FoE_BIBELN_ORIGINAL_13juli_NinaUlmaja.indd 476
2026-07-13 13:34
FoE_BIBELN_ORIGINAL_13juli_NinaUlmaja.indd 477
2026-07-13 13:34
FoE_BIBELN_ORIGINAL_13juli_NinaUlmaja.indd 478
2026-07-13 13:34
bi be ln – e n b ok f ör h e la li v et Bibeln är ingen vanlig bok – den är ett helt bibliotek. Här finns 77 böcker. Bibelns böcker berättar om händelser som ägt rum från ca 1800 f. Kr., då Abraham och Sara vandrade in i Kanaans land och blev upphov till Israels folk, fram till ca 100 e. Kr., då den kristna tron hade spridits till Mindre Asien och Europa. Böckernas bok Bibeln tillhör världslitteraturen och det är många konstnärer, författare, musiker, filmförfattare och regissörer som inspirerats av Bibelns olika berättelser, personligheter och ut manande budskap. Samtidigt är Bibeln mer än ett litterärt verk. Den rymmer historia, berättelser, profetior, poesi, vishetslittera tur och människors erfarenheter av Gud. Fönster, vägvisare och spegel Bibeln kan ge svar på många av livets stora frågor men ställer också frågor om vad vi vill med våra liv. Den är ett fönster som vidgar våra perspektiv, en ledstjärna vi kan följa och en spegel där vi kan lära känna oss själva. Mänsklig och gudomlig Bibeln är skriven och sammanställd av människor som levde i andra tider och samhällen än våra egna. De kämpade med frågor om ont och gott, sanning och lögn, liv och död men upplevde också Guds godhet och makt. Somliga har fått uppdraget att förkunna vad Gud vill med världen och våra egna liv. Genom dem talar Gud till oss. Därför har Bibeln genom århundradena lästs som Guds ord och kallats »den heliga skrift«.
FoE_BIBELN_ORIGINAL_13juli_NinaUlmaja.indd 479
2026-07-13 13:34
Gamla och nya testamentet I Nya testamentet får vi veta vem Jesus Kristus är och följa de första försöken att bygga upp och forma en ny gemenskap utifrån Jesus budskap. Gamla testamentet mot svarar till stor del den Hebreiska bibeln, som var helig skrift för Jesus och de första kristna. Dess berättelser, profetior och böner återkommer ständigt i Nya testamentet. Genom att läsa Gamla testamentet får vi en djupare förståelse av Jesus undervisning och apostlarnas förkunnelse. Bibelns röda tråd Genom Bibelns olika böcker finns det en röd tråd om hur Gud söker människan, befriar, förlåter och kallar till gemenskap. Tydligast kan vi se detta i Jesus liv. Jesus har vi sat oss vem Gud är. Orden i Joh 3:16 brukar kallas » Lilla Bibeln « : Så älskade Gud världen att han gav den sin enda Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv.
FoE_BIBELN_ORIGINAL_13juli_NinaUlmaja.indd 480
2026-07-13 13:34
FoE_BIBELN_ORIGINAL_13juli_NinaUlmaja.indd 481
2026-07-13 13:34
FoE_BIBELN_ORIGINAL_13juli_NinaUlmaja.indd 482
2026-07-13 13:34
BIBELN ga ml a testa men tet en ligt bibelkommission ens öv ersät t n ing, bibel 2000 sa m t sv ensk a bibelsä llsk a pets öv ersät t n ing av n ya testa men tet 2026
52603451 Bibel vit_inl.indb 1
2026-06-23 23:07
Verbum AB Box 22543 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 verbum.se Utgiven med stöd från Samfundet Pro Fide et Christianismo som förvaltare av kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse. Bibel 2026 © Verbum 2026 GT ur Bibel 2000 och NT 2026 © Svenska bibelsällskapet introduktionstexter Ulf Lindgren omslag och formgivning Nina Ulmaja typsnitt rubriker Pyke Display/Text av Sofie Beier/The Northern Block typsnitt brödtext Arnhem Blond 6,8/9,5 av Fred Smeijers/Type by tr äsnittsvinjetter: Kristina Anshelm sättning Aina Larsson/Sättaren
Första upplagan, första tryckningen tryck C.H. Beck, Tyskland 2026
isbn 978-91-526-0345-1
52603451 Bibel vit_inl.indb 2
2026-06-23 23:07
Innehåll bibelkommissionens förord 9 Bibelsällsk apets förord 11
GA M L A T E S TA M EN T E T Första Moseboken 17 Andr a Moseboken 73 Tredje Moseboken 119 Fjärde Moseboken 153 Femte Moseboken 201 Josua 245 Dom arboken 273 Rut 303 Första Sa muelsboken 309 Andr a Samuelsboken 345 Första Kungaboken 377 A ndr a Kungaboken 413 Första Krönikeboken 449 A ndr a Krönikeboken 481 Esr a 521 Nehemja 535 Ester 553
52603451 Bibel vit_inl.indb 3
2026-06-23 23:07
Job 565 Psaltaren 603 Ordspr åksboken 707 Predik aren 747 Höga visan 759 Jesaja 769 Jeremia 847 Kl agovisorna 921 Hesekiel 933 Daniel 991 Hosea 1011 Joel 1027 Amos 1035 Obadja 1047 Jona 1051 Mik a 1057 Nahum 1067 H abackuk 1073 Sefanja 1079 H aggaj 1085 Sak arja 1091 M al aki 1105
52603451 Bibel vit_inl.indb 4
2026-06-23 23:07
T i l l ägg ti l l gam l a t e stam e n t e t a p o k ry f e r n a e l l e r de de u t e ro k a non is k a s k r i f t e r n a Tobit 1113 judit 1131 ESTER ENLIGT DEN GREKISKA TEX TEN 1151 första m ack abeerboken 1167 A ndr a m ack abeerboken 1211 Salomos vishet 1245 Jesus Syr aks vishet 1271 baruk 1341 jeremias brev 1351 till ägg till daniel 1357 m anasses bön 1367
52603451 Bibel vit_inl.indb 5
2026-06-23 23:07
N ya t e stam e n t e t M at teusevangeliet 1375 M arkusevangeliet 1419 Luk asevangeliet 1451 Joh annesevangeliet 1499 Apostl agärningarna 1535 Rom arbrevet 1577 Första Korin thierbrevet 1599 Andr a Korin thierbrevet 1619 Gal aterbrevet 1633 Efesierbrevet 1643 Filipperbrevet 1651 Kolosserbrevet 1659 Första Thessalonikerbrevet 1667 A ndr a Thessalonikerbrevet 1673 Första Timotheosbrevet 1679 Andr a Timotheosbrevet 1687 Titusbrevet 1693 Filemonbrevet 1699 Hebreerbrevet 1703 Jakobsbrevet 1719
52603451 Bibel vit_inl.indb 6
2026-06-23 23:07
Första Petrusbrevet 1727 A ndr a Petrusbrevet 1735 Joh annesbreven 1741 Judasbrevet 1753 Uppenbarelseboken 1757 Teckenförkl aringar och Förkortningar 1781 ORDFÖRKLARINGAR 1785 Bät tre grepp om bibeln 1801 K artor 1817
52603451 Bibel vit_inl.indb 7
2026-06-23 23:07
52603451 Bibel vit_inl.indb 8
2026-06-23 23:07
bi be l kom m i s sion e ns f öror d Bibeln föreligger nu i en ny svensk översättning. Det är den tredje med officiell karaktär sedan reformationen. De båda tidigare utgavs 1541 och 1917 sedan de blivit gillade och stadfästa av Konungen. Den nya översättningen har utförts på uppdrag av svenska folket genom att den har beslutats av riksdagen. Beslutet har verkställts av reger ingen, som utsett en bibelkommission att utföra arbetet enligt tydligt angivna direktiv. När arbetet nu avslutas överlämnas översättningen till uppdragsgivarna, men den kommer inte att stadfästas genom särskilt statligt beslut. Det är genom att tas i allmänt bruk av svenska folket som översättningen uppnår sitt i direktiven angivna syfte: att vara huvudtext för bibeln inom det svenska språkområdet. Enligt direktiven för den nya bibelöversättningen skall bibelns grundtexter överföras till nutida svenskt språk i trohet mot origina lets stilmedel och stilvariationer, sedan deras ursprungliga lydelse har fastställts och sedan de utforskats och tolkats med vedertagna vetenskapliga metoder. Översättningen skall utnyttja det svenska språkets alla resurser på ett sådant sätt att den förmedlar texternas innehåll och stilkaraktär på en rik och varierad svenska och utan att vålla onödiga språkliga hinder för förståelsen. Den nya bibelöversättningen skall svara mot ett allmänkulturellt behov av en tillförlitlig översättning och kunna användas på skiftande sätt inom olika kyrkor och samfund. Den skall ha siktet inställt på nuets och framtidens krav utan att därför utestänga traditionens. Den skall vara ägnad för gudstjänstbruk men också lämpa sig för grundläggande och högre undervisning. Den skall fungera vid enskild andakt och privat läsning, men man skall också kunna läsa den högt från predikstol, på scen och i studio. Den skall vara så stram i formen
52603451 Bibel vit_inl.indb 9
2026-06-23 23:07
att den kan användas vid liturgisk läsning och sång. Men den skall samtidigt vara så trogen mot originalets skiftande stilarter och så lyhörd för nutida uttrycksformer att den kan brukas av den som söker historisk kunskap och litterära skönhetsvärden. Det är alltså många, höga och svårförenliga ambitioner som möts i de direktiv som bibelkommissionen har haft till uppgift att för verkliga. Det har den gjort genom att låta flera av landets främsta bibelvetenskapare, språkforskare och författare svara för översätt ningsarbetet. Kommissionen har haft en mångsidigt sammansatt styrelse, där ledamöterna representerat olika riksdagspartier, special vetenskaper, trossamfund och andra grupper av bibelanvändare. Utomstående experter inom exegetik och filologi, även från andra nordiska länder, har granskat de första utkasten. Referensgrupper har yttrat sig om det pågående arbetet och försett kommissionen med synpunkter från kyrkor och samfund, från författare och översättare, från forskarsamhället och kulturlivet, från språkvården, mediavärl den och skolan och från vanliga bibelläsare, unga och gamla. Den nya översättningen av bibelns texter offentliggjordes den 17 november 1999. Flera provöversättningar av Gamla testamentet hade getts ut dessförinnan. Nya testamentet och Tillägg till Gamla testa mentet var sedan länge (1981 resp. 1986) tillgängliga och i allmänt bruk och hade vid utgivningen 1999 bara genomgått en lätt översyn. I bibelkommissionens uppdrag har ingått att förse bibeltexterna med kompletterande information i form av noter, uppslagsdel, paral lellhänvisningar, textkritiska anmärkningar m.m. Detta material utges nu tillsammans med bibeltexten. Ett fåtal tryckfel har korri gerats, i övrigt är översättningen helt oförändrad. Bibelkommissionen tillsattes 1972 och avslutar sitt arbete i och med utgivningen av denna nya svenska bibelöversättning i februari 2001. Bibelkommissionens styrelse godkände föreliggande utgåva den 18 december 2000. Bibelkommissionen
52603451 Bibel vit_inl.indb 10
2026-06-23 23:07
b i b e l s ä l l s k a p e t s f ö r o r d t i l l n t 2026
Släpps 24 september 2026
52603451 Bibel vit_inl.indb 11
2026-06-23 23:07
52603451 Bibel vit_inl.indb 12
2026-06-23 23:07
GA M L A T E S TA M E N T E T
52603451 Bibel vit_inl.indb 13
2026-06-23 23:07
14
Gamla testamentet skildrar hur Gud skapar världen och alla levande varelser. Gud vill att allt i tillvaron ska utvecklas och mogna. Människan ges ett särskilt ansvar eftersom hon kan tänka och känna, analysera och låta sig styras av empati. Därför beskriver den stora berättelsen som löper genom Bibelns alla böcker hur människan försöker axla detta ansvar genom att hantera sina impulser, skapa ett rättvist samhälle och leva i relation till livets ursprungskälla som är Gud. Och Gud lovar gång på gång att aldrig överge människan, hur många gånger hon än misslyckas. Gamla testamentet är en helig skrift för två världsreligioner. Dess böcker har varit ett fundament för både judendom och kristendom i 2 000 år. Boksamlingen består av tre typer av texter: historiska, poetiska och profetiska. Böckerna innehåller stoff som traderats muntligt under långa tider och skrevs ner på hebreiska under tidsperioden 700–300 f.Kr. De sista elva böckerna går under beteckningen apokryfer och har inte alltid ingått i Bibeln. De historiska böckerna som börjar med världens skapelse och människans entré följer sedan Israels folk i med- och motgång fram till 400-talet f.Kr. då folket återvänder efter lång fångenskap i Babylon och försöker bygga upp landet igen.
52603451 Bibel vit_inl.indb 14
2026-06-23 23:07
15
Samlingen av poetiska böcker domineras av Psaltaren där Bibelns kanske äldsta texter återfinns. I Psaltarens hundrafemtio psalmer ryms människans hela känsloliv. Här finns allt från djupaste förtvivlan till jublande glädje. Övriga poetiska böcker har mer fokus på människans möjligheter att påverka sitt liv. De profetiska böckerna vill å ena sidan trösta och ingjuta hopp i en förtvivlad situation, å andra sidan rikta kritik mot Gud, orättvisor och maktmissbruk. Profeterna betonar att även om Gud lovat att aldrig överge sin skapelse har människan ett ansvar för att skapa en bättre morgondag. Den judiska traditionen har en delvis annorlunda uppdelning av bibelböckerna: Lagen (Torah – de fem Moseböckerna), Profeterna (där också de historiska böckerna ingår) och Skrifterna. Texterna förväntas ständigt omtolkas så att nya budskap kan friläggas. Detta sker genom fokus på hebreiska bokstäver eller ord som upprepas eller sticker ut, en läsart som blir omöjlig utan kunskaper i hebreiska.
52603451 Bibel vit_inl.indb 15
2026-06-23 23:07
16
ga ml a t e sta men t et historiska böcker
de större profeterna
Första Moseboken 17
Jesaja 769
Andra Moseboken 73
Jeremia 847
Tredje Moseboken 119
Klagovisorna 921
Fjärde Moseboken 153
Hesekiel 933
Femte Moseboken 201
Daniel 991
Josua 245 Domarboken 273
de tolv mindre profeterna
Rut 303
Hosea 1011
Första Samuelsboken 309
Joel 1027
Andra Samuelsboken 345
Amos 1035
Första Kungaboken 377
Obadja 1047
Andra Kungaboken 413
Jona 1051
Första Krönikeboken 449
Mika 1057
Andra Krönikeboken 481 Esra 521 Nehemja 535 Ester 553 Job 565 Psaltaren 603
Nahum 1067 Habackuk 1073 Sefanja 1079 Haggaj 1085 Sakarja 1091 Malaki 1105
Ordspråksboken 707 Predikaren 747 Höga visan 759
52603451 Bibel vit_inl.indb 16
2026-06-23 23:07
f ör s ta mo se b ok e n GENESIS
Ljus, ordning och mognad. Gud skapar världen genom att ordna förutsättningar för liv. Sedan skapas människan till Guds avbild, att vara kreativ, kunna utvärdera och förändra. Den stora berättelsen som löper genom Bibeln handlar om hur Gud stöttar människan att långsamt växa in i denna roll och förstå att Gud vill gemenskap och glädje. Första Moseboken skildrar universums och människans tillblivelse. Sedan smalnar perspektivet och vi får följa en konkret familj vars ättlingar sedan en stor del av Bibelns övriga böcker kretsar kring. Även om Gud återkommande lovar att välsigna alla folk är det först i slutet av Nya testamentet som hela mänskligheten åter står i berättelsens centrum. I Bibelns första bok möter vi inga hjältar. Efter att människan tvingats lämna Edens lustgård börjar hennes långa resa med att för-
52603451 Bibel vit_inl.indb 17
2026-06-23 23:07
18
stå vad som är rätt och fel. Men hon lär sig och inser samtidigt att misslyckanden kan leda till mognad och insikt. Därför börjar boken med ett brodermord och slutar med bröder som samarbetar. Gud ser hur människorna kämpar och lovar att inte överge dem. När Adam och Eva ätit av den förbjudna frukten syr Gud därför kläder åt dem. Genesis, begynnelsen, innehåller texter av både mytologisk och historisk karaktär. Sin nuvarande form fick boken förmodligen först på 500-talet f.Kr. Universums skapelse 1–2 Berättelsen om syndafallet 3 Kain och Abel 4 Noa och floden 6–9 Babels torn 11 Abrahams kallelse 1 2 Hagar och Ismael 1 6 Gud uppenbarar sig för Abraham och Sara 18 Abraham ber för Sodom 18 Abraham prövas av Gud 22 Isak och Rebecka 24 Isak välsignar Jakob 27 Jakobs dröm i Betel 28 Jakobs kamp med Gud vid Jabboks vadställe 32 Josef och hans bröder 37 Josef i Egypten 39–41 Josef och hans bröder i Egypten 42–45
52603451 Bibel vit_inl.indb 18
2026-06-23 23:07
19
f ör s ta mo se b ok e n
1
Gud skapar världen
1
I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vatt3 net. Gud sade: »Ljus, bli till!« Och ljuset blev 4 till. Gud såg att ljuset var gott, och han skilde 5 ljuset från mörkret. Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den första dagen. 6 Gud sade: »I vattnet skall ett valv bli till, och det skall skilja vatten från vatten.« Och det blev 7 så. Gud gjorde valvet och skilde vattnet under 8 valvet från vattnet ovanför valvet. Gud kallade valvet himmel. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den andra dagen. 9 Gud sade: »Vattnet under himlen skall samlas till en enda plats, så att land blir synligt.« 10 Och det blev så. Gud kallade det torra landet jord, och vattenmassan kallade han hav. Och 11 Gud såg att det var gott. Gud sade: »Jorden skall ge grönska: fröbärande örter och olika arter av fruktträd med frö i sin frukt skall växa 12 på jorden.« Och det blev så. Jorden frambringade grönska: olika arter av fröbärande örter och olika arter av träd med frö i sin frukt. 13 Och Gud såg att det var gott. Det blev kväll
1:1 I begynnelsen skapade Gud Första Mosebokens första del, kap. 1–11, skildrar världens skapelse och mänsklighetens ur-historia. I den senare delen återges ▶patriarkernas, Abraham, Isak och Jakob, historia, kap. 12–36, och berättelsen om hur Jakobs son Josef når en hög ställning i Egypten, där israeliterna bosätter sig, kap. 37–50. Bokens undertitel Genesis betyder »ursprunget«; ▶Moseböcker. 1:1–3 I begynnelsen … Gud sade Eller »När Gud började skapa himmel och jord – jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet – sade Gud«; jfr 2:4–24 med not. – Se även not till Ps 89:10 ff. 1:2 en gudsvind Annan tolkning »en våldsam vind«. Den traditionella översättningen »Guds ande« är också språkligt möjlig (hebreiskan har samma ord för »vind« och »ande«)
52603451 Bibel vit_inl.indb 19
och det blev morgon. Det var den tredje dagen. 14 Gud sade: »På himlavalvet skall ljus bli till, och de skall skilja dagen från natten och ut15 märka högtider, dagar och år. De skall vara ljus på himlavalvet och lysa över jorden.« Och 16 det blev så. Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att härska över dagen och det mindre till att härska över natten, och han 17 gjorde stjärnorna. Han satte ljusen på himla18 valvet att lysa över jorden, att härska över dag och natt och att skilja ljus från mörker. Och Gud 19 såg att det var gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den fjärde dagen. 20 Gud sade: »Vattnet skall vimla av levande varelser, och fåglar skall flyga över jorden, under 21 himlavalvet.« Gud skapade de stora havsdjuren och alla olika arter av levande varelser som vattnet myllrar och vimlar av och alla olika arter av 22 fåglar. Och Gud såg att det var gott. Gud välsignade dem och sade: »Var fruktsamma och föröka er och uppfyll sjöar och hav. Och på jorden skall 23 fåglarna föröka sig.« Det blev kväll och det blev morgon. Det var den femte dagen. 24 Gud sade: »Jorden skall frambringa olika arter av levande varelser: boskap, kräldjur och 25 vilda djur av olika arter.« Och det blev så. Gud
men är här mindre sannolik; v. 2 är en grammatiskt sammanhållen skildring av kaostillståndet före Guds skapelsehandling (v. 3). ▶Ande. 1:2 svepte fram Det hebreiska ordets betydelse osäker. 1:21 olika arter GT:s artindelningar motsvarar inte alltid nutidens. Det ord som återgetts med »kräldjur« (v. 24) innefattar också smådjur och insekter. 1:1 Joh 1:1 ff. 1:2 Jer 4:23 1:3 2 Kor 4:6 1:6 f. 1 Mos 7:11 1:14–18 5 Mos 4:19; Ps 136:7 ff.; Vish 13:1 ff.
2026-06-23 23:07
20 första moseboken 1–2 gjorde de olika arterna av vilda djur, boskap och markens kräldjur. Och Gud såg att det var gott. 26 Gud sade: »Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur 27 och alla kräldjur som finns på jorden.« Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna 28 skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: »Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.« 29 Gud sade: »Jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; 30 detta skall ni ha att äta. Åt markens djur, åt himlens fåglar och åt dem som krälar på jorden, allt som har liv i sig, ger jag alla gröna örter 31 att äta.« Och det blev så. Gud såg att allt som han hade gjort var mycket gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den sjätte dagen. 1 Så fullbordades himlen och jorden och 2 allt vad där finns. Den sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt verk, och han vilade på den 3 sjunde dagen efter allt han hade gjort. Gud välsignade den sjunde dagen och gjorde den till en helig dag, ty på den dagen vilade Gud sedan han utfört sitt skapelseverk. 4 Detta är berättelsen om hur himmel och jord skapades.
2
1:26 Vi ▶Gudsnamn. 1:29 f. Här beskrivs ett paradisiskt tillstånd där människor och djur lever i fred med varandra och livnär sig av växter. I 9:2 f. införs en ny ordning: människan ges rätt att döda och äta djur. 2:4–24 När Herren Gud … Medan den föregående skapelseberättelsen, 1:1–2:4, skildrar världens uppkomst handlar denna framför allt om hur människan blir till. Den börjar med att ge exempel på vad som inte fanns före skapelsen, något som också kännetecknar skapelseberättelser i Israels omvärld. Även 1:1–3 kan tolkas på det sättet (se not). ▶Moseböcker. 2:6 flöde Det hebreiska ordets betydelse osäker; jfr Job 36:27 med not. 2:7 människan Det hebreiska adám, »människa«, som är ett kollektivt ord med betydelsen »mänsklighet«, »människo släkte«, förknippas här med adamá, »mark«. Längre fram (från 4:25) används ordet också som egennamn på den första människan, Adam.
52603451 Bibel vit_inl.indb 20
Människan i Edens trädgård
5
När Herren Gud gjorde jord och himmel, när ingen buske fanns på marken och ingen ört hade spirat, eftersom Herren Gud inte hade låtit något regn falla på jorden och ingen människa 6 fanns som kunde odla den – men ett flöde väll7 de fram ur jorden och vattnade marken – då formade Herren Gud människan av jord från marken och blåste in liv genom hennes näs8 borrar, så att hon blev en levande varelse. Och Herren Gud planterade en trädgård österut, i Eden, och satte där människan som han hade 9 format. Herren Gud lät alla slags träd växa upp ur marken, sådana som var ljuvliga att se på och goda att äta av. Mitt i trädgården stod livets träd och trädet som ger kunskap om gott och ont. 10 En flod rinner upp i Eden och bevattnar trädgården. Sedan delar den sig i fyra armar. 11 Den första heter Pishon, den flyter kring Ha12 vila, ett land där det finns guld. Guldet i det landet är fint, och där finns också bdellium13 harts och onyxsten. Den andra floden heter 14 Gichon, den flyter kring Kush. Den tredje floden heter Tigris, den rinner öster om Assyrien. Den fjärde floden är Eufrat. 15 Herren Gud tog människan och satte henne i Edens trädgård att bruka och vårda den. 16 Herren Gud gav detta bud: »Du får äta av alla 17 träd i trädgården utom av trädet som ger kunskap om gott och ont. Den dag du äter av det trädet skall du dö.« 2:8–14 Eden I hebreiskan anspelning på ett ord för »ljuvlighet«. Eden brukar lokaliseras till området mellan Eufrat och Tigris eftersom dessa floder nämns i berättelsen och Eden anges ligga »österut« (v. 8). Övriga namn är svåra att identifiera. De kan beteckna floder och länder i samma område eller på andra håll i den då kända världen. Några namn har förbundits med Arabien och Egypten–Nubien. ▶Kush. 1:26–28 1 Mos 5:1 f.; 9:6; Ps 8:6 ff.; Vish 2:23; 9:2; Syr 17:3; 1 Kor 11:7; 2 Kor 4:4+; Ef 4:24; Kol 3:10; Jak 3:9 1:27 1 Mos 5:2; Matt 19:4 1:28 1 Mos 8:17; 9:1, 7 1:29 f. 1 Mos 9:3; Jes 11:6 f. 2:2 2 Mos 20:11; 31:17; Heb 4:4 2:7 1 Mos 3:19; Job 10:9; 34:14 f.; Ps 103:14; 104:29; Pred 12:7; Vish 7:1; 15:8, 11; Syr 17:1; 33:10; 1 Kor 15:45, 47 2:8 Jes 51:3; Hes 31:9 2:9 1 Mos 3:22; Upp 2:7; 22:2, 14 2:17 Rom 5:12
2026-06-23 23:07
a n dr a mo se b ok e n E XODUS
Om Första Moseboken kretsar kring växande och mognad domineras Andra Moseboken av längtan efter befrielse, alla centrala teman i Bibeln. I Andra Moseboken möter vi patriarken Jakobs ättlingar, Israels folk. De lever sedan flera sekler som slavar i Egypten och frågar sig om det finns en framtid för de förtryckta, om Gud glömt sina löften till sitt folk.
52603451 Bibel vit_inl.indb 73
2026-06-23 23:07
74
Men Gud har inte glömt utan sänder Mose att befria folket från slaveriet. Under vandringen genom Sinai öken sluter Gud ett nytt förbund med dem och ger dem regler att följa, medan Gud i sin tur lovar att aldrig överge dem. Även när folket klagar och på nytt sviker förlåter Gud och står fast vid sitt löfte. Detta grundbudskap om befrielse från det som förminskar människan återkommer sedan gång på gång i Bibeln. Enligt judisk tradition ges de tio budorden i ödemarken för att synliggöra att det nya samhälle Gud vill skapa inte baseras på äldre kulturers ojämlika samhällsskick. Därför behövde ökenvandringen ta fyrtio år så att folkets minne av slaveri och avgudadyrkan inte skulle föras med in i landet Kanaan. Berättelsen om Mose och folkets vandring genom Sinai fortsätter sedan i de övriga Moseböckerna. Exodus, uttåget, kan enligt vissa arkeologiska fynd ha ägt rum för 3 200 år sedan. Bibelboken fick sin nuvarande form först på 500-talet f.Kr. Israeliternas slaveri i Egypten 1 Moses födelse och räddning 2 Den brinnande busken och uppenbarelsen av Guds namn 3 Påsken och det osyrade brödets högtid 12–13 Vandringen genom Sävhavet 14 Moses och Mirjams sånger efter övergången av Sävhavet 15 Manna, vaktlar och vatten ur klippan 16–17 De tio budorden 20, 34 Förbundsarken och uppenbarelsetältet 25–27, 36–40 Prästens skrud 28, 39 Guldkalven 32
52603451 Bibel vit_inl.indb 74
2026-06-23 23:07
75
a n dr a mo se b ok e n
1
Israeliterna förtrycks i Egypten 1
Detta är namnen på Israels söner. De kom till Egypten tillsammans med Jakob, var och 2 en med sin familj: Ruben, Simon, Levi och 3 4 Juda; Isaskar, Sebulon och Benjamin; Dan 5 och Naftali; Gad och Asher. De som härstammade från Jakob var sammanlagt sjuttio personer. Josef var redan i Egypten. 6 Så dog Josef och hans bröder och alla deras 7 samtida. Men israeliterna var fruktsamma och förökade sig, de växte till och blev så talrika att hela landet uppfylldes av dem. 8 Då fick Egypten en ny kung, en som ing9 enting visste om Josef. Han sade till sitt folk: »Israeliterna har blivit för många och för starka 10 för oss. Nu måste vi handla klokt, annars blir de ännu flera. Och blir det krig kan de förena sig med våra fiender och kämpa mot oss och 11 sedan ge sig av härifrån.« Därför satte man fogdar över dem för att kuva dem med hårt arbete. Och de byggde städerna Pitom och Ram12 ses, där farao hade sina förråd. Men ju mer man förtryckte dem, desto fler blev de och desto mer bredde de ut sig, så att egypterna kände sig 13 hotade. Israeliterna tvingades till slavtjänst, 14 och deras liv förbittrades av det tunga arbetet med lera och tegel och allt arbete på fälten, all denna slavtjänst som de tvingades till.
1:1 Israels söner … Egypten … Jakob Andra Moseboken skildrar hur israeliterna av Mose leds ut ur Egypten (undertiteln Exodus betyder »uttåg«) och hur Herren sluter ett ▶förbund med dem och ger dem sin lag; ▶Moseböcker. – Hur ▶Jakob fick namnet Israel skildras i 1 Mos 32:28; 35:10. Det hebreiska uttrycket för »Israels söner« kan också betyda »israeliterna« (t.ex. i v. 7). 1:11 Pitom, Ramses Städer i Goshenområdet; se noter till 1 Mos 45:10; 47:11. 1:11 farao Beteckning för den egyptiske kungen. Ordet betydde ursprungligen »stora huset« men kom att användas
52603451 Bibel vit_inl.indb 75
15
Kungen av Egypten talade med de hebreiska barnmorskorna – en hette Shifra och den 16 andra Pua – och sade: »När ni hjälper de hebreiska kvinnorna vid förlossningen, se då efter: är det en pojke skall ni döda honom, är det 17 en flicka får hon leva.« Men barnmorskorna var gudfruktiga och gjorde inte som kungen 18 hade befallt utan lät pojkarna leva. Då kal�lade kungen dem till sig och frågade varför de 19 gjorde så. De svarade: »Hebreiska kvinnor är inte som egyptiska. De är starka, de har fött 20 innan barnmorskan hinner fram.« Gud lät allt gå väl för barnmorskorna, och folket växte 21 till och förökade sig kraftigt, och eftersom barnmorskorna var gudfruktiga lät Gud dem 22 få hem och barn. Men farao gav denna befallning till hela sitt folk: »Kasta alla nyfödda pojkar i Nilen och låt bara flickorna leva.«
Moses födelse
2
1
En man av Levis släkt gifte sig med Levis 2 dotter, och hon blev havande och födde en son. Hon såg vilken fin pojke det var och höll 3 honom gömd i tre månader. Sedan kunde hon inte gömma honom längre utan tog en korg av papyrusgräs och tätade den med beck och tjära, lade barnet i den och satte ut den i vas4 sen vid Nilstranden. Pojkens syster ställde sig
inte bara om kungapalatset utan framför allt om den härskare som residerade där. 1:16 se då efter Efter dessa ord har grundtexten ett uttryck med okänd betydelse. 2:1 En man av Levis släkt … Levis dotter Se 6:16–20.
1–3 Apg 7:17–35; Heb 11:23 ff. 1:1 ff. 1 Mos 46:8 ff. 1:13 1 Mos 15:13
2026-06-23 23:07
76 andra moseboken 2–3 ett stycke därifrån för att se hur det skulle gå med honom. 5 Då kom faraos dotter ner till floden för att bada, och hennes hovdamer gick fram och tillbaka utmed stranden. Hon fick syn på korgen i vassen och skickade en slavinna att hämta den. 6 När hon öppnade den såg hon att där låg en pojke och grät. Hon tyckte synd om honom och sade: »Det är nog ett av de hebreiska barnen.« 7 Då sade pojkens syster till faraos dotter: »Skall jag skaffa en hebreisk kvinna som kan 8 amma barnet åt dig?« – »Ja, gör det«, svarade faraos dotter. Då gick flickan och hämtade poj9 kens mor, och faraos dotter sade till henne: »Ta med dig det här barnet och amma det åt mig. Jag skall betala dig för det.« Kvinnan tog då pojken 10 och ammade honom. När pojken blev större förde hon honom till faraos dotter, som adopterade honom och gav honom namnet Mose. »Jag har ju dragit upp honom ur vattnet«, sade hon.
11
Mose flyr till Midjan
När Mose hade blivit vuxen gick han en dag ut till sina landsmän och såg deras tunga arbete. Då fick han se hur en hebreisk man, en av hans egna landsmän, blev ihjälslagen av en egypter. 12 Mose tittade sig omkring, och då han inte såg någon slog han ihjäl egyptern och gömde ho13 nom i sanden. När han gick ut nästa dag såg han två hebreer som slogs med varandra. Då sade han till angriparen: »Varför slår du din 14 landsman?« Mannen svarade: »Vem har satt dig till herre och domare över oss? Tänker du döda mig som du dödade egyptern?« Mose blev rädd och tänkte: »Då har det alltså blivit känt!« 15 När farao fick höra vad Mose hade gjort ville
2:10 Mose Namnet, på hebreiska Moshé, förknippas här med verbet mashá, »dra upp«. Sannolikt har det samband med ett egyptiskt ord mesu, »det födda«, »barn«, som bl.a. ingår i namnet på flera faraoner, t.ex. Totmes, där första delen är ett gudsnamn. Mose kan vara en förkortad form av ett sådant namn. 2:15 f. midjaniternas land Kring Akabaviken, söder om Palestina. ▶Midjan.
52603451 Bibel vit_inl.indb 76
han få honom dödad. Men Mose flydde undan farao och slog sig ner i midjaniternas land. Där höll han till vid en brunn. 16 Prästen i Midjan hade sju döttrar. De kom och öste upp vatten och fyllde hoarna för att 17 vattna fåren åt sin far. Men några herdar kom och körde bort dem. Då ingrep Mose och hjälpte 18 dem, och sedan vattnade han deras får. När de kom hem till sin far Reguel frågade han: »Var19 för är ni hemma så tidigt?« De svarade: »En egypter hjälpte oss mot herdarna; han öste till 20 och med upp åt oss och vattnade fåren.« – »Var är han nu?« frågade fadern. »Varför tog ni inte med honom? Säg till honom att han kommer 21 och äter med oss!« Och Mose beslöt sig för att stanna hos prästen. Han fick dennes dotter Sip22 pora till hustru, och hon födde en son. Mose gav honom namnet Gershom, »ty«, sade han, »jag är en främling i detta land«.
23
Den brinnande busken
Åren gick och kungen av Egypten dog, och israeliterna suckade under sin träldom. De ropade i sin nöd, och deras klagan steg upp till 24 Gud. När Gud hörde deras jämmer tänkte han på sitt förbund med Abraham, Isak och 25 Jakob och tog sig an israeliterna och gav sig till känna för dem. 1 En gång när Mose vaktade fåren åt sin svärfar Jetro, prästen i Midjan, drev han dem till andra sidan öknen och kom till Guds berg, 2 Horeb. Där visade sig Herrens ängel för honom i en eldslåga, som slog upp ur en törnbuske. När Mose såg att busken stod i låga utan att brinna 3 upp tänkte han: »Vilken märklig syn! Jag måste gå dit och se varför busken inte brinner upp.«
3
2:18 Reguel Att Moses blivande svärfar på andra ställen kallas Jetro (t.ex. i 3:1) har förklarats på olika sätt. Troligen är det fråga om skilda traditioner. Ett tredje namn, Hovav, förekommer i 4 Mos 10:29; Dom 4:11. 2:22 Gershom I hebreiskan anspelning på »främling där«. 3:1 Horeb Samma berg som på andra ställen i GT kallas ▶Sinai. 3:2 Herrens ängel Som framgår av fortsättningen i v. 4 ff. är det Herren själv som uppenbarar sig; ▶Ängel.
2026-06-23 23:07
andra moseboken 3 4
Då Herren såg att han gick för att se efter ropade Gud till honom ur törnbusken: »Mose! 5 Mose!« Han svarade: »Ja, här är jag.« Herren sade: »Kom inte närmare! Ta av dig dina skor, 6 du står på helig mark.« Och han fortsatte: »Jag är din faders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud.« Då skylde Mose sitt ansikte. Han vågade inte se på Gud. 7 Herren sade: »Jag har sett hur mitt folk plågas i Egypten. Jag har hört deras klagorop över sina slavdrivare – ja, jag vet vad de får lida. 8 Därför har jag stigit ner för att befria dem från egypterna och föra dem från Egypten till ett land som är rikt och vidsträckt och som flödar av mjölk och honung, det land där det nu bor kanaaneer, hettiter, amoreer, perisseer, hiveer 9 och jevuseer. Nu har israeliternas klagorop nått mig, och jag har själv sett hur egypterna 10 plågar och förtrycker dem. Så gå nu: jag sänder dig till farao, och du skall föra mitt folk, 11 israeliterna, ut ur Egypten.« Mose invände: »Hur skulle en sådan som jag kunna gå till fa12 rao och föra israeliterna ut ur Egypten?« Gud svarade: »Jag skall vara med dig, och detta är tecknet som skall visa att det är jag som har sänt dig: när du har fört folket ut ur Egypten skall 13 ni hålla gudstjänst på detta berg.« Då sade Mose till Gud: »Om jag nu kommer till israeliterna och säger att deras fäders Gud har sänt mig till dem och de frågar efter hans namn, vad 14 skall jag då svara?« Gud sade: »Jag är den jag är. Säg dem att han som heter ’Jag är’ har sänt
3:4 Då Herren såg … ropade Gud Den påfallande växlingen mellan gudsbeteckningarna kan bero på att olika traditioner förenats till en berättelse. 3:12 detta är tecknet Dvs. gudstjänstfirandet på berget. Enligt en annan tolkning syftar »detta« tillbaka på uppenbarelsen i den brinnande busken. 3:12 hålla gudstjänst Ordagrant »tjäna Gud«. Hebreiskan använder här ett verb som betyder »arbeta«, »slava«, »tjäna«, »dyrka« och som tidigare i berättelsen har använts om tvångsarbetet åt farao. 3:14 Jag är den jag är Det hebreiska ordet för »jag är« påminner om gudsnamnet Jahvé (se not till v. 15). Uttrycket a nspelar alltså på det namn som Gud uppenbarar för Mose och är avsett som en tydning av detta. Formeln har dock uppfattats och förklarats på flera olika sätt. ▶Gudsnamn.
52603451 Bibel vit_inl.indb 77
77
15
dig till dem.« Och Gud fortsatte: »Säg israeliterna att Herren, deras fäders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud, har sänt dig till dem. Detta skall vara mitt namn för all framtid; med det namnet skall jag åkallas från släkte 16 till släkte. Gå nu och kalla samman Israels äldste och tala om för dem att Herren, deras fäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, har uppenbarat sig för dig. Säg dem att jag har gett akt på dem och vet vad som har drabbat 17 dem i Egypten och att jag har beslutat att föra dem från förtrycket i Egypten upp till kanaaneernas, hettiternas, amoreernas, perisseernas, hiveernas och jevuseernas land, ett land som flödar av mjölk och honung. 18 De kommer att lyssna till dig, och sedan skall du och Israels äldste gå till kungen av Egypten och säga till honom: ’Herren, hebreernas Gud, har visat sig för oss. Låt oss få gå tre dagsmarscher ut i öknen och offra åt Herren, 19 vår Gud.’ Jag vet att kungen av Egypten inte 20 låter er gå, om han inte blir tvingad. Därför skall jag sträcka ut min hand och låta Egypten drabbas av märkliga ting jag skall göra där; 21 sedan kommer han att släppa er. Och jag skall göra egypterna så välvilligt stämda mot detta folk att ni inte skall behöva ge er i väg 22 tomhänta. Varje kvinna skall be sina grannfruar och kvinnorna i sitt hushåll om föremål av silver och guld och om kläder, som ni skall låta era söner och döttrar bära. Så tar ni byte från egypterna.«
3:15 Herren Grundtexten har här det gudsnamn som skrivs med konsonanterna Jhvh och som troligen har uttalats Jahvé. Detta namn kom efterhand att betraktas som så heligt att det inte ens fick uttalas. Det ersattes med omskrivningar, t.ex. »Herren«, ett bruk som övertogs när GT översattes till grekiska och som har behållits i de flesta senare bibelöversättningar. Namnets härledning är omstridd. Här förknippas det med det hebreiska verbet för »vara«; jfr not till v. 14. ▶Herren. 3:5 Jos 5:15 3:6 Matt 22:32+ / 2 Mos 33:20+ 3:14 Vish 13:1; Upp 1:4+ 3:21 f. 1 Mos 15:14; 2 Mos 11:2; 12:35 f.; Esr 1:6
2026-06-23 23:07
52603451 Bibel vit_inl.indb 1372
2026-06-23 23:07
N YA T E S TA M E N T E T
52603451 Bibel vit_inl.indb 1371
2026-06-23 23:07
52603451 Bibel vit_inl.indb 1373
2026-06-23 23:07
n ya t e s ta m e n t e t Matteusevangeliet 1375 Markusevangeliet 1419 Lukasevangeliet 1451 Johannesevangeliet 1499 Apostlagärningarna 1535 Romarbrevet 1577 Första Korinthierbrevet 1599 Andra Korinthierbrevet 1619 Galaterbrevet 1633 Efesierbrevet 1643 Filipperbrevet 1651 Kolosserbrevet 1659 Första Thessalonikerbrevet 1667 Andra Thessalonikerbrevet 1673 Första Timotheosbrevet 1679 Andra Timotheosbrevet 1687 Titusbrevet 1693 Filemonbrevet 1699 Hebreerbrevet 1703 Jakobsbrevet 1719 Första Petrusbrevet 1727 Andra Petrusbrevet 1735 Johannesbreven 1741 Judasbrevet 1753 Uppenbarelseboken 1757
52603451 Bibel vit_inl.indb 1374
2026-06-23 23:07
52603451 Bibel vit_inl.indb 1373
2026-06-23 23:07
matt euse va nge li e t En ny relation till Gud, en ny syn på livets mening och ett nytt perspektiv på moraliska regler. Nytt och ändå en fortsättning på det som varit. Det första evangeliet betonar kontinuiteten med Gamla testamentet som ofta citeras för att lyfta fram hur Jesus liv och undervisning är en fördjupning av det som tidigare kommit det judiska folket till del. Genom Mose gav Gud folket lagar från berg och mat i öknen. Hos Matteus återkommer liknande scener, men nu är det Jesus själv som är både budskapet och maten. Jesus ger Gud ett ansikte. Matteus sammanfattar Jesus undervisning i flera längre tal. Det första är Bergspredikan med livsregler så radikala att de än idag både vägleder och utmanar. Där understryks att Jesus etiska regler ska styra såväl människors handlingar som deras tankar och känslor.
52603451 Bibel vit_inl.indb 1375
2026-06-23 23:07
1376
Matteus ger konkreta bilder för hur människor ska leva tillsammans, principer som ska styra ord och handling. På så sätt har hans evangelium hjälpt många att utveckla den inre moraliska kompassen. Det första evangeliet är det mest pedagogiska. Därför användes det ofta i kyrkans undervisning och fick tidigt hedersplatsen som inledning till Nya testamentet trots att det inte alls är den äldsta texten, snarare en av de yngsta böckerna. Troligen skrevs det först på 80-talet e.Kr. I kyrklig konst framställs Matteus som en ängel. Jesus släkttavla och födelse ur Josefs perspektiv 1 magerna från östern 2 Bergspredikan 5–7 Om bönen, Herrens bön 6:5 ff. Gyllene regeln 7:12 Några av Jesus under 8–9, 12, 14 De tolv apostlarna sänds ut 10 Liknelser 13, 20, 24–25 Kritik av dåtidens andliga ledare 23 Tidens slut 24–25 Jesus lidande, död och uppståndelse 26–28 Jesus dop- och missionsbefallning 28:16 ff.
52603451 Bibel vit_inl.indb 1376
2026-06-23 23:07
1377
e va nge li et e n ligt matteus
NT 2026 släpps 24 september 2026
52603451 Bibel vit_inl.indb 1377
2026-06-23 23:07
1378 matteusevangeliet 1–2
NT 2026 släpps 24 september 2026
52603451 Bibel vit_inl.indb 1378
2026-06-23 23:07
matteusevangeliet 2–4
1379
NT 2026 släpps 24 september 2026
52603451 Bibel vit_inl.indb 1379
2026-06-23 23:07
52603451 Bibel vit_inl.indb 1418
2026-06-23 23:07
m a r kuse va nge li e t Möten, måltider och bön. Markusevangeliet lyfter fram den mänskliga sidan av Jesus. Han äter och sover, blir berörd och överraskad och fylls av medlidande. Samtidigt är han Gud förkroppsligad mitt i människornas vardag. I Markusevangeliet läser vi hur Jesus i högt tempo går in och ut ur byarna kring Gennesaretsjön. Han möter personer som ingen annan vill vara med. När Jesus ser och rör vid dem återfår de sitt människovärde. Även om Markus text kan förefalla enkel finns ett djupare budskap i dess komposition. De som tror sig vara friska är blinda för den Messias som nu står inför dem, medan de blinda omedelbart inser vem Jesus är. Och de lama reser sig upp och följer honom.
52603451 Bibel vit_inl.indb 1419
2026-06-23 23:07
1420
Till den som undrar var Gud är när livet går sönder svarar Markus att Gud delar smärtan och själv vet något om lidande. Jesus som skakar av ångest i Getsemane blir för Markus ett tecken på att Gud inte väjer för lidandet utan finns mitt i det. Det är Markus sätt att konkretisera Bibelns grundbudskap att Gud aldrig överger. Markusevangeliet är troligen den äldsta av de fyra skildringarna av Jesus liv och utgör kärnan också för Matteus- och Lukasevangeliet. Det är troligen skrivet på 70-talet e.Kr. på en lättfattlig grekiska. I kyrklig konst framställs Markus som ett lejon. Johannes döparens liv och verksamhet 1–2 Jesus undervisar om Guds rike 1–2, 7, 9, 12–13 Stridssamtal 2–3, 11–12. Jesus botar sjuka och gör andra under 1, 3, 5–10 Jesus liknelser om Guds rike 4, 12–13 Petrus bekännelse 8 Förutsägelser om Människosonens lidande 8–10 Jesus och barnen 10 Det judiska templets fall och tidens slut 13 Jesus lidande och död 14–15 Kvinnorna vid den tomma graven 16
52603451 Bibel vit_inl.indb 1420
2026-06-23 23:07
1421
e va nge li e t e n ligt m a r kus
NT 2026 släpps 24 september 2026
52603451 Bibel vit_inl.indb 1421
2026-06-23 23:07
1422 markusevangeliet 1
NT 2026 släpps 24 september 2026
52603451 Bibel vit_inl.indb 1422
2026-06-23 23:07
markusevangeliet 2
1423
NT 2026 släpps 24 september 2026
52603451 Bibel vit_inl.indb 1423
2026-06-23 23:07
52603451 Bibel vit_inl.indb 1450
2026-06-23 23:07
lu k a se va nge l i e t Förlåtelse som befriar, insikter som förvandlar och ett ljus som aldrig kan döljas. I Lukas evangelium händer något med människorna som möter Jesus. De upprättas, fylls av nytt liv och hopp. Ständigt träder det heliga fram, också ur det mest vardagliga, till allas förvåning och förtjusning. Lukas är den evangelist som tydligt skriver till icke-judar, förmodligen var han inte ens själv jude. Han har även författat Apostlagärningarna där det beskrivs hur tron på Jesus sprids över östra Medelhavet. Om Gamla testamentet först fokuserat på en viss familj och sedan ett visst folk vidgar Lukas nu perspektivet och betonar att budskapet om Jesus gäller alla folk. Hos Lukas söker Jesus särskilt upp dem som annars hamnar i utkanten: fattiga, sjuka, syndare, kvinnor, samarier och människor som andra ser ner på. Människor som känt sig misslyckade och vilsna
52603451 Bibel vit_inl.indb 1451
2026-06-23 23:07
1452
har därför ofta kunnat återfinna hopp och mening när de läst Lukas återgivning av Jesus liknelser om den barmhärtiga samariern, den förlorade sonen och tullindrivaren Sackaios. Lukas bygger precis som Matteus sitt evangelium på Markus text men har åtskilligt eget material, ofta kännetecknat av empati och förlåtelse. Hans text har troligen nedtecknats på 80-talet e.Kr. I kyrklig konst framställs Lukas som en oxe. Johannes döparens födelse och verksamhet 1, 3, 7 budskapet om jesus födelse och marias lovsång 1:26 ff. Jesus födelse och släkttavla 2–3 Jesus i Nasarets synagoga 4 Jesus slättpredikan 6 Änkans son i Nain 7 Synderskan i Simons hus 7 Kvinnor som försörjer Jesus 8 Den barmhärtiga samariern 10 Marta och Maria 10:38 ff. Det förlorade fåret, det förlorade myntet, den förlorade sonen 15 Den rika mannen och Lasaros 16 Tullindrivaren Sackaios 19 De tio punden 19 Jesus lidande och död och uppståndelse 22–24 Emmausvandringen 24:13 ff.
52603451 Bibel vit_inl.indb 1452
2026-06-23 23:07
1453
e va nge li e t e n ligt lu k a s
NT 2026 släpps 24 september 2026
52603451 Bibel vit_inl.indb 1453
2026-06-23 23:07
1454 lukasevangeliet 1
NT 2026 släpps 24 september 2026
52603451 Bibel vit_inl.indb 1454
2026-06-23 23:07
lukasevangeliet 1
1455
NT 2026 släpps 24 september 2026
52603451 Bibel vit_inl.indb 1455
2026-06-23 23:07
52603451 Bibel vit_inl.indb 1498
2026-06-23 23:07
joh a n n e s va nge li et Slå följe med Gud och se verkligheten med nya ögon. Det fjärde evan geliet handlar mindre om hur vi människor ska leva med varandra och mer om hur vi kan leva med Gud. I Johannesevangeliet betonas Jesus gudomliga sida mer än hans mänskliga. Redan i bokens inledning understryker Johannes pa radoxen: Jesus har funnits före all tid och är Gud gjord synlig som människa. Samtidigt framstår Jesus som en ömsint vän som styrs av kärlek – och i slutet på evangeliet ställer frågan: ”Älskar du mig?” Samtidigt betonar evangeliet Guds närvaro mitt i vardagen genom att Jesus kopplar sig och sin kropp till sådant som ger växt och mening. Johannes evangelium har periodvis lästs som en anti-judisk text eftersom han regelbundet talar nedsättande om judarna. Uttrycket syftar dock inte på judar som folkgrupp utan oftast på de religiösa och politiska ledare som står i konflikt med Jesus.
52603451 Bibel vit_inl.indb 1499
2026-06-23 23:07
1500
Johannes bygger sitt evangelium på Gamla testamentets grundtanke att Gud vandrar vid människans sida. Evangeliet visar hur Jesus liv och undervisning för Gud och människa närmare varandra. Genom att bejaka sin djupaste längtan kan varje person upptäcka ljuset som lyser också i mörkret. Författarskapet är omdiskuterat, men evangeliet fick troligen sin nuvarande form först i slutet av det första århundradet. I kyrklig konst framställs Johannes som en örn. Johannesprologen 1 Bröllopet i Kana 2 Samtalet med Nikodemos 3 Så älskade Gud världen ... 3:16 Kvinnan vid Sykars brunn 4 Jesus är livets bröd 6 Jesus sju »Jag är« 6:35, 8:12, 10:9, 10:11, 11:25, 14:6, 15:5 Äktenskapsbryterskan 8 Den goda herden 10 Lasaros väcks till liv 11 Jesus avskedstal 13:31–17:26 Jesus förbön 17 Jesus död och uppståndelse 18–21 Maria Magdalena, Tomas m.fl. möter Jesus 20–21 Petrus upprättas och kallas på nytt 21
52603451 Bibel vit_inl.indb 1500
2026-06-23 23:07
1501
e va nge li e t e n ligt joh a n n e s
NT 2026 släpps 24 september 2026
52603451 Bibel vit_inl.indb 1501
2026-06-23 23:07
1502 johannesvangeliet 1
NT 2026 släpps 24 september 2026
52603451 Bibel vit_inl.indb 1502
2026-06-23 23:07
Johannesvangeliet 1–2
1503
NT 2026 släpps 24 september 2026
52603451 Bibel vit_inl.indb 1503
2026-06-23 23:07
52603451 Bibel vit_inl.indb 1534
2026-06-23 23:07
u ppe n b ar e lse b ok e n Bibeln inleds med Första Moseboken där människan går vilse i en trädgård och skiljs från Gud. Den slutar med Uppenbarelseboken där människa och Gud återigen möts, denna gång i en stad. I det nya Jerusalem avslutas berättelsen om människans och Guds sökande efter varandra som löpt som en röd tråd genom Bibelns alla böcker. För att stärka de kristna som lider av svår förföljelse ger Uppenba relseboken en apokalyptisk skildring av framtiden där Kristus i en kosmisk batalj en gång för alla ska krossa ondskans makter. Det goda ska slutligen besegra det onda. Boken är uppbyggd av kraftfulla bilder för att fånga kampen vid tidens slut. Bokrullar med sigill som bryts, basuner som dånar, lam met på tronen, kvinnan som föder, horan som förför och draken
52603451 Bibel vit_inl.indb 1757
2026-06-23 23:08
1758
som besegras – bilder som genom kyrkans historia flitigt använts i den kyrkliga konsten. Detta till trots är det ändå som tröst Uppenbarelseboken lästs av kristna genom alla tider. Bilden av Gud som torkar alla tårar från våra ögon i en tid där varken död, sorg eller lidande finns fortsätter att väcka hopp och förtröstan också idag. Evigheten är ett möte där Gud och människa äntligen förenas. Boken har troligen tillkommit omkring år 100 e.Kr. i samband med de svåra förföljelser som då drabbade kristna som vägrade delta i kejsarkulten. »Jag är A och O« 1:8 Kristus som visitator och domare 1:9 ff. De sju breven från Kristus till församlingarna 2–3 Guds tron i himlen 4 Lammet och den förseglade bokrullen 5 De sju sigillen 6–7 Den vitklädda skaran inför tronen 7 De sju basunerna 8–9, 11 Den öppna bokrullen och de två vittnena 10–11 Kvinnan, draken och de två odjuren 12–13 De sju skålarna med Guds vrede 15–16 Skökan Babylons fall 17–18 Ryttaren på den vita hästen 19–21 Tusenårsriket 20 En ny himmel och en ny jord 21–22
52603451 Bibel vit_inl.indb 1758
2026-06-23 23:08
1759
joh a n n e s u ppe n b a r e lse
1
Inledning och hälsning 1
Detta är Jesus Kristus uppenbarelse, som Gud gav honom för att visa sina tjänare vad som snart ska ske. Och han gjorde den känd genom att sända sin ängel till sin tjänare Jo 2 hannes, som har vittnat om Guds ord och bu rit fram Jesus Kristus vittnesbörd, om allt han 3 fick se. Salig är den som läser upp profetians ord och saliga är de som lyssnar till dem och håller fast vid det som står skrivet i den, för tiden är nära. 4 Från Johannes till de sju församlingarna i Asien. Nåd och frid till er från den som är och som var och som kommer, och från de sju an 5 darna som står inför hans tron och från Jesus Kristus, det trovärdiga vittnet, den förstfödda från de döda och härskaren över jordens kung ar. Han som älskar oss och har löst oss från 6 våra synder med sitt blod och som har gjort oss till ett kungarike, till präster åt sin Gud och Far – honom tillhör härligheten och makten i evighet. Amen. 7 Se, han kommer med molnen, och allas ögon ska se honom, också deras som har ge
1:1 för att visa Annan översättning: för att han [Jesus Kristus] skulle visa. 1:1 tjänare Ordagrant: slavar. 1:1 tjänare Ordagrant: slav. 1:5 löst oss Andra textvittnen: tvättat oss. 1:6 i evighet Andra textvittnen: i evigheters evighet. 1:7 han kommer med molnen Dan 7:13. 1:7 genomborrat Sak 12:10. 1:8 Alfa och Omega De första och sista bokstäverna i det grekiska alfabetet. Jfr Upp 21:6. 1:10 Herrens dag En referens till söndagen, den dag då Herren uppstod och gudstjänst firades.
1:1–3 Upp 22:6–10 1:1 Dan 2:28–29, 45; Upp 1:19; 22:6 1:2 Upp 1:9; 6:9; 20:4
52603451 Bibel vit_inl.indb 1759
nomborrat honom, och jordens alla stammar ska jämra sig över honom. Ja, amen. 8 »Jag är Alfa och Omega«, säger Herren Gud, »den som var och den som är och den som kom mer, Allhärskaren.«
9
Johannes syn på ön Patmos
Jag, Johannes, som är er bror och som i Jesus delar lidandet, riket och uthålligheten med er, befann mig på ön Patmos för Guds ords och Je 10 sus vittnesbörds skull. På Herrens dag kom Anden över mig och bakom mig hörde jag en 11 röst, stark som en trumpet, som sa: »Skriv ner det du ser i en bokrulle och sänd den till de sju församlingarna, till Efesos, Smyrna, Pergamon, Thyatira, Sardes, Filadelfia och Laodikeia.« 12 Jag vände mig om för att se vems röst som talade till mig. Och när jag vänt mig om såg jag 13 sju lamphållare av guld och mitt ibland lamp hållarna någon som liknade en Människoson, klädd i en fotsid dräkt med ett guldbälte runt 14 bröstet. Hans huvud och hår var vitt som ull, vitt som snö, och hans ögon var som flammande
1:3 Luk 11:28 1:4 2 Mos 3:14; Sak 4:10b; Upp 1:8; 3:1; 4:5, 8; 5:6; 11:17; 16:5 1:5–6 Upp 5:9–10 1:5 Ps 89:28, 38; Jes 55:4; Kol 1:18; Upp 3:14; 17:14; 19:11, 16 1:6 2 Mos 19:6; Jes 61:6; 1 Pet 2:5, 9; Upp 20:6 1:7 Ps 104:3; Hes 1:4–28; Dan 7:13; Sak 12:10–14; Matt 24:30; Joh 19:37 1:8 2 Mos 3:14; Jes 41:4; Heb 13:8; Upp 1:4, 17; 2:8; 21:6; 22:13 1:9 Upp 1:2 1:11 2 Mos 24:4, 7; Jer 36:1–6; Upp 1:19; 2:1, 8, 12, 18; 3:1, 7, 14 1:12 2 Mos 25:31–39; Sak 4; Upp 1:20; 2:1 1:13 2 Mos 28; Hes 1:26–28; Dan 7:13; 10:5; Upp 15:6 1:14 Dan 7:9; Upp 2:18; 19:12
2026-06-23 23:08
1760 uppenbarelseboken 1–2
NT 2026 släpps 24 september 2026
52603451 Bibel vit_inl.indb 1760
2026-06-23 23:08
uppenbarelseboken 2–3
1761
NT 2026 släpps 24 september 2026
52603451 Bibel vit_inl.indb 1761
2026-06-23 23:08
52603451 Bibel vit_inl.indb 1780
2026-06-23 23:08
1781
t e c k e n f ör k l a r i nga r o c h f ör kort n i nga r Bibelns böcker var från början i regel inte indelade i mindre avsnitt på det sätt som är vanligt i dag. Texterna skrevs ofta i en löpande skrift utan konsekvent ordmellanrum. Därtill saknades systematisk användning av skiljetecken i stor utsträckning. Sådana hjälpmedel utvecklades och blev vanligare efter hand i samband med kopiering och tradering av texterna. Nutida översättningar av Bibeln delar regelmässigt in texten i stycken och avsnitt och är ofta försedda med rubriker. Dessa rubriker har utformats i samband med översättningen och ingår alltså inte i grundtexten. Indelningen av bibeltexten i kapitel och verser är en sen anordning. Den är inte alltid oproblematisk ur innehållets och sammanhangets synvinkel men utgör ett praktiskt och allmänt accepterat hjälpmedel vid hänvisningar till texten. Översättningen och textuppställningen är dock inte bunden till denna indelning. Ett kapitel börjar inte nödvändigtvis med ett nytt textavsnitt och det kan därför ofta sakna en inledande rubrik. Se 2 Kor 13:1. Ibland kan ett nytt kapitel rentav börja mitt inne i ett sammanhängande stycke. Se Joh 8:1; 1 Kor 13:1 och Gal 5:1. På några ställen saknas enstaka versnummer. Då beror det på textkritiska överväganden och vetenskapliga bedömningar av vad som sannolikt är den mest ursprungliga texten. Vid sådana tillfällen finns alltid information i en fotnot. [ ]
Klammer kring ett textavsnitt markerar att dess ställning i den ursprungliga texten är osäker. Ofta rör det sig om partier som saknas i några av de äldsta handskrifterna eller uppvisar betydande variation i traditionen. Samti-
52603451 Bibel vit_inl.indb 1781
2026-06-23 23:08
1782
digt har dessa avsnitt en sådan ålder och ställning att de bör ingå i en översättning. I NT 2026 förekommer sådana klamrar i Matt 16:2–3; Mark 16:8–20; Luk 23:34; Joh 7:53–8:11 och 9:38–39. Närmare kommentarer ges i tillhörande fotnoter. kursiv stil Citat från Gamla testamentet markeras med kursiv stil, oavsett om citatet ligger närmast lydelsen i den hebreiska bibeln eller i Septuaginta (grekisk översättning). Mycket fria återgivningar av gammaltestamentlig text, allusioner, anspelningar och brottstycken av citat har inte markerats med kursiv stil. Däremot finns parallellhänvisningar som anger sådana kopplingar. Det är inte ovanligt att parallellhänvisningar anges vid flera tillfällen i en och samma vers. Då syftar dessa på olika saker. Vid korta citat mitt inne i en vers är det befogat med en direkt hänvisning. Se exempelvis Matt 9:13, där den första hänvisningen gäller citatet från Hos 6:6, medan den andra hänvisningen anger paralleller till versen som helhet. Vid längre citat från Gamla testamentet kommer hänvisningen efter den första versen. Se Apg 28:26–27. Ibland kan en parallellhänvisning vara knuten till ett eller några specifika ord i en vers. Då återfinns de specifika orden före hänvisningen, ungefär som i en fotnot. När det gäller ordningsföljden på hänvisningarna i slutet av en vers är grundregeln den att de kommer i bibelboksordning. Det finns dock två undantag från denna regel. Särskilt relevanta och viktiga hänvisningar kan placeras först. Hänvisningar som bara gäller senare delar av en vers kan placeras mot slutet av en uppräkning av bibelställen.
52603451 Bibel vit_inl.indb 1782
2026-06-23 23:08
1783
f ör kort n i nga r o c h be gr e pp Förkortningar av enskilda bibelböcker, se sidan 1803–1804. GT
Gamla testamentet.
Tillägg till GT
Tillägg till Gamla testamentet. De apokryfa eller deuterokanoniska skrifterna.
NT
Nya testamentet.
Septuaginta
Tidig grekisk översättning av den hebreiska bibeln.
Peshitta
En central bibelöversättning i den syriska texttraditionen.
Vulgata
En central bibelöversättning i den latinska texttraditionen.
Bysantinsk
Samlingsbeteckning för den senare grekiska
texttradition
texttradition som dominerar majoriteten av bevarade handskrifter.
Koptiska
Tidiga översättningar till koptiska dialekter,
översättningar
vilka har tillkommit i Egypten.
Textvittne
Handskrifter, tidiga översättningar och citat hos kyrkofäder, som bevarar olika textvarianter (läsarter).
Läsart
En av flera ordalydelser i den grekiska grundtexten som speglar variationen mellan textvittnen.
52603451 Bibel vit_inl.indb 1783
2026-06-23 23:08
52603451 Bibel vit_inl.indb 1784
2026-06-23 23:08
b ät t r e gr e pp om bi be l n Förkortningsregister 1803 BiBeLBoksFörkortningAr 1803 oFtA AnvändA BiBeLord i gudstjänsten 1805 kändA BiBeLcitAt 1807 kändA BiBeLtexter 1809 temAn i BiBeLn 1813 kArtor 1817
52603451 Bibel vit_inl.indb 1801
2026-06-23 23:08
bättre grepp om bibeln
1803
f ör kort n i ng sr e gi s t e r f. = närmast följande vers ff. = närmast följande vers jfr = jämför --- fler bibelställen följer ▶ = se/se även Bibelkommissionens uppslagsdel += se parallellhänvisningar f.Kr. = före Kristus e.Kr. = efter Kristus
GT Gamla testamentet Till GT Tillägg till Gamla testamentet, Apokryferna NT Nya testamentet Kursiverade meningar i bibeltexten = citat från GT, Till GT [---] Texten går ej att översätta
bi be l b ok sf ör kort n i nga r Gamla testamentet 1 Mos 2 Mos 3 Mos 4 Mos 5 Mos
Första Moseboken Andra Moseboken Tredje Moseboken Fjärde Moseboken Femte Moseboken
Jos Dom Rut 1 Sam 2 Sam 1 Kung 2 Kung 1 Krön 2 Krön Esr Neh Est Job Ps
Josua Domarboken Rut Första Samuelsboken Andra Samuelsboken Första Kungaboken Andra Kungaboken Första Krönikeboken Andra Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren
52603451 Bibel vit_inl.indb 1803
Ords Ordspråksboken Pred Predikaren Höga v Höga visan Jes Jer Klag Hes Dan
Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel
Hos Joel Am Ob Jon Mik Nah Hab Sef Hagg Sak Mal
Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggaj Sakarja Malaki
2026-06-23 23:08
1804 bättre grepp om bibeln
Tillägg till Gamla testamentet – apokryferna eller de deuterokanoniska skrifterna Tob Judit Est Gr 1 Mack 2 Mack Vish Syr Bar Jer Till Dan Man
Tobit Judit Ester enligt den grekiska texten Första Mackabeerboken Andra Mackabeerboken Salomos vishet Jesus Syraks vishet Baruk br Jeremias brev Tillägg till Daniel Manasses bön
Nya testamentet Matt Mark Luk Joh
Matteusevangeliet Markusevangeliet Lukasevangeliet Johannesevangeliet
Apg Apostlagärningarna Rom 1 Kor 2 Kor Gal Ef Fil Kol 1 Thess 2 Thess
Romarbrevet Första Korinthierbrevet Andra Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet Första Thessalonikerbrevet Andra Thessalonikerbrevet
1 Tim 2 Tim Tit Filem
Första Timotheosbrevet Andra Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet
Heb Hebreerbrevet Jak 1 Pet 2 Pet 1 Joh 2 Joh 3 Joh Jud
Jakobsbrevet Första Petrusbrevet Andra Petrusbrevet Första Johannesbrevet Andra Johannesbrevet Tredje Johannesbrevet Judasbrevet
Upp Uppenbarelseboken
52603451 Bibel vit_inl.indb 1804
2026-06-23 23:08
1808 bättre grepp om bibeln
k ä n da bi be lt e x t e r Gamla testamentet Skapelseberättelserna — 1 Moseboken 1–3 Kain och Abel — 1 Moseboken 4:1–16 Noa — 1 Moseboken 6–9 Babels torn — 1 Moseboken 11:1–9 Abrams kallelse — 1 Moseboken 12:1–3 Sara, Hagar och Abraham — 1 Moseboken 20–21 Abraham sätts på prov — 1 Moseboken 22 Esau och Jakob föds — 1 Moseboken 25:19–26 Jakobsberättelsen — 1 Moseboken 27–35 Jakobs stege — 1 Moseboken 28:10–22 Josef såld till Egypten — 1 Moseboken 37:12–36 Josefsberättelsen — 1 Moseboken 37–48 Mose i vassen — 2 Moseboken 1–2 Moses kallelse — 2 Moseboken 3–4 Den brinnande busken — 2 Moseboken 3 Påsken — 2 Moseboken 12 Genom Röda Havet — 2 Moseboken 14 Uttåget ur Egypten — 2 Moseboken 12–15, 20 och 34 De tio budorden — 2 Moseboken 20 Moabitiskan Rut — Ruts bok David och Goljat — 1 Samuelsboken 17 Daniel i lejongropen — Daniel 6
Nya testamentet Bebådelsen, Marias möte med Elisabet och Jesus födelse — Matteusevangeliet 1:18–2:18 och Lukasevangeliet 1–2 Jesus som tolvåring i templet — Lukasevangeliet 2:41–52 Johannes Döparen — Matteus 3:1–12 Jesus dop — Matteusevangeliet 3:13–17, Markusevangeliet 1:9–11 och Lukasevangeliet 3:21–22 Jesus frestas — Matteus 4:1–11 Delar ur Bergspredikan — Matteusevangeliet 5–7 Jesus och barnen — Markusevangeliet 10:13–16 Det förlorade fåret — Lukasevangeliet 15:1–7 Det förlorade myntet — Lukasevangeliet 15:8–10 Den förlorade sonen — Lukasevangeliet 15:11–32 Den barmhärtiga samariern — Lukasevangeliet 10:25–37 Jesus vid Sykars brunn — Johannesevangeliet 4:1–42 Äktenskapsbryterskan — Johannesevangeliet 8:1–11
52603451 Bibel vit_inl.indb 1808
2026-06-23 23:08
bättre grepp om bibeln
1809
Den kananeiska kvinnan — Matteusevangeliet 15:21–28 En lam man i Kafarnaum — Matteusevangeliet 9:1–8 och Markusevangeliet 2:1–12 Jairos dotter — Markusevangeliet 5:21–43 och Lukasevangeliet 8:40–56 Den sista måltiden, i Getsemane, hos Pilatus, korsfästelsen och den tomma graven — Matteusevangeliet kapitel 26–28, Markusevangeliet 14–16, Lukasevangeliet kapitel 22–24 och Johannesevangeliet 18–21 Uppståndelsen — Matteus 28:1–10 Kvinnorna vid graven — Matteusevangeliet 28:1–8 Vandringen till Emmaus — Lukasevangeliet 24:13–35 Den heliga Anden — Apostlagärningarna 2 En kropp — Romarbrevet 12:9–21 Kärlekens lov — 1 Korinthierbrevet 13 Vägen framför andra: kärleken — Första Korinthierbrevet 13 Friheten i Kristus — Galaterbrevet 3:26–29 Kamp mot ondskan (Guds rustning) — Efesierbrevet 6:10–20 En ny himmel och en ny jord — Uppenbarelseboken 20–22
Jesus liknelser Huset på berggrunden — Matteus 7:24–27 Sådden — Matteus 13:1–9; 18–23 Ogräset — Matteus 13:24–30 Himmelriket — Matteus 13:31–52 Den obarmhärtiga medtjänaren — Matteus 18:21–35 Vingårdsarbetarnas lön — Matteus 20:1–16 De båda sönerna — Matteus 21:28–32 Bröllopsfesten — Matteus 22:1–14 De tio brudtärnorna — Matteus 25:1–13 Talenterna — Matteus 25:14–30 Fåren och getterna — Matteus 25:31–46 Den barmhärtiga samariern — Lukas 10:25–37 Den rika bonden — Lukas 12:13–21 Det förlorade fåret, myntet och sonen — Lukas 15 Den rika mannen och Lasaros — Lukas 16:19–31 Änkan och domaren — Lukas 18:1–8 Farisén och tullindrivaren — Lukas 18:9–14
52603451 Bibel vit_inl.indb 1809
2026-06-23 23:08
1810 bättre grepp om bibeln
Jesus under En man med spetälska blir ren — Matteus 8:1–4 En officers tjänare botas — Matteus 8:5–13 Petrus svärmor botas — Matteus 8:14–15 Stormen tystas — Matteus 8:23–27 De besatta männen och svinhjorden — Matteus 8:28–34 En lam man botas — Matteus 9:1–8 Mannen med en förtvinad hand — Matteus 12:9–14 Mat åt fem tusen — Matteus 14:13–21 Mat åt fyra tusen — Matteus 15:32–39 En månsjuk pojke botas — Matteus 17:14–20 Kvinnan som rör vid Jesus mantel — Markus 5:25–34 Fiskfångsten — Lukas 5:1–11 Änkans son uppväcks — Lukas 7:11–17 Jairos dotter — Lukas 8:40–56 Tio spetälska män botas — Lukas 17:11–19 En blind man utanför Jeriko botas — Lukas 18:35–43 Vatten blir till vin — Johannes 2:1–12 En sjuk man vid Betesda — Johannes 5:1–18 Jesus går på sjön — Johannes 6:16–21 En blindfödd man botas — Johannes 9 Lasaros uppväcks — Johannes 11:1–44
52603451 Bibel vit_inl.indb 1810
2026-06-23 23:08
52603451 Bibel vit_inl.indb 1802
2026-06-23 23:08
52603451 Bibel vit_inl.indb 1802
2026-06-23 23:08
bättre grepp om bibeln
1811
t e m a n i bi be l n Bibeln kan läsas på många sätt. Ett sätt är att läsa den utifrån teman. Då kan man börja i de egna frågorna och se vad Bibeln har att säga. Kärlek Luk 15 Jesus som den goda herden, Joh 10 Jesus – Guds kärleksbevis, Joh 3:16, Rom 5:8, 1 Joh 3:16 Den gudomliga kärlekens lov, 1 Kor 13 Gud är kärlek, 1 Joh 4:7–21 Dubbla kärleksbudet, Matt 22:37–40 Kärleken från Gud, 1 Joh 4:16–21 Längta, söka, vänta Längtan efter Gud, Ps 42:2–3, 63:2, 130:5–6, 1 Pet 2:2–3 Längtan efter den man har kär, Höga v 3–5 Söka Gud, Ps 63:2, Jes 55:6, Luk 11:9–10 Söka efter Guds rike Luk 12:31, 2 Tim 2:22 Naturen 1 Mos 1:1–31 Ps 24:1, 104:10–18, Apg 17:24–28 Människa Skapad till Guds avbild, 1 Mos 1:26–28 Matt 10:29–31 Matt 7:11–12 Luk 19:11–27 Apg 10:34 Ondska och girighet Syndafallsberättelsen, 1 Mos 3 Jesus frestas, Matt 4:1–11 Från hjärtat kommer onda tankar, Matt 15:18–20, Jak 1:13–15 Det skall bekämpas med det goda, Matt 5:39, 1 Pet 3:9 Rom 12:14–18
52603451 Bibel vit_inl.indb 1811
Pengar och rikedom Liknelsen om den rika mannen och hans lador, Luk 12:13–21 Jesus samtal med en ung, rik man, Mark 10:17–21 Rättvisa Gud är hellre god än rättvis, Matt 20:1–16 Gud är rättvis, Jes 30:18 Vi och vår rättvisa, Joh 7:24 Rättvis fördelning, 2 Kor 8:8–15 Sanning och lögn Tala sanning, Ps 15:1–2, Ef 4:25 Sanningen gör oss fria, Joh 8:31–36 Djävulen är lögnens fader, Joh 8:44 Jesus är sanningen, Joh 14:6 Själviskhet Arbetskamraten som inte ville förlåta, Matt 18:21–35 Är själva grundsynden, 1 Mos 3 Fanns inte hos Jesus, Mark 10:45, Joh 10:11, Fil 2:5–11 Kärleken är inte självisk, 1 Kor 13:4–5 Tid Vi lever bara en kort tid, Job 14:1, Ps 90:1–10 Allt har sin tid, Pred 3:1–8 Alla dagar intill tidens slut, Matt 28:20 Nu är Guds tid, Mark 1:15 Ta väl vara på tiden, Kol 4:5
2026-06-23 23:08
1812 bättre grepp om bibeln
Tro och trygghet Jesus och den romerska officeren, Matt 8:5–13 Sackaios möter Jesus, Luk 19:1–10 Kvinnan vid Sykars brunn, Joh 4:1–42 Tryggheten hos Gud, Ps 23:4, 62:2–3, Kom till mig alla ni …, Matt 11:28–30 Jag tror, hjälp min otro, Mark 9:23–24
Dela med sig Jesus brödunder, Matt 14:13–31, Joh 6 Liknelsen om den yttersta domen, Mattv25:31–40 Liknelsen om den barmhärtiga samariern, Luk 10:25–37 Dela med sig av mat, skörd, pengar m.m., 3 Mos 19:9–10, Jes 58:7
Tvivel Petrus försöker gå på vattnet, Matt 14:22–33 Jesus sänder ut sina lärjungar, Matt 28:16–20 Den uppståndna visar sig, Luk 24:36–43 Den skeptiska Natanael, Joh 1:45–51 Tomas som tvivlade, Joh 20:19–29
Ensam, ensamhet Jesus ensamhet i Getsemane, Matt 26:36–56 Den ensamma Petrus, Matt 26:69–75 Jesus ensamhet på korset, Matt 27:45–50 Ensam men inte övergiven, Joh 14:18, jfr Ps 139
Ung Den unga Elihu från Bus, Job 32:6–22 Var glad att du är ung, Pred 11:9–12:1 Ingen är för ung att tjäna Gud, Jer 1:7–8 Paulus ord till den unga Timotheos, 1 Tim 4:11–16, 6:11–16 Ord till de unga, 1 Joh 2:14
Fred och frid Löftet om fredsfursten, Jes 9:2–7, 11:1–10 Salig är den som håller fred, Matt 5:9 Älska era fiender, Matt 5:38–48 Min frid ger jag er, Joh 14:27 Håll fred om möjligt med alla, Rom 12:18 Kristus är vår fred och frid, Ef 2:14
Vilja, villighet Guds vilja, 2 Mos 20, Matt 6:10 Jesus gör Faderns vilja, Matt 26:36–46, Joh 6:38 Vilja – inte vilja, Matt 21:28–32, Mark 3:35 Det goda som jag vill gör jag inte, Rom 7:15–19 Ge mig ett villigt sinne, Ps 51:14
Förebilder och idoler Kvinnan med balsamflaskan, Mark 14:3–9 Kvinnan i Simons hus, Luk 7:36–50 Liknelsen om den barmhärtiga samariern, Luk 10:25–42 Maria som lyssnade på Jesus, Luk 10:38–42 Myran som föredöme, Ords 6:6–13 Jesus som förebild, Joh 13:15, 1 Pet 2:21–23, Fil 2:4–11
Avund Kain och Abel, 1 Mos 4:1–16 Josef och hans bröder, 1 Mos 37 Liknelsen om arbetarna i vingården, Matt 20:1–16 Var en av orsakerna till att Jesus dömdes till döden, Matt 27:18 Avund är synd, Mark 7:22
52603451 Bibel vit_inl.indb 1812
2026-06-23 23:08
bättre grepp om bibeln
Förlåtelse, försoning Petrus förnekar Jesus – blir förlåten, Matt 26:69–75, Joh 21:15–19 Jesus och kvinnan i Simons hus, Luk 7:36–50 Liknelsen om den förlorade sonen, Luk 15:11–32 Jesus och Sackaios, Luk 19:1–10 Guds totala förlåtelse, Jes 38:17, 44:22, Mik 7:19, 1 Joh 1:9 Fader, förlåt dem, Luk 23:34, jfr Apg 7:59–60 Löften om Guds förlåtelse, Matt 6:14, 1 Joh 1:9 Kyrkans uppdrag att förlåta, Matt 16:13–20, 18:21–22, Joh 20:23, 2 Kor 5:11–21 Glädje och lycka Kärleksdialogen i Höga visan 1–8 Den uppståndna visar sig, Matt 28:1–8, Luk 24:39–49 Lyckliga Maria, Luk 1:39–56 Liknelserna i Luk 15 Sackaios möter Jesus, Luk 19:1–10 Glädjebudet om Jesus, Matt 11:2–6, Mark 1:1, Luk 2:10–12 Glädjen att ge, Apg 20:35, 2 Kor 9:7 Delad glädje, Rom 12:15, 1 Joh 1:4
1813
Vänskap Rut 1 Den lama i Kafarnaum, Luk 5:17–26 Allt vad ni vill … Gyllene regeln, Matt 7:12 Kärleksbudet, Matt 22:39 Sak 7:9–10 Kvinnor i Bibeln Hagar, 1 Mos 16, 21 Sara 1 Mos 18 Rebecka, 1 Mos 24–27 Mirjam, Moses syster, 2 Mos 2:1–10, 15:19–21 Debora, Dom 4–5 Ester Rut 1–4, Matt 1:5 Maria, Jesus mor, Matt 1:16–25, 2:1–23, Mark 3:31–35, Luk 1–2, Joh 2:1–12, 19:24–27, Apg 1:14 Kvinnan som smorde Jesus fötter, Luk 7:36–50 Kvinnorna som följde Jesus, Luk 8:1–3 Marta och Maria, Luk 10:38–42, Joh 11–12 Kvinnan vid Sykars brunn, Joh 4 Kvinnorna vid korset och graven, Matt 28:1–15, Mark 15:40–16:8, Luk 24:1–12, Joh 20:1–18 Lydia Apg 16:11–15, 40 En syrisk-fenikisk kvinnas tro Mark 7
Hoppet Mod att möta framtiden, Matt 12:21, Rom 8:24–25 Tron, hoppet och kärleken, 1 Kor 13:13 Kristus är vårt hopp, 1 Tim 1:1, 1 Pet 1:3–5
52603451 Bibel vit_inl.indb 1813
2026-06-23 23:08
1814 bättre grepp om bibeln
nt om jesus liv och lära Jesus födelse Jesus död och uppståndelse Jesus födelse, Luk 1:26–38, 2:1–21 Får många fiender, Mark 14:1–2, Joh Gud som blivit människa, Joh 1:1–18, Fil 11:45–57 2:5–11 Anklagad, dömd och korsfäst, Mark 14–15 Den utvalde, Matt 3:13–17, 17:1–8 Uppstår från de döda, Matt 28:1–20, Världens räddare och befriare, Luk 2:8–14, Luk 24:1–49, 1 Kor 15:1–11 Joh 3:16 Jesus himmelsfärd, Apg 1:1–11 Lovar sända den heliga Anden, Joh 14:15–31 Jesus verksamhet Grundar den kristna kyrkan, Apg 2:1–47 Samlar lärjungar omkring sig, Mark 1:16– Instiftar dopet och nattvarden, Matt 26:26–29, Matt 28:18–20 20, Joh 1:35–51 Ska komma tillbaka, Matt 25:31–46 Kvinnor följer Jesus, Luk 8:1–3 Ska slutligt segra över det onda, 1 Kor Undervisar, Matt 5–7, Matt 13, Luk 10:25–37, 15:20–28 15:1–32 Botar sjuka, Mark 6:53–56 Jesus namn Uppväcker döda, Luk 7:11–17 Mark 1:1, Matt 16:16, Mark 2:10, Joh 1:18, Gör många andra under, Mark 6:45–52, 29, Fil 2:11 Luk 7:1–10, Joh 6:1–35 Umgås med syndare, Matt 9:9–13, Luk Jesus sju jag är 15:1–2 Joh 6:35, 8:12, 10:7, 10:11, 11:25, 14:6, 15:5 Lär oss att be, Matt 6:5–15 Är den utlovade Messias, Matt 16:13–17, Luk 24:44–49
vid olika tillfällen Glad — Psaltaren 16:11; 28:7; Johannes 15:11 Kär — Höga visan 7:1; 1 Korinthierbrevet 13:13; 1 Johannesbrevet 3:11 Rädd — Psaltaren 27:1–5; Jesaja 43:1–5 Ängslig — Psaltaren 46; Johannes 14:1–7 Övergiven — 2 Korinthierbrevet 4:16–5:5; Johannes 17:9–26 Deprimerad — Romarbrevet 8:28–39; 2 Korinthierbrevet 13:13 Tvivlande — Markus 9:14–29; Johannes 20:24–29 Sjuk och med smärtor — Psaltaren 30; 2 Korinthierbrevet 4:16–5:5 Ensam — Psaltaren 139:1–12; Johannes 14:15–21 Behov av trygghet — Psaltaren 46; Romarbrevet 8:38–39 Behov av uppmuntran — Matteus 5:3–16; Hebreerbrevet 12:1–3 Behov av förlåtelse — Psaltaren 51; 1 Johannesbrevet 1:8–2:2 Behov av vägledning — Psaltaren 32:8–10; Johannes 16:13–15 Behov av frid — Jesaja 26:1–9; Filipperbrevet 4:4–9 Frestad — Matteus 4:1–10; Jakobsbrevet 1:12–18 Orolig — Psaltaren 121; Matteus 6:25–34 Uttröttad — 2 Moseboken 34:21; Matteus 11:28–30
52603451 Bibel vit_inl.indb 1814
2026-06-23 23:08
bättre grepp om bibeln
1815
LIBANON Safed Nahariya
Kafarnaum Tabgha
Akko
SYRIEN
Nasaret Haifa Afula
Tiberias
Tabor
Tulkarm Jenin Jordan
Netanya Nablus Tel Aviv
MEDELHAVET
Ashdod
Ramallah
Jeriko
Jerusalem
Qasr al Yahud
Amman
Sederot Hebron
Rafah Al Arish
DÖDA
Betlehem Gaza
HAVE
T
Qumran
JORDANIEN Beer Sheva
EGYPTEN 40 km
NT 99 Eftertexter.indd 1815
2026-07-02 14:39:36
1816 bättre grepp om bibeln
PAULUS MISSIONSR ESOR
Rom Kristendomens spridning
A DR I AT ISK A H AV E T
Forum Appii Rom Puteoli Forum Appii
M A KEDONIEN Amfipolis
Neapolis
M A KEDONIEN
A ITA LIENA DR IHATAVISK ET
Thessalonike
ITA LIEN
Thessalonike
Amfipolis
Puteoli
Beroia
Neapolis Filippi
ACH A I ABeroia Filippi ACH A I A
T Asso Athen
Korinth Athen Syrakusa Korinth Syrakusa
M EDELH AV E T
Kenchreai
Kenchreai
M A LTA
K R ETA
M EDELH AV E T
M A LTA K R ETA ROMERSKA RIKET ROMERSKA RIKET
Kyrene
Kyrene
1000 km
1000 km
52603451 Bibel vit_inl.indb 1816
2026-06-23 23:08
bättre grepp om bibeln
1817
Första resan A P G 13:1–14:28 Andra resan A P G 15:36–18:28 Tredje resan A P G 19:1–21:36 Fjärde resan A P G 27:1–28:31
BITH Y NIEN Troas M YSIEN Assos Mitylene Pergamon Thyatira Smyrna Sardes Efesos Samos Patmos Miletos
FRYGIEN
Filadelfia
GA L ATIEN
K ILIK IEN
Antiochia
PISIDIEN
Ikonion
Kolossai
Perge Laodikeia Attaleia Kos Patara
R HODOS
Lystra
Tarsos
Derbe
PA MF Y LIEN
Myra
Seleucia
Antiokia
Salarnis
CY PER N Pafos
Tyros Ptolemais Caesarea Jerusalem
Alexandria
52603451 Bibel vit_inl.indb 1817
200 km
2026-06-23 23:08
1818 bättre grepp om bibeln
JERUSA LEM på Jesus tid
Tredje muren Damaskusporten BETESDA
Borgen Antonia Andra muren
GETSEMANE Templet
GOLGOTA
Första muren
Herodes palats
NEDRE STADEN Översteprästens palats
OFELHÖJDEN
TYROPPIONDALEN
Sista måltiden
Siloamdammen
HINNOMDALEN
100 m
52603451 Bibel vit_inl.indb 1818
2026-06-23 23:08
bättre grepp om bibeln
Tyros
DET HELIGA L A N DET
1819
Caesarea Filippi
på Jesus tid
ITUREEN GALILEEN
Ptolemais (Acko)
Kafarnaum
Karmel
Megiddo
Magdala GALILEISKA SJÖN Tiberias Kana Gadara Nasaret Nain
Caesarea
E
Betsaida
Pella
DEKAPOLIS
MEDELHAVET
SAMARIEN Antipatris
Sykar Gerisim
Arimataia Lydda
Jamnia (Jabne)
PEREEN
JUDEEN
Emmaus
Jeriko
Olivberget Jerusalem
Betlehem Ashkelon
Betania
A HA
Herodion
Hebron
IDUMEEN
Qumran
Machairous
DÖD
Gaza
Betfage
VET
Joppe (Jaffa)
Masada
NABATEEN
40 km
52603451 Bibel vit_inl.indb 1819
2026-06-23 23:08
1820 bättre grepp om bibeln
DET HELIGA L A N DET
Tyros
Acko
Dor
S
I
Hasor
U EB
LO
N
GALILEISKA SJÖN
Tabor En-Dor
Megiddo
Soko Samaria
M
Shekem
EEN
Shilo
IST Ajalon Ekron
Giva
Jerusalem
G
GILEAD
AD Rabba Bet-Pegor Hesbon Medeva
Bet-Hajshimot
RUB EN
En-Gedi Maon
JUDA
Beer Sheva
AMMON
Divon Aroer
MOAB JU
D
A
EDOM
52603451 Bibel vit_inl.indb 1820
Shittim
BENJAM IN
Betlehem
Sif
SIMON
E F RA I M
Gilgal Jeriko
Hebron
Gerar
Penuel
Suckot
ET
Gaza
Avel Mechola
Adam
Betel
Givon
SE
A HA V
Gat
AN
AS
DÖD
FIL Ashdod Ashkelon
Ramatajim-Sofim
Mispa
Ramot-Gilead
Bet-Shean
ISRAEL
Jafo
BASHAN
ISASKA R
Jisreel
Tanak MEDELHAVET
D AN
Kinneret
Akshaf Karmel
Dan Kedesh
NA
Avdon
ER AL
A
SH
FT
på Gamla Testamentets tid
40 km
2026-06-23 23:08
egna anteckningar
FoE_BIBELN_ORIGINAL_13juli_NinaUlmaja.indd 483
2026-07-13 13:34
egna anteckningar
FoE_BIBELN_ORIGINAL_13juli_NinaUlmaja.indd 484
2026-07-13 13:34
de n a po s t ol i sk a tro sbe kä n n e ls e n Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda. Vi tror ock på den helige Ande, en helig, allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv.
FoE_BIBELN_ORIGINAL_13juli_NinaUlmaja.indd 485
2026-07-13 13:34
vår fade r Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver. Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet. Amen
FoE_BIBELN_ORIGINAL_13juli_NinaUlmaja.indd 486
2026-07-13 13:34
vä ls ign e l s e n Herren välsigne oss och bevare oss. Herren låte sitt ansikte lysa över oss och vare oss nådig. Herren vände sitt ansikte till oss och give oss frid. I Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Amen Herren välsignar oss och beskyddar oss. Herren låter sitt ansikte lysa mot oss och visar oss nåd. Herren vänder sitt ansikte till oss och ger oss sin fred. I Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Amen
FoE_BIBELN_ORIGINAL_13juli_NinaUlmaja.indd 487
2026-07-13 13:34
ISBN 978-91-526-0345-1
9 789152
603451
FoE_BIBELN_ORIGINAL_13juli_NinaUlmaja.indd 488
2026-07-13 13:34
FoE_BIBELN_ORIGINAL_13juli_NinaUlmaja.indd 489
2026-07-13 13:34