Reversen- december 2022

DECEMBER 2022

UPPSALAEKONOMERNA

TEMA:

AVSLUT UPPSALAEKONOMERNAS MEDLEMSTIDNING

INNEHÅLL 5. CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET 6. REDAKTÖRSKRÖNIKAN 7. ORDFÖRANDE HAR ORDET 8. NATIONERNA SOM FICK ETT AVSLUT 10. VAD HÄNDER NU? EN GUIDE FÖR DIG SOM ÄR I SLUTET AV DIN UTBILDNING 12. CONSENT IS LIKE A CUP OF TEA 13. VAD ÄR EGENTLIGEN DET PERFEKTA AVSLUTET? 14. BREV FRÅN LUNDAEKONOMERNA 16. CHECKLISTA FÖR 2022 18. UTBYTESKORRESPONDENS - KANADENSISKA KOMEDIFILMER I KINGSTON 21. EN REFLEKTION OM ÅRET SOM GÅTT OCH TIDEN SOM GÅR 22. EN HÄLSNING FRÅN KONTAKTDAGARNA 2022 24. REVERSENS ÅRSBINGO 25. NÄR AVSLUT INTE BLIR SOM MAN TÄNKT SIG 26. ÖVERLISTA CSN MED REVERSENS INKOMSTPLANERING 27. ENGAGERADE INOM UPPSALAEKONOMERNA HÖSTTERMINEN 2022 30. FÖRENINGSKALENDERN

REDAKTIONEN TILLSAMMANS ÄR VI REVERSEN.

Oskar Holm Chefredaktör

Saga Nilsson Redaktör

Diana Sabou Grafiker

Rut Bruse Skribent

Alexander Werkström Linus Rönnlund Skribent Skribent

Wilma Svanberg Eriksson Skribent

Elias Aspudd Skribent

Joakim Fries Skribent

Emil Leijonqvist Skribent

Agnes Nordberg Skribent

Edgar Taube Skribent

Lucas Kampe Skribent

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Kära Uppsalaekonomer. Kära läsare av Reversen!

Med en stark känsla av sentimentalitet hade jag väntat mig att formulera dessa ord. Istället känns det ungefär som att åka hem till föräldrarna över helgen. Efter det som blev fyra terminer av att skriva för Reversen har jag nu nått vägs ände.

Lite bombastiskt beslutade vi under vårt uppstartsmöte inför numret att avslut skulle bli temat för detta sista nummer för året. Då trodde jag att jag tids nog skulle kunna formulera några värdiga och fina rader som ett avslut. I avsaknad på fina ord som avslut på det som är, blev det istället några ord om det som varit. Det som började med några ströartiklar som en bisyssla, fick ett lite mer ambitiöst slut på sin början när dåvarande redaktörer Greta och Annie övertygade mig att söka posten som redaktör för ett drygt år sedan.

Jag som egentligen inte hade någon större drivkraft med det hela än att jag ville göra en tidning, fick i stor utsträckning tänka om. Fort lärde jag mig att med Uppsalaekonomerna finns det alltid mer att hämta en engagemangets egenvärde.

Jag som hade upplevt mina recceveckor över zoom, aldrig varit på Snerikes, och knappt visste om Jesus bodde i Flogsta eller Stabby fick lära mig att gå på nytt. Insikten om att det fanns två stycken Uppsala hade plötsligt kommit. Ett Uppsala där vardagens tristess stundtals övergick i tentaångest eller stress över uppsatser. Ett annat Uppsala där vardagens fullspäckade schema, med lagmiddagar, gasquer och åtaganden stundtals övergår i fullskalig panik över nästkommande tenta. Jag är oändligt tacksam att Greta Jenset Petrén och Annie Unghanse lurat in mig i det senare. “Vanlig” student blir jag nog aldrig igen.

Nu såhär ett år senare försökte jag på mig konststycket att räkna ut hur många av mina vänner här i Uppsala som jag egentligen kände innan jag började engagera mig. Alla fingrar på min ena hand behövdes inte. Under tankeleken insåg jag att jag inte heller hade druckit Borgenshots innan jag klev på - det har jag i alla fall nu. Det senaste året har bestått av otaliga minnen, i förbifarten hann vi publicera åtta tidningar också.

Förhoppningsvis lyckades de i någon utsträckning med min ambition att föreviga det som varit. För min kamerarulle ekar skrämmande tom.

Åter då till min avsaknad av sentimentalitet. Tidigt i början av det här året insåg jag att det inte var tid nog. Det här andra studentlivet har en tendens att leda en in på sceniska rutter, oväntade vägskäl och tidigare otrampade stigar. Därav ska jag nu kliva på posten som intendent. För ett år sedan hade jag aldrig hört ordet. Förhoppningsvis hinner jag lista ut vad det innebär innan tiden åter är kommen att kliva av. Arbetsuppgifterna ska bytas, men sammanhanget har jag fortsatt serverat på ett fat framför mig. Sentimentaliteten får vänta.

Ett tack ska också gå ut till Greta och Hugo som gjorde min termin som redaktör oerhört lätt, det gjorde att jag till fullo kunde njuta av allt det roliga. Till Kristian, Samuel och Daniel som tillsammans med Greta gjorde att jag kände att Uppsalaekonomerna var sammanhanget för mig. Och slutligen till Diana och Saga som ni läsare har den stora förmånen att fortsatt följa nästa termin tillsammans med Rut. Och självklart till alla skribenter som bidragit till tidningens höjd. Det ska bli en rolig omväxling att följa som läsare.

Jag önskar er i vanlig ordning en god läsning. Eftersom det är sista gången vill jag passa på att säga att ni förmodligen borde engagera er i studentlivet, det är åtminstone det roligaste jag gjort. Man vet aldrig var det leder en. Med det sagt så har jag haft ordet som chefredaktör för sista gången, vi ses på Borgen!

OSKAR HOLM Chefredaktör

REDAKTÖRSKRÖNIKAN Det är december och bara några dagar kvar tills jag sätter mig på tåget mot Stockholm för att fira jul. Årets sista tid har minst sagt varit stressig. Jag har lagt oändliga timmar på en C-uppsats som vägrar bli färdig, upplevt traumat “Finlandsfärja” och hostat blod. Det är inte alltid helt enkelt att vara student.

Men trots att den senaste tiden präglats av frysmat och ångest, känns det vemodigt att min tid i Uppsala börjar lida mot sitt slut. Min post som redaktör för Reversen har också kommit till sin ända och det börjar bli dags att ta över rodret som chefredaktör. Att fylla Oskar Holms skor känns ibland som att bestiga Mount Everest, men att jag gör det tillsammans med tidningens nya redaktör Rut ökar våra odds för överlevnad. Jag tror faktiskt att det kommer bli väldigt bra.

Jag känner emellanåt att mina fem terminer passerat lika snabbt som en blinkning, men sedan tänker jag på hur mycket fantastiskt som hänt under den här tiden och jag kan andas ut igen. Varje avslut verkar vara starten på någonting nytt, kanske till och med nya möjligheter.

Året som varit har fört med sig en mängd utmaningar, men jag vill tro att det funnits mening med att utsättas för mindre önskvärda upplevelser.

Att ha kämpat med kandidatuppsatsen kan öppna upp för jobb i framtiden och att ha panik på en Finlandsfärja må vara jobbigt, men vännerna som jag hade med mig gjorde det mörka oväsentligt.

Jag måste vara helt ärlig med att mina tankar inte alltid präglats av positivt framtidstänk under den här terminen. Visserligen har jag haft otroligt kul, men stundvis har det känts mörkt. Det är först nu, när ljuset i tunneln är nära som det slår mig hur lärorikt det är att utmanas. Hur fint det är att känna sig stolt över sig själv, eller människorna man bryr sig om.

Alla uppsalastudenter jag känner sliter med skolan, extrajobb och stress i sina liv. Hjärtan blir krossade, man brottas med sin mentala hälsa och oroar sig över om familjen mår bra. Allt detta sker i ett land där det blir kolsvart vid tre på eftermiddagen. Trots detta möts man av leenden, pepp och osjälviska människor vart man än går i Uppsala. Det tycker jag är studenternas största styrka.

När jag och mina vänner varit som mest drabbade av livets påfrestningar har vi hittat stunder i vardagen som gör det enklare att andas. Varje vecka ser vi till att ses på ett prestationslöst vis. Äta mat, kolla film och skratta. Det behövs egentligen inte så mycket mer för att komma tillbaka till jorden efter att ha stressat upp sig själv över alla åtaganden och störningsmoment. Det låter banalt, och tar givetvis inte bort momenten som skapar oro, men det gör det svåra mer lätthanterligt. Vi uppsalastudenter tar hand om varandra. Med sådana förutsättningar, kan nästa år inte bli någonting annat än bra.

Gott nytt, vi hörs 2023!

SAGA NILSSON Redaktör

Kära Uppsalaekonomer, Vilken termin! Vilken start, vilket genomförande, vilket avslut!

Här står vi alltså, vid avslutet av terminen som kändes så långt bort den 31a augusti? Sedan dess har vi hunnit med mycket. Vi har välkomnat 300 nya studenter till Uppsala, arrangerat ungefär 40 evenemang och events, erbjudit våra medlemmar jobb- och karriärmöjligheter. Men framförallt har vi erhållit äran att se cirka 240 personer engagera sig i just Uppsalaekonomerna denna termin.

I december hann vi tacka av dessa 240 personer, de som utgör Uppsalaekonomerna, genom att anordna vår traditionsenliga Julfest. Det var minst sagt magiskt att få samla alla engagerade under samma tak för en kväll TACK till er alla för denna termin!

När jag rutinmässigt skriver dessa ord i sista sekund kikar jag igenom utkastet av månadens nummer med temat avslut. Alla Reversens kloka skribenter verkar vara överens om att termen avslut är mer ofta än sällan synonymt med att vara ovetande. Även om ovetande ofta associeras med en viss rädsla (i alla fall för mig), verkar de även vara överens om att det finns någonting fint och framförallt spännande med att vara ovetande.

Avslutningsvis för denna termin och i samband med månadens tema, vill jag ta tillfället i akt och slå ett slag för den danske filosofen Søren Kierkegaards citat “Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv.”

Det jag vill få sagt med citatet är att även om livet kommer servera dig en stor portion ovisshet, uppmanar jag dig till att förlora fotfästet oftare och följaktligen vara än mer oviss än vad livet redan kommer göra dig.

Det må kännas läskigt och onödigt att bli ännu mer ovetande, men hur belönade är det inte att ge sig själv en klapp på axeln efter att vågat testa någonting främmande? Jag önskar att jag vågade göra det oftare under 2022.

Så för 2023 lovar jag mig själv att våga förlora fotfästet oftare. Jag hoppas att du också kan lova dig själv det - så kan vi vara ovetande och nyfikna tillsammans.

Ta hand om er och varandra - vi hörs i januari!

Avslut, ovetande och därmed spänning i vardagen kommer gudarna se till att du får stå ut med under livets gång. Detta fick jag minst sagt uppleva för några veckor sedan när jag tillsammans med styrelsen skulle besöka LundaEkonomernas Vinterbal. Lång historia kort, jag trodde att vi hade reserverade platser till balen. Det hade vi inte. Men efter cirka en vecka fylld med spänning (och lite ångest) såg min kära ordförandekollega Simon från LundaEkonomerna till att lösa situationen. Så denna gång blev avslutet lyckat, vi hade det verkligen superroligt i Lund.

ANNIE UNGHANSE Ordförande Uppsalaekonomerna

Nationerna som fick ett avslut

I studentstädernas stad Uppsala finns det i dagsläget 13 officiella nationer, så har det inte alltid varit. Genom universitets månghundrade historia har nationer likt maskrosor i betong stegrat upp bland de kullerstensbeprydda gatorna.Vissa har lyckats stanna kvar, sprida sina rötter i den karga marken och bli ogräs som aldrig kan plockas.

Andra har försvunnit snabbt.

Under det tidiga 1800-talet gjordes den nationsindlening som råder än idag. Man valde att dela in nationerna utifrån Svenska Kyrkans stift såväl som Sveriges län. Sedan det tidiga 1800-talet har både antalet stift och län förändrats i vårt avlånga land. Uppsala stift blev en del av Stockholms stift med mera. När man idag 2022 har 13 stift och 13 nationer är det därför lätt att tro att samtliga stift är representerade, men så är inte fallet.

Faktum är att det finns ett stift, med två tillhörande län som trots kyrkosystemets förändringar aldrig sedan 1800-talet fått en officiell representation. Jag talar om Lunds Stift med de tillhörande länen Skåne och Blekinge. Den förstnämnda av dessa två län, Skåne, är där jag väljer att lägga mitt fokus.

Skåne bär inte bara på en upprorsmakares berättelse i den Svenska historien. Faktum är att Skåne i Nationernas historia varit länen och landskapens Sid Vicious, rebellen som sa fuck you till överheten och för evigt förändrade synen på systemet.

Året var 1964, Sartre som den första någonsin avböjer nobelpriset i litteratur och Beatles släpper A Hard Day's Night. I Studenternas stad hade en liten grupp människor samlats och bildat låtsatsnationen Skånelandens nation. Denna nation arbetade självständigt med endast en syssla, att inskriva medlemmar. Det fanns ingen nationsbyggnad och inte heller någon ljummen Tuborg att sippa på. Det enda som fanns att dela var drömmen om ett Uppsala utan nationstvång. Det var nämligen så att Uppsala Universitet vid denna tid utkrävde att samtlig student skulle betala och tillhöra en nation, alternativet var att betala för ett medlemskap i studentkåren. I protest mot detta förmyndarskap bildades skånelandens nation där priset för medlemskap var lågt och det skulle bara bli lägre. Redan 1979 hade den så kallade låtsatsnationen lyckats få ner medlemspriset till 0 kr. Nu kunde alla studenter vara med i en nation som inte krävde ett öre från den redan så tunna plånboken.

Till slut år 2010 avskaffades kravet på nationstillhöre, Skånelandens Nation kunde nu släcka verksamhetens fackla i god tro. Kraven hade upplyfts och samtlig student var nu fri att göra som den själv ville. Om Skånelandens Nation i Uppsala Nationernas historia är Sid Vicious, rebellen som slogs för förändring i motvind från den gamla tidens ideal så är Adelsnationen den raka motsatsen. Nämligen ett instängt försök att hålla kvar i ett trångsynt klassideal som med tiden skulle krackelera.

Adelsnationen är namnet på den nation som, precis som namnet anspelar, var ämnad för adelsmännen.

Nationen Bildades under den senare mitten av 1700-talet som ett direkt resultat av den dåvarande kungen, Gustav den tredjes vilja. Hans majestät ansåg det vara lämpligare för adelsmän att alla vara samlade under en nation, snarare att beblandade sig bland den allmänna pöbeln i de övriga nationerna.

Trots att kungen gjorde flera att försök att få in medlemmar så fick han aldrig riktigt den medvind han kanske hade förväntat sig. Adelsmännen föredrog att stanna kvar vid sina tidigare nationer och den så kallade Adelsnationen föll så småningom in i historiens kuriosa.

Adelsnationens inspektor

Kanske är det ändå tur att vissa nationer fick ett snabbt avslut….

Gustav III’s efterträdare, Gustav IV Adolf hade även han en roll att spela i historien om Uppsalas nationer. Långt innan han tillträdde tronen hade det funnits olika former av en Finsk Nation i Uppsala, Finland som vid denna tid hade varit en del av Sverige länge. När H.K.M Gustav IV Adolf tillträde tronen 1792 så följde år av minst sagt vågad utrikespolitik. Det hela kulminerade b.l.a till Det Finska Kriget 1808 där Sverige förlorade Finland till Stormakten Ryssland. Den Finska nationen i Uppsala kom även med tiden därefter att försvinna.

Text: Edgar Taube

är i m o s g i d r ö En guide f ing n d l i b t u n i slutet av d Avslut. Ordet har en nästan obehaglig klang men tillför en slags förväntan. Det känns som om något stort är på väg att ske men man vet inte riktigt vad, eller om det är bra eller dåligt. Så känner troligtvis många som nu står inför en stundande examen, kanske en kandidat i företagsekonomi eller en master i nationalekonomi. Det är en något osäker och outforskad väg som banar upp sig framför dessa studenter, om än spännande kanske även något skrämmande.

För att medföra lite hjälp till dessa studenter har Reversen inför denna månads nummer tagit kontakt med studievägledare vid företagsekonomiska institutionen, Malin Adermon.

Vilka C-kurser erbjuder ni inom företagsekonomi?

Vi erbjuder tre stycken kurser som alla ges på både höst- och vårterminen. Kurserna består av 15 hp teorikurs samt 15 hp kandidatuppsats och är följande: Företagsekonomi C - Externredovisning, 30 hp Företagsekonomi C - International Business and Marketing, 30 hp Företagsekonomi C – Management and Control, 30 hp Vilka magister/masterprogram erbjuder universitetet efter avslutad kandidatexamen?

Företagsekonomiska institutionen har två masterprogram i företagsekonomi, det ena med två spår och det andra med tre spår.

Vi har dessutom två magisterprogram på Campus Uppsala och två magisterprogram på Campus Gotland:

Masterprogram i företagande och ledning: - Marknadsföring - Organisation - Internationellt företagande

DERMON A N I MAL

- Magisterprogram i entreprenörskap - Magisterprogram i internationell och europeisk rätt och företagande - Magisterprogram i hållbart företagande och ledning (CG)

Masterprogram i redovisning och finansiering: - Redovisning, bolagsstyrning och finansiell analys - Strategisk ekonomistyrning

Vilka jobbmöjligheter finns det med en kandidatexamen inom företagsekonomi? Har dessa blivit bättre/sämre med åren? Hur tror du att de kommer att se ut i framtiden? Överlag finns goda jobbmöjligheter efter en examen i företagsekonomi. Det finns en stor bredd av olika typer av jobb att välja mellan. Det kan vara allt från marknadsföring eller organisationsutveckling till redovisning och budgetarbete.

Eftersom företagsekonomi finns både inom den privata och offentliga sektorn och på både stora och små företag och myndigheter, så finns det en stor efterfrågan på arbetskraft. Sedan är det såklart så att inom vissa områden kan konkurrensen vara större. Det finns goda möjligheter till jobb inom t.ex. revision, som controller eller inom organisationsutveckling medan det är lite högre konkurrens för marknadsförare. Hur framtiden ser ut är svårt att sia om. Att allt fler arbetsuppgifter kommer att bli automatiserade är ingen hemlighet och många arbetsuppgifter kommer att påverkas av detta. Revisor är ett yrke som länge varit hotat på grund av detta. Revisorer kommer att behövas, men arbetsuppgifterna kommer att vara annorlunda än idag.

Vad är dina tips till studenter som ger sig ut på arbetsmarknaden efter en avslutad examen?

Kom ihåg att det första jobbet du får inte kommer att vara ditt drömjobb. Självklart ska du söka jobb som du är intresserad av och vill jobba med, men det är ingen katastrof om du inte får ditt drömjobb direkt. Det finns ofta stora möjligheter att utvecklas på den arbetsplats man är på, att få andra arbetsuppgifter och avancera på arbetsplatsen. Jobbet kan även göra dig mer konkurrenskraftig när ditt drömjobb väl dyker upp.

Vad ska man ha med på sitt CV? Är tex engagemang utanför studierna relevant - såsom engagemang i studentnationer?

Att ha arbetslivserfarenhet är värdefullt, vilket även engagemang i nationer eller studentkår är. Det visar arbetsgivaren att man är engagerad och har någon slags tidigare arbetslivserfarenhet.

Undvik att ha luckor i ditt CV. Det ringer en varningsklocka för rekryteraren och en undran kring vad som hände under denna tid.

Arbetslivserfarenhet är viktigt, men tänk på att inte gå för långt bak i tiden. Ett extrajobb du hade en sommar när du var 14 år kanske inte är det mest relevanta att ha med på ditt CV. Det är också viktigt att låta andra titta på ditt CV och personliga brev innan du skickar in det till arbetsgivaren. Att ha ett tydligt och lättläst CV och ett personligt brev som är genomarbetat och professionellt ger ett bra intryck. Självklart är det innehållet i CV:et som påverkar om du kallas till intervju, men ett slarvigt och rörigt CV eller personligt brev påverkar bilden av dig negativt.

Vilket är det bästa sättet att få jobb efter examen?

Var aktiv, både på sociala medier, på jobbsökarportaler och genom att kontakta företagen direkt. Du kan då t.ex. kontakta personer som har det jobb du är intresserad av och fråga dem hur de fick jobbet och vilken kompetens som behövs. Du måste själv söka jobbet för att kunna få det, så det är viktigt att söka alla jobb du kan tänka dig. Se också till att gå på karriärmässor som ordnas på universitetet. Du kan då få möjlighet att träffa potentiella arbetsgivare och höra vad de letar efter och ge dig bra tips.

Vilka är dina tips till de som vill arbeta utomlands?

Vill du arbeta utomlands rekommenderar jag att du läser vidare och tar en masterexamen. Du blir då mer konkurrenskraftig på den internationella marknaden.

Finns det några jobb som du anser är lite bortglömda (som berör ekonomi)?

Det är viktigt att komma ihåg att ekonomer behövs i alla delar av samhället, inte bara på företag utan även på myndigheter och i den offentliga sektorn.

Hur går det till vid sökandet till avancerad nivå - vilka är urvalskriterierna? Är det betyg, högskolepoäng eller något annat?

Det skiljer sig lite åt beroende på vilket program som söks.

Först är det behörigheten som ska uppfyllas.

Masterprogrammet i företagande och ledning kräver en kandidatexamen med 90 hp företagsekonomi medan masterprogrammet i redovisning och finansiering utöver det kräver att du har läst 15 hp statistik. Vill du läsa magisterprogram i entreprenörskap eller hållbart företagande och ledning räcker det men en vanlig kandidatexamen medan det för magisterprogrammet i internationell och europeisk rätt är ett krav på att 90 poäng inom kandidatexamen ska ha tagits i antingen företagsekonomi, handelsrätt eller rättsvetenskap.

Urvalet sker sedan baserat på akademiska poäng samt GMAT för masterprogrammen, magisterprogrammet på Gotland och för sökande till magisterprogrammet i Internationell europeisk rätt och företagande med företagsekonomisk bakgrund.

För de med bakgrund inom handelsrätt/rättsvetenskap sker urvalet genom en sammanvägd bedömning.

Magisterprogrammet i entreprenörskap har en sammanvägd bedömning som urval.

Text: Agnes Nordberg

Consent is like a cup of tea “Jag väljer att vara feminist för att föräldrar lär sina döttrar att klä på sig ordentligt, inte dricka för mycket och att inte vara ute för sent för att undvika att bli våldtagna, istället för att lära sina söner att inte våldta. För att man lärt sig, ända sedan man var liten, att ‘han slår dig för att han tycker om dig’.”

Det här är ett utdrag ur mitt tal under nationella proven i svenska, från när jag gick i ettan på gymnasiet.

Idag är jag ofta är stolt över Lilla Rut; för att hon alltid vågat ta diskussionen, alltid vågat bråka och alltid vågat ta obekväma samtal med såväl odrägliga killar som oroliga rektorer när det hänt någonting som inte stått rätt till. Att Lilla Rut är mycket coolare än vad stora Rut är, insåg jag härom veckan.

2022 rör sig mot sitt slut, och jag har funderat mycket vad som hänt under året. Att ta upp allt det roliga är kul, men inte relevant för denna text. Så jag håller mig kort och koncis. Innan jag går vidare, vill jag spola tillbaka fem år i tiden, till 2017: #metoo. Minns ni det? Hur hela världen gick samman och nådde ett kollektivt konsensus om att sexuella övergrepp, oavsett omständigheter, ska fördömas. Lilla Rut gjorde en chatt med tjejerna i klassen och berättade att en kille i klassen våldtagit en vän. Stora Rut, 2022, står i rökrutan på Stocken och kan inte bestämma sig för om hon ska vara illa berörd eller fascinerad över den tafsning hon nyss upplevt. “Händer sådant ens 2022?” säger hon till de runt omkring. “Usch vad äcklig han är” i olika utgåvor får hon givetvis höra, men också en annan fras, som hon hört hela året: “Han blir så när han är full.”.

Det är ett nytt fenomen som gjort entré i mitt liv sedan ett par år tillbaka; “Hen blir så när hen är full”.

Att alkohol, ofta i stora mängder, för många är en stor del av studentlivet är vedertaget. Men att alkohol blivit den ursäkt det kunde vara innan hösten 2017 var jag inte beredd på. Vi inte längre tonåringar som blir för fulla på smuggelvodka och häxblandningar på en hemmafest – även om ett övergrepp under de omständigheterna självklart inte är okej. Nu är vi vuxna människor som blir fulla på redbull vodka och minttu shots, och jag är fascinerad, jag kan tyvärr inte hitta ett mer träffsäkert ord, för att jag i dialogen är tillbaka i sandlådan på dagis.

“Han slår dig för att han är kär i dig”. Kommer ni ihåg hur vi fördömde, nästan skrattade åt, den frasen? Att det var så bisarrt hur vi lär småpojkar att det är okej att bruka våld, samtidigt som vi lär våra småtjejer att inte säga emot. Ringer det några klockor? För jag hör precis samma fras mina fröknar sa till mig på dagis upprepas i Stockens rökruta. Han är taggad på dig, och har bara dåligt game för att han blir så när han är full. Jag börjar undra om vi, vuxna människor, måste få grundläggande samtycke à “Consent is like a cup of tea” upprepade för oss? Någonstans verkar gränserna ha suddats ut, och gått från “Hon får skylla sig själv för hur hon klär sig” till “Det finns ingen att skylla, för att han var full”. Jag börjar sakna det gamla “Nu vågar man fan inte göra någonting med den här nya samtyckeslagen”-tjatet.

Text: Rut Bruse

Vad är egentligen det perfekta avslutet?

En utekväll på nation rundas av med Max på Stora Torget minuter innan stängning, en termin tar slut med en godkänd tenta, ett fotbolls-VM ser sitt slut med finalens sista straff. Allting ska avslutas på ett eller annat sätt, men vad är egentligen det perfekta avslutet?

En termin i Uppsala bjuder egentligen på precis så mycket som du är villig att ta emot, det finns nästintill obegränsat med aktiviteter, engagemang och poster du kan sysselsätta dig med. Dessutom är det lätt att glömma att studierna också måste göras. Men vad är den perfekta terminen? Är det den som varit fylld med sena kvällar på stan med sina vänner, den som kröns med VG på alla tentor, eller den terminen man rentav kämpat sig igenom?

För många vore det perfekta avslutet på en termin att det faktiskt inte kom något avslut, för andra är det att det kommer så snabbt som möjligt.

Också idrott har sina avslut. Det finns otroligt många idrotter och gemensamt för dem alla är att det i slutändan alltid finns en vinnare och en (eller oftast flera) förlorare. Finns det ett perfekt avslut inom idrott? Absolut! Men svaret på vad det perfekta avslutet är kommer högst sannolikt att skilja sig åt mycket beroende på vem du frågar.

Fotbolls-VM har varit högaktuellt den senaste månaden, det har spelats i Qatar och varit vida omskrivet på grund av många (mindre smickrande) anledningar. I skrivande stund kommer VM-finalen snart spelas. Lagen som möts är regerande mästarna Frankrike och Argentina med en revanschsugen Messi i spetsen. Vad är det perfekta slutet på den här turneringen? Frågar du en fransyska/fransman så är det självklart att VM-pokalen ska hem till Frankrike för andra turneringen i rad. Frågar du däremot en argentinska/argentinare är det inga tvivel om att det bästa som kan hända är att Messi får kröna sin karriär med det där VM-guldet.

En utekväll är något många ser fram emot samtidigt som andra kanske ser det som något ångestladdat. Likt en termin i Uppsala kan den vara fylld med otroligt mycket och kan sluta på otroligt många sätt. Kanske slutar den hemma i studentlägenheten med en varm toast och en mjuk säng, men den kan lika gärna (mer eller mindre) sluta med att tömma magen på innehåll i en soptunna. Det är visserligen tvivelaktigt att det perfekta avslutet på en utekväll är det senare alternativet, men vem vet!

Sammanfattningsvis är det perfekta avslutet något ganska svårfångat. Många gånger blir det inte riktigt som vi tänkt oss och avslutet kan inte komma snabbt nog, men en annan gång vill man aldrig att drömmen ska ta slut. Vissa perfekta avslut har en själaglad vinnare på ena sidan, och en förkrossad förlorare på andra.

Vad som är ett perfekt avslut är helt enkelt upp till tolkaren. Vissa gånger går det att påverka, och andra inte. Men gemensamt för alla avslut, perfekta eller inte, är att det faktiskt är just det - ett avslut. Om det gick som du ville underbart! Om det däremot inte riktigt gick vägen, så misströsta inte, många gånger är det faktiskt inte hela världen!

Text: Alexander Werkström

Brev från Lundaekonomerna Under Gräddgasquens helg tidigare denna termin besökte vår systerförening Lundaekonomerna oss Uppsalaekonomer. Därav har vi nu i detta nummer den stora äran att publicera deras redaktör för tidningen Nådiga Lundtan Felicia Leanderssons berättelse från vistelsen i Uppsala.

Cinderella once said, what ́s a weekend with Uppsalaekonomerna like? After all, I suppose it would be frightfully dull, and boring, and completely … completely wonderful!

In October the board and almost all project leaders of LundaEkonomerna went to Uppsala for a kick-off with Uppsalaekonomerna (UE) and their board and trustees (same as our project leaders). A perfect way to be friends with our sister union and to share experience of being active in a student union, and of course to show that Lund is the obvious choice!

The weekend started with get to know each other games so we got divided into smaller groups, mixed with LundaEkonomer and Uppsalaekonomer, and we got challenges that we should achieve. It was all from saying different words that are connected with student life, to taking a photo in front of a famous statue or taking 700 steps to a famous building. After the games we went to Borgen, which is UEs equivalent to Skånis, for a sittning before we went to a nation where we danced all night long. BUT, before dancing until we can’t stand anymore, we need to tell you about the most important mission during the weekend…

As a tradition, LE and UE steal different objects from the union house. Sneaky LundaEkonomer as we are, we took all that we could find. UE, hope you don’t miss your plants or pUEben sign too much!

Saturday. We went to Ekonomikum where we had a workshop together. We shared our experience of being a collegial in the different unions and how we can improve our work within our committees. Since we have different structures in our unions it was rewarding to hear how they work compared to us, and also how different committees in LE work.

The evening was all about cheers to new beginnings.

Gräddgasquen! A sittning that economics students from Uppsala University, Stockholm School of Economics, Stockholm University and collegium of LundaEkonomerna participated in. I would say that this is top five best sittningar I have been on. It was super fun to get to know students from the different universities and to see how the sittning- culture in Uppsala is compared to Lund.

With foil hats on our heads, applauds to our president that you could hear all the way to Lund and the funniest bordsdam/bordsherre the other unions will ever have, we proved that LundaEkonomerna is the most psyched union. I mean we were 30 students from LE and the other unions had hundreds of students and we still sang the loudest?

After all, our trip to Uppsala is the best thing by far by being a collegial! I have learned alot from UE and the project leaders within LE. And the best thing has to be that I have made so many new friends by this. I’m already looking forward to Ugglan, which will be the same thing this spring but this time in Lund.

Hopefully, UE isn’t scared of our party skills and are as excited as we are for this spring! See you at Ugglan!

Text: Felicia Leandersson

Vilket år det varit! Första året mer eller mindre utan Covid och mer lokalt ett fantastiskt år att ha varit student i Uppsala. Vi fick bland annat äntligen uppleva en RIKTIG valborg i Uppsala igen där vi fick festa i parken (som så sakterliga övergick i att agera sopberg) samt hälla ut hutlösa mängder billig cava på champagnegalopper runt om i stan. Men hur mycket minns ni av vad ni har gjort under året? Stoppa ångesten ni har över era egna minnessvårigheter, för här kommer en lite hjälpare i form av världens mest generella checklista över vad vi tror att ni har gjort under året som gått. Checka i rutorna för att se hur mycket som stämmer in på dig! Den med flest itickade rutor kan få ett “Hurra!!” från undertecknad en gång vid valfritt tillfälle.

januari

februari

Brutit: Nyårslöftet

Inte firat: Alla hjärtans dag

Blivit: Förvånad över hur mörkt det är i januari trots att det är samma skit varje år.

Firat: Alla hjärtans dag

Åkt: På skidresa med UE till Val Thorens där fokuset låg 20% respektive 80% på skidåkning kontra valfri dryckkonsumtion.

Gnällt på: Hur fult Eko är.

Firat: Det faktum att den 9:e februari var dagen då samtliga covid-restriktioner försvann.

Fått: Dåligt samvete för att du aldrig följt covidrestriktionerna speciellt väl.

Hoppat: Över att plugga till tentan för deT fiNns OmTeNToR mEn InGa oMfEstER

mars Sökt: Förtroendevald!

Fryst: Bakdelen av dig i tjugofyratimmars-köerna för biljettsläppen till valborg Tänkt att: Det är sjukt att folk köar så länge bara för att få gå på partaj Köat: Så länge bara för att få gå på partaj

april Sett: När UE förnedrade motståndet i UNI-fejden och vann på både herr- och damsidan Varit: Full i en dag under valborg Varit: Full i två dagar i rad under valborg Varit: Full i mer än två dagar i rad under valborg

maj Varit: Bakfull i mer än två dagar i rad efter Valborg Spelat: Brännboll i regnet på brännbollsturneringen

juni-augusti Läst: Blajig sommarkurs eftersom att jobba är tråkigt Haft det: Trevligt!

Blivit: Pank för att du spenderade 99% av CSN under valborg

Längtat: Tillbaka till plugget

Suttit: På uteserveringar för att dämpa ångesten över missat plugg

Kommit: Tillbaka till plugget och vill redan tillbaka till playan

september

oktober

Sökt: Förtroendevald Varit: Osäker på du ska rösta på Gjort: En valkompass du litade på till 100% Märkt: Partiet du fick på valkompassen inte blev helt rätt i slutändan

november

Ätit: Kanelbulle Gått på: Oktoberfest Blivit: Ledsen för att det börjar bli så mörkt igen Klätt: Upp dig för att gå på Gräddgasque

december

Röstat: På dina favoriter på höststämman

Tyckt: Att det är så sjukt vad fort tiden går, året är ju snart slut!

Spelat: Volleyboll-turnering

Kommit: in i julstämning

Bojkottat: Fotbolls-VM

Inte: Kommit in i julstämning

Tittat på: Fotbolls-VM iallafall

Kollat: På luciatåg Tyckt: Att det är oförskämt kallt

Text: Linus Rönnlund

Läst: Hela den här listan. Bra jobbat!

- kanadensiska komedifilmer i Kingston Borta på andra sidan Atlanten, vid Ontariosjöns nordöstra kustremsa ligger universitetsstaden Kingston. Där i den lilla kanadensiska staden, inklämd mellan Montreal och Toronto, är Uppsalaekonomen Wilmer på utbyte.

Via enheten för internationell mobilitet vid Uppsala universitet har Wilmer lyckats knipa en plats på universitet med det något pompösa namnet Queen’s University. Han berättar att Kingston är en stad i ungefär samma storlek som Uppsala, som likt Uppsala är centrerad kring sitt studentliv. Men med en viss nordamerikansk touch.

Wilmer berättar vidare om hur tiden i Kanada startade.

"Redan på Arlanda på vägen hit träffade jag två svenskar som skulle på utbyte i Kanada. Det har sedan varit ganska enkelt att bli vän med utbytesstudenterna."

"De flesta här bor i hus, även studenterna. Det är också hemmafester i villorna på helgerna! Det finns en gata som heter Aberdeen Street här som är känd för sina fester. Där är det bra drag på helgerna."

Innan utbytet var Wilmer smått orolig över att hitta boende. Kingston är känt för att ha en brokig boendesituation, framförallt för studenter. Men via en bostadsgrupp på facebook kom han i kontakt med en holländsk utbytesstudent som också sökte boende. De kunde således leta boende tillsammans, och reda ut situationen.

En av de stora fördelarna med just Kingston är närheten till några av Kanadas största städer. Det har Wilmer utnyttjat genom utflykter till, Montreal, Toronto såväl som Ottawa.

Under sina utflykter till omgivande metropoler. sticker framförallt besöket till Montreal och en hockeymatch i Ottawa ut som höjdpunkter.

"Montreal var jättefint, med både skyskrapor och fina gamla byggnader. I Ottawa kollade vi på en NHL-match, tyvärr är väl Senators kanske det sämsta laget att kolla på i NHL då de är sjukt dåliga."

Namn: Wilmer Grelz Termin: 5

Ålder: 22

Pluggar: Kandidatprogram i ekonomie företagsekonomi Läser under utbytet: American Elections, Ecological Economics, Komedifilm och Business in North America

Första veckan fanns det en typ av välkomnande för alla utbytesstudenter som Wilmer deltog på. Där det bland annat var spex på stan, utklädnader och besök på barer.

Han är dock noga med att poängtera att det inte riktigt var som i Uppsala.

"Det var inte recceveckorna med UE direkt. " Trots att det gått bra att få nya vänner i Kingston så är det lite svårare att få kanadensiska vänner. Istället umgås Wilmer med en salig blandning av holländare, australiensare, svenskar med flera, som också de är på utbyte. Han menar dock att stereotypen att den kanadensiska befolkningen ska vara “sjukt trevlig”, stämmer.

"Det kanske är lite klyschigt och något man fått höra mycket på förhand. Men det stämmer! Alla är galet trevliga. Råkar man gå in i någon på stan är det alltid de som ber om ursäkt.

Det är någonting som kommer naturligt för dem."

En av kulturkrockarna som Wilmer upplevt har också med den kanadensiska vänligheten att göra.

"Ibland vill man bara koppla i sina hörlurar och vara för sig själv. Men här kan man inte riktigt göra det, utan man förväntas prata med främlingar hela tiden."

Vidare pratar vi om Wilmers vardag borta i Kingston.

Han berättar bland annat att intresset för fotbolls-VM varit oväntat högt.

"Vi har försökt kolla på Kanadas matcher men det har varit fullt på alla barer varje gång."

När det kommer till studentlivets festande är det oväntat nog ungefär samma dagar som gäller i Kingston som i Uppsala.

"På tisdagar går man till ett ställe som heter Trinity. De har ett one dollar one beer erbjudande då som är ganska nice.

Tyvärr är ölen väldigt små och smakar misstänksamt likt att vara utspädda med vatten. Men det är ett roligt koncept!"

På torsdagar går vi istället till Stages. Det är lite av Kingstons Stocken, det spelas mycket Abba där vilket är ett plus.

Tyvärr är kön ofta väldigt lång. Lokalen håller heller inte riktigt Stockens standard.

Wilmer bedriver såklart studier vid Queen’s också. De skiljer sig en del från Uppsala.

"Den största skillnaden är att här väljer man kurser efter sitt schema. Så man tar själv ansvar för att välja ut rätt kurser så de funkar med ens schema. Första månaden kan man fritt hoppa av och på kurserna. Dock blir de roliga kurserna fulla ganska snabbt, vilket jag inte hade full koll på. " Han läser för närvarande en salig blandning av kurser.

Delvis en effekt av att ett av kraven från Uppsalas håll är att man inte läser företagsekonomi under utbytet. Bland de mer uppseendeväckande kurser som Wilmer läser är kursen om komedifilmer.

"Första lektionen i veckan kollar vi alla gemensamt på en komedifilm. Klassrummet förvandlas till en biosalong.

Sedan så diskuterar vi komedifilmen i helklass. Ganska ineffektivt och konstigt, men också rätt kul."

Wilmer menar att han är mycket nöjd med utbytet i stort och tycker att fler borde överväga en termin på annan ort.

"Allt det här som sägs om att det är givande och att man växer som människa, det stämmer faktiskt. Och jag är väldigt glad att jag gjorde det."

Avslutningsvis undrar vi på Reversen givetvis med månadens tema i åtanke - hur Wilmer kommer avsluta sin tid i Kingston?

"Med en öl på Toucan Irish pub med de få utbytesstudenter som är kvar över jul!"

Text: Oskar Holm

Det påstås att ju äldre man blir, desto kortare upplevs varje år. Det finns kanske en matematisk logik i det - men rent känslo- och händelsemässigt? Ett år kan innehålla en hel evighet eller brinna upp i vad som upplevs som ett andetag.

Vid utvärdering av ett år krävs att man blickar tillbaka och frågar sig vad som faktiskt har hänt, och med fördel längre tillbaka än vad man åt till lunch igår. För 2022 ter det sig nästan rimligare att fråga – vad har inte hänt i år?

För att sätta saker i perspektiv: I januari 2022 hade vi fortfarande coronarestriktioner, men det var ännu fred i Ukraina. I sportvärlden har det hunnits med ett herr-VM i handboll (som Sverige kammade hem), Vinter-OS i Beijing, VM i friidrott i USA, dam-EM i fotboll i England och naturligtvis det färska herrVM:et i fotboll i Qatar. Utöver det hann vi skrämma upp oss inför en ny pandemi med apkoppor.

Drottning Elizabeth gick bort efter 70 år på tronen. En dansk högerextremist åkte på Sverigeturné och brände koraner. Politiken har varit intensiv och ständigt närvarande, med ett maktskifte i Sverige, Jair Bolsonaros valförlust i Brasilien, Boris Johnsons avgång i Storbritannien och för närvarande stora protester och oroligheter i Iran. Med mycket mera.

Mycket oförutsägbart har hänt, samtidigt som det vi i två år oavbrutet längtat till så mycket har skett– vardagen har ”gått tillbaka till det normala”. Vi kunde åter uppleva terminsstarten i augusti på plats, dansa på ett klistrigt klubbdansgolv till en halvdålig DJ som får lite för mycket feeling, fira valborg i Ekoparken och leka leken ”hur många förfriskade studenter krävs för att stans tjuriga gubbar börjar beklaga sig över nedskräpningen”, eller bara ta en öl efter 20.00 i en grupp som rymmer fler personer än fyra. 2022 har försökt kompensera för allt som vi åren innan gick miste om och det utmynnade i en explosion av fester, konserter, resande och liv. Och det är väl alltid när man är upptagen mitt i det intensiva livskaoset som det oväntade sker. En lärdom från året är hur mycket i världen som är oförutsägbart.

När Danske Banks chefstrateg Frank Øland förutspådde 2022 fastslog han att inflationen under året skulle minska och jobba sig ner mot en normal nivå igen. Ändå står vi här i decemberkylan och behöver spänna fast säkerhetsbältet för att hänga med i inflationens och elprisernas tvära kast. Vi kan inte räkna ut allt vad framtiden har att erbjuda och det konstaterandet kan medföra oro på köpet.

Men när allt känns smärtsamt ovisst kan man finna tröst i det som man vet består här i världen – klyschor. De må överanvändas och terroriserar alltför många inomhusväggar upptryckta på träplankor, men det fråntar bannemej inte faktumet att de har en poäng. Och vad är det klyschorna brukar säga till oss? Att vi måste carpe diem, leva i nuet, älska oss själva och förstå att allt är möjligt. Kanske menar klyschorna att det finns en frihet och möjligheter i framtidens oförutsebarhet? Visst ter sig världen vara en kaotisk och dyster plats om man använder pessimistens glasögon vid en granskning av samtiden. Men utöver lärdomen om att framtiden är oförutsebar, har 2022 också efter restriktionerna påmint oss om, för att citera Timbuktu, ”Hur fett det är att leva. Det är viktigt att komma ihåg det”. Så i sann anda under tiden i kalenderåret när ett år är på väg att avslutas och ett nytt ska påbörjas är det bara att omfamna klyschorna och omsätta dem i praktiken. Sök det jobbet, kyss din crush och kasta dig ut för stupet (förslagsvis endast metaforiskt). Gott nytt avslut!

Text: Wilma Svanberg Eriksson

Att anordna en arbetsmarknadsmässa, är som vi brukar säga, en av de konstigare sakerna en grupp studenter kan ägna sig åt.

Missförstå oss inte, vi har under majoriteten av året ägnat oss åt helt vanliga arbetsuppgifter. Det skapar däremot speciella förutsättningar att en grupp studenters målbild är att omvandla en anspråkslös, 70-tals byggnad, till en plats med optimala mingelmöjligheter.

Det var två förvirrade personer som satt på Borgen i början av januari för att sätta bollen i rullning. Vi kom på att vi ville sätta vår prägel på projektet. Det var lättare sagt än gjort och dessvärre kom vi inte längre än så vid det tillfället. Det var när vi hade tillsatt Kontakteriet som det började röra på sig för oss. Resultatet blev en ganska egen mässa ändå. Kontaktdagarna 2022 fick en ny fantastisk hemsida, en stor variation av företag och enligt oss en perfekt miljö för jobbsökande.

Vi känner väldigt stor tacksamhet till alla våra otroliga kontakterister i år. Det är tack vare Kontakeriet som vi lyckades arrangera en lyckad mässa med hela 65 företag. Arbetet som har utförts i år har gjorts självgående med passion och engagemang.

Samtidigt har vi har haft väldigt roligt tillsammans. Stort tack till alla er!

I slutändan var arbetsmarknadsmässan enligt oss en rungande framgång, och många deltagare har redan nu rapporterat att de fått jobb genom Kontaktdagarna 2022. Vi är stolta över den roll vi spelade för att hjälpa till att sammanföra begåvade arbetssökande med bra företag och ser fram emot att fortsätta att stödja den lokala arbetsmarknaden i framtiden.

När vi nu ser fram emot nästa läsår uppmanar vi alla Uppsalaekonomer att överväga att ansöka om en plats i vår projektgrupp.

Det är en chans att göra skillnad, lära sig något nytt, lära känna nya roliga personer och skapa förutsättningar för att lyckas i sin framtida karriär. Ansökan öppnar i januari.

Missa inte denna möjlighet - ansök!

Allt gott, Ebba Gustafsson & Marcus Wilsenius Projektledare Kontaktdagarna 2022

REVERSENS Lagt till någon från Kontaktdagarna på LinkedIn

Varit utomlands

Haft covid

Investerat i någonting nice

Testat dig för könssjukdomar

Blivit ekonomiskt ruinerad av Humlan

Varit på borgensittning

Sökt utbytesstudier

Gjort färdigt alla jul- och nyårsplaner

Är trots motgångar ändå nöjd med året

Skaffat ett nytt jobb

Sökt poster inom UE

Läst alla Reversens nummer

Fått nya vänner och kontakter

Handlat second hand

Varit på minst fem nationer

Varit på en gasque

Varit med på Recceveckorna

Åkt Finlandsfärjan

Köpt ett gymkort och faktiskt använt det

Bråkat med din basgrupp

Klarat alla tentor

Testat något nytt

Blivit utslängd från Stocken

Börjat planera nästa års sommaräventyr

Text: Elias Aspudd

an tänkt sig m m o s r i l b e t n i t u l s v a r Nä Det är få saker i livet som är konstanta. Livet är föränderligt och fyllt av avslut. Mindre eller mer smärtsamma. Vi avslutar en tjänst, tar farväl av en partner eller ser sista avsnittet av en serie som vi bara inte kan slita oss från. Vi har ofta en bild av att avsked ska vara perfekta men så är inte alltid fallet. Jag vill till och med påstå att det är sällan som man upplever de välregisserade sluten i verkliga livet som vi känner igen från filmerna. Jag tycker ofta att avsked kan vara avmätta eller bleka, och man går därifrån med en känsla av att man borde sagt något mer, mindre eller något helt annat. Kan det vara så att vi är rädda för förändring? Kanske vill vi att saker förblir vad de var, och när skiten väl träffar fläkten så står vi handfallna utan vettig respons?

När vi går ut ur ett rum för sista gången så är det viktigt att göra det på ett värdigt sätt. Det är viktigt eftersom att det sätter en krans kring det som varit. Vi lever på minnen och avsked är ofta det mest centrala i vårt minne. Om man ser tillbaka på en säsong för ett idrottslag så bedömer man laget baserat på hur de avslutade säsongen. Inledningen och för all del mitten av säsongen faller i glömska, och det som finns kvar är slutet. Detta gäller även för filmer, böcker eller tv-serier: om slutet är dåligt så är risken stor att du kommer ihåg det som något mediokert. I synnerhet gäller detta relationer: om en relation avslutas på ett bråkigt eller ovärdigt vis så är det högst troligt att det är så den kommer minnas. När allt kommer omkring så är minnen en av få saker som består.

Eftersom man inte är mer än människa så är det ofrånkomligt att avslut ibland inte blir som man tänkt sig. Inte minst så är kanske avslut ett samspel, och huruvida det blir lyckat är inte enbart avhängigt på en en enskild individ utan också på de övriga inblandade parterna. Avslutningsvis så har lyckade avslut och avsked att göra med hur förväntningarna är ställda - där höga förväntningar banar väg för besvikelse. Oavsett om man är vemodig som människa eller om man tar livets förändringar med en klackspark så tror jag att det är positivt att veta hur man avslutar snyggt och sätter kronan på verket.

Text: Joakim Fries

Överlista CSN med Reversens inkomstplanering Ett avslutat år är för bolag synonymt med ett avslut av räkenskapsåret. I alla fall för de bolag som inte har brutna räkenskaper. Att det har betydelse om intäkter och kostnader inträffar innan eller efter bokslutsdagen/balansdagen är, främst av skatteskäl, relativt uppenbart.

Mindre uppenbar är nyttan av att se över sin egen privata ekonomi. Det finns dock flertalet anledningar att se över sina privata affärer i syfte att optimera skatte- och inkomsteffekter. Studenter i synnerhet riskerar att drabbas av negativa påföljder eftersom vi behöver anpassa oss till CSN:s inkomsttak, vilket även kallas fribeloppet.

Fribeloppet är den inkomst studenter får ha utan att bidrag och lån från CSN påverkas. Viktigt att hålla koll på är att det inte har betydelse om du väljer att endast ta bidraget och inga lån. Fribeloppet grundas endast på antal veckor med studiemedel per kalenderhalvår, i kombination med om du pluggar heltid eller deltid. Om man överstiger fribeloppet blir man återbetalningsskyldig med 61% av det överstigande beloppet. Alltså, om man överstiger med 100kr måste man betala tillbaka 61kr.

Gällande inkomst från arbete är det således nettopositivt att arbeta trots återbetalning.

För de som arbetar vid sidan av studierna krävs det alltså att man planerar sin inkomst. Det finns således relativt lite man kan påverka i slutet av året ur den aspekten. Dock får man inte glömma att inkomst kan komma från fler håll än arbete. De vanligaste utöver arbete är förmodligen försäljning av bostad eller genererande av andra kapitalinkomster, så som värdepappersinkomster.

Försäljning av bostad Eventuell vinst från försäljning av bostad räknas som inkomst. De som säljer sin första bostad och köper en annan behöver inte oroa sig då man kan göra uppskov på vinsten. De som vid ett tidigare tillfälle gjort uppskov av vinst och säljer sin bostad kommer dock aktualisera inkomsten för skatt, vilket innebär att man riskerar att överstiga fribeloppet och således bli återbetalningsskyldig.

Givet en situation ens bostadsförsäljning riskerar att resultera i ett återbetalningskrav, gör man klokt i att redovisa hälften av vinsten per kalenderhalvår. Detta eftersom man potentiellt minimerar återkravet, beroende av övriga inkomster.

Försäljning av värdepapper För den som innehar värdepapper på ett konto som inte omfattas av schablonintäkt finns det några aspekter att beakta. Om man efter kvittning av eventuella förluster deklarerar vinst, kommer vinsten att innebära kapitalinkomst. Det innebär att det kan vara klokt att vänta med vissa vinstförsäljningar till efter årsskiftet. Viktigt att komma ihåg är att utdelningar i en vanlig aktiedepå tas upp som inkomst. Har man långsiktiga placeringar som genererar hög utdelning bör man succesivt sälja av dessa (utan att överstiga fribeloppet) och placera om dem i en kapitalförsäkring eller ISK, där utdelningar inte i sig räknas som kapitalinkomst. Utgår man från 2023 blir kapitalinkomsten istället 2,94% av det totala kontovärdet (givet inga insättningar under året).

Om man är väldigt förmögen och schablonintäkten bidrar så pass mycket till den totala inkomsten att man riskerar gå över fribeloppet bör man öppna en kapitalförsäkring via ett helägt aktiebolag. Detta eftersom bolagets ekonomi, givet inga utdelningar, är frikopplat ens privatekonomi. Att sätta tillgångarna i ett aktiebolag är även möjligt via ett vanligt aktie- fondkonto om man vill ha möjligheten att kvitta förluster och vinster.

Text: Lucas Kampe

David Stolt Linus Rönnlund Christoffer Parning Finnson Lucas Kampe Sofia Rommel Rut Bruse Jennifer Jerand Wilma Eriksson Sara Moberg Diana Sabou Moa Tornell Vendela Jurland Elin Rindemar Aldo Machado Amanda Höök Daniel Busk Pontus Jönsson Henrik Peterson Alexander Engdahl Douglas Wass Alma Barbier Silas Garpe Kalle Krusell Simon Tyrhammar Emilia Salemyr Linus Sjögren Anders Gombrii Colin Berg Daniel Tanta Louise Flerén Fredrik Knutsson Matilda Lönnerholm Hanna Olai Jack Herte Hoda Saidi Alfred Magnusson Linnea Funck Felicia Strand Naomi Jayne Nora Löwbeer Wester Oscar Johansson Olivia Westin Roy Österborg Elsa Kågström Ebba Bossen Victor Ihrman Maria Idrén Gabriel Cavallin Maria Berntsson Adam El Amrani Sara Palmquist Hanna Envall Judith Lilja Lily Pairawan Fabian Zetterberg Wilmer Bremvik Ida Vinsa Albin Wickberg Karin Mild Getoar Luta Viktor Lennerbrant Malte Gustafsson Carl Ögren Selma Grive Oscar Clarin Nora Lawlor Ellen Hjelm Sarah Nilsson Aida Asli Gustav Walerud Ebba Wiking Johannes Olsson Matilda Strid Marcus Hammar Franck Blue Wilma Näslund Oskar Holm Angelica Sörquist Saga Nilsson Hanna Åsbrink Agnes Nordberg Ted Hausenkamph Alexander Werkström Minna Hassan Edgar Taube Nordberg Maja Lundh Elias Aspudd Josephine Söderström Varnäs Emil Leijonqvist Erik Krumlinde Joakim Fries Mathias Ericsson

Lukas Amnebjer Amanda Giléus Alva da Luz Wilma Nordin Petrus Söderberg Ella Torlén Klara Sjöström Amanda Strömberg Philippa Nilsson Raul Shelton Torres Stina Kinnerbäck Anton Ryberg Martin Holmqvist Agnes Sköldmark Sofia Ottosson Jonathan Brandt Tilde Bergman Ebba Gustafsson Marcus Wilsenius Louise Runsten Moa Zetterlund Hanna Månsson Sanna Sigg Sara Lindenius Emily Palmqvist Maja Bergbom Alva Dahlqvist Fanny Wahlund Mathilda Redén Albin Östervall Christine Eriksson Matilde Lundström Axel Gullikson Tom Helling Carl Skoog Oliver Hausenkamph Jessica Törnberg Jakob Ekman Hanna Céwe Jesper Ahlberg Henrik Nordgren Rickard Higwall Gabriel Trolin Maja Söderhäll William Bådagård Daniel Fonad

Rebecca Agnerius Sara Olsson Emma Sjöblom Gustafson Alexandra Qvist Helena Edström Karin Sheng Tara Rasmussen Fanny Beckman Alicia Störner Alice Ruda Ebba Rönnberg Ebba Werner Hannah Brandt Matilda Lindgren Gustav Eliasson Moa Nyberg Hanna Richardsson Hanna Thunander Karin Håkansson Matilda Johansson Ahmed Khaled Engla Höglund Linda Mosa Saga Kronborg Lage Hultman Annie Unghanse Michaela Mattsson Kristian Wulfert Maja Mattiasdotter Charles Persson Sixten Hassler Linus Gustavsson Agnes Törnerud Theo Alksnis Gustav Brished Emelie Nilsson Julia Alriksson Nils Sjöberg Alfred Granzelius Patrik Schwartz Daniel Renvall Julia Sundvall Edvin Blomqvist Isabella Falk Tobias Granberg Ramin Addibpour

Felicia Cedstedt Ellen Hammar Tilde Olsson Erik Stein Matilda Alsterman Ida Lindberg Isak Lundblom Tobias Björling Johanna Hedlund Giovanna Sacchi Christoffer Tjulander Alice Bevegård Hugo Frithiof Philip Agius Rasmus Sellerstrand Samuel Lavatt Christian Dal Erik Bergstedt Hanna Jonasson Theo Levinsson Emma Halvarsson Filippa Althoff Johanna Huvitus Josefin Carlsson Lina Ahlsén Ebba Björklund Emma Englaryd Sophie Reuterskiöld Jacob Bergqvist Anton Nilsson Michael Svensson Ebba Risberg Noel Klarberg Sara Kuylenstierna Agnes Westlund Fredrik Åkesson Max Stolt Philip Grunditz Ludvig Nygård

Uppsalaekonomernas föreningshjärta Michael Svensson

Terminens nykomling Hanna Cewe

Terminens projekt Kontaktdagarna

Terminens kontakterist Martin Holmqvist

Terminens projektgrupp rUEnion

Terminens initiativtagare Aldo Machado och Gustav Brished

Terminens projektledare Hannah Brandt

Terminens marknadsföringsinsats Christoffer Parning Finnson

Terminens utbildningsprestation Tycka till Ebba Bossen och Maria Idrén

Terminens Reverseninsats Rut Bruse

Terminens Uppsalaekonom Sara Olsson

Terminens projektmedlem Henrik Nordgren

Föreningskalendern Nyfiken på vad som händer inom Uppsalaekonomerna?

Se hit!

januari

MÅN 26

TIS

ONS

27

TORS

28

29

FRE 30

Annandag jul

3

2

9

16 Recceveckorna första dagen

4

LÖR

SÖN

31

1

Nyårsafton

Nyårsdagen

5

6

7

8

15

10

11

12

13

14

17 Recceveckorna inskrivning och nationshäng

18

19

20

21

Skidresan

22 Recceveckorna Amazing Race

Vi hoppas att du har uppskattat terminens sista månadsnummer av Reversen. Har du några frågor, förslag eller synpunkter - tveka inte på att höra av dig till oss! reversen@uppsalaekonomerna.com

Redaktörerna Oskar & Saga