SÅ HÄR SER DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN UT

Pandemi, krig och skenande elpriser –vilka faktorer har egentligen påverkat dagens ekonomiska situation? Och hur påverkar dessa i sin tur inflationen och därigenom arbetsmarknaden framöver? Här försöker vi reda ut begreppen.

Dagens ekonomiska situation är ett invecklat pussel. Låt oss börja med inflationen. Om inflationen kan hållas på en låg och stabil nivå skapas bra försättningar för ekonomisk tillväxt. Sveriges inflationsmål ligger på två procent. I augusti 2022 låg inflationen på hela nio procent. Den största boven i dramat, med svenska ögon sett, är de hastigt ökade energipriserna.

Inflationen steg i stora delar av världen under slutet av 2021. Efter ett och ett halvt år av pandemi öppnade samhället upp väldigt snabbt. När människor hastigt ökade sin konsumtion igen ledde detta till brist på såväl varor som tjänster och transporter länder emellan, vilket i sin tur innebar höjda priser. Även företagens kostnader ökade, eftersom de behövde ta höjd och öka sina intäkter för att vara lönsamma.

Vilka är de negativa effekterna av hög inflation? För privatpersoner leder ökade priser på varor, tjänster och hyror till högre omkostnader. Hög inflation svider i plånboken hos de flesta. Men finns det även positiva effekter? Ja, då inflationen ökar brukar arbetslösheten minska, samtidigt som lönerna ökar.

Så hur ser då dagens arbetsmarknad ut i Sverige? Läget är i skrivande stund positivt, arbetsmarknaden har gjort en stark återhämtning efter pandemin med betydligt lägre arbetslöshet. Tydligast är trenden bland unga arbetstagare. Yrkeskategorier med fokus på IT, ingenjörer och elektronik tillhör de som går starkt idag och förväntas fortsätta så. Mycket tyder på att högskoleutbildning blir en allt viktigare faktor för att få jobb. Studier skapar alltjämt bättre förutsättningar. Den stora tekniska utvecklingen, med automatiseringsprocesser inom främst industri, har påverkat både samhället och arbetsmarknaden. Den kraftiga produktivitetsutvecklingen har skapat spännande plattformar att bygga på.

Regeringsskiftet efter valet då – hur påverkar det ekonomin? Det är givetvis svårt att svara på exakt, men utifrån politik och vallöften kan vi dra några slutsatser. En moderatledd regering kom- mer förmodligen innebära mer pengar i plånboken för de som arbetar. Utöver skattesänkningar genom förstärkt jobbskatteavdrag väntas även olika stödåtgärder för att kompensera hushållens höga elräkningar.

Samtidigt förväntas ekonomin falla in i en ny lågkonjunktur som kan sträcka sig ända till 2026. Så vi står på tröskeln till väldigt intressanta tider, sett ur både ur negativa och positiva perspektiv.