Reversen - november 2022

NOVEMBER 2022

UPPSALAEKONOMERNA

TEMA:

SKULD UPPSALAEKONOMERNAS MEDLEMSTIDNING

INNEHÅLL 5. CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET 6. REDAKTÖRSKRÖNIKAN 7. ORDFÖRANDE HAR ORDET 8. TRE SNABBA MED FYRA EKONOMILÄRARE! 9. REVERSEN RECENSERAR - BERGGREN ÄR SKYLDIG SINA LÄSARE ATT FORTSÄTTA SKRIVA 10. VAR DET LÄNGESEN DU VAR OCH STÖTTADE DITT LOKALA LAG? 12. DE TRE SUPERSPARARNA 13. BROTT OCH STRAFF 14. ÖKENLANDET SOM STAL FOTBOLLEN 16. STUDENTTERMER DU BÖR KUNNA 18. REVERSEN PURITY TEST 19. INSÄNDARE - STÖLD ELLER INSPIRATION? 20. UTBYTESKORRESPONDENS - LUNDASTUDENT PÅ VILLOVÄGAR 22. VILKA NATIONER ÄR ATT FÖREDRA FÖR DIG MED STUDIESKULDER PÅ HÖG? 24. LÅT OSS BLI MER SKULDSATTA 25. NYA FÖRTROENDEVALDA VT23 26. FÖRENINGSKALENDERN

REDAKTIONEN TILLSAMMANS ÄR VI REVERSEN.

Oskar Holm Chefredaktör

Saga Nilsson Redaktör

Diana Sabou Grafiker

Rut Bruse Skribent

Alexander Werkström Linus Rönnlund Skribent Skribent

Wilma Svanberg Eriksson Skribent

Elias Aspudd Skribent

Joakim Fries Skribent

Emil Leijonqvist Skribent

Agnes Nordberg Skribent

Edgar Taube Skribent

Lucas Kampe Skribent

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Kära Uppsalaekonomer. Kära läsare av Reversen!

Den som är satt i skuld är icke fri – så lyder titeln på den bok dåvarande statsministern Göran Persson gav ut 1997. Den uppmärksamma läsaren kan senare i denna tidning konstatera att även Uppsalaekonomernas inspektor Jenny Backman intuitivt associerar skuld med ofrihet. Efter fem terminers studier har jag aldrig varit mer skuldsatt än för tillfället. Jag har heller aldrig känt mig lika fri som nu. Kanske är Perssons skuldprinciper inte allmänt tillämpbara, eller så har jag bara kognitivt avlägsnat mig från mina känslor.

När kalendern börjar bli svåröverblickbar på grund av alla inbokade julkonserter, när en spontan öl intas på Palermo på valfri veckodag, eller när efterfesten från KD-gasquen avslutas med en weekendresa till Gdansk. Då känner jag att jag utövar min frihet till det yttersta. Förvisso känns det stundtals tungt När jag och Saga konstaterade att enbart en artikel trillat in i att blicka fram mot att behöva plugga till en omtenta i våran mailinkorg när skribenterna hade deadline kändes det mikroekonomi medan ens vänner lever livet under lite som att jag åter befann mig i baksätet. Sedan trillade luciahelgen. Men i den utsträckning det begränsar min frihet artiklarna så sakta in, en efter en. Som chefredaktör emerita kan jag krasst konstatera att mina misslyckanden är ytterst Greta Jenset Petrén brukade säga var de så kallade bangers. självförvållade. Att vara sin egen lyckas smed tror jag är själva Extra imponerad är jag av Joakim Fries som den här månaden definitionen för frihet. Då spelar skenande ostpriser och lyckades med konststycket att fånga en kollektiv känsla. kraschade CSN-budgetar en mer begränsad roll.

Skulden över den försenade inlämningen är med råge avbetald.

För vissa av oss kan det stundtals kännas som att livet sveper med en in i diverse engagemang, konsultjobb och avancerade När det kommer till mina egna känslor av skuld är de högst studier. Känslan av att det inte längre är ditt fria val som avgör begränsade. Förvisso känner jag viss skuld över mitt hur du spenderar din dag. Att förpliktelser och skuldkänslor begränsade bidragande till det här numrets utformning. av vad som skulle hända ifall man bröt upp från sina tidigare Istället tog redaktör Saga, redaktör electa Rut och grafiker val gjort en till medpassagerare på sin egen resa. För någon Diana över showen. Jag blev mestadels förpassad till sidlinjen. vecka sedan pratade jag med min vän Gustav Eliasson om att Förvisso eventuellt något i förtid, men kanske på tiden. jag kände mig stressad. Han sa ett par visa ord jag gärna delar Hursomhaver är jag övertygad om att ni likväl kommer få en med mig av: “Se till du fortfarande känner att du har god läsning. Njut! kontrollen och att du alltid kan bryta upp och försvinna iväg”. Gustav är klok, och honom lyssnar jag på.

OSKAR HOLM Chefredaktör

REDAKTÖRSKRÖNIKAN Ännu en höstmånad börjar lida mot sitt slut. Sista veckan i november spenderar jag på landet, insnöad i huset, framför en brinnande brasa för att stänga ute kylan som försöker tränga sig in. Meningen är att jag ska skriva på min C-uppsats och tidningens artiklar, men jag har blivit överöst av en trötthet och har istället fastnat framför TVn med min morfar. Vi tittar på fotboll tillsammans. Efter en stunds bekväm tystnad harklar han sig och säger någonting om att det är märkligt att herrarnas världsmästerskap utspelar sig i Qatar. Kanske borde vi stänga av och hitta på någonting annat? VMs moraliska skuld har varit ett hett samtalsämne i mina kretsar och jag kan inte låta bli att börja tänka på den här krönikan som jag fortfarande inte börjat på.

Att känna skuld är däremot någonting som jag känner igen alltför väl. Jag vill nästan tro att det är en universell upplevelse – rädsla över att man inte räcker till för andra. Jag känner skuld gentemot omgivningen över att jag är lat och inte presterar tillräckligt när jag har goda förutsättningar i mitt liv. Skam över att jag inte är hemma med familjen så mycket som jag borde. Ångest över att uppfattas som tråkig när jag inte orkar vara social. Eller motsatsen – skuldkänslor över att råka ta för mycket plats. Jag känner tyngden av att ibland inte klara av att bära andra som mår dåligt, trots att jag vill. Ibland orkar jag inte ens ta hand om mig själv, vilket känns som det skämmigaste.

Jag förklarar detta för min morfar, som är en av de klokare personerna jag känner. Det gör honom till en bra kandidat för Temat på månadens Reversen-nummer är just “skuld” och att lyssna på mina röriga, slutkörda tankar. Han stänger av TVn, jag har medvetet skjutit upp artikeln eftersom det känns svårt tittar på mig och säger “Er generation har en fruktansvärd press att skriva om. Att jag och Oskar jublade ihop när vi kom på på er, men det är okej att inte lyckas med allt Saga”. temat i början av månaden känns som en annan verklighet.

Jag vet att han har rätt, men det är lättare sagt än gjort.

Genidrag, tänkte vi då. Veckorna har sedan dess passerat och jag har fortfarande inte kommit fram till vilket narrativ Skuldkänslor är inte ett nytt fenomen. Min morfar kan såklart som tilltalar mig mest. relatera till att vilja vara till lags för sin omgivning, eller ha dåligt samvete över misstag han gjort. Samtidigt är det tydligt att det finns en åtskillnad mellan min upplevelse och den äldre generationen. Gemensamt för alla mina exempel är att det handlar om mig. Jag vill räcka för andra, kanske för att det påverkar vad folk tänker om mig. När min morfar talar om sin upplevelse som ungdom, verkar det som att det fanns en större känsla av kollektiv skuld, exempelvis en lojalitet till samhället, kyrkan eller familjens framtid. Nu hade inte min morfar en särskilt kristen uppväxt, men många 40-talister verkar bära med sig en inbyggd kompass om vad man ska känna skuld över från en religiös uppväxt. I dagens sekulära Sverige, där vi förväntas prestera och “göra karriär” för att nå egen framgång, har vi blivit individualistiska. Även saker som vi gör för andras skull, blir en belöning för oss själva eftersom det blir vår självbild.

SAGA NILSSON Redaktör

Samtidigt måste man vara snäll gentemot sig själv. Att jag skriver den här texten samma dag som vi släpper tidningen är inte ultimat, men livet är krångligt och tiden rinner iväg ibland. Att missa en helg med syskonen är inte elakt. Vi vet att vi älskar varandra ändå. Att stanna hemma en kväll trots att man tidigare tackat ja till en fest är rimligt, för alla förstår att kroppen behöver vila. Det är okej att inte lyckas med precis allt.

Den kvällen på landet somnar jag gott.

Kära Uppsalaekonomer, Var ska vi börja denna gång? Ännu en till månad har passerat och nu är vi minst sagt närmare terminens slut än början. En riktig milstolpe för terminen som gick av stapeln i november var vår omtalade och mycket uppskattade arbetsmarknadsmässa: Kontaktdagarna. Ett oerhört drivet kontakteri med tillhörande projektgrupp färgade inte bara Ekonomikum blått under två intensiva dagar. Tillsammans anordnade de även en takeoff, Kontaktboosten, signerade 65 företag till mässan OCH engagerade exakt 174 stycken Uppsalaekonomer. Alltifrån studenter på sin första termin till masterstudenter fick tack vare Kontaktdagarna ett oerhört roligt och lärorik engagemang i bagaget. Ett stort tack ska framförallt riktas till Ebba Gustafsson och Marcus Wilsenius för att de genomförde Kontaktdagarna 2022 så väl - hatten av!

I november hann vi även med att anordna Höststämman 2022. Med vice-ordförande emerita Lisa Fälth som stämmoordförande röstade vi smidigt igenom propositioner och vårens förtroendevalda. En stor eloge till alla modiga personer som ställde upp på stämman. Det är inte varje dag man håller tal inför över 100 personer! Glöm inte bort att vara stolta över er själva.

Det komiska var att samma dag fick jag spontant till (eller troligtvis inte för min mamma hörde nog hur mycket jag längtade hem) en middag med min familj. Några dagar tidigare hade jag hittat en låt som nu gick på repeat i hörlurarna och såklart, hette den “Santa Stole My Lady”.

När jag cyklade hem från den där middagen satte jag på min nyfunna favoritlåt och kände en lugnande känsla: Nu är det inte lika långt kvar till jul och att få komma hem.

Jag vet att jag är oerhört priviligerad när jag associerar både familj och jul med trygghet då det inte är en självklarhet för alla. Men det jag någonstans vill betona med denna klyschiga utläggning är: Har du någon eller några i ditt liv som du associerar med trygghet, hör av dig till dem. Det behöver inte var just nu i samband med jul.

Det kan vara när som helst. Men nu när vi är väldigt många som känner att vi jobbar i en enda lång, mörk uppförsbacke kan det vara bra för oss alla att påminnas om att ljuset hittar vi tillsammans och hos varandra. Och för guds skull, se till att få några lediga stunder i kalendern, oavsett hur kul allting är.

Ta hand om er och varandra tills vi hörs i december igen.

Utöver detta har StatEcon, femkamp med Stockholms universitet, Volleybollturneringen, föreläsning med Blueberry och East Capital, midterm-kickoff… och massa annat kul genomförts i november. Ni hör ju, fullt upp och nu har det nästan börjat gå på automatik att kalendern ska vara så otroligt fullspäckad hela tiden. Med risk för att bli något för personlig i denna text (Oskar och Saga får ha ett utvärderingssamtal med mig på måndag i så fall), tittar jag däremot mig över axeln något oroad. Med vetskapen om att kalendern är fullspäckad för väldigt många studenter, vet jag även att många studenter mår dåligt över det faktumet.

För mig, uppenbarade sig detta faktum för några veckor sedan genom att jag fick en hemlängtan och (nu kommer mina kollegor ramla av stolen då jag går under namnet “Grinchen” på Borgen) en jullängtan utan dess like. Den dagen vill jag inget heller än att komma hem till mina nära och kära, lägga mig på soffan och somna till när Love Actually spelas på TVn.

ANNIE UNGHANSE Ordförande Uppsalaekonomerna

relativt

1. Bästa minnet från din studenttid?

2. Vad är det roligaste med ditt jobb?

3. Vad tänker du när du hör ordet "skuld"?

LARS FÄLTING Ålder: 62 år Undervisar i: Ekonomisk historia

1. Spänningen, förväntan och nervositeten när jag började min första kurs.

JAN LINDVALL

2. Alla intressanta samtal med begåvade studenter och kollegor.

Ålder: 65 år Undervisar i: Doktorandkurs i Management och IT. Två Masterkurser, master och kandidatuppsatser uppsatser samt Ekonomistyrning B.

3. Jag tänker direkt på skam som följer av skuld. Skam är en mycket stark institution i det mänskliga samspelet och har stor betydelse för hur vi beter oss.

1. Bästa minnet från min studietid är min första fest anordnad av dåvarande UPEKON. Jag lärde mig då praktiskt vad skillnaden var mellan att festa i Uppsala och i Norrbotten. Tänk låten POLERS med Hooja!

JENNY BACKMAN

2. Bästa med mitt jobb? Jag borde väl säga kontakten med studenterna. Det är på plats nummer två, men det ärliga svaret är möjligheten att på betald arbetstid fördjupa mig i ämnen som jag personligen är mycket intresserad av. Exempelvis företag, IT, och management.

1. När jag åkte till Peru för att samla empiri till min uppsats som en del av ett Sida-finansierat projekt. Det blev ett minne för livet på många olika sätt.

3. Skuld! Bra att ni frågar! Om jag har ett ”mission” med undervisningen är det att vi som lärare på institutionen bör skapa förutsättningar för och ibland tvinga studenterna att lära sig ”det ekonomiska språket”. För ekonomer är det viktigt att kunna förstå, ställa frågor och svara på frågor kring resultaträkning, balansräkning och kassaflöde. Skuld och den förändrade syn på skuld och skuldsättning är en av de viktigaste utvecklingsfrågorna vi har inom ekonomistyrningen. Vi har under de senaste decennierna sett en förändrad syn på synen på företagets skulder och behovet av starka och flexibla balansräkningar. Från en stark betoning på behovet av en finansiell hävstång, alltså ”leverage” som innebär hög skuldsättning till ”deleveraging”, vilket är minskad skuldsättning. Till detta kommer inledande ambitioner att vidga balansräkningens poster och försöka beakta aspekter som ”miljöskuld”. Det är en svår fråga på grund av ansvarsproblem och mätproblem. Det väcker frågor som: Vad kan man göras ansvarig för? Hur mäts och värderas sådana skulder?

Ålder: 42 år Undervisar i: Redovisning och ekonomistyrning

2. Att få möta så många studenter och att ständigt få lära mig nya saker!

3. Haha, då tänker jag att jag skulle kunna ge ett långrandigt svar för att visa på min dedikation till redovisningsämnet, men det tänker jag inte göra.

Spontant tänker jag "ofrihet".

MATTIAS KIERKEGAARD Ålder: 43 år Undervisar i: Företagsekonomi med inriktning mot Redovisning och Ekonomistyrning 1. Alla föreläsningar i Redovisning.

2. Att få möjlighet att möta trevliga och nyfikna studenter.

3. Balansräkning.

Text: Saga Nilsson

En kortfattad recension: Marcus Berggren -“En bra plats i skallen” Komikern Marcus Berggren har gett ut sin debutroman. Med sin imponerande vikt på 758 gram och 438 sidor är En bra plats i skallen en inbjudande läsupplevelse som ofta väcker till skratt. Vi får under bokens gång följa med huvudkaraktären Felix, hans uppväxt i Kungälv under 00-talet och den senare flytten till storstaden Göteborg.

Jakten efter bekräftelse, kärlek och substanser. De misslyckade försöken att bli rockstjärna, första kärleken och första uppbrottet. Barndomsvännernas uppgång och fall, alkoholiserade finska farsor och livet som vaktmästare på Chalmers. Vi som läsare blir inbjudna till ett västsverige vars enda kustlinje var den som Broder Daniel sjöng om.

Till ingens förvåning är ståuppkomikerns humor ständigt närvarande, ofta i formen av bisarra liknelser och metaforer. Det gömmer sig samtidigt en sårbarhet under den språkliga fasaden av punchlines, som om Berggren genom humorn förlikar sig med tonårens missöden. Han bemöter ämnen såsom psykisk ohälsa, missbruk och ätstörningar med en ton som gör det lätt som läsare att sig igenom.

Den är lite som alla andra vita medelklasskillars debutromaner, men boken utmärks ändå av språket. Som läsare vet man inte heller alltid hur han vill att man ska reagera. Ska det bli garv eller grin – kanske vet han inte själv. Berggrens språkliga styrka ligger i att skapa just denna känslomässiga dualism. Om han bestämmer sig för att fortsätta skriva så menar jag på att han har en skyldighet gentemot sina läsare, att med ett leende på läpparna fortsätta gräva i det svåra.

“Mio sprang till undsättning, öppnade dörren, och hela jazzbandet från Aristocrats ramlade in och la sig till rätta bredvid mig i sängen. Riktigt gned sig mot mitt ansikte i triumf. Det blev inget sex den natten och det skulle bli mindre av den varan framöver. Någonting hade dött mellan oss” Text: Edgar Taube

Var det längesedan du var och stöttade ditt lokala lag?

I vått och torrt ställer svenskt föreningsliv upp frivilligt med att skjutsa till träningar, sitta i kala cafeterior och sälja biljetter till matcher eller tävlingar. Allt för att medlemmar ska få utöva den idrott de älskar, oavsett nivå. Men vet ni? Det är inte bara för spelare som lokala idrottsföreningar finns till, det är även för oss som bor i samhället. Att gå och se idrottsevenemang är ett underbart sätt att lära känna sin egen stad eller by. Var det längesedan du var och stöttade ditt lokala lag? Worry not! För här kommer en komplett guide till allt vad Uppsalas rika föreningsliv har att erbjuda:

Fotboll IK Sirius

Herrlaget spelar i Allsvenskan på Studenternas IP där det ofta är mycket folk och bra tryck på läktaren. Perfekt för den fotbollsintresserade som inte hittat sitt lag i svensk herrfotboll än.

IK Uppsala Den tidigare damsektionen i IK Sirius bröt sig ur föreningen för några år sedan och anslöt sig till IK Uppsala. Klubben kvalar i detta nu upp mot högsta serien efter att ha förlorat första kvalmatchen mot Brommapojkarna. Har du inget lag i svensk damfotboll än? Look no further!

Hockey

Almtuna IS Denna klassiska ishockeyklubb har huserat i hockeyallsvenskan sedan tidigt 2000-tal. Det spelas bra, fartfylld hockey. Vill du se smällar, puckar som flyger och tänder som tappas? Åk och kolla på Almtuna IS. På damsidan finns inte längre någon representation i högsta serierna då Almtuna nyligen lagt ned sitt damlag. Vi hoppas på att damhockeyn i Uppsala växer framöver så att vi studenter kan även få se våra damer tacklas och stångas ute på isen.

Bandy

IK Sirius Bandy, den som spelas på is är även något som IK Sirius varit bra på hur länge som helst.

För den som inte är familjär med sporten bandy så är det något som absolut är värt ett besök. Kulturen kring vad som får tas med in på arenorna inom bandy skiljer sig från andra sporter. Det är till exempel vanligt att du tar med din egen termos med valfri dryck in, och då menar jag valfri som “student som ska till Snerikes och klubba efter”-vänlig.

Testa!

Uppsala BoIS På damsidan hittar vi Uppsala BoIS spelandes även de i högsta ligan.

Deras hemmamatcher spelas i Recoverhallen här i Uppsala.

Innebandy Storvreta IBK

På herrsidan har man näst flest SM-guld genom tiderna och är en konstant aspirant till översta tabellplaceringen varje säsong. Det är innebandy i absoluta världsklass som spelas i IFU-arena varje säsong. Har ni inte blivit introducerade till innebandy som sport utöver gympalektionerna i mellanstadiet än? Gå och titta på när Storvreta spelar.

På damsidan har vi flertalet medlemmar i Uppsalaekonomerna spelandes i Storvreta. Man hör till näst högsta serien men är starka kandidater att gå upp i högsta serien till nästkommande säsong. Ner och stötta våra UE-tjejer i jakten på en plats i SSL, ni kommer inte bli besvikna av underhållningen.

Andra klubbar och sporter Handboll

Uppsala HK, damlag i division 1 och herrlag i division 2.

Volleyboll Uppsala Volleyboll, herrlag i elitserien och damlag i division 1 norra.

Basket Uppsala Basket, herrlag i Svenska Basketligan, damlag i Svenska Basketligan.

Saknar ni någon sport eller något lag i artikeln? Kolla upp det själva! Det finns oändligt mycket möjligheter att gå och se på lokala föreningar i denna underbara stad.

Support your locals!

Text: Linus Rönnlund

SUPER Studentbudgeten har på senaste tiden mött nya svårigheter under inflationstidernas skenande priser, samtidigt som skuldberget växer. Därför kan det vara både underhållande och inspirerande att följa den gamla realityserien Superspararna, där man följde maniska sparares vardagstips och tricks för att komma undan billigare. De säger att alla goda ting kommer i tre, och härmed kommer de tre mest fascinerande spartipsen från programmet.

Påläggstransport Stör du dig på att påläggsskivorna ständigt tar slut i kylskåpet och vägrar du äta gröt till frukost? Frukta icke! Du kan fortfarande njuta av mackor med goda pålägg utan att kostnaderna skenar iväg. Hur? Följ Svenne i Umeås tips: När han varje morgon äter sina knäckemackor lägger han på en ynka salamiskiva istället för att fylla hela knäckebrödsytan. Taktiken är att sedan flytta runt salamin utefter var på mackan han tar sin tugga. Då får han hela tiden lite salami, fast med färre skivor! Snålt, hävdar kanske vissa. Smart hävdar Svenne. Enligt honom kan man spara drygt 700 kronor per år med hans knep - i inflationstider kanske ännu mer.

Hemgjort snus Utgör snusen en lite för stor del av din månatliga utgift? Linus i Vårgårda är en riktig sparkung men lyckas ändå vardagsfesta loss på snus. Hans knep? Gör snuset själv! Med tobak, salt, vatten, en elvisp och en enorm blå plastlåda lyckas han skapa magi i köket och skapar flera dosor snus i en sats. På detta påstås han, som storsnusare, tjäna 15 000 kronor per år. Enligt honom smakar det dessutom precis lika gott som köpt snus. Enligt hans vän snor Linus gärna en klassisk fabrikstillverkad prilla när så erbjuds.

Sodastreamat vin För de (få?) tillfällen som en flaska prosecco inte varit tillräckligt dyrt har ett alternativ presenterats av lärarstudenten Sofia. Hennes bästa dryckestips för att känna sig dyr för en billig peng delade hon skamlöst med sig av i TV. Införskaffa systemets billigaste vita vin, sodastreama det hemma och häll över det i en champagneflaska. Sofia fick sin TV-sända dejt på fall med knepet – med reservation för att dejtens dryckeskunskaper erkändes som nästintill obefintliga. Hans uteblivna reaktion på att flaskan inte poppade när den öppnades talar för det.

Text: Wilma Svanberg Eriksson

Brott och straff

I Sverige förväntas alla medborgare kunna lagen. Det innebär att du, om du gör dig skyldig till brott, inte kan undkomma påföljder med ursäkten att du inte visste om att handlingen är brottslig. Med bakgrund i detta tänker vi på redaktionen att det kan vara bra att fräscha upp minnet lite, och påminna er om vad ni får och inte får göra i Svea Rike:

Fimpa din cigg på gatan Att fimpa en cigg eller spotta ut en snus på marken är sedan januari i år straffbart.

Straffet kan bli böter upp till 800 kronor och regleras i miljöbalken. Ännu är det otydligt om även lössnus omfattas av lagen, som är en del av EU:s förhållandevis nya avfallsdirektiv. Släng fimparna i soptunnan – bara för att du förstör dig själv behöver du inte förstöra miljön.

Snylta på grannens wi-fi Oavsett lösenordsskyddat eller ej – att koppla upp dig till ett främmande wi-fi kan i domstol räknas som dataintrång. Förvisso är risken att ärendet tas så långt väldigt liten, men den finns. Huruvida det således kan räknas som brottsprovokation att inte ha ett lösenord på sitt nätverk är dock oklart.

Sitta med telefonen när man kör bil “Det vet väl alla”, tänker ni, men ändå ser man ganska många mobiltelefoner uppe när man är ute och kör. Förutom att du utsätter övriga bilister för livsfara kan straffet för att ha skrivit ett sms i förarsätet vara böter på upp till 1500 kronor.

Använda en falsk identitet online Att det klassas som urkundsförfalskning att utge sig för att vara någon annan i officiella sammanhang, eller lämna in kopierat material i en tenta är för de flesta solklart. Men att det även kan anses vara urkundsförfalskning att använda sig av en falsk identitet online är något otydligare. Det gäller oavsett om identiteten tillhör en verklig person eller är helt påhittad.

Straffskalan för urkundsförfalskning ligger från böter och upp till 2 års fängelse, men sannolikheten att du hamnar i fängelse för att ha skapat en användare med namnet Clark Kent är ganska liten.

Dricka alkohol på offentlig plats Det är upp till varje enskild kommun att själva bestämma om alkoholförtäring på offentlig plats är tillåten eller ej. I Uppsala kommun är detta förbjudet i hela inre stadsdelen, vilket innebär att du kan bli bötfälld om du i samband med en kubbturnering tar en öl i exempelvis Ekoparken. Många skräckhistorier om böter har hörts, och alkoholförbudet i Uppsala är vid det här laget ganska allmänt vedertaget. I Lund är det däremot helt tvärtom, och alkoholförtäring på allmän plats är tillåtet i hela staden. Oansvarigt, tycker vi på Reversen.

Text: Rut Bruse

När denna artikel publiceras så har de första matcherna av VM i fotboll redan gått av stapeln och det är svårt att känna sig entusiastisk kring det stundande mästerskapet. Även om de flesta redan känner till att Qatar har mutat, klåpat och fuskat sig till värdskapet av turneringen tycker jag att det känns meningsfullt att kommentera det som varit, det som är och vad som komma skall. Varför ska mästerskapet anordnas i ett land som har en medeltida kvinnosyn, inte hade en enda fotbollsarena när de tilldelades värdskapet och en befolkning som historiskt inte haft något intresse för idrott?

Olof Lundh skriver i sin nyutgivna bok Templet i Öknen om hur qatarierna har lämnat livet på marken för att leva som gudar i lyx och flärd. Det är inte de som bemannar taxibilar, arbetar i hotellreceptioner eller säljer mat kring arenorna. Det gör istället de migrantarbetare som är influgna från länder som Bangladesh, Filippinerna, Indien, Nepal och Pakistan. De senaste åren har det varit närmare 7000 (mörkertalet tros vara stort) arbetare från dessa länder som har dött i sviterna av byggnationerna av fotbollsarenorna. Migrantarbetarna, de flesta med familjer kvar i sina hemländer, reste till Qatar mot högtravande löften men möttes väl på plats av slavlika förhållanden, hälsovådlig värme och många fick sina pass beslagtagna. Johan Lindholm, Styrelseordförande för Svenska byggnadsarbetareförbundet, blir intervjuad i artikeln Migrantarbetarnas oro i Qatar – vad händer efter VM?, som publicerades den 13:e november i DN: “Otaliga nätter har jag suttit och gråtit tillsammans med unga killar som inte vill annat än att få loss sina pass och komma hem”.

Kristoffer Bergström och Loreala Sandoval berättar i artikeln Gravida flyr i panik – eller blir fängslade med bebisarna publicerad den 20:e november i Sportbladet att sjuksköterskorna i Qatar är tvungna att ange mödrar som genomgår utomäktenskapliga graviditeter. Dessa mödrar straffas sedan hårt för att sedermera utvisas ur landet.

Samtidigt är inte Qatar på något sätt ensamma om att vara en skurkstat, men det blir väldigt påtagligt när man ska arrangera VM i fotboll - något som brukar och borde vara förknippat med gemenskap, glädje och förstklassig underhållning istället kommer att handla om slaveri, korruption och obefintlig jämställdhet. För många människor brukar mästerskapet vara en höjdpunkt men i år är det en våt filt och en chans för gulfstaten att expandera sin nations varumärke.

För att förstå händelseförloppet så behöver vi backa bandet till den 2:a december 2010, vilket var det datum som Qatar utsågs till arrangörer av världsmästerskapet. Bland de länder som kandiderade fanns Australien, Japan, Sydkorea och USA. Där framförallt USA framstod som en perfekt kandidat. I omröstningen som ägde rum så föll till och med den amerikanska delegatens röst på Qatar - vilket väckte en del frågor. Det var obekväma frågor som gav obekväma svar. Inte minst låg det i den dåvarande franske presidenten Nicolas Sarkozys intresse att placera VM i Qatar då man ville stärka sin relation till gulfstaten som skulle investera i franskt näringsliv och köpa franska stridsflygplan. Den franska rösten föll således på Qatar. När värdskapet tilldelades Qatar så höll den regerande emirens bror, Mohammed bin Hamad bin Khalifa Al Thani, ett kort anförande som löd enligt följande: “President Blatter, members of the executive committee and FIFA, thank you for believing in change, thank you for believing in expanding the game, thank you for giving Qatar a chance and we will not let you down. You will be proud of us, you will be proud of the middle east and I promise you this”.

Det är snart tolv år sedan emirens bror höll anförandet. Tolv år sedan han lovade en hel värld att tro på framtiden, att tro på förändring och att tro på Qatar. Inga av de löften som han lovade världen har infriats. Personligen trodde jag aldrig att detta VM skulle äga rum. Jag trodde på en organiserad bojkott från spelare och ledare. Vissa menar att en bojkott inte löser samtidens problem medan andra hävdar att en bojkott är det enda moraliskt försvarbara. Det som går att konstatera är att det just nu spelas VM i Qatar, men vad händer sen? Världens strålkastare är just nu fixerade på den lilla halvön som skjuter ut från den arabiska halvöns östra kust, men vad händer i vår? Vad händer när den sista passningen har slagits, när medaljerna har delats ut och turisterna har åkt hem?

Kommer media fortsätta att belysa gästarbetarnas fruktansvärda öden? Är fotbolls-VM ett nödvändigt ont som på sikt kommer stärka kvinnors rättigheter i länder som Qatar?

Just nu finns det väldigt lite som tyder på det.

Text: Joakim Fries

LÅT STÅ!

Småtting Dekanus Haha - anus! Skämt åsido, detta ord är en chef för en fakultet, och ingår i ett universitets ledningsgrupp tillsammans med bland andra rektorn. En topdog helt enkelt.

En möjligen underskattad, men kanske förståeligt undanträngd, benämning på en ny student vid universitetet.

Småttingveckorna klingar väl helt enkelt inte lika bra som Recceveckorna.

Amanuens Härstammar från latin, och betyder där skrivbiträde eller skrivare. I universitetssfären är det en student som är anställd vid universitetet för att hjälpa till med undervisning, forskning eller administrativa uppgifter. En lite coolare LinkedIntitel helt enkelt.

Gutår Ett lite finare ord för skål, används förslagsvis då tillfället påbjuder, exempelvis på förfesten i Flogsta.

Från början en sammanslagning av “gott år”. Kul begrepp för den som vill leva ut sin mer pretentiösa sida.

Bordskråka Benämning på personen som sitter mittemot en själv på en gasque, slabb eller annan accepterad form av studentsittning. Har använts i skiftande mängd sedan trettiotalet, och bakgrunden till begreppets "kråk-del" diskuteras fortfarande. De mest populära förklaringarna menar att begreppet tagit grund i bordskråke-sidans "ständiga kraxande" under sittningens genomförande. Andra hävdar att det syftar på att avståndet mellan en själv och bordskråkan i fråga är så pass långt att en fågel, i denna kontext en kråka, krävs för transport mellan parterna.

Bordshök Denna benämning är besläktad med ovan nämnda begrepp bordskråka, och är namnet på de personer som sitter diagonalt från en själv på en gasque, slabb eller annan studentsittning. I linje med föregående begrepps fågeltema antas "hök" ha använts då denna fågel är en av kråkans naturliga fiender. Huruvida detta anspelar på att "bordshök" tillkommit för att dessa diagonala sittningskamrater "hökar" över bordskråkans uppmärksamhet, eller om de, likt en hök gentemot en kråka, hotar din bordskråkas nöje med livet, är lämnad åt historien.

Electi, electa, electus Vi avslutar med en tre i ett- lösning. Här kan du med fördel plocka fram dina engelskakunskaper för att uttyda betydelsen. Electa är en kvinna vald till en post denne ännu inte klivit på. Electus är den manliga motsvarigheten. Sist är då electi som används när vi pratar plural. Exempelvis kan man vara 1Q electus eller 1Q electa och ett gäng med folk kan exempelvis vara förtroendevalda electi.

l a i ic f f O e Th Hur oskyldig är du som läser detta egentligen? Du kanske har hört talas som “rice purity test” – ett test som syftar till att klargöra hur oskyldig en person är. Principen är att du som genomför testet får läsa olika aktiviteter och ska sedan kryssa för rutan om du deltagit i nämnd aktivitet. Ju färre poäng du får, desto mer pure är du.

Nu när vi etablerat vad det är för test så kanske ni undrar; “Varför heter det rice purity test?” De flesta skulle nog hålla med om att ris inte är speciellt rent egentligen, det är ju ingen slump att det behöver tvättas innan man tillagar det. Men bäva icke, namnet härstammar faktiskt från Rice University i Houston som enligt otroligt diffusa källor ska ha varit först med att genomföra ett test av denna karaktär.

Men nog om rice purity test. Ta reda på hur oskyldig du är med Reversen purity test!

1. Gått mot röd gubbe vid ett övergångsställe?

2. Släppt svin i någon annans ollonskog? (Byggningabalken kap12 §4) 3. Hållit hand med en UE-medlem?

4. Vacklat hem från Snerikes lite för full?

5. Tentapluggat utan att ha lämnat plats för Jesus?

6. Dragit till Palermo efter nationerna stänger, trots att det absolut var dags att gå hem?

7. Bränt dina sista pengar på något du akut villhövde och sedan skamset behövt be mamma swisha överlevnadspengar?

8. Sagt “Kom igen, bara en öl?” till din kära vän som inte vill följa med ut?

9. Missat att följa Uppsalaekonomerna på instagram?

10. Gråtit över en tenta helt i onödan undan senaste två månaderna?

11. Sagt “Äsch jag börjar imorgon, det är lugnt” om ditt tentaplugg trots att vi alla vet att det inte är lugnt?

12. Stulit ur den gemensamma kylen i korridoren igen?

13. Köpt lampor med kallt ljus, trots att din flickvän tydligt sa åt dig att det skulle vara varmt ljus?

14. Gjort en tiktok på nation?

15. Redan dragit fram uggsen? (Denna är två poäng. Har du gjort det? Lägg tillbaka dem, genast) 16. Sagt “Lundaekonomerna är nog bättre är UE ändå”?

17. Gnällt på att det är “så sjukt kallt” när det är typ sju grader ute?

18. Somnat på föreläsning?

19. Gått genom catwalk med lite för mycket självförtroende för allas bästa?

20. Tänkt “Hur ska jag kunna fuska på den här tentan?”

Hoppas du svarat sanningsenligt på dessa 20 påståenden. Nu kommer vi till den roliga delen - utvärderingen.

t a t l Resu

0-5 poäng: Du är nog ett av guds bästa barn. Kanske är det dags att prova hur det är att få 45 minuters extra sömn på den där föreläsningen?

6-10 poäng: Vi båda vet att det här är en ganska rimlig siffra att nå. Men helt ärligt hade det nog inte skadat att följa UE på instagram. Hint @uppsalaekonomerna 11-15 poäng: Okej vi fattar, det är inte helt orimlig att komma upp i dessa siffror. Men snart är det ändå dags att ge sig. Pröva inga nya konstigheter nu. Trots allt ganska bra jobbat, du har levt livet.

16-20 poäng: Ge dig. Ingen har fått så här mycket poäng. Räkna om. Men om det här mot förmodan skulle vara du, ta ett varv runt kvarteret, köp en korv och gå hem. Du kommer ändå inte in på nationen.

Du som svarade ja på Uggs-frågan: Skärp dig, på riktigt nu.

Text: Alexander Werkström

Insändare En vanlig tisdag i oktober sitter jag vid middagsbordet, när jag blir varskodd om att Reversen har släppt ett rykande färskt nummer av sin folkkära blaska. Kul? Självklart!

Jag dyker ner bland bladen och dess trycksvärta som om jag vore Ulrika Knape själv. Det bjuds på pathos, sylvassa spaningar och mys. Kvällen är räddad. Jag börjar fundera på att motivlacka taket över min säng med Chefredaktör Oskar Holms ansikte så att jag aldrig mer behöver vakna utan att titta in i de två skarpladdade revolvermynningarna som är hans ögon. Men det är nu det sjuka händer. Jag blir så ställd att jag är nära på att sätta ragun i halsen. Jag har blivit bedragen. Holm är plötsligt häxmästaren av Angmar som stöter i sin ondskefulla dolk i mitt lilla Frodohjärta vid Väderklint. Jag börjar undra vad han ska skära sin oumphbiff med när han har stuckit sin kniv i min rygg. Det sägs att det är mänskligt att fela men gudomligt att förlåta. Holm är väldigt mänsklig nu. Och jag är inte särskilt gudomlig.

Men vad är det då som har hänt? Kul att jag frågar. Nära slutet av tidningen snubblar jag över ett uppslag med en bekant rubrik. Sådär kusligt bekant. Den lyder: “Utbyteskorrespondens”. Mycket välfunnet.

“Var har jag hört det här förut?” hinner jag tänka och inte klia mig många gånger på hakan innan jag inser: Det är ju från podden! Jag utgör nämligen hälften av det ena dubbelekipaget som driver undergroundradioprogrammet UE-poddar tillsammans med rivjärnet Daniel Busk. Samma Daniel som nämligen döpt det stående inslaget Utbyteskorrespondenten som varje vecka traderas till ett fåtal missnöjda lyssnare genom vår podd. Med en konstigt nog nyvaken och turbulent Daniel inkopplad börjar det spånas. Jag är Edward Snowden och han är Libor Michálek. Och här ska det blåsas i visselpipor. “Vi stämmer dem” säger den ena. “Vi är ju del av samma organisation” säger den andre. “Är vi säkra på att han har fått det från podden?” undrar den ena. “Det är ju han som publicerar våra avsnitt. Och dessutom så lyssnar han igenom dem innan brukar han säga” kontrar den andre.

Tydlig culpa råder. Vi har ett starkt case, ett tydligt mål. Vi ska krossa Reversen likt man krossar en lus med tumnageln. Men plötsligt rinner allt av mig. Allt är förlåtet. Jag lägger på luren i örat på Daniel. Han ringer upp igen.

Jag klickar honom.

Insändare av: Henrik Petersson

Under den här terminen har Reversen hittills spänt blicken utåt mot fjärran länder när vi sökt efter utbytesstudenter, men den här månaden har vi gjort precis tvärtom. Ryktet på stan gick om en student från Lund som gör sin utbytestermin här i Uppsala. Kanske är det en avbetalning från skulden av alla lambo som sjungits, kanske blir skuldkontot på Rosa Pantern övermäktigt när chocken av Uppsalas falafelpriser slår till. I vilket fall var vi på redaktionen nyfikna.

Inför sin femte termin på kandidatprogrammet Strategisk kommunikation i Lund kände Jenny ett sug efter att resa iväg på utbyte. Men det ökade söktrycket efter pandemin gjorde att till och med studenter flera terminer före Jenny sökte utbyte till höstterminen.

Platserna blev snabbt fulla och kvar stod Jenny med en fortsatt ambition att under en termin lämna Lund.

Istället valde då Jenny att åka på “utbyte” till universitetet som var hennes andrahandsval när hon inledde studierna. Utbytet blev en fristående kurs i Uppsala som senare tillgodoräknas till kandidatexamen.

Vad är den största skillnaden mellan studentstäderna?

– Nationerna i Uppsala är som natt och dag jämfört med Lund. I Lund är alla nationer källarlokaler, I Uppsala är det bara palats. Borgen hade varit för fint för att vara en nation i Lund. Nationerna fungerar annars väldigt likt. Utöver det fick jag en kulturchock av att man går ut så sjukt tidigt i Uppsala. Här börjar man föra redan klockan 17:00 när man ska gå ut.

Varför blev det just Uppsala?

– Utöver att jag hade mycket vänner i Uppsala är det även närheten till Stockholm som lockade, då jag funderar på att jobba där efter examen.

Namn: Jenny Larsen Termin: 5

Ålder: 22

Pluggar: Kandidatprogram i strategisk kommunikation i Lund Läser under utbytet: Arbetsrätt i Uppsala

Jenny berättar vidare att hon inte har haft svårt att hitta vänner i Uppsala. Flera av hennes bekanta från Lund pluggade i Uppsala sedan innan vilket gjort att hon haft ett kontaktnät här. Samtidigt ser hon sig själv som en social person som inte har svårt att hitta nya vänner. Under terminen i Uppsala har hon redan hunnit engagera sig som montervärd under Kontaktdagarna.

Vad saknar du mest från Lund?

– Falafelpriserna. Det går inte att äta falafel i Uppsala för det är så dyrt.

Favoritnation i Uppsala/Lund?

– I Uppsala har jag haft väldigt kul på Värmlands nation flera gånger. I Lund är det ÖG, men om du ska besöka ÖG i Lund får du var beredd på att även det kommer vara en källarlokal.

Finns det någon skillnad i hur studierna funkar?

– Nej egentligen inte. Det är såklart skillnader, men är svårt att avgöra om det är på grund av att jag läser bolagsrätt här under min valfria termin, vilket i sig skiljer sig en del mot att plugga kommunikation.

Avslutningsvis berättar Jenny att det första hon kommer göra när hon kommer tillbaka till Lund är att köpa en billig falafel och sedan krama nära och kära.

Text: Oskar Holm

Bilder: Jenny Larsen

Vilka nationer är att föredra för dig med studieskulder på hög?

Det är troligtvis ingen nyhet att det i dessa tider är extra svårt att få studielånet att räcka och kanske ekar det oroväckande tomt på en del sparkonton nu. Det gäller därför att se till att få så mycket, för så lite pengar som möjligt. Vi alla spenderar säkerligen flera timmar i veckan på våra kära studentnationer. Kanske blir det frukost på Stocken, lunch på Snerikes och middag eller utgång på Värmlands. Även om nationerna är billiga alternativ till ett restaurangbesök eller en utekväll på Birger Jarl tar det ändå emot när betalkortet ska letas fram och man ser siffrorna som bekräftar värdet på den lilla vardagslyx man har unnat sig.

Därför är det av högsta intresse att veta vilken nation som ger mest för pengarna, en fråga Reversen i denna artikel har försökt att besvara.

1.Värmlands nation Värmlands är i skribentens mening den nation med godast mat och även den av fyra nämnda som har billigast hamburgare. Nationen erbjuder dessutom en stor variation av drinkar under sina fredagsklubbar som inte kan beskrivas som något annat än utsökta. Dessutom är inträdet till klubben 20 kronor mindre än till Stocken trots nästintill lika bra dansgolv och svårslagen fredagsfeeling. Det enda egentliga problemet med en utekväll på Värmlands är, om man bortser från den ibland orimligt långa kön, att inträdet alltid måste betalas kontant. Det besvär som detta innebär i form av tappad kötid på grund av omväg till en bankomat och oron att sedan tappa någon av dessa värdefulla sedlar innebär att Värmlands tappar lite poäng i denna tävling – dock inte tillräckligt för att bli av med en vördnadsfull förstaplats.

2. Norrlands nation Vill du ha en billig öl är Norrlands nation definitivt rätt nation att gå till, men letar du efter en god burgare ska du kanske kolla in någon av de andra nationerna. Missförstå mig rätt här – Norrlands hamburgare är goda – men på övriga nationer på listan kan du få en snäppet godare burgare till samma pris och ibland även något billigare. Lunchen som ligger mellan 40-50 kronor är dock definitivt värd priset. Frukosten på

Norrlands kostar dessutom 20-lappen mindre än Stockholms nations frukost trots att innehållet i mångt och mycket är detsamma. Ska det däremot talas om Norrlands onsdagsklubb kan det diskuteras huruvida inträdet verkligen borde vara detsamma som det till Snerikes och Värmlands då Norrlands klubb inte helt lever upp till dessa nationer då det kommer till klubbkvällar

3.Stockholms nation Frukost på Stocken nu i höstmörkret är varmt rekommenderat och en stark mysfaktor, men frågan är om en frukost verkligen är värd 60 spänn? Med croissanter, bröd, diverse pålägg, flingor, yoghurt och juice lämnar den i för sig inte mycket över att önska men croissanterna tar till skribentens stora sorg ofta slut ganska snabbt och ibland är brödskivorna en smula torra. Ska man gå på frukost på Stocken ska det kanske inte främst vara för mat- och dryckesutbudet – även om detta är bra – utan kanske främst för att ha en anledning att ta sig upp ur sängen före tio. Det går dock inte att frångå att Stockholms nation är en av de nationer med den godaste maten; kanske faktiskt den bästa med undantag från Wermlandskällaren. Bakfickans vodkapasta är något utöver det vanliga och är i skribentens mening värd pengarna – åtminstone om den tillagats på rätt sätt.

4. Södermanland Nerikes nation Snerikes nation har utan tvekan mycket god mat men flera maträtter faller åt den dyrare sidan sett till studentnationers priser. Pannkakorna och ärtsoppan som serveras på torsdagar är dock en mycket bra investering för en fattig student med knappa besparingar. Då det kommer till klubb kommer Snerikes även högt upp på listan bland lämpliga nationer att besöka, kanske till och med allra högst upp. Inträdet är billigare än det till Stocken och klubben är minst lika bra i de allra flesta avseenden.

Minuspoäng blir det dock ändå på grund av dåligt planerad garderob som snabbt blir fullpackad, en aldrig tidigare skådad längd på kö samt lokaler som ibland känns alldeles för trånga.

Text: Agnes Nordberg

I Sverige går en genomsnittlig student som bor i lägenhet back med ungefär 1700 kronor i månaden. En student som bor i korridor klarar sig precis på studiemedlet, men skulle inte klara av en oförutsedd utgift på 400kr. Utan att hänvisa till någon studie är det ett rimligt antagande att detta förhållande bidrar till försämrade studieresultat och försämrat välbefinnande bland studenter.

En undersökning från DN visade att den i särklass största orsaken till stress bland studenter rörde ekonomin, och inte det kanske förväntade studieresultaten. Det är orimligt. En genomsnittlig studentbostad har en hyra på drygt 5000 kronor, vilket innebär ungefär 45 procent av den totala disponibla månadsinkomsten vid maximalt utnyttjat studiemedel.

Efter helt nödvändiga kostnader i vardagen som mat, telefonabonnemang och kursböcker finns alltså i princip inga pengar över till studentliv eller andra mer frivilliga utgifter. Rimligt kan man tycka, att staten inte ska betala för att vi ska kunna bärsa på Upplands. Men huvuddelen av studiemedlet är trots allt ett lån, och visst hör det väl livet till att kunna köpa och ägna sig åt saker utöver existensminimum.

Det talas hela tiden i media om att studiemedlen är för knappa, och regeringen stod tidigare i år med ett stolt leende på läpparna när de deklarerade en höjning av studiemedlet med några hundralappar. Den höjningen lär knappt kompensera för de ökade boendekostnaderna i och med elpriserna. Dessutom har en student det relativt åtskilligt sämre idag än för 20 år sedan. Studiestödet, och således studiemedlet som helhet, baseras på inflationen i Sverige genom prisbasbeloppet. Sedan millennieskiftet har studiemedlen ökat till drygt 135 procent, medan inkomsterna för löntagare har ökat till över 190 procent av vad dem var då. En student är alltså avsevärt fattigare nu i förhållande till de som arbetar.

Varför får man som student inte välja att låna mer pengar? Studier är en investering för såväl samhälle som individ, och det borde ligga i hela samhällets intresse att så många som möjligt studerar så mycket som möjligt.

Man borde inte behöva finna alternativa finansieringsmöjligheter som student, utan kunna studera på heltid och trots det leva ett normalt studentliv. Vi borde ha tillgång till ett studiemedel som genererar ett rimligt ekonomiskt välstånd, för studieresultatens och välbefinnandets skull. Låt oss bli mer skuldsatta om vi vill, det är en investering för alla parter.

Text: Emil Leijonqvist

NYA FÖRTROENDEVALDA VT23

SARA OLSSON AGNES WESTLUND GETOAR LUTA MALTE GUSTAFSSON VICTOR IHRMAN MAX STOLT NORA LAWLOR

Glada stämmodeltagare

MAJA LUNDH MINNA HASSAN WILMER BREMVIK L I N U S S J Ö G R E N JULIA ALRIKSSON OSKAR HOLM RUT BRUSE DOUGLAS WASS ELLA TORLÉN FRIDA ANDERSSON LINUS NÄSLUND

Höststämmans dörrvakter

Vi vill även önska den nya förtroendevaldaskaran VT23 ett stort lycka till!

Ta vara på tiden inom Uppsalaekonomerna för det är den allra bästa.

Föreningskalendern Nyfiken på vad som händer inom Uppsalaekonomerna?

Se hit!

december

MÅN 28

TIS

ONS

29

30

TORS 1

FRE 2

LÖR

SÖN

3

4 Andra advent

5

6

7

Discover EY

19

9

10

Women's Career Day

Tidningsgalan

12

8

14

13 Luccefika med Grant Thornton 20

15

11 Tredje advent

16

17

Julfest

18 Fjärde advent

21

22

23

24 Julafton

25 Juldagen

Vi hoppas att du har uppskattat terminens tredje månadsnummer av Reversen. Har du några frågor, förslag eller synpunkter - tveka inte på att höra av dig till oss! reversen@uppsalaekonomerna.com

Redaktörerna Oskar & Saga