december • vecka 49
Söndag 1 december
söndagens namn och ämne
Första söndagen i advent Ett nådens år
Söndagen inleder julens förberedelsetid. Advent betyder ”ankomst” och är en väntan på Kristus i hans tre advent. Jesus första ankomst firar vi i julens gudstjänster. Hans andra ankomst sker ständigt på nytt och detta högtidlighåller vi just denna söndag, som också är kyrkans nyårsdag och första söndagen i ett nytt kyrkoår. Jesus tredje advent är hans återkomst vid tidens slut.
gamla testamentet, sakarja 9:9–10 Textens sammanhang:
Profeten kommer med ljusa framtidsutsikter för ett prövat folk. Det ska komma en kung som är rättfärdig. Han har makt att segra, men han för kunnar fred och framträder i ringhet och ödmjuk het. Texten tolkades av de första kristna som en profetia om Jesus Kristus, den utlovade Messias.
liturgisk färg Vitt. Byte till violett/blått efter kl. 18.
altaret Sex (fyra) ljus och vita blommor. Liturgisk färg och val av blommor är rekommendationer, alternativa val är möjliga.
epistel, uppenbarelseboken 5:1–5 Textens sammanhang:
psalmförslag
I denna himmelska vision håller Gud en förseg lad bokrulle i sin hand. Ingen har förmåga att öppna boken utom ”lejonet av Juda stam, skottet från Davids rot, Jesus Kristus, Det finns skäl att anta att innehållet handlade om Guds tanke med mänskligheten, en hemlighet som Kristus kom mit för att avslöja och genomföra.
103:1–3 | 104:1–3, 105 | 104:4–7, 111 | 109, 421
övrigt En adventsstake med fyra ljus, varav ett som är tänt. Alternativ text, Lukasevangeliet 4:16–23. För den liturgiska musiken används Julserien från första söndagen i advent till sjätte sön dagen efter trettondedagen, se Kyrkohandbok för Svenska kyrkan, Musikvolym.
evangelium, matteus 21:1–9 Textens sammanhang:
Berättelsen om Jesu intåg hade stor betydelse för de första kristna. Med detta konungsliga intåg proklamerar Jesus att han är Messias. Folket vi sar sin entusiasm genom att lägga sina mantlar på vägen och ropa ut sin längtan efter befrielse. På samma sätt är gudstjänsten på denna söndag en enda stor hyllning till Kristus, hela mänsklighet ens Frälsare och Befriare.
psaltarpsalm, ps 24 Textens sammanhang:
Psalmen är en lovsång till Gud och är intimt för knippad med denna dag. Den har tydliga liturgis ka drag och har säkert använts som processions psalm i Jerusalems tempel. 8
Vi firar gudstjänst med barnen
REFLEX Ett nytt kyrkoår. Ett nytt år. En ny chans. Löften om fred. Hoppet som aldrig dör, att det ska bli ett slut på all förföljelse, all oro, allt hat, all polarisering. Hoppet att vi en dag ska förstå varandra, när vi inte längre står på varsin sida om vallgra ven och skriker åt varandra. En dag när vi inte längre förtär jorden, bryter upp marken, ännu längre ner för att finna guldet, malmen, mineralerna.
Att läsa Läs om Jesus som rider in i Jerusalem i Bibel för barn sid. 196–197, Nära dig sid. 116 och De yngstas bibel sid. 427–432. Aktivitet Bind palmkvistar av gröna blad. Fråga Vem är din idol eller vem skulle du gärna vilja träffa? Vad skulle du säga till din idol? Finns det någon som du tycker gör skillnad och på vilket sätt?
En dag när människor inte längre behö ver balansera på små smala avsatser med avgrunden öppen under sig. En dag när barnet inte längre ska behöva gråta på morgonen över oro inför en ny skoldag. En dag när inte längre sjukdomarna bara kommer igen.
Sångförslag Ur Kyrksång nr 55, 58, 63, 64 Vi tackar dig Gud i advent för det fina som en gång hänt: att du som är stor ville bli en vanlig mänska som vi. Margareta Melin
En dag när freden breder ut sig, lugnar ner alla, förlöser i glädje. När det finns mat som räcker, skugga för solen. En dag när regnet faller, när barnen leker, klätt rar i träd eller gungar högt, när den äls kade unge kommer ut från sitt rum för att träffa några vänner, när vi sitter lugnt vid bordet och ser varandra i ögonen, när gräset växer igen, djuren får mat.
ST NIKOLAUS 6/12 Sankt Nikolaus var biskop av Myra i nuva rande Turkiet på 300talet. Det berättas att han genom fromhet och underverk föränd rade biskopsdömet som ska ha varit mycket förfallet. Han var en stor välgörare och det finns många legender om hans godhet. Nikolaus är skyddshelgon för bland annat barn, sjömän och oskyldigt dömda. Han är även känd som Santa Claus. Nikolausdagen firas främst i katolska och ortodoxa kyrkor. Då klär vuxna ut sig till Nikolaus och delar ut presenter till barnen.
Fredsfursten som har all makt i himmel och på jord kommer, är redan här, ger oss ännu ett nytt år. Sofia Camnerin
9
ett nytt kyrkoår med lärande och undervisning i centrum. Men när det gäller tro, är det kanske snarare upptäckt än undervisning som kännetecknar Guds pedagogik. Författaren Maria Küchen funderar:
Guds pedagogik – ett samspel Maria Küchen
E
tt ljusår är ett längdmått och betecknar hur långt ljuset färdas på ett år. Mellan månen och jorden är det en och en halv ljussekund. I bana kring jorden ligger Hubbleteleskopet, som kan se miljarder ljusår ut i universum. Det betyder att Hubble fångar upp ljus från skeenden i kosmos för miljarder år sedan. Ett av teleskopets mest kända fotografier visar hur stjärnor föds i väldiga stoft- och gasmoln. Bilden har fått namn efter en brittisk predikan från 1957 och heter Skapelsens pelare. ”Han på vars skuldror universum hänger, hänger vid sin moders bröst” skrev prästen James Spurgeon i sin 1800-talspredikan, ”han som skapade alla ting och bär upp skapelsens pelare.” Gud är större än universum, och fatta hur stort universum är. Nej, förresten. Det går inte att fatta. Det finns inget att lära sig om Gud, inget att inringa i våra gängse metoder för kunskapsinhämtning. Gud är obegriplig i sin väldighet. Det är bara att ge upp, att överlämna sig själv åt hängivenhet och bävan. Där måste vi börja. Pedagogik beskriver hur vi människor leder varandra till kunskap. Pedagogik förutsätter att jag en dag skulle kunna veta allt min lärare vet. Att Gud – större än världsalltet – en dag skulle kunna lära mig allt som Gud vet, det är förstås en fullständigt orimlig föreställning. Men pedagogik förutsätter också ett ömsesidigt utbyte. Många lärare kan vittna om hur elever fördjupar och berikar deras egen kunskap, sätter ljus på saker läraren inte tänkt på, stimulerar, utmanar. Pedagogik är ett samspel – och relationen mellan människa och Gud har från den stunden vi skapades byggt på samspel. 20
21
vi människor blir till i blicken från varandra. Det är i relation till andra vi växer och lär oss. Vi lät en av Sveriges mest framgångsrika fortbollsspelare alla kategorier, Lotta Schelin, fundera över jaget och laget.
Gemenskap när den är som starkast och vackrast Lotta Schelin
M
inibussens däck slirade på de varma, hala vägplattorna när vi segade oss uppför branten. Sakta men säkert tog vi oss fram medan det tjutande gummit utanför skar i öronen. Uppe på toppen ställde vi oss i rulltrapporna för att ta oss hela vägen upp och sedan stod jag där igen, vid foten av den mäktiga Jesusstatyn, Cristo Redentor, på berget Corcovado, varifrån du har utsikt över stora delar av Rio. Jag kom dit första gången 2014 när jag jobbade som expertkommentator under herr-VM. Två år senare var jag tillbaka tillsammans med mitt älskade landslag. Vi var här för att jaga gemensamma drömmar under OS-sommaren 2016. Det var lite disigt nere över staden, men utan några större problem kunde jag lokalisera Maracanã, en av världens mest mytomspunna och klassiska fotbollsarenor. Jag pekade ut den för mina vänner. – Kolla, ser ni där borta, det är dit vi ska, det där är Maracanã. Jag älskade verkligen att hänga med det här gänget, landslaget blev en stor del av mitt liv efter att jag inledde den blågula karriären med mitt första OS 2004. Spelare kom och gick, ledare likaså, Caroline Seger, Nilla Fischer, Linda Sembrandt, Lisa Dahlkvist och Hedvig Lindahl var några av de jag kamperade ihop med längst. Landslagschefen Marika Domanski Lyfors, som nu stod bredvid mig, var min första förbundskapten. – Dit ska vi Mackan, sa jag och knuffade henne i sidan. – Det vet jag väl, svarade hon med sitt luriga leende. Under mina år i landslaget hade vi redan lyckats vinna ett VM-brons och ett EM-brons. Vi hade också lärt oss att hantera nederlag tillsammans, som efter VM i Kanada, när det inte alls gick som vi hade hoppats. Men här 34
35
januari • vecka 3
Söndag 12 januari
söndagens namn och ämne
Första söndagen efter trettondedagen Jesu dop
Den här söndagen ägnas renodlat åt Jesu eget dop, som är startpunkten för Jesu offentliga framträdande. Vårt kristna dop är ämnet på första söndagen efter trefaldighet, men de båda har självklart beröringspunkter med varandra.
liturgisk färg Vitt, alternativt grönt (efterföljande vecka grönt).
gamla testamentet, jesaja 43:1–4 Textens sammanhang:
Profetens uppgift är att trösta Israels folk som hamnat i den babyloniska fångenskapen. Gud har inte övergett sitt folk. Den reningsprocess som folket genomgått är till ända. Vattnet och elden är bilder för denna rening. Av tradition har denna text tolkats som profetiska ord om det kristna dopet.
altaret
epistel, apg 8:14–17
68, 386 | 28, 356 | 127, 392 | 123:2, 3
Textens sammanhang:
altaret
Sex (eller fyra) ljus och vita/vita och röda blommor. Liturgisk färg och val av blommor är rekommendationer, alternativa val är möjliga.
psalmförslag
Nu har missionen nått Samarien. Många har döpts i Jesu namn. Dopet i Jesu namn ger enligt NT delaktighet i den heliga Anden. Men denna utveckling måste sanktioneras av övriga apostlar. Petrus och Johannes kallas till Samarien för att med bön och handpåläggning ge de nykristna samarierna del av den heliga Anden.
Den 13 januari (tjugondedag Knut) avslutas julens firningstid.
evangelium, markus 1:9–11 Textens sammanhang:
Markusevangeliet har en kortare skildring av Jesu dop än den Matteus förmedlar. När Jesus döpts av Johannes inträffar följande: Himlen delar eller öppnar sig. Anden kommer över Jesus i form av en duva. En himmelsk röst bekräftar, att Jesus är den utvalde, den älskade sonen. De orden återkommer på förklaringsberget. ”Den utvalde” är ett annat ord för Messias, den utlovade befriaren.
psaltarpsalm, ps 89:20–29 Textens sammanhang:
Psalmen handlar om Guds förbund med David och löftet Gud gav honom. I ljuset av NT får orden syfta på Jesus, Davids son, Guds utvalde tjänare. 38
Vi firar gudstjänst med barnen
REFLEX ”När du går genom vatten”, det är en märklig bild som målas upp. Inte brukar vi väl gå genom vatten? Det är ju både tröttsamt och svårt. Känner du igen motståndet, hur trögt det går att röra dig framåt i vattnet? Som att det hela tiden tar emot. Eller att gå genom eld, hur ofta gör vi det? Och gör vi det så rör vi oss oerhört snabbt för att inte bli svedda. Det är ju så lätt att bli bränd, bränd för resten av livet. Egentligen handlar det om motstånd och smärta och det känner vi alla igen. Så kan livet upplevas för många av oss. Det tar emot och det gör ont. Jesaja visste detta, det är säkert självupplevt. Likaså har de som läst texten genom årtusendena känt igen sig. Motståndet och smärtan följer oss människor genom generationerna. De formar oss, samtidigt som lättheten och trösten också gör det. Jesajaorden är en tröst. Du är inte ensam, Gud går med. Dopet är ett tecken på det. Genom eld och vatten.
Att läsa Läs om Jesu dop i Bibel för barn sid. 149, Nära dig sid. 44–45 och De yngstas bibel sid. 427–432. Aktivitet Bind palmkvistar av gröna blad. Fråga Be barnen att blunda och häll sedan vatten i en skål och sedan is i en skål. Låt barnen berätta vad de hört. Sångförslag Ur Kyrksång nr 44, 45, 46 Jesus, barnens bäste vän, var en vän för mig. Ta min hand och håll mig kvar nära intill dig. Martin Lönnebo
TJUGONDEDAG KNUT 13/1 ”Knut kör julen ut”, hette det i ett gammalt rim. Tjugondedag Knut firas som slutet på julhögtiden. Det är den stora barnkalasdagen, då barnen plundrar julgranen, leker och drar upp godispåsar ur en fiskdamm. Julgransplundringen i församlingen är ett sätt att träffas och avsluta julfirandet. Nu börjar vi blicka framåt mot den nya terminen. Nu är glada julen slut, slut, slut, julegranen kastas ut, ut, ut, men till nästa år igen kommer han vår gamle vän för det har han lovat.
Jonas Persson
39