Världen idag Närbild - Tema: Genus

Ett fördjupande magasin från nyhetstidningen Världen idag

TEMA

Genus

Ebba Busch Thor sågar debatt om kön

”Jämställdhet kan uppnås utan genusflum” LEDARE

INTERVJU

KÖNSIDENTITET

FORSKNING

Låt oss med full kraft bekämpa genusflummet

Känd psykolog vill avslöja genusteorier

Man bytte kön - tog VM-guld i damklass

Så skiljer sig män och kvinnor åt

Tigram AB förvaltar och bygger hyresbostäder 2 rok – 4 rok

www.tigram.se

Prova Världen idag

en månad gratis!

Världen idag är en obunden nyhets­ tidning på kristen grund som kommer ut fyra gånger i veckan. Vårt uppdrag: att vara en tydlig, saklig och varm kristen röst i mediebruset.

Erb

juda

nde !

Jag skulle vilja inbjuda dig att prova på Världen idag. Du får tidningen gratis under en hel månad.

Lukas Berggren Vd, chefredaktör och ansvarig utgivare Världen idag

Provmånaden innebär du får tidningen hemskickad tre dagar i veckan. Dessutom får du tillgång till vår e­tidning (utkommer fyra gånger i veckan) och allt på varldenidag.se samt vårt nyhetsbrev som distribueras via e­post.

Posta talongen kostnadsfritt eller kontakta oss via tel: 018-430 40 00 eller e-post: info@varldenidag.se. Du kan även anmäla din provmånad på vår hemsida prova.varldenidag.se

4Jag beställer en gratis provmånad på Världen idag q

Namn.......................................................................................................................................................................................................................................................

Adress .....................................................................................................................................................................................................................................................

Postadress .........................................................................................................................................................................................................................................

Telefon (obligatoriskt) ..........................................................................................................................................................................................................

Tel.nr. behöver vara med för att prenumerationen ska sättas igång.

E-post .....................................................................................................................................................................................................................................................

Fyll i e-post så får du tillgång till vårt nyhetsbrev.

Erbjudandet gäller t.o.m. 2019-06-30 för hushåll i Sverige som inte haft tidningen de senaste sex månaderna. Prenumerationen avslutas automatiskt när provmånaden gått ut.

För våra prenumerationsvillkor samt vår personuppgiftspolicy, se www.varldenidag.se/kundtjanst

2

Svarspost Kundnummer 901204700 758 00 Uppsala Genus Världen idag Närbild

Ledare.

Det här magasinet är en sektion av nyhets­ tidningen Världen idag.

Ansvarig utgivare: Lukas Berggren Redaktör: Karin Nytomt Layout: Sara Andersson Grafisk form: Jonas Bergkvist Omslagsfoto: Truls Busch-Christensen Tryckeri: V-TAB © 2019

Om Världen idag Världen idag är en riks­ täckande och obunden nyhetstidning på kristen grund. Den startade som veckotidning i september 2001, blev tredagarstidning i maj 2004 och blev fyra­ dagarstidning i september 2018. Tidningen kommer ut på måndagar, onsdagar, torsdagar och lördagar.

Och ständigt på webben.

Världen idag är en allkristen tidning och har läsare från en stor bredd av kyrkor, med tyngdpunkt bland frikyrkorna. Den största andelen läsare tillhör pingst­ rörelsen. Tidningen har 900 aktieägare och ordförande i styrelsen är Per-Olof Eurell.

Lukas Berggren är vd, ansvarig utgivare och chefredaktör.

Ledarskribenter på Världen idag är Olof Edsinger, Per Ewert, Stefan Gustavsson, Stefan Swärd, tidningens opinionsredaktör Isabelle Waldenvik och tidning­ ens chefredaktör Lukas Berggren. Andra frek­ venta skribenter är bland annat Ulf Cahn, Joakim Lundqvist, Lina Nielsen, Berit Simonsson, Tomas Sandell, Roar Sörensen och Hans Weichbrodt.

Kontakt Postadress: Världen idag, Box 6420, 751 36 Uppsala Telefon: 018-430 40 00 (9–11, 14–16) Mejl: kundtjanst@varldenidag.se Hemsida: varldenidag.se

Världen

idag Närbild Genus

Bekämpa genusflummet!

F

ör ett par år sedan mötte jag en man som är psykolog. Mannen arbetade med unga tjejer som led av ätstörningar.

Ett tydligt psykiskt symtom för en person med anorektiska problem är en störd kroppsuppfattning. En anorektiker lever med en inre bild av att hon (ja, i 90 procent av fallen handlar det om tjejer) är tjock, trots att hon är underviktig. Som en följd av detta är personen livrädd för att äta, eftersom hon tror att varje tugga ska innebära en kraftig viktuppgång.

Upplevelsen kan bli så stark att den helt tar över verklighetsuppfattningen.

Nu berättade psykologen för mig om en flicka med allvarlig anorexia som kommit in till hans mottagning. Som ett led i behandlingen ville psykologen försöka få flickan att äta en banan.

Men det var lättare sagt än gjort. Flickan trodde nämligen att hon skull gå upp fem kilogram (!) om hon valde att äta den banan som de tillsammans hade vägt till 150 gram.

Förvåningen gick inte att ta miste på när hon konstaterade att hon ”bara” hade gått upp drygt 100 gram efter den motvilliga måltiden. ”Det var märkligt!” utbrast hon.

Lek med tanken att psykologen hade sagt till den unga anorektikern: ”Jo, men känner du att du är överviktig, så är du det. Jag ska hjälpa dig att hitta en bra diet så att du kan gå ner lite.”

Tänk om psykologen hade anpassat biologin efter individens självuppfattning. En sådan psykolog hade vi kraftfullt fördömt. Vuxenvärldens uppgift är nämligen inte att abdikera inför unga, förvirrade och kämpande människors självuppfattning. Psykologens uppgift är i stället att avslöja patientens felaktiga självbild, gå emot den och ge stöd åt biologiska fakta, som gör gällande att patienten är kraftigt underviktig. Och sedan hjälpa patienten genom en svår, känslomässig process där man får förlika sig med den kropp man fått.

Annat är det på könsidentitetens område.

Sedan 2012 har antalet ansökningar om könsutredning ökat med hela 700 procent! Det handlar alltså om personer som upplever att de är födda i fel kropp; deras självuppfattning

av könet stämmer inte överens med det biologiska könet. På fackspråk kallas det könsdysfori. Tre fjärdedelar av ansökningarna kommer från unga flickor. Många av dem befinner sig i autismspektrum.

Nu vill regeringen att tolvåringar ska kunna ändra sitt juridiska kön. Det är illa nog. Men än värre blir det när regeringen vill låta 15-åringar, som upplever att de är födda i fel kön, få genomgå könsbyte – helt utan sina vårdnadshavares medgivande. Särskilt allvarligt blir det när man vet att könsdysfori bland barn i 80 procent av fallen är något övergående.

Att regeringen vill runda föräldrarna och ta sig rätten att göra oåterkalleliga ingrepp i dessa unga människors kroppar är att betrakta som ett allvarligt övergrepp från samhället.

Nog är det intressant att notera hur olika vuxenvärlden väljer att agera när en persons självuppfattning inte stämmer överens med biologin. I fallet med ätstörningar korrigeras självuppfattningen efter biologin: biologiska fakta trumfar personens känsloliv.

I fallet med könsdysfori reagerar vuxenvärlden i stället tvärtom. Då korrigeras biologin efter individens självuppfattning. Vården, samhället, ja, hela vuxenvärlden, bejakar individens upplevelse och är beredda att korrigera allt annat så att detta stämmer överens med självuppfattningen.

I stället för att vältra över en kamp omkring den egna könsidentiteten på en ung generation borde vuxenvärlden fokusera på att hjälpa alla de som kämpar. Det finns dessutom en ideologisk strid att utkämpa. Vi tar den för alla de utsattas skull. Låt oss bekämpa genusflummet med full kraft!

Lukas Berggren chefredaktör och ansvarig utgivare

3

På ett dygn lyckades Ivar Arpi få in de 250 000 kronor som behövdes för att han skulle kunna skriva en bok om hur genusideologi tar över på svenska lärosäten.

Foto: Tomlin studio

4

Genus Världen idag Närbild

Vill avslöja genushysteri på svenska lärosäten Utbildning. Exemplen på hur radikal genusideologi tar över på svenska lärosäten var så många att journalisten Ivar Arpi omöjligt kunde få plats med dem i sina ledartexter i Svenska Dagbladet. Därför skriver han nu en bok om fenomenet.

– Det är värre än jag trodde, säger han.

H

östen 2017 påbörjade Svenska Dagbladets ledarskribent Ivar Arpi en artikelserie om hur genusvetenskapliga idéer blivit alltmer dominerande på svenska universitet och högskolor. Bakgrunden var ett tips om att alla lärosäten fått i uppdrag av regeringen att ta fram en plan för så kallad ”jämställdhetsintegrering”.

Aldrig hade han trott att responsen skulle bli så stor.

– Jag har aldrig fått ett så stort genomslag på något jag skrivit tidigare, berättar han.

Bland dem som hörde av sig fanns forskare som hade svårt att få forskningsstöd för att de inte hade inkluderat ett genusperspektiv, studenter som vittnade om ideologiskt färgad undervisning och lektorer som pressats att ha genusideologisk kurslitteratur.

Att i utrymmet i Svenska Dagbladet få plats med allt som kom fram var omöjligt, så Ivar Arpi lade exemplen på hög. ”Någon borde ta ett helhetsgrepp om det här för att se hur det ligger till”, tänkte Ivar Arpi.

När sedan Christer Sturmark, förlagschef på Fri tanke, föreslog att Ivar Arpi själv skulle skriva en bok på temat var saken klar. Nu har han tagit tjänstledigt för att skriva boken.

Världen

idag Närbild Genus

Finansieringen löste sig smidigare än han kunnat hoppats på. Redan på ett dygn hade han, via en så kallad crowdfunding-sida, lyckats samla in de 250 000 kronor som han behövde. När insamlingsperioden var slut hade han fått in 720 000 kronor till projektet, vilket gjorde att han kunde anlita en researcher.

– Det är jätteroligt. Jag känner ett stort ansvar att skriva något bra, säger han.

Lite draghjälp fick han oväntat av den kanadensiske professorn Jordan B Peterson, som rekommenderade Ivar Arpis insamling i ett Twitterinlägg.

– Det var kul, säger Arpi, som tidigare intervjuat den världskände professorn.

●●●

Ifrågasätter man synen på jämställdhet så är det som om man ifrågasätter mäns och kvinnors rättigheter.

Liksom många andra svenskar är Ivar Arpi en förespråkare av jämställdhet. Det han vänder sig emot med jämställdhetsintegrering är att den, som han ser det, döljer en radikal, politisk process.

– Egentligen är det inte särskilt konstigt att det har blivit så. Varför blir man en person som arbetar med jämställdhetsfrågor? I regel har det att göra med att man redan har ett engagemang för sådana frågor och ett patos för feminism.

Arpis bok kommer främst bestå av intervjuer med svenskar som på olika sätt har erfarenhet av genusideologin, men han kommer också lyfta fram liknande exempel från utlandet.

– Sverige är inte isolerat, det som sker är en internationell trend, säger han.

Sticker Sverige ut?

– Jag skulle säga att vi sticker ut när det gäller vår uppfattning om jämställdhet. Vi ifrågasätter inte. Jämställdhet har blivit något ”opolitiskt”, ungefär som mänskliga rättigheter. Ifrågasätter man synen på jämställdhet så är det som om man ifrågasätter mäns och kvinnors rättigheter.

5

Södertörns högskola. Foto: SvD/TT

Uppsala universitet. Foto: SvD/TT

Ivar Arpi påpekar att vurmandet för genus­ vetenskapliga idéer inte är något förbehållet rödgröna politiker – mycket av det som sker på universiteten har drivits igenom av borgerliga regeringar, säger han.

Hur har genusideologin kunnat få så stort genomslag i Sverige?

– Det är svårt att svara entydigt på. Delvis kan det bero på att folk inte är medvetna om hur radikal den är. Det finns en syn på jämställdhet som de flesta svenskar ställer upp på, och man inser inte att det här är något annat. Sedan skulle det kunna vara så att högern har velat ha något sätt att ”vara god” på.

På frågan ifall svenskarnas konflikträdsla kan spela in, svarar Ivar Arpi både ja och nej.

– Konflikträdsla är tyvärr ganska utbredd även utanför vårt land. Men den har nog gått extra långt i Sverige.

Rädslan för att kritisera genusideologin tror han är större bland män än bland kvinnor. En man kan när som helst anklagas för att ”trycka ner kvinnor för att få behålla sina privilegier”, förklarar han.

Ivar Arpi berättar att de forskare som hört av sig till honom sällan är intresserade av att ta debatten.

– De flesta vill bara ägna sig åt sin forskning och slippa de värsta konsekvenserna av genus­ ideologin. De vet att de riskerar allt de arbetat för om de säger något kontroversiellt om den förda jämställdhetspolitiken.

Stockholms universitet. Foto: SvD/TT

Lunds universitet. Foto: TT

– Det är värre än jag trodde, säger han.

Han berättar att flera lärosäten har satt upp mål för hur många av professorerna som ska vara kvinnor till ett visst år, och att det i realiteten innebär att man bara nyanställer kvinnor eller att man köper ut manliga professorer.

– Det visar på en sådan dubbelhet – å ena sidan är man extremt könsfixerad, å andra sidan är det diskriminerande att anställa någon baserat på kön.

Ett annat exempel är, enligt Arpi, att den som ansöker om forskningsmedel måste visa att han eller hon har ett genusperspektiv på forskningen, eller annars förklara varför så inte är fallet.

Forskningsnämnderna måste dessutom se till att lika många kvinnor som män får stöd – men får paradoxalt nog inte ta hänsyn till kön då de bedömer ansökningarna, säger Arpi.

●●●

Den här ideologin bryr sig inte om vad du visat och vad du kan – den bryr sig bara om vilket kön du har.

Vilka konsekvenser tror du vi kommer att se?

– En konsekvens, som jag tror att vi redan har fått, är ett minskat förtroende för universitetet som institution. En annan konsekvens kan bli att färre litar på forskningsresultat.

Ytterligare en konsekvens blir, enligt Arpi, att män som grupp halkar efter ännu mer.

– Redan i dag är det stor skillnad på män och kvinnor när det gäller hur man lyckas i skolan.

Och jämställdhetsintegrering och jämställdhets­ politiken handlar om att främja kvinnor. Den här ideologin bryr sig inte om vad du visat och vad du kan – den bryr sig bara om vilket kön du har.

Fotnot: Boken beräknas vara klar i höst.

I sitt arbete med boken har Ivar Arpi gått dju­ pare i de enstaka fallen än han kunde göra i sina artiklar.

6

Sara Andersson Genus Världen idag Närbild

Vi renoverar tak i Uppsala Vi har bytt 50 000 kvadratmeter tak i Uppsala för bostadsrättsföreningar.

Vårt erfarna team med Uppsalabor står nu redo att hjälpa er.

11

nya sånger a! på svensk

LIVET MED DIG är mer än en skiva – det är ett vittnesbörd från unga människor som valt att följa Jesus och som genom sin sång vill uppmuntra och inspirera andra att göra detsamma.

Lyssna på Spotify eller köp musiken på www.davidmedia.se – en resurs för er lovsång & tillbedjan!

Hör av er för en offert: 018-10 10 10 www.andersproduktion.se

Resor för församling, kör, konfirmander, ungdomar.

Pilgrimsresor, kultur och upplevelseresor, kombiresor, gruppresor.

Några av våra resmål är: Armenien, Etiopien, Georgien, Israel, Jordanien, Egypten Nu bokar vi grupperna till Oberammergau 2020.

E-mail: info@kingtours • Tel: +46 (0)431 830 89 • www.kingtours.se • www.kingtours.fi Världen

idag Närbild Genus

7

Professor i blåsväder efter att ha föreläst om könsskillnader Utbildning. En professor vid Lunds universitet hamnade i blåsväder för att han, på läkarprogrammet, föreläste om biologiska könsskillnader. ”Antifeministisk agenda”, menade en student och bad universitetet byta ut professorn.

Germund Hesslow är professor i neurofysiologi vid Lunds universitetet och har under flera år hållit i en föreläsning om ”arv och miljö” på läkarprogrammet, i vilken han bland annat tagit upp könsskillnader ur ett biologiskt perspektiv.

Detta har dock inte uppskattats av alla.

Enligt Academic Rights Watch fick en läkarstudent höra talas om Hesslows föreläsning och skickade därefter ett kritiskt mejl till en av Hesslows kollegor. I detta frågade hon bland annat hur föreläsningen ”går ihop med det genusperspektiv utbildningen ska ha” och bad om att få en lärare med ”rätt kompetens i ämnet”.

Mottagaren av mejlet föreslog att studenten skulle gå på föreläsningen för att bilda sig en egen uppfattning, vilket skedde.

Studenten var dock inte mildare i sin kritik då hon återkom. I ett långt mejl skrev hon bland annat att hon ansåg att Hesslows undervisning ”cementerar könsroller”, ”saknar genusperspektiv” och visar en ”politisk agenda”.

Kritiken ledde till att Christer Larsson, ordförande för läkarutbildningens programnämnd, kallade Hesslow till ett möte för att höra Hesslows syn på saken. Efter detta skrev Larsson ett mejl till Hesslow där han bad Hesslow ta tillbaka två av de påstådda uttalandena från föreläsningen.

Germund Hesslow bemötte kritiken i ett långt skriftligt uttalande. Där skrev han bland annat: ”För en student kan det vara förbryllande att höra saker som avviker från en konventionell socialkonstruktivistisk uppfattning”, samt att ”det finns ett starkt ideologiskt tryck på alla som i dagens klimat yttrar sig om könsskillnader”.

Att ta upp biologiska skillnader mellan könen kan, i ljuset av detta, avfärdas som ”politisk agenda”, skrev han.

En tid senare beslöt universitetet att pröva om Germund Hesslow agerat på ett diskriminerande 8

Att ta upp biologiska skillnader mellan könen kan möta kritik. Foto: Istockphotos

sätt. Men i höstas friades han från diskriminering enligt ett brev från universitetets ledning som publiceras på bloggen Academic Rights Watch. Samtidigt införde universitet en rad åtgärder för att förebygga ”diskriminering”.

Hesslow var mycket kritisk till beskedet.

I ett odaterat svar, som också det publicerats av Academic Rights Watch, konstaterade han att universitetets utredare inte ger något konkret exempel på de uttalanden som kan anses innebära en risk för framtida trakasserier. ”Det är svårt att undgå intrycket att utredaren visserligen inte funnit något konkret att kritisera men samtidigt är rädd för att Lunds universitet ska framstå som otillräckligt kraftfullt i sin anslutning till tidsandan, och att hon därför inte kunnat förmå sig till ett otvetydigt avvisande av klagomålen”, skrev han.

●●●

Det finns ett starkt ideologiskt tryck på alla som i dagens klimat yttrar sig om könsskillnader.

Germund Hesslow

Sara Andersson, Eva Janzon Genus Världen idag Närbild

Studenter på Köpenhamns universitet tycker att det är problematiskt att tala om män och kvinnor. Foto: Christoffer Regild/Köpenhamns universitet

Stormig genusdebatt på Köpenhamns universitet Utbildning. Studenter på Köpenhamns universitet klagade på en professor i biologi som i sin undervisning om statistik talade om män och kvinnor.

Argumentet? De som inte ser sig som varken män eller kvinnor kunde känna sig stötta.

Professorn gick med på att anpassa sig, men kallar debatten absurd.

56-årige Dean Jacobsen har undervisat i biologi i nära 30 år på Köpenhamns universitet och ansvarar bland annat för en statistikkurs. Det var i slutet av förra året i anslutning till denna kurs som studenter blev upprörda när han som exempel nämnde hur män och kvinnor svarade på olika frågor.

Orsaken till att studenter reagerade var att de ansåg att personer som inte identifierar sig som varken man eller kvinna kunde bli kränkta.

Dean Jacobsen har försökt gå studenterna till mötes, men menar att den här typen av diskussioner visar på en överdriven självupptagenhet Världen

idag Närbild Genus

hos unga. Han betonar också att han inte bett studenterna uppge vilket kön de identifierar sig som.

– Jag har ju inget intresse av att kränka någon.

Självklart inte. Jag kommer att tänka mer på hur jag undervisar, men jag tänker också att detta är absurt. Ska jag inte kunna tala om människor som ”han” och ”hon” framöver? Då måste ju språket ändras fundamentalt, säger han till Jyllands-Posten.

– Jag känner mig för övrigt själv inte kränkt om man till exempel berättar om asiater och afrikaner i en undersökning, men där européer inte ingår.

●●●

Jag har ju inget intresse av att kränka någon.

Självklart inte. /.../ Ska jag inte kunna tala om människor som ”han” och ”hon” framöver?

Dean Jacobsen

En talesperson för studentrådet på universitetet tycker att det är bra att diskussionen kommit upp och säger till tidningen att kunskap ”alltid måste diskuteras”.

Jes Søe Pedersen, en kollega till Dean Jacobsen på Köpenhamns universitet, menar dock att händelsen gjort att allt fler lärare känner en oro över att känsliga studenter ska påverka deras arbete.

Samuel Teglund 9

Krönika.

Isabelle Waldenvik: Ber om ursäkt för fakta, sade magistern

S

alen är nästintill fullsatt. Vi är fler än hundra elever från olika program som har samlats till föreläsning. Läraren står där nere på scenen och ser tyngd ut. Han verkar nästan lite besvärad.

Så tar han till orda. ”Nu ska jag säga något kontroversiellt”, inleder han och fortsätter: ”Det finns en biologisk och psykologisk skillnad mellan kvinnor och män”, säger han och skyndar sig in i nästa mening. ”Jag lägger ingen personlig värdering i detta och vill inte att någon tar illa vid sig, men så säger vetenskapen.”

Det är början på höstterminen och jag har nyligen påbörjat mina studier i socialpsykologi.

Mina tankar snurrar. Kontroversiellt, hur menar han? Det som för mig är den mest självklara saken i världen – att vi är man och kvinna, olika men lika mycket värda – skulle det vara kontroversiellt?

När vi återsamlas några dagar senare inleder samme lärare föreläsningen med att be om ursäkt. För han verkar ha trampat ett antal studenter på tårna genom sitt ”kontroversiella påstående”. ”Jag förstår att det är flera som tog illa upp när jag talade om kvinnors och mäns olikheter”, säger han.

Låt det sjunka in. En föreläsare på en svensk högskola ber om ursäkt för att han berättar vad vetenskapen har kommit fram till. Bara för att vissa studenter inte gillar forskningsläget.

Vad är nästa steg? Borde föreläsare även be om ursäkt när de undervisar om periodiska systemet eller Pythagoras sats?

Det finns mycket att säga om upplysningstiden, inte minst när det gäller uppfattningen att tro och vetenskap skulle vara två oförenliga storheter. Det är givetvis inte sant. Men om vi bortser från det, kan vi konstatera att vi sedan 10

upplysningen har varit någorlunda överens om att vi baserar vår kunskap om den här världen på reella fakta, forskning och vetenskapliga teorier. Alla människor har rätt till sin egen trosuppfattning, sina åsikter och sin religion.

Men vi har en gemensam bas för hur vi kommer fram till det vi benämner som fakta.

Samtidigt som vetenskapen fortfarande värderas högt, har vi under en längre tid kunnat följa en rörelse i samhället som ifrågasätter idén om absoluta sanningar, som menar att det subjektiva – den egna uppfattningen och synen på hur världen är ordnad – inte får ifrågasättas. I stället för att utgå från objektiva sanningar och vetenskapliga fakta handlar mycket i vår tid om åsikter, perspektiv och så kallade diskurser.

●●●

I stället för att hjälpa barn att förstå världen utifrån att vi är kvinna och man tycks vi förvirra både barnen och oss själva.

Jag lyssnade nyligen på årets trendspaning från Mats Lindgren, vd för konsultbolaget Kairos Future, när han presenterade en av 2019 års trender. ”Upplysningen under attack – liberal utbildning som motgift till identitetspolitiken?” var temat för föreläsningen.

Underrubriken sätter fingret på problematiken: ”Har högre utbildning blivit högre indoktrinering? Är upplysningstiden i gungning?

Har samhällsvetenskapen och socialvetenskapen drivit sina identitetspolitiska idéer så långt att vi nu betonar det som särskiljer människor snarare än det som förenar?”

Stämmer trendspaningen? Håller vi på att lämna den gemensamma verklighetsbilden till förmån för känslostyrda och upplevda sanningar? Befinner vi oss i ett paradigmskifte, som mer ser till det som särskiljer – den egna uppfattningen om vad som är sant – snarare än till det som förenar oss människor och är våra gemensamma utgångspunkter?

Och vad får det i så fall för konsekvenser för synen på utbildning? Blir högskolor och universitet ängsliga indoktrineringsanstalter, som inte längre vågar presentera objektiva fakta?

Genus Världen idag Närbild

Fo t F

ot

Ser vi till debatten om genus och kön är det precis detta – det särskiljande och subjektiva – som satt agendan för vad som ska anses vara sant och normgivande. I höstens valrörelse seglade jämställdhet, feminism och genus(-flum) upp på den politiska agendan.

Delvis som en reaktion på den nya läroplanen, som bland annat säger att lärare ska ha i uppdrag att ”utmana” barnen i att inte göra ”könsstereotypa val”. Barn ska få lära sig att ”kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor”.

Så i stället för ett jämställdhetsarbete som ger barn lika möjligheter ska pedagogerna i förskolan kliva in och påverka barnens lek och beteende.

Annika Dahlström är professor i neurobiologi och har genom sin forskning visat att det är skadligt för barn när vuxenvärlden styr barnens lek under den så kallade barndomspuberteten. Mellan ett och fyra års ålder produceras höga nivåer av könshormon, vilket i flickors fall ofta leder till en ”rosa period”. Motsvarande process sker hos pojkarna, och i båda fallen är det viktigt för den biologiska och psykologiska utvecklingen att inte styra i motsatt riktning, menar hon. Pojkar och flickor är helt enkelt olika, hur kontroversiellt det än må vara.

Hur kan skolor och universitet, som i alla andra avseenden hyllar vetenskap och forskVärlden

idag Närbild Genus

o:

Pix

ab a

o:

Pix

aba

y

y

ning, förneka just vetenskap och forskning när det handlar om genus och kön? Är det verkligen viktigare att undvika att trampa på ömma tår än att faktiskt berätta vad forskningen säger?

Vi är många som vänder oss emot denna nya rörelse, eftersom den främjar gränslöshet och vänder sig bort från sanningen. Genusflummet är en pseudovetenskap, som inte borde ha någon plats på förskolor, skolor och universitet.

Det finns en annan väg att gå på. Kvinnor och män ska självklart inte diskrimineras på grund av sitt kön. Men hen-förespråkarnas lösning – att låtsas som om inga skillnader finns – gör bara problemet värre. I stället behöver vi börja värdera våra olikheter ur ett positivt perspektiv. Män och kvinnor kompletterar varandra. Och vi kanske även borde fokusera mer på det som förenar oss människor, snarare än på det som särskiljer oss.

Kära magister, be inte om ursäkt för fakta. Det tänker inte jag göra nu när jag framför denna kontroversiella sanning: Det finns biologiska och psykologiska skillnader mellan kvinnor och män. Att hävda det motsatta är både förvirrande och ovetenskapligt.

Isabelle Waldenvik opinionsredaktör, Världen idag

11

”Vi slängde alla böcker om Pippi och Emil” Förskola. Alla barn ska kallas för ”hen”, pojkar pressas att bära klänning och Astrid Lindgren-böcker har slängts i normkritikens namn. Det är verkligheten på en kommunal förskola i södra Sverige.

– En dag viskade en flicka i mitt öra: ”Är jag en pojke eller flicka?”, berättar en av barnskötarna på förskolan.

N

är Anna* började arbeta på en sydsvensk förskola för omkring två år sedan höll hon på att få en chock. En flicka hade kommit fram till henne och visat sin tröja med en fjäril på, varpå Anna hade sagt: ”Oj, vad fin!”.

Men det skulle hon inte ha sagt. Genast kom en av de andra pedagogerna fram till henne och sade att man inte får säga till barnen att något de har på sig är fint eller att de är söta.

Anna försökte därefter tänka på hur hon uttryckte sig, men snart märkte hon att det inte var det enda hon skulle behöva tänka på. När hon sade ”han” eller ”hon” om barnen fick hon nya bannor.

– ”Du får inte könsbestämma barnen. Vi säger hen”, sade min kollega, berättar Anna.

Detta märktes även när Anna skulle läsa böcker för barnen. Personalen hade tagit tippex och strukit över alla ”han” och ”hon” och i stället skrivit dit ett ”hen”.

Detta skulle dock inte vara nog.

– En dag när vi rensade bland leksakerna slängde mina kollegor alla Emil- och Pippiböcker. Jag tyckte att det var onödigt att slänga 12

böcker och frågade varför, berättar Anna.

Svaret hon fick var att det inte fanns några könsneutrala personer i böckerna. I bokhyllorna på förskolan finns nu i stället barnböcker om exempelvis transsexualitet och homosexualitet, berättar Anna.

Barnen på avdelningen som Anna arbetar på är tre–fyra år, men även när hon hoppade in på förskolans småbarnsavdelning märkte hon av det normkritiska tänket.

– Ett–två-åringarna satt i en ring medan pedagogerna berättade att en flicka kan bli kär i en flicka och en pojke i en pojke. Sedan fick några av barnen frågan: ”Vem är du kär i?”.

När det gäller leksaker är det, enligt Anna, bara vissa saker som man har valt att ha på hennes avdelning. Dockor har det inte funnits så länge hon har arbetat där, och nyligen åkte också bilarna och tågen ut, säger hon.

Något som finns kvar är utklädningskläderna.

En dag var det en pojke som hade tagit på sig en brandmansdräkt, berättar Anna. ”Du vet väl att du kan ta på dig klänning om du vill?” kom då en av pedagogerna och sade, enligt Anna. ”Men jag vill inte ha klänning, jag vill ha på mig det här”, ska pojken ha svarat. ”Men du vet att du får ha klänning?” fortsatte pedagogen, enligt Anna.

Hon berättar vidare att det inte bara är personalen som tillämpar genusteorier på barnen.

– En dag sade jag: ”Din mamma är här”, till en pojke. ”Jag är inte deras mamma, jag är förälder”, sade mamman då.

Anna förklarar att personalen inte får säga

●●●

”Du får inte könsbestämma barnen. Vi säger hen”, sade min kollega.

Anna

Genus Världen idag Närbild

På en förskola i södra Sverige säger man, enligt uppgift, inte ”flicka”, ”pojke”, ”han” eller ”hon” om barnen. (Bilden är från en annan förskola.) Foto: Fredrik Sandberg/TT

”mamma och pappa”, utan ska säga ”förälder”, eftersom ett barn kan ha två vårdnadshavare av samma kön.

– Jag förstår att man kan behöva säga så i vissa fall. Men här visste jag ju att kvinnan var barnets mamma.

Anna berättar att hon sedan fick reda på att denna kvinna inte lät sina barn kalla henne för ”mamma”, utan vill att de ska säga ”mappa”.

Det är dock inte alla föräldrar på förskolan som har sådana regler. Många av föräldrarna vet i själva verket inte hur genomsyrad verksamheten är av genusteorier, tror Anna.

Världen

idag Närbild Genus

Hon berättar att ord som ”snögubbe” och ”jultomte” inte används, utan har bytts ut till könsneutrala ord, och att en populär Disneyfilm i princip svartlistats.

– En dag kom en treårig flicka fram till mig och sade: ”I dag är jag en pojke.” Nästan ett år senare, precis innan sommarledigheten, kom hon fram till mig och viskade i mitt öra: ”Är jag en pojke eller flicka?”.

Anna struntade i alla direktiv och sade bestämt: ”Du är en flicka”.

– Jag kan inte följa de där reglerna. Jag kan bara inte det.

Sara Andersson

Fotnot: *Anna vill vara anonym och heter egentligen något annat.

Anledningen till att vi inte går ut med vilken förskola eller kommun det gäller är att vi behöver skydda vår källa.

Förskolan som Anna arbetar på drivs i kommunal regi.

13

Leksaker som ansågs pojkaktiga eller flickacktiga plockades bort, berättar en pedagog. Foto: SvD/TT

Pedagoger rädda förlora jobbet för kritik mot genusideologin Pedagogik. Att könsbaserade ord i barnsånger byts ut på förskolor är inte ovanligt, berättar flera pedagoger som Världen idag har talat med. Rädslan är dock stor för att kritisera genuspedagogiken offentligt.

Flera pedagoger som Världen idag har talat med känner delvis igen bilden som barnskötaren ”Anna” målar upp (se sid 12–13). Av rädsla för att komma i onåd på sina arbetsplatser vill dock de flesta av dessa pedagoger vara anonyma.

– På en förskola där jag arbetade bytte man orden i vissa sånger för att undvika att förstärka traditionella könsroller, berättar en barnskötare.

Barnens föräldrar skulle man inte kalla för ”mamma” och ”pappa”, utan ”vårdnadshavare”, berättar hon vidare.

Samma förhållningssätt vittnar en manlig förskollärare om. På hans arbetsplats ska böckerna som erbjuds barnen dessutom helst vara normkritiska.

– Jag har flera kollegor som räknar hur många böcker vi har som handlar om pojkar respektive flickor, säger han.

14

Han berättar därefter varför han inte vill framträda med namn: – Det är väldigt kontroversiellt att vara kritisk till de här idéerna som förskollärare, och går man ut offentligt med sin kritik är risken stor att man får problem.

En annan som har erfarenhet av genuspedagogik är en lärare vid namn Camilla som har arbetat i samma arbetslag som pedagoger på en genuspedagogisk förskola.

– Min erfarenhet stämmer väldigt väl med det som står i artikeln om ”Anna”, säger hon.

Camilla berättar att förskolan tog bort alla leksaker som kunde tolkas som ”tjejiga” eller ”killiga” och att värdeord inte fick användas.

– Man fick absolut inte säga: ”Vilken fin tröja du har” eller något liknande.

En gång under en personaldag när arbetslaget var ute och promenerade sade Camilla: ”Vilket fint väder vi har”.

Hon tänkte inte på att hon just hade använt ett värdeord. ”Så kan du inte säga. Alla väder är väl bra?”, sade en av kollegorna, enligt Camilla.

Denna noggrannhet med att uttrycka sig korrekt avspeglade sig i atmosfären på förskolan, menar Camilla.

– Jag tycker att pedagogernas relation med barnen var lite robotaktig. Barnen blev mer objekt än personer man har en relation med.

En annan som har erfarenhet av genuspedagogik i förskolan är en 49-årig förskollärare från Mellansverige. Hon menar att arbetet med genus skiljer sig mycket åt på olika förskolor.

De nyutbildade förskollärarna är ofta mycket noggrannare med att exempelvis byta ut ord i sånger än de äldre, säger hon.

Ytterligare en person som vill vara anonym är en barnskötare i Stockholmsområdet. Hon berättar att förskolan där hon arbetar nyligen fick direktiv från kommunen gällande genuspedagogik.

Genustänket ska exempelvis prägla litteraturen, men även pedagogernas ordval så att de undviker att könsbenämna barnen, berättar hon.

– Det känns som om genus är det enda vi pratar om just nu, säger hon.

Sara Andersson Genus Världen idag Närbild

Genusförskola: ”Så här gör vi” Förskola. Att pressa barn till könsöverskridande val är inget man gör på genusinriktade förskolan Egalia i Stockholm. Däremot undviker personalen att könsbenämna barnen och att säga ”mamma” och ”pappa”. Det berättar förskolechefen Lotta Rajalin.

En förskola som har genuspedagogik som verksamhetsgrund är Egalia på Södermalm i Stockholm. Där tar sig pedagogiken i uttryck på flera sätt.

– För det första kallar vi det för normmedvetenhet. Det vi är observanta på är hur vi bemöter barnen, säger förskolechefen Lotta Rajalin.

Hon berättar att förskolan arbetat med genuspedagogik sedan 1998 och att det inte handlar om att ”göra pojkar till flickor” eller tvärtom.

– För oss handlar det om att göra allt möjligt för alla.

På Egalia har man inte haft något ”bokbål” av böcker som inte är normkritiska; däremot har man gjort ett medvetet val när det gäller böcker.

– Litteraturen var en av de första sakerna vi tittade på när vi började med genuspedagogik.

Vi gick igenom alla böcker som vi hade och räknade hur många som handlade om en manlig respektive kvinnlig person.

Pedagogerna började också byta ut vissa ord när de läste för barnen. I stället för att läsa orden ”han” och ”hon” använde de namnet på karaktären eller ”hen”.

Detta är ett tillvägagångssätt som fortfarande används, enligt Rajalin, men hon påpekar att det inte är en regel. Även när det gäller sånger byter pedagogerna ofta ut orden till mer könsneutrala ord, berättar Lotta Rajalin. Det kan exempelvis innebära att ”han” och ”hon” byts ut till ”hen”.

Hur är det då med barnen? Kallas de för ”hen”?

– Vi använder egennamn. Då blir det mycket lättare att slippa använda ”hon” och ”han”.

När det gäller barnens föräldrar använder pedagogerna inte orden ”mamma” och ”pappa”, utan egennamn eller ordet ”förälder”.

– Det finns många olika familjekonstellationer, säger Lotta Rajalin, men poängterar att barnen är fria att använda vilka ord de vill.

När det gäller leksaker har Egalia både bollar, bilar och dockor, berättar Rajalin. Enligt henne Världen

idag Närbild Genus

En pojke på förskolan Egalia läser en bok om en pojke som klär ut sig till Lucia. Foto: Fredrik Sandberg/TT

styr inte pedagogerna barnen åt något håll.

Däremot uppmuntrar man dem till att göra ”icke könsstereotyoa val”, ifall barnen själva vill det.

Hur är det då med värdeord – undviker pedagogerna att använda sådana?

– Vi undviker att berömma det yttre så mycket, ställer hellre frågor som: ”Vem har du fått tröjan av?”, ”Trivs du i den?”, ”Är den skön?”

När det gäller ord med könsbenämning brukar Lotta Rajalin använda mer neutrala ord som ”snöfigur” och ”legofigur”. Förhållningssättet är ingen regel, men pedagogerna brukar rätta varandra ifall de använder ”gubbe” för mycket, förklarar hon.

Lotta Rajalin. Foto: TT

Ser ni någon risk att barnen blir förvirrade och inte vet om de är flickor eller pojkar?

– Jag har aldrig upplevt att barn har blivit förvirrade kring detta på grund av vårt normmedvetna arbete.

Sara Andersson 15

Allt fler unga vill byta Könsdysfori. Inom vården är man lika förvånad som i övriga samhällen över det stora antalet tonåriga flickor som upplever sig vara födda i fel kön.

– På något sätt måste man hjälpa dem, säger överläkare Louise Frisén, som utreder barn och unga med misstänkt könsdysfori.

Ä

ven om hon i dag framför allt arbetar som forskare, träffar Louise Frisén unga patienter en dag i veckan vid det team i Stockholm som utreder barn och unga upp till 18 års ålder.

Antalet remisser till teamet har ”galopperat”, berättar hon, även om ökningen under 2018 var något mindre än de 100 procent om året som man sett sedan 2013.

– Förekomsten har ju ökat väldigt mycket, framför allt Louise Frisén bland flickor, och en del Foto: Privat av dem debuterar ganska plötsligt och sent i puberteten jämfört med de ”klassiska” fallen som inte verkar öka i samma omfattning, säger Louise Frisén.

De ”klassiska fallen” handlar om en flicka eller pojke som sedan tidig barndom tydligt identifierat sig med och uppträtt som det motsatta könet.

– De med senare debut har sällan visat tecken under uppväxten. Det är inte så ovanligt att det kommer in en tonåring som plötsligt klipper håret och säger: ”Hej, nu är jag Kalle”, säger Louise Frisén.

Förra året ansökte 453 personer till Socialstyrelsen om att byta kön. Det är en mer än sjufaldig ökning sedan 2012, då 60 ansökningar kom in.

En tydlig trend är att alltfler är unga tjejer. Tre av fyra sökande vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm, till exempel, var unga tjejer.

I dag finns inget sätt att rent biologiskt fastställa att den som är född flicka egentligen är en pojke.

I de fall där utredningsteamet är osäker på att ungdomen verkligen blir hjälpt av att ändra sitt kön, försöker man dra ut på processen.

– Många av de här patienterna som är födda 16

Många unga tjejer upplever i dag att de är ”födda i fel kön”. (Tjejen på bilden har inget samband med texten.) Foto: Pixabay

●●●

Vad vi säger i en del fall är att vi behöver mer observation över tid.

Louise Frisén

flicka vill ha testosteron utskrivet omedelbart för att kunna utvecklas till man, säger Louise Frisén.

– Vad vi säger i en del fall är att vi behöver mer observation över tid. Särskilt eftersom det handlar om unga, omyndiga personer måste man vara försiktig med de oåterkalleliga behandlingarna och veta vad man gör.

Hon tycker inte att det vore rätt att avfärda en tonåring som sökt för könsdysfori, även om utredningen inte landar i en säker diagnos.

– Vi kan inte bara skicka ut dem i kylan. Så en Genus Världen idag Närbild

kön – läkare förvånas att det i första hand handlar om psykisk ohälsa av annat slag.

Samma undran finns inom delar av Barn- och ungdomspsykiatrin. I remisser till regeringen varnar Bup för en anstormning av unga sökanden om regeringen går vidare med förslaget att sänka åldersgränsen för könsbekräftande kirurgi.

– Vad man sett är att många av de här flickorna har autismspektrum av någon form, och det undrar vi så klart över, säger Louise Frisén, som inte utesluter att man i framtiden finner hormonella markörer för könsdysfori.

Hon är medveten om att det även talas om ”social smitta” i sammanhanget, alltså att ungdomar stimulerar varandra till att se sig som transsexuella.

– Det är klart att vi också undrar vad det är i samhället som bidrar till den här utvecklingen.

Det är ju jättestort bland unga i dag att tala om gender, säger Louise Frisén.

– Antingen är det här en fluga, eller också är det ett av de stora kliv som mänskligheten tar ibland, jämställdhet 2.0. Ännu finns inga långtidsstudier för att se hur behandling med så kallade könskonträra hormoner och i vissa fall underlivskirurgi slagit ut för den nya gruppen ungdomar som behandlats för könsdysfori.

– Vi vet från tidigare generationer av transsexuella att de har fått ett bättre liv efter behandling. Jag tycker nog att man måste förhålla sig ödmjukt, även om vi inte vet allt, säger Louise Frisén.

stor del av vårt arbete är att hjälpa dem att orka vänta, att coola ner lite och ta sig vidare, säger Louise Frisén.

– Många mår väldigt dåligt. Och varför skulle de försätta sig i det tillståndet om deras upplevelse inte var ”på riktigt”? De betalar ett jättehögt pris, och med tiden kommer det att visa sig vad som är rätt för dem.

Världen idag har talat med en förälder som oroar sig för att hans dotter ska bejakas i sin sent uppkomna könsdysfori, trots att föräldrarna anser Världen

idag Närbild Genus

●●●

Antingen är det här en fluga, eller också är det ett av de stora kliv som mänskligheten tar ibland, jämställdhet 2.0.

Louise Frisén

De studier som finns, visar att det är få som ångrar en könskorrigering. Men på internet är det inte svårt att hitta sådana exempel. ”En ung flicka som gillar skateboard och klär sig i killkläder och vill ta hormoner för att bli kille är inget vi ska ifrågasätta, bara bekräfta,” skrev signaturen G ironiskt i Aftonbladet i våras.

Men det som väntar många av dessa tjejer, menar G, är ”ett livslångt beroende av vården, med ökade hälsorisker som vi ännu inte vet så mycket om, och en mental hälsa som statistiskt ger en 20 gånger högre risk för att någon gång vilja ta sitt liv ”.

Eva Janzon 17

Läkare: Farligt uppmuntra barn byta kön Könsbyte. Personer som genomgår könsbehandling tenderar ha högre risk för att begå självmord och drabbas av sjukdomar som cancer, stroke och diabetes. Det påpekar tre läkare i en konservativ intressegrupp.

Att påverka barn till att tro att en könsoperation är normalt är barnmisshandel, skriver de.

A

llt fler barn och unga i Sverige vill byta kön. I höstas berättade SVT att en undersökning visar att en av hundra unga stockholmare har tankar kring könsbyte.

– Antalet patienter har ökat hela tiden sedan 2003, säger Cecilia Dhejne, psykiater vid sexualmedicinska mottagningen Anova Karolinska, till SVT. Samtidigt menar företrädare för den konservativa intressegruppen Amerikanska barnläkarkollegiet att könsbytesbehandlingar är skadliga för barn. ”Mänsklig sexualitet är ett objektivt biologiskt binärt drag: XY och XX är genetiska markörer av man respektive kvinna – inte genetiska markörer för en störning”, skriver tre läkare i ett uttalande på kollegiets hemsida.

Läkarna påpekar att könsbytesbehandlingar kan vara skadliga på olika sätt. Att ta pubertetsblockerande hormoner hämmar tillväxt och fertilitet och framkallar därmed i praktiken ett sjukdomstillstånd, menar de.

18

Enligt läkarna kan behandling med testosteron (för den som producerar östrogen) och östrogen (för den som producerar testosteron) dessutom ge ökad risk för hjärtsjukdom, högt blodtryck, blodproppar, stroke, diabetes och cancer.

För att styrka detta påstående hänvisar de till studier från bland annat Världshälsoorganisationen (WHO) och USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet (USFDA). ”Självmordsfrekvensen är nästan tjugo gånger högre bland vuxna som använder könshormon och genomgår könsoperation”, skriver de.

Att uppleva att man är född i fel kön är, enligt läkarna, oftast något övergående. En amerikansk studie, som de hänvisar till, visar att upp till 98 procent av könsförvirrade pojkar och upp till 88 procent av könsförvirrade flickor accepterar sitt biologiska kön efter att de gått igenom puberteten.

Tre svenska läkare bekräftar i Läkartidningen att könsdysfori hos barn oftast är övergående, men menar att siffran som gäller är cirka 80 procent.

De amerikanska läkarna uppmanar vårdpersonal, lärare och lagstiftare att avvisa ”all politik som påverkar barn till att acceptera ett liv av kemisk och kirurgisk imitation av det motsatta könet som något normalt”. ”Att påverka barn att tro att en livstid av kemisk och kirurgisk efterlikning av motsatta könet är normalt och hälsosamt är barnmisshandel”, skriver de.

Och de skarpa orden tar inte slut där. ”En persons tro att han eller hon är något

●●●

Antalet patienter [som vill byta kön] har ökat hela tiden sedan 2003.

Cecilia Dhejne, psykiater

Genus Världen idag Närbild

Fakta. Könsbyte ●● För att få genomgå könsbehandling inom den offentliga vården i Sverige krävs en medicinsk diagnos. Denna diagnos ställs efter att personen har genomgått en utredning som tar sex–tolv månader. Får patienten en diagnos där könsbehandling rekommenderas jämställs behandlingen med vanlig, offentligt finansierad sjukvård.

Efter att man levt i det tilltänkta könet ett år kan ansökan om juridiskt könsbyte lämnas in till Socialstyrelsens rättsliga råd, som ger tillstånd till underlivskirurgi och byte av personnummer. ●● Behandlingen kan innebära underlivskirurgi, bröstkirurgi, stämbandskirurgi, hormonbehandling, röstträning och hårborttagning. ●● För att få genomgå könsförändrande underlivskirurgi krävs att man är 18 år, men innan dess kan annan behandling påbörjas.

Källa: Vårdguiden, Stefan Arver

de inte är, är i bästa fall ett tecken på förvirrat tänkande. När en i övrigt frisk biologisk pojke tror att han är en flicka, eller om en i övrigt frisk biologisk flicka tror att hon är en pojke, finns det ett objektivt psykologiskt problem som ligger i sinnet, inte kroppen, och det bör behandlas som sådant”, framhåller de.

Läkarna påpekar vidare att ingen föds med genus, men att alla föds med ett biologiskt kön. ”Människor som identifierar sig som ’känner Världen

idag Närbild Genus

sig som det motsatta könet’ eller ’någonstans mittemellan’ utgör inte ett tredje kön. De förblir biologiska män eller biologiska kvinnor”, skriver de.

Uppfattningen att könsbytesbehandling påtagligt ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa delas dock inte av Stefan Arver, överläkare på Karolinska sjukhuset (se artikel på nästa sida).

Sara Andersson

●●●

En persons tro att han eller hon är något de inte är, är ett tecken på förvirrat tänkande.

Amerikanska barnläkarkollegiet 19

Svensk överläkare: Könsbyte minskar inte självmordsrisken Könsbyte. Gruppen transsexuella drabbas i högre grad av både psykisk och fysisk ohälsa. Det säger Stefan Arver, överläkare på Karolinska sjukhuset. Han poängterar dock att detta oftast inte har med själva könsbehandlingen att göra.

När det gäller kvinnor som behandlas med testosteron finns det, enligt Arver, inga data som indikerar ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.

Kvinnor som har passerat klimakteriet, har kvar sin livmoder och behandlas med hormoner behöver dock ett särskilt hormon – gestagen – som skydd mot livmodercancer. Och detta gestagen tycks öka risken för blodproppar och hjärtkärlsjukdom, säger han.

Att hormonbehandling i sig skulle ge ökad risk för cancer finns det inte mycket belägg för, enligt Stefan Arver. Han säger att det finns enstaka rapporter om att kvinnor som behandlas med testosteron har fått cancer i äggstockarna, men menar att ett samband inte är bekräftat. Även om behandlingen vid ett könsbyte, enligt Stefan Arver, endast är förenad med små risker drabbas transsexuella i högre grad av både psykisk och fysisk ohälsa än befolkningen i stort.

– Gruppen som sådan har en översjuklighet.

Enligt Arver har detta psykosociala orsaker.

Att gruppen löper högre risk för att begå självmord stämmer, säger han: Risken är ungefär dubbelt så hög som hos befolkningen i stort.

Vad detta beror på är, enligt Arver, oklart.

20

Transsexuella drabbas i högre grad av både psykisk och fysisk ohälsa än befolkningen i stort, enligt Stefan Arver. (Personen på bilden har inget samband med artikeln.) Foto: Isabell Höjman/TT

Blir självmordsrisken lägre efter könsbytet?

– Det finns inga sådana uppgifter, nej.

Stefan Arver påpekar att personer med könsdysfori kan ha psykiska sjukdomar och att detta inte förändras av en könsbytesbehandling.

– Traumatiska händelser från barndomen, depressioner och ångest botas inte. Man blir inte en ny människa, säger han.

Skulle enbart psykoterapi hjälpa de här personerna lika mycket?

– De behöver samma behandling som andra personer med psykisk problematik. Sedan är könsdysforin ytterligare en faktor. Tar man bort en komponent blir livet lite ljusare, men det löser inte alla problem.

Har patienterna ofta en övertro på könsbytet?

– Det är en viktig del att klargöra detta under utredningen så att personen har en realistisk bild. Man kan komma in i föreställningen att ”så fort jag har gjort det kommer jag bli rik, lycklig och vacker”, men så funkar inte livet.

Foto: A Andersson/KI

Att hormonbehandling vid könsbyte skulle ge ökad risk för cancer, hjärtsjukdomar och stroke ligger det endast lite sanning i, enligt överläkaren och endokrinologen Stefan Arver. Han är chef för Anova (andrologi, sexualmedicin och transmedicin) vid Karolinska universitetssjukhuset och har stor erfarenhet av behandling av könsdysfori.

– Det finns risker förenade med vissa typer av läkemedel, säger han.

Enligt Arver handlar det framför allt om syntetiska östrogentabletter, som kan ge ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, men sådana används endast i undantagsfall i Sverige, påpekar han.

●●●

Traumatiska händelser från barndomen, depressioner och ångest botas inte. Man blir inte en ny människa.

Stefan Arver, överläkare

Sara Andersson Genus Världen idag Närbild

Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill göra det lättare för unga att byta kön. Foto: Pixabay

Könsbyte utan föräldrars stöd fördöms av Lagrådet Juridik. Barn från 15 års ålder ska inte behöva vårdnadshavarnas godkännande för könskorrigerande kirurgiska ingrepp i könsorganen, enligt ett lagförslag från förra regeringen.

Men förslaget möter skarp kritik från Lagrådet, som ifrågasätter om det är förenligt med Europakonventionen.

Lagförslaget gäller kirurgiska ingrepp som ”syftar till att göra så att en persons kropp stämmer överens med personens könsidentitet”. Tanken är att nuvarande lag om fastställande av könstillhörighet i vissa fall ska ersättas av två nya lagar: en som avser ändring av det kön som är registrerat i folkbokföringen, och en som avser vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen.

De delar av lagförslaget som särskilt berör Europakonventione,n är att barn mellan 15 och 18 år ska kunna få könskorrigerande kirurgi och ändring av det kön som framgår av folkVärlden

idag Närbild Genus

bokföringen utan att vårdnadshavarna ger sitt samtycke, eller ens underrättas. ”Vårdnadshavarnas intresse av att få bestämma eller vara delaktiga i frågor om sitt barns välbefinnande har alltså fått vika för den unges intresse av att få bestämma själv”, skriver Lagrådet i sitt remissyttrande.

Myndigheten konstaterar att det aktuella lagförslaget innebär en långtgående begränsning av föräldraansvaret utan att det klart framgår att tillräckligt starka samhälleliga intressen finns för detta. ”I praktiken fråntas föräldrarna både rätten och ansvaret att bedöma vad som är bäst för deras barn i dessa fall och kan dessutom hållas helt utanför den procedur där åtgärderna vidtas”, skriver Lagrådet.

●●●

I praktiken fråntas föräldrarna både rätten och ansvaret att bedöma vad som är bäst för deras barn i dessa fall ...

Lagrådet

Rådet anser också att intresseavvägningen är svår att förena med regleringen av barnets bästa i barnkonventionen.

21

Dessutom menar Lagrådet att grundlagens beredningskrav inte är uppfyllt. Remisstiden var alldeles för kort och promemoriornas innehåll otillräckligt, anser man. Detta kan vara orsaken till den låga svarsfrekvensen bland de remissinstanser som erbjöds att komma med synpunkter på lagförslaget.

Tidningen Dagens juridik skriver att den första promemorian skickades till 133 remissinstanser, av vilka 83 svarade, medan den andra skickades till 138 instanser, varav 77 svarade. ”Ett flertal remissinstanser lämnade dessutom svar med innebörden att de avstod från att yttra sig – just med hänvisning till den korta remisstiden.

Däribland JO och SKL”, skriver tidningen.

En som är kritisk till förslaget är den feministiska debattören Heather Brunskell-Evans, doktor i sociologi vid King’s College London. ”Att övergrepp mot och sterilisering av barns

22

kroppar i progressivitetens namn snart kan vara sanktionerat i lag i Sverige borde vara en varningssignal om de extrema faror som följer av identitetspolitik och teorier om transgender”, skriver hon på sajten Kvartal.

Hon menar att förslaget är ”bakåtsträvande” och ett tecken på att staten inte lever upp till sin plikt att skydda barn.

Brunskell-Evans lyfter fram flera omständigheter som måste belysas i fråga om könsbyte. Till exempel är det avgörande att barnet har förmåga att förstå att könsalternerande kirurgi ”medför komplexa konsekvenser, kräver kontinuerlig hormo/ T T nanvändning, och skapar ett livsSv D Fo to: långt beroende av medicinsk omvårdnad”. ”Kan femtonåringar verkligen förutse vilka konsekvenser ett beslut i tonåren kommer att få för deras framtida, vuxna jag?” frågar hon sig.

●●●

Kan femtonåringar verkligen förutse vilka konsekvenser ett beslut i tonåren kommer att få för deras framtida, vuxna jag?

Heather BrunskellEvans

Ingrid Byström, Samuel Teglund

Genus Världen idag Närbild

Nyhetsprogram väjer för svåra frågor om könsbyte bland barn Könsdysfori. Att bli pojke var helt rätt för den tioåriga flickan, Minea, som numera heter Max. Det berättade i höstas Lilla Aktuellt, SVT:s nyhetsprogram för barn mellan åtta och tolv år.

Att könsbytet framställdes som helt oproblematiskt är något som redaktören ångrar i efterhand.

Inslaget i Lilla Aktuellt var en förkortad version av ett inslag i Fråga doktorn från den 26 november förra året. Tioårige Max, tidigare Minea, berättade om hur det var att komma fram till att ”hon” egentligen var en ”han”.

– Jag har alltid känt mig lite pojkflickig. Men det var väl nu, typ det senaste halvåret, som jag har känt eller snarare förstått vad det är jag känner, säger Max. – Man kan väl säga att min kropp är tjej, medan min hjärna och så är kille.

Av inslaget framgår att Max har stöd av sina föräldrar och att skolkompisarna ser att Max mår bättre nu. Efter programmet kunde den som ville ställa frågor till Max. Men i själva inslaget sägs inget om vart ett barn vänder sig som får funderingar av berättelsen om Max. Det ångrar Oscar Broström, redaktör för Lilla Aktuellt. Han skriver till Världen idag att programmet nyanserat frågan om könsdysfori i ett inslag tidigare under året. ”Då berättade vi dels att det är många med könsdysfori som mår dåligt och behöver prata med en psykolog, men att man i ett första skede ska prata med en vuxen man litar på för att få hjälp att få det stöd från vuxenvärlden som man behöver”, skriver han i ett mejl. ”Så här i efterhand tycker vi att vi borde lagt till någon mening om det även nu när vi lyfte Max berättelse.”

I maj 2015 berättade Lilla Aktuellt om en annan tioårig flicka som valt att definiera sig som pojke. Efter inslaget intervjuades en läkare som betonade att de flesta barn som vill byta kön inte har kvar den önskan efter puberteten.

Ett annat fall av så kallad könsdysfori uppmärksammades denna vinter. TV4:s Kalla fakta berättade om åttaåriga Julia, kallad Julle, som enligt Världen

idag Närbild Genus

Minea/Max tittar i fotoalbum från småbarnsåren. Foto: Skärmdump från SVT Play

sin mamma ville vara pojke redan som småbarn.

Julle hade spelat fotboll i Veberöds AIF under en längre tid när klubben 2016 slog fast att Julle måste spela i flicklaget. Enligt en talesperson i föreningen berodde det delvis på att Julles föräldrar inte var överens om att behandla barnet som en pojke, uppger TV4 Nyheterna enligt Fotbollskanalen.

Rapporteringen skapade starka reaktioner, och Lunds kommun meddelade efteråt att man skulle se över det ekonomiska stödet till klubben. Därefter tvärvände Veberöds AIF och bad Julle om ursäkt.

– Vi har tagit fel beslut, och självklart är Julle välkommen tillbaka att spela fotboll i Veberöds AIF, sade Jesper Eurenius, styrelseledamot och talesperson i föreningen, skriver Fotbollskanalen.

Eva Janzon

Att tioåriga Julia, som identifierar sig som ”Julle”, inte fick spela i pojklaget väckte starka reaktioner då TV4:s Kalla fakta rapporterade om det.

Foto: Skärmdump från TV4

23

”Tvillingarna Bob” handlar om ett tvillingpar varav det ena barnet identifierar sig som pojke. Foto: Tvillingarna Bob/SVT

Oproblematiskt om könsdysfori i SVT-barnprogram Tv. ”Man är det man känner sig som”.

Det är budskapet i SVT:s barnprogram ”Tvillingarna Bob” som handlar om två flickor, varav den ena identifierar sig som pojke.

Någon risk för att programmet gör barn förvirrade ser man inte på SVT. Redan i signaturmelodin till Barn­ kanalens program ”Tvill­ing­arna Bob” hör man att temat är köns­dysfori. ”De föddes som flickor, men Bamse fatta’ snart, att han var en pojke, och då var han det så klart!” sjunger en flicka i en trallvänlig melodi. ”För man är det man känner sig som”, fortsätter sedan sången innan de olika avsnitten om barnens liv på gården tar vid.

24

I det avsnitt som heter ”När Bamse blev Bamse” är det ett särskilt fokus på att den ena flickan identifierar sig som pojke. ”Mamma och pappa trodde att Bamse var en flicka, sedan bytte han till Bamse”, berättar den ena tvillingen, Olga.

Tillsammans med sin mamma tittar de två barnen på foton från när de var bebisar och mamman berättar sedan hur det gick till när ”Bamse” bestämde sig för att vara en pojke. ”Du satt i morfars knä. Och så sade morfar: ’Är du morfars flicka?’ ’Nej, jag är en pojke’, sade du”, säger hon. ”Det bestämde jag”, säger Bamse. ”Det bestämde du”, säger mamman.

●●●

Vi har ett enormt stort ansvar och det tar vi också.

Johanna Gårdare, ansvarig utgivare för programmet

I programmet ordnar barnen sedan en egen liten Pridefestival. Med regnbågsflaggor i händerna Genus Världen idag Närbild

Studie- och pilgrimsfärd till Polen i nutidshistoriens och kristendomens tecken med ciceron Lennart Sacrédeus.

hoppar de omkring på gården där serien utspelar sig och sjösätter därefter barkbåtar med likadana flaggor. ”Vi älskar våra Prideflaggor. Pride betyder att alla människor får vara den de känner sig som: Han, hon, hen – eller den de vill”, säger Olga.

Att könsdysfori är en diagnos som är högst ovanlig är ingenting som nämns i anslutning till programmet. Inte heller att könsförvirring bland barn oftast är något övergående.

Könsdysfori är mycket ovanligt. År 2005 fick cirka 1 av 100 000 svenskar diagnosen. Och att ”byta kön” kroppsligt är ett i princip oåterkalleligt ingrepp.

Ser ni någon risk att ni påverkar barn till att vilja genomföra detta?

– Det är inte särskilt vanligt med könsdysfori, nej. Men för dem som lever med det är det plågsamma just omgivningens bemötande och oacceptans, skriver Johanna Gårdare.

– Att man lyfter upp en problematik för att förmedla budskapet hur viktigt det är att ha förståelse för att människor är olika, betyder ju inte att det ”smittar”, eller förvirrar. Det skapar förståelse, fortsätter hon.

Vilket ansvar har ni som public service-bolag att förmedla relevant och korrekt information i era barnprogram? Tycker ni att ni har tillräckligt med kunskap om könsdysfori för att rapportera helt oproblematiskt om det?

– Vi har ett enormt stort ansvar och det tar vi också. Vi förmedlar inte kunskap och fakta om könsdysfori i den här serien. Det är en dokumentärserie om ett barn som upplever sig född i fel kön, men det handlar också om syskonskap och familjeliv.

Historiens vingslag ´ i Gdansk 5-10 september 2019

www.pilgrimtravel.se

Vinnersjö Timmerhus AB

VT

Världen idag hör av sig till SVT för att höra varför de, genom programmet, lär barn att man ”är det man känner sig som” i stället för att lära dem vad de de facto är.

– SVT:s uppdrag är att ”spegla hela Sverige” och det innefattar således barn som lever på andra sätt än normen. Vi vill förmedla ett budskap om allas lika värde och att de som lever på andra sätt också ska få känna igen sig och vara representerade i vårt utbud, skriver Johanna Gårdare, ansvarig utgivare för programmet, i ett T SV o: mejl till Världen idag.

Fo t

Kontakta oss för info och bokning.

Tel: 018-4444 533 E-post: info@pilgrimtravel.se

Fo

to

:S

Vi tillverkar timmerhus och takstolar Vinnersjö Timmerhus AB, 810 40 Hedesunda Tel 0291-700 96 • info@vinnersjotimmerhus.se www.vinnersjotimmerhus.se

Seminarie om förföljelse - kvinnor dubbelt utsatta

Pingstkyrkan, Mölndal 27 april från kl. 16:00

Kostnadsfritt. Ingen anmälan.

För mer information:

www.open-doors.se/seminarie

Sara Andersson Världen

idag Närbild Genus

25

Psykiater tar kampen mot genusteorierna Psykiatri. Genusteorier är kvacksalveri. Det menar psykiatern David Eberhard, som nyligen skrivit boken Det stora könsexperimentet. Han går också till hårt angrepp mot mediers okritiska rapportering om personer som vill ändra kön.

A

tt förskolor, universitet och myndigheter använder sig av genusteorier är inget som uppskattas av David Eberhard, överläkare i psykiatri och verksamhetschef vid Prima vuxenpsykiatri. I den nyutkomna boken Det stora könsexperimentet sågar han teorierna och menar att de inte utgår från verkligheten.

– Om man inte tar hänsyn till biologi när man gör studier ska man inte uttala sig alls, säger han, och påpekar att det är ett faktum att det finns medfödda skillnader mellan män och kvinnor.

David berättar att hans meningsmotståndare numera ofta hävdar att de bryr sig om biologi, men han menar att det är lögn.

– Skulle de bry sig om biologi skulle de inte dra de slutsatser som de gör, säger han.

Slutsatserna som David talar om är att könsskillnader skulle vara ett resultat av kultur och omgivning. Själv förnekar han inte att miljön påverkar de vi blir, men han menar att den bara påverkar till en viss del.

I sin bok går David så långt att han kallar genusteorierna för kvacksalveri.

– Det är ju kvacksalveri. Men hade man tagit 26

hänsyn till biologi hade genusteorier kunnat vara intressanta.

En anledning till att David skrev boken var att medier, som han ser det, presenterar en skev bild av manligt och kvinnligt.

– Medier kan låta helt felaktiga uppgifter stå oemotsagda, som att kvinnor skulle jobba gratis en timme varje dag eller att män har någon slags kollektiv skuld när det gäller våld mot kvinnor.

– Människor har rätt att få veta hur det faktiskt ligger till, säger han.

David har, tillsammans med Erik Hörstadius, erbjudit sig att göra en svensk version av den norska tv-serien Hjernevask (som granskade genusteorierna), men har fått kalla handen av de svenska tv-bolagen.

– Det är som om svenska medier inte kan rapportera om sådant som inte passar in i deras mall, säger han.

Psykiatern David Eberhard är inte rädd för att ta i med hårdhandskarna mot genusteorier som inte tar hänsyn till biologi.

Foto: Hanna Franzén/TT

●●● Själv är David van att sticka ut hakan, och han räds inte diskussioner.

– Det räcker att titta på ett avsnitt av Opinion Live för att se hur jag blir bemött. Men tyvärr kommer mina meningsmotståndare i princip aldrig med sakliga argument.

David önskar att vi i Sverige kunde vara bättre på att sitta ner och prata om frågor där vi tycker olika. Han berättar att han har fått några enstaka upprörda reaktioner på sin bok, men att det i övrigt har varit tyst.

– När det kommer upp svåra ämnen i Sverige är det som om man väljer att inte bemöta dem alls.

Människor har rätt att få veta hur det faktiskt ligger till.

Genus Världen idag Närbild

David är övertygad om att genusideologins ställning i Sverige leder till negativa konsekvenser för vårt land. En konsekvens är, enligt honom, att killar halkar efter i skola och utbildning.

– Som det är nu är skolan helt utformad efter flickors behov. Man tar inte hänsyn till att flickor och pojkar är olika.

Enligt David är det i dagens samhälle fritt fram för pojkar att vara flickaktiga och för flickor att vara pojkaktiga, men inte för pojkar att vara pojkaktiga.

– Det finns inget land i världen där man har varit så ivrig att stöpa om pojkar till flickor som i Sverige. Det är klart att pojkarna far illa, säger han.

Världen

idag Närbild Genus

En annan konsekvens av genusideologin är, enligt David, att allt fler börjar fundera på om de är födda i fel kön. Han berättar att det genom historien främst har varit män som velat ”byta kön”, men att allt fler flickor nu söker vård för det som kallas Rapid Onset Gender Dysphoria (ungefär ”snabbt utvecklad könsdysfori”).

– Den gruppen överlappar oerhört mycket med tjejer som har självskadebeteende och andra psykiska problem.

Att utan invändning låta dessa patienter genomgå behandling för att ”byta kön” är både oprofessionellt och omoraliskt, menar David.

– Könskorrigerande åtgärder borde bara erbjudas där det är klart vetenskapligt motiverat.

●●●

När det kommer upp svåra ämnen i Sverige är det som om man väljer att inte bemöta dem alls.

27

I sitt arbete som psykiater möter David själv många människor som är osäkra i sin köns­ identitet.

– Jag har jobbat inom psykiatri i snart 30 år, men har inte upplevt att det har varit ett stort problem tidigare, säger han.

David påpekar att den som lider av könsdysfori inte sällan mår lika dåligt efter ”könsbytet” som innan.

– Studier visar att överdödligheten hos denna grupp är lika stor efter könskorrigeringen som innan.

Hur tror du att vi kommer se tillbaka på den här tiden i framtiden?

– När det gäller könskorrigering på unga människor så tror jag att vi, om 30 år, kommer ha

en debatt som liknar tvångssteriliseringsdebatten. Helt okritiskt låter vi omyndiga människor fatta i princip oåterkalleliga beslut om sina egna liv.

David skräder inte orden när det gäller mediers okritiska rapportering om personer som vill ändra sitt kön.

– Medierna är totalt okunniga när det gäller detta. Det är okej att vara okunnig, men då ska man säga det. De har ett stort ansvar, säger han.

David hoppas att det okritiska förhållningssättet till ”könsbyte” och genusideologi utan hänsyn till biologi ska upphöra. : TT o t o F – Om kartan säger en sak och verkligheten tycks säga något helt annat – ska man inte ändra på kartan då?

Sara Andersson

●●●

När det gäller könskorrigering på unga människor så tror jag att vi, om 30 år, kommer ha en debatt som liknar tvångssteriliseringsdebatten.

Eberhards bok utsatt för censur Censur. David Eberhard överväger juridiska åtgärder mot en talboksinläsare, som gjort egna kritiska kommentarer i inläsningen av Det stora könsexperimentet.

– Det är ytterst allvarligt, säger han.

Det var en synskadad person som informerade David Eberhard om inläsarens ifrågasättande kommentarer i talboken.

– Den här mannen har noll respekt för åsikts- och yttrandefrihet och har diskvalifice- David Eberhard rat sig för den här typen av förtroendeuppdrag. Han har en klar vänsteragenda – och det får man ha, men då måste man som inläsare ha förmågan att bortse från sin egen uppfattning, menar David Eberhard.

Inläsarens kommentarer gäller Eberhards presentation av postmodernismen i kapitel 2. ”Jag tycker författaren har misstolkat postmodernismen rätt rejält. Att sanningar inte finns är det knappast någon postmodernist som påstår.

Snarare att sanningar finns men är utbytbara.

Dessutom är det tveksamt att kalla det för en 28

rörelse. Det är en paraplyterm för olika ismer, till exempel poststrukturalism med flera”, lyder den text inläsaren uttalar med sina egna ord.

Det är Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) som ger ut talboken. MTM har bett Eberhard om ursäkt och skriver i en kommentar på Twitter: ”MTM kommer att korrigera inläsningen då ’Inläsarens kommentar’ endast ska användas för att beskriva bilder som inte tillgängliggörs i texten eller för att rätta uppenbara tryckfel.”

Magnus Randér på talboksleverantören Gramma säger till Göteborgs-Posten att inläsningen granskades, men att den ändå ”slank igenom”.

– Det är ofattbart att detta kunde hända trots att inläsningen har granskats, säger David Eberhard.

Han menar samtidigt att det inträffade är en del av en större trend i samhället.

En talboksinläsare lade till sin privata kommentar i inläsningen av David Eberhardts bok.

Inläsaren själv säger till Dagens Nyheter att han är medveten om att han gått utanför sina befogenheter: – Jag blir provocerad ibland av lättsamma vulgärtolkningar av [postmodernism]. Men det var helt fel av mig att läsa in dessa kommentarer.

Ingrid Byström Genus Världen idag Närbild

Madeleine & Peter Wallgren:

Rekommenderas av bl a Stanley Sjöberg (Se web­ sidan).

På 400-talet kom läran om eviga straff till kyrkan.

Men om vi granskar Bibelns grundtext finner vi en beskrivning som ger verklig rättvisa åt Guds kärleksnatur. Vi ska se hur de tidigaste kyrkofäderna före Augustinus uppfattade Guds domar som kärleksfull fostran och upprättelse och jämföra med dagens omfattande material av NDU:er. Vi går igenom begreppen Gehenna, eldsjön, den rike mannen och Lasarus, domen mellan “fåren och getterna” och mycket annat. Förvänta ahaupplevelser!

Inbunden 414 sid, 220:-

“Vilket djupgående arbete ni har gjort!

Vilket engagemang!

Vilken klarsyn! Verk­ ligt imponerande! Min första tanke när jag läste boken var: Varför har inte fler upptäckt samma saker?”...

Bente Jarl

Tidens fullbordan

“Här i Tidens fullbordan är det så många pusselbitar som har lagts på plats. Ja, det är den mest spännande och intressanta bok jag läst på de senaste 20­30 åren...”

Lars Jalmestig Nils Ibstedt:

M o P Wallgren:

Uppenbarelseboken

Tolkningar av Uppenbarelseboken med illus­ trationer av författaren. Vi har flera titlar av Nils, samtliga som fina presentböcker.

Inbunden 696 sidor, 250:-

de inte räknat med genom att studera st som bibellä rare tt tveka på målet: tt någon ska vara Herren. Samtid igt cka, som fienden

äkarna föreslo g,

krävande, både

n vi hittills sett, boken.

Gud lärde mig

ll botten med na sanningen.

W allgren, Madeleine: Cancer och vad

ärde mig

Madeleine Wallgren:

Kontrollmänniskan i församlingen Avslöja manipulativa människor och förstå deras sätt att tänka! Ett studium med många självupplevda exempel och vad Bibeln har att säga.

A5-format mjukpärm 233 sid, 175:-

Cancer och vad Gud lärde mig Madeleines egen väg till hälsa istället för läkarnas råd. Ny upplaga med forskarnas rön om tumörers beroende av våra traumatiska upplevelser.

A5 mjukp 147 sid, 150:M o P Wallgren: Prövningar

Prövningar är heliga stunder, fulla av möjlig­ heter bara man ser dem från rätt perspektiv.

A5-format mjukpärm 218 sid, 150:-

Howard Storm:

Så upplevde jag döden

En konstprofessors och tillika ateists upplevelse av sin död. En av de mest innehållsrika NDUer som publicerats och oerhört spännande. Howard har delat sin upplevelse i många TV­pro­ gram.

Storpocket 165 sid, 139:-

M o P Wallgren:

Övervinn fruktan

Sårad och orättvist behandlad

Denise berättar om befrielse från förlamande rädslor som styrde hennes liv och gjorde henne sjuk.

A5-format häfte 43 sid, 60:-

Hur man överlever svek från sina bästa vänner.

A5-format mjukpärm 177 sid, 150:-

John G Lake:

Rick Joyner:

Denise Frangipane:

Äventyr med Gud

Lake (1870-1935) var en framgångsrik affärsman och forskarpersonlighet som övergav allt och blev Guds ambassadör. Mirakler följde honom.

Mahatma Ghandi sade: “Dr Lakes helandetjänst kommer till slut att tas emot av hela världen.”

A5 häfte 64 sid, 80:-

Det fanns två träd i lustgården Skillnaden mellan naturlig visdom och den andliga visdom som kom­ mer från Gud.

A5-format 165 sid, 150:-

Peter Wallgren:

M o P Wallgren:

Skapelsens två dimensioner och Johannesevangeliets tecken

Självförtroende och självkänsla i Kristus

Vi behöver lära oss andligt lyssnande. Och förstå Guds plan. I Johannes evangelium gör Jesus 10 tecken med profetisk betydelse.

I Kristus finner vi allt. Han kan bli vårt liv, så att vi får hans självkän­ sla och självförtroende.

A5 häfte 68 sid, 80:-

Unikt! Välj bland 6 GRATISböcker i webshopen vid köp för 100:- eller ring!

Fler böcker och rabatter i vår webshop! Även antikvariat, video, CD. Saknar du internet begär du broschyr.

Bestseller

A5 mjukp 184 sid, 150:-

Faktura utan avgift. Portot varierar med vikten. Vanligast 36 - 48:-

Vingårdens förlag

Lärkv 26, Perstorp

Webbutik: www.vingarden.org eller mejla: post@vingarden.org eller ring: 0435-35 705 (ibland äv helg)

Man bytte kön – tog VM-guld i damklassen Sport. 36-åriga Rachel McKinnon föddes som man. I höstas tog McKinnon VM-guld i bancykling – i damklassen. ”Orättvist”, skrev bronsmedaljören, men tog sedan tillbaka uttalandet.

Den som följde bancykeltävlingen UCI Masters Track World Championship förra året kunde se hur en kraftigt byggd person klev upp på prispallen för att ta emot guld i damernas 35–44-årsklass.

Det var 36-åriga kanadensaren Rachel McKinnon som hade besegrat sina motståndare i 200-metersloppet.

McKinnon föddes som man, men har bytt kön till kvinna och får därmed tävla i damklassen. ”Så… Jag är en VÄRLDSMÄSTARE”, skrev McKinnon på Instagram efter vinsten.

Det var dock inte alla som gladde sig. ”Jag var den som kom på tredje plats. Det är definitivt INTE rättvist”, skrev bronsmedaljören, Jen Wagner-Assali, på Twitter, enligt Daily Mail.

Efter kritik från McKinnon tog hon sedan bort tweeten och bad om ursäkt.

Guldmedaljören själv försvarade sin vinst: ”Jag har aldrig vunnit en tävling för att jag är den starkaste cyklisten i fältet. … Jag är bara en talangfull, listig sprinter”, skrev McKinnon på Twitter.

Cyklisten sade sig vidare ha en födelseattest med texten ”kvinna” och vidhöll att ”ingen föds till man”, utan att vi ”föds till bebisar”.

I sportvärlden råder olika regler för transpersoner i olika idrottsförbund. Enligt Expressen har transsexuella kunnat delta i OS sedan 2004 om 30

de genomgått könsoperation och två års hormonbehandling.

2016 förändrades reglerna – sedan dess behövs ingen könsoperation för att transsexuella ska få tävla som sitt nya kön. Den som bytt kön till kvinna och vill tävla i damklassen måste dock visa att den har haft en testosteronhalt under 10 nanomol per liter under minst ett år, skriver Internationella olympiska kommittén.

Det är dessa regler som gällt i cykeltävlingen där McKinnon deltog i.

Direktiven från Internationella olympiska kommittén motiverades med att transsexuella idrottare inte skulle stängas ute från sport. Men de uppskattas inte av alla. ”Det är jättebra nyheter – om du inte är en kvinnlig idrottare”, skrev The Times-krönikören Janice Turner när förslaget presenterades.

Hon påpekade att testosteronnivå hos kvinnor är så mycket lägre än hos män att regeln om 10 nanomol innebär att transsexuella män tillåts ha upp till tre gånger så hög testosteronhalt än någon som biologiskt fötts till kvinna. ”Och även om den manliga muskelmassan och bentätheten minskar när du tar kvinnohormon, så har du kvar många biologiska fördelar.

Män har större skelett, längre räckvidd, större lungkapacitet och en mindre brett bäcken – allt skräddarsytt för snabbhet”, skrev hon vidare, enligt Expressen.

McKinnon är inte den enda transsexuella idrottare som nått framgångar. 2017 tog nyzeeländaren Laurel Hubbard, som föddes som man, silver i damernas tyngsta klass i tyngdlyftnings-VM.

●●●

Män har större skelett, längre räckvidd, större lungkapacitet och en mindre brett bäcken – allt skräddarsytt för snabbhet.

Janice Turner

Sara Andersson Genus Världen idag Närbild

Laurel Hubbard, som föddes som man, tävlar i damernas klass i tyngdlyftning. Foto: AP/TT

Sofia B Karlsson.

Foto: Fond & Fond

”Alla transpersoner bör få tävla där de känner sig bekväma” Sport. Att alla ska kunna idrotta i den klass som stämmer överens med deras upplevda könsidentitet är ett av målen inom Riksidrottsförbundet.

– Regler går att göra om, säger Sofia B Karlsson på Riksidrottsförbundet.

I Sverige är det upp till de olika idrottsförbunden att bestämma vad som ska gälla när det gäller Världen

idag Närbild Genus

personer som bytt kön. Det berättar Sofia B Karlsson, utbildningsansvarig för ”inkluderande idrott” vid Riksidrottsförbundet.

– Den här frågan har kommit upp på bordet mer den senaste tiden, säger hon.

Sofia B Karlsson berättar att Riks­ idrottsförbundet för diskussioner med de olika idrottsförbunden för att dessa ska bli så inklu­ derande som möjligt.

– Målet är att alla ska kunna delta och tävla där

●●●

Den här frågan har kommit upp på bordet mer den senaste tiden.

Sofia B Karlsson, riksidrottsförbundet

31

man känner sig bekväm, säger hon.

Detta gäller, enligt Karlsson, till exempel transpersoner.

Hon poängterar dock att det är viktigt att förhålla sig till de regler som finns i nuläget. Inom vissa idrotter måste exempelvis den som bytt kön från man till kvinna ha en testosteronhalt under en viss nivå för att få tävla i damklassen.

Exakt hur dessa regler ska utformas i de olika förbunden är något som diskuteras, enligt Sofia B Karlsson.

– Regler är summan av våra föreställningar. De går faktiskt att göra om, säger hon.

Ser du någon risk för att det blir orättvist om den som bytt kön till kvinna får tävla mot kvinnor?

– Man behöver ta hänsyn till olika aspekter – och det beror också på vilken idrott det är. När det gäller detta behöver vi hitta en bra väg för framtiden genom en lösningsfokuserad dialog.

Att slopa könsuppdelning helt är, enligt

henne, något som diskuteras ibland, men hon ser inte några konkreta planer på det när det gäller elitnivå.

– Däremot är det bra om föreningar ställer sig frågan varför de delar in verksamheten i kön, särskilt för barn, och om det är nödvändigt, säger hon.

När det gäller regler för transpersoner är det ofta testosteronhalter som diskuteras.

Finns det andra saker än testosteron som skiljer män och kvinnor åt?

– Ja, det gör det. Biologiskt kön handlar om flera delar.

●●●

Det är bra om föreningar ställer sig frågan varför de delar in verksamheten i kön ...

Sofia B Karlsson, riksidrottsförbundet

Finns det någon oro inom damidrotten att det skulle bli svårare att lyckas på elitnivå om det blir fler transpersoner inom idrotten?

– Nej, inte vad jag har hört. Den oro som är viktigast att bry sig om nu är den som gäller transpersoners upplevelse av idrotten.

A Foto :

T P/ T

Sara Andersson

Allt för fisket...

Sävsjö • nikolaussons-el.se

NÄTTRABY www.blekingefiskeredskap.se

32

Genus Världen idag Närbild

Ifrågasatte transperson på damernas – anmäldes Norge. Norska Birgitte ifrågasatte att en transkvinna som inte genomgått könsoperation använde ett omklädningsrum för kvinnor, varpå hon anmäldes för trakasseri. Men diskrimineringsnämnden landade i att Birgitte inte gjort sig skyldig till brott.

Flera norska medier har berättat om hur en kvinna, Birgitte, sommaren 2016 träffade på en transkvinna som inte genomgått könskorrigering, och därmed hade det manliga könsorganet kvar, inne på omklädningsrummet på sitt gym i Stavanger.

Birgitte ifrågasatte att transkvinnan, Sandra, hade gymmets godkännande att använda damernas omklädningsrum. När hon efteråt kollade med gymmet, fick hon veta att transpersoner som inte opererat sig måste använda männens omklädningsrum.

Detta förklarade Birgitte för Sandra nästa gång de två träffade på varandra i damernas omklädningsrum, i februari 2017.

Av senare protokoll framgår att Brigitte sade till Sandra att hon gärna fick byta om hos damerna, men inte borde duscha där. ”Vad f*n är ditt problem? Det här har du f*n inget med att göra”, ska då Sandra ha sagt, enligt Brigitte.

Sandra anmälde därefter Birgitte till ett lokalt diskrimineringsombud, som konstaterade att Birgitte brutit mot förbudet mot trakasseri på grund av könsidentitet och könsuttryck.

Beslutet överklagades till Diskrimineringsnämnden, Norges motsvarighet till svenska DO (diskriminerinsgombudsmannen), som dock i sitt beslut från i höstas går motsatt väg och slår fast att transpersonen inte har diskriminerats. ”Så länge frågan om bruk av omklädningsrum för transpersoner inte avgjorts, måste transpersoner förvänta sig reaktioner på att de använder traditionellt könsuppdelade omklädningsrum”, skriver två av de tre jurister som fattade beslut i ärenden.

De ansåg heller inte att Birgitte avsett att kränka Sandra. ”Även om det kan vara obehagligt för transpersoner att utsättas för frågor om vad de gör i Världen

idag Närbild Genus

En man som identifierade sig som kvinna bytte om i damernas omklädningsrum på ett gym i Norge. (Bilden är från en annan plats.) Foto: SvD/TT

kvinnornas omklädningsrum, så räcker det inte för att räknas som trakasserier”, skriver de.

En jurist i nämnden höll inte med, utan menade att Birgitte borde tagit större hänsyn till transpersonens sexuella identitet, och att det varit fråga om trakasserier.

Enligt Sandra hade Birgitte insinuerat att hon kunde utsätta Birgitte för övergrepp, och att hennes närvaro i omklädningsrummet i sig var trakasserande. Under mötet med gymmets ledning hade hon kallats för ”biologisk man” av Birgitte, och upplevde det som ”mycket kränkande att Birgitte insinuerade att hon inte var kvinna, och inte lika mycket värd som andra kvinnor”.

Foto: NTB scanpix/TT

Eva Janzon 33

Kristoffer Johansson identifierar sig numera som Kim Johansson.

Foto: TV3 press

Fångar byter kön och vill flyttas till kvinnofängelse Kriminalvård. Kristoffer Johansson dömdes till tio års fängelse för att ha dödat sin ex-flickvän. I fängelset påbörjade han könsbehandling och bad att få flyttas till en kvinnoanstalt.

I Storbritannien sattes en manlig transsexuell intern i kvinnofängelse och begick då övergrepp mot medfångar.

Det var i maj 2013 som 20-åriga Vatchareeya Bangsuan från Boden försvann från en joggingtur. Ett par veckor senare stod det klart att hon vad död då henns kroppsdelar hittades utspridda i skogen. Flera tidningar rapporterade om att Vatchareeya hade huggits i hjärtat med ett knivliknande föremål och att kroppen sedan hade styckats. År 2014 dömdes Vatchareeyas ex-pojkvän Kristoffer Johansson till tio års fängelse för gärningen. Som bevisning fanns bland annat blodspår i Johanssons lägenhet och bil.

Hösten 2018 avslöjade TV3 dokumentär att Kristoffer Johansson hade påbörjat könsbehandling innanför murarna och bytt namn till Kim Johansson. I och med könsbytet bad Johansson 34

att få flyttas från klass 1-anstalten till en anstalt för kvinnor. ”Anstalten Norrtälje har initierat omprövning av de särskilda villkor som gäller för Kim Johanssons verkställighet med anledning av den könskorrigering som Kim Johansson genomgår”, skrev Kriminalvården i ett beslut i augusti.

I beslutet stod det även att kvinnoanstalterna Hinseberg och Ystad skulle läggas till som alternativ vid flytt.

Skulle detta bli verklighet skulle alltså Kim Johansson flyttas till en anstalt med lägre säkerhetsklassning – och inte vara isolerad från de kvinnliga internerna. Detta trots att Johansson har bedömts löpa stor risk för fortsatta våldsbrott.

När Världen idag hör av sig till Kriminalvården för att höra hur man resonerat kring Johansson, får vi beskedet att myndigheten inte uttalar sig om enskilda fall. Däremot kan man ge svar på några generella frågor.

●●●

Kriminalvården kan aldrig garantera att ingen rymmer.

Däremot är det ytterst ovanligt att någon rymmer från en klass 2-anstalt.

Elisabeth Lager, chefsjurist Kriminalvården

Hur ser ni på det faktum att säkerhetsklassningen kommer att bli lägre ifall en person från en klass 1-anstalt byter kön och beviljas flytt till en kvinnoanstalt?

– Det finns inte någon anstalt för kvinnor i Genus Världen idag Närbild

Skrivarvägen 1, Orsa kontakt@trunnagarden.se www.trunnagarden.se 076-475 99 64

15 – 17 mars Inga andra gudar Per-Arne Imsen Stephen Wood.

”Karen White”.

säkerhetsklass 1, men Kriminalvården har hittills bedömt att säkerheten i klass 2 har varit tillräcklig för denna kategori, skriver Elisabeth Lager, chefsjurist Kriminalvården, i ett mejl.

29 – 31 mars Lovsångshelg Ninna och Moises Lopez m fl 26 – 28 april Bönehelg 24 – 26 maj Framtiden är vår Sångarhelg med Jaktlund/Ringbäck

SPECIALITÉ

Kan ni garantera att en sådan person inte rymmer då?

– Kriminalvården kan aldrig garantera att ingen rymmer. Däremot är det ytterst ovanligt att någon rymmer från en klass 2-anstalt, skriver Lager.

Ifall en sådan flytt sker, kan ni garantera de kvinnliga medfångarnas säkerhet?

– Alla placeringar föregås av en bedömning av lämplig konstellation av intagna utifrån bland annat ett säkerhetsperspektiv.

Hur ser ni på risken att manliga fångar sätter i system att byta kön för att få flyttas till en anstalt för kvinnor?

– Ändring av könstillhörigheter består av två delar, dels en medicinsk utredning och behandling, dels en juridisk ändring i folkbokföringen.

Det är Socialstyrelsens rättsliga råd som prövar alla ansökningar samt lämnar tillstånd till könskorrigerande åtgärder, skriver Lager.

I november 2018 kom beslutet att Johansson flyttas till en anstalt med lägre säkerhetsklassning – dock ingen kvinnoanstalt. Hur Kriminalvården resonerat vill man, av sekretesskäl, inte uttala sig om.

Kim Johansson är inte den enda man som säger sig vara kvinna och ansökt om att få komma till ett kvinnofängelse. Britten Stephen Wood, som identifierar sig som Karen White, dömdes för att ha knivöverfallit en granne och beviljades plats på ett kvinnofängelse, rapporterar Aftonbladet.

Där ska han sedan ha begått sexuella övergrepp mot kvinnliga medfångar, vilket ledde till att det uppdagades att han tidigare hade våldtagit två kvinnor.

Stephen Wood dömdes till livstids fängelse och flyttades till ett fängelse för män. Nu vill han genomgå könsoperation för att kunna få flyttas tillbaka till kvinnofängelset, uppger Aftonbladet.

Sara Andersson Världen

idag Närbild Genus

dor kska c r o r kado • K ngss i r k ä rs • Fö nder en rbil u • Hy rationstid repa d Rolan

öm

Nystr

Herrgårdsg. 8, 781 72 B0RLÄNGE Tel 0243-157 18 • Mobil 070-761 57 18

Genusparadis – eller genusmardröm?

Beställ David Eberhards omtalade bok

Det stora könsexperimentet med 20% rabatt.

Gäller t o m 19-04-30 på bladhbybladh.se Ange rabattkod genusmagasinet.

35

Guds avsikt är inte att män och kvinnor ska leva i könskamp mot varandra, säger Per Ewert. Foto: Istockphoto

Så fick genusideologin sitt fäste i Sverige Tillbakablick. Hur har genusideologin kunnat få så starkt inflytande över utbildning, politik och kultur? Enligt kristne samhällsdebattören Per Ewert är det ingen slump. Genusteorierna drivs av starkt ideologiskt drivna personer påhejade av politiker och medier, menar han.

F

örskolor, universitet, kultur och politik är i dag starkt präglade av genusideologiska idéer. Orsaken till detta finner man i historien, menar Per Ewert, direktor för det kristna forskningsinstitutet och tankesmedjan Claphaminstitutet samt ledarskribent på Världen idag.

– Genusvetenskapens grundtankar ligger väldigt nära det normkritiska, postmoderna perspektivet. De senaste decenniernas starka tillväxt för genusperspektivet har också blivit en naturlig fortsättning på det marxistiska perspektivet, säger han.

Per Ewert menar att genusideologin bygger på samma förutsättningar som marxismen: Enligt båda ideologierna är maktkampen ett grundläggande drag i tillvaron, men i genusideologin har man bytt ut överklassen mot patriarkatet och 36

arbetarklassen mot kvinnorna.

– När marxismen tappade fart efter murens fall behövde de som drevs av den ideologin hitta en annan idémässig bas där de kunde ha kvar sin syn på maktstrukturer.

Enligt Per Ewert lutar sig ofta genusteoretiker på marxistiska perspektiv och använder sig av samma teorier som marxisterna gjorde. Han menar alltså att genusteoretikerna är starkt ideologiskt drivna.

Vad vill de uppnå?

– På ett sätt utgör genusperspektivet en utopisk ideologi på samma sätt som marxismen, där man menar att ”om vi bara löser den grundlägande konflikten i samhället uppstår himmelriket på jorden”.

Att jämföra genusvetenskap med annan vetenskap är svårt, enligt Per Ewert.

– God vetenskap bygger på sådant som kan prövas empiriskt. Vetenskap som utgår från en viss hypotes, och sedan enbart söker bevis för just den hypotesen, blir ofta problematisk.

Han exemplifierar med två citat från genusvetare. ”Genusvetenskapen som akademisk disciplin sysslar med att samla bevis och fakta för att vi lever i en könsdiskriminerande värld” och ”Framför alla andra frågor står: Hur kan det

●●●

På ett sätt utgör genusperspektivet en utopisk ideologi på samma sätt som marxismen, där man menar att ”om vi bara löser den grundläggande konflikten i samhället uppstår himmelriket på jorden”.

Per Ewert

Genus Världen idag Närbild

komma sig att kvinnor har ett lägre socialt värde än män?”.

– I ett sådant synsätt förutsätter man det som skulle bevisas. En mer öppen vetenskap sysslar ju med att undersöka om det kan förhålla sig på ett visst sätt.

Enligt Per Ewert är det inte bara genusteoretikerna i sig som är orsaken till att ideologin fått starkt fäste i Sverige.

– Medier, akademier och finansiärer har blivit som ett självspelande piano. Man beviljar forskningsstöd till sådana projekt som bekräftar det postmoderna genusperspektivet och bejakar samma perspektiv i medier. Då får man också i nästa generation ledare som drivs av den grundsynen.

– Det blir ett system som fortplantar sig självt. Även politiker har drivit fram utvecklingen, enligt Per Ewert.

– Regeringen har ju möjlighet att utnämna ledare i universitetsvärlden och på andra platser i samhället. Och det är en väldigt viktig funktion, för då kan man tillsätta personer som drivs av den ideologi som man själv har.

Dessutom skriver regeringen så kallade regleringsbrev till olika myndigheter och institutioner, påpekar Per Ewert.

– När man låter aktivister av olika slag vara med och ta fram regleringsbreven så känner sig forskare och fakultetsledningar ofta överkörda.

De tvingas anta perspektiv som de egentligen inte anser gagnar forskningen.

Det är bra att det finns kristna akademiska institutioner, men det kan bli ett problem om man känner sig ekonomiskt frestad att stödja det perspektiv som statsmakten för närvarande bejakar.

Per Ewert skulle önska att fler kristna lärosäten och församlingar stod upp för ett bibliskt synsätt i både den här och andra frågor. Att många kyrkor i Sverige är försiktiga tror Per Ewert kan ha att göra med att man är rädd om de statliga bidragen.

– Hade kyrkorna – och alla andra som är kritiska till normkritiska idéer – agerat annorlunda hade genusideologin inte behövt få så starkt fäste i Sverige.

Han tycker sig nu se en motkraft till vurmandet för ideologin i Sverige.

– Det känns som om pendeln har nått så extremt långt i Sverige att den, av naturliga skäl, dras tillbaka till någon slags normalitet. Rösterna t os ho som kritiserar det postmoderna ck p Foto: I sto genusperspektivet har blivit starkare, och det är inte bara kristna röster. Det är som om ”stenarna ropar”.

Den som är kristen behöver nu vara frimodig och förkunna det bibliska perspektivet, enligt Per Ewert. Inte bara för att det är bibliskt, utan för att det är sant, menar han.

– Det är ett budskap som är grundat i skapelsen: Att Gud skapade man och kvinna olika, att både mannen och kvinnan är dyrbar och att vi finns till för varandra. Guds avsikt är att vi ska leva i gemenskap med varandra – inte i könskamp mot varandra.

Hur har kyrkan agerat i det här?

– Kyrkan är generellt väldigt försiktig i Sverige.

Vi jobbar tillsammans för Israels sak!

Per Ewert

Sara Andersson

ANDERS SJÖBERG IRÉN KÄRRBRANT

&

Boka på någon av våra resor 2019

4-11/4

RES TILL ISRAEL med den Hebreiska bibeln som guide, www.exodusresor.se 14-23/4 PÅSKRESA, www.duvres.se 28/4-5/5 GOLDEN AGE, en resa för den som är lite äldre och kanske har lite svårt att gå, www.exodusresor.se Världen

idag Närbild Genus

●●●

Hade kyrkorna – och alla andra som är kritiska till normkritiska idéer – agerat annorlunda hade genusideologin inte behövt få så starkt fäste i Sverige.

16-23/6

MUNKEN OCH KULAN, familjeresa, www.exodusresor.se 13-20/10 JERUSALEMMARSCHEN, Lövhyddohögtiden www.duvres.se 23/10-2/11 ALLAHELGONARESA, www.duvres.se 12-19/11 SINGELRESA, www.exodusresor.se 37

Så skiljer sig män och Forskning. Män är från Mars och kvinnor är från Venus, skrev relationsexperten John Gray för snart 30 år sedan. Att vi skulle vara så olika skriver kanske inte så många under på, men hur skiljer vi oss åt egentligen om man räknar bort de mest uppenbara kroppsliga skillnaderna? Här listar vi några exempel.

2014 konstaterade engelska forskare att mannens hjärna i genomsnitt är 8–13 procent större än kvinnans, skriver Illustrerad vetenskap. Betyder det då att män generellt är smartare än kvinnor? Nja, kvinnors hjärnor verkar ha en bättre intern kommunikation än mäns, skriver tidningen.

Kopplingen mellan de två hjärnhalvorna är, enligt artikeln, tjockast hos kvinnor vilket tyder på att kvinnor snabbare kan växla från en uppgift i ena sidan av hjärnan till en uppgift i den andra.

Kvinnor har också ett något större språkcentrum än män, medan det limbiska system – som styr minne och luktsinne – är större hos män, skriver tidningen.

Fler kvinnor än män drabbas av oro, ångest och depression.

Enligt en undersökning gjord vid Ottawas universitet och Ottawas sjukhus forskningsinstitut är det inte troligt att detta främst beror på miljö – detta eftersom tendensen ser ungefär likadan ut i hela världen. Det finns inga tydliga bevis på att depressionsgraden i länder där kvinnor har lägre socioekonomisk status är högre än i länder där män och kvinnor är mer jämställda, skriver professorn bakom studien. Samtidigt är det fler män än kvinnor som diagnostiseras med ADHD. Vad detta beror på finns det olika teorier om – bland annat att flickor skulle vara underdiagnostiserade, men också att det skulle ha med genetik att göra. En annan skillnad är att schizofreni debuterar tidigare hos män än hos kvinnor.

T

Mäns hjärnor är större.

Vi drabbas i olika hög grad av olika psykiska sjukdomar.

:T

1.

3.

t Fo

o

4.

Empati är vanligare hos kvinnor.

Undersökningar som mäter mäns och kvinnors reaktioner har visat att empati är myckMän är generellt mer et vanligare hos kvinnor än hos män. Det berättar aggressiva än kvinnor.

Annica Dahlström, profesUnga män är generellt mer aggressiva och riskbesor i neurobiologi. Enligt nägna än kvinnor. Detta beror, enligt forskarna, på en studie gjord av forskare ökad aktivitet i den delen av hjärnan som påverkar vid Kaliforniens universitet känslorna, skriver forskningsportalen Forskning.se. och Parma universitet beror Tillsammans med alla hormoner som ”hottar upp”, inte dessa skillnader endast på Fo känslodelen av hjärnan gör detta att man får stor kraft att miljö, utan även på biologi. Denna t o: TT agera, men på grund av den omogna främre hjärnbarken förslutsats drar man efter att ha tittat på står man inte – eller bryr man sig inte om – konsekvenserna, studier på spädbarn och djur. Bland annat förklarar Åke Pålshammar, universitetslektor i psykologi vid visar studier att kvinnor i högre grad ”smittas” av gäspningar Uppsala universitet. än män.

2.

38

Genus Världen idag Närbild

kvinnor åt Vi väljer olika leksaker.

Den norska överläkaren och professorn Trond Diseth har gjort en undersökning där han låter nio månader gamla bebisar välja bland olika leksaker. Bebisen ligger på ett golv och är omgiven av fem typiskt flickiga leksaker och fem typiskt pojkiga leksaker. Studien visade att flickorna i hög utsträckning kröp fram till flickleksakerna, medan pojkarna i hög utsträckning kröp fram till pojkleksakerna.

6.

Flickor dras till ansikten.

7.

Pix

ab

ay

Kvinnor har högre östrogenproduktion.

Medan män producerar mer testosteron än kvinnor, producerar kvinnor mer östrogener (en grupp hormoner) än män. Könshormonerna förknippas antagligen mest med att de gör kroppen kvinnlig, men har en rad andra funktioner.

Exempelvis uppges östrogener kunna påverka halten av hormonet oxytocin, vilFo to : T T ket påverkar förmågan till tillgivenhet och ger motivation till sociala interaktioner.

Psykologiprofessorn Simon BaronCohen, vid Cambridge universitet, gjorde en studie där han lät en dag gamla spädbarn titta på ett ansikte respektive ett mekaniskt objekt.

Undersökningen visade att pojkarna tittade på den mekaniska saken längre och att flickorna Män har högre tittade på ansiktet längre. Simon Baron-Cohen testosteronproduktion. menar att detta har att göra med att pojkar producerar Pojkar har som bekant en X-kromosom och en mer testosteron än vad flickor Y-kromosom.

Y-kromosomen innehåller en gen som i /T T vD S : gör. Uppföljande studier som gjorförlängningen triggar producerandet av det manliga könso Fot des när barnen var åtta år gamla visade hormonet testosteron. Detta hormon ser till att rösten blir att ju mer testosteron ett barn hade, desto mindre empati djupare och att musklerna växer till, men ger också sexlust, hade det, och desto större var intresset för system och av kraft, styrka och uthållighet.

Sara Andersson hur saker fungerar.

8.

www.ekogardar.se Världen

idag Närbild Genus

39

Bild: Pixabay

5.

o: Fo t

Krönika.

Skapelseordningen: Friheten ligger i att bejaka Guds ordningar

I

begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Med dessa ord inleds hela Bibeln, och därmed sägs också något helt och hållet avgörande: Tillvaron så som vi känner den är inte bara en produkt av slumpen. Någon ville den här världen.

Den treenige Guden är skapare av himmel och jord.

Detta innebär också att Gud ville dig och mig. Längre fram i samma kapitel kan vi läsa om hur Gud skapade människan till sin avbild. ”Till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem” (1 Mos 1:27).

Det ursprungliga paradiset var en tillvaro där Skaparen och skapelsen levde i harmoni. Där människor och djur levde enligt sin gudagivna design, och där (som det också står) allt ”var mycket gott”.

En grundläggande del av skapelsen är de ordningar som Gud har lagt ner i sitt skaparverk.

Guds närvaro i den här världen står för motsatsen till kaos. Det var övertygelsen om detta som låg till grund för den vetenskapliga revolutionen på 1500-talet och framåt. Eftersom Gud har skapat världen är den värd att utforska; eftersom Gud är ordningens Gud finns det lagar också i naturen.

Något som sällan ifrågasattes på denna tid var ordningarna för den mänskliga existensen.

Samhället, och därmed också människosynen, var i grunden präglat av det bibliska talet om människan som Guds avbild och om manligt och kvinnligt som en självklar del av den gudomliga koden. Det är ju gemensamt som män och kvinnor återspeglar sin Skapare – inte var för sig.

I dag, däremot, har vi till stora delar lösgjort 40

oss från detta arv, i alla fall i Skandinavien. Vi dyrkar inga gudar, utan sätter individen i tillvarons centrum. Var och en är sin egen herre, och var och en förväntas definiera sig själv.

Inte minst har detta lett till ett ifrågasättande av Bibelns syn på identitet och sexualitet.

Vi har gått från att leva ur Guds hand, och beroende av honom, till att försöka klara oss själva på egen hand. Därmed har vi också tappat något av vår grundläggande identitet: Vi blir inte längre till i relation till den Gud som har skapat oss alla, får inte vårt värde eller vår självförståelse utifrån gemenskapen med honom – utan förväntas i någon mening ”uppfinna oss själva”. Och vad som då händer är att vi förlorar vår inre kompass. Vi hamnar på kollisionskurs med skapelseordningarna. Vi försöker definiera oss utifrån oss själva och vår egen ambivalens i stället för utifrån Gud och hans närvaro i den här världen.

●●● Det finns en fantastisk vila i att hitta tillbaka till de ordningar som [Gud] har lagt ner i sin skapelse.

Detta är nu inte något helt nytt fenomen.

Aposteln Paulus skriver i sitt brev till Rom: ”Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de verk han har skapat” (1:20). Men så lägger han till att människorna ”bytte ut Guds sanning mot lögnen och dyrkade och tjänade det skapade i stället för Skaparen” (v 25). Och konsekvenserna av detta, skriver aposteln, var en förvirring både i fråga om identiteten och sexualiteten. Människan började göra sådant som var mot sin Skapares vilja; hon kom i konflikt med sig själv.

Vår tids förvirring gällande identitet, sexualitet och genusfrågor kan utifrån detta ses både som en reaktion på och som en konsekvens av synden. När vi skär oss fria från vårt eget Genus Världen idag Närbild

ursprung, börjar vår inre kompass att leva sitt eget liv – och det är långt ifrån alltid som den leder oss rätt genom livet. Att det på Facebook finns möjlighet att välja mellan 70 olika köns­ identiteter ska ur detta perspektiv inte ses som någon frihetsreform, utan som en cementering av den förvirring som griper omkring sig i hela vårt samhälle.

Gud är ordningens Gud. Det finns en fantastisk vila i att hitta tillbaka till de ordningar som han har lagt ner i sin skapelse – att leva i enlig­ het med den grundkod som sedan skapelsens morgon har varit närvarande i allt levande, och där indelningen av mänskligheten i manligt och kvinnligt (inpräntad redan i våra XX- och XY-kromosomer) är något av det mest grundläggande som finns att säga.

Att ett fåtal människor på grund av skapel­ sens trasighet inte passar in i detta mönster ändrar inte det faktum att koden finns där.

Därför kan inte heller friheten ligga i att var och en definierar sig själv – det leder bara till en ständigt ökande fragmentise­ ring. I stället ligger den i att bejaka de ordningar som genom århundradena har bekräftats även av medi­ cinsk och psykologisk forskning.

Olof Edsinger

PERMALJUS® En lysande idé som som aldrig brinner ned

Beställ ert

PÅSKLJUS nu för leverans i god tid före påsk!

Specialpris vid beställning före 12 mars

2 495 kr ordinarie pris 2 940 kr 10 års garanti

generalsekreterare, Svenska evangeliska alliansen

PERMALJUS, Karlslundsv. 24, 734 40 HALLSTAHAMMAR Tel 073-209 87 11 • permaljus@telia.com

41

Vill se jämställdhet bortom ”genusflum” Politik. Sverige har större jämställdhetsproblem än ojämn könsbalans i bolagsstyrelser och ojämnt uttag av föräldradagar. Det menar KD-ledaren Ebba Busch Thor.

Sexuellt våld mot kvinnor, svårigheter för pojkar att lyckas i skolan och ökningen av sjukskrivningar bland kvinnor är några exempel, säger hon.

I

augusti använde Kristdemokraternas partiledare, Ebba Busch Thor, ordet ”genusflum” då hon sommartalade på Hönö.

– Låt pojkar och flickor leka som de själva vill. Om en flicka vill leka med dockor – är det så farligt? Är det något förskolan verkligen ska lägga tid på att bekämpa? Vi behöver inte politiskt korrekta prussiluskor på våra förskolor! Vi behöver fler pedagoger, sade Busch Thor.

Ordet ”genusflum” lyftes sedan fram som ett av valrörelsens nyord då språkvetarna Sara Lövestam och Patrik Hadenius gästade TV4:s nyhetsmorgon.

Världen idag kontaktar Ebba Busch Thor för att be henne utveckla sina tankar bakom ordet.

– Genus har blivit en slags identifikationsmarkör snarare än ett uttryck för politiska lösningar på samhällsproblem, säger hon.

Ebba Busch Thor menar att debatten om jämställdhet har hamnat fel.

– Jag skulle kunna sitta hela dagen och räkna 42

upp stora och konkreta jämställdhetsproblem som Sverige fortfarande dras med: Sexuellt våld som primärt drabbar kvinnor, utslagning ur skolan som främst slår mot pojkar och att kvinnors sjukskrivningar ökar samtidigt som kvinnovården dras med stora problem. Ändå handlar jämställdhetsdebatten alldeles för ofta om smala frågor som könsbalansen i börsbolagsstyrelser, fördelning av vabbdagar och annat som antingen inte påverkar särskilt många eller där folk i allmänhet faktiskt är nöjda med den rådande ordningen, säger hon.

Ebba Busch Thor poängterar att hon tycker att debatt om genusfrågor kan vara bra – exempelvis när det gäller könsstereotyp reklam – men menar att besluten ofta hamnar fel.

– Det är till exempel en dålig idé att sänka de fysiska kraven på räddningspersonal. Det är viktigare att de som ska rädda andra ur ett brinnande hus faktiskt orkar lyfta en avsvimmad människa än att det finns en viss mängd kvinnor, säger hon.

Den viktigaste konfliktlinjen när det gäller genusfrågor är, enligt Ebba Busch Thor, dock familjepolitiken. Familjer ska ha frihet att välja hur de vill lägga upp sina liv, och inte styras av statliga statistikmål, menar hon.

I riksdagen är genusfrågan aktuell på flera sätt. Nyligen röstades en uppdaterad läroplan för förskola igenom och det finns förslag om att införa ett tredje juridiskt kön och återinföra jämställdhetsmyndigheten som togs bort i vårens M+KD-budget. Ebba Busch Thor påpekar att hon inte ser något problem med att det finns olika politiska åsikter kring genusfrågan.

●●●

Genus har blivit en slags identifikationsmarkör snarare än ett uttryck för politiska lösningar på samhällsproblem.

Genus Världen idag Närbild

Ebba Busch Thor tycker att vi ska diskutera värderingar i stället för vilket kön vi har. Foto: Pontus Lundahl/TT

– Det som stör mig i den här frågan är att vi människor ibland beskrivs som om vi enbart vore kön, säger hon och poängterar att hon inte har någon ”värdegemenskap med Gudrun Schyman” bara för att de båda är kvinnor.

– Mina värderingar gör att jag är kritisk till att förskolans läroplan i princip helt slutat tala om pojkar och flickor. Mina värderingar gör att jag inte tycker att det behövs en statlig jämställdhetsmyndighet. Sedan kan man ha andra värderingar, men låt oss då diskutera dem i stället för vilka kön vi har, säger hon.

När det gäller genusfrågan delar ni delvis uppfattning med SD. Kan du tänka dig ett scenario där Världen

idag Närbild Genus

KD, M och SD gör gemensam sak i de här frågorna i framtiden?

– Vi kan säkert komma att rösta likadant i en del frågor, så har det ju varit under de 8,5 år som gått sedan SD kom in i riksdagen. Ibland röstar de på våra förslag, ibland röstar de ner våra förslag.

Att få igenom några sådana förändringar den närmsta tiden tror dock inte Ebba Busch Thor är möjligt.

– Den här mandatperioden ser det tyvärr ganska mörkt ut. Det ska man inte sticka under stol med, säger hon.

●●●

Det är viktigare att de som ska rädda andra ur ett brinnande hus faktiskt orkar lyfta en avsvimmad människa än att det finns en viss mängd kvinnor.

Sara Andersson 43

”Sluta slösa skattepeng Skattemedel. Att lägga hundratusentals kronor på att granska hemsidor ur ett normkritiskt perspektiv är slöseri med skattebetalarnas pengar. Det anser debattören Blanche Jarn.

– Det är ju inte direkt så att det inte finns viktigare saker att ta tag i för kommuner, säger hon.

T

våhundratusen kronor erbjöds i höstas till den som kunde säkerställa att Västra Götalandsregionens webbplatser speglar mångfalden i landstinget. Det skrev debattören Blanche Jarn i en krönika i tankesmedjan Timbros webbtidning Smedjan.

För att få en fingervisning om vad en sådan normkritisk granskning går ut på kan man, enligt Blanche Jarn, titta på rapporten som är resultatet av Nationella sekretariatet för genusforsknings granskning av Göteborgs stads webbsidor. I den kan man bland annat läsa att normkritiksgranskarna anser att ordet ”alla” inte är tillräckligt inkluderande. ”Risken blir … att ’alla’ osynliggör personer som inte utgör normen när det gäller exempelvis kön, funktionalitet, etnicitet, sexualitet”, skriver rapportförfattarna.

Man kan också läsa att bilder på personer som bär slöja inte finns på webbsidorna och att det i språket finns den problematiska föreställningen om att besökaren är ”kvinna eller man”.

Stycket som inleds ”Du kan ansöka om en plats på förskola eller i familjedaghem tidigast sex månader innan ditt barn behöver platsen” bör kompletteras med exempelvis ”Fatima och Elin vill att deras barn Mariam börjar i förskolan när Mariam är ett år och tre månader gammal…”, anser rapportförfattarna.

I krönikan berättar Blanche Jarn att även region Skåne har låtit normkritisera sin hemsida, detta för en kostnad på 200 000 kronor. ”Ett par hundra tusen kronor verkar uppenbarligen som småpengar för ett stads- eller regionfullmäktige”, skriver hon och konstaterar att det för en medelinkomsttagare är större delen av ett helt års skatteinbetalningar.

Att räkna hur många personer som bär slöja på en hemsida borde inte kosta 200 000, menar debattören Blanche Jarn. Foto: Pressbild

●●●

Man går ju inte in på en kommuns hemsida för att få någon slags bekräftelse för att man finns – man går ju in för att få information.

Blanche Jarn

44

Världen idag hör av sig till Blache Jarn för att be henne utveckla sitt resonemang.

– Det finns egentligen två aspekter av varför detta är provocerande. För det första är det ju inte direkt så att det inte finns viktigare saker som är eftersatta att ta tag i för kommuner och landsting. Det blir respektlöst mot skattebetalarna att lägga deras pengar på saker som inte har samma relevans, säger hon.

– För det andra är det något löjligt över att lägga hundratusentals kronor på att få omdömen som att ”det sakliga intrycket på er hemsida sammanfaller med en traditionell maskulinitetsGenus Världen idag Närbild

ngar på normkritik” – Det är ju inte så att personer som bär slöja inte kan ta till sig informationen på hemsidan ändå. Man går ju inte in på en kommuns hemsida för att få någon slags bekräftelse för att man finns – man går ju in för att få relevant information.

Världen idag hör av sig till Västra Götalandsegionen för att höra varför de tycker att det är värt att lägga 200 000 kronor på en granskning av webbplatsen. ”Att göra en normkritisk granskning av vgregion.se är en del i arbetet för att stärka de mänskliga rättigheterna i kontakt med bland annat vården och en del av regionfullmäktiges handlingsplan för mänskliga rättigheter”, skriver Viveca Reimers, chef för avdelningen mänskliga rättigheter i regionen, i ett mejl till Världen idag.

Hon menar att syftet med granskningen är att alla invånare ska känna sig välkomna till regionens verksamheter.

Finns det inte andra områden som det är viktigare att lägga skattebetalarnas pengar på? ”Västra Götalandsregionen är en stor organisation. Det största ansvarsområdet är hälso- och sjukvård, men organisationen har också ansvar för exempelvis kollektivtrafik, kulturinstitutioner och folkhögskolor. Varje område har ett eget ansvar och en egen politiskt beslutad budget.

De politiker som fattar beslut om prioriteringar i budgeten är valda av invånarna i Västra Götaland”, skriver Reimers.

norm”. Det är så svårt att förstå hur det kan vara så viktigt för regionen att få veta detta, att det är värt 200 000 kronor, fortsätter hon.

Blache Jarn menar vidare att analysen hade kunnat göras på ett betydligt billigare sätt.

– Om det är så viktigt för Göteborgs stad att få reda på hur många personer som bär slöja på deras hemsida – kan de inte be en anställd lägga några timmar på det? Det här är inte raketforskning.

●●●

Men behöver inte en regions eller kommuns hemsida vara inkluderande?

Viveca Reimers, Västragötalandsregionen

Världen

idag Närbild Genus

De politiker som fattar beslut om prioriteringar i budgeten är valda av invånarna i Västra Götaland.

Världen idag hör även av sig till Göteborgs stad för att höra varför de prioriterat att normkritikgranska sin webbplats. ”Göteborgs stad arbetar kontinuerligt med att göra stadens officiella webbplats mer tillgänglig.

En normkritisk granskning av webbplatsen är ett sätt att mäta hur långt staden kommit i sitt tillgänglighetsarbete med fokus på inkludering”, skriver kommunikatören Malin Baeza Roos i ett mejl till Världen idag.

Hon påpekar vidare att det är politikerna som beslutar vilka uppdrag förvaltningarna ska utföra. Även kommunikationsavdelningen i Region Skåne påpekar att det var folkvalda politiker som tog beslut om att utföra normkritikgranskning.

Sara Andersson 45

”Så hittar vi en väg bort från genusideologin” Framtiden. Hur står du upp för det du tror är sant i en tid då genusideologi får allt större inflytande? Tipset från två kristna profiler som Världen idag pratat med stavas mod.

– Vi har demokrati och yttrandefrihet – ska man då inte få säga vad man tycker? undrar Marie Nylén Utbult.

1. Våga resonera då du inte håller med.

2. Våga plocka in forskning/litteratur som inte ingår i kursplanen.

3. Överklaga/be om en second opinion om du blir felaktigt bemött.

Utöver detta kan man engagera sig i program­ råd, mångfaldsråd och dylikt, menar hon.

– Våga visa att du som student har rätt att påverka oavsett vad du tycker.

ar du barn som går i en försko­ la där genuspedagogiken blivit norm? Studerar du på ett univer­ sitet där man knappt får nämna olikheter mellan könen? Eller job­ bar du på en arbetsplats där normkritiska doku­ ment styr verksamheten?

Att veta hur man ska stå emot det man tycker är fel är inte alltid lätt.

En som har erfarenhet av att studera på en utbildning präglad av genusideologi är Världen idags opinionsredaktör, Isabelle Waldenvik.

– När jag studerade socialpsykologi skrev jag och en klasskompis en essä om barns identitets­ process. I den hade vi med biologisk forskning som visar att det finns medfödda skillnader mellan könen, berättar Isabelle.

Hon och medskribenten skrev att dessa köns­ skillnader måste kunna bejakas, men det upp­ skattades inte av läraren. Han menade att reso­ nemanget var felaktigt och underkände essän.

Isabelle och hennes klasskompis stod på sig, krävde att en annan lärare skulle titta på texten och fick då godkänt.

För att det genusideologiska tänkandet ska få minskat inflytande i Sverige tror Isabelle att det är just mod som behövs.

– Oavsett vad du sysslar med: Våga prata om det, våga ifrågasätta. Backa inte bara för att det blir jobbigt.

En annan sak som hon tror behövs är kunskap.

– Är du påläst kan du vara trygg när du hamnar i en konfliktsituation.

H

Går man på en högskola som präglas av genus­ ideologi har Isabelle tre råd: 46

Hur ska man då göra om man har barn som exem­ pelvis går på en förskola eller skola präglad av genusideologi?

– Jag tror att mycket handlar om att tydligt visa respekt, men också förvänta sig respekt tillbaka, säger Marie Nylén Utbult, grundare till organisationen Levande familjer som under många år hjälpte familjer genom rådgivning, läger och kurser.

Hon menar att den som är kritisk till genus­ ideologi har rätt att kräva respekt för sina åsikter på samma sätt som en judisk, muslimsk eller samkönad familj har den rätten.

– Vi har demokrati och yttrandefrihet – ska man då inte få säga vad man tror eller tycker? frågar hon sig.

Marie exemplifierar med att man som föräld­

●●●

Våga prata om det, våga ifrågasätta. Backa inte bara för att det blir jobbigt.

Isabelle Waldenvik

Genus Världen idag Närbild

rar kan säga: ”I vår familj säger vi han och hon, inte hen” till pedagoger och andra vuxna som har kontakt med ens barn.

Enligt Marie kan man också hänvisa till tra­ dition, biologi, forskning och statistik i ämnen kring familj och genus – och åberopa mångfald.

Respekterar inte pedagogerna detta, kan man alltid byta skola eller förskola – och motivera varför – menar hon.

Liksom Isabelle anser Marie att mod är en viktig, kanske till och med avgörande, ingrediens ifall genusideologin ska få minskat fäste i vårt land.

– Svenskar är så otroligt rädda för vad andra ska tycka och tänka. Strunta i det! Andra tycker Världen

idag Närbild Genus

så mycket ”konstigt”, då måste väl du få säga vad du tycker? säger Marie.

Detta förhållningssätt gäller oavsett i vilket sammanhang man känner sig pressad av genus­ ideologi eller andra känsliga ämnen, menar hon.

– Känner du dig osäker? Gå till människor som kan stötta dig så att du blir stark i din övertygelse.

Marie betonar slutligen att det är mycket vik­ tigt att respektera andras åsikter och bemöta alla med kärlek och ”den gyllene regeln”.

– Det gäller att vara väldigt vis och lyhörd i hur man går fram. Det man säger behöver vara genomsyrat med Jesu kärlek, säger hon.

Sara Andersson

●●●

Svenskar är så otroligt rädda för vad andra ska tycka och tänka. Strunta i det!

Marie Nylén Utbult 47

Bachelor i teologi och mission Församlingsfakulteten i Göteborg i samarbete med Fjellhaug Internasjonale Høgskole i Oslo.

Samarbetet innebär en unik kombination för dig som vill studera teologi: norsk högskoleexamen (180 högskolepoäng) med inriktning på luthersk missionsteologi – i en klassisk svenskkyrklig utbildningsmiljö med undervisningsformer som fokuserar på både studieresultat och formande för tjänst.

Filippusprogrammet – ettårig variant Filippusprogrammet fungerar närmast som en avancerad bibelskola (60 högskolepoäng) och riktar sig till den breda skaran av människor som är intresserade av kvalificerad fördjupning och upptäcktsfärd i den kristna tron. Studierna är studiemedelsberättigade.

Föranmälan till programmen Bachelor i Teologi & Mission (3 år) och Filippusprogrammet (1 år) görs på hemsidan senast 31 mars: www.ffg.se

Välkommen till Församlingsfakulteten!

Församlingsfakulteten i Göteborg (FFG) bildades 1993 och erbjöd kompletterande teologisk undervisning för universitetsstudenter och andra intresserade, med angelägenhet om att utgångspunkten för teologisk forskning och undervisning ska vara bekännelsen av Jesus Kristus som Herre. Vetenskaplig saklighet och hög akademisk kvalitet behöver inte stå i motsats till medvetet trosperspektiv. Tvärtom måste all gedigen vetenskap redovisa sina utgångspunkter. På FFG är utgångspunkten att Bibeln är Guds ord och den evangelisk-lutherska bekännelsen en korrekt utläggning och förståelse av Bibeln. Tydlig och redovisad identitet utesluter inte öppenhet, utan ger tvärtom trygghet som öppnar för frihet. Alla studerande är välkomna utan några krav på tro och bekännelse. Välkommen Du också!

För information, program och anmälan, se hemsidan: www.ffg.se