Altitude #1

#1 Ett magasin från Handelshögskolan vid Umeå universitet

Elenas två hemstäder Perugia-professorn som trivs i Umeå

Mot Mount Everest Hur fattas beslut i extrema miljöer?

”Hela Afrika står inför en otrolig utveckling” Långvarigt samarbete med Tanzania

”Vi ska ta hit världen!”

Många nationaliteter på Centrum för Miljö- och Naturresursekonomi

Xavier leder nyskapande statistisk forskning Registerbaserad forskning kan få stor samhällsekonomisk betydelse

#1

Ledare andelshögskolan etablerades för 25 år sedan med ett betydande och aktivt stöd från näringslivet i regionen. I dag är vi en integrerad del av Umeå universitet med ett tydligt eget ansvar för våra tre huvuduppgifter: utbildning, forskning och samverkan med näringslivet. Handelshögskolan har nått en hög nivå i sin internationalisering vad gäller studentutbyte med våra många partneruniversitet utomlands och vår internationella rekrytering av forskare, lärare och studenter. Arbetsmiljön på Handelshögskolan är genuint internationell då forskare och lärare från olika länder bidrar till en mångsidig kulturell lärandeatmosfär. Handelshögskolan har utvecklats till en spännande internationell mötesplats för forskare och studerande.

Handelshögskolan har en ny organisation

H

Välkommen att ta del av vårt nya magasin ’Altitude’ som presenterar Handelshögskolan vid Umeå universitet.

sedan 2012 då kärnkompetenser inom företagsekonomins olika områden har stärkts med nationalekonomi och statistik. På detta sätt har vi både fått mer bredd i våra utbildningsprogram och mer djup inom centrala forskningsområden i vår växelverkan med samhället. Den bredare kompetensen har också möjliggjort tvärvetenskapliga satsningar inom bland annat ämnet finansiering där företagsfinansiering har kunnat kompletteras med finansiell ekonomi och ekonometri inom nationalekonomi.

Handelshögskolan har stark forskning inom många områden och en profil i hållbarhet som genomsyrar flera områden. Vi samlar den mest framstående forskargruppen i Europa inom miljö- och naturresursekonomi för att utvärdera effekterna av olika policyinstrument. Vi har också lett det största programmet i världen när det gäller hållbar kapitalförvaltning för att utvärdera det ekonomiska utfallet av olika typer av hållbara och ansvarsfulla investeringsstrategier. Institutet för hållbarhet och företagsetik har ett mera övergripande företagsekonomiskt ansvar när det gäller att bistå och utveckla forskningsaktiviteter om hållbarhet och etik i affärsrelaterat beslutsfattande.

Forskningen ger oss en god bas att öka inslaget av hållbarhet inom utbildning och samverkan. Utbildningen skall genomsyras

av värderingar som bygger på långsiktigt värdebyggande och hållbar företags- och samhällsutveckling. Framtidens ekonomer skall ha dessa värderingar i bagaget när de lämnar oss för arbetsmarknaden. När det gäller vår tredje uppgift att samverka med näringsliv och samhälle ställer vi oss gärna till tjänst för att stödja nya företags- och förvaltningsmodeller med vårt kunnande inom hållbarhet.

Samverkan med näringsliv, offentlig sektor och partneruniversitet är av stor vikt för att Handelshögskolan skall kunna tillhandahålla kvalificerade utbildningar. I samverkan utvärderar vi vårt kursutbud kontinuerligt så att det är tidsenligt och kan svara på kommande utmaningar som våra studenter möter. För studenterna är det otroligt värdefullt att få inblick i verkliga problem och på så vis få praktiska erfarenheter och kontakter samt en uppfattning om vilka jobb deras utbildning kan leda till.

Umeå är en av de snabbast växande städerna i Sverige och kan lätt nås från olika håll i världen.

Här händer det hela tiden nya, spännande saker. Under 2014 är Umeå till exempel Europas kulturhuvudstad. Allt detta gör staden till en högintressant mötesplats som bidrar till en framtidsinriktad utveckling av vår region, något Handelshögskolan också vill vara en del av.

Lars G Hassel, rektor

02

Innehåll 28

20 22

36

24

34

04

Internationell prägel på alla enheter

17

Bytte hertigstad mot björkstad

36

Externa partners lyfter handel- och logistikforskning

05

Stipendiet som tar dig till Frankrike

20

Många nationaliteter på Centrum för Miljö - och Naturresursekonomi

Stor aktör engagerar sig i Handelshögskolan

37

Nytt nätverk för studenter

05

Handelsstudenter är eftertraktade på arbetsmarknaden

38

Vad betyder barnaåren för livslång hälsa?

07

40

Höga betyg i högskoleverkets utvärdering

40

En stabil ekonomi

41

Konferenser med besökare från både Sverige och utlandet

42

Maximilian är ordförande i universitetets största studentförening

43

Hej Hannah Öst, chefredaktör på Ekbladet

08 09

10

Handelshögskolans olika program Komatsu Forest knyter kontakter med framtida medarbetare

22

Hållbarhet och etik i affärslivet högre upp på dagordningen

24

Markus på väg mot Mount Everest

26

Prisbelönt forskare förbättrar kunskapsprov

28

Från 1800-talets barnauktioner till dagens upphandlig av äldreomsorg

30

Forskarna i Tanzania på frammarsch

32

Vad händer när företag konkurrerar och samarbetar – samtidigt?

34

Kultur – en språngbräda för tillväxt

Kaya gillar årstidernas växlingar i Umeå

12

Hjälper studenter som vill läsa utomlands

14

Perugia och Umeå har mycket att lära av varandra

Altitude är ett magasin från Handelshögskolan vid Umeå universitet.

Läs mer om Handelshögskolan på www.usbe.umu.se Ansvarig utgivare: Lars G Hassel Redaktör: Susanne Schmidt

Produktion/texter: Plakat Tryck: Joma Grafisk Produktion Omslagsfoto: Andreas Nilsson Fotografer: Malin Andersson, Elin Berge, Mats Bäcker, Patrick Degerman, Marie Holmberg, Rickard Lindberg, Mikael Lundgren, Andreas Nilsson, Mattias Pettersson, Erik Trysberg, Gösta Wendelius Illustration sid 12: Pia Koskela

Har du synpunkter på innehållet i magasinet?

Hör gärna av dig till: Susanne Schmidt, tel 090-786 56 42, e-post susanne.schmidt@ usbe.umu.se

#1

2 000 studenter från hela världen Vid Handelshögskolan läser mer än 2 000 studenter från hela världen. Här finns utbildning på grund-, master- och forskarnivå och ett antal internationellt etablerade forskningsmiljöer. Verksamheten bedrivs inom de tre enheterna företagsekonomi, nationalekonomi och statistik, som alla har en internationell prägel.

Inom företagsekonomi verkar ett 80-tal forskare, lärare och administratörer. De bedriver forskning och undervisning inom entreprenörskap, finansiering, management, marknadsföring samt redovisning. Forskning från flertalet ämnen har samlats i två profiler; projekt, innovationer och nätverk samt Institutet för hållbarhet och företagsetik. Forskare från enheten driver även det internationella programmet Sustainable Investments Research Platform.

Många utbytesstudenter Enheten är värd för fyra civilekonomprogram och fem masterprogram samt är en partner i ett Erasmus Mundusprogram; Master’s Program in Strategic Project Management.

Utbildningarna har en internationell prägel och alla kurser på avancerad nivå, de flesta kurser under det tredje året och ett helt civilekonomprogram, ges på engelska. Det möjliggör ett stort antal utbytesstudenter varje år. Företagsekonomi deltar också på ett stort antal andra grundutbildningsprogram inom Umeå universitet.

Enheten arbetar även med samverkansfrågor i form av uppdragsutbildning, forskningsprojekt, doktorander i företagsforskarskolan samt genom undervisning. Bland annat finns lång erfarenhet av olika former av strategiska utvecklingsprogram i små- och medelstora företag och andra organisationer.

Global mötesplats Enheten för nationalekonomi är i dag en mötesplats för forskare och studenter från bland annat Asien, Afrika, Nordamerika och Europa.

Från och med hösten 2012 kan hela kursutbudet läsas på engelska. Såväl internationella studenter som lärare förekommer på alla nivåer.

04

Även som arbetsplats har enheten förändrats; av de cirka 50 som har anknytning dit har fler än en fjärdedel sitt ursprung utanför Norden. Detta innebär också att engelska är det språk som används mest frekvent.

När det gäller forskning bedrivs den inom flera av det nationalekonomiska ämnets huvudområden. De viktigaste områdena är offentlig ekonomi, som inkluderar frågor som rör beskattning, offentlig upphandling, kommunala och regionala aspekter, miljö- och naturresursekonomi, som inkluderar det center för miljöekonomi, CERE, som skapats av Sveriges Lantbruksuniversitet och Umeå universitet samt arbetsmarknadsekonomi och ekonometri.

Jessica Eriksson, biträdande prefekt, enheten för företagsekonomi.

Utvecklar nya statistiska metoder Vid enheten för statistik, som i år fyller 50 år, jobbar idag runt 30 personer med undervisning, forskning och samverkan. Ambitionen är att utrusta studenterna med såväl grundläggande som fördjupade statistiska kunskaper.

Det är därför värdefullt att de som jobbar vid enheten är intresserade av både undervisning och forskning. Detta bäddar för att studenterna får undervisning av hög kvalitet som bedrivs av engagerade lärare med koppling till den forskning som sker inom ämnet.

Huvudfokus i forskningen är utvecklingen av nya statistiska metoder som behövs för att analysera registerdata som ofta är insamlad över tid. De flesta som jobbar vid enheten samarbetar med forskare inom andra vetenskapliga discipliner såsom demografi, ekonomi, medicin, psykologi och skogsvetenskap, i och utanför Sverige, och dessa samarbeten är viktiga för enheten. De sker i första hand i form av konsulting inom och utanför universitetet och skapar inte sällan nya samarbeten i form av undervisning för nya studentgrupper eller nya forskningsprojekt.

Kenneth Backlund, biträdande prefekt, enheten för nationalekonomi.

Ingrid Svensson, biträdande prefekt, enheten för statistik.

“Det är naturligt att vi engagerar oss”

Sök stipendium för studier i Frankrike Är du verksam på Handelshögskolan och sugen på ett gästspel i fransktalande länder? Då har du möjlighet att söka stipendier ur Per och Eivor Wikströms Stiftelse.

– Min far tyckte att det blivit för mycket fokus på den anglosaxiska världen och startade stiftelsen för att utöka utbytet med fransktalande länder, berättar Carl Wikström, som sitter i stiftelsens styrelse.

Stiftelsen har funnits sedan 1996 och har bidragit till att flera hundra studenter och forskare kunnat vistas en tid i bland annat Marseille och Grenoble. Storleken på stipendierna varierar, allt från 10 000 kronor per termin till betydligt större belopp för forskning som delats ut under åren.

Efter stipendievistelsen förväntas man skriva en sida eller två och berätta om sina erfarenheter.

– Det samlade intrycket är att det är berikande att se nya universitetsmiljöer utomlands och få nya intryck, säger Carl Wikström. En del av stipendiaterna har också fått jobb där nere och blivit kvar i Frankrike.

Att Per Wikström, som var en framgångsrik affärsman, valde att knyta sin stiftelse till Han-

delshögskolan beror på att en betydande del av hans verksamhet fanns i Västerbotten. Han satt länge i styrelsen för Masonite AB i Nordmaling och var vd för Masonite-koncernens dotterbolag, P. Wikström Jr AB – ett handelshus inriktat på framför allt sågade trävaror och annat byggmaterial. Släkten Wikström är fortfarande verksam i Nordmaling genom P. Wikström Jr AB som äger Olofsfors AB, världsledande tillverkare av band till skogsmaskiner.

Intresserad av stipendiet?

Läs mer på http://www.usbe.umu.se/ internationalisering/stiftelse/

1989 var Handelsbanken med och stöttade bildandet av Handelshögskolan.

Sedan dess har parterna haft ett nära samarbete. I dag är Olof Lindstrand, rådgivare till Handelsbankens bankledning, ordförande i högskolans styrelse.

När Handelshögskolan bildades i slutet av 1980-talet fick de ekonomiskt stöd från flera olika företag. Ett av dessa var Handelsbanken som samtidigt tog en plats i högskolans styrelse. Sedan dess har bankens engagemang vuxit till ett mycket nära samarbete.

– Under åren har Handelsbanken donerat medel för en professur i finansiering och våra olika forskningsstiftelser har stöttat ett stort antal forskningsprojekt inom Handelshögskolan, säger Olof Lindstrand.

Olof Lindstrand är sedan ett år tillbaka ordförande i Handelshögskolans styrelse.

Under hans första år har styrelsen bestämt att högskolan ska inleda en process för kvalitetssäkring i form av ackreditering. Styrelsen har också beslutat att Handelshögskolan ska profilera sig mot hållbarhet där ett viktigt steg är att införa ett miljöledningssystem och ansöka om certifiering.

– Vi gör detta för att ytterligare profilera Handelshögskolan, säger han.

Enligt Lindstrand examinerar Handelshögskolan studenter inom områden som är intressanta för banken. Vissa av studenterna kan därför komma att anställas av banken direkt, andra av företag som är viktiga kunder till banken.

– Det är naturligt att vi som en stor regional aktör engagerar oss i Handelshögskolan.

05

Altitude Utbildning

På Handelshögskolan läser mer än 2 000 studenter. Här finns utbildningar på grund-, master- och forskarnivå inom företagsekonomi, nationalekonomi och statistik, och högskolan lockar studenter från hela världen.

Utbildningarna som lockar företagen

Redan före examen är Handelshögskolans studenter eftertraktade på arbetsmarknaden.

Sahar Bokharaei, student på Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik, erbjuder en förklaring till detta: – Vi får en helhetsbild av företag istället för detaljkunskap inom ett litet område.

Trots att Sahar Bokharaei fortfarande läser på Handelshögskolan har hon redan hunnit med att arbeta inom sitt framtida yrke. Förra sommaren jobbade hon nämligen på Volvo Powertrain i Göteborg och var delaktig i fyra projekt. Bland annat skulle hon komma på hur man genomför en hållbarhetsberäkning på val av leverantörer.

Sahar berättar att Handelshögskolans studenter får en övergripande vy över hur organisationer fungerar. Det gör att de kan lösa grundläggande problem som uppstår oavsett vilken inriktning studenterna har valt.

Läste en termin i Finland Under studiernas gång blir kompetensen såklart spetsad. I Sahars fall innebar det en utbytestermin i Finland där hon bland annat läste logistik på avancerad nivå. Att utbytesterminen inte blev förlagd till ett mer exotiskt ställe än Finland ångrar hon inte.

– Fördelen med att läsa i Norden är att det är samma normer och förhållningssätt. Man behöver inte anpassa sig till studiekulturen innan man kan ta tag i studierna.

Alumner gästföreläser Studenterna behöver dock inte resa särskilt långt för att få ta del av nyheter inom företagsvärlden då Handelshögskolan erbjuder en rad gästföreläsningar och inspirationsdagar.

– Bland annat har alumner föreläst om sin väg till arbetslivet.

07

Handelshögskolans utbildningsutbud På Handelshögskolan kan studenterna välja mellan att läsa ett program eller själva sätta samman en unik examen genom att välja fristående kurser. Här kan du se vilka program Handelshögskolan erbjuder.

Civilekonomprogram Civilekonomprogrammet 240 hp Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik 240 hp Civilekonomprogrammet med inriktning mot service management 240 hp International Business Program IBP 240 hp (ges helt på engelska)

Kandidatprogram Statistikerprogrammet 180 hp

Masterprogram (ges alla på engelska) Master’s Program in Accounting 120 hp Master’s Program in Business Development and Internationalisation 120hp Master’s Program in Economics 120 hp Master’s Program in Finance 120 hp Master’s Program in Management 120 hp Master’s Program in Marketing 120 hp

Joint Program Umeå - Milano - Edingburgh Master’s Program in Strategic Project Management 90 hp

Fristående kurser Handelshögskolan erbjuder ett stort antal kurser i företagsekonomi, nationalekonomi och statistik både på svenska och engelska. Några av de svenska kurserna är nätkurser.

Forskarutbildning Handelshögskolan bedriver forskarutbildning inom ämnena företagsekonomi, nationalekonomi och statistik.

Forskarutbildningen omfattar fyra års heltidsstudier och består av en kursdel och en avhandlingsdel. Antagning till forskarutbildning sker efter utlysning av lediga platser.

Uppdragsutbildning Handelshögskolan bedriver skräddarsydda utbildningar för företag, organisationer och myndigheter.

Nära kontakt med näringslivet Komatsu Forest, världsledande tillverkare av skogsmaskiner, är ett av de företag som Handelshögskolan har ett nära samarbete med. Samarbetet med Handelshögskolan har under åren rört allt från forskningsprojekt och kandidatuppsatser till studiebesök och praktikplatser.

– Vi konkurrerar båda på en internationell marknad och kan ge varandra draghjälp, säger Roland Lundqvist, marknadschef på Komatsu Forest.

Komatsu Forest är ett av de större företagen i Umeåregionen med tydlig internationell inriktning. Företaget är verksamt över hela världen och därför spännande för både studenter och forskare.

– Många som flyttar hit för att studera flyttar söderut igen efter studierna för att få jobba internationellt, men möjligheten finns att göra det även i Umeå, säger Roland Lundqvist. Skogsindustrin är stark i regionen, även Cranab, Indexator och Olofsfors arbetar mycket med export. Och Ålö, som tillverkar frontlastare för jordbruk, finns i över 40 länder.

Framtidens arbetskraft Komatsu Forest är alltid intresserade av duktiga medarbetare och en vinst för dem med Handelhögskolan-samarbetet är just att ha kontakt med dem som kan bli framtidens medarbetare.

– Många studenter har internationell inriktning och de är extra intressanta för oss.

För studenterna är samarbetet en chans att komma i kontakt med realistiska case och se arbetslivet på nära håll. Genom åren har en rad examensarbeten och uppsatser av olika slag skrivits om företaget av studenter från Handelshögskolan.

– Vi brukar kunna hitta case i vår verksamhet som är intressanta för både oss och studenterna.

Populära studiebesök Studiebesök är ett annat populärt inslag i samarbetet. Komatsu har i vissa fall vid samma tillfälle tagit emot upp till 80 personer, som

fått en rundvandring och en inblick i hur det fungerar i verkligheten. Företaget har vid vissa perioder även haft praktikanter från Handelshögskolan.

– En praktikplats är ett bra tillfälle för oss att testa en rekrytering och se om personen passar hos oss. Men praktikplatser kan vi bara erbjuda i mån av tid. Det krävs resurser för att ta hand om en praktikant på ett seriöst sätt och det är inte alltid vi har den möjligheten i vår slimmade organisation.

Forskning om informationsflödet Komatsu ingår just nu också, som ett av flera företag, i ett forskningsprojekt kring Competitive Intelligence som Handelshögskolan driver.

I projektet ska forskarna undersöka informationsflödet i Komatsu, se hur företaget får tag i sin information om omvärlden och omvandlar den till information som är värdefull för verksamheten.

– Projektet har just inletts, men jag tror att det kan bli jätteintressant. Mycket av den här informationen handlar om magkänsla för oss, hur vi reagerar på olika signaler som vi får. Det ska bli spännande att se om det finns någon struktur i informationsflödet och om vi kan lära oss något av detta.

Olika världar möts Roland Lundqvist framhåller att samarbetet mellan Komatsu och Handelshögskolan bygger på en långsiktig relation och att parterna har en förståelse för att man rör sig i olika världar.

– I näringslivet är vi operativa, effektiva och hands on. Saker går snabbt och svar krävs direkt. På universitetet handlar det om att noggrant och metodiskt lära sig saker från grunden. Det här innebär också att språkbruket är annorlunda i näringslivet än vid universitetet.

För att samarbetet ska utvecklas tror Roland Lundqvist det är viktigt att Handelshögskolan fortsätter ha engagerade personer som är insatta i hur näringslivet fungerar.

– Vi måste i vår tur vara lyhörda för vad studenterna söker och anstränga oss för att synas på deras arenor, som Uniaden, universitetets största och årligen återkommande arbetsmarknadsdag, om vi ska kunna locka hit och konkurrera om framtidens välutbildade arbetskraft.

Komatsu Forest Komatsu Forest, som har sitt huvudkontor i Umeå, är en av världens största tillverkare av skogsmaskiner. Företaget har cirka 1300 anställda, varav 370 jobbar i Umeå där huvuddelen av produktionen och teknikutvecklingen sker.

Komatsu Forest ingår sedan 2004 i den japanska koncernen Komatsu, som är världens näst största tillverkare av gruv-, skogs- och entreprenadmaskiner med cirka 30 000 anställda och en omsättning på runt 13 miljarder dollar.

09

#1

Globetrotter som trivs i Umeå Kaya van Enckevort kommer från Arnhem i Holland och är en riktig globetrotter. Innan hon började på Handelshögskolans Masterprogram hann hon med studier och jobb i Norge, Australien och Nya Zeeland.

Nu stortrivs Kaya i Umeå, där hon utöver studierna även för studenternas talan i Handelshögskolans programråd.

– Umeå är exotiskt, jag älskar kontrasterna mellan årstiderna.

I Umeå är det nära mellan lärare och studenter, menar Kaya van Enckevort. Det är lätt att diskutera med lärare och det finns inga egentliga hierarkier.

10

edaktionen träffar Kaya på ett café i centrala Umeå och det dröjer inte länge förrän vi kommer in på hennes kärlek till staden, som hon tycker det är lite vemodigt att lämna i sommar när hon är klar med sin Master.

– Här finns allt jag behöver, trots att det inte är någon stor stad. Jag kände mig snabbt hemma, atmosfären är så i Umeå tycker jag. Sedan gillar jag att det händer mycket, det känns att det är en ung studentstad på väg framåt.

R

Gillar mindre städer Kaya har en Bachelors degree i International Business and Management från Arnhem Business School i Holland. Och internationell är hon verkligen, ut i fingerspetsarna. Under utbildningen i Holland läste hon en termin internationell marknadsföring i Norge och gjorde sitt avslutande examensarbete på hotellet Nomads Hervey Bay i Australien. Hon har dessutom varit lärling på företaget Bay of Plenty Polytechnic i Nya Zeeland.

– Jag gillar verkligen att resa och se nya platser, jag kanske letar en plats där jag känner mig hemma. Jag föredrar mindre städer fram-

för större, det sociala livet är lättare då.

Att hon hamnade i Umeå var både en slump och en logisk fortsättning på hennes utforskande av världen.

– Jag är förtjust i Skandinavien och under min tid i Norge, där jag pluggade i Rena, en liten stad med 2 000 invånare 70 kilometer från Oslo, fick jag kontakt med en professor som kände folk i Umeå och tipsade om stan och på den vägen är det.

bli splittrad. I Umeå är det fokus på ett ämne i taget och det passar mig bättre. I till exempel Holland är det också väldigt teoretiskt, medan det i Umeå är bättre balans mellan det teoretiska och det praktiska. Det kommer jag ha nytta av i arbetslivet. Sedan gillar jag att lärare och studenter är på samma nivå här, det är lätt att få kontakt med lärare och diskutera med dem. Det är en platt organisation, utan egentliga hierarkier.

Universitet med bra rykte

Länk mellan högskolan och studenterna

Efter Norgestudierna blev det dock både fortsatta studier i Arnhem och turer till Nya Zeeland och Australien innan hon hamnade i Umeå 2012.

– Jag visste att universitetet hade bra rykte och fick bra information om Masterprogrammet genom att kolla universitetets webbplats.

Om Umeå visste jag annars bara att det är mörkt och kallt på vintern och väldigt ljust på sommaren. Och det stämde verkligen. Att det är sådana kontraster mellan årstiderna tycker jag är häftigt.

Studiemässigt skiljer sig Umeå och Sverige från många andra universitet ute i Europa, menar hon.

– Ute i Europa läser man alla ämnen parallellt under utbildningarna, då är det lätt att

Kaya har ända sedan hon kom till Umeå och högskolan suttit i skolans programråd. Där fungerar hon som en länk mellan studenterna – på alla sju Masterprogram – och skolan och övervakar bland annat frågor som rör utbildningens kvalitet.

– Jag är lite av spindeln i nätet och ser till att rätt folk diskuterar rätt saker om programmet. Skolans ledning är lyhörd inför våra synpunkter, vi studenter kan verkligen påverka utbildningen genom programrådet. För mig som internationell student har det också varit ett bra sätt att lära känna universitetets verksamhet och få koll på vad som händer. Annars hade det lätt blivit så att jag bara fokuserat på studierna och blivit lite isolerad.

Kaya menar att utbildningen överlag håller hög klass och att den hela tiden utvecklas mot att bli ännu bättre. Om det är något hon skulle vilja ändra på är det betygssystemet. Ett betygsystem där betygskalan är mer internationellt gångbar vore bra.

– Det är en stor sak att ändra, men det pågår diskussioner och jag hoppas de leder till en förändring.

Yoga, squash och barbecues När Kaya inte studerar eller arbetar med Handelshögskolans programråd spenderar hon en hel del tid på träningsanläggningen Iksu, som är en av Europas största.

– Iksu är perfekt! Det är så skönt att koppla bort studierna några gånger i veckan, göra något annat och rensa hjärnan. Jag brukar springa på löpbandent, köra yoga eller spela squash.

Squash är ett bra sätt att få ut sina aggressioner, ha, ha, ha.

En annan favorit i Umeå är Nydalasjön, som Kaya brukar promenera runt för att rensa huvudet från tankar, men också ha barbecues vid när det är lite varmare ute.

– Sedan har vi en del hemmafester. Som student har man ofta rätt lite pengar att röra sig med och då är det billigare. När jag går ut blir det ofta på något av studenthaken.

11

#1

FĂśrmĂĽn att studera i ett annat land

12

– Alla våra studenter borde ta chansen att åka utomlands under studietiden, de får aldrig ett bättre tillfälle.

Det säger Monica Palmqvist, internationell koordinator på Handelshögskolan.

Hon och hennes kollegor hjälper årligen runt 150 studenter som vill åka ut i världen – och tar emot ungefär lika många.

andelshögskolan arbetar intensivt och målmedvetet med internationalisering. Ekonomerna är de studenter vid universitetet som i störst utsträckning läser utomlands under sin studietid och Handelshögskolan har partneruniversitet över hela världen.

– Det ligger ett gediget arbete bakom våra utbytessamarbeten. Utan satsning på internationalisering skulle vi inte vara konkurrenskraftiga, vare sig i ett nationellt eller internationellt perspektiv, konstaterar Monica Palmqvist.

H

Umeå – bäst i Sverige Hon har jobbat med utbytesfrågor på Handelshögskolan i mer än tio år och är en av dem som kan ta åt sig äran av Umeå universitets goda betyg i International Student Barometer – en undersökning som besvaras av internationella studenter efter avslutade studier. I barometern är Umeå universitet bäst i Sverige i ett flertal grenar – bland annat då det gäller utbildningskvalitet och mottagande.

– Det är självklart jätteroligt, säger Monica Palmqvist. International Office jobbar hårt med universitetets buddyprogram, som hjälper internationella studenter att komma tillrätta i sin nya miljö så fort som möjligt. De åker på resor i regionen tillsammans, bakar semlor och träffas i olika sociala sammanhang till exempel.

del av ett nytt språk, en annan kultur och ett annat studiesystem, knyta kontakter och bygga nätverk för framtiden.

– I många fall är den personliga utvecklingen lika viktig som den akademiska.

Handelshögskolan har ett 70-tal egna utbytesavtal, alltså avtal med andra universitet runt om i världen. Många av dessa har höga studieavgifter, som inhemska studenter samt de som reser och studerar på egen hand (så kallade free movers) måste betala. Men inom ramen för ett utbytesavtal studerar du gratis.

– Det är en fantastisk förmån. Dessutom får man som utbytesstudent både bidrag och lån från CSN, precis som hemma, säger Monica Palmqvist.

Aldrig någon som ångrat sig Till Handelshögskolan kommer runt 150 utbytesstudenter per år och ungefär lika många åker utomlands härifrån. Och trots att tusentals studenter har valt att åka utomlands genom åren har Monica Palmqvist aldrig mött någon som har ångrat sina utlandsstudier.

– Det är en värdefull erfarenhet man har med sig genom hela livet – även om det skulle råka inträffa något tråkigt när man är borta. Att åka på utbyte är enkelt och smidigt, den som åker tas emot av ett mottagande system. Studenten får ofta en ”buddy” som hjälper till med det praktiska, man får hjälp med boende och extra pengar i form av ett stipedium. Vi önskar att ännu fler tog chansen att åka!

Högt prioriterat av arbetsgivare Många av studenterna väljer att plugga utomlands två gånger under sin studietid vid Handelshögskolan. Monica Palmqvists erfarenhet är att studenterna åker första gången för att byta miljö och prova något nytt. Andra gången de åker är de mer fokuserade och intresserade av att kurserna de ska läsa utomlands håller en hög kvalitet.

– Många undersökningar visar att utlandserfarenhet är högt prioriterat av arbetsgivare. Det är något bra att kunna lägga till sitt CV, säger hon.

Men självklart finns det många fler fördelar med att spendera en termin utomlands – ta

– Många undersökningar visar att utlandserfarenhet är högt prioriterat av arbetsgivare, säger Monica Palmqvist, internationell koordinator på Handelshögskolan.

13

#1

Perugia-professor med koll på gömda variabler Elena Stanghellini är professor i statistik vid universitetet i Perugia – men också, sedan 2008, ett känt ansikte vid Handelshögskolan och enheten Statistik. Hon besöker Umeå ett par gånger per år och är här verksam som föreläsare, gästforskare och handledare för studenter.

– Perugia och Umeå har mycket att lära av varandra, jag hoppas att vi får igång ett utbyte mellan studenter och forskare på de två lärosätena under detta år , berättar hon.

lenas historia om hur hon hamnade i Umeå visar hur internationell universitetsvärlden är i dag. 2005 kom hon vid en konferens i North Carolina, USA, i samspråk med Xavier de Luna, professor i statistik vid Handelshögskolan. Det visade sig att de hade liknande forskningsinriktning och det ledde så småningom till att Elena bjöds in att opponera på en doktorsavhandling i Umeå.

– Jag minns mycket väl första gången jag flög till Umeå från Stockholm, skrattar Elena.

Jag såg bara vatten och skog överallt utanför fönstret, undrade vad jag gett mig in på och om jag var på väg till världens ände. Men när jag väl kom fram kände jag mig snabbt hemma.

Jag blev väl mottagen och inspirerad av den aktivitet som fanns inom mitt område.

E

Drömmer om Umeå Sedan 2008 kommer Elena till Umeå några gånger per år och stannar då i två-tre veckor.

När redaktionen pratar med henne är hon i Perugia, men berättar att hon drömt om Umeå natten före intervjun.

– Det har ju blivit som min andra hemstad och jag hoppas snart få återvända, förmodligen 14

“Jag såg bara vatten och skog överallt utanför fönstret, undrade vad jag gett mig in på och om jag var på väg till världens ände. Men när jag väl kom fram kände jag mig snabbt hemma”.

blir det till hösten nästa gång. Vid mitt senaste besök fick jag bland annat vara med och göra stearinljus för första gången i mitt liv, det var väldigt intressant.

Elena har fått en stor vänkrets i Umeå på bara några år. När hon är här umgås hon en hel del med dem, men gillar också att cykla (på sommaren), se på bio och gå på Norrlandsoperans föreställningar och konserter.

– Jag är fascinerad av att det är så lugnt i trafiken i Umeå. Här kan jag cykla sida vid sida med bilarna och gå över vägen utan att riskera att bli påkörd. Så är det inte i Perugia.

Italien kontra Sverige Elena har bra inblick i både Perugias och Umeås universitetsliv och menar att båda kan lära av varandra. Hon beskriver Umeå universitet som mer strukturerat än Perugias och undervisningen som mer inriktad mot att studenterna ska bli forskare. Studenterna är också en mer homogen grupp i Sverige enligt henne, det är lätt att förstå vilken bakgrund de kommer från och vilken nivå de är på när de börjar på universitetet. I Italien är variationen mycket större på studenternas förförståelse, vilket kräver större insatser för en föreläsare.

Elena menar också att undervisningen står mer

i centrum i Perugia än i Umeå.

– Generellt sett är studenterna i Italien lite mer odisciplinerade och utåtriktade, föreläsningarna är också lite livligare i Perugia än i Umeå.

Elena jobbar tillsammans med kollegor i Umeå för att få igång ett utbyte mellan de två universiteten och eventuellt kan det första steget tas under året via det EU-finansierade Erasmus-programmet.

– Att dela erfarenheter och samarbeta skulle ge mycket, inte minst för studenterna, det är i dagens globaliserade värld viktigare än någonsin att tidigt kunna röra sig bekvämt i internationella sammanhang.

Undervisar mer och mer

– Umeå har blivit som en andra hemstad för mig, säger Elena Stanghellini, professor i statistik vid Perugias universitet.

Elena disputerade 1995 och var under de första åren av sin akademiska karriär helt inriktad på forskning. Men med tiden har hon börjat ägna sig alltmer åt undervisning, så även i Umeå där hon är en populär föreläsare vid sina besök i staden.

– Det är helt enkelt väldigt kul att undervisa, interaktionen med studenterna är givande och viktig. Jag lär mig mycket av deras sätt att vara. Och att vara med och forma en ny generation statistiker känns både spännande och meningsfullt.

15

#1

Elena Stanghellini gillar att gå på Norrlandsoperan när hon är i Umeå. Här en bild från föreställningen La Boheme.

På frågan vad hon är mest stolt över hittills under sina år som statistiker formulerar hon sig så här:

– Visst har jag kommit fram till en del resultat som är originella och intressanta, men det vore större om jag kunde säga att jag har format många människor och öppnat ögonen på dem, fått dem att inse hur viktig statistik är för förståelsen av vårt moderna liv i dag. Det är bland annat det jag vill åstadkomma med min undervisning.

Hemlösa och hållbarhet Elenas forskningsproduktion sedan 1995 är omfattande och främst inriktad på tillämpad statistik. En stor del av hennes forskning baseras på grafiska Markov-modeller och hur man kan använda dem. Dessa modeller nyttjas för att ta fram sannolikheten för framtida handlingar baserat på tidigare handlingar. Till exempel sannolikheten att jag äter en viss maträtt imorgon baserat på vad jag äter idag. Modellerna har genom åren applicerats inom både samhällsvetenskaplig och ekonomisk forskning.

Hennes egna lilla twist på dessa modeller är sådana med gömda variabler. Alltså hur man i modellerna räknar med information som inte syns i underlaget.

16

– På senare tid har dessa bland annat använts när vi försökt slå fast hur många hemlösa det finns i Italien. Det är fler än man ser i statistiken och när man forskar kring detta enligt mina metoder tar man hänsyn till denna osynliga faktor.

Mellan 2010 och 2012 har Elena varit med i det stora internationella forskningsprojektet SIRP (Sustainable Investment Research Platform), som innefattat forskare från olika ämnesområden. För SIRP har Elena släppt en rapport som heter ”How to measure sustainability?”, där hon visar hur man med hjälp av statistik kan mäta hur hållbart – i både social och miljömässig mening - ett företag agerar.

– Att mäta hållbarhet är mycket komplext, det är många faktorer att ta hänsyn till och forskningen är ännu i sin linda. Vi vet inte säkert vilken statistisk modell som är mest pålitlig. Kanske måste man kombinera olika modeller.

Utvecklas av forskarmiljön i Umeå Doktoranden Stefanie Heidrich bytte hertigstaden Wolfenbüttel i Tyskland mot Björkarnas stad. Det har hon aldrig ångrat.

– Här får jag bra handledning, mycket snö och många nya vänner, säger hon.

Stefanie Heidrich kommer från staden Wolfenbüttel i delstaten Niedersachsen i Tyskland.

Här bor runt 55 000 invånare och ett mäktigt hertigslott vittnar om stadens historia. Wolfenbüttel är en vacker stad med sina breda avenyer och stora torg, och hit kommer många turister varje år. Dessutom tillverkas after ski-klassikern Jägermeister här.

Stefanie Heidrich flyttade till Uppsala för fyra år sedan för att läsa en masterutbildning vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Hon studerade nationalekonomi och miljöekonomi och fick därefter erbjudandet att doktorera. Hon bestämde sig för att stanna i Sverige och efter ett års doktorandstudier sökte hon sig till Umeå.

– Det var ett bra val. Umeå är en mysig stad med många trevliga och intressanta människor, säger Stefanie Heidrich.

Diskuterar på jobbet Avhandlingen hon arbetar med handlar om offentlig ekonomi, vilket innebär studier av statens roll i ekonomin.

– Just nu jobbar jag och mina handledare på en teoretisk modell där vi undersöker optimal beskattning i samspel med utbildningsval och möjligheten att identifiera sig med olika sociala grupper när man är ung, säger Stefanie Heidrich.

Hon tycker om att undervisa, lära sig saker och att diskutera. Och det får hon göra på jobbet – varje dag.

– Det är fantastiskt, jag får syssla med precis det jag är mest intresserad av. Så tycker jag att det ska vara på ett jobb. Som doktorand blir man ofta en miniexpert inom ett område. Men genom att vara del av forskarmiljön och genom

– Klimatet är den största skillnaden mellan Tyskland och Umeå, menar doktoranden Stefanie Heidrich.

samtal med andra forskare utvecklar man ständigt sin kunskap även på bredden, säger Stefanie Heidrich.

Hon är engagerad i sitt jobb och blir lätt absorberad av forskningen.

– Men det är viktigt att ta en paus och rensa huvudet ibland. Då brukar jag träna spinning, dans eller gå på gymmet. Jag älskar också musik och brukar spela piano och gitarr.

Sedan Stefanie Heidrich kom till Sverige har hon lärt sig att åka skridskor och längdskidor.

– Det är jätteroligt. För svenskar är det helt naturligt lära sig det i skolan, men så är det inte i Tyskland. Där har vi ett annat klimat och det är inte lika kallt. Men jag skulle aldrig våga åka skidor utför, det ser farligt ut.

Aldrig sett så mycket snö Och det är just klimatet hon tycker är den största skillnaden mellan Wolfenbüttel och Umeå.

– När jag tittar ut nu är det stora snöhögar utanför fönstren. Jag har aldrig sett så här mycket snö.

Varje år åker hon hem till Tyskland över jul och under två veckor på sommaren. I sommar får hon dock besök i Sverige av sin mamma och sina två systrar.

– Då ska de få fira en äkta svensk semester.

Eller rättare sagt, en sådan semester som alla tyskar tror att svenskar firar: i en liten röd stuga vid en sjö med en strand. I Tyskland läser de flesta barn Astrid Lindgrens böcker och då får man den bilden av Sverige, säger Stefanie Heidrich och skrattar.

17

Altitude Utbildning

På Handelshögskolan finns runt 90 disputerade lärare och forskare.

De har ett omfattande nätverk, arbetar i internationellt etablerade forskningsmiljöer och är experter inom företagsekonomi, nationalekonomi och statistik.

Lockar hit forskare fr책n hela v채rlden

19

Altitude # 1

– Vi ska ta hit världen!

Det säger professor Runar Brännlund, som är en av drivkrafterna bakom forskningscentret CERE, Centrum för Miljö- och Naturresursekonomi i Umeå, vid Handelshögskolan.

– Vi ska ha den bästa kompetensen som går att hitta. Då kan man inte stanna vid Umeås eller Sveriges gränser. unar Brännlund är forskare inom miljö- och naturresursekonomi. Han jobbade under flera år på institutionen för nationalekonomi och hade då täta kontakter med kollegorna på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Till slut upplevde han att det var slöseri med tid att springa emellan ständigt och jämt.

– Jag sa till min forskarkollega Bengt Kriström på SLU att vi borde slå oss samman, säger Runar Brännlund.

Sagt och gjort. De presenterade sin idé för

R

20

respektive universitet, fick ett godkännande och drog igång CERE. I december 2009 bildades centrumet.

– Vi hade sneglat mycket på Umeå Plant Science Center på naturvetarområdet. Det är exakt samma konstruktion, med två universitet och dess forskare som har gått samman, säger Runar Brännlund.

Strategin för CERE är klar och tydlig. För det första ska gruppen vara stor och fysiskt samlad. För det andra ska det finnas ett intellektuellt flöde – CERE ska ständigt locka ny personal och intressanta människor på korta

“Varifrån en människa än kommer så är man i grunden likadan. Det är häftigt att se”.

och mellanlånga forskningsvisiter. För det tredje ska CERE rekrytera internationellt.

– Umeå är ett litet och perifert ställe, men den kompetens vi vill ha är den bästa. Då kan man inte begränsa rekryteringen till Umeå eller Sverige. Vi ska ta hit världen! Och vi väcker uppmärksamhet – vi har haft 60–80 sökande på varje tjänst, från Kina i öster till Kalifornien i väster, säger Runar Brännlund.

Det är engelska som gäller I dag arbetar runt 30 personer på CERE, och många nationaliteter är representerade: Holland, Irland, USA, England, Sydafrika, Turkiet, Mexiko och så vidare. På grund av detta är engelska det tongivande språket på CERE.

– Det är spännande och nästan skrattretande ibland. Varifrån en människa än kommer så är man i grunden likadan. Det är häftigt att se, säger Runar Brännlund och skrattar.

Från grundandet 2009 från till dags dato har CERE befunnit sig i en uppbyggnadsfas.

Två universitet har fått smälta samman till en egen enhet, vilket har gett upphov till en hel del huvudbryderier – framför allt på det administrativa planet. Hur ska telefonerna kopplas?

Vilket universitet ska faktureras vid gemensamma utgifter?

– Allt sånt har börjat sätta sig nu och vi har övergått i en konsolideringsfas där vi kan titta framåt, säger Runar Brännlund.

CERE har förmodligen Europas största ansamling av naturresursekonomer, vilket innebär att Handelshögskolan har fått en viss tyngdpunkt inom hållbar utveckling. Det gör forskningen vid skolan intressant för andra forskarkonstellationer i Europa då det gäller EU-bidrag och andra projekt.

– På så vis kan vi attrahera mer resurser än vi hade kunnat göra en och en.

CERE:s målsättning är att nå ut med forskningen i världen, men också till beslutsfattare

och till samhällsmedborgare.

– Jag måste nog säga att vi har lyckats. Bara under 2012 kom CERE ut med mer än trettio publikationer i internationella tidskrifter, fem böcker och otaliga konferensbidrag och bokkapitel, säger Runar Brännlund.

En av Sveriges mäktigaste Dessutom är CERE, med Runar Brännlund och Bengt Kriström i spetsen, väldigt effektiva utåt.

De har varit med i alla större statliga utredningar som berör miljöekonomi och naturresurser sedan 1980-talet.

– År 2012 fanns faktiskt jag och Bengt med på Miljöaktuellts lista över Sveriges mäktigaste inom miljöområdet. Så en viss impact har vi bevisligen, säger Runar Brännlund.

Han tror att många universitet sneglar på samma lösning som CERE har gjort. Att bilda ett centrum och ta del av stordriftsfördelarna.

– Att få jobba tillsammans mot samma riktning, det är fantastiskt, säger Runar Brännlund.

Runar Brännlund, är en av drivkrafterna bakom forskningscentret CERE vid Handelshögskolan.

Fakta CERE CERE står för Centrum för Miljö- och Naturresursekonomi i Umeå.

CERE är ett interdisciplinärt forskningscenter inom området miljö- och naturresursekonomi.

Centret är lokaliserat vid Handelshögskolan och är ett samarbete mellan Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet.

21

Altitude # 1

Efterlyser mer action kring etik och h책llbarhet

22

Diskussionen om hållbarhet och etik i affärslivet har aktualiserats alltmer de senaste åren, inte minst på grund av hästköttskandalen.

– Frågorna är högre upp på dagordningen nu och det är positivt, men det finns fortfarande mycket kvar att göra när det gäller ansvarstagande, säger Johan Jansson, forskningsledare vid Institutet för hållbarhet och företagsetik – RiseB.

orskning kring hållbarhet och etik i affärslivet har bedrivits under flera decennier på Handelshögskolan, men det är först under de senaste åren man tagit ett gemensamt grepp och kraftsamlat under RiseB.

– Det är en satsning där vi formerat oss för att samla den kompetens som finns på Handelshögskolan i frågorna och för att på ett effektivare sätt nå ut med vår forskning, berättar Johan Jansson.

RiseB bistår, utvecklar och kommunicerar forskning rörande hållbarhet och etik i affärsrelaterat beslutsfattande. Frågor på de individuella och organisatoriska nivåerna fokuseras och en mångfald av perspektiv och metoder ses som nödvändiga för att analysera globalt uppmärksammade sociala och miljörelaterade problem.

– Det är ett brett och komplext forskningsområde, det kan man till exempel se genom att titta på vilka avhandlingar som lagts fram av RiseB-medarbetare de senaste åren. De handlar om allt från så kallade miljöbilar, ekoturism och privatpersoners fondplaceringar till företagskluster för bioenergi.

F

Klimatmärkning av livsmedel Två större projekt som RiseB är involverade i just nu är klimatmärkning av livsmedel – där man samarbetar med olika aktörer i livsmedelskedjan – och SIRP (Sustainable Investment Research Platform), ett internationellt forskningsprojekt, där RiseB undersöker hållbarhet i relation till finansiell avkastning.

– SIRP är något av ett flaggskepp för vår forskning. Bland annat tilldelades det Globe Award 2008. för ”enastående och gripbar forskning inom CSR-området”.

Forskarna vid SIRP har studerat hur hållbar kapitalförvaltning kan skapa ett mervärde för de institutionella investerarna, särskilt pensionsfonder som har ett längre perspektiv i sina placeringar. De stora institutionella investerarna har också en kraft att påverka företagen mot en mer hållbar utveckling.

Många ord, lite handling Johan Jansson konstaterar att frågor om hållbarhet och etik i affärslivet är mer i ropet nu än på länge – ett ordentligt lyft kom för fem-sex år

sedan i samband med att klimathotet började diskuteras intensivt – och att det forskas mer än någonsin. Men det är fortfarande mycket ord och lite handling.

– Frågorna diskuteras mycket i dag och det är positivt, men det är för lite action. Bland studenterna är dock intresset stort och när nyheter som hästköttskandalen och mutmisstankarna mot Telia dyker upp, intensifieras diskussionerna. Eftersom vi gärna vill veta hur företag ser på dessa frågor och vilka hinder de upplever för att agera, så jobbar vi också nära flera företag. De kommer hit och presenterar case som studenterna sedan får jobba med.

Hinder och framtiden Johan Jansson menar att det finns en del politiska och ekonomiska hinder för utvecklingen, men att de största bromsklossarna är mentala.

– Om en omfattande förändring ska bli möjlig måste vi ändra vårt inrutade sätt att tänka kring hur man gör affärer. Vi måste hitta nya vägar framåt. Behöver vi konsumera så mycket som vi gör i dag? Ska företags vinster överordnas medarbetarnas arbetsförhållanden och vad som är miljömässigt hållbart?

Enligt Johan Jansson finns i dag mycket av den kunskap som behövs för att kunna genomdriva nödvändiga förändringar. Nu handlar det mer om vi är villiga att förändra oss – och om att kommunicera frågorna på ett engagerande sätt.

– Tack vare forskningen vet vi otroligt mycket i dag om vad vi gör för fel. Låt oss arbeta för att alltfler ska börja se miljöproblemen som de gemensamma fienderna mot mänskligheten och att vi kan sluta oss samman för att besegra dem. Vi har verktygen men nu måste vi börja använda dem.

följde i deras fotspår. Och det finns definitivt utrymme för fler företag i andra branscher att gå i bräschen på liknande sätt. Det skulle kunna stärka många företags varumärken och ge marknadsfördelar och tränga ut mindre hållbara alternativ.

Som andra exempel på företag som med framgång satsat på hållbarhet och etik nämner Johan Jansson klädföretagen Patagonia – satsar på kläder av återvunnet material – och Klättermusen, lite av Patagonias svenska motsvarighet. Även hamburgerkedjan Max, som jobbar medvetet med klimatkompensering, och Umeåföretaget redQ har profilerat sig inom området.

– redQ är lite extra kul eftersom det startades av två studenter som gått på Handelshögskolan. Deras företag är sålt nu, men de byggde upp en verksamhet där de satsade på etisk och miljövänlig heminredning med tillverkning i Bangladesh. Produkterna finns nu på de stora heminredningskedjorna i Sverige och många har blivit inspirerade av deras framgångar.

Företag som pådrivare Även om förändringarna sker långsamt finns det flera exempel på både små och stora företag där tydliga tankar kring hållbarhet och etik går hand i hand med framgångsrik verksamhet.

Det kanske mest kända exemplet är Bodyshop, som var först ut i stor skala med att inte sälja produkter där det förekommit djurförsök i produktionen och med att använda återvinningsbara förpackningar.

– Bodyshop påverkade hela kosmetikaindustrin med sitt agerande, massor av företag

– Om hållbarhet och etik i affärslivet ska få ett ordentligt genomslag måste vi ändra på våra inrutade tankemönster, menar Johan Jansson, forskningsledare på RiseB, (Institutet för hållbarhet och företagsetik) vid Handelshögskolan.

23

Altitude # 1

Beslutsfattande p책 v채g upp mot Mount Everest

24

Markus Hällgren studerar organisering och beslutsfattande i extrema miljöer – klättringsexpeditioner och akutsjukvården – där människor riskerar att komma till skada. Sedan 1,5 år tillbaka bedriver han sin verksamhet på Stanford University, ett av världens främsta universitet, där han är gästforskare.

– En fantastiskt stimulerande miljö, säger han. edaktionen fångar Markus när han är på ett kort besök i Umeå.

Han kommer närmast från Århus i Danmark där han föreläst om sin forskning. Markus leder forskargruppen Extreme Environments – Everyday Decisions (Triple E.D), som har sin bas på Handelshögskolan, och består av åtta forskare från Sverige, Finland och Storbritannien. Gruppen startade för drygt ett år sedan, men Markus har forskat om bergsklättring sedan 2007.

– Jag halkade in på det av en slump, berättar han. Jag hade skrivit en hel del om dieselkraftverk, var less på det och ville göra något annat. Då läste jag boken Touching The Void av Joe Simpson, om hans dramatiska äventyr i Anderna, och slogs av att en klättringsexpedition är ett projekt som jag borde kunna studera utifrån områdena organisering och beslutsfattande.

R

Mount Everest-expedition Hans forskning inom det nya fältet tog snabbt fart och sedan 2007 har det hänt en hel del.

Han har bidragit till nya kunskaper inom det relativt outforskade området och lärt känna några av världens främsta bergsbestigare, däribland svensken Fredrik Sträng, som var med vid K2-expeditionen 2008 då 11 personer omkom. Flera av bergsklättrarna har även varit med som föreläsare på seminarier och workshops vid Umeå universitet samt Stanford University. I slutet av mars åker Markus med sin forskargrupp till Katmandu för att studera en Mount Everest-expedition på nära håll. Forskarna ska samla på sig mängder av data från expeditionen genom observationer, intervjuer, hjälmkameror, radiotrafik och ljuddagböcker. Guiderna för expeditionen de följer är amerikaner som Markus intervjuat tidigare för sin forskning. Förutom att följa den egna

expeditionen kommer man även att titta på andra expeditioner som är där.

– Det blir ett otroligt spännande äventyr som kommer att ge många nya insikter om hur organisationer och beslutsfattande fungerar i extrema miljöer. Fattar du fel beslut på väg upp mot toppen på Mount Everest riskerar du både ditt eget och andras liv.

Tufft på hög höjd Även om Markus och de flesta i forskargruppen inte ska bestiga Mount Everest förbereder de sig minutiöst – mentalt, organisatoriskt och fysiskt. Markus springer själv några mil per vecka för att vara fysiskt förberedd på att klara sig i den tuffa luften på hög höjd. För en av forskarna är utmaningen än större, han är själv klättrare och ska klättra tillsammans med expeditionsdeltagarna och samla in data på högre höjd. Utöver all kunskap som finns i Umeå har teamet även tagit hjälp av forskare från Stanford för att förbereda sig forskningsmässigt inför projektet. Den tekniska utrustningen behöver också väljas med omsorg, eftersom den måste fungera på hög höjd. Just nu lutar det åt att forskarna kommer ha med sig strömsnåla ipads med externa tangentbord som ett av sina viktigaste verktyg.

– Allt måste vara trippelkollat och fungera 100-procentigt innan vi åker, när vi väl är på väg upp mot Mount Everest finns det få möjligheter att ersätta utrustning som trilskas.

Vardagen i det extrema Det Markus forskargrupp framförallt är intresserade av i sina studier är inte när det spårar ur i extrema miljöer och det inträffar olyckor, utan det vardagliga, det som gör att arbetet fungerar trots de svåra förhållandena.

25

#1

– Vi är främst intresserade av det vardagliga arbetet som gör att det fungerar i extrema miljöer – trots de svåra förhållandena, säger Markus Hällgren, som leder forskargruppen Extreme Environments – Everyday Decisions (Triple E.D) och just nu är gästforskare på Standford University.

– Vi studerar bland annat gruppdynamiken i temporära organisationer med tidsatta mål. I sådana organisationer har vi sett att det finns en risk att det uppstår ett beteende där de inblandade blir besatta av att nå målet. Det kan leda till att man prioriterar målet mer än projektets helhet. I extrema projekt som en bergsklättring kan ett sådant beteende innebära att folk dör, i mer konventionella projekt kan ett liknande beteende leda till att folk börjar må riktigt dåligt och blir utbrända, eller att organisationer spenderar mycket pengar på något som i slutändan inte kommer till användning.

Markus ger Barings Bank-kraschen som ett exempel. Där gick verksamheten under när Nick Leeson skulle kompensera för tidigare förluster, som skapats av ett alltför stort risktagande.

– Det är viktigt att ha tydliga beslutspunkter i en organisation och inte tulla på dem. I vår forskning försöker vi leta och känna igen hur strukturer i en organisation kan påverka dess beteende.

Akutsjukvården på Stanford Extreme Environments – Everyday Decisions (Triple E.D) har även börjat studera akutsjukvården på Stanford University Hospital utifrån samma metoder som man använder när man undersöker bergsklättring. Markus hoppas att man så småningom även ska kunna utvidga studierna så att de också omfattar akuten på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

– Vi har inte hunnit lika långt i vår forskning kring sjukvården som inom klättringen, men de inledande studierna är intressanta. De 26

bygger hittills på många intervjuer med vårdpersonal och deltagarobservationer. Vi tittar till exempel på hur läkare och sjuksköterskor interagerar. Nästa studie handlar om att följa sjukhuspersonalen ett antal dagar och se vilka de pratar med, hur de pratar med varandra och vad de sätter in i sjukhusets system.

Det forskargruppen lagt märke till så långt är bland annat att tiden har stor betydelse för hur människor kan samarbeta, att det manipuleras med tiden för att få rätt hjälp vid rätt tidpunkt och att det i akuten krävs att man kan samarbeta med många olika människor, eftersom det är många som rör sig ut och in i verksamheten under en dag.

Jobbar med idolerna Sedan 1,5 år tillbaka bor Markus med sin fru och deras tre barn i Menlo Park utanför San Fransisco. Han är gästforskare på sociologiska institutionen på Stanford University, ett av världens absolut främsta när det gäller de samhällsvetenskapliga ämnena. Här befinner han sig i bästa möjliga miljö inom sitt fält och hans entusiasm när han berättar om sina dagar går inte att ta miste på.

– Man kan säga att jag jobbar med mina idoler. Professor James March till exempel är en legend inom forskning kring organisationer och organisationernas beslutsfattande. Jag lär mig enormt mycket av att jobba med honom.

Det mesta på Stanford håller en väldigt hög nivå, inte minst seminarierna. Det märks att det är smarta och ambitiösa människor med ett speciellt driv som är där.

Samtidigt ser Markus många styrkor med

Umeå och det svenska systemet.

– Vi har en stor öppenhet i vår forskning och det är relativt lätt att få möjlighet att studera företag. Och det finns en stor förståelse för vikten av att samverka lokalt, nationellt och internationellt.

En sak som han skulle vilja ta med sig från Stanford är möjligheten att involvera studenter och doktorander mer i samverkan med näringslivet, för både akademins och industrins väl och ve.

Ibland sitter Markus och jobbar på Starbucks nära hemmet i Menlo Park, som ligger mitt i Silicon Valley. Och även ett till synes vanligt fik genomsyras av områdets offensiva attityd.

– Det sitter nästan alltid riskkapitalister där och diskuterar sina senaste affärsidéer och det kan vara stimulerande, man dras med i entusiasmen. Känslan att allt är möjligt går nästan att ta på.

Den känslan kan Markus säkert ha stor nytta av framöver. Nu närmast i slutet av mars när han beger sig till Katmandu för att följa Mount Everest-expeditionen.

Prisbelönt forskare höjer kvalitet på prov Det ska inte ha någon betydelse vilken provversion du får när du skriver ett prov.

Det är forskare Marie Wibergs grundtanke då hon utvecklar statistiska metoder för att analysera kunskapsprov så som körkortsprov och högskoleprov.

– Alla ska få samma förutsättningar att lyckas, säger hon.

Marie Wiberg är en prisbelönt forskare som arbetar med psykometri. Ordet är en sammanskrivning av ”psyke” och ”metri” (som betyder mäta) och innebär rent praktiskt att hon utvecklar statistiska metoder för att undersöka och utvärdera psykologiska tester och kunskapsprov.

– Min forskning går främst ut på att öka kvaliteten på kunskapsprov och hur man använder resultaten, säger hon.

Proven ska vara jämförbara Ett av Marie Wibergs projekt har syftet att utveckla teorin för att analysera och utvärdera kunskapsprov så att rättvisa prov skapas till alla provtagare, oavsett vilken provversion de får eller vilket kön eller etnicitet de har. En stor del av projektet har fokuserat på ekvivaleringsproblematiken, alltså den statistiska process som bestämmer om provpoäng på två olika provversioner är jämförbara. Ett exempel är högskoleprovet. Det är giltigt i fem år och skrivs en gång på vårterminen och en gång på höstterminen.

– Hur säkerställer man att resultatet från skrivningen på våren och hösten är jämförbara? säger Marie Wiberg. Rättsäkra prov är viktigt – två poäng kan avgöra om du kommer in på en utbildning eller inte.

Marie Wiberg arbetar också med att mo-

dellera elevers prestationer i matematik och naturvetenskap i årskurs 8 från internationella kunskapsmätningar.

– Det blir allt vanligare med prov i samhället och även de nationella proven går ner i åldrarna. Då är det viktigt att proven är bra konstruerade så att alla får en rättvis jämförelse. Det ska inte spela någon roll om du är duktig, sämre eller medelmåtta, eller om du kommer från norra eller södra Sverige. Man ska använda de bästa metoderna då man skapar prov så att ingen förfördelas.

Vill få saker att stämma År 2008 fick Marie Wiberg Kungliga Skytteanska Samfundets pris till yngre forskare vid samhällsvetenskapliga fakulteten för sin forskning inom psykometri. I slutet av samma år erhöll hon även Umeå universitets karriärbidrag. Dessutom har Marie Wiberg nyligen beviljats medel från Lärarhögskolan och kvinnliga professorsmeriteringsbidrag från Umeå universitet.

– Jag drivs av nyfikenheten och av att få saker och ting att stämma. Att lyssna på en annan forskare eller att diskutera en fråga kan bli en riktig aha-upplevelse. Universitetet innebär så otroligt många möjligheter.

– Rättssäkra prov är viktig, två poäng kan avgöra om du kommer in på en utbildning eller inte, säger Marie Wiberg, som har prisats för sin forskning inom psykometri.

27

Altitude # 1

Drivkraft: nyfikenhet och samhällsintresse Sofia Lundberg är docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan och forskar om offentlig upphandling.

– Upphandlingar är en viktig del av vårt välfärdssamhälle, säger hon.

Och ämnet är stort. Sofias forskning har gått ända från 1800-talets barnauktioner i Sverige till dagens upphandlig av äldreomsorg. ofia Lundberg är inblandad i flera olika forskningssamarbeten som alla har offentlig upphandling som gemensam nämnare.

– Det är en intressant marknad. Många tjänster inom offentlig verksamhet upphandlas och totalt genererar det kring 15 procent av Sveriges bruttonationalprodukt, säger Sofia Lundberg.

Hon har varit intresserad av budgivningsprocesser sedan doktorandtiden och disputerade 2001 med en avhandling som delvis handlade om barnauktioner i 1800-talets Sverige, då föräldralösa barn såldes till lägstbjudande.

Det pris som betalades för barnet speglade ersättningen som barnets nya fosterföräldrar begärde för att ta hand om det.

– I de flesta fall fanns det ett finansiellt motiv bakom – man ville ha barnet som arbetskraft, berättar Sofia Lundberg, som fick uppgifter om barnens hälsa, pris och köpares yrke ur fattigvårdsstyrelsens protokoll ur bland annat arkiven på Umeå och Sundsvalls kommuner.

Hon fortsätter:

– Barnauktionerna var en tidig form av offentlig upphandling. I dag måste man också hitta fosterföräldrar, men förfarandet är ett annat.

S

Dödlighet bland äldre På senare tid har Sofia Lundberg gjort en studie tillsammans med Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, om hur offentlig upphandling påverkar kvaliteten 28

inom äldreomsorgen, särskilt boende. Bland annat mätte duon hur dödligheten bland de äldre påverkas om driften av särskilda boenden är upphandlad eller inte.

– Vi såg faktiskt att äldreomsorg som upphandlats innebär minskad dödlighet bland de äldsta samt lägre kostnader utan att kvaliteten försämras. Men självklart krävs fortsatt arbete för att säkra kvaliteten i framtidens äldrevård, säger Sofia Lundberg.

Användning av bonus bör öka Hon och Mats Bergman föreslår därför bland annat att optioner för kontraktsförlängning bör användas mer aktivt som ett instrument för att upprätthålla kvalitet. De sämst presterande utförarna ska helt enkelt inte få sina kontrakt förlängda. Därtill borde användningen av ekonomiska sanktioner och bonusar utvecklas.

– Vår forskning är inte bara relevant för offentlig sektor utan även anbudsgivarna kan lära sig något av oss. Den offentliga upphandlingen får vi nog leva med, men den kommer antagligen att ändra form. Vi har ju bland annat nya upphandlingsdirektiv från EU att vänta, säger Sofia Lundberg.

Förutom att det är tidskrävande att söka finansiering till olika forskningsprojekt, tycker Sofia Lundberg att det är fantastiskt att arbeta som forskare.

– Min drivkraft är nyfikenheten och samhällsintresset. Det är en förmån att få ha ett arbete där det enda som står i vägen för min utveckling är jag själv.

– Det är en förmån att få ha ett arbete där det enda som står i vägen för min utveckling är jag själv, säger Sofia Lundberg.

29

Altitude # 1

Vi har länge engagerat oss i Tanzania

Tack vare Handelshögskolans samarbete med Tanzania har ett tjugotal studenter från Afrika kunnat doktorera. Projektet har pågått i drygt 20 år och bidrar till att stärka och behålla kompetensen i Afrika.

– Vi vill bidra med det vi är bra på. Hela den afrikanska kontinenten står inför en otrolig utveckling, säger Håkan Boter, professor i företagsekonomi.

30

andelshögskolans engagemang i Afrika startade i Zimbabwe under första hälften av 1990-talet. Men efter några år strök SIDA Zimbabwe som programland och projektet förflyttades till Tanzania.

I samma veva utvecklades den så kallade Sandwichmodellen, som hjälper studenter att doktorera, men möjliggör för dem att stanna kvar i sina hemländer så att kompetensen behålls inom landets gränser.

– Vi hjälper de studerande till en fullständig forskarexamen, vilket medför att undervisningens kvalitet ökar och kan bygga på vetenskaplig grund. Studenterna får en stabil kunskap som de kan sprida vidare, och i förlängningen hjälper det till att nya företag kan växa fram och managementkompetensen bland etablerade företag kan öka. Detta är mycket viktigt för samhällsutvecklingen, säger Håkan Boter.

H

Åker mellan länderna En forskare som doktorerar inom Tanzaniaprojektet spenderar forskartid både i Umeå och i Tanzania. Forskaren reser mellan länderna med ett antal månaders mellanrum och efter några år kan han eller hon presentera sin avhandling i Tanzania.

– I Tanzania har de en treårig forskarutbildning, medan vår är fyra år, säger Håkan Boter.

Vi lägger upp det så att de får presentera en licentiatavhandling hos oss och något år senare kan de doktorera i sitt hemland.

Ett tjugotal har doktorerat genom projektet och alla dessa har stannat kvar i Tanzania. De

arbetar nu på universitetet i Dar es Salaam, men även vid andra universitet runt om i landet, och många av dem är nu fullfjädrade seniora forskare och handleder andra doktorander som ingår i Tanzaniaprojektet.

– Det här är ett framgångsrikt projekt, konstaterar Håkan Boter.

Han förklarar:

– Många andra studenter från Afrika åker utomlands och doktorerar i till exempel Storbritannien eller USA. Under de åren hinner de rota sig i sitt nya land och när de har disputerat så kommer de inte tillbaka. Det gör att kompetensen försvinner iväg från de afrikanska länderna. Tack vare Tanzaniaprojektet motverkar vi det.

Ny forskning behövs Som ett nästa steg i projektet ser Håkan Boter chansen att starta ny forskning om hur företag och marknader utvecklas i Afrika.

– Vi ska inte kopiera våra egna problem utan forska på deras villkor. I dagsläget utgår merparten av all ekonomisk forskning från studier av förhållanden som gäller den norra delen av jordklotet, men nu är det dags att lyfta blicken. En sådan forskning kan även svenska företag ha nytta av i deras internationella verksamhet.

Växer snabbast i världen När Handelshögskolan inledde samarbetet med Tanzania fanns i princip inga utbildade handledare eller forskarkurser där. Personal från Umeå åkte ned och höll kurser på forskarutbildningen och utbildade seniora forskare. Så småningom har forskarna i Tanzania tagit över mer och mer och i dag pågår gemensamma projekt där partners från både Dar es Salaam och Umeå ingår. En av initiativtagarna till hela projektet, professor Lettice Rutashobya, är hedersdoktor vid Umeå universitet.

– Afrika är den snabbast växande ekonomin i världen och det sägs att det kommer behövas en miljon företagsledare i Afrika fram till år 2020. Kompetensen inom entreprenörskap, företagsutveckling och företagsekonomi måste stärkas, säger Håkan Boter.

– Vi hjälper de studerande från Tanzania till en fullständig forskarexamen, vilket medför att undervisningens kvalitet ökar och kan bygga på vetenskaplig grund, berättar Håkan Boter.

31

Altitude # 1

Gränslös forskning om organisationer i förändring

– Idag är det vanligt att företag både är partners och konkurrenter, något som kallas för co-opetition, berättar Tomas Blomquist. Ericssons samverkan med sydkoreanska LG är ett sådant exempel.

32

Dagens företag arbetar betydligt mer i nätverk och projekt än tidigare. Detta tar PIN (Projekt, Innovationer och Nätverk), ett av två profilområden vid enheten för företagsekonomi, fasta på i sin forskning.

– Moderna bolag är ombytliga och temporära i sina organisationer, vi forskar över universitetets gränser för att kunna berätta om detta på ett mångfacetterat sätt, säger Tomas Blomquist, professor och ansvarig för PIN sedan starten 2010. i lever i en föränderlig värld där ny teknik och globalisering färgar företagens verksamhet och tvingar dem att hela tiden tänka nytt och agera snabbare. Det har lett till nya spännande sätt att arbeta – och samarbeta.

– Varken små eller riktigt stora företag har idag den kompetens som krävs för att ensamma kunna konkurrera på bästa möjliga sätt, förklarar Tomas Blomquist. Därför har det blivit vanligare att aktörerna samtidigt är både partners och konkurrenter, något som kallas för co-opetition. Ericssons samverkan med sydkoreanska LG är ett sådant exempel. Vi ser också hur företag inom exempelvis datakommunikation och läkemedel arbetar sida vid sida för att ta fram gemensamma standarder. När standarden är på banan konkurrerar de igen.

V

Tjänster istället för produkter Det som hör nära samman med utvecklingen mot mer temporära organisationer och projektarbeten är att de flesta moderna företag i dag gått från att sälja produkter till att sälja tjänster.

Helt enkelt därför att det är mer effektivt affärsmässigt.

– Man skapar, via en genomtänkt affärsmodell, en plattform som går att utveckla på många olika sätt. FältCom i Umeå, som började med att sälja hisstelefoner, är ett exempel. De säljer sin telefon en gång, medan deras nyare produkter har ett större innehåll av abonnemang och kringtjänster.

Den här utvecklingen har också ökat kraven på att göra affärsmodellen till en bit av innovationen.

– Apple hade till exempel inte blivit vad det blev utan iTunes, som banade väg för succéer som iPhone och iPad. När man skapar nya produkter i dag handlar det inte bara om att tänka ingenjörsmässigt, utan även business. Redan från starten.

Från Södertälje till Umeå Möjligen har Tomas Blomquist nytta av sin egen bakgrund för att leda forskning om ombytliga organisationer, projekt och nätverk. Han har nämligen själv bytt både yrkesinriktning och hemort i livet. Tomas är Södertäljebo från bör-

jan, utbildade sig till civilingenjör på KTH och fick sedan jobb som hyttkonstruktör på Scania i Södertälje. I slutet på 1980-talet träffade han en kvinna från Umeå och 1990 flyttade han hit.

Här blev det ekonomistudier som ledde till en doktorsavhandling som lades fram 1998 och en utnämning till professor i företagsekonomi 2011.

– Min forskning har främst varit inriktad på projektledning i olika organisationer inom både näringslivet och den offentliga sektorn.

Numera ser han sig som inbiten Umeåbo, bor på området Mariedal i de så kallade giraffhusen och har två döttrar som båda är födda och uppvuxna här.

– Jag gillar verkligen Umeå. Det händer mycket samtidigt som det är så pass litet att det går att cykla överallt, inte som i Stockholm där alla möten måste planeras in i detalj på grund av all logistik.

08:23-gruppen Handelshögskolan har lång erfarenhet av forskning kring projekt och Tomas Blomquist är veteran inom området vid det här laget.

Det första fröet till det som senare kom att bli PIN såddes för hans del bara några år efter att han anlänt till Umeå. 1994 var han med och startade konferensen IRNOP (The International Research Network on Organizing by Projects) tillsammans med en grupp forskare från Umeå. Gruppen träffas fortfarande varje tisdag klockan 08:23. Den udda starttiden kommer sig av att en av deltagarna under småbarnsåren alltid missade den akademiska kvarten med några minuter.

– Vår grupp har genom åren forskat kring tidsangränsade projektorganisationer ur många olika aspekter.

2010 beslutade sig Handelshögskolan för att samla sin forskning inom företagsekonomi i två starka profilområden, Institutet för hållbarhet och företagsetik samt Projekt, innovationer och nätverk.

– Ambitionen var att förbättra forskningen och med facit på hand har vi lyckats. Vi har ökat antalet publikationer rejält, stärkt finansieringen, börjat jobba mer över gränserna inom Umeå universitet och har startat upp en rad spännande samarbeten både nationellt och internationellt.

Gästforskare från hela världen Internationellt samarbetar PIN i flera olika nätverk med universitet i bland annat Köpenhamn, Helsingfors, London och Pittsburgh.

– Det internationella utbytet är viktigt för oss på många sätt, inte minst ger det ett inflöde av nya idéer som stimulerar vår utveckling.

Gästforskare är också flitigt förekommande vid PIN. Sedan starten har man haft 16 stycken och under det kommande året kommer ytterligare minst sex personer på besök. I höst väntas fyra ytterligare gästforskare komma: två från Australien, en från Kanada och en från Kina. PIN har även rekryterat två forskare från Imperial College i London – ett av världens främsta när det gäller innovationsforskning – och Tekniska högskolan i Madrid.

– Våra internationella forskare har många intressanta projekt på gång. Sujit Nair studerar till exempel hur marknaderna kring flygbolagen utvecklats sedan nya affärsmodeller börjat användas i samband med att hållbara bränslen kommit in i branschen.

Ny teknik och internationalisering Nationellt bedriver PIN bland annat ett samarbete med Luleå Tekniska Universitet inom ramen för CiiR (Centre for Inter-organizational Innovation Research). Det är ett nytt centrum där ett 50-tal forskare och doktorander fokuserar på hur informations- och kommunikationsteknik och digitala innovationer kan gynna icke-storstadsområden, till exempel hur modern teknologi kan utnyttjas i öppna och distribuerade innovationssystem.

– Vi är glada över att vara en viktig del av CiiR. Bland annat undersöker vi hur relationer företag emellan, exempelvis i nätverk, påverkar innovationer och förmågan till internationalisering. Det är något som är viktigt för företagen uppe i norra Norrland eftersom de kan vara isolerade på sin hemmamarknad och beroende av att etablera sig på en internationell marknad.

33

Altitude # 1

Så ska kulturen skapa tillväxt i Umeå Hur tänjer en stad på sina gränser i ett stort kulturprojekt där både privat och offentligt kapital samverkar? Det undersöker Nils Wåhlin och hans forskargrupp när man studerar hur Umeå ska utvecklas till Europas kulturhuvudstad 2014.

– Det här är det mest spännande jag gjort, säger han. östen 2009 utsågs Umeå, tillsammans med Riga i Lettland, till Europas kulturhuvudstad 2014. I sin motivering framhöll juryn Umeås vilja att göra staden och norra Sverige mer synlig i Europa och att använda kulturen som en drivande kraft i regional utveckling.

– Ambitionen med Umeå 2014 är att evenemanget ska sätta avtryck i Umeås utveckling före, under och många år efter kulturhuvudstadsåret. I vår forskning undersöker vi hur man organiserar sig och tänker strategiskt för att nå sitt mål, och hur man gör för att inspirera medborgarna att bidra aktivt och bli medskapande.

H

Mycket kulturintresserad Nils Wåhlin beskriver detta som ett drömprojekt för honom. Här får han chansen att kombinera sitt stora kulturintresse med forskning kring strategisk stadsutveckling, något han fördjupat sig i tidigare. Han är själv en flitig besökare på såväl rock- som operakonserter och går gärna på konstutställningar.

34

– En av höjdarna under 2014 blir när hardcorebandet Refuseds musik arrangeras av Norrlandsoperans Symfoniorkester. Det blir ett spännande möte mellan populärkultur och finkultur, det nya och det gamla. Samtidigt ger det en bra bild av kultur-Umeå, här sker ofta samarbeten över genregränserna. När det gäller stadsutveckling kan man säga att städer drivs alltmer som ett företag. Det innebär bland annat mer fokus på att staden ska marknadsföras och synas.

Medskapande och öppenhet Medskapande och öppenhet är två centrala begrepp i Umeås 2014-arbete. Man jobbar hårt för att alla i staden ska bli delaktiga – till exempel har man haft 80 offentliga möten där alla haft chansen att tycka till och komma med förslag på programpunkter – och att allt arbete ska ske inför öppna dörrar.

– Begreppen co-creation och open source är kända begrepp från affärsvärlden, i 2014-arbetet lånar man dem och ger dem en ny mening.

Vi undersöker även motsvarande projekt ute i Europa och det vi kan se hittills är att öppen-

– Att närmare studera arbetet med Umeå som Europas kulturhuvudstad 2014 kan hjälpa oss att se nya strategiska utvecklingsfönster, menar Nils Wåhlin, docent, som leder forskningen kring Umeå 2014.

“En av höjdarna under 2014 blir när hardcorebandet Refuseds musik arrangeras av Norrlandsoperans Symfoniorkester”. heten i Umeå är större. Här bygger man mer på det som finns lokalt. Det som är unikt är också att projektledningen inte lägger sig i utförandet av aktiviteterna, utan skapar en plattform som ger förutsättningar för att så många Umeåbor som möjligt ska kunna delta aktivt.

Hållbar stadsutveckling I sin forskning sätter Nils Wåhlin och hans grupp – fem personer på enheten företagsekonomi plus en referensgrupp med fem personer, däribland en etnolog och en stadsutvecklare – även in 2014 i ett historiskt perspektiv. 2014 handlar också mycket om hållbar stadsutveckling.

– Grunden för att Umeå blev en framgångsrik kulturstad lades 1974 i samband med det årets kulturproposition. Den öppnade för kommuner att satsa på kultur. Alla tog inte chansen, men Umeå valde att investera mer på kultur än många andra kommuner. Och satsningen på 2014 är långsiktig. Det handlar om strategisk stadsplanering där man bäddar för att kulturen ska spela en viktig roll i framtida tillväxt.

2014-bok kommer 2015 Mycket av forskningsarbetet bygger på att studera 2014-organisationens vardag genom intervjuer och att närvara på olika sammankomster.

Speciell tyngdpunkt ligger på organisationens kontakter med näringslivet, däribland med Balticgruppen, en av satsningens största privata samarbetspartners.

– Vi ska försöka förstå genomförandet, hur överför man det planeringsdominerade strategiska tänkandet till en fungerande process i ett så här stort projekt? 2014 är en satsning som redan satt stora avtryck i Umeå, inte minst arkitektoniskt. Konstnärligt Campus, där arkitekt-, konst- och designhögskola samt Bildmuseet ligger, är redan byggt och det nya kulturhuset Kulturväven byggs för fullt och invigs i slutet av kulturhuvudstadsåret.

Forskningsarbetet om 2014 kommer att presenteras löpande i olika vetenskapliga artiklar och sammanfattas under 2015 med en bok.

– Min förhoppning är att vi även efter 2015 kan fortsätta fördjupa oss i detta projekt, som kommer att betyda mycket för hur Umeå utvecklas under lång tid framöver.

35

Altitude # 1

Samverkan ger mervärden inom handel och logistik Forskningsområdet handel och logistik går starkt framåt i Umeå tack vare stort stöd av externa samarbetspartners.

– Vi kan erbjuda näringslivet nya kompetenser samtidigt som våra studenter får en ny och intressant arbetsmarknad, säger Kerstin Nilsson, programansvarig för Handel- och Logistikprogrammet.

36

rbetet kring handel och logistik tog fart i Umeå när Svensk Handel tog kontakt med Handelshögskolan och önskade en utbildning för att höja kompetensen inom branschen.

– När Svensk Handel knackade på vår dörr såg vi en stor och spännande utmaning. Det är en viktig uppgift för Handelshögskolan att försöka tillgodose näringslivets behov av kompetens, säger Kerstin Nilsson.

A

Kerstin Nilsson, programansvarig för Handel- och Logistikprogrammet.

Ett gott samarbete Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik startade 2006 och sedan dess har Handelshögskolan samarbetat med Svensk Handel och Sveriges Inköps- och Logistikförbund (Silf). Marlene Johansson, lektor vid Handelshögskolan, beskriver samarbetet som ett bra exempel på hur universitetet kan knyta samman utbildning, forskning och samverkan med det omgivande näringslivet så att alla parter gynnas.

Näringslivet medverkar i logistikutbildningen genom föreläsningar, simuleringar och företagscase, som studenterna får jobba med för att utveckla sina färdigheter inom inköpoch logistikområdet. Förutom att skapa en

Enligt Marlene Johansson, lektor vid Handelshögskolan, gynnas alla parter av samarbete mellan universitet och näringsliv.

praktisk närhet till ämnet och knyta ihop de teoretiska delarna inom supply-chain området, får studenterna en ”logistiklicens” som ger en tydlig koppling mot arbetsmarknaden.

– Studenterna får en fantastisk bredd på utbildningen när man sätter samman affärsmannaskapet med inköps- och logistikkompetensen. Handelshögskolan vid Umeå universitet har förstått vikten av att utbilda studenter med blick för hela supply chain, säger Carina Dahllöf, vd på Silf.

området handel och logistik ytterligare. Den nyinrättade professuren är externfinansierad.

– Vi har ambitionen att skapa en unik interaktion mellan logistiker från det tekniska och det ekonomiska området. Studenterna i Umeå ska få en högt utvecklad utbildning inom handel och logistik som de inte ska kunna få någon annanstans, säger Lars Silver.

Har genererat mentorskap

En tanke är att ge en kurs där ingenjörer och ekonomer läser tillsammans. Då logistikämnet dels handlar om optimering, dels om marknadsföring är det naturligt att studenter från respektive program läser samma kurs.

– I slutändan kommer de ändå inte att delas upp i civilingenjörer eller civilekonomer, utan i huruvida de kan det här med logistik eller inte, säger Lars Silver.

För att svenska företag ska kunna konkurrera på en världsmarknad med många lågpri-

Samarbetet med näringslivsorganisationerna har genererat ett antal mervärden. Genom programmets näringslivssamverkan kommer studenterna i kontakt med företag på ett naturligt sätt vilket har inneburit såväl mentorskap, praktikplatser, examensarbeten som jobb efter avslutad utbildning.

Sedan 2012 finns professor Lars Silver på Handelshögskolan för att utveckla forsknings-

salternativ krävs en spetskompetens utöver det vanliga.

– Logistik är det sätt på vilket företag kan effektivisera men också tillföra värde till en produktionsprocess. För många svenska företag är logistiken ett sätt att tillföra en unik konkurrensfördel, säger Lars Silver.

Ingenjörer och ekonomer läser tillsammans

Professor Lars Silver ska utveckla forskningsområdet handel och logistik.

Engagerade studenter startade nytt nätverk inom supply chain När handels- och logistikstudenterna vid Handelshögskolan såg behovet av fler kontakter med näringslivet startades Young Supply Chain Professionals, YSCP. Organisationen lockar studenter från Handelshögskolans alla program.

Young Supply Chain Professionals bildades redan 2009 som en förening för studenter som läste handel och logistik. För ett par år sedan bestämde man sig för att bredda sin verksamhet till fler av Handelshögskolans program.

– Syftet är att skapa ett nätverk där studenter kan anknyta till näringslivet genom att skapa intressanta evenemang som attraherar

såväl studenter som företag, säger den före detta projektledaren Matilda Lidström.

Gav många erfarenheter

ganisationen till fler universitet och högskolor.

Young Supply Chain Professionals är ett samarbete mellan Handelshögskolans studenter och Sveriges Inköps- och Logistikförbund.

Som projektledare arbetade hon bland annat med att knyta kontakter med näringslivet. Ett engagemang som gav henne erfarenhet inom budgetering, föreläsarrekrytering, marknadsföring, time management och en post som ledamot i Region Öst i SILF (Sveriges Inköps- och Logistikförbund).

Supply Chain-dagen – Under min aktiva period initierade vi till exempel den numera årligt återkommande Supply Chain-dagen, som vänder sig till både företag och studenter.

I dag finns YSCP bara vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, men Matilda Lidström tror att möjligheterna är goda för att sprida or-

Engagemanget i YSCP gav Matilda Lindström många viktiga erfarenheter.

37

Altitude # 1

Statistisk forskning för ett strategiskt område Xavier de Luna är född i Schweiz av spanska föräldrar, men kärleken förde honom till Umeå.

Här är han professor i statistik och en nyckelperson inom registerbaserad forskning, ett område där Umeå spelar en framträdande roll.

– Vi hoppas att vår forskning ska kunna bidra till ökat ekonomiskt och socialt välmående och bättre hälsa hos befolkningen, säger han. avier träffade sin blivande livskamrat på en konferens i Stockholm på 1990-talet, det ledde till att han 1996 kom som postdoktor till Umeå. Efter en kort tid här hamnade han i London för att 1999 återvända till Umeå.

Inledningsvis var han även verksam vid institutionen för nationalekonomi, men sedan 2001 är han på statistik, ett ämne som han blev professor i 2007.

– Mitt huvudområde är metodutveckling, att hitta metoder som gör det möjligt att kartlägga orsakssamband i ett statistiskt underlag, berättar Xavier. Med min grupp forskar vi också en del kring att skapa modeller för den saknade informationen, hålen i datamängden, som man ofta måste ta hänsyn till i analysen av komplexa datamängder.

X

Vad påverkar ekonomi och hälsa?

Registerbaserad forskning är ett relativt nytt område där de nordiska länderna är världsledande. Detta tack vare omfattande registerdata som befolknings- och hälsodataregister samt nationella kvalitetsregister. Genom att länka olika register med varandra på individnivå går det att undersöka vilka faktorer som påverkar vår hälsa och välfärd.

38

– Den information som finns har stor potential att bidra till en positiv utveckling av samhället, men vi måste lära oss att flitigare och bättre använda de registerdata som är tillgängliga, förklarar Xavier. Den otydliga lagstiftningen har fungerat som en bromskloss, men på det området har det hänt saker den senaste tiden.

Regeringen har till exempel nyligen tillsatt en utredning för att se om det är möjligt att tydliggöra de juridiska ramverken för registerbaserad forskning.

135 miljoner från Vetenskapsrådet Det händer mycket inom registerbaserad forskning just nu. Regeringen och Vetenskapsrådet anser att det är ett strategiskt och därmed prioriterat forskningsområde i Sverige. För fyra år sedan valde Vetenskapsrådet att satsa 135 miljoner kronor på registerbaserad forskning under en femårsperiod. Umeå fick då ansvar för att samordna de sex forskningsgrupper i Sverige som fick anslag och arbetar med området. Och ytterst ansvarig för samordningen är Xavier de Luna.

– Det är naturligtvis jättespännande att vara delaktig i ett forskningsområde där det händer så mycket och där det finns stora möjligheter att komma fram till resultat som kan bidra till att människor får ett bättre liv.

Umeå SIMSAM Lab Det senaste konkreta tecknet på att registerbaserad forskning är på stark frammarsch är Umeå SIMSAM Lab, som invigdes 31 januari 2013. Laboratoriet är en tvärvetenskaplig mötesplats för forskare inom samhällsvetenskap och medicin. Siktet är inställt på att förbättra och utveckla forskning med hjälp av svenska registerdata.

På labbet möts forskare från Handelshögskolan och övriga universitetet för att studera vad barndomens livsvillkor har för betydelse för livslång hälsa och välfärd. Det nya laboratoriet möjliggör komplexa analyser av data från Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen kombinerat med regionala data från bland annat Salut-programmet (en satsning från Västerbottens läns landsting för att skapa hälsofrämjande insatser för barn och unga, där föräldrarna involveras redan under graviditeten). Datamängden innehåller information om demografi, graviditet, förlossning, skolbetyg, utbildning, arbete, inkomster, sjukhusvistelser, uthämtade läkemedel och mycket annat.

– Forskningen kan få stor samhällsekonomisk betydelse, eftersom det är mer lönsamt att investera i förebyggande insatser i barnaåren jämfört med att betala för sociala problem och dålig hälsa senare i livet, berättar Xavier.

Xavier de Luna, professor i statistik, är en av nyckelpersonerna vid Umeå universitet inom registerbaserad forskning, som anses vara ett av universitetets styrkeområden och även ett för Sverige strategiskt viktigt forskningsområde.

39

#1

Toppbetyg till magisterprogram i företagsekonomi

Gröna siffror i bokslutet

Det blev glädjande besked för Handelshögskolan efter Högskoleverkets granskning. Magisterprogrammet i företagsekonomi blev ett av få i landet som fick toppbetyget mycket hög kvalitet. Samtidigt fick kandidat- och masterutbildningarna omdömet hög kvalitet.

– Ett kvitto på att allt arbete som lagts ned av medarbetare och studenter på att utveckla utbildningen ger resultat, säger rektor Lars G Hassel.

Bokslutet 2012 visade grönt i marginalen för Handelshögskolan som redovisade en vinst på 3,4 miljoner kronor.

Högskoleverket granskar sedan 2011 alla utbildningar på både grundnivå och avancerad nivå. Förra året kom utlåtandet om Handelshögskolans utbildningar inom företagsekonomi och nationalekonomi och det blev idel positiva betyg.

Samtidigt som 40 procent av landets utbildningar inom företagsekonomi blev underkända av Högskoleverket, fick kandidat- och masterutbildningarna vid Handelshögskolan omdömet hög kvalitet. Magisterutbildningen var dessutom en av få utbildningar i landet som fick granskningens toppbetyg.

– Det är särskilt roligt att vår i utvärderingen största utbildning fick så fina omdömen.

Vi bedriver mycket av utbildningen på engelska och har många internationella studenter som bidragit positivt till resultatet, säger Jessica 40

Eriksson, biträdande prefekt för företagsekonomi.

Även magister- och mastersutbildningarna inom nationalekonomi bedömdes hålla god kvalitet efter Högskoleverkets granskning.

– Det här visar att våra uppsatsarbeten håller en mycket hög standard, kommenterar Hassel resultatet.

I Högskoleverkets nya utvärderingsmodell ligger fokus på studenternas examensarbeten.

Utbildningarna bedöms enligt en tregradig skala: mycket hög kvalitet, hög kvalitet eller bristande kvalitet. Utbildningar som bedöms ha mycket hög kvalitet får en ”kvalitetsbonus” i form av extra medel under tre år.

Handelshögskolan redovisade ökade kostnader bland annat på grund av högre löner och lokalhyra, på 138,3 miljoner. Men med intäkter på 141,7 miljoner blev nettovinsten 3,4 miljoner kronor. Betydligt bättre än 2011 då man redovisade en förlust på en halv miljon.

Högskolan har en stark balans med eget kapital på 49,5 miljoner där 12,1 miljoner var administrativt kapital och övriga 37,4 miljoner utgjordes av periodiserade anslag för framtida forskningsprojekt.

Den externa finansieringen av Handelshögskolan ökade 2012 med 5 procent medan den statliga anslagsfinansieringens andel sjönk.

Således finansierades Handelshögskolan till 71 procent av staten och 29 procent av externa medel främst för forskning.

Vid Handelshögskolan läser drygt 2 000 studenter och mätt i helårstal 1479. Andelen studenter per lärare sjönk till drygt 16 som följd av kvalitetssatsningar som görs då antalet studenter minskar vid svenska universitet.

Andelen disputerade lärare (83 procent) är förhållandevis högt och på stigande.

Hållbarhet i fokus på konferenserna Handelshögskolan anordnar varje år flera konferenser – i Umeå och på andra håll i Västerbotten. Många av konferenserna hade fokus på hållbarhet och lockade besökare från både Sverige och utlandet.

Statistikkonferensen NORDSTAT är ambulerande och återkommer vartannat år någonstans i Norden. Förra året var det Umeås tur och för arrangemanget stod enheten för statistik vid Handelshögskolan och institutionen för matematik och matematisk statistik vid Umeå universitet. Till konferensen kom runt 140 deltagare från olika delar av världen och de fick ta del av vitt skilda ämnen såsom solvens i försäkringsbolag och statistikundervisning. Ett ämne som togs upp var hur man inom klimatforskningen använder statistiska metoder. Deltagarna fick till exempel ta del av nya statistiska modeller som utvecklats för att återskapa miljö- och klimatförändringar samt bevis för att förändringar i koldioxidkoncentrationen orsakar temperaturförändringar.

Företagsekonomi i omvärlden Handelshögskolan var 2012 värd för den årliga ämneskonferensen i företagsekonomi. Totalt besökte 180 deltagare från 30 lärosäten Umeå för att diskuterade hur man som företagsekonom samverkar med det omgivande samhället.

Hållbarhet fanns med på flera programpunkter och seminariet om etik och hållbar utveckling

var ett av konferensens mest välbesökta. I samband med konferensen var Handelshögskolan dessutom värd för inledningen av en nationell doktorandkurs i företagsekonomi.

– Den företagsekonomiska ämneskonferensen är en av de få konferenser där man diskuterar såväl forskning som pedagogik, säger en av de ansvariga Jessica Eriksson.

Grön innovation och klimatförändringar Nationalekonomernas vinterkonferens anordnas årligen i Ammarnäs. Till skillnad från de övriga konferenserna är den en i huvudsak intern historia och Handelshögskolans doktorander får en chans att presentera och diskutera sina arbeten. Konferensen har bl a besökts av miljöekonomen Carmelo Leon från University of Las Palmas, Gran Canaria. Han föreläste om de problem och utmaningar man ställs inför när man skall försöka värdera varor och tjänster som inte handlas på marknader.

En av hans viktigare poänger var vikten av att undersöka vad människor gör – inte vad de tror att de borde göra. Ett dilemma man ofta ställs inför som miljöekonom.

Konferens i skärgården Ulvökonferensen har pågått sedan 1993. Här samlas doktorander och ledande forskare inom miljöekonomi några dagar i Höga kustens skärgård. Konferensen har nyligen besökts av Professor Gardner Brown, University of Washington och professor Michael Hoel, University of Oslo. Brown frågade sig hur mycket eukalyptuslöv kvinnor i Indien ska sopa medan Hoel talade om den näst bästa miljöpolicyn.

Forskning på frammarsch Den årliga vinterkonferensen i statistik arrangerades 2013 i Borgafjäll. Konferensen har arrangerats av statistiska enheten och institutionen för matematik och matematisk statistik sedan 1968 och är en viktig mötesplats för statistiska frågor. Ämnet på årets konferens var Compressed Sensing som är ett snabbt växande forskningsområde som berör bland annat signalbehandling, statistik, tillämpad matematik och datavetenskap. Föreläsare var Holger Rauhut från Bonns universitet samt Volkan Cevher från EPFL i Lausanne.

41

#1

Full fart på aktiv studentförening Med runt 900 medlemmar är HHUS, Handelshögskolan i Umeå Studentföreningen, universitetets största studentförening. Och det handlar om en aktiv verksamhet som bland annat driver en egen pub, ordnar skidresor och sittningar, arbetar med kvalitetssäkring av studier och har täta kontakter med näringslivet.

– Det är full fart och jag vågar säga att våra medlemmar har stor glädje av vårt arbete, säger Maximilian Mohlkert, som varit ordförande i HHUS det senaste året.

HHUS verksamhet vilar på tre ben: studier, studiesociala aktiviteter och näringslivskontakter.

Maximilian Mohlkert menar att alla områden hänger ihop och samspelar för att Handelshögskolan ska kunna ge en så bra utbildning som möjligt.

– Vi vill att Handels-studenterna ska ha roligt när de är i Umeå samtidigt som de får en högklassig utbildning och är attraktiva för näringslivet efter examen.

Många engagerade studenter Sedan starten 1987 har HHUS haft en stolt tradition av hög anslutning bland studenterna. Idag är inte mindre än 90 procent av de studenter som går på campus, och 70 procent av distansstudenterna, anslutna. Det är också populärt att jobba inom föreningen, runt 260 av medlemmarna gör det.

Och att Handelshögskolan anser att HHUS är viktiga för utbildningens utveckling visar sig inte minst av att Maximilian Mohlkert och Amanda Bolander från föreningen sitter i skolans styrelse.

– I styrelsearbetet diskuterar vi bland annat hur vi både ska kunna kvalitetssäkra utbildningen och utveckla den. Vi är i dag bland de fem största handelshögskolorna i Sverige och 42

med det följer ett ansvar att utbildningen ska vara tip top.

Nära näringslivet HHUS har ett nära samarbete med näringslivet och bland annat avtal med the Big Four i revisionsbranschen: PwC, KPMG, Ernst & Young och Deloitte.

– Det handlar både om att vi ska få en inblick i deras verksamhet och att de ska få träffa oss och veta det senaste om hur vi utvecklas. Vi ordnar bland annat träffar med representanter från näringslivet, case-tävlingar och cv-granskningar.

När det gäller kontakterna med livet utanför universitetet är även Uniaden, Umeå universitets största och årligen återkommande arbetsmarknadsdag, mycket betydelsefull.

Handelshögskolan är en av fyra ägarföreningar – de övriga är Umeå Naturvetar- och Teknologkår, Umeå Systemvetare och Personalvetarprogrammet – bakom arrangemanget, som utöver alla utställare även bjuder på seminarier, event och en mängd kringaktiviteter.

– Under Uniaden har studenterna ett gyllene tillfälle att få kontakt med både lokala och nationella företag.

Inspark, middagar och resor De studiesociala aktiviteterna är en viktig del i HHUS verksamhet. Föreningen driver ekonompuben, ordnar sittningar, filmkvällar, skidresor till Åre och tar hand om insparken.

– Man kan säga att vi sköter i stort sett alla studiesociala aktiviteter på Handelshögskolan.

Insparken är ett av de största arrangemangen och ett viktigt inslag i starten på utbildningen.

Här vill jag understryka att vi absolut inte til�låter förnedrande inslag som det varit diskussioner om på nollningar vid olika utbildningar runt om i landet. Insparken ska vara en festlig inledning på studierna där man lär känna varandra.

I april lämnar Maximilian Mohlkert över ordförande-stafettpinnen till Oscar Sellhed.

Han kan se tillbaka på ett hektiskt, men roligt och givande år.

– Jag har lärt mig otroligt mycket och haft fantastiskt kul. Att vara ordförande i HHUS är lite som att ha ett företag med 260 anställda och 3 miljoner kronor i omsättning. Jag har jobbat nära många intressanta människor, sett hur styrelsearbete fungerar och lärt mig mer praktiskt om organisationsstrukturer och verksamhetsanalys.

Hej Hanna h Öst Hur kommer det sig att du engagerar dig i Ekbladet?

Chefredaktör för Ekbladet, ekonomstudenternas egen tidning.

– Redan under insparken första veckan på universitetet fick jag höra talas om studentföreningen HHUS och kände att jag ville engagera mig i något men visste inte vad. Jag började jobba på E-puben och arrangerade mindre event vilket ledde till att jag träffade många studenter som arbetade ideellt. När sedan ledningsposter utannonserades bestämde jag mig för att söka uppdraget som chefredaktör och fick det utan att tidigare ha skrivit i tidningen.

Har du erfarenhet från tidningsvärlden sedan tidigare?

– Jag skrev för lokaltidningens unga redaktion under gymnasietiden, vilket var givande. Jag har alltid varit intresserad av att skriva och ett tag funderade jag på att läsa till journalist.

Vad är dina arbetsuppgifter?

Fakta Ekbladet är en medlemstidning för Handelshögskolan i Umeå Studentförening.

Den kommer ut fyra gånger per år och har en upplaga på 1 350 exemplar.

– Jag har ansvaret för att Ekbladet produceras och innehåller läsvärda artiklar, vilket innebär att jag måste rekrytera redaktionsmedlemmar och hålla i redaktionsmöten samt komma med idéer. Jag och vår redaktionschef ger feedback till skribenterna, gör layouten och skickar till tryck. Tidningen levereras sedan till universitetet, våra medlemmar och våra samarbetspartners i näringslivet. Jag är även ansvarig för budget och annonsering och skriver själv en hel del.

Är det viktigt att engagera sig i studentföreningen?

– Att redan nu få möjlighet att prova på att leda, delegera och motivera medarbetare är en väldigt bra erfarenhet att ha med sig in i arbetslivet. Det är så klart även något bra att kunna visa upp i sitt CV. Att dessutom lära känna

och ha roligt tillsammans med otroligt många studenter från andra program, inriktningar och årskurser gör det till ett självklart val att engagera sig.

I april börjar en ny mandatperiod och någon annan blir chefredaktör för Ekbladet. Har du några tips?

– Försök att ha intressanta och trevliga och möten, det ska vara roligt! Kom ihåg att det är ett ideellt arbete som inte går att motivera med hjälp av lön – du måste hitta andra sätt att motivera din redaktion. Jag vill också tipsa om att försöka göra redaktionen mer jämställd redan från början då det blir svårare ju längre tiden går. Vår redaktion har näst intill enbart bestått av tjejer, medan den tidigare redaktionen bara bestod av män. Det kan även vara bra att sätta tidiga deadlines, både vad gäller text och bild.

Tänk också på att det tar längre tid än man tror med layouten.

Vad ska du göra nu?

– Det känns väldigt tråkigt att lämna Ekbladet eftersom jag har trivts i min roll och haft ett lärorikt år där jag fått chansen att arbeta med otroligt duktiga människor. Mandatperioden är på ett år och sedan är det dags för nya ansökningar och överlämningar, vilket gäller för alla poster inom föreningen. Men jag tror och hoppas att jag och mina medarbetare har gjort mycket bra för Ekbladet. Vi har bland annat ökat sidantalet från 36 till 52, ändrat typsnitt och layout samt levererat många nyttiga tips och intervjuat flera coola alumner och andra intressanta personer. Nu kommer jag att fortsätta mitt arbete med HHUS fast på posten som ordförande i näringslivsutskottet istället, samtidigt som jag studerar mot en civilekonomexamen med service managementinriktning.

43

170 nya titlar under 2012 Handelshögskolan släpper varje år mängder av artiklar, rapporter, doktorsavhandlingar och böcker. Bland 2012 års 170 publikationer finns studier kring allt från miljöfrågor till tv-spelsindustrin. Här nedan följer ett urval.

Artiklar i tidskrift Aronsson Thomas, Cialani Catia & Löfgren Karl-Gustaf. (2012) Genuine saving and the social cost of taxation. Journal of Public Economics, 96(1-2): 211-217.

Aronsson Thomas & Johansson-Stenman Olof. (2012) Veblen’s theory of the leisure class revisited: Implications for optimal income taxation. Social Choice and Welfare.

Published online 23 October.

Biedenbach Galina. (2012) Brand equity in the business-to-business context: Examining the structural composition. Journal of Brand Management, 19(8): 688-701.

Brännlund Runar & Persson Lars. (2012) To tax, or not to tax: preferences for climate policy attributes. Climate Policy, 12(6): 704-721.

Brännäs Kurt, De Gooijer Jan & Lönnbark Carl. (2012) Simultaneity and asymmetry of returns and volatilities: the emerging Baltic States’ stock exchanges. Studies in Nonlinear Dynamics and Econometrics, 16(1).

Granlund David & Rudholm Niklas. (2012) The prescribing physician’s influence on consumer choice between medically equivalent pharmaceuticals. Review of Industrial Organization, 41(3): 207-222.

Hakala Ulla, Svensson Johan & Vincze Zsuzsanna. (2012) Consumer-based brand equity and top-of-mind awareness: a cross-country analysis. Journal of Product & Brand Management, 21(6): 439-451.

Hanes Niklas, Wikström Magnus & Wångmar Erik. (2012) Municipal preferences for state imposed amalgamations: an empirical study based on the 1952 municipal reform in Sweden. Urban Studies, 49(12): 2733-2750.

Hedlund Therese, Marell Agneta & Gärling Tommy. (2012) The mediating effect of value orientation on the relationship between socio-demographic factors and environmental concern in Swedish tourists’ vacation choices. Journal of Ecotourism, 11(1): 16-33.

Hellström Jörgen & Nordström Jonas. (2012) Demand and welfare effects in recreational travel models: Accounting for substitution between number of trips and days to stay.

Transportation Research Part A, 46(3): 446-456.

Häggström Lundevaller Erling & Edvinsson Sören. (2012) The effect of Rh-negative disease on perinatal mortality: Some evidence from the Skellefteå Region, Sweden, 1860–1900. Biodemography and Social Biology, 58(2, Special Issue): 116-132.

Hällgren Markus. (2012) The construction of research questions in project management.

International Journal of Project Management, 30(7): 804-816.

Jacobsson Mattias & Linderoth Henrik. (2012) User perceptions of ICT impacts in Swedish construction companies: ‘it’s fine, just as it is’. Construction Management and Economics, 30(5): 339-357.

Jaraite Jurate & Di Maria Corrado. (2012) Efficiency, productivity and environmental policy: A case study of power generation in the EU. Energy Economics, 34(5): 1557-1568.

Josefsson Maria, de Luna Xavier, Pudas Sara, Nilsson Lars-Göran & Nyberg Lars.

(2012) Genetic and lifestyle predictors of 15-Year longitudinal change in episodic memory.

Journal of The American Geriatrics Society, 60(12): 2308-2312.

Kapsali Maria & Prouska Rea. (2012) Human Resource Management in Project-Based Organizations - The HR Quadriad Framework. Scandinavian Journal of Management, 28(2): 197-198.

Handelshögskolan vid Umeå universitet Umeå universitet, 901 87 Umeå www.usbe.umu.se

Lundberg Sofia & Lunander Anders. (2012) Bids and costs in combinatorial and noncombinatorial procurement auctions: evidence from procurement of public cleaning contracts. Contemporary Economic Policy. Published online 28 March.

Mannberg Andréa. (2012) Risky sex in a Risky World: Sexual Behavior in a HIV/AIDS Environment. Scandinavian Journal of Economics, 114(2): 296-322.

Nakosteen Robert A, Westerlund Olle & Zimmer Michael A. (2012) Active labor market programs and regional mobility of labor: evidence from the Swedish recession 1994 - 1995.

Contemporary Economic Policy, 30(2): 178-194.

Niemi Lasse & Sundgren Stefan. (2012) Are modified audit opinions related to the availability of credit?: evidence from finnish SMEs. European Accounting Review, 21(4): 767-796.

Sandvik Ulrika, Koskinen Lars-Owe, Lundquist Anders & Blomstedt Patrik. (2012) Thalamic and subthalamic deep brain stimulation for essential tremor: where is the optimal target? Neurosurgery, 70(4): 840-845.

Shi Quian & Blomquist Tomas. (2012) A new approach for project scheduling using fuzzy dependency structure matrix. International Journal of Project Management, 30(4): 503-510.

Sjögren Karin, Lindkvist Marie, Sandman Per-Olof, Zingmark Karin & Edvardsson David. (2012) Psychometric evaluation of the Swedish version of the Person-Centered Care Assessment Tool (P-CAT). International psychogeriatrics, 24(3): 406-415.

Sjölander Maria, Eriksson Marie & Glader Eva-Lotta. (2012) Social stratification in the dissemination of statins after stroke in Sweden. European Journal of Clinical Pharmacology. Published online 28 November.

Svanström Tobias & Boter Håkan. (2012) Regional Variation in the SME-Audit Firm Relationship. Journal of modern accounting and auditing, 8(3): 340-356.

Tano Ingrid & Vännman Kerstin. (2012) Comparing confidence intervals for multivariate process capability indices. Quality and Reliability Engineering International, 28(4): 481-495.

Waernbaum Ingeborg. (2012) Model misspecification and robustness in causal inference: comparing matching with doubly robust estimation. Statistics in Medicine, 31(15): 1572-1581.

Wiberg Marie. (2012) Can a multidimensional test be evaluated with unidimensional item response theory? Educational Research and Evaluation, 18(4): 307-320.

Böcker och bokkapitel Bonnedahl Karl-Johan. (2012) Från ekonomiskt till hållbart från exploatering till samexistens: En bok om att tänka om. From economic to sustainable, from exploitation to co-existence. A book about re-thinking. Studentlitteratur: Lund.

Broström Göran. (2012) Event History Analysis with R. Chapman and Hall: London.

Fler artklar finns på: www.usbe.umu.se/english/research/publications