Tekniktips för en säkrare och snabbare Cykelvasa

Text: Angelica Edvardsson, Foto: Tomas Eriksson

Ska du delta i Cykelvasan för första gången eller siktar du på personbästa? Oavsett ambition är en bra teknik guld värd och kommer att göra resan till Mora roligare, säkrare och snabbare. Här kommer tre övningar att nöta på fram till starten.

Syfte: Få cykeln att ligga stabilt mot underlaget och snabbt kunna flytta tyngdpunkten när underlaget ändras.

Varför: Många nedförsbackar kräver att cyklisten står upp. Då är det viktigt att ha tyngdpunkten över vevpartiet. I denna position behålls trycket på framhjulet vilket minskar risken för att hjulet börjar slira och inte gå i önskad riktning. Att armbågarna är vinklade utåt stärker stabiliteten, gör det enkelt att snabbt flytta vikten bakåt om lutningen blir brantare samt gör det lättare att vara följsam mot underlaget. Armarna blir som en extra dämpare.

Hur: Pedalerna ska vara i läget kvart i och kvart över. Armbågarna är vinklade utåt och lätt böjda. I nedförsbacken jobbar du sedan aktivt med att flytta tyngdpunkten över cykeln beroende på underlaget, men plankan ska alltid finnas där. Benen fungerar, liksom armarna, som extra stötdämpare. Utgångsläget är lätt böjda ben som böjs mer om terrängen kräver det för att sedan “fjädra” tillbaka. Blicken fäster du en bit framåt och inte på framhjulet. Konstant böjda ben och armbågar som pekar nedåt tyder ofta på lätt rädsla och ger sämre stabilitet och förmåga att flytta tyngdpunkten.

Syfte: Behålla positionen där kroppen får ut mest kraft även när intensiteten och ansträngningen är hög. Hålla kvar båda hjulen på backen.

Varför: När kroppen blir trött är det lätt att sjunka ihop och få “hakan i knähöjd”, vilket kan ske även på platta partier. Bäckenet börjar krumma och ryggen börjar gunga. I detta läge försvinner mycket av energin som skulle kunnat gått ner i pedalerna. En upprätt position öppnar också upp bröstet och mer syre kan komma ner till lungorna.

Hur: Vinkla armarna lätt utåt och sträck fram bröstet. Höj blicken, fastna inte på framhjulet. Bäckenet ska vara i positionen mellan svank och krummande, testa båda ytterlägena och se var du har ditt mellanläge. Bålen har en stor roll för att kunna hålla denna positionen, i stort så håller den kroppen uppe. Armarna ska egentligen “ bara” styra cykeln. Samt att bålen ska orka hålla bäckenet i “mellanpositionen”.

Ju mer mjölksyra, desto mer frestande att sjunka ihop. Tänk då på vilka muskler som ska jobba och hur: Fram med bröstet, aktivera bålen och behåll rundtrampet (alltså att du både trycker och drar, vilket kräver att du har cykelskor där du sitter fast i pedalerna).

I en brant backe behöver du jobba med positionen på sadeln för att framhjulet inte ska dra sig uppåt eller bakhjulet slira. Lyfter framhjulet kan du glida fram på sadeln för att förflytta tyngdpunkten framåt. Slirar bakhjulet glider du bakåt. Är det riktigt brant kan du behöva stå och samtidigt flytta vikten för att nå längre fram/bak över cykeln.

Syfte: Spara energi, skapa fart och undvika att slira omkull.

Varför: Liksom under bilkörning ska du sträva efter att bromsa innan kurvan och inte i den. Väl i kurvan är det cykeln som i störst utsträckning ska luta och inte du, för att behålla tyngdpunkten över cykeln och minska risken att ramla. Väl ute ur kurvan går det lätt att börja trampa när du får med dig farten istället för att tvingas till att accelerera upp farten igen, vilket kräver mycket energi.

Hur: Tryck ned styret med vänster hand om du svänger vänster för att luta cykeln. Står du upp ska pedalerna vara kvart i och kvart över. Sitter du så fäll ut knät på benet som är närmast kurvan för balans. Titta dit du ska och ut ur kurvan, inte på framhjulet.

Övriga tips

● Använd pekfingret för att bromsa. Övriga fyra fingrar håller du i styret och använder för att växla. Bromsar du med två fingrar får du inte lika bra kontroll på styret och blir onödigt trött i underarmarna och händerna.

● Slappna av i axlarna. Det är lätt att spänna sig och hitta axlarna vid öronen. Låt istället benen jobba.

● Fortsätt att hålla igång benen även under inbromsningar i klungor. Då är benen snabbare igång igen efter fartsänkningen.

● Var inte rädd för att släppa ut luft ur däcken. Många är nojiga för genomslag och dåligt rull och pumpar i extra luft vilket gör att cykeln studsar över terrängen istället för att smidigt flyta över den. Experimentera med antal PSI eller bar (måttenheter för tryck) under träning, störst skillnad gör det vid våta eller lösa underlag då greppet ökar med mindre lufttryck.

● I en klunga ska blicken ligga långt fram så att du tidigt kan avläsa om det sker en förändring, inbromsning eller sväng, och agera därefter. Vandra med blicken för att även ha koll på vad de närmast dig gör. Kanske cyklar någon på din vänstra sida som försöker ta sig in bakom framförvarande cyklist. Släpp i så fall in den för att undvika att personen kastar sig in så fort minsta lucka uppstår.

● Om du inte är längst bak i en klunga, gör inget du är osäker på. Ropa vänster i en vänstersväng om du inte är bekväm med att visa med armen. Drick ur vätskeblåsa som bärs på ryggen istället för att ta upp flaskan. Lär dig hur du visar signaler om faror, hinder etc inom cykelsporten, i en klunga är det uppskattat om alla kan visa tecken.

● När du ställer dig upp i en uppförsbacke, dra med dig cykeln framåt samtidigt. Annars kommer cykeln “stå still” en kort stund vilket gör att ditt bakhjul är ett hinder för den som cyklar bakom.