VÄSTGÖTA CORRESPÅNGEN
Årgång: 51 2018/2
Språkrör för Västgöta nation i Uppsala
1
Västgöta nation, Västra Ågatan, Uppsala 1886. Foto: Henri Osti. Källa: Upplandsmuséet
3. Ledare & Frågan 4. Q-spalter 6. De första kvinnliga studenterna i Uppsala 8. Corren testar: Att flytta in på Q 10. Corren rapporterar från NSK I 11. Ett hälsning från hembygdsförmannen 12. Anslagstavla & Västgötaskop 13. Jättarna på Kinnekulle, Hiss & Diss med Olof och Björn 14. Ämbetsverket på Västgöta nation VT 2018 15. NSK-kallelse
Västgötacorrespången är en tidning för medlemmar av Västgöta Nation i Uppsala.
Redaktion Ebba Järpedal, Elenor Söderberg, Rebecca BerglundSchwarz och Caroline Bergström Layout Caroline Bergström och Ebba Järpedal Logga Emily Atkins, Mattias Tajik och Ebba Järpedal
Kontakt Adress: Västgöta Nation, Slottsgränd 12, 75309 Uppsala Mail: corren@vastgotanation.se Twitter: @vgcorren
Omslag Polaroid-bilder av Alice Munck af Rosenschöld
Upplaga 1150
Illustrationer s. 9 av Cornelia Tell, s. 13 av Olof Carlson och Björn Cronqvist
2
Tryckeri Exakta Print AB, Malmö 2018 Ansvarig utgivare Claes Björklund Sjöberg-Silfverling
Frågan:
What is your favourite word?
DEN TRETTONDE MARS kom den
första tranan till Hornborgarsjön vilket är ett tydligt tecken på att våren är här. Isen ligger dock fortfarande på sjön (och på Uppsalas gator) vilket gör det svårt för tranan att hitta föda (Stackars tranan!). Snart bör ändå de stora grupperna av tranor anlända till Hornborgarsjön för att häcka. På hornborga.com kan man följa transtatissiken för att veta när det är dags för trandansen. Hornborgasjön är också en kulturellt historisk plats, med mångfald i lanskapet och med fädrev och stenmurar som påminner om forna tiders arbete. Och det behövs gediget arbete för att förvalta arvet från tidigare generationer
MEN VEM ÄR det som ofta tar hand om all kultur och historia som finns i en bygd? Jo, hembygdsföreningen! Nationens hembygdsförman Petter skriver i det här numret just om en hembygdsförening i Västergötland och vad de har för sig. Vid tanken på en hembygdsförening målas nästan alltid bilden upp av den fantastiske, men tafatte, ordföranden Torgny Assarsson och hans sidekick Rigmor från Svedums hembygdsförening (en scen jag för övrigt kan citera ord för ord!) i Stinsen brinner (1987), en föreställning och film skriven av Västgöta nations hedersledamot Claes Eriksson. Torgny informerar om allsång och skillingtryck och att de brukar härma djur. Men en hembygdsförening gör så himla mycket mer. På Sveriges hembygdsförbunds hemsida skriver de om den vision som antogs vid stämman 2017, där några av punkterna för en levande hembygd öppen för alla handlar om
att värna kulturarvet över tid, vara en välkomnande rörelse som möter människors kulturarvsintresse, verka i lands- och stadsbygd och spela en aktiv roll för en hållbar samhällsutveckling. Hembygdsföreningarna sitter på en enorm skatt av lokal historia som fler borde få del av skriver de. VILKEN TUR ATT det finns människor
som vill engagera sig ideellt, för att historia och kultur ska få leva kvar, (annars hade du ju inte heller kunnat läsa tidningen i din hand), och att det också finns hembygdsgårdar. På så sätt kan vi övernatta under den årliga hembygdskonferensen till Västergötland. 2016 var vi tyvärr i Öms bygdegård så att vi hade utsikt från fel sida av Skövde (det är alltså från Billingen man ska se Skövde skyline - inte från väst). Men i somras var vi i Österängs bygdegård, vid Kinnekulles fot och bara några minuter från Vänern, där också min mormor är född och uppvuxen.
Susanna Wärmegård: - Mitt bästa ord, någonting som jag använder ofta, är “sjöing”, det är ett svärord, iallafall på västgötska.
Nikki Amadi: - Proper, It’s a very english word, and funny.
Bertil Wiman: - VG - för det här är en av få ställen där människor faktiskt vill varandra väl.
NÅGON ANNAN SOM också är född
och uppvuxen i Österäng är den prisade journalisten, författaren och numera utrikeskorrespondenten Carina Bergfeldt. År 2012 tilldelades hon Stora journalistpriset och 2016 blev hon utnämnd till Årets Skaraborgare 2015 som delas ut av P4 Skaraborg. Hon är sedan 2016 korrespondent i USA för SVT och var bl.a. med och bevakade presidentvalet 2016. Hon är typ den coolaste jag vet. Detta var bara lite tankar jag hade för denna gång. Caroline Bergström
Chefredaktör
Sarah Hönig: - Wappler (german), and means less then idiot, with love, it depends on how you say it.
Axel Sjöholm: - Hialös, vilket betyder att ta sig vatten över huvudet, sönderstressad, eller bara jättekass - det är ett användbart ord. 3
1Q
Kärvänliga Västgötar, Jag anser att Sveriges landskapsmossor har fått alldeles för lite medialt utrymme på sista tiden. Därför känns det ganska självklart viga en del av denna spalt till Västergötlands landkapsmossa – gruskammossan. Gruskammossa är en mossa som växer i torrbackar och på hällar. Den är en gulbrunaktig till grön i färgen med enkelt pargreniga, fjäderliknande skott och ett mattbildande växtsätt. I Sverige är gruskammossan särskilt vanlig på slätter där man kört race med traktorer (helst John Deere), samt i Hälta-Hälta-berikade marker. Från det ena till det andra så var jag med om något mycket läskigt idag. Kanske det läskigaste jag har varit med om sedan jag kom till nationen. Jag bar vår vackra glasdörr som sitter mellan övre bar och Kinnekulle över en isig gårdsplan och upp för vår trånga trappa. Som tur var så tappade jag inte greppet och riskerade därmed inte heller att avsättas. Varför utsätta sig för något sådant kanske ni undrar? Är det för att få spänning i vardagen? Eller kan det vara så att VGIF har börjat med den nya sporten ”gång med liten glasdörr”? Nej faktiskt inte. Glasdörren har tillsammans med seniorss-
tolarna varit iväg på en välbehövlig renovering. Tack alla seniorer för ert bidrag och engagemang! Det är verkligen en ynnest att få vara Västgöta nations Förste Kurator, när man inte behöver bära gamla glasdörrar vill säga. Att få träffa alla er varje dag är fantastiskt! Att även få chansen att träffa våra vänner utanför Uppsala är inte helt fel det heller. I skrivande stund har jag precis kommit hem från helg på Västgöta nation i Lund och om ett par veckor åker vi och hälsar på våra vänner på Nylands nation i Helsingfors, som firar 375 år som nation. Jag ser fram emot att tillsammans med er få välkomna alla våra vänner till Uppsala och Västgöta nation under vårbalsveckan! Vem vet kanske de kan lära sig något om västgötska landskapssymboler också? Ta hand om er kära vänner, så ses vi på nationen! Hugo Stiernstedt
Förste kurator
2Q Så går vi till Risjerk och tager oss en sup, för det gör så gott i magen att taga sig ett rus. Ja, jag lovar liv och död att på mig går ingen nöd så länge det finns brännevin och pengar i överflöd. Så går vi till Risjerk och tager oss en sup, för det gör så gott i magen att taga sig ett rus. Ja, jag lovar liv och död att på mig går ingen nöd så länge det finns brännevin och pengar i överflöd. Så går vi till Risjerk och tager oss en sup, för det gör så gott i magen att taga sig ett rus. Ja, jag lovar liv och död att på mig går ingen nöd så länge det finns brännevin och pengar i överflöd. Så går vi till Risjerk och tager oss en sup, för det gör så gott i magen att taga sig ett rus.
4
Ja, jag lovar liv och död att på mig går ingen nöd så länge det finns brännevin och pengar i överflöd. Så går vi till Risjerk och tager oss en sup, för det gör så gott i magen att taga sig ett rus. Ja, jag lovar liv och död att på mig går ingen nöd så länge det finns brännevin och pengar i överflöd. Så går vi till Risjerk och tager oss en sup, för det gör så gott i magen att taga sig ett rus. Ja, jag lovar liv och död att på mig går ingen nöd så länge det finns brännevin och pengar i överflöd. /2Q
3Q Kära västgötar, Idag tänkte jag berätta lite om ett av mina absoluta favoritställen i Västergötland. Det är varken Djäknesundet utanför Karlsborg, Commerce i Skövde, färjan Lina över Göta kanal i Töreboda, Fläskön i Örlen eller inte ens bokhandeln i Hjo där alla böcker kostar 25 kronor (okej Commerce är visserligen så långt ifrån listor över favoritplatser som man kan komma). Min favoritplats i Västergötland skulle jag beskriva som en plats för fullständig rekreation. Den solklart bästa platsen i vår gemensamma hembygd är såklart Mini-zoo i Tibro. Det är en plats som jag ständigt återvänder till och blir aldrig besviken. Eller jo, jag blev väldigt besviken i somras när jag insåg att de hade stängt hela sommaren på grund av renoveringar, men under julhelgen kunde jag äntligen gå dit igen och jul var därmed räddad. Jag tror att jag uppskattade det mer än mina kusiner som är sju och åtta år gamla och nog egentligen är målgruppen. Ibland när det är mycket att göra på kuratorsexpeditionen brukar jag gå in på deras Facebook-
4Q
Kära medlem! Precis som jag, har du också säkert någon gång undrat, varför någon sak eller produkt heter som den gör. På lågstadiet fick jag veta att grekisk sallad inte alls heter grekisk sallad i Grekland. Det kallas helt enkelt bara för sallad. Efter ett snabbt sökande i Google har jag nu fått veta att det till och med kallas för ”bysallad” där i fetaostens fosterland. Ett tillbehör som har väckt diskussioner i korvkö på nationens städdagar (tja, det är nog bara jag som fortsätter lyfta det samtalsämnet), är bostongurka. Till skillnad från grekisk sallad så kommer bostongurka inte från Boston, inte ens från Nordamerika. Bostongurka är ett registrerat varumärke av svenska företaget Felix. Efter en till snabb titt på Wikipedia är jag igen lite klokare och kan nu berätta att bostongurkans uppfinnare faktiskt fick idéen efter sin resa i USA, det förblir dock oklart om han ens var i Boston under sitt besök. Du kanske tycker att det är någorlunda rimligt att de precisnämnda maträtter heter som de gör och det tycker jag också.Men nu ska jag berätta om en produkt som är varken
sida för att kolla på videor där grisarna Sven och Olaf bökar runt och grymtar för att få en stunds avslappning. Som Uppsalastudent är det ju tyvärr en bit till Tibro och Mini-zoo men om man skulle få ett akut behov av grisar och andra djur kan jag tipsa om 4H-gården i Gränby. Där finns det getter, ankor, hästar och kor, men framför allt grisar. De har en stor sugga som varje år får en kull med kultingar och det är ungefär det gulligaste som finns. När jag var liten hette suggan Elsa, vilket mina föräldrar tyckte var svinkul medan mitt sexåriga jag inte var lika imponerad över att dela namn med en enorm gris. Egentligen hade jag också velat diskutera skillnaden mellan kaniner och marsvin här, men det får bli en annan gång. Elsa Ternström
Tredje kurator
rimligt eller acceptabelt att den heter som den gör. Jag pratar om finska pinnar. Du vet, dom där långsmala småkakor med pärlsocker på. Jag som finsk förstår inte kopplingen mellan Finland och dom där kakorna, jag får inte ihop det. Det är tveksamt att namnet skulle fått sitt ursprung som grekisk sallad då jag aldrig någonsin har sett liknande småkakor som heter ”pinnar” i finska matbutiker. Det lämnar oss med alternativet att någon marknadsföringsarbetsgrupp efter hetsig brainstorming har kommit fram till att denna produkt blir mest framgångsrik med en utländsk nationalitet, alltså något liknande som med bostongurka-fallet. Källgranskning behövs, jag struntar i faktakoll denna gång. Ha en fortsatt fin vår! Anniina Penttilä
Fjärde kurator
5
KVINNORNA PÅ VÄSTGÖTA NATION
De första kvinnliga studenterna i
Uppsala H
ÖSTENS
UPPMÄRKSAMMADE
diskussioner har lett till mycket ny fokus kring hur det är att vara kvinna på nation i Uppsala, men hur har det sett ut historiskt? Den frågan tänker vi försöka svara på i en kortare artikelserie där vi fokuserar på de första kvinnorna i Uppsalas studentliv och på Västgöta nation. Vi kommer få ta del av en kvinnokamp som vi aldrig får ta för given och som än idag sätter sina spår i kvinnliga studenters vardag.
KVINNORNAS UNIVERSITETSHISTORIA
är knappt 150 år gammal - och deras inträde i nationslivet ännu yngre. Universiteten i Sverige kunde genom två kungliga brev år 1870 och 1873 öppna upp sina dörrar för kvinnan. Kvinnor fick då också för första gången rätten att avlägga studentexamen. Män hade i sin tur vid den tiden kunnat utbilda sig på universitet i hundratals år. I hyllningsskriften till Gunilla Strömholm (1935-2013) Svarta hattar bland vita mössor. Tidiga kvinnliga studenter (2017) kan man läsa om kvinnliga pionjärer inom det uppsaliensiska studentlivet. Strömholm redogör att Betty Pettersson var den första kvinnan som avlade studentexamen (1871) och som skrev in sig på ett universitet i Sverige (Uppsala universitet 1872). 153
6
kvinnor skrev in sig på Uppsala universitet under 1800-talet. Betty Pettersson skrev in sig på Gotlands nation och av Uppsalas 13 nationer fick tolv kvinnliga medlemmar under 1800-talet. Det dröjde ända till 1905 innan Kalmar nation fick sin första kvinnliga medlem. I Strömholms undersökning har hon studerat nationsuppdrag hos de första kvinnorna i nationslivet och menar att kvinnorna i början inte har särskilt många och inte särskilt glansfulla nationsuppdrag, att det tar decennier innan kvinnorna släpps fram till de verkligt ledande posterna. De kvinnliga studenterna deltog inte heller i sexor och liknande under 1800-talet. Ibland bjöds kvinnorna in till vissa evenemang, men sågs mer som gäster än som nationsmedlemmar på t.ex. baler. SÅKLART VILLE DE kvinnliga studenterna också ha gemenskap och socialt liv. Strömholm skriver om att en grupp unga kvinnor i slutet av 1800-talet brukade träffas på Törnblads konditori vid Östra ågatan. Den 20 mars 1892 bildades av dessa “Uppsala kvinnliga studäntförening” (UKSF). Föreningens syfte var att “utgöra ett samband mellan de kvinnliga studenterna vid Uppsala universitet” och
ordförande blev Lydia Wahlström. Som andra kvinna någonsin i Sverige disputerade Wahlström 1898 i historia och kom senare också att bli framträdande inom rörelsen för kvinnlig rösträtt. Föreningen UKSF hade ett par sammankomster varje termin med föredrag och thésamkväm (”så småningom utbyttes teet, på förslag av Astrid Cleve, mot starkare drycker”). En av föreningens stora frågor var bärandet av studentmössa då det inte ansågs lämpligt för kvinnor att bära studentmössa utomhus, även om de fått en när de avlagt studentexamen. Frågan togs upp till diskussion under första mötet och efter att gemensamt ha uppträtt med den vita mössan gick var och en av medlemmarna till sin nation och uppmanade alla kvinnliga studenter efter dem att bära mössan. Därmed bröts traditionen att kvinnliga studenter inte fick bära vit studentmössa offentligt. Strömholm skriver att så småningom fick kvinnorna större del i nationslivet och föreningen tappade sitt syfte för att helt försvinna år 1968. MEN HUR SÅG det ut på Västgöta na-
tion under den här tiden? Anna von Hall blev år 1885 den första kvinnliga medlemmen på VG, vilket var samma
år som Victoria Benedictsson skrev sin debutroman Pengar vilken kritiserar kvinnors förhindrade möjligheter till vidare studier och yrkesliv. Detta är också samtida med årtalet som fotografiet av Västgöta nation på s. 2 i detta nummer. Under hela 1800-talet skrevs endast sex stycken kvinnliga medlemmar in i Västgöta nation, skriver Strömholm i artikeln som bygger på statistiska undersökningar av kvinnliga studenter i Uppsala. I början av 1900-talet börjar de kvinnliga medlemmar bli något fler. I nationsarkivet och på Universitetsbiblioteket Carolina Redivia finns porträttkataloger över Västgöta nations medlemmar åren 1902-1957. På allmän sammankomst den 20 april 1906 beslöts att ge ut en porträttkatalog över Västgöta nation i Uppsala. Porträttkatalogerna är en förteckning över alla de medlemmar (här kallat landsmän), hedersledamöter och nationens inspektor under ett visst antal läsår. Under varje persons porträttfoto finns en kortare biografi med
födelseår, födelseplats, universitetsutbildning, förtroendeposter och eventuellt giftermål. Här kan en lätt se uppdelningen mellan kvinnor och män och hur antalet kvinnor i nationen ökar med tiden. Fram tills 1928 finns ingen kvinna med ett regelrätt ämbete vid nationen då Jane Lundblad blir den första kvinnliga sexmästarinnan på VG (ämbetet sexmästare delades enligt förteckningen över nationens ämbetsmän upp med tanke på kön). Här nedan visas en sammanställning över andelen kvinnliga studenter som finns representerade i portträttkatalogerna, och var medlemmar av VG mellan 1902-1957. Det dröjer fram till 1954 som nationen får sin första kvinnliga hedersledamot, och åter igen är det Jane Lundblad som får den utmärkelsen. Våren 1960 valdes Märta Smedmark f. Lundberg (1935-2017) till Västgöta nations första kvinnliga förste kurator. SEDAN ÅR 1977 är kvinnor i majoritet
på högskola och universitet i Sverige,
men ändå är universitetsvärlden långt ifrån jämställd då t.ex. de kvinnliga professorerna idag bara utgör 24 procent. Vi kan genom detta säga att nationslivet förändrats ordentligt sedan kvinnan för första gången fick lov att börja studera, samtidigt har det senaste årets diskussioner visat på att det fortfarande finns strukturer med tanke på kön i dagens nationsliv. Källor:
Gunilla Strömholm, Svarta hattar bland vita mössor. Tidiga kvinnliga studenter. Skrifter av Gunilla Strömholm (2017) Universitets kanslers ämbetet, “Kvinnornas universitetshistoria, (http://www.uka.se/fakta-omhogskolan/den-svenska-hogskolans-historia/kvinnornas-universitetshistoria.html) och “Kvinnornas universitetshistoria 1900 och framåt”, (http:// www.uka.se/fakta-om-hogskolan/den-svenskahogskolans-historia/kvinnornas-universitetshistoria/ kvinnornas-universitetshistoria-1900-och-framat. html ) Uppsala universitet, “Kvinnor i Uppsala universitets historia” (https://www.uu.se/om-uu/historia/kvinnor-i-uppsala-universitets-historia)
Medlemmar På Västgöta nation: 1902-1906 fanns det 276 studenter varav 17 var kvinnor. (6,16%) 1907-1911 fanns det 339 studenter varav 24 var kvinnor. (4.17%) 1912-1926 fanns det 561 studenter varav 56 kvinnor. (9.98%) 1927-1936 fanns det 609 studenter varav 78 var kvinnor. (12.8%) 1937-1947 fanns det 675 studenter varav 173 var kvinnor (25.6%) 1948-1957 fanns det ca 770 studenter varav 276 var kvinnor (35.8%)
Text: EBBA JÄRPEDAL, CAROLINE BERGSTRÖM & ELENOR SÖDERBERG 7
Corren testar: Att flytta in på Q Hur skulle det vara att flytta in på Q? Du behöver snart inte undra mer, Corren har undersökt. En onsdag i slutet av februari knackar vi på kuratorsexpeditionen under mottagningstid och frågar om vi får flytta in. “Ja, det är så ensamt här”, får vi som svar. Men just den här dagen är det exceptionellt många som besöker kuratorerna då det är dags för många att förnya sina nationskort. Vi bestämmer oss därför för att utforska vår nya bostad på egen hand. Ramiro har nyligen städat och har en väldigt prydlig kontorsdel, samtidigt som vi hittar fyra (4) kaffekoppar på Hugos skrivbord. I den lilla köksdelen hittar vi däremot fem flaskor Pepsi, en Ramlösa och en
8
Cola, som den förstnämnda kuratorn är aningen misstänkt för. Vi undersöker vad som är den varmaste delen i kontoret och kommer fram till att det är vid Ramiros skrivbord, men det är inte så konstigt då han ställt upp en värmefläkt vid fötterna, vinklad uppåt med hjälp av en kaffekopp. Smart! “Jag måste ha långkalsonger”, säger en besviken Hugo. Ramiro, som är lite av en expert efter ett halvår på Ambrosia, tipsar oss om att bära strumpbyxor istället för långkalsonger. “Jag har ett par från en maskerad som jag brukar använda!” berättar han. (Vid ett senare tillfälle upptäckte vi att även Anniina har en värmefläkt under sitt skrivbord. Kanske ett tips till de frusna själarna på nationen, köp en värmefläkt!)
Ramiro har också den skönaste stolen, påpekar Hugo, den har kuddar och en filt. Vi betraktar förundransvärt Ramiros stol innan vi vänder oss mot Ramiro. Han dricker för tillfället en kopp varm oboy. “Det är mysigt med oboy när det är kallt”, säger han. Bredvid skrivaren finns det plats för en tältsäng, tycker vi. “Men ni får bara kontinental frukost med lättmjölk”, säger Hugo. Vi märker snabbt att det nog är lite trångt bland alla pärmar och papper och andra saker för att vi skulle få plats. Flytten får vänta. Men det var roligt att hälsa på i alla fall. Till nästa nummer kanske vi flyttar in på vinden, eller Absiden, och det för gott. Redaktionen
Rapport från NSK I
Vad är egentligen en nationssammankomst och vad gör man där? Corren rapporterar.
NSK I, 7 mars 2018 Stora salen, Västgöta nation. CORRENS REDAKTION ÄR något splittrade för kvällen, EJ och CB befinner sig i salen. ES (som också har ämbetet lunchvärd) gör lasagne och RBS har i skrivande stund precis sammanställt numrets horoskop. Medlemmar av VG får på NSK ta del av hela verksamheten och vad som finns i den. Det är mysigt och familjärt. Dessutom ett utmärkt sätt att bruka sina demokratiska rättigheter som medlem. Vi i köket samlas 16:00, vilket Olof verkar ha missat(?). Vi har några timmar på oss att laga lasagne och inget recept att följa. “Helt underbart!” tänker jag, “Vi behöver ett recept!”, tänker Olof. Efter snabb överläggning får jag huvudansvar för matlagningen. Klockan är 18:39 och NSK har ännu inte börjat. Jag undrar hur de lät två chili-fantaster stå i köket själva och häller i mer sambal oelek. Sällskapet består av Olof, Olofs lösgodis samt nationsmedlemmar intresserade av Olofs lösgodis. Själv har jag inte ätit så mycket, kanske 9(?) bitar. Alla har försett sig med diverse dryck i både gröna och genomskinliga flaskor. Olof dricker en pepsi serverad i ett plastglas fyllt med is. Jag valde den mindre lyxigare varianten: pepsi i glasflaska. Ångrar mitt val. NSK-ordförande Felix Sjöberg har nu stängt dörren. En hungrig kurator går besviken in på NSK, maten var ännu inte klar. Salen är nästintill full.
Köket är tomt.
18:42 Felix Sjöberg slår klubban i bordet och hälsar alla välkomna. Nationens sekreterare Susanna Wärmegård knapprar på datorn bredvid. Vad var det för krydda 3Q pratade om förut? Oregano! *Häller oregano i linsgrytan* Sammankomsten förklaras öppnad kl 18:44. Bechamelsås! Varför finns det bara en lagom stor kastrull?, Hur mycket mjöl?, Har vi tillräckligt med imat?, “Olof kan du vispa?”
Justerare och rösträknare väljs. Dagordningen finns längst bak i Västgöta Correspången 2018/1. Mötesordföranden guidar medlemmarna genom punkterna. Kastrullerna puttrar, Olofs godis börjar ta slut och lasagnen ska snart in i ugnen. *Undrar om redaktörerna kom ihåg att intervjua Bertil?* Kuratorerna berättar om vad de har haft för sig sedan vi sågs senast. Tillställningar, 7Q-middagar, och “Just det! Reccegasquen!” förnimmer sig vår 1Q. Sedan rullar det på, en miljöplan antas, personer väljs till ledamot- och ämbetsposter, och kuratorerna informerar om #inationensintresse.
CAROLINE BERGSTRÖM
Under den slutna omröstningen fylls köket återigen med folk. 3Q smakar och nickar godkännande, “Var det oregano i? Jag ÄLSKAR oregano”. Frågor ställs till de nominerade ämbetskandidaterna och fniss och skratt hörs i salen efter fyndiga svar. Sexmästargänget är äntligen fulltaliga. Petter Hansson, iklädd sin stickade jultröja, påminner oss om att julen faktiskt varar ända fram tills påskas.
EBBA JÄRPEDAL
Den stora diskussionen om vad salladen ska innehålla påbörjas. Slutsatsen blir Olofs dressing (utan senap enligt min rekommendation), paprika, salladslök och diverse gröna saker. Sammankomsten avslutas efter en omgång av övriga frågor och dylikt. Jag och Olof avnjuter varsin tallrik lasagne. “Är de inte klara snart?” Corren intervjuar Bertil och tar en snabb mobilbild.
REBECCA BERGLUND -SCHWARZ
Köket fylls återigen med hungriga nationsmedlemmar. En hungrig kurator smakar belåtet på vår lasagne. Nya och gamla medlemmar samlas sedan för att äta sagda lasagne. Och kanske sjunga en sång eller två. Efter mycket positiv feedback är vi två lunchvärdar nöjda med vår insats i köket. Björn har redan utmanat vår matlagning, men vem kan egentligen slå VG-lagad lasagne och sallad med fint skuren paprika?
ELENOR SÖDERBERG
9
Hur kan du få ett eget pengaregn? Jo, genom att söka
stipendier! Nu går det att söka nationens stipendier, KUL! Ansökningen är öppen mellan 5 april och 3 maj och nedan finns vilka stipendier som utlyses och vad som krävs för dem, så SÖK! För att ansöka använder du ansökningsblanketten som finns att tillgå på nationens anslagstavla eller på vår hemsida (vastgotanation.se/stipendier). Om du vill söka fler stipendier ska du skriva dem på samma blankett och glöm inte att skicka med alla intyg som kan tänkas ligga till grund för bedömningen! Glöm inte heller att fylla i alla fält samt att skriva under blanketten. Din ansökan får du gärna maila som PDF till stipendiesekreterarens mailadress stipendier@vastgotanation.se men det går också bra att lämna blanketten på kuratorsexpeditionen. Om du vill skicka in din ansökan med post är adressen till nationen: Slottsgränd 12, 75309 Uppsala och då bör du märka kuvertet med “Stipendier”. Har du några frågor får du mer än gärna ta kontakt direkt med stipendiesekreterare Susanna Wärmegård eller maila din fråga till samma mailadress som ovan. Vi behöver din ansökan SENAST 3 maj. Västgöta Nations Stipendiesekreterare Zandéns, 10 000 kr/termin i 1 år
“Till medlem av Västgöta Nation för vetenskaplig medicinsk forskning eller i brist därav för forskning inom andra vetenskapsgrenar. Får innehas under högst tre år i följd.” Wallers 2 000 kr, engångssumma
“Till medlem av Västgöta nation studerandes juridik med internationell inriktning. I första hand ska stipendiet gå till resa eller utlandsvistelse i studiesyfte.” Bellinders, 1000 kr/termin 3 år
“Till medlem av Västgöta nation studerandes historia eller statskunskap, med avgångsbetyg i samma ämnen från Katedralskolan i Skara.”
Karlbergs medicinska, 600 kr/ termin i 2 år
“Till välartad, skötsam och studiebegåvad medicinestuderande av Västgöta nation. Företräde med gymnasiebetyg från Katedralskolan i Skara eller ättling till Löjtnanten Jan Petter Karlberg.” Karlbergs teologiska, 600 kr/ termin i 2 år
“Till välartad, skötsam och studiebegåvad teologiestuderande av Västgöta nation. Företräde med gymnasiebetyg från Katedralskolan i Skara eller ättling till Löjtnanten Jan Petter Karlberg.” Wolds, 500 kr/termin 3 år Ekmans, 2500 kr/termin i 1 år
Noréns andra, 1000 kr/termin i 3 år
“Till flitig studerande av Västgöta nation med gymnasiebetyg från Vänersborg.”
10
“Tilldelas medellös, begåvad teologie studerande av Västgöta nation.”
My experiences as an exchange student in Uppsala
L
IVING AND STUDYING
abroad is always a new experience full of adventures, meeting new people, getting to know different cultures and travelling to new places. In this article I want to highlight some of the biggest differences of living in Uppsala compared to my previous university life.
I AM A Masters student from Berlin, having studied in this city for several years before starting to get out of my comfort zone and going abroad for an internship in Spain and an Erasmus semester in Austria. I was very excited about all the experiences I made and the people I met there so that I decided to continue my journey abroad by starting another semester in Sweden. ONE OF THE biggest dif-
ferences I noticed between studying in Berlin and studying in Uppsala is the scheduling of courses. I am used to one consistent schedule for the whole semester, but in Uppsala the times for all the lectures and seminars are different for every week. This can turn out to be a good thing when you surprisingly have no courses for half of the week, but I prefer to have a balanced workload throughout the semester and a fixed schedule for planning regular activities. What also surprised me a lot is that every professor is approached by his first name, and that the lecturers even learn the names of their students. I like this a lot, it creates a stronger binding between lecturers and students, and gives the feeling of being responsible for putting more
effort into the assignments. What I am missing most at the university in Uppsala is a canteen with studentfriendly prices. I am used to have lunch at the university canteen for around 3 € (30 SEK) but in Uppsala going to the canteen or the café on the campus is like going to a restaurant with prices around 90 SEK. But fortunately there are also some ways to get reasonably priced food, which leads me to the second part of this article: the everyday student life in Uppsala. The student nations play the most important role of every student‘s life. Whether it‘s for getting food, meeting friends, working to earn some money, attending clubs, celebrating events or partying through the night: Everything a student could wish for will be offered by the nations. Basically the whole city center is characterised by the nation buildings and the regularly organised events. There is nothing comparable in Germany and most probably also nowhere else in Europe. Of course we have student associations that also organise events and offer a community for likeminded students. But they are not as present, not as important and not as big as the nations in Uppsala. TO CONCLUDE, I like it a lot
to be a student in Uppsala, to regularly meet my new friends in the nations and to have the chance to experience many new things that are broadening my horizon. I am feeling that I‘m making some life experiences I will always remember. Paul Kunze
En hälsning från
Västgöta nations hembygdsförman
“Jag var nödd och tvungen, kan man skriva på en lapp och lägga i fickan”
“H
ÄRTILL ÄR JAG nödd och tvungen” ska
biskop Brask ha skrivit på en lapp och gömt den i ett sigill år 1517, då han blev tvingad till att göra ett kontroversiellt beslut. Lappen, som numera går under benämningen brasklapp, blev användbar för biskopen eftersom han kunde använda den tre år senare för att bevisa sin oskuld i en rättegång. Jag tycker att vi borde ta inspiration från detta och skriva fler lappar. Jag tror att det kommer att innebära att vi kan må bättre och med enkelhet kunna rationalisera våra beslut som känns dumma i efterhand. Den sista ölen innan hemgång vid 03.20? Jag var nödd och tvungen, kan man skriva på en lapp och lägga i fickan - oavsett om man blev tvingad eller inte. Sångboksgasque istället för att plugga? Ja. Brasklapp. Det händer ofta att jag blir ifrågasatt om jag har tid att studera när jag engagerar mig så mycket under terminen. Då hade det varit skönt att redovisa några brasklappar. Jag skulle ha pluggat... men… jag var ju tvungen att skriva en krönika om hembygden. Ja, ni fattar.
I VECKAN HADE jag förmånen att tala med en trevlig
hembygdsförening som är verksam i Brämhult utanför Borås. Den har varit aktiv sedan 1980-talet och har som syfte att samla in berättelser om bygden, värna om historien och bevara kulturminnen. I brämhult finns
det mycket att bevara. Jag lärde mig att det i Brämhult finns fornminnen från bland annat yngre stenåldern och bronsåldern. Föreningen är verksam med att skapa häften och markera ut viktiga ställen med skyltar så att alla kan ta del av den historia som finns. Jag fick veta att det unika med Brämhultstrakten är att det finns en gammal träkyrka från medeltiden (daterad ca. 1400-talets slut). Det är en av Västergötlands få medeltida kyrkor som har bevarats. Kyrkan är byggd i trä, vilket är ovanligt. Det finns bara cirka 8-9 träkyrkor i Sverige. Det är helt klart värt ett besök. OM NI KÄNNER ER intresserade föreslår jag att ni tar ett kortare avbrott i studierna och åker hem över en helg. Då har ni ett bra tillfälle att besöka hembygden och eventuellt familjen. Känns det jobbigt att lämna nationen och studierna föreslår jag att ni försäkrar er genom skriva en nyttig lapp som inleds med ... “Härmed är jag nödd och tvungen”.
Det blir enklare då.
Petter Hansson
Nationens hembygdsförman
11
Anslagstavlan Succé? I det senaste numret av Corren var grynkorven och Hugos mangoraja de stora samtalsämnena. Sedan dess har jag inte riktigt lyckats släppa temat. Jag har ägnat alldeles för mycket tid åt att undersöka denna curry-mangosås som Ica beskriver som både exotisk och spännande. I förra veckan slog det mig: vad skulle hända om man kombinerade dessa två? Grynkorv med mangoraja. Kan jag ha kommit på det svenska svaret på Tysklands currywurst? Lovade inte jag när jag tog detta ämbete att ge er fler recept? Låt mig veta om ni tror att jag kommit på nästa stora hit inom matkulturen på Västgöta correspången på Facebook. Rebecca Berglund-Schwarz
Redaktör
Västgötaskop Tranan (22/12–19/1) Ajdå… jag ser fiender i din nära framtid. Se till att du ser dig om nästa gång du går runt ett hörn, eller ännu bättre, undvik hörn helt och hållet. Ölhävarn (20/1–19/2) Om du noggrant följt ditt horoskåp från förra numret, kan du med allt du sparat, verkligen leva upp till ditt stjärntecken den här månaden. Laken (20/2 – 20/3) När vintern äntligen börjar släppa sitt grepp tänker du kanske att energin ska komma tillbaka, men det kan komma att dröja ett tag till. Låt tröttheten vara en ursäkt till den där resan hem till Västergötland som du planerat så länge. Lantbrukarn (21/3–19/4) Du lovar mycket som du inte kan hålla. Det är dags att börja säga nej! Något du dock borde säga ja till är att skriva i nästa numret av Corren.
Pôjken (20/4–20/5) Det är dags att göra en god gärning, både för din egen och för din omgivnings skull. Om du för exempel bakar bullar till redaktionen kommer vår eviga tacksamhet lysa upp din väg.
Tösen (23/8– 22/9) I Uppsala går det inte att ta många steg utan att träffa någon man känner. Kanske dags att börja jogga så att du kan springa ifrån dem du vill undvika.
Skara byxa (21/5– 20/6) Ser du dubbelt? Kanske dags att sluta med flytande kost. Om du sen vill fortsätta med det sunda livet så ta en tur till VGIF’s innebandyträning.
Vänervågen (23/9–22/10) Med vårens intåg kommer också kärleken. Se bara till att du inte missar den utan försök hänga med på så mycket aktiviteter som möjligt. Förslagsvis jobba lunch, gå på brunch eller gå ut och drick punch.
Vätternkräftan (21/6– 22/7) Efter en lång och mörk vinter förtjänar du en riktigt trevlig kväll och om jag har tipset just för dig; Plagiatet har äntligen slagit upp dörrarna! Här kommer du få den godaste maten du ätit på länge. Uno (23/7–22/8) Uno, dos, tres, alla goda ting är tre. Med corren, en kopp kaffe och en smaskig bakelse är din lycka gjord.
Västgötaspets (23/10–21/11) Det som döljs i snö, kommer fram i tö… Alla vet vi att hundar kan vara lite slarviga. Se till att plocka upp efter dig och få lite bättre ordning på ditt liv. Jägarn (22/11–21/12) Nära skjuter ingen hare. Se till att plugga ordentligt till nästa tenta så att du inte bommar den. Av: REBECCA BERGLUND-SCHWARZ
Kan vi prata lite om ”vilken snaps är bäst” debatten? Sven och Olaf ska ta en Vi har den varje gång snapseftermiddagstupplur. För bjudet dyker upp och vanligtmer information, se tredje vis sker det med exakt samma människor som sist. kurators spalt på sidan 5. Jag undrar nu vem som egentligen är intresserad av att /Anonym 3Q höra ”bäska är visst gott” för 3141592653 gången? /Uttråkad student
WOW! Vill du jobba på nationen? Hör av dig till 3Q eller gå med i Facebook-gruppen
Jobba på Västgöta nation Uppsala
12
Under NSK I blev ämbetsverkets ALLA poster fyllda för första gången på flera år.
VENDELS FÖRLAG är ett nystartat förlag med fokus på poesi, essäer och dramatik. Förlaget arbetar nu med sina tre första titlar, som kommer under våren och sommaren 2018. Bakom ligger ett gäng tidigare nationsaktiva vid Västgöta nation. För mer inoformation se http://vendelsforlag.se
Z
jättarna på Kinnekulle
ÅREN 1699-1806 UTGAVS 23 topografiska dissertationer, avhandlingar, om Västergötland. 14 av dem är tryckta i Uppsala. De flesta är skrivna av preses, professorn, och försvarades av respondenten, studenten inför avläggande av examen vid universitetet. Innehållet i dessa är självklart varierande. Somliga är vetenskapliga också i modern mening, andra av annat slag. Poängen var emellertid inte innehållet utan hur respondenten kunde försvara det framlagda ämnet och därmed visa prov på sina färdigheter i latin, retorik, logik etc. Med få undantag är de skrivna på latin. DET ÄLDSTA TOPOGRAFISKA trycket från 1699 är författat av Bengt Österplan som tagit sitt namn efter födelseorten Österplana. Avhandlingen Diss. acad. de Kinna-Kulle lades fram inför professorn i grekiska språket Johan Esberg (1665-1734). Österplan försvarade sin avhandling i Större Gustavianska Hörsalen den 15 juni 1699. Den omfattar 34 s. men nämns inte i Warholms Skara stifts herdaminne eller i Bo V:son Lundqvist Västgöta nation i Uppsala från år 1595. Han har förmodligen lagt fram den pro exercitio (för övn-
ings skull) då han inte heller kallas magister. Österplans födelseår är okänt. Han blev enligt matrikeln student i Uppsala 1695. År 1700 är han kantor vid Skara skola, prästvigdes 1701, blev förste kollega 1711 och hospitalpastor 1712. Han avled i mars 1713. VAD SÄGER HAN då om sin hembygd? Först
förklaras namnet Kinnekulle. Här finns, menar han, många tolkningar. Den troligaste är att det handlar om en häradsbenämning. I övrigt ger avhandlingens innehåll ett enkelt och lite torftigt intryck men förmedlar även en del intressant för en nutida läsare. Inte minst vad gäller folktro och vidskepelse, något som för övrigt Österplan tar klart avstånd ifrån. Men han delar tidens tro på jättarnas existens. Han skriver: ”Men att flera platser på jorden varit bebodda av jättar, ja, att jättar funnits i Skandinavien och att de oftast haft sina boningar i bergstrakterna, varför de kallas Bergbuar, d.v.s. i berget boende, detta tror jag vara obestridligt”. Han ger även andra exempel på namn kring Kinnekulle som förknippas med dessa jättar; Jättebacken, Jätteqwarnen och Jättedansen. ”Och att jättar
funnits på Kinnekulle, kan så mycket mindre betvivlas, som för några år sedan en jätte av väldig storlek, ryslig att skåda, dödad av alltför stark köld, blivit funnen vid Brätte-Fors på fälten vid Kleva icke långt därifrån”. Ja vad skall man tro om detta idag? Österplan berättar också vackert om vad som växer på berget; ”Förutom granar växa där andra träd av olika slag, som ganska rikligt bära frukt. Ty vilka på samma gång ljuvliga och vackra äpplen, vilka körsbär, vilka plommon, vilka päron, vilka lönnar, vilka askar, vilka lindar, vilka valnötsträd o.s.v. kan man icke finna där”. Han tillägger också att ”Denna ort är lämplig för plantering av vinträd och andra i vårt land mindre ofta förekommande träd”. Österplans avhandling översattes 1992 av latinprofessorn Sven Blomgren.
Johnny Hagberg
Ordförande i Föreningen för Västgötalitteratur och Skara stiftshistoriska sällskap tillika Hedersledamot av Västgöta nation i Uppsala
Hiss & Diss
med Olof & Björn
13
Ämbetsverket våren 2018 Förste kurator Hugo Stiernstedt Andre kurator Ramiro Grondona Tredje kurator Elsa Ternström Fjärde kurator Anniina Penttilä Inspektor Bertil Wiman Proinspektor Margareta Svahn Styrelseordförande Eric Stempels Sk. M. fastighet Gustav Johansson Lundqvist Sk.M. kapital Sofia Hultåker Hammarström Nationsjurist Gustaf Almkvist Styrelseledamot Kristina Rudbjer Styrelseledamot Axel Lindgren Styrelseledamot Jonatan Weyler NSK-ordförande Felix Sjöberg Seniorskurator Hampus Pehrsson Sekreterare Susanna Wärmegård Ansvarig utgivare Claes Björklund Sjöberg-Silferling Ämb.valberedn.ordf. Axel Lindgren Kökschef Maria Grondona bitr. Kökschef Oscar Karlsson Håkansson Klubbmästare Axel Biwall Sandberg Hovmästare Madelen Sonesson Barmästare Emma Johansson Barmästare Amanda Alvmo Bitr sexmästare Anton Ruus Bitr sexmästare Nicholas Eschenbruch Bitr sexmästare Alice Munck af Rosenschöld Bitr sexmästare Victoria Torabi Bitr sexmästare Emil Björk Fikavärd Felicia Skarin Fikavärd Ludvig Holm Fikavärd Sebastian Köcke Lunchvärd Ebba Järpedal Lunchvärd Elenor Söderberg Lunchvärd Björn Cronqvist Lunchvärd Olof Carlson Lunchvärd Artur Artborg Restaurangvärd Axel Lindgren Restaurangvärd Victor Tedeman
Bli en del av ämbetsverket! Är du intresserad av att söka en ämbetspost? Kontakta ämbetsmannavalberedningens ordförande Axel Lindgren på ambete@vasgotanation.se om du har några frågor.
14
Restaurangvärd Axel Sjöholm Sånganförare Lucas Grzecknik Mörk Sånganförare Martina Reinli Fotograf Simon Berggren Recentiorsvärd Mattias Tajik Recentiorsvärd Julia-Desrée Fischer Internationell sekreterare Emily Atkins Internationell sekreterare Victor Tedeman Kultursekreterare Felix Sjöberg Körförman Leo Nore Orkesterförman Niklas Caster Damkörsförman Klara Hellgren Teaterföreståndare Jenny Swedberg Teaterföreståndare Ingrid Herlitz Manskörsförman Daniel Hjerpe Bibliotekarie Oliver Isaksson Arkivarie Johan Sidenvall Mikroskopsförvaltare Laura Karlsson Brädspelsförman Ludvig Holm Trädgårdsmästare Oscar Karlsson Håkansson Husmästare Cecilia Alm Stipendiesekreterare Susanna Wärmegård Bitr. Stipendiesekreterare Emma Johansson Chefredaktör Caroline Bergström Redaktör Elenor Söderberg Redaktör Ebba Järpedal Redaktör Rebecca Berglund-Schwarz Fanbärare Maria Grondona Fanbärare Robin Rönneke Belfrage Kårmarskalk Fransiska Lindwall Nationskaplan Andreas Wejderstam Hembygdsförman Petter Hansson Nätmästare Filip Sundblad Jämlikhetsombud Amanda Alvmo Miljöombud Erik Rössle Reklamförman Elsa Bane Krönikör Elin Nilsson Ljud- och ljusförman Hampus Pehrsson Idrottsförman Petter Hansson
Vill du skriva i Corren? Maila oss! Do you want to write in Corren? Send us an email!
Härmed kallas Västgöta nations landsmän till
ORDINARIE NATIONSSAMMANKOMST Onsdagen den 4 april 2018 kl. 18.30 i stora salen. Förslag till dagordning:
1 § Nationssammankomstens öppnande 2 § Preliminärer a) Val av justerare, tillika rösträknare b) Godkännande av kallelseförfaran det c) Fastställande av dagordning d) Godkännande av föregående pro tokoll: NSK I 2018-03-07 e) Godkännande av fullmakter
e) Ljud- och ljusansvarig 1 person, HT18 -VT19 f) Nationssammankomstens ordförande 1 person, HT18 - VT19 g) Recentiorsvärd 1 person, HT18 - VT19 h) Redaktör 1 person, HT18 - VT19 i) Reklamförman 1 person, HT18 - VT19 j) Stipendiesekreterare 1 person, HT18- VT19 k) Klubbmästare 1 person, HT18
3 § Meddelanden
6 § Övriga frågor (anmälda sedan kallelsen och av NSK godkända för behandling)
4 § Ledamotsvalberedningens ordinarie val
7 § Ordet fritt
8 § Nationssammankomstens avslutande
a) Ämbetsmannavalberedningens ordförande 1 person, HT18 - VT19 b) Andre kurator 1 person, HT18 - VT19 c) Tredje kurator 1 person, HT18 - VT19
5 § Ämbetsmannavalberedningens ordinarie val
a) Bibliotekarie 1 person, HT18 - VT19 b) Chefredaktör 1 person, HT18 - VT19 c) Husmästare 1 person, HT18 - VT19 d) Internationell sekreterare 1 person, HT18 - VT19
Efter nationssammankomsten följer en sexa, en enklare middag som är gratis för recentiorer.
Felix Sjöberg Nationssammankomstens ordförande
15
VÄSTGÖTA NATION Slottsgränd 12 753 09 UPPSALA BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING
Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)
Evenemang
APRIL 4 nsk II 6 Ämbetsmiddag 14 Seniorskollegium 28 tirolborg 29 kvalborg 30 sillunch
MAJ 1 Majmiddag 9 NSK III 12 Damsupé (04-släpp)
Aktiviteter och föreningar KURATELET 1Q och 2Q Måndagar 15-17 Tisdagar 10-12 Onsdagar 15-17 Torsdagar 16-18 1q/2q/3q/4q@vastgotanation.se www.vastgotanation.se KLUBBVERKET Sopplunch Mån-Fre 12-14 djäknen Tis 18-00 Ons 18-00 Tors 18-00 Fre 18-01 Lör 18-01 Söndagsbrunch 10-15
SYJUNTA onsdagar 19-21 KULTUREN Teatern Måndag 18-21 nationskören Tisdag 18.20-21 Biblioteket torsdagar 17.30-19 Damkören Torsdagar 18.15-21 Manskören Söndagar 18-21 VGIF Innebandy - Söndagar kl. 20.30 Ekeby sportfält Yoga - Måndagar kl 17:30 Västgöta nation Se vår facebooksida för mer information
Förste kurator Hugo Stiernstedt 018-13 63 60 1q@vastgotanation.se Andre kurator Ramiro Grondona 018-13 24 94 2q@vastgotanation.se Tredje kurator
Elsa Ternström 018-12 58 63 3q@vastgotanation.se
Fjärde kurator Anniina Penttilä 018-12 77 02 4q@vastgotanation.se 16