April 2023

APRIL 2023

UPPSALAEKONOMERNA

KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU

KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR t e m a KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR TEMA ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K uppsalaekonomernas medlemstidning LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR

INNEHÅLL 5. CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET 6. REDAKTÖRSKRÖNIKAN 7. ORDFÖRANDE HAR ORDET 8. FÖRORD 9. CULTURES AND COUNTRIES QUIZ 10 UNGDOMSKULTURER GENOM TIDERNA 12. RECEPTBILAGA 16. ALLTID VARA VI 17. KULTURNATTEN I STOCKHOLM 18. FUSION RESTAURANTS 20. KÖSKANDALBORG 21. NÄR PRESTATIONSKULTUREN FÅR KONSEKVENSER 22.VILKEN UPPSALAPERSONLIGHET ÄR DU? 24. NEJ! VALBORG KRÄVA DESSA DRYCKER! 25. MIXTAPE REVERSEN – KULTUR 26. FACIT KORSORD 27. FÖRENINGSKALENDERN

REDAKTIONEN TILLSAMMANS ÄR VI REVERSEN.

Saga Nilsson Chefredaktör

Rut Bruse Redaktör

Emilia Salemyr Grafiker

Oskar Holm Skribent

Wilma Svanberg Eriksson Skribent

Jordan Lok Skribent

Emilia Ohlsson Skribent

Elias Nyqvist Skribent

Thea Blomquist Skribent

Edgar Taube Skribent

William Moritz Skribent

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

D

et närmar sig slutet av april månad. Att skriva den meningen känns onaturligt ända ut i fingerspetsarna. Tiden springer förbi och jag kämpar för att komma ikapp, men det är ett evighetslopp och jag måste acceptera att jag inte kan hinna med allt.

Trots den obehagliga insikten att jag inte kan ha fullkomlig kontroll på tillvaron, har den senaste månaden varit bra. Vi har fått uppleva lite solsken, skatteåterbäring och framför allt annat kommer nu en unik upplaga av Reversen – nämligen en kulturspecial.

Med grafisk hjälp från Marknadsföringsgruppens geniala ordförande Emilia, har jag och Rut fått klistra ihop ett nummer som speglar våra drömmar om att driva ett nördigt kulturmagasin. Det bjuds på recensioner om musikaler och Kulturnatten i Stockholm, recept och krönikor som tränger sig in i hjärtat och berör. Kultur är ett mångfacetterat begrepp som betyder olika saker beroende på vem man frågar. I Reversen har vi valt att lägga fokus på konst, musik och positiva känslor som föds i vår kultur, men det finns också något mer dystra tolkningar.

texten kan jag konstatera att modern AI ännu inte har fått det mänskliga medvetande eller känslospel som vi hittar i Freuds dämpade syn på kulturen. Chat GPT menar att kultur kan fungera som en bro mellan människor och skapa en känsla av samhörighet eller identitet. Den utvecklar vår kreativitet, fantasi och reflekterande förmåga. Verkligheten kanske är någonstans mellan Freud och datorns skilda beskrivningar av kulturen. Den kan lägga band på vår frihet, men konstnärligt uttryck skapar samtidigt möjligheter till att utmana samhällets institutioner.

Reversens kulturnummer är förhoppningsvis inte en orsak till lidande, och det är nog inte heller ett verk som utmanar samhällets alla gränser, men det är en tidning fullproppad med kärlek till kultur och människans sötaste gemenskap; kreativt skapande. Vi samlas kring kulturen likt unga scouter runt en lägereld med sina pinnbröd. Det är mysigt, varmt och lärorikt◼

Förra veckan hade jag ett seminarium där Sigmund Freuds Vi vantrivs i kulturen styrde diskussionen. I boken beskriver Freud ett mänskligt släkte som lever ett plågsamt liv fastkedjad i kulturens bojor. Han menar att samhället inte gör oss lyckliga, utan att samhällets kultur kan betraktas som en orsak till lidande och olycka. Vi tvingas dämpa mänskliga drifter och i förlängningen också begränsa vår fria vilja.

Några sidor fram i tidningen har vi valt att inkludera Chat GPT's definition av kultur. Efter att ha läst den

SAGA NILSSON Chefredaktör

REDAKTÖRSKRÖNIKAN

B

akterier är små, mikroskopiska organismer som finns överallt omkring oss – i luften vi andas, i marken vi går på, i våra kroppar.

Att ordet ‘bakterier’ fått en så negativ klang grundar sig förmodligen i att det oftast nämns i sjukdomssammanhang. Ordet ‘bakteriekultur’ är däremot starkt etablerat inom livsmedelsindustrin – genom att noga kombinera olika bakterier och temperaturer kan nya smaker och konsistenser upptäckas.

För att ta vid där förra månadens krönika slutade, med en vag uppmaning från mig själv att fortsätta låta morgondagens åtaganden jaga mig medan jag absolut inte gör det jag borde i tid, kan jag nu säga att jag återigen skjutit upp 'skriva min krönika' till i sista sekund. ‘Kultur’ är ett så brett uttryck att förhålla sig till på en ynka sida, och i skrivande stund har jag ännu inte bestämt mig för vilken del av det breda fenomenet ‘kultur’ jag vill fokusera på.

Att inte kunna skrapa ihop en krönika innan deadline, ger svaga kulturpoäng. Att dessutom vända sig till Chat GPT för att få

RUT BRUSE Redaktör

inspiration, ger ännu svagare poäng. Jag vet inte riktigt huruvida min roll som redaktör räddar min position på poängskalan, men efter denna månad är jag säker på att jag ligger relativt långt ned.

Det välbekanta livspusslet ligger inte prydligt ihopsatt på matbordet, utan verkar snarare ligga i en rörig hög på golvet efter att jag desperat letat efter hörnbitarna. Att kombinera studier, fritid och strålande sol har under de senaste veckorna inte resulterat i "nya smaker och konsistenser", utan snarare i någon rykande vätska på gränsen till att explodera. Men jag ska inte skriva om min oförmåga att planera min studietid – det börjar bli ett något uttjatat tema på den här sidan.

Om man får hoppa upp på den höga hästen tror jag att kulturen, som vi känner den, är viktigare nu än någonsin tidigare. Det som tidigare endast inneburit en bilaga i SVD, en filmrecension eller en uppdatering om att en känd författare gått bort, har idag tagit sig nya uttryck och blivit allt mer tillgängligt. Den högtravande finkulturen har växt ut en gren från finrummet och raka vägen in i nationslivet, i form av exempelvis konceptet 'Canva & Cava’ som varenda nation verkar ha hållit i i vår.

Platserna till evenemangen har snabbt fyllts upp varje gång, och vill jag vara något naiv drar jag slutsatsen att det beror på studenters outtröttliga suktan efter mer vardagskultur. Vill jag vara något mindre naiv drar jag slutsatsen att det beror på cavan.

Oavsett anledningen till att fenomenet blivit ett vinnande koncept, erbjuder det ett trevligt – och ytterst kulturellt – alternativ till den annars tämligen fyrkantiga och uppkopplade vardagen. Kanske är således inte "Canva och Cava" enbart den nya padeln, utan snarare en smal stig ut ur skogen av nya tekniska framsteg och konstanta dopaminkickar.

Hur många gånger fick jag in ordet kultur nu? Skicka in svaret till mig. Vinnaren får två kulturpoäng◼

Kära Uppsalaekonomer,

N

u är tiden äntligen kommen; valborgsveckan är här! Skvalborg, kvalborg, valborg, finalborg, sillunch,

champagnegalopp, forsränning, Ekoparken, mösspåtagning, majmiddag… Ja, listan kan göras lång på vad mycket vi har att uppleva denna kulturella helg!

I april månad har vi hunnit med mycket. Spontant känns det som att månaden har präglats av en hel del studiebesök från andra universitet runt om i Sverige.

Under SEB Investment Challenge fick vi besök av Kungliga Tekniska högskolan, Linköping universitet, Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Tävlingen gick ut på att visa sina skickligheter i att investera i aktier, och även detta år gjorde de andra deltagande skolorna ett tappert försök att vinna tävlingen.

Det slutade däremot överlägset med att en Uppsalaekonom tog hem förstapriset! Även LundaEkonomerna var bjudna, men de måste ha tappat bort sin inbjudan på posten... Några veckor senare vågade de sig däremot upp för att spela Unifejden – en stor futsalsturnering för Sveriges studenter. Det blev en enkel vinst för Uppsalaekonomernas herrlag i finalen mot Lund.

Veckan innan det hörde jag också att Uppsalaekonomerna vann Brännbollsturneringen mot Juridiska Föreningen i Uppsala?

Nej, nu ska jag sluta vara så kaxig. Oavsett vilken skola som hade vunnit tävlingarna så blev de alla tre ovan nämnda evenemangen oerhört lyckade tack vare några speciella personer. Såklart tack vara de respektive utskotten, finans, idrott och event, men framförallt tack vare deras projektgrupper bestående av många duktiga, drivna och glada Uppsalaekonomer – ni är grymma!

Maj och sommaren väntar runt hörnet, vilket innebär att vi redan nu börjar planera och förbereda för fullt inför hösten. Min varmaste rekommendation är att hålla koll på våra sociala medier så att du inte missar allt roligt som sker i höst. Jag har bland annat hört att vår arbetsmarknadsmässa Kontaktdagarna firar 40 årsjubileum! För min egen del försöker jag komma till insikten att jag har mindre än 50 dagar kvar som ordförande. Under vårstämman valdes min efterträdare och till hösten kommer det vara Viktor Lennerbrant som skriver dessa brev till er.

Förbered er på stordåd!

Glöm inte att ta hand om er, dricka varannan vatten och framförallt ha det oerhört roligt i helgen!

Vi hörs i maj igen◼

ANNIE UNGHANSE Ordförande Uppsalaekonomerna

KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU FÖRORD

KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR TEMA KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT Kultur är något som är en naturlig del av våra liv, oavsett var vi befinner oss i världen. Det är ett av de mest grundläggande sätten att uttrycka oss, såväl som att förstå oss själva och vår omgivning. Genom att använda konst, musik, teater, litteratur och andra uttryck kan vi uttrycka våra känslor och tankar på ett sätt som är både personligt och universellt.

Men vad är det som gör kulturen så viktig för oss som individer och samhällen? Det är på grund av dess många olika funktioner och möjligheter. Kultur kan användas som en form av terapi, för att uttrycka våra känslor och bearbeta våra upplevelser. Genom att använda konst eller musik kan vi också skapa en gemenskap och en känsla av samhörighet, oavsett var vi kommer ifrån eller vad vi tror på.

Kulturen kan också användas som en plattform för att lära sig om andra kulturer och sätt att leva. Genom att studera och uppleva kulturella uttryck från andra delar av världen kan vi utveckla en förståelse och en respekt för olika sätt att leva och tänka. Detta kan vara särskilt viktigt i en tid då världen blir alltmer globaliserad och kulturella skillnader kan leda till konflikter och missförstånd.

En annan viktig aspekt av kultur är dess förmåga att berika våra liv och ge oss en känsla av mening och syfte. Genom att skapa konst, musik eller litteratur kan vi uttrycka våra känslor och tankar på ett sätt som är både personligt och meningsfullt. Kulturen kan också hjälpa oss att förstå vår plats i världen och vår roll i samhället.

Men trots alla de positiva effekterna av kultur, finns det också utmaningar och hinder som kan hindra oss från att ta del av det. Ett av de största hindren är ekonomiska och sociala faktorer, som kan göra det svårt för människor att ha tillgång till kulturella uttryck och aktiviteter. Detta kan leda till en bristande tillgänglighet och en ojämlikhet i tillgången till kultur.

Det är därför viktigt att se till att kulturpolitiken är inkluderande och tillgänglig för alla. Genom att stödja kulturen och se till att den når ut till alla kan vi bidra till ett rikare och mer mångfacetterat samhälle. Detta innebär att ge stöd till kulturella institutioner, såväl som att skapa möjligheter för människor att delta i kulturella aktiviteter oavsett ekonomisk bakgrund. Sammanfattningsvis är kulturen en viktig del av vår mänskliga erfarenhet, som berikar våra liv på många olika sätt◼

Text: ChatGPT

KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU

KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT Cultures ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU and Countries KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR TEMA KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT In honor of this month’s cultural theme, I thought it would be interesting to create a fun and interactive quiz on different cultures and countries around the world. So, how much do you know about the various traditions, norms, inventions, and celebrations of different cultures? Maybe you already know every single question, or maybe you’ll learn a fun fact or five!

The answers can be found at the end after the last questions. So don’t look it up online, otherwise that would be very un-Swedish to not be in the equitable honesty queue!

4. Who is credited with inventing the game of chess?

A. Russia B. India C. France D. Germany

1. Which culture is known for inventing pizza?

A. Greek B. Italian C. Mexican D. Indian 2. Who added pineapples on pizza and created Hawaiian pizza?

A. USA B. UK C. Greece D. Canada

3. Which culture is known for their traditional dance called the Hula?

A. Hawaiian B. Japanese C. Canadian D. Brazilian

6. Which country invented the Pacemaker?

A. United Kingdom B. Germany C. Sweden D. France

5. Where was Insulin invented which also gave this nation its first Nobel Prize?

A. United Kingdom B. Canada C. Germany D. Netherlands

7. In which country could you be imprisoned and fined for putting ice cream in mailboxes?

8. Which culture is known for A. China heir traditional dance called the salsa?

B. Venezuela A. Cuban C. Japan B. Brazilian D. New Zealand C. Mexican D. Argentinian

Text: Jordan Lok

9. Who invented the printing press around 1440?

A. France B. Italy C. Germany D. Sweden

10. Which civilization invented paper, gunpowder, and the compass?

A. Romans B. Greek C. Mayan D. Chinese

11. Which holiday is commonly celebrated in Sweden?

A. Midwinter B. Midspring C. Midsummer D. Midautumn

Answers: 1 (B: Italy), 2 (D: Canada), 3 (A: Hawaiian), 4 (B: India), 5 (B: Canada), 6 (C: Sweden), 7 (C: Japan), 8 (A: Cuban), 9 (C: Germany), 10 (D: Chinese), 11 (C: Midsummer of course! Although D: Midautumn is actually celebrated in most parts of Asia)

Ungdomskulturer GENOM TIDERNA

Att vara ung är svårt. Vi behöver navigera oss igenom det fysiska livet, och samtidigt har sociala medier fått en betydlig roll i vårt identitetsskapande. Dock tycks de formbara åren som ungdomen innebär vara ett universellt trauma som sträcker sig över tid och rum. Gamlingarna som ser tillbaka på åren innan 30 berättar ofta om en kluvenhet. Det var både de bästa och värsta åren i deras liv. Men hur såg de ungas tillvaro ut innan tekniken tagit oss dit vi är idag? Under andra hälften av 1900-talet blomstrade ungdomskulturerna och många formade och förankrade sin identitet i olika grupper som ansågs stå utanför samhällsnormerna. Låt oss kika lite närmre på några av dessa ungdomskulturer!

PUNKARE Det är sällan man blir så inspirerad till att överge sitt bekväma kapitalistiska liv som när man grottat ner sig i dokumentärer och artiklar om punk. Och nej, jag menar inte Green Day och Avril Lavinge fake-punk, utan den verkliga punken. Sprungen ur den brittiska ungdomens missnöje under andra hälften av 1970-talet, var punken delvis en reaktion på den kommersiella rocken som ansågs tillgjord och styrd av skivbolagen. Men framför allt var punken knuten till politiskt missnöje och anarkismen framhölls som det optimala samhällsystemet. Ingen stat, ingen kapitalism, inga orättvisor, helt perfekt. Jag tror alla känner till det typiska punkutseendet med trasiga statementplagg, spretigt hår och säkerhetsnålar genom diverse kroppsdelar. Punkmusiken förknippas kanske främst med de brittiska pionjärerna Sex Pistols, men vi har ju såklart också svenska Ebba Grön och Grisen skriker.

RAGGARE Det hade varit oförskämt av mig ifall jag inte berättade lite om ”the ORs”, det vill säga originalraggarna nu när EPA-dunken har ett uppsving igen. Inspirerade av den revolutionerande rock´n´roll musiken, James Dean och snabba amerikanska bilar, formades de första raggarna och raggarbrudarna under 1950-talet. När jag läser om raggarkulturen, omgiven av bilder på Elvis imitatörer, verkar det som att den politiska aspekten inte riktigt var lika central som i många andra ungdomskulturer. Raggarna skilde sig från normerna men det fanns inget brinnande engagemang att förändra samhället eller följa en specifik politisk agenda. Det centrala inom rörelsen tycks varit att mecka med bilar, lyssna på rockabilly, umgås med likasinnade och såklart supa till det lite då och då. Under den tidiga perioden av raggarkulturen hittar vi musikaliska guldkorn som Chuck Berry, Little Richard, Buddy Holly och såklart på senare år har vi svenska Eddie Meduza...◼

Text: Thea Blomquist

RECEPT

SVAMPRISOTTO Schalottenlök Buljong: Vitlök 1. Hacka 2 vitlöksklyftor och en andel av Selleri champinjonerna. Fräs detta i olja.

Skogschampinjoner 2. Häll över 1 liter vatten, lagerblad, färsk Olivolja timjan samt 1 svampbuljongtärning.

Vitt vin 3. Koka ihop och sila sedan buljongen.

Risottoris Parmesan Risotto: En klick smör 1. Hacka upp schalottenlök, vitlök och Färsk timjan selleri. Fräs i olivolja tills löken fått lite Lagerblad färg.

2. Häll i riset och låt detta steka tills kornen blivit något genomskinliga. Häll i en skvätt av det vita vinet och låt det puttra ihop i någon minut.

3. Häll successivt över buljongen och tillaga riset enligt förpackningen. Krydda efter smak.

4. Stek skogschampinjonerna i smör och vitlök tills gyllenbruna (medan risotton tillagas) 5. Avsluta risotton med att ha i en rejäl klick smör, parmesan och garnera med den stekta svampen.

Schalottenlök Vitlök Selleri Sockerärtor Persilja Olivolja Vitt vin Risottoris Färska räkor Coquinas (små musslor) En klick smör Parmesan

RECEPT

SKALDJURSRISOTTO Buljong

1. Hacka en klyfta vitlök och en morot och fräs med en klick tomatpuré.

2. Skala räkorna, lägg räkorna åt sidan och häll i räkskalen i buljongen.

3. När räkskalen fått fräsa i någon minut häller du ungefär 1-1,5 liter vatten i kastrullen och låter detta koka ihop. När buljongen är redo silar du bort skalen, vitlök och morot.

Musslor: 1. Hacka upp vitlök och fräs i olivolja.

2. Lägg i de små musslorna. Stek tills musslorna öppnar sig.

Risotto:

TIPS! Buljongen blir godare ju längre du kokar den, och en bit parmesan gör sig god i den!

1. Hacka upp schalottenlök, vitlök, selleri och sockerärtor och fräs i olivolja tills löken fått lite färg.

2. Häll i riset och låt detta steka tills kornen blivit något genomskinliga. Häll i en skvätt av det vita vinet och låt det puttra ihop i någon minut.

3. Häll successivt över buljongen och tillaga riset enligt förpackningen. Krydda efter smak.

4. Avsluta med en ordentlig klick smör och parmesan.

5. Garnera med färska räkor, musslor och persilja

TOMATRISOTTO Schalottenlök Vitlök Fänkål Tomatpuré Inlagda körsbärstomater Grönsaksbuljong Risottoris Vitt vin Körsbärstomater Balsamico Smör

Buljong: 1. Skär slarvigt upp lök och vitlök och fräs på i rikligt med olivolja tillsammans med en rejäl klick tomatpuré. Häll över 1-2 burkar inlagda tomater, ungefär en liter vatten och två tärningar grönsaksbuljong. Koka upp och låt koka en stund – ju längre desto godare.

Risotto: 1. Mandolina fänkål (skiva tunt om du inte har en mandolin), och hacka upp schalottenlök och vitlök. Fräs detta i olja tillsammans med en klick tomatpuré tills löken mjuknat och purén fått fin färg.

2. Häll över risottoris och stek tills kornen blivit något genomskinliga. Skiva körsbärstomater och släng ned. Häll över en skvätt vin och låt detta koka in.

3. Häll successivt över buljongen och tillaga riset enligt förpackningen.

4. Avsluta med en ordentlig klick smör och parmesan.

RECEPT

VÄRLDENS ENKLASTE PIZZA Färdig pizzadeg Crème Fraiche Mozzarella Buffelmozzarella Körsbärstomater Ruccola

Gör så här: 1. Bre rikligt med crème fraiche över pizzadegen och sprid ut mozzarella ovanpå. Ringla över olivolja, salt och peppar och tillaga enligt förpackningens instruktioner.

2. Skiva körsbärstomater och riv upp buffelmozzarellan och sprid ut över pizzan. Toppa med ruccola, olivolja och salt och peppar. Garanterad wow-upplevelse med minimalt med arbete!

PUMPATOAST Pumpa (ex butternut) Vitlök Pumpakärnor Olivolja Smör Honung Färsk timjan Valfritt mjukt bröd

Gör så här: 1. Skär upp pumpan i mindre bitar, grovhacka vitlök samt timjan. Lägg pumpan och vitlöken i en ugnsform och ha på rikligt med smör.

2. Grädda i 200 C i 20-30 minuter, tills pumpan är mjuk.

3. Riv parmesan och rosta pumpakärnor i en panna (medan pumpan är i ugnen).

4. Ta ut pumpan och mixa ner den till en krämig röra.

5. Stek brödet med smör på bägge sidor.

6. Lägg röran på det rostade brödet. Toppa med pumpakärnor, honung, parmesan och lite färsk timjan. Salta och peppra.

RECEPT

4R™

Rosé Russchian Tonic Gin Koskenkorva Rhubarb Is

Gör så här: 1. Blanda efter valfri ratio.

2. Njut.

4R™ virgin Russchian Tonic Rabarbersockerlag Is

NEGRONI 3 cl gin 3 cl campari 3 cl söt vermouth Apelsinzest Is

NEGRONI virgin 3 cl Laori juniper No 3 cl alkoholfri vermouth 3 alkoholfri campari Apelsinzest Is

Gör så här: 1. Häll alla ingredienser i ett rörglas med is.

2. Rör om drinken i ca en minut.

3. Häll upp drinken i ett glas med en stor isbit.

4. Pressa apelsinzest över drinken och lägg sedan ner apelsinzesten i glaset.

5. Njut.

Text: Saga Nilsson & Rut Bruse

KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU RECENSION

KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR TEMA KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KU F KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT ör ungefär ett år sedan ramlade jag, av en slump, över biljettförsäljningen till föreställningen Alltid vara vi, på öreställningen Kulturhuset i Stockholm. Då, innan föreställningen börjat spelas, såg det inte ut att vara många biljetter sålda.

"Det är en föreställning baserat på Veronica Maggios och Oskar Linnros låtar, HUR kan den inte få mer uppmärksamhet?" tänkte jag, och väntade således med att köpa mina biljetter. I vintras smällde det – alla hade sett, skulle se, eller ville se Alltid vara vi. Jag fick tag på en biljett innan de sålde slut, och jag är villig att ställa mig bland skaran frälsta besökare.

Under föreställningen upptäckte jag att även Uppsalaekonomernas Emilia Salemyr satt i publiken, och även hon var fullkomligt frälst; så pass att hon efter den första gången besökt Kulturhuset inte bara en, utan två gånger till för att få se Alexander Mørk-Eidems uppsättning ytterligare två gånger.

Trots att Oscar inte verkar kunna släppa sitt ex efter tio år och under omständigheterna beter som något av en barnrumpa, är föreställningen ett måste för alla som någon gång berörts av Maggios och Linnros låtar. Allra bäst är tolkningen av Linnros "Annie Hall"; en låt som inte fått enorm uppmärksamhet tidigare, men vars tolkning verkar berört alla jag i efterhand pratat med.

Att se Alltid vara vi är ett ta ett tioårigt kliv tillbaka i tiden – till tidiga tonår och Maggios peak. Jag har under de senaste åren glömt bort både henne och Linnros något, men efter att ha sett Alltid vara vi förstår jag återigen varför jag köade en heldag inför Maggios Grönankonsert 2014, och påminns om varför jag har "Vilja Bli" intatuerat. Alltid vara vi återväckte min kärlek till två av vår tids största svenska artister, och jag lämnar Kulturhuset med en fjortonårings känsla av att vara bäst i världen◼

Foto: Emilia Salemyr

ALLTID VARA VI Av: Alexander Mørk-Eidems Med: Louise Petroff och Oscar Töringe Var: Kulturhuset, Stockholm När: Gått under vintern och sätts upp igen i höst.

Speltid: 2:45h inkl. paus Pris: 150 kr som student!

Biljetter: Biljetter till höstens föreställningar finns att köpa nu på Kulturhusets hemsida.

Text: Rut Bruse

KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU RECENSION

KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR TEMA KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL I KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT Bild: Edgar Taube

KULTURNATT STOCKHOLM Var: Över hela Stockholm När: En natt i mitten av april varje år Tid: 18.00-02.00 Pris: Fri entré

helgen var det kulturnatt i Stockholm och jag arbetade, som jag ofta gör, på en båt som åker längs med Djurgården och vidare till Nacka. Jag mötte under dagen hundratals människor som alla ivrigt skulle ta del av Stockholms kulturnatt. Under färden, ända fram till midnatt, kunde jag från hyttens fönster se alla möjliga evenemang och aktiviteter. Det var en fröjd att se min hemstad så levande igen.

Kulturnatt Stockholm är ett evenemang som Stockholm kulturförvaltning håller i varje år där alla möjliga kulturinstitutioner håller nattöppet. Det går att beskriva som ett Liseberg för kulturintresserade nattugglor, där man kan göra allt ifrån att få en guidad tur i en stridsbåt till att se film på norra Mälarstrand.

Evenemanget anordnades för första gången 2010 och har sedan starten fått ett stort antal besökare såväl som kulturaktörer. I år var det största antalet aktörer någonsin, närmare bestämt tvåhundra stycken – och det märktes. Hundratals människor färdades runt strömmarnas stad under lördagen för att med glädje uppleva livemusik, film, konst, arkitektur och allt annat som kulturnatten erbjuder.

Mötet med alla dessa människor gjorde mig påmind om att Stockholm har ett verkligt kulturliv som dess invånare är beredda att investera i.

Trots att jag själv inte upplevde ett enda evenemang den lördagen, utan istället var fastkedjad till arbetets plikter, så fick jag möta människorna, höra live-musiken och skratta på distans. Det gjorde att jag nu vet att nästa år, en lördag i mitten av april, kommer man hitta mig på torra land, någonstans i ett stort kulturpräglat vimmel◼

Text: Edgar Taube

fusion restaurants

There’s a good chance you’ve visited one of these “unique” fusion restaurants if you’ve ever eaten sushi, kebab, wok foods, or even pizza for that matter. Did you know that these “fusion” restaurants, which combine more than one food cuisine served together, are mostly only found in Sweden and other nearby European countries? So why isn’t this a more widespread practice around the world? Of course, fusion restaurants which mash and combine different cuisines into one innovative combination menu are very

common and increasing in popularity worldwide. I’m mostly restaurants that have two, to three, referring the or four different cuisines on the same menu, making it feel like four restaurants in one as the food is often cooked by separate people in different sections of the kitchen. These “combination” restaurants are a great thing of course, they provide many food choices and there is always something for someone especially if you’re eating out with a big group of people or family. With so many dietary needs and preferences, whether someone is looking for a vegan option, chicken, spicy, or even lactose-free like me, there is always something for everyone. However, there sacrifice to this magical and convenient combination restaurant concept. That cost is the is a simplification, alteration, and minimization of different cuisines and entire cultures. All at the cost of authenticity in exchange for convenience and accessibility.

A phenomenon that usually goes unnoticed is the lifelong negative impact people may have from eating at combination restaurants. Unsurprisingly, combination restaurants usually have lower quality and authenticity for the different cuisine offerings, compared to a restaurant that specializes in a single cuisine. This can have detrimental effects as it taints and ruins the experience and perception of an entire cuisine and food culture for someone.

Speaking to many people, I’ve learned that they refuse to ever try sushi again because of a horrible first experience from trying grocery store sushi at ICA, or at a combination restaurant. It’s just too bad this happens because there are countless people out there who may really love food from a particular cuisine, but they’ll never know as their perception has been altered and tainted.

It’s the equivalent of people overseas who tried Swedish köttbullar or fika overseas at their local combination restaurant, and because of the lack of authenticity or quality, they now won’t even go close to any food from the region. Simply put, one does not go to a combination restaurant if they are looking for authentic sushi or Mexican tacos. If you’re looking to have a nice fika with good quality cakes and coffee, you wouldn’t go to ICA or COOP, you’d probably go to a nice local authentic café with traditional offerings at Gamla Stan. The blending of different cuisines can diminish the authenticity of each individual culture, leading to a homogenized and unauthentic version of food that lacks unique flavors and traditions while claiming to be associated with it.

Fusion restaurants on the other hand happen when inspiration is taken from two or more cuisines combined and fused together to create new innovative dishes not found in either of the original traditional

cuisines

and

cultures.

Just

like

combination

restaurants, fusion restaurants in Sweden have been gaining popularity in

recent years, with their menus combining elements from multiple different cuisines. These restaurants offer a multicultural experience, with dishes that fuse together flavors from different parts of the world. Although there is the concern that this may be diminishing the authenticity of other cultures, the main difference of fusion restaurants is that it doesn’t claim to be offering and representing foods from a specific culture. As a metaphor, combination restaurants can almost be likened to plagiarism or paraphrasing in writing, where potential diners have no reason to think that they are not getting Thai food or sushi which is authentic to a certain degree when they walk in.

Whereas fusion restaurants could be seen as properly citing borrowing as are they market and communicate which cultures and the quote orfrom, idea you culinary cuisines inspired their menus.

However, fusion restaurants in Sweden offer a unique experience that can cater to a variety of dietary needs and preferences. With a diverse menu, diners can choose from a wide range of options, ensuring that everyone in a group can find something they enjoy. This is particularly important for those with dietary restrictions, as fusion and combination restaurants can often provide more options than traditional restaurants. To avoid the risks, chefs must approach fusion cuisine with respect for each individual tradition and flavor. When done well, fusion cuisine can be a beautiful celebration of cultural diversity, showcasing the unique flavors and techniques of each cuisine while also creating something new and exciting.

One example of this is the fusion restaurant Barobao in Stockholm, which combines Chinese and Mexican cuisines while using Swedish ingredients in a way that is innovative and unseen anywhere else. Their menu includes dishes like bao tacos, which feature traditional Chinese steamed buns filled with Mexican-style meats and toppings. The fusion of these two cuisines creates a dish that is both unique and delicious, without sacrificing the authenticity of both cuisines while not claiming to be traditionally representative of either cuisine.

It is clear that fusion restaurants in Sweden are pushing the boundaries of traditional cuisine, creating innovative and exciting dishes that celebrate cultural diversity. However, it is important that these restaurants approach fusion cuisine with respect for each individual tradition and flavor. By doing so, they can create dishes that are both authentic and unique, providing diners with a culinary experience that celebrates cultural diversity while also pushing the boundaries of traditional cuisine.

At its core, fusion cuisine is all about blending different culinary traditions to create something new and exciting. This can be a great way to introduce diners to new flavors and ingredients, and to break down barriers between different cultures. However, when combination and fusion restaurants start to stray too far from the original cuisines they are drawing inspiration and be, it can createina confusing, disappointing, troubling experience forfrom diners.

Allclaiming around to Sweden especially and rural times, you can find these combination restaurants as small they are often the only places that offer Thai, Sushi, or other cuisines that can be hard to find. These can be very convenient, accessible, and a great way to introduce people who have never tried these foods. At the end of the day, it is the balance between the authenticity of cultures and cuisines, and the convenience and accessibility of food that is simply just close enough and good enough to satisfy someone’s craving◼

Text: Jordan Lok

KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KRÖNIKA

KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT Köskandalborg ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR TEMA KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU H KULTUR KULTUR KU ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT Ingen tycker om att köa. Eller, kanske en kortare stund till en foodtruck för att hinna bygga upp ett pulshöjande iverkapital fram tills man får sin efterlängtade smashburgare. Eller också, inför en väldigt speciell konsert. Då är det väl i och för sig för att förlänga magin, att göra konserten till något större än två timmars livemusik som är över lika snabbt som den börjar. Evenemanget utvidgas istället till en heldag som börjar med att vakna av en tidig och ilsk väckarklocka, som otroligt nog gör en mer pirrig än förbannad. Dagen följs av en kollektiv uppladdning med andra fans, varav ett par av kögrannarna har potential att bli framtida kamrater efter konsertens slut. Artistens låtar spelas i en rostig högtalare och folk sjunger med i allsång. Köandet pausas för en kort stund när hungern slår till och du går för att köpa hämtmat. Kanske knäcks en valfri läskande dryck om det är sommarsäsong. Du lägger dig på asfalten och solar. Visst låter scenariot trots allt ganska trevligt? aken är att det beskrivna köcenariot är en undantagssituation. Allt oftare karaktäriseras köande av stress, bristande tålamod och en önskan omönatt nå slutmålet förr hellre än senare. Det blev smärtsamt påtagligt i de oändligt långa kösvansarna för valborgsbiljetter under ett kallt dygn i mars. Hur kul valborg än blir råder stor skepsis

osannolikt att situationen kommer stå oförändrad. Den prognosen kan få stöd i att Stocken av säkerhetsskäl fick hoppa in och öppna upp sina lokaler framåt midnatt för att säkerställa att nattköandet inte skulle sätta alltför stora men hos köskaran. Så vad kan tänkas förändras i framtiden? Ett alternativ är att upphöra helt med det fysiska fysiska köandet och istället övergå kring huruvida det är värt att få en till ett digitalt biljettsystem. Det kroniskt avdomnad stortå och en andra alternativet är att jobba Spiralen är ett faktum livslång prick i skamregistret över att smartare om man vill ha biljetter. ha spenderat 27 timmar på Stockens och nedåtgående ända De mest hängivna köarna i år innergård i snöoväder gömd under fram tills punkten när överlevde genom en generös mängd en presenning – frivilligt. En så pass presenning, värmefläktar och en köandet övergår till stor uppoffring kan väl knappast leva projektor som visade fotboll. Enligt sporten ‘Survival of the upp till förväntningarna, även om förstahandskällor ska hänget nästan Frank Ocean skulle dyka upp på ha varit ”lite mysigt”. Om det ska fittest’.

Stocken Garden istället för Coachella krävas ett sådant engagemang för efter 6 års radiotystnad? att få fira valborg lämnas okommenterat, menokommenterat att strategin var väl planerad får För oss ekonomer som är bekanta med spelteori vet vi man definitivt ge dem. Så, har vi kommit fram till såklart att problemet är mer psykologiskt komplext än något? Kommer kökulturen kring nationsevenemang att ”bara köa mindre”. Om alla skulle bestämma sig för avvecklas eller utvecklas? Själv har jag har ingen stark att börja köa en timme istället för ett dygn innan åsikt i frågan såvida prissumman på valborgsbiljetter biljettsläppet skulle stackars studenter slippa genomlida inom en snar framtid inte ska behöva landa på både det förnedrande straffet för att ha begått minst två av 1500 kr samt ens själ◼ sju dödssynder. Men om man själv under de nya premisserna skulle dyka upp 70 istället för 60 minuter innan biljettsläppet som alla andra får man samtidigt det mest suktade köplatsnumret: Ett. Spiralen är ett Text: Wilma Svanberg faktum och nedåtgående ända fram tills punkten när Eriksson köandet övergår till sporten ‘Survival of the fittest’. Den befintliga köhysterin är post-pandemin år gammal. Hur många år den överlever är ovisst, men nog känns det osannolikt

KRÖNIKA

KULTUR KULTUR KULTUR LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT ULTUR KULTUR KULTUR KU När prestationskulturen får KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU konsekvenser KULTUR KULTUR KULTUR LTUR KULTUR TEMA KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KU N KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K TUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT är jag gick i högstadiet fick jag lära mig att man inte skulle jämföra sig med hur många likes ens vänner fick på Instagram. Jag önskar att jag hade lärt mig vad det faktiskt innebar.

av ständigt jämförande och tuppfäktning. Att vi i det studentikosa Uppsala, inte är som de från Handels. Vi som är så avslappnade att vi festar på veckodagarna. Mer fel tror jag inte man kunde ha.

Efter mitt tionde “Vi vill informera dig om att vi i nuläget har valt att gå vidare med andra kandidater” på min ansökan till sommarjobb, lämnar en djup suck mig. Känslan av misslyckande, att man inte riktigt räcker till och att ens vänner är lite bättre än en är svår att slå bort. Så också insikten om att jag blivit precis personen jag lovat mig själv att den jag inte skulle bli.

Här räcker det inte längre att vara den med de högsta betygen, den med det kreddiga engagemanget vid sidan om som spicear upp CV:t. Den med deltidsjobbet inom revision. Här ska man också vara den sköna vännen som dyker upp på Stocken varje torsdag, och som inte tackar nej till ett spontant 04-släpp på Västgöta nation en lördagskväll. en

Själv har jag gett mig ut på jakt, Efter ett gäng terminer i den började någon gång där åt alla håll samtidigt, halvvägs in. Först jagade jag Uppsala, och en snart hel kandidatexamen, har jag och det är inte lätt att betygen, sedan engagemangen, hunnit med att träffa en del sedan vännerna, och nu så jaga alla på samma personer med blandad också deltidsjobben och ambitionsnivå här i Uppsala. I sommarjobben. Jag springer gång. såväl studier, karriär som numera åt alla håll samtidigt, relationer. ematt jaga alla på samma gång. som relationer. Men en viss typ av människor och det är inte lätt har frekventerat mina sammanhang lite extra.

Särskilt mycket lyckligare har jag inte blivit på De som aldrig anser att de duger. Allt för ofta vägen. Och den Oskar som jag för så länge sedan pratar jag med mina vänner, med VG i alla sina lovade att leva i nuet och finnas i stunden, hade kurser, engagemang vid sidan om, uppskattade nog tittat besviket på mig nu. bland sina vänner, och älskade för dem de är.

Men som likväl känner att de inte räcker till, Kanske borde jag förstått att det aldrig bara enbart för att deras vän fick ett internship handlade om likesen. Och kanske kommer jag i under sommaren – vilket de själva inte lyckades framtiden vara glad för mina vänners skull – jag med. ska bara bli en bättre människa först◼

Jag springer numera

Den här ständiga jakten efter att jämföra sig, att det aldrig riktigt räcker till förens man är främst bland alla i sin referensram på allt. Jag tror stundtals att vi ser oss fredade från den kulturen

Text: Oskar Holm

KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU

KULTUR KULTUR KULTUR VILKEN UPPSALAPERSONLIGHET ÄR DU? ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR TEMA KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT Uppsalakulturen är något alldeles eget. Nationer, gasquer, insparks-säsonger, valborg… listan kan göras lång. Kanske har du någon gång suttit på en sittning och fått sektvibbar. Det är förståeligt. Men var passar du in i denna kultursfär? I tidevarvet där din person kan bestämmas av stjärnorna och tveksamma personlighetstest delade av en avlägsen släkting på Facebook, kommer här i sann BuzzFeed anda, det ultimata testet:

Varför pluggar du det du gör?

A – Det är inte superkrävande och ger mycket tid till annat.

B – Det är intressant och ger mig en plattform för andra engagemang.

C – Det är något jag brinner för.

D – Jag vill berika mitt intellekt.

E – Det kommer se bra ut på Cv:t och hjälpa mig i karriären.

F – Det är egentligen inte superviktig vad jag pluggar men det ger nationskort.

Vem är du i grupparbetet?

A – Jag tycker att det är smått jobbigt men gör det som krävs.

B – Jag försöker hålla god stämning i gruppen och få alla att samarbeta.

C – Jag tar på sig lite för mycket ansvar och gör stora delar av arbetet själv.

D – Jag kommer gärna med kreativa idéer som också är snäppet vassare än vad resterande gruppmedlemmar kan skaka fram.

E – Jag ser till att göra min del men fokuserar mest på hur gruppmedlemmarna agerar. Det kan vara bra kunskap att ha i arbetslivet.

F – Min största önskan är att arbetet ej ska ske för tidigt på dagen.

Om kursaren föreslår en post plugg- öl, vad svarar du?

A – Absolut!

B – Låter kul men jag är tyvärr upptagen ikväll med ett styrelsemöte/ engagemang.

C – Det skulle vara kul, men jag måste upp tidigt imorgon för att plugga.

D – Ja, varför inte? Men helst inte på Stocken.

E – En öl kanske, men jag jobbar imorgon.

F – Ja gärna, jag ska nog dra vidare sen men jag är på!

Vad gör du under sommarlovet?

A – Njuter av sommaren och vilar upp mig.

B – Längtar tills terminen börjar igen.

C – Läser en sommarkurs.

D – Helst reser jag och upplever allt som världen har att erbjuda.

E – Lyckats skaffa ett creddigt sommarjobb.

F – Går på festival!

Vilken nation är din go-to?

A – Första bästa där det finns plats.

B – Där jag är aktiv.

C – Vet inte, har egentligen inte så bra koll.

D – Inte Stocken.

E – Det blir mer och mer en icke nationsbar.

F – Stocken eller Snerikes.

KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU

KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR TEMA KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT Hur ser du på att engagera dig inom nationslivet eller kåren?

A – Roligare att bara gå på alla events än att engagera sig.

B – Svinkul!

C – Plugget tar upp lite mycket tid för att tillåta det just nu.

D – Kanske. Det skulle vara kul att ta någon kulturig post.

E – Om det är en post som gör att jag får kontakt med arbetslivet så vore det spännande.

F – Värt för att få KK-kort.

Vad gör du en fredagsförmiddag?

A – Skippade föreläsningen med motivationen: ”Det är ju ändå fredag”.

B – Är lite småstressad för att jag måste få ihop pluggandet med andra engagemang.

C – Pluggar.

D – Ett nytt avsnitt av Alex och Sigge har släppts, så jag lyssnar på det!

E – Jobbar på extrajobbet.

F – Är bakis från gårdagen torsdagsklubb.

Flest A: Den avslappnade Du tar tillvaron och studentlivet lite som det kommer. Andra kanske skulle kalla dig för bekväm eller ostrukturerad. Men tro dem ej. Du har fattat något som vi övriga inte än insett: Studentlivet är till för att avnjutas och inte stressa sig igenom.

Flest B: Ämbetsverkaren Din plats är i nationslivet eller kåren. Där du blommar ut och känner dig som hemma. Du är den engagerade studenten. Du trivs inom kårlivet där du kan engagera dig, driva projekt och engagera andra. Eller så kanske du har spaning på en framtida kuratorpost och en väg in i nationernas ”hemliga” sällskap.

Flest C: Pluggisen Du är faktiskt i Uppsala för att plugga! Hängiven till din utbildning är det den som har högsta prioritet.

Du brinner för ditt ämne eller pluggar något där ordentlig tid behöver ägnas åt studier. Resten av oss beundrar och sneglar lite avundsjukt på ditt driv. Kämpa på, det kommer löna sig i slutändan!

Flest D: Kulturnissen Du har antagligen pluggat minst en termin humaniora och återberättar vad du lärt dig under föreläsningarna som dina originella egna idéer. Dina vänner kanske skulle beskriva dig som en idealist.

Rödvin och djupa samtal om livets innersta betydelse är din grej och ett framtida liv som kulturtant låter T dumt. inte så Flest E: Karriäristen Du står med ena foten i studentlivet och andra i arbetslivet. Kanske är du i slutet av studierna och insikten att det en dag tar slut börjar sjunka in på riktigt. Linked-In har blivit en välbesökt plattform och du funderar på vilken profil-rubrik som ger dig flest klick. Om någon anklagar dig för att vara för karriärsfokuserad så lyssna inte. De är bara avundsjuka, men du borde överväga att besöka en psykolog.

Flest F: Den hängivna klubbaren Torsdagarna på stocken är heliga. Du köade antagligen utanför Snerkies eller Stocken för valborgsbiljetter (eller fick någon att gör det åt dig). Och kanske snart skrockar belåtet när frågan: ”Hur var valborg?” dyker upp. Klubbandet och festandet är studentlivet enligt dig. Uttrycket ”det finns omtentor men inga omfester” är ingen klyscha utan en vedertagen sanning i ditt liv.

Text: Emilia Ohlsson

KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU DEBATT

KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT ULTUR KULTUR KULTUR KU Nej! Valborg kräva dessa drycker!

KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR TEMA KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL I KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KUL KULTUR KULTUR KULTUR K LTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTU ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT ULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KU KULTUR KULTUR KULTUR ULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULTUR KULT Mina kompisar från min hemstad lyssnar med avundsjuka på när jag berättar om Uppsalas mäktiga valborgsupplägg. Skvalborg och kvalborg, festivaler på nation och en drös olika studentikosa traditioner – själva ska de inte göra så mycket mer än att dricka några öl vid brasan.

I Uppsala, som annars är ett studentlivets

Man är som mest effektiv med få argument, men

högborg, finns det ett förbud mot att förtära

faktum är att jag känner att jag bara måste lyfta ännu

alkohol på offentlig plats. Förbudet omfattar

ett perspektiv på denna orättvisa. Sveriges andra

hela centrum, som ko

studentstad, Lund, har inte detta problem. Lunds

enligt kommunen sträcker sig hela vägen till Ica Väst (jag bor därmed centralt, vamos!). Förbudet innebär att all alkoholförtäring på offentliga platser kan innebära både böter, och att behöva

hälla

ut

sin

kommun har högre tillit till sina invånare, och värnar om att dess traditioner drivna av studentkulturen blir så roliga som möjligt. I Lund är frågan en ickefråga,

inköpta

Det är ett enormt resursslöseri att våra picknickfilt under en av Uppsalas poliser ska tvinga få men fantastiska varma vårdagar, studenter som spelar spontankubb glada studenter att efter en intensiv pluggsession och hälla ut blaskig lager. sällskapsdryck.

Detta

invånare

sitter

alla

som

glada

gäller

på

valborgsfirare

en

i

Ekoparken.

Detta ifrågasätter jag utifrån ett flertal aspekter. Jag anser att det är ett visst resursslöseri att våra poliser ska

ha i uppgift att tvinga glada studenter att hälla ut blaskig lager eller billigt bag in box-vin. Alkohol göder

och jag finner det osannolikt att detta beror på att Lunds studenter är mer sofistikerade än vad vi är. Klarar sig Lund, borde vi rimligtvis också klara oss utan ett alkoholförbud.

Nej! Valborg kräva dessa drycker!

Kära Uppsala kommun, att upphäva alkoholförbudet är en winwin. Ni kan allokera era polisresurser på ett mer effektivt

sätt och stryka den, mig veterligen enda punkt, där Lund faktiskt slår oss som studentstad.

Detta är en debattartikel. Alla åsikter är författarens egna.

nämligen inte gräs bra alls, men jag ser heller inte hur detta kan vara en viktig prioritering för det svenska

våldsmonopolet – det är helt enkelt bättre om polisen

lägger ner energin på större frågor. Det är rimligt att plocka bort de som inte sköter sig, men detta bör

göras enligt Lagen om Omhändertagande av Berusade personer (LOB). Om jag missköter mig, för all del; LOB:a mig.

Enligt en av de få skrivregler min svensklärare faktiskt lyckades banka in i min skalle så vet jag att jag egentligen borde avsluta min debattartikel här.

Text: Elias Nyqvist

MIXTAPE REVERSEN – KULTUR Rut Bruse 21 min

Vilja Bli Oskar Linnros Satan i gatan Veronica Maggio Me and Bobby McGee Janis Joplin Hypnotize - 2007 Remaster The Notorious B.I.G 800° Ebba Grön Johnny B. Goode Chuck Berry

Text: Thea Blomquist

FACIT

Föreningskalendern Nyfiken på vad som händer inom Uppsalaekonomerna?

Se hit!

MAJ

MÅN 24

TIS 25

ONS

TORS

FRE

LÖR

SÖN

26

27

28

29

30

Valborg!

1

2

3

1a maj

8

Exceltbildning med PVC

9

6

5

7

Padelturnering

11

Regattan

12

13

14

20

21

27

28

Lunchföreläsning Lumell

15

16

Extrastämma

Kontaktstarten

22

10

4

Deloitte University Tour

23

Frukostevent med VERA

17

18

19

Kristihimmelsfärd

24

Exceltbildning med PVC

25

Vårbal

26

Vårfesten

Pingstafton

Pingstdagen

Vi hoppas att du har uppskattat terminens tredje månadsnummer av Reversen. Har du några frågor, förslag eller synpunkter - tveka inte på att höra av dig till oss! reversen@uppsalaekonomerna.com

Redaktörerna Saga & Rut