPLUNCH I SVEDALA FÖRSAMLING

Soppa värmer, särskilt när den äts tillsammans. Det vet de runt 150 gäster som brukar gå på sopplunch i Svedala församlingshem. Människor i alla åldrar, men framförallt äldre som vill komma hemifrån och få sällskap vid bordet. TEXT: HANNA WELIN FOTO: ALEX & MARTIN/IKON

Sopplunch

– bra för både kropp & själ

ön ringlar sig lång redan före utsatt tid. Ingen vill missa säsongens sista soppa: spetskål med fläskfärs, riven ost, krutonger och gräslök. Framförallt vill de inte missa att komma hit. – Vi har kört hela vägen från Malmö. Det är det värt, för du träffar folk och det är trevligt och gott, säger Birgitta Karlsson som väntar i kön tillsammans med sin man och ett par vänner.

Dörren öppen för alla

Det är fullt hus i församlingshemmet i Svedala om torsdagarna. Så är det varje vecka, förutom under sommarens uppehåll. Hit kommer folk till fots, stödjande på en rullator, i rullstol, på cykel eller i bil. – Det här är ett unikt sätt att träffas på. Det är också det vi vill. Att dörren ska vara öppen för alla, säger Per Hansson Gladh, som är kock och värd i församlingen. Ända sedan Per Hansson Gladh var 14 år och gjorde praktik på en lunchrestaurang i Malmö har han vetat vad han vill. Efter att ha jobbat utomlands, gjort lumpen som 1:e kock i flottan, tagit silver

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

i kock-OS för juniorer 1992 och arbetat på legendariska restaurangen Petri Pumpa i Lund under kockgurun Thomas Drejing, startade han eget, 22 år gammal. – Det var hårt jobb, men jag brann för det jag gjorde. Jag levde min dröm, som man säger. Tillsammans med sin fru drev han framgångsrika verksamheter i Vellinge och Malmö. Men för två och ett halvt år sedan råkade hans blick fastna på en annons om ett jobb i Svedala församling. Den fick honom att fundera. Kanske, resonerar han i dag, hade det med hans frus bröstcancer att göra, den som hade ställt allt på ända under flera år. Eller tanken på att det faktiskt går att leva ett liv där du inte jobbar jämt, utan har tid att vara med din familj. Faktorerna bakom beslutet var många, men han sökte jobbet – och fick det. Stammisar i 23 år

Han och de andra i köket började hacka 20 kilo spetskål redan i måndags. Nu står 60 liter soppa på spisen, redo att mätta de mellan 120 och 190 personer som brukar dyka upp. Många är stammisar. När luckan till köket öppnas hejar de på personalen och plockar fram sina häften med lunch-

kuponger ur plånboken. Två av dem, Maj och Svante Persson, är kanske de mest trofasta av alla. De har ätit här sedan 1994, när sopplunchen först drog igång, fast då i betydligt mindre skala. Sällskap är viktigt

– Vi kommer för maten och gemenskapen. Efter alla år känner vi många här. Dessutom träffar man alltid någon ny och det är ju trevligt, säger Svante Persson. Maj Persson instämmer: – Det betyder så mycket när man är äldre som vi. Och då slipper ju vi två ändå äta ensamma hemma om dagarna. Vi har ju varandra. Hon nickar mot bordssällskapet mittemot, Maja Johansson. – Nej, därhemma har man ju inget sällskap, säger Maja, så det här är något jag ser fram emot, det måste jag säga. Maja är 95 år och har levt ensam i många år nu. Lunchen i församlingshemmet är betydelsefull, en av de få saker hon brukar ge sig iväg till. – Under sommaruppehållet får det bli Soldatens ärtsoppa istället. Den är god och en burk räcker i två dagar eftersom det bara är jag. u

REPORTAGE/SOPPLUNCH I SVEDALA FÖRSAMLING

Efter många år i den hektiska restaurangbranschen, ville Per Hansson Gladh göra något annat.

I församlingshemmet stiger värmen i kapp med sorlet runt borden. Vid ett av dem har fyra kolleger från socialförvaltningen i Svedala slagit sig ner. De brukar komma hit, berättar de, för att de gillar miljön, tycker att det är skönt att komma ut från kontoret en stund och få lunch till ett bra pris. – Men det är också för själva soppan. Kocken är riktigt duktig, säger Monika Dahlström. Maten lagas från grunden i församlingsköket, precis som brödet, kakorna och bakverken. Sopporna är aldrig desamma under säsongen. Per Hansson Gladh berättar att han vill få gästerna att upptäcka nya smaker och visa hur bra det går att laga soppa på nästan vad som helst. – De äldre tycker att det är spännande och frågar ofta vad det är i den. För mig är det ett roligt sätt att få kontakt med gästerna så här över luckan, säger han. Samtal och musik

Mat och möten hör ihop. Det är lunchen ett bevis på. Tanken bakom den öppna dörren till kyrkan och matsalen är just att erbjuda bra mat och, framförallt, gemenskap, sällskap och samtal över borden. Dessutom i samband med veckans musikoch lyrikstund i kyrkan, öppen för alla som längtar efter en rofylld kvart med vackra toner och ord för reflektion. Margareta Hagebris har just hämtat kaffe och en bit banankaka i luckan. Sedan hon blev pensionär för sex år sedan har hon både ätit lunch och tagit del av musi-

HALLÅ DÄR! PER HANSSON GLADH, KOCK I SVEDALA FÖRSAMLING:

Du sålde restaurang och cateringfirma för jobbet i kyrkan. Har du någonsin ångrat dig? – För en del är det nog lite märkligt att jag lämnade den glammiga företagsvärlden för att hamna här. Men jag får ut så mycket annat av mina dagar nu, inte minst av alla möten med människor. Vad fick dig att bestämma dig? – Jag hade varit som ett självgående tåg i alla år, bara matat vidare. När jag erbjöds jobbet kändes det som att det måste vara meningen. Jag hade uppnått det jag ville, att ligga på hög nivå med mat och service. Nu var det dags att göra något nytt. Vad är det bästa med församlingsjobbet? – Jag träffar så många och får inblick i livet och alla dess faser. Det här är en fantastisk arbetsplats. Har din syn på kyrkan förändrats? – Jag blev faktiskt förvånad när jag kom hit och insåg hur bred verksamheten är. Jag skulle verkligen vilja att alla fick veta det, så att fler började ta till sig och nyttja det fina som kyrkan tillför. Vi finns ju här för dem.

ken och dikterna i kyrkan om torsdagarna. – Det är avkopplande och vackert, tycker jag. Min känsla av hela församlingen är att den är modern och engagerad. Det händer mycket här, säger hon. Våga komma ensam

Ensamhet är tärande. Ändå är det alldeles för många som sällan kommer hemifrån, som blir sittande med sig själv som enda sällskap. För diakoniassistenten Elin Hansson är det därför viktigt att uppmuntra människor att ta steget att komma hit, och våga göra det även utan någon vid sin sida. – De som gör det brukar få kontakt med de andra gästerna. Dessutom finns ju vi från kyrkan här, säger hon över kaffekoppen. För Ulla Lundblad krävdes just mod. Och råg i ryggen. Hon är döpt här i kyrkan, 1942. Efter många år på annan ort har hon flyttat tillbaka till Svedala och en etta alldeles i närheten. – Sedan maken gick bort för 13 år sedan kan det kännas lite isolerat därhemma, och det är ju inte roligt, säger hon. Hon hade hört talas om sopplunchen, men inte förrän i dag gjorde hon slag i saken, eller som hon säger ”tog mig i kragen och vågade mig iväg”. – Först satt jag här själv med min bricka, men se, nu har ju folk slagit sig ner här bredvid mig. Hon skrattar till: – Dessutom var det värt pengarna, den här soppan innehåller ju inte bara vatten precis.

•

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

UTVALT/FÖR DIG

Böner på nätet Över 200 000 böner och ljus finns på Bönewebben. Det handlar om allt från matteprov till sjuka barn, ensamhet, husförsäljningar och anställningsintervjuer. Besökare från ett hundratal länder har hittat hit för att tända ett ljus eller skriva in sin bön. Några av bönerna samlades i boken/be, som kom ut år 2010. be.svenskakyrkan.se

var fjärde svensk ber. I en undersökning från 2013 svarade nästan hälften av de tillfrågade att de tror på Gud, och en fjärdedel att de ber till Gud minst några gånger om året.

Mer än ett smycke

FOTO: GETTY IMAGES

Du har säkert sett den sticka fram under ¨ärmen kring handleden på någon. Frälsarkransen är ett modernt radband, en påminnelse i vardagen om de stora och små frågorna. Det finns särskilda böner för varje pärla, men många ger sina pärlor egna betydelser eller bär armbandet för att komma ihåg att ta pauser i vardagen.

Hemma fast borta Bara på genomresa eller bofast utlandssvensk? Alla kan behöva känna sig hemma och få prata svenska ibland. På 42 platser i 24 länder i världen finns Svenska kyrkan på plats, med verksamhet som sträcker sig från fikaträffar till fängelsebesök. Här finns nya vänner, gemenskap och trygghet, men även stöd i sorg och svåra stunder.

Frälsarkransen – ett verktyg i vardagen och ett modernt radband.

6 100 000

Kyrkan har alltid varit en viktig kraft i arbetet för rättvis handel och schyst konsumtion. Det som började med ekologiskt kyrkkaffe har fortsatt till att gälla andra områden också, och nu kan kyrkor ansöka om att bli diplomerad Kyrka för fairtrade. För att uppfylla kraven måste församlingen använda Fairtrade-märkt kaffe och te, men även andra produkter som till exempel choklad, bananer eller saft. Dessutom ska man sprida kunskap om rättvisefrågor i konfirmandgrupper och liknande, samt ha minst några aktiviteter varje år som väcker opinion. Varje år ordnas exempelvis fikadagen för Fairtrade, och där är många med. www.kyrkaforfairtrade.org

FOTO: ISTOCK PHOTO

Droppa in på ett dop Ungefär hälften av alla barn som föds i Sverige döps i Svenska kyrkan, vilket gör dopet till den största ingången till medlemskap i kyrkan. Omkring 40 000 barn och vuxna döps varje år, och runtom i Sverige har det på senare år blivit allt vanligare med drop in-dop. Drop in-dopet är ett riktigt dop på alla sätt och vis, även om upplägget är enklare. Ofta bjuder församlingen på dopfika efteråt.

Så många är medlemmar i Svenska kyrkan i Sverige. Det är drygt 61 procent av hela Sveriges befolkning.

För en rättvisare värld

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

FOTO: GETTY IMAGES

Visste du att …

visste du att

…

staten har gett Svenska kyrkan i uppdrag att ansvara för begravningsväsendet i Sverige, utom i Stockholms och Tranås kommuner – där är det ett kommunalt ansvar. Den begravningsavgift som betalas till Svenska kyrkan, även av icke-medlemmar, går till att tillhandahålla begravningskapell utan religiösa symboler, vård av kyrkogårdar och ett värdigt omhändertagande av alla avlidna, oberoende av kyrkomedlemskap.

REPORTAGE/SPRÅKKAFÉ I JÄRVSÖ

Andrum på språkkaféet På fyra år har kyrkans språkkafé i Järvsö blivit en självklar träffpunkt för nyanlända och bybor. Kulturer, språk och religioner mixas i en frizon med plats för alla. TEXT: MATS KARLSSON FOTO: ALEX & MARTIN/IKON

trax innan sex kommer de första. Sedan droppar de in efter hand, barnfamiljer, par, kompisar, grannar och bekanta. Alla kommer de med sitt bagage – från krigets obeskrivliga fasor, på flykt undan dödshot och hedersvåld, andra med hambo i knän och leder. De kommer från asylboenden, lägenheter och hälsingegårdar. Lokalen fylls snart av ett förväntansfullt sorl. Några är här för första gången, andra har varit med sedan starten för snart fyra år sedan. Alla vill de lära sig och lära känna. Språket, en ny kultur, nya vänner.

FAKTA HJÄLP TILL I EN SPRÅKGRUPP

För att vara med som volontär på ett språkkafé behövs inga andra kvalifikationer än att du tycker om att prata med andra människor, och är nyfiken på andras historier. Ofta är språkgrupperna ett samarbete mellan kyrkor, bibliotek och studieförbund på en ort, och du kan själv välja hur mycket och hur ofta du kan vara med.

Mer än bara språket

Varje torsdagskväll står dörrarna öppna för alla som vill vara med och skapa samhörighet mellan gamla och nya Järvsöbor. En del kommer tidigt, som Sideke från Afghanistan som hjälper till att göra kaffe och lägga upp kakor och rulltårta. Hon flydde sitt land och en hederskultur där män kontrollerar allt en kvinna gör. Hon begärde skilsmässa från sin man och försköts av sin familj. Inte heller islam kunde hon acceptera. Vägen hit, till lands och sjöss, var lång och full av umbäranden. – Jag konverterade till kristendomen här i Sverige, det kan man inte göra öppet i Afghanistan. Här på kaféet kan jag tänka på annat och göra något viktigt, säger Sideke på engelskblandad svenska. Medan hon och andra försöker slå rot här, går andra en oviss framtid till mötes. Asylboendet Kulthammar ska stängas och de nyanlända placeras ut till andra platser. De flesta kommer från Syrien, Eritrea, Etiopien och Afghanistan. Många bär på trauman och tunga erfarenheter, men lämnar dessa hemma för några timmar. Hit

kommer man för att ha trevligt, och samtidigt lära sig svenska. – Kaféet är ett andrum. De är så trötta på att prata om sin flykt. De är inte bara flyktingar, de är entreprenörer, företagare, apotekare ... Vi kan ha affärsdiskussioner. Kvinnor vill lära sig om kvinnors rättigheter. Man kan också reda ut saker, möta mig eller någon av prästerna, säger kafévärden Birgitta Piippola. Hon är också följeslagare och hjälper de asylsökande med allt från emotionellt stöd till praktiska vardagsråd. Kaféet har blivit mer än ett tillfälle att lära sig svenska. En halvtimme är det öppen scen, då vem som helst kan spela eller sjunga något, kanske läsa en text. För barnen finns ett lek- och skaparrum. Varannan torsdag är det bio. – Vi har inga fasta volontärer. De som kommer, de kommer. Det finns få mötesplatser på en liten plats som Järvsö. De nyanlända har inte överdrivet mycket pengar så att de kan sätta sig på kafé. Här

är det gratis, alla ska kunna komma, säger Stina Nordin som var med och startade kaféet hösten 2013. Hit kommer mellan 50 och 80 personer, med 5 till 20 volontärer. En av dem är Sune Hall, som varit med sedan starten och tycker det är bra att alla är välkomna oavsett religion. – Jag kommer hit som medmänniska. Kyrkorummet fyller sin uppgift på många sätt, men när kyrkan kliver ner och möter folk som den barmhärtige samariten måste man ställa upp. Men man måste vara försiktig, inte ställa för privata frågor. Man får vara öppen och låta dem berätta när de själva vill, säger Sune. Nyckeln till att få det att fungera är god handledning, anser kyrkoherde Jan Bonander. – Här i Järvsö har vi lyckats bra. Det finns en engagerad grupp och byn ställer sig bakom det vi gör. Jag tror att det finns fler som skulle vilja engagera sig än vad vi som kyrka har förstått, men vi har underskattat vår roll som handledare. Kommer närmare varandra

En projekttjänst har avsatts för kaféet, vilket han tycker är mycket väl investerade pengar. – Många förväntar sig att Svenska kyrkan ska vara diakonal. Och det här är ett starkt diakonalt arbete, att arbeta med människor som flytt undan kaos. Jag tror det är lättare på platser som Järvsö, där vi har närmare kontakt med människor än i storstäder. Visst har det funnits motstånd, mot både asylboendet och ett interreligiöst kafé i kyrkans regi. Men en klar majoritet tycker det är positivt, enligt Stina Nordin. – Gör vi något här i Järvsö ska vi göra det bra, annars ger vi tusan i det.

•

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

”Här i Järvsö har vi lyckats bra. Det finns en engagerad grupp och byn ställer sig bakom det vi gör.”

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

GUDSTJÄNST/PÅ NIO OLIKA SÄTT

1. 1. MESSY CHURCH. Det betyder ungefär ”stökig kyrka” och har sitt ursprung i Storbritannien.

”Stökig kyrka”

– och åtta andra slags gudstjänster du inte visste fanns Kyrkan är mycket mer är högmässan på söndagar. Ta reda på vad din församling har för olika gudstjänster, och hitta en variant där just du känner dig hemma. TEXT: SARA GRANT FOTO: ALEX & MARTIN/IKON

äg gudstjänst och de flesta tänker på söndagens högmässa med orgel, predikan och psalmer, men tänk om en gudstjänst även kan vara pyssel, drama och sånger? Messy Church – ungefär ”stökig kyrka” – är ett fenomen med rötter i Storbritannien, som uppstod när man utforskade nya sätt att vara kyrka. Här bjuder man in till samvaro, pyssel, lek, gudstjänstfirande och middag i en enda salig blandning. Prästen David Olsson höll i Messy Church under tre och ett halvt år när han arbetade i Rydaholms församling i Växjö stift. Han är mycket entusiastisk. – Messy Church – det ska upplevas! – Det finns en helhetssyn på människan som präglar konceptet. Kropp, själ och ande får sitt, och här finns något för alla åldrar. Ändå är ingen enskild del något nytt. Det är dock inga barntimmar, utan stora och små gör

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

3. TECHNOMÄSSA Den första technomässan firades år 2011. Det är en mässa med elektronisk dansmusik, men den utgår i stort från en traditionell gudstjänst. Alla moment – från läsningen av bibeltexter till predikan och böner – är elektroniska låtar som sjungs av körer och deltagare.

FOTO: DANIEL PEREYRA

FOTO: GETTY IMAGES

2. JAKTGUDSTJÄNST Är älgjakten höjdpunkten för året för större delen av samhället – ja, då ska kyrkan förstås vara en del av det också. Eftertanke och reflektion för den som ska ut och sitta pass i skogen, samt en hel del vikt vid vårt ansvar för skapelsen och etiken en jägare måste ha med sig.

4. SUPERHJÄLTEMÄSSA Star Wars-temat på orgel och en predikan om hur änglarna också är superhjältar – för de allra minsta har många församlingar testat att fylla gudstjänsten med berättelser, sånger och musik från seriernas och filmernas värld. För goda hjältar med superkrafter är väl värda att ha som förebilder. 5. FUNKISMÄSSA I Högalids församling i Stockholm har man mässor för ungdomar med särskilda behov. Här ska allt vara lite mer lättillgängligt – lägre trösklar, bättre ljudslingor, predikan som är lätt att förstå och tolkning till teckenspråk är några exempel.

FOTO: GETTY IMAGES

6. HUSDJURSGUDSTJÄNST Här får hunden, katten, kaninen och alla andra husdjur vara med. Och den som inte har något djur är också välkommen. Oftast hålls den utomhus, och den villkorslösa kärlek som uppstår mellan människor och djur är temat. 7. SINNESROGUDSTJÄNST Med avstamp i Anonyma Alkoholisters 12-stegsprogram, och Sinnesrobönen: ”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden. Enkelt och lugnt, och ofta extra välkomnande för den som kämpar mot ett missbruk.

FOTO: GETTY IMAGES

•

8. ÖKENMÄSSA Den här mässan har sina rötter i den koptiska traditionen från Egypten. Det är en meditativ mässa med växelsång, läsning, ikoner, en doft av rökelse och nybakat bröd. Ofta kommer sångerna från kommuniteten Taizé i Frankrike. 9. BARN- OCH BABYGUDSTJÄNST Gudstjänst på barnens nivå, där ofta alla sinnen aktiveras och föräldrarna är med och samspelar. Här finns mycket sång och musik, enkla berättelser och ljuständning.

MESSY CHURCHS VÄRDERINGAR

1. Med Kristus i centrum 2. För alla åldrar 3. Kreativitet 4. Gästfrihet 5. Festligt firande

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

FOTO: MAGNUS ARONSSON/IKON

FOTO: CHRISTER GALLNEBY

detta ihop. Varje barn kommer i sällskap med en vuxen. – Vi började med en tanke att rikta oss till de yngsta, men vi har haft allt från nyfödda till nittioDavid Olsson, präst. åringar med. Varje träff följer ett visst mönster. Först drop-in, där alla som kommer skrivs in, får en namnlapp och bjuds på fika. Någon hälsar välkommen och presenterar den bibelberättelse, person eller högtid som står i centrum för dagen. Sedan följer kreativa aktiviteter vid olika stationer. – Det är upplagt som en marknad, där man kan välja vad man vill göra. Det finns olika svårighetsgrader, och ofta försöker vi erbjuda något utomhus, berättar David Olsson. När aktiviteterna avslutas följer en gudstjänst, som också präglas av kreativitet. – En enkel liturgi har växt fram med rörelsesånger och böner som vi sjunger. Ofta är bibelberättelsen ett drama som drar med sig barnen. Allra sist delar alla en måltid. Att äta tillsammans är en viktig del. – Det betyder att småbarnsföräldrarna har fått i barnen middag och nu kan gå hem och lägga dem utan att behöva tänka på något mer. Det blir också en del av helheten; måltiden både främjar och gestaltar den kristna gemenskapen. En förutsättning för att Messy Church ska bli riktigt bra, är att det finns frivilliga som är med och driver verksamheten. – Det är ett bra sätt att hålla dörren öppen för de som vill göra mer i kyrkan, och för dem att upptäcka sina egna gåvor – för här finns många uppgifter. För att få kalla sig Messy Church måste verksamheten följa fem värderingar. Där framhålls att gudstjänsten ska firas med Jesus i centrum och vara fylld av glädje. – Det ska vara en genuin, smittande glädje, ett festligt firande. De goda nyheterna om Jesus är för alla, inte bara för några särskilt religiöst intresserade eller kyrkligt sinnade.

Ladda ner appen Kyrkguiden gratis, och hitta en kyrka nära dig. I kalendern ser du enkelt vilka gudstjänster och aktiviteter som erbjuds.

Uppenbarelsekyrkan i Hägersten, Stockholm.

”De gånger vi går i kyrkan är när livet ställs på sin spets.” 12

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

KULTURARVET/KYRKORUMMET

Svenska kyrkan är enskilt största förvaltare av vårt kulturarv. Men det handlar inte bara om byggnader och gravplatser. Kyrkan förankrar ett levande arv med kraft som förmedlas genom seklerna. TEXT: MATS KARLSSON FOTO: LINN LOKADOTTER

Arvet som lever och andas

yrkväggen är inte byggd av sten allena. Den impregneras av alla känslor som människor burit med sig till forna tiders givna mötesplats i socknen. Den är kittad med samhörighet med dem som funnits före oss. Den ger oss kontinuitet genom seklen. Kyrkan bär på en historia från Ansgar på 800-talet in i våra dagar. Den har format våra värderingar och stått för nyhetsförmedling, skola, omsorg, själasörjning och social trygghet. – Folk säger ofta att de är medlemmar för kulturarvets skull. Det visar också undersökningar, att gemene man förknippar kyrkan med kulturarvet, säger Sara Strindevall, vik. stiftsantikvarie i Göteborgs stift. Kyrkorna är outtömliga källor för kunskap om våra förfäder, anser hon. Genom dem kan vi göra oss en uppfattning om deras syn på livet och döden. Utan kyrkorna som handfast påminnelse skulle det

HALLÅ DÄR! CHRISTOPHER O´REGAN: HISTORIKER OCH PROGRAMLEDARE FÖR TV-SERIEN ”DET SITTER I VÄGGARNA”.

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

vara svårare att förstå dess centrala roll i samhället. – Exempelvis förvarades den döda hemma på gården och sedan gick man i procession genom byn och in i kyrkan till begravningen. Kyrkan speglade den sociala skiktningen, var man fick sitta och vem som hade tillträde till olika rum. Den som fött barn ansågs oren och var tvungen att kyrktagas, tas upp i kyrkan igen. Det kan vara svårt att förstå i dag, säger Sara Strindevall. Det finns också ett stort immateriellt kulturarv, större än det fysiska. – Tänk att lyssna på en orgel eller kyrkklocka och veta att jag hör samma ljud som min farmor och hennes farmor! Det är en speciell känsla. Ibland blir det krockar mellan det levande och det museala arvet, för även en historisk kyrka ska kunna användas av moderna människor. – När ska man frysa tiden? Tänk dig att man i en kyrka kan se spår av den

Vilken är din favoritkyrka? – Som stockholmare är jag fascinerad av Stockholms historia och kungligheter. Hur Storkyrkan och Riddarholmskyrkan illustrerar banden mellan kronan och kyrkan, betydelsen för svensk politisk historia. Tänk dig hur Karl XII, bara en yngling, kommer in i Storkyrkan med kronan i sin hand och placerar den på sitt eget huvud. Vilket är kyrkans viktigaste kulturarv? – Det är själva kontinuiteten, tycker jag. Vi lever i en så föränderlig tid, allt skiftar.

första medeltida kyrkan, som målats om på 1500-talet och fått ny predikstol på 1800-talet. Men att bygga om på 2000talet för yoga eller barnverksamhet kan vara svårt, säger religionshistorikern David Thurfjell. Förmedlingen av kulturarv sträcker sig långt utanför den kyrksamma skaran. Därför blir det lätt ramaskrin när en kyrka ska avhelgas och säljas på grund av för få besökare. – Många har en lågintensiv relation till Svenska kyrkan. Men de gånger man är där, är det när livet ställs på sin spets: döper ett barn, konfirmerar sig, gifter sig eller begraver sina kära. De gångerna är väldigt viktiga för oss, säger David Thurfjell. Fast det räcker inte, anser Sara Strindevall. – Man kan inte bara ha sin gullegullkyrka som man tittar på när man går förbi för att man döptes där en gång. Vill vi ha den kvar måste vi engagera oss aktivt, det minsta man kan göra är att vara medlem.

•

Många kan inte förhålla sig till det som hände för 30 år sedan. I vår stressade tid är det viktigt att det finns något som existerar som en länk i en lång obruten kedja. Vad sitter i en kyrkas väggar? – I en kyrka har man inte bara haft gudstjänst. I väggarna finns all kraft i de starka känslor som släppts fria när man samlats till dop, bröllop och begravning. Här finns målningar med bibliska illustrationer, som visar tidens dräktskick – och att läskunnigheten inte var så utbredd. En form av serietidning.

REPORTAGE/SORGEGRUPPER

Samtal när livet är som svårast Att få prata med någon som lyssnar när allt känns hopplöst kan hjälpa en människa att orka ta ett steg till. Det kan handla om att ha förlorat någon nära, att ha blivit av med jobbet, en skilsmässa – eller bara om att vara tonåring och livet känns tufft. TEXT: SARA GRANT FOTO: JOHANNA NORIN

”Kyrkan har en samlad livserfarenhet som gör oss unika.”

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

– Det är viktigt att inte värdera varandras sorg. Man kan ha varit tillsammans i 3 år eller 70 år, och kanske inte ha samma upplevelse av hur livet har varit med den som gått bort – men det går ändå att mötas i varandras berättelser. Ingen grupp är den andra lik, men alla präglas av en öppenhet för varandras historier och en överenskommelse om att allt som sägs stannar i gruppen. – I gruppen måste man vara fri att säga det man inte kan säga någon annanstans, och inte några känslor är någonsin fel.

fta är det prästen som håller i begravningen som blir den första kontakten, berättar Marta Engström Nilsson. Hon är diakon i Lund och har lett sorgegrupper i många år. – Prästen kan nämna att vi har grupper som träffas för att tala om sorg, och sedan går vi ut med en inbjudan i pastoratet. Ofta startar en grupp under våren och en kring allhelgonatid, när sorgen kan kännas extra tung att bära. Bara att ha inplanerade träffar med gruppen blir något som kan hjälpa den som sörjer att se framåt. – Börjar vi under hösten ser vi till att fortsätta efter jul, och för vårens grupper har vi oftast en träff efter sommaren. Då har man något att gå tillbaka till. Ibland har man särskilda grupper för de som förlorat ett barn, för de som är äldre eller för de som förlorat någon genom självmord, men Marta Engström Nilssons erfarenhet är att blandade grupper går bra.

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

En utsträckt hand

FOTO: MARTIN GARLÖV

Sorgegrupperna blir en plats att få berätta, lyssna och känna igen sig i, är diakonen Marta Engström Nilssons erfarenhet.

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

Det finns förstås andra kriser än att förlora någon. Även när livet är bara vanligt kan det vara viktigt med en ventil. Det vet Elin Santell, som är diakon i Stockholm och har jobbat med ungdomar i många år. – Tonåren är en stor brytningstid. Man vill frigöra sig, men man har egentligen inga egna val än. Man har känslor som en vuxen, men är samtidigt utlämnad åt omständigheter man inte styr över själv. Att vara tonåring är som att vara gravid, byta jobb och pensioneras – samtidigt. Då är det klart att många tankar snurrar. Att finnas där som vuxen och bara lyssna, inte backa för de jobbiga frågorna, betyder ofta att man vinner förtroende hos den som tycker livet känns hopplöst. – Ungdomar tar ofta upp existentiella frågor själva, det är bara att haka på. Och att som vuxen våga säga att livet ibland faktiskt kan kännas så jobbigt att jag inte vill leva, det är en utsträckt hand till den som brottas med sådana känslor. Tystnadsplikten viktig

Möjligheten att prata med någon finns förstås på fler ställen i samhället, men både Elin Santell och Marta Engström Nilsson hoppas och tror att kyrkan kan bidra med en extra dimension. – Kyrkan har ett hopp. Ytterst handlar det om uppståndelsen och förlåtelsen, men hoppet är så viktigt i de här grupperna. Att inte förlora hoppet, att se var jag kan hämta hopp – då kan jag gå vidare, säger Marta Engström Nilsson. Elin Santell tror på att kyrkans långa erfarenhet betyder mycket. – Vi som kyrka arbetar med människor i livets stora skeden – dop, vigsel, begravning – och det ger en samlad livserfarenhet. Allt är ju faktiskt inte annorlunda i dag. Hon lyfter fram en annan möjlighet inom kyrkans ramar, som kan bli räddningen i de verkligt extrema situationerna. – När livet blir riktigt, riktigt svårt, då har vi en fantastisk möjlighet i prästens absoluta tystnadsplikt. För en ung människa som utsatts för

övergrepp kan det vara avgörande att få pröva att bara säga orden högt till någon som de vet inte kommer ta det vidare. – De vet att prästen inte måste agera, till skillnad från en vuxen i skolan. Bara att inse att livet inte gick under för att man pratade med någon om det, kan göra att man orkar ta det vidare och anmäla. Att ungdomar skulle dra sig för att prata med någon från kyrkan, är inget som Elin Santell har märkt. – När livet krisar har man inga fördomar. Att tro på ett visst sätt är inte en förutsättning för att få ut något av en sorgegrupp, tycker Marta Engström Nilsson. – Det finns inget man måste tro på i gruppen. Talar vi om döden möter vi många olika tankar. Vi kan visa på en möjlighet till tro, en livstolkning. Vi pratar inte alltid om det, men den finns där och den möjligheten bjuder vi på. Grupperna ger inga lösningar på allt. Det svåra jobbet måste var och en fortfarande göra själv, som med allt i livet. Marta Engström Nilsson avslutar: – Vi ska inte fixa människors liv, men vi kan följa med en bit på vägen.

•

FAKTA NÅGON ATT PRATA MED

Jourhavande präst har funnits i 60 år. Numera kan du även mejla eller chatta, lika anonymt som när du ringer. Alla präster i jouren har tystnadsplikt. Ring 112 och be att få bli kopplad till Jourhavande präst. Jouren är öppen alla dagar 21–06. Du kan skriva ett digitalt brev när som helst och få svar inom 24 timmar. svenskakyrkan.se/jourhavandeprast/ skriv-digitalt-brev Måndag till torsdag, 20–24, kan du chatta med en präst, krypterat och utan att något sparas. svenskakyrkan.se/jourhavandeprast/ chat

FAKTA OM VALET/SÅ HÄR GÅR VALET TILL

Kyrkovalet steg för steg Är du medlem, då har du också rätt att vara med och påverka vad kyrkan ska göra i stort och smått. Att rösta är ditt främsta verktyg, och det är mycket enklare än du kanske tror. TEXT: SARA GRANT ILLUSTRATION: CHRISTINA ANDERSSON

Vad är det för brev jag har fått? Du har fått ett röstkort för att du är medlem i Svenska kyrkan och är över 16 år. Det betyder att du har rösträtt – och att du alltså kan vara med och påverka allt som kyrkan gör. Det handlar om det som händer i den församling eller det pastorat där du bor, men du kan också göra din röst hörd i större sammanhang – i stiftet (som är ungefär som ett kyrkligt län) och i kyrkomötet, som fattar beslut som gäller Svenska kyrkan på nationell nivå.

Den 17 september är det dags! Sönd

Varför finns det tre olika valsedlar? Du har inte bara inflytande i din egen församling och verksamheten där, utan kan även påverka vad kyrkan gör på stiftsnivå och på nationell nivå. Ditt lokala val: kyrkofullmäktige Kyrkofullmäktige är de som bestämmer i din församling eller, om din församling samverkar med andra församlingar, i ditt pastorat. Ditt regionala val: stiftet Svenska kyrkan är indelad i 13 stift. I varje stift finns en biskop och en domkyrka – och stiftsfullmäktige, som är stiftets högsta beslutande organ. Ditt nationella val: kyrkomötet Kyrkomötet är hela Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Hit väljs 251 ledamöter.

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

Bestämmer alla över samma saker? Nej, olika frågor hör hemma på olika ställen. Varje församling eller pastorat har mycket att säga till om när det gäller vad man gör på hemmaplan – kurser, körer, gudstjänster, dagträffar, barntimmar och all annan verksamhet lokalt. I större frågor fattas beslut inom stiftet och vissa saker beslutar man om gemensamt för hela Svenska kyrkan, i kyrkomötet. Kyrkofullmäktige bestämmer ramarna för den verksamhet som finns nära dig. Till exempel vilken verksamhet för barn och unga som ska finnas i församlingen, eller hur kör- och konsertverksamheten ska se ut. Stiftens främsta uppgift är att stödja församlingarna i sitt område i deras verksamheter, och i frågor som är lite för stora för varje församling att hantera själv. På stiftsnivå finns experter på en massa olika områden, exempelvis byggnadstekniska frågor, om man behöver renovera en kyrka. Kyrkomötet beslutar om gemensamma och övergripande frågor för Svenska kyrkan i hela Sverige, till exempel om hur kyrkan ska arbeta med klimatfrågan och internationella samarbeten, och vilka psalmer som ska finnas i psalmboken.

Förtidsrösta från och med den 4 september och fram till och med valdagen den 17 september.

Vem kan jag rösta på? Det beror på vilka frågor som är viktiga för dig. I kyrkovalet röstar man inte på partier, utan på så kallade nomineringsgrupper. Vissa grupper har koppling till politiska partier, andra är lokala intressegrupper. I olika församlingar finns olika många nomineringsgrupper, och din församling har information om vilka grupper som är kandidater och hur de ställer sig i olika frågor. Du kan förtidsrösta från och med den 4 september. På församlingseller pastorsexpeditionen finns information om var det finns röstningslokal nära dig. Här får du också veta hur du gör för att brevrösta. På röstsedeln kan du kryssa i upp till tre personer som du helst vill se valda från den nomineringsgrupp du röstar på.

På ditt röstkort ser du när din vallokal håller öppet.

u Svenskakyrkan.se/kyrkoval

FAKTA OM VALET/ALLT DU BEHÖVER VETA & LITE TILL

Vart fjärde år, alltid den tredje söndagen i september, är det kyrkoval. I år infaller dagen den 17 september. Tid och plats för lokalen där du kan rösta finns på ditt röstkort. ILLUSTRATION: CHRISTINA ANDERSSON

12,8 % Så många gick till valurnorna i det förra kyrkovalet.

Kyrkoavgift … betalar alla som är medlemmar i Svenska kyrkan. Största delen går till arbetet i din församling och verksamheten där.

Hitta din vallokal svenskar är röstberättigade.

I gratisappen Kyrkguiden – som är gratis att ladda ner, kan du hitta vilken församling du tillhör, vilka kyrkor som finns här, samt var och under vilka tider du kan rösta.

För att få rösta i kyrkovalet ska du vara 16 år. Förra gången det var val, 2013, fick 68 838 ungdomar sina röstkort för första gången.

Visste du att … att kyrkan har lika många förtroendevalda som kommuner, landsting och riksdag tillsammans. Det finns nästan lika många förtroende valda som anställda i kyrkan, och dessa bestämmer över kyrkans ekonomi och verksamhet i 1 337 församlingar.

Sött och salt i valspurten Hos din församling finns en massa informationsmaterial, och på Svenska kyrkans sociala medier kan du följa de hetaste debatterna.

Svenskakyrkan.se/kyrkoval

Jourhavande präst varje natt via 112, öppet för alla.

Vad vill du att Svenska kyrkan ska göra? Rösta i kyrkovalet den 17 september. svenskakyrkan.se/kyrkoval Annonser.indd 1

2017-06-13 16:08

KRÖNIKA/LISBETH GUSTAFSSON

”Demokratin håller kyrkan levande”

ag ser att dörren står på glänt och skyndar över grusgången för att få en stund för mig själv mitt i stadens brus. Där inne möts jag av lågmälda orgeltoner när jag sjunker ner på bänken bredvid ljusbäraren. Doften av de nedbrunna ljusen och de nötta golvstenarna fångar på ett ögonblick in mig och får mig att andas ut. DÄR PÅ BÄNKEN under valvet i det medeltida koret fylls jag av tacksamhet mot min mamma Elsa. Hon är en av alla förtroendevalda som genom åren har gett av sin tid och sin omsorg för att hålla kyrkorummen öppna och levande. Mamma Elsa var med i kyrkorådet i över fyrtio år och tog ansvar för att bevara och utveckla kyrkan i bygden. Det är tack vare sådana som hon och de fyrtiotusen andra frivilligt engagerade som dessa själsliga viloplatser finns tillgängliga för alla. Inte som museer, utan som rum dagligen tagna i bruk. Det kan vara katedraler som får oss att kippa efter andan, nyklassiska ”Tegnérlador” eller små hemlighetsfulla romanska kapell – nog firas det gudstjänst under valven och samlas till möten i församlingshem omgivna av välskötta kyrkogårdar. ÖVER HUNDRA TUSEN svenskar i alla åldrar

från budgetfrågor till kaffeservering. Det var många präster som kom och gick under hennes år i kyrkopolitiken men kontinuiteten stod de förtroendevalda för. FÖR MIG ÄR bilden av den demokratiska

folkkyrkan ett evangelium i sig. Kristen tro handlar djupast sett om att varje människa är oändligt älskad och fullt ut värdig. Kyrkans uppgift är, enligt Bibeln, att gestalta en gemenskap där vi inte längre är ”man eller kvinna, slav eller fri, jude eller grek”. Därför handlar kyrkopolitiken djupast sett om att bygga samhörighet som motkraft till vår tids utbredda individualism. Det är inte konstigt att det finns förväntningar på Svenska kyrkan som social aktör i dagens välfärdspolitik. Här behövs det kunskap och visioner för att hitta balan-

sen mellan kyrkans insats och de sociala myndigheternas uppdrag. Det finns många berörande exempel på församlingar som erbjuder långtidssjuka och arbetslösa rehabilitering i samverkan med försäkringskassan eller arbetsförmedlingen. Jag har själv mött människor som har fått den chansen och kan vittna om att praktik i kyrkan är så mycket mer än ett vanligt jobb! Så nog finns det skäl för oss som medlemmar i den demokratiska folkkyrkan – vi är över sex miljoner i dag – att gå och rösta i årets kyrkoval.

•

”Kyrkopolitik handlar djupast sett om att bygga samhörighet.” Lisbeth Gustafsson, journalist, författare och hedersdoktor i teologi.

FOTO: MIKAEL M JOHANSSON

sjunger i kyrkokörer och möts i kyrkans lokaler varje vecka sida vid sida med barngrupper, sorgegrupper och många andra verksamheter. Bakom allt detta finns en demokratisk organisation med ansvar för det gemensammas bästa i folkkyrkan. Jag är inte säker på att alla tänker på Svenska kyrkan som ett demokratiskt fenomen. För mig var det tack vare mamma Elsa jag förstod poängen med det. Hon såg det som en medborgerlig plikt att engagera sig för den öppna kyrkan och deltog med glädje i allt

Denna tidning delas ut som samhällsinformation till alla hushåll av din församling, för att informera om kyrkovalet som äger rum den 17 september 2017. Är du medlem i Svenska kyrkan har du också rösträtt. Du kan läsa mer om valet på svenskakyrkan.se/kyrkoval.

Svenskakyrkan.se/kyrkoval