Imposter Syndrome
När känslan av att inte räcka till smyger sig på
DITT DIGITALA FOTAVTRYCK
SIDA 6
FÖRS T DAGA A 90 RNA P Å JOBB ET
tta Det här kan en arbetsgivare hi när de söker på ditt namn.
MER ÄN BARA LÖN
2026
Sju villkor du bör ha koll på innan du skriver på.
NR.11 1
Sveriges främsta karriärmagasin som hjälper studenter att komma i kontakt med framtida arbetsgivare.
Växel: Besöksadress: Web:
2
En del av Lifestyle Mediapartner
+46 (0)16 551 26 00 Fristadstorget 2, 632 18 Eskilstuna www.lifestylemedia.se
Ansvarig utgivare: Rickard Åsbäcken rickard@lifestylemedia.se
Projektledare: Viktor Påhlsson viktor.pahlsson@universitetsmedia.se
Art Director: Jimmy Nilsson jimmy@lifestylesmedia.se
3
4
Innehållsförteckning 6
FÖRSTA 90 DAGARNA PÅ JOBBET
8
FÖRHANDLA MER ÄN LÖN
10
GENERALIST ELLER SPECIALIST?
12
PROFILGRUPPEN
14
IMPOSTER SYNDROME PÅ FÖRSTA JOBBET
16
KARRIÄR UTAN FEMÅRSPLAN
18
DITT DIGITALA FOTAVTRYCK
20
FRÅN KURSARE TILL KOLLEGOR
21
GRUVAKTIEBOLAGET VISCARIA
22
NÄR FÖRSTA JOBBET KÄNNS FEL
23
BJÖRKDALSGRUVAN AB
24
FÖRSVARETS MATERIELVERK (FMV)
5
– t e b b jo å p a n r a g a d Första 90 t te e it s r e iv n u å p ig d r lä n e g det in
le bli klart. jobb som aldrig riktigt vil ex ett ke ns ka h oc n ete parb som förväntas Du har klarat tentor, grup rsplan talar om exakt vad ku en ing r dä b job tt ny Ett a – och mer om att Nu väntar nästa utmaning: att imponera på allt och all om re nd mi lar nd ha a rn av dig. De första månade na och spelreglerna. lära sig jobbet, människor
6
Dag 1-10: Du behöver inte kunna allt Första dagen på ett nytt jobb kan kännas som att kliva in mitt i en serie där alla andra redan har sett tre säsonger. Kollegorna kan systemen, förkortningarna, rutinerna och de där små sakerna som ingen tänker på att förklara. Själv försöker du komma ihåg namn, lösenord och var kaffekopparna står. Det är lätt att tro att du borde börja leverera direkt. Men forskning om hur nyanställda kommer in i en organisation pekar på tre saker som är särskilt viktiga i början: att förstå sin roll, känna att man klarar uppgifterna och bli en del av gruppen. Det betyder att din första uppgift inte är att kunna allt – utan att förstå vad du behöver lära dig. Fråga därför tidigt: Vad är viktigast att jag kan efter första månaden? Hur ser ett bra resultat ut? Vem frågar jag om vad? Tydlighet i början sparar mycket gissande senare. Dag 10–30: Bygg relationer innan du behöver dem Mycket av det du behöver kunna på ett jobb finns inte i någon manual. Kunskapen sitter hos människorna runt omkring dig: vem som har koll på kunden, vem som kan systemet bäst och vem som vet varför en viss rutin ser ut som den gör. Stödet från chef och kollegor har stor betydelse för hur snabbt en ny medarbetare hittar rätt. Så ta lunchen, kaffet eller den korta promenaden.
Ställ frågor även om sådant som ligger lite utanför din egen arbetsbeskrivning. Ett nätverk på jobbet är betydligt enklare att bygga innan du står där med ett problem som måste lösas på fem minuter. Dag 30–60: Be om feedback Efter några veckor har den första informationsstormen lagt sig. Då är det dags att kontrollera om din bild av jobbet stämmer med chefens. Be om en avstämning om det inte redan finns en. Fråga vad som fungerar bra, vad du behöver utveckla och om prioriteringarna har förändrats. Försök få konkreta exempel. ”Det går bra” är trevligt att höra, men säger inte särskilt mycket om vad du ska fortsätta göra. Det är också nu du börjar se skillnaden mellan hur jobbet beskrevs i annonsen och hur det fungerar i praktiken. Vissa skillnader är helt normala. Men om du fortfarande inte förstår ditt ansvar, saknar stöd eller möts av nya krav varje vecka utan förklaring är det klokt att lyfta det.
”Hur gör vi här?” till ”Kan det här göras bättre?”. Men välj tajming. Ingen älskar den nyanställda som efter några arbetsdagar förklarar att hela verksamheten borde byggas om. Kom hellre med frågor än färdiga domar. ”Jag har märkt att vi gör så här – finns det någon särskild anledning?” öppnar en helt annan diskussion än ”Varför gör ni så här?”. En bra start är också arbetsgivarens ansvar När du börjar ett nytt jobb är det inte meningen att du själv ska behöva lista ut hur allt fungerar. Arbetsmiljöverket är tydligt med att den som börjar ett arbete ska få en introduktion som hjälper personen att förstå sina arbetsuppgifter, sin roll och de risker som finns i arbetet. Du kan förstås vara nyfiken, aktiv och ställa frågor. Men du ska inte behöva gissa dig fram till hur arbetet ska utföras eller vem som ansvarar för vad. En bra arbetsplats ger nya medarbetare tid att komma in i jobbet och gör det enkelt att be om hjälp.
Dag 60–90: Börja bidra på riktigt Runt den tredje månaden börjar du ofta förstå jobbet tillräckligt bra för att se sådant som var osynligt i början. Du känner processerna, har hunnit göra några misstag och har förhoppningsvis märkt att organisationen överlevde dem. Nu kan du börja flytta fokus från
90-dagarslistan • Be om tydliga förväntningar för första månaden. • Skriv ner frågor i stället för att försöka minnas allt. • Lär känna fler än dem du arbetar närmast med. • Boka en avstämning med chefen efter några veckor. • Be om feedback innan du själv börjar undra hur det går. • Ge dig själv tid. Att vara ny är ett tillstånd – inte ett misslyckande.
7
Förhandla mer än lön – 7 saker att prata om in�an du skriver på Lönen är självklart viktig. Men ett jobberbjudande består av betydligt mer än siffran som landar på kontot den 25:e. Innan du skriver på ditt första anställningsavtal finns flera villkor som kan påverka både vardagen och ekonomin.
1. Arbetstid och flexibilitet
5. Kompetensutveckling
Fråga hur arbetstiden faktiskt ser ut. Finns flextid? Förväntas du vara tillgänglig vissa tider? Går det att arbeta hemifrån och i så fall hur ofta? ”Flexibelt” kan betyda väldigt olika saker på olika arbetsplatser.
Kurser, certifieringar, konferenser och utbildningsbudget kan vara minst lika värdefulla som några extra hundralappar i månaden – särskilt i början av karriären. Fråga vad som faktiskt finns och hur det används.
2. Övertid
6. Provanställning och uppsägningstid
Vad händer när arbetsdagen blir längre än planerat? Finns övertidsersättning, kompensationsledighet eller är övertiden bortförhandlad? Om ersättningen är bortförhandlad bör du förstå vad du får i stället.
Läs vad som står om anställningsform, provanställning och uppsägningstid. Det här är inte den roligaste delen av avtalet, men den blir väldigt viktig den dag något förändras.
3. Semester
Friskvårdsbidrag, bonus, extra försäkringar, lunchförmån, mobil, pendling eller andra ersättningar kan vara värdefulla. Men skilj på sådant som låter trevligt och sådant du faktiskt kommer använda.
Sverige har lagstadgad semester, men kollektivavtal eller individuella villkor kan ge mer än grundnivån. Kontrollera också om arbetsgivaren erbjuder förskottssemester om du börjar innan du hunnit tjäna in betalda dagar. 4. Tjänstepension För en nyexaminerad känns pension ungefär lika nära som nästa istid. Men tjänstepension kan vara värd mycket över tid. Har arbetsplatsen kollektivavtal brukar den vara reglerad där. Saknas kollektivavtal behöver du fråga vad arbetsgivaren betalar in.
8
7. Andra förmåner
Innan du tackar ja
• Be om erbjudandet skriftligt. • Kontrollera om arbetsplatsen har kollektivavtal. • Fråga när något är oklart – innan du skriver på. • Jämför helheten, inte bara månadslönen. 9
Generalist eller specialist – vad lönar sig i början av kar�iären? Ska du bli personen som kan lite om mycket eller personen alla ringer när ett väldigt specifikt problem dyker upp? Karriärdebatten älskar att ställa generalisten mot specialisten. Verkligheten är mindre dramatisk och betydligt mer intressant.
Specialisten: djupet som gör dig svår att ersätta En specialist bygger djup kunskap inom ett avgränsat område. Det kan vara allt från elkraft och skatterätt till UX-research, cybersäkerhet eller en viss typ av analys. Fördelen är tydlig: när arbetsgivaren verkligen behöver just den kompetensen kan du bli mycket värdefull. Specialisering kan också göra det enklare att beskriva vad du erbjuder. ”Jag kan mycket om data” är brett. ”Jag arbetar med informationssäkerhet i molnmiljöer” är lättare att placera. Generalisten: personen som får delarna att hänga ihop Generalisten bygger i stället bredd. Du kanske kan tillräckligt om teknik för att prata med utvecklare, tillräckligt om affär för att förstå kunden och tillräckligt om kommunikation för att få med dig resten av organisationen. Den typen av förmåga blir särskilt viktig i roller där problem går över flera områden: projektledning, produktutveckling, konsultarbete, ledarskap och många affärsroller. Det smartaste svaret är ofta: både och Du behöver inte välja identitet för resten av livet när du är 24. En användbar modell är att tänka T-format: en bred förståelse över flera områden och ett eller ett par områden där du går betydligt djupare. I början av karriären kan bredd vara extra värdefull eftersom du fortfarande samlar information om vad du faktiskt är bra på och tycker om. Samtidigt behöver du förr eller senare något som gör att du inte bara blir ”personen som kan lite av varje”.
10
Låt jobbet ge dig ledtrådar Titta på vilka problem människor börjar komma till dig med. Vad lär du dig snabbare än andra? Vilka uppgifter kan du fastna i utan att titta på klockan? Där finns ofta början till en specialisering. Och om du redan vet exakt vilket område du vill fördjupa dig i, kör. Poängen är inte att alla ska vara generalister först. Poängen är att du inte behöver stressa fram ett val bara för att en karriärmodell säger att du borde. Kompetens är inte en tatuering Arbetsmarknaden förändras och det gör du också. En specialist kan bredda sig. En generalist kan fördjupa sig. Det viktiga i början är därför mindre vilken etikett du sätter på dig själv och mer om du bygger en kombination av kunskaper som andra faktiskt har nytta av.
Testa dig själv! • Gillar du att gå på djupet tills du verkligen förstår? Då kan specialistspåret passa. • Blir du mest motiverad av att koppla ihop människor, perspektiv och problem? Då lutar du kanske åt generalisthållet. • Har du både bredd och ett tydligt djupområde? Grattis – då är du redan på väg mot en stark kombination.
11
DET ÄR FAKTISKT
REDIGT HÄFTIGT
(NÄR DU FATTAR GREJEN)
12
– En person passerar över en gångbro, flera hundra mil bort kör en lastbil gods i tuff terräng, i en kontorsbyggnad någonstans i Sverige testar någon ljusinsläppet. För de flesta är det detta vardagen som rullar på. Men för oss på ProfilGruppen och våra kunder, är det här vi lägger all vår kraft och kunskap. ProfilGruppen utvecklar och tillverkar aluminiumprofiler och komponenter. Dessa är många gånger oumbärliga delar av en konstruktion och vi har flertalet globala kunder som söker vår expertis. Våra profiler återfinns i bland annat transportindustrin, byggbranschen, fordonssektorn samt inredningsoch elektronikbranscherna. VI ÄR PROBLEMLÖSARE ProfilGruppen har inga egna produkter. Vårt arbete börjar med en förfrågan från en kund som behöver lösa ett problem. Ibland är lösningen enkel och vi kan snabbt ta fram en profil efter kundens önskemål. Men vår styrka ligger i förmågan att se potentialen i kundens behov och ta utvecklingen ett eller flera steg längre. Det kräver ett nära samarbete och god kommunikation mellan kund, konstruktion, produktion, logistik och sälj. Detta möjliggörs av att vi har en miljö som uppmuntrar till snabba beslut, egna initiativ och som ser värdet i att testa något nytt. För våra konstruktörer innebär det att hålla sig uppdaterad om den tekniska utvecklingen och våra verkstäders möjligheter, men också att kunna förmedla kunskapen till alla inblandade. Ett välfungerande samspel mellan sälj, teknik, produktion och kund, är vårt recept på en lyckad affär som stiger över förväntningarna.
“ INNOVATION HANDLAR OM ATT KOPPLA IHOP OLIKA SYNSÄTT TILL EN FULLT FUNGERANDE KEDJA”
ÅRETS KARRIÄRFÖRETAG 2026 Det som utmärker oss är att vi sedan starten 1981 satt människan i centrum. Det föll sig naturligt att värna om vår kompetens, erbjuda utvecklingsmöjligheter och fokusera på individens tillväxt eftersom vår verksamhet är placerad i lilla småländska Åseda. Trots att vi nu är cirka 500 anställda har vi inte tummat på denna princip. Hos oss genomsyrar engagemang och gemenskap vardagen och möjligheterna till att utvecklas hos oss begränsas enbart av ens egen vilja. Det är också därför ProfilGruppen utsågs till Årets Karriärföretag 2026. Något vi är mycket stolta över. Våra ingenjörer arbetar inte enbart med produktutveckling utan oavsett om du är nyfiken på försäljning, ekonomi, automation, produktion eller hållbarhet finns det många vägar in hos oss.
HÅLLBARHET I FLERA STEG Vi arbetar med cirkulära materialflöden, energieffektiv produktion och ständiga förbättringar för att skapa lösningar som håller över tid. Det handlar om att använda material och energi smartare, minska spill och hitta bättre sätt att konstruera och producera. Ibland kan en liten förändring i en profil göra stor skillnad när den tillverkas i tusentals exemplar. Det är ett arbete där teknik, design, produktion, logistik och människor behöver fungera tillsammans, där nya idéer hela tiden kan ta oss steget längre.
VEM HAR VI MISSAT? Kanske är det du som ser nästa möjlighet, hittar en smartare lösning eller kommer på något vi inte har tänkt på ännu. Vi är alltid intresserade av att lära känna nya talanger som ser saker ur ett annat perspektiv. För innovation handlar om att koppla ihop olika synsätt till en fullt fungerande kedja och när man lyckats med det, är det som vi säger i Småland, faktiskt redigt häftigt.
Är du den vi inte visste att vi sökte?
profilgruppen.se
Tveka inte att kontakta oss! 13
Imposter syndrome på första jobbet
N
ågonstans mellan första mötet och första egna uppgiften kan tanken dyka upp: ”De har nog överskattat mig.” Du är inte ensam om den känslan. Men uttrycket imposter syndrome används ofta slarvigt – och forskningen är betydligt mer nyanserad än sociala medier ibland får det att låta.
Forskningen om hur man bäst minskar impostorkänslor är fortfarande begränsad. Studier pekar bland annat på samtalsstöd, utbildning och stöd i grupp som möjliga sätt att hjälpa, men det finns ännu ingen enkel metod som fungerar för alla.
Vad betyder det egentligen?
Ibland ligger problemet inte bara hos dig
Imposter phenomenon, ofta kallat imposter syndrome, beskriver en återkommande känsla av att ens framgångar inte riktigt beror på den egna förmågan och en rädsla för att bli avslöjad som mindre kompetent än andra tror. Det är ingen psykiatrisk diagnos, utan ett begrepp som används för att beskriva den här typen av självtvivel. Forskare använder dessutom olika sätt att mäta fenomenet, vilket gör att siffrorna för hur vanligt det är varierar mellan olika studier. Därför är det lätt att tvivla på sig själv som ny På universitetet visste du ofta hur prestation mättes. En tenta hade poäng. En uppsats hade kriterier. På jobbet kan återkopplingen vara betydligt mer diffus. Du jämför dessutom din första månad med en kollega som arbetat där i sex år.
14
Det är en ganska orättvis tävling – särskilt eftersom du bara ser deras färdiga resultat, inte alla misstag som ledde dit. Skilj på känsla och fakta När tanken ”jag kan ingenting” dyker upp, försök göra den mer konkret. Vad är det exakt du inte kan? Är det något du rimligen borde kunna redan eller något som faktiskt är nytt? Skriv gärna ner sådant du lär dig och feedback du får. Hjärnan är ofta bättre på att minnas missen i presentationen än de nio saker som gick bra. Prata om det – utan att göra en diagnos av dig själv Att säga ”jag känner mig osäker på den här uppgiften” kan vara betydligt mer hjälpsamt än att tyst försöka spela oberörd. En chef, mentor eller erfaren kollega kan ofta ge perspektiv på vad som är rimligt att kunna i din roll.
Det är också värt att vända på perspektivet. En arbetsplats med otydliga krav, ständig konkurrens eller en kultur där människor inte vågar fråga kan förstärka självtvivel. All osäkerhet ska alltså inte individualiseras. Om du aldrig får återkoppling är lösningen inte alltid att du ska ”tro mer på dig själv”. Ibland behöver arbetsplatsen bli bättre på att leda. Att känna sig osäker när man är ny betyder inte att man är en bluff. Ibland betyder det bara att man gör något man ännu inte hunnit bli bra på. Och det är trots allt hela poängen med att vara i början av en karriär.
När tvivlet dyker upp • Jämför dig med ditt eget utgångsläge – inte med den mest erfarna i teamet. • Be om konkret feedback. • Skriv ner sådant du faktiskt har lärt dig. • Ställ frågor tidigare i stället för att fastna ensam. • Sök professionellt stöd om självtvivlet börjar påverka ditt mående påtagligt.
15
Hur mycket måste du planera kar�iären? Det finns något lugnande i tanken på en tydlig karriärplan. Först examen. Sedan första jobbet. Därefter mer ansvar, högre lön och kanske en ny titel några år senare. Problemet är bara att verkligheten sällan följer en så rak linje. Planen behöver inte vara spikrak När man står inför examen är det lätt att känna att man borde ha en tydlig plan för framtiden. Många omkring en verkar redan veta vad de vill jobba med, vilken bransch de siktar på och var de hoppas vara om några år. Men en stor del av arbetslivet går helt enkelt inte att planera i förväg. Du kommer att upptäcka saker om dig själv som du inte vet idag. Kanske inser du att en bransch du länge varit säker på inte alls passar dig. Kanske visar det sig att du är bättre på något du tidigare inte tänkt särskilt mycket på. Eller så hamnar du i ett projekt, träffar en person eller får ett erbjudande som öppnar en helt ny riktning. Det behöver inte betyda att planen misslyckades. Det kan lika gärna betyda att du har fått bättre information. OECD beskriver karriär-
16
utveckling som en process som pågår genom livet. Att utforska olika yrken, förstå arbetsmarknaden och lära känna sina egna styrkor kan hjälpa till att göra mer genomtänkta val. Det betyder däremot inte att slutmålet måste vara bestämt från början. Tänk riktning i stället för slutmål En detaljerad femårsplan bygger på att du redan vet ganska mycket om den person du kommer att vara om fem år. Det gör du förstås inte ännu. I början av karriären kan det därför vara mer användbart att ha en ungefärlig riktning. Du kanske vet att du vill arbeta med teknik, människor, samhällsfrågor eller problemlösning. Du kanske vet att du trivs bäst i en kreativ miljö eller gärna vill arbeta internationellt. Det behöver inte vara mer detaljerat än så.
En tydlig riktning kan hjälpa dig att välja nästa steg utan att du samtidigt låser fast hela framtiden. Första jobbet hjälper dig förstå vad som passar dig Det första jobbet behöver inte vara det perfekta jobbet. Det kan lika gärna vara platsen där du börjar förstå vilken typ av chef du fungerar bäst med, vilka arbetsuppgifter som ger
dig energi och vilka som mest känns som transportsträckor. Du får också en tydligare bild av hur mycket ansvar du vill ha, vilket tempo du trivs med och vilken sorts arbetsmiljö som passar dig. På så sätt blir arbetslivet inte bara något du ska prestera i, utan också något du lär dig av. Även ett jobb som inte blir långvarigt kan därför ge värdefull kunskap inför nästa steg. En karriär kan svänga utan att något har gått fel Branscher förändras, tekniken utvecklas och företag byter riktning. Samtidigt förändras du själv. Därför är det inte särskilt realistiskt att tro att varje karriärbeslut ska peka mot
exakt samma mål under många år. En specialist kan bli chef. En ekonom kan börja arbeta med produktutveckling. En ingenjör kan upptäcka att kommunikation är det roligaste i hela jobbet. Någon som varit säker på att storstadslivet är självklart kan några år senare prioritera helt annorlunda. Det betyder inte att de tidigare besluten var fel. De fattades utifrån den kunskap och de prioriteringar som fanns just då. Frihet betyder inte att stå still Att inte ha en femårsplan betyder däremot inte att man kan luta sig tillbaka och vänta på att karriären ska lösa sig själv. Det är fortfarande
viktigt att utvecklas, testa nya saker, bygga relationer och hålla koll på vilka möjligheter som finns. Skillnaden är att målet inte behöver vara en exakt titel eller position. Fokus kan i stället ligga på att hela tiden bygga erfarenhet och kompetens som gör nästa steg lite bättre. Det är ofta så en karriär faktiskt växer fram: inte genom en perfekt plan, utan genom en serie beslut som blir mer träffsäkra ju mer du lär dig. Du behöver inte ha hela vägen utstakad. Det räcker långt att röra sig i en riktning som känns mer rätt ju mer du lär känna både arbetslivet och dig själv.
17
Ditt digitala fotav�yck Du har putsat CV:t, uppdaterat LinkedIn och skickat iväg ansökan. Men den bild en arbetsgivare får av dig behöver inte sluta där. Det som finns öppet på nätet kan också bli en del av helhetsintrycket – på gott och ont.
18
Det första intrycket kan börja före intervjun Det är inte ovanligt att rekryterare söker efter mer information om kandidater än det som står i CV:t. Det kan handla om en LinkedIn-profil, en portfolio, tidigare projekt eller sådant som ligger offentligt på sociala medier. Det betyder inte att varje arbetsgivare sitter och granskar gamla semesterbilder innan en intervju, men sådant som är offentligt går att hitta och därför är det klokt att själv ha koll på vad som faktiskt syns. Ett enkelt första steg är att söka på ditt eget namn. Har du ett vanligt namn kan du lägga till ort, utbildning eller tidigare arbetsplats. Titta även på bildresultaten. Det brukar snabbt ge en ganska tydlig bild av vad en utomstående person möter. Allt behöver inte se professionellt ut Det är lätt att gå för långt åt andra hållet och tro att hela ens digitala liv måste se ut som en förlängning av LinkedIn. Så är det förstås inte. Arbetsgivare anställer människor, och ett normalt privatliv är inget problem i sig. Du behöver inte radera varje semesterbild eller göra alla konton till en parad av branschkunskap och konferensbilder. Det som är mer relevant är sådant du själv inte längre vill förknippas med. Gamla offentliga inlägg, konton du glömt bort eller information som du egentligen inte tänkt skulle vara synlig för vem som helst kan vara värda att se över. Det digitala avtrycket kan också arbeta för dig När man pratar om digitala fotavtryck hamnar fokus ofta på vad som kan gå fel. Men det finns en annan sida också. Om en arbetsgivare söker på dig och hittar ett examensarbete, en portfolio, ett GitHub-konto, ett studentprojekt eller en uppdaterad
LinkedIn-profil kan det förstärka bilden av det du redan berättat i ansökan. Det behöver inte vara avancerat. Har du gjort något du är stolt över kan det vara värt att göra det lätt att hitta. För vissa yrken är det förstås mer relevant än för andra. En designer kan ha stor nytta av en portfolio, medan en utvecklare kanske hellre visar ett projekt. För någon annan räcker det långt att LinkedIn-profilen är aktuell och stämmer överens med CV:t. Du behöver inte kontrollera allt En viktig sak att komma ihåg är att du aldrig kommer kunna styra exakt allt som går att hitta på nätet. Någon annan kan ha nämnt dig i ett gammalt resultat, en föreningssida eller ett studentprojekt. Du kan dessutom dela namn med andra personer. Målet är därför inte att skapa en perfekt och fullständigt kontrollerad nätidentitet, utan snarare att förstå helhetsbilden. Arbetsgivare måste dessutom förhålla sig till regler om personuppgifter och diskriminering vid rekrytering. Att viss information går att hitta innebär alltså inte automatiskt att den är relevant eller lämplig att använda i ett anställningsbeslut. Se till att nätet berättar rätt historia Det bästa digitala fotavtrycket är egentligen ganska odramatiskt. Det behöver inte vara perfekt, välpolerat eller särskilt imponerande. Det viktiga är att det som finns öppet inte säger något helt annat än den bild du själv vill ge. En aktuell profil, några relevanta projekt och en snabb genomgång av gamla offentliga konton räcker långt. Du behöver inte bygga ett professionellt alter ego på nätet. Men det är klokt att veta vilken version av dig som möter den som söker på ditt namn.
19
Från kursare till kollegor – därför förändras det sociala livet efter examen På universitetet kunde en ny vänskap börja med att ni båda kom sent till samma föreläsning. På jobbet är det lite annorlunda. Plötsligt ska du både vara social och professionell, och dina närmaste vänner kanske bor i tre olika städer. Välkommen till vuxenlivets mest underskattade omställning.
20
Vardagen gör inte längre jobbet åt dig Studentlivet är fullt av automatiska mötesplatser: föreläsningar, seminarier, kåraktiviteter, grupparbeten och människor som råkar ha ungefär samma schema som du. Efter examen försvinner mycket av den infrastrukturen över en natt. Det betyder inte att ditt sociala liv blir sämre. Men det kräver mer planering. En middag behöver bokas. Någon måste faktiskt föreslå den där helgen. ”Vi borde ses snart” är vuxenlivets mest artiga sätt att aldrig boka något. Kollegor kan bli vänner – men måste inte bli det Du kommer tillbringa mycket tid med människor på jobbet. Det är naturligt att vissa relationer blir nära. Men du behöver inte klicka med alla och du behöver inte göra arbetsplatsen till hela ditt sociala liv.
Bra kollegiala relationer handlar ofta mer om förtroende, respekt och att kunna samarbeta än om att ni skulle välja samma semesterresa. Hitta din egen nivå Vissa älskar after work, andra vill gå hem när arbetsdagen är slut. Båda är okej. I början kan det vara smart att tacka ja till några sociala sammanhang eftersom du lär känna människorna bakom rollerna. Men du behöver inte dyka upp på allt för att vara en bra kollega.
Nya relationer tar plats När studentlivet tar slut försvinner vissa naturliga mötesplatser, men nya kommer i stället. Genom jobbet, träning, föreningar och andra sammanhang kan du lära känna människor som du annars kanske aldrig hade träffat. Det sociala livet efter examen behöver alltså inte bli mindre. Det förändras bara, och ofta krävs det lite mer eget initiativ än tidigare.
Gamla vänskaper behöver underhåll När studentgänget sprids över landet blir spontaniteten svårare. Lösningen är väldigt oglamorös: boka saker. Lägg in datum. Starta gruppchatten. Köp biljetten. Vänskap som tidigare sköttes automatiskt av ett gemensamt schema behöver nu skötas medvetet.
21
Vad gör du när ditt första jobb inte kän�s rätt? Du fick jobbet, grattis! Sedan går några veckor och den där känslan du trodde skulle vara ren lättnad börjar gnaga. Var det verkligen det här du kämpade för? Att första jobbet inte känns helt rätt betyder inte automatiskt att du valt fel – men känslan är värd att ta på allvar. Ge det lite tid – men inte hur mycket som helst Det är normalt att ett nytt jobb känns ovant. Du kan vara tröttare än vanligt, osäker på vad som förväntas och sakna den trygghet du hade i studentlivet. Att allt inte känns självklart efter två veckor är därför inget konstigt. Frågan är om obehaget minskar när du lär dig jobbet eller om det växer. En dålig tisdag är inte samma sak som en dålig arbetsplats. Men om söndagsångesten blir standard, om du ständigt känner dig felplacerad eller om jobbet påverkar hur du mår även när du är ledig finns det anledning att stanna upp. Vad är det egentligen som skaver? Försök sätta ord på problemet innan du bestämmer dig för lösningen. Är arbetsuppgifterna tråkigare än du trodde? Är tempot orimligt? Får du ingen återkoppling? Krockar kulturen med dina värderingar? Eller är
22
det mest känslan av att vara ny och inte ha kontroll?
Att lämna tidigt är inte ett karriärbrott
Olika problem kräver olika beslut. En otydlig roll kan bli bättre efter ett samtal med chefen. En arbetsplats där människor systematiskt behandlas illa är en helt annan sak.
Det finns en seg idé om att första jobbet måste ”hållas ut” för CV:ts skull. Visst kan korta anställningar väcka frågor, men en kort period förstör inte en karriär. Det viktiga är att du kan förklara ditt beslut sakligt.
Prata innan du drar – om det känns tryggt
”Rollen visade sig vara väldigt annorlunda än det jag sökte och jag ville tidigt styra mot X” låter betydligt bättre än att såga en tidigare arbetsgivare i en intervju.
Många problem går att påverka. Kanske kan du få andra arbetsuppgifter, tydligare prioriteringar, mer stöd eller en bättre introduktion. Du behöver inte komma in till chefen med ett dramatiskt ”vi måste prata”. Börja konkret: ”Jag har märkt att jag är osäker på vad som ska prioriteras. Kan vi gå igenom det?” Om problemet däremot är chefen själv, en osund kultur eller något som gör att du inte känner dig trygg kan du behöva prata med HR, facklig representant eller någon annan person du har förtroende för.
Stanna inte bara för att bevisa något Ditt första jobb är viktigt, men det är inte en dom över resten av ditt yrkesliv. Du får upptäcka att du inte gillar något du trodde att du skulle gilla. Det är faktiskt en av poängerna med att börja arbeta: du får information om dig själv som ingen utbildningskatalog i världen kan ge.
Guld i sikte varje dag På Björkdalsgruvan utanför Skellefteå kombinerar vi styrkan i en av norra Europas största guldgruvor med det mindre företagets korta beslutsvägar och starka sammanhållning. Sedan 2025 är vi en del av Alkane Resources och satsar stort på långsiktig och hållbar utveckling. För oss handlar det inte bara om ton och gram, utan om att jobba säkert, ta ansvar för lokalsamhället och ge våra medarbetare utrymme att driva verksamheten framåt.
Är du också nyfiken på en gyllene framtid? Scanna QR-koden här
23
På FMV är du med och bidrar till att göra Sverige och världen säkrare. Vi har i uppdrag att förse det svenska försvaret med den senaste tekniken och kunskapen så att de kan försvara vårt land och våra allierade. Tillsammans med kompetenta och engagerade kollegor får du vara med och utveckla och upphandla det som ibland inte existerar än. Du är med och driver utvecklingen, hela vägen från behov till leverans. Från idé till verklighet. Låt din kompetens hitta hem. fmv.se/jobb
* Radarsikte Kravställt av Johannes, ingenjör marinmateriel 24
FÖRSVARETS MATERIELVERK
Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Små detaljer med stor betydelse